MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 144/2005/3 LSY-2003-Y-395 Helsingfors Givet efter anslag

VÄSTRA FINLANDS TILLSTÅNDSBESLUT MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 144/2005/3 Dnr LSY-2003-Y-395 Helsingfors Givet efter anslag 29.12.2005 ÄRENDE Miljötillstånd för odling av fisk i nätbassänger (Lycknäs anläggning) på det samfällda vattenområdet RNr 876:1 i Haverö by i Nagu kommun. TILLSTÅNDSSÖKANDE Haverön Lohi Oy VERKSAMHETEN OCH DESS PLACERING Ansökan avser odling av fisk i nätbassänger i Lycknäs anläggning norr om Haverö på det samfällda vattenområdet RNr 876:1 i Haverö by i Nagu kommun. ANSÖKAN Haverön Lohi Oy har 23.12.2003 anhängiggjort sin ansökan vid miljötillståndsverket och sedermera 10.2.2004 och 26.5.2004 kompletterat denna. GRUNDEN FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND Ansökan om miljötillstånd enligt 28 miljöskyddslagen, 1 1 mom. 11 c) punkten och 5 1 mom. 6) punkten miljöskyddsförordningen. Ansökan om tillstånd till byggande i vattendrag enligt 2 kap. 2 vattenlagen. BAKGRUND OCH AVTAL SOM BERÖR VERKSAMHETEN SAMT PLANLÄGGNINGS- LÄGET I OMRÅDET Tillstånd Haverön Lohi Oy har genom vattenöverdomstolens beslut nr 186/1998 av 23.12.1998 beviljats tillstånd att i anläggningen odla fisk sålunda att det årligen använda fodret sammanlagt har fått innehålla högst 360 kg fosfor och högst 2 600 kg kväve. Detta har med användning av tidsenliga odlingsmetoder möjliggjort odling av ca 30 000 kg fisk. Nätbassängernas sammanlagda volym har fått vara högst 3 000 m 3. Tillståndet har utgått i slutet av år 2004. Sökanden skulle anhängiggöra en ny ansökan senast 31.12.2003 ifall sökanden avsåg fortsätta sin verksamhet ännu efter år 2004. I så fall är tillståndet ikraft fram till dess beslutet med anledning av den nya ansökan vunnit laga kraft. Enligt tillståndsbestämmelse 10) skulle sökanden till sin nya ansökan bifoga bl.a. en konkret plan för minskan-

2 Arrendeavtal Planläggning de av belastningen på vattendraget och förslag till andra möjliga åtgärder för att minska de menliga verkningarna av belastningen. De vattenområden som behövs för fiskodlingsverksamheten hör till det samfällda vattenområdet RNr 876:1 i Haverö by i Nagu kommun. Haverön Lohi Oy har med ett avtal som ingåtts 31.8.1999 arrenderat ett vattenområde norr om Lycknäsholmen för fiskodlingsverksamhet för tiden 6.2.2000 6.2.2010. Haverön Loi Oy har med ett avtal som ingåtts 31.7.2004 arrenderat ett vattenområde i Lycknäs för fiskodling för tiden 6.2.2010-31.12.2014. I strandgeneralplanen för Nagu kommun, som Nagu kommunfullmäktige har godkänt 22.5.2003 har Lycknäsholmen och större delen av strandområdena i norra delen av Haverö betecknats som områden för i huvudsak landsbygdsnäringar med naturvärden (MY). En del mindre områden har även betecknats som områden för fritidsbebyggelse (RA). VERKSAMHETENS OMGIVNING OCH DESS TILLSTÅND Verksamhetens omgivning Fiskodlingsanläggningen är belägen invid en stor fjärd. De förhärskande vindarna och variationerna i havsvattenståndet effektiverar vattenutbytet. Vattenmängderna som rör sig genom området är betydande och vattenväxlingen är därför mycket effektiv. Vattnets strömning i det ifrågavarande vattenområdet har inte undersökts, men den allmänna strömningsriktningen följer de stora sunden. Vattendjupet vid anläggningen är enligt sjökortet (Sjöfartsverket, 2000) ca 40-50 m. Vattenkvaliteten Bottenfauna Fiske Vattenkvaliteten i närheten av den ifrågavarande fiskodlingsanläggningen har kontrollerats som en del av samkontrollen av verkningarna av Haverön Lohi Oy:s och Käldö Lax Ab:s fiskodlingsanläggningar samt Nagu kommuns avloppsvatten på havsområdet i närheten av Nagu. Vid vattenkvalitetsundersökningarna åren 2000-2003 har de totala fosfor- och a-klorofyllhalterna i vattnets produktionsskikt i det ifrågavarande havsområdet mestadels varit typiska för lindrigt eutrofa - eutrofa kustvatten. De totala fosforhalterna har vid anläggningen varit 17-23 µg/l och a-klorofyllhalterna 2,1-5,0 µg/l. Bottenorganismerna i området har undersökts i samband med samkontrollen på havsområdet i närheten av Nagu år 2001. Vid provtagningspunkterna närmast fiskodlingsanläggningen var östersjömusslan den talrikaste arten. Bottnens tillstånd varierade från frisk till halvfrisk. På det ifrågavarande havsområdet förekommer de för brackvatten typiska fiskarterna strömming, abborre, gös och mört. Yrkesfiske idkas inte inom fiskodlingsenheternas verkningsområde.

3 Övrig användning av havs- och markområdena Inom fiskodlingsenheternas verkningsområde finns inga sådana vattentäkter, brunnar eller badstränder, vilkas användning skulle påverkas av verksamheten vid anläggningen. Sydväst om anläggningen på ett avstånd om ca 3 km finns tre fiskodlingsenheter som ägs av Käldö Lax Ab. I enheten norr om Sillholmen får enligt tillståndet odlas ca 30 000 kg fisk per år, i enheten söder om Klobban får likaså odlas ca 30 000 kg fisk per år och i enheten söder om Ekholm får odlas ca 15 000 kg fisk per år. Avloppsvattnet från Nagu kommuns avloppsreningsverk avleds drygt 8 km väst-sydväst om sökandens anläggning. Skyddsområden Fiskodlingsanläggningen är belägen på ett avstånd om över 1 km från Natura-området Själö skärgård (FI0200064), vars areal är 4 600 ha. Enligt sökandens uppfattning har fiskodlingsanläggningen inte vare sig ensam eller tillsammans med andra anläggningar på området någon inverkan på de naturtyper eller fågelarter för vilkas skydd Själö skärgård har införlivats i nätverket Natura 2000. FISKODLINGSVERKSAMHETEN Nuvarande verksamhet Uppgifter om den förverkligade fiskodlingen vid Haverön Lohi Oy:s Lycknäs anläggning och de av fiskodlingen orsakade utsläppen under åren 2000-2004 enligt uppgifterna i miljöskyddsdatasystemet: Lycknäs 2000 2001 2002 2003 2004 Medeltal Fiskens tillväxt ca kg 21 000 32 000 32 000 30 000 29 000 29 000 Fodrets fosforinnehåll kg/a 380 340 390 360 350 360 Fodrets kväveinnehåll kg/a 2 900 2 600 3 000 2 700 2 600 2 800 Fosforutsläpp kg/a 300 220 260 240 230 250 Kväveutsläpp kg/a 2 300 1 700 2 200 1 800 1 800 2 000 Fodermängd kg/a 48 000 43 000 48 000 41 000 39 000 44 000 Foderkoefficient 2,29 1,34 1,50 1,36 1,34 1,52 Specifikt utsläpp för fosfor 14 7 8 8 8 9 g/kg/a Specifikt utsläpp för kväve g/kg/a 110 53 69 60 62 69 Fiskodlingsanläggningens produktion Sökanden har för avsikt att odla 50 000 kg regnbågslax per år räknat enligt fiskens tillväxt. Tillstånd har ansökts till utgången av år 2012. Utfodringen sker med pendelautomater. Foderförbrukningen har uppskattats till 65 000 kg torrfoder per år. Det årligen använda fodret

Fiskodlingsanläggningens konstruktioner Utsläppen som förorsakas av fiskodlingen 4 har beräknats innehålla ca 480 kg fosfor och 4 200 kg kväve. Sökanden har som foderkoefficient använt 1,3, som fodrets fosforhalt 0,74 % och som fodrets kvävehalt 6,46 %. Vid anläggningen används runda nätbassänger, vilkas stöd- och flytkonstruktioner är av metall och plast. Bassängerna förankras på sina platser och utmärks i enlighet med sjöfartsmyndigheternas anvisningar. Bassängernas antal är tre, totala yta 900 m 2, totala volym 5 000 m 3 och djup ca 5,5 m. Utsläppen i havet De av fiskodlingen årligen orsakade fosforutsläppen har beräknats bli 280 kg och de årliga kväveutsläppen 2 800 kg. Vid anläggningen används foder med låg fosforhalt och eventuellt foderdamm avlägsnas från fodret före utfodringen. Utfodringen sker på så sätt att foderspill kan undvikas. Foderupplagringen och hanteringen sköts med omsorg. Sökanden följer med utvecklingen av foder och metoder som minskar utsläppen och tar i bruk fungerande och ekonomiskt användbara förbättringar. Avfall VERKNINGAR PÅ MILJÖN Vid fiskodlingen används årligen ca 300 l antifoulingämne. Fodersäckarna uppsamlas och återanvänds. Död fisk (ca 400 kg/a) uppsamlas och komposteras vid sökandens renseri, varefter det komposterade materialet sprids ut som jordförbättringsmedel på åkrar som ägs av bolagets delägare Mikko Pajula. Vid fiskodlingsverksamheten uppstår inte problemavfall. Rensning av fisken sker i bolagets renseri på fastigheten Pajula RNr 6:13 på Haverö. Inverkan på vattenkvaliteten och havsbottnens tillstånd Inverkan på vattendragets användning De av fiskodlingsverksamheten orsakade utsläppen är med beaktande av vattenområdets omfattning obetydliga. Fiskodlingsanläggningens läge har ursprungligen valts uttryckligen på basis av det goda vattenutbytet. Verkningarna av odlingsverksamheten kan inte iakttas i havsbottnens tillstånd och därmed försämrar odlingsverksamhetens utsläpp inte nämnvärt situationen. Enligt sökanden påverkar fiskodlingsverksamheten inte förhållandena i vattendraget, vattnets strömning eller vattenståndet. Det fria vattenutrymmet omkring anläggningen är tillräckligt för fiskbeståndet och fisket och dessa påverkas inte på något sätt av odlingsverksam-

5 heten. Fiskodlingsenheterna är belägna på ett tillräckligt långt avstånd med avseende på rekreationsverksamhet och medför sålunda inte särskilda olägenheter för dylik verksamhet. KONTROLL AV VERKSAMHETENS VERKNINGAR HANDLÄGGNING AV ANSÖKAN Vid anläggningen förs bok, av vilken framgår bl.a. det använda fodrets mängd och kvalitet. Anläggningens verksamhet kontrolleras inom ramen för den av Lounais-Suomen vesi- ja ympäristötutkimus Oy utförda samkontrollen av vattenområdet runt Nagu. Sökanden deltar också i en fiskeriekonomisk kontroll i form av en samkontroll som utförs av Egentliga Finlands arbetskrafts- och näringscentral. Kungörelse Miljötillståndsverket har enligt 16 kap. 6, 7 och 8 vattenlagen tillkännagivit ansökan med en kungörelse i miljötillståndsverket och i Nagu kommun samt Pargas stad och berett tillfälle att under tiden 19.4-19.5.2005 anföra påminnelser, yrkanden och åsikter med anledning av ansökan. Påminnelser och yrkanden Kungörelsen har särskilt tillsänts de myndigheter och i saken delaktiga som framgår av handlingarna. 1) Sydvästra Finlands miljöcentral har konstaterat att vattenkvaliteten i området varierar mellan lindrigt eutroft och eutroft och är mest eutroft i skyddade sundområden. På basen av den nyaste vattenkvalitetsklassificeringen för ytvatten är Haverö havsområde på gränsen mellan klasserna gott och nöjaktigt. Vattnets skiktning i sundområdena leder lätt till att syresituationen i vattnets underskikt försämras. Ytvattnets genomsnittliga fosforhalter sommartid har under de senaste 15 åren varit på samma nivå; 16-26 µg/l i anläggningens närområde och 17-23 µg/l på referensområdet. Vattnets kvävehalt har ökat tydligt i närheten av fiskodlingsenheterna, medan det knappt skett någon ökning alls på referensområdet. Norr om Haverö är vattenutbytet effektivt och vid perifytonundersökningarna har fiskodlingsverksamhetens inverkan inte kunnat påvisas i närheten av Lycknäs anläggning. Vid bottendjursundersökningarna har havsbottnen klassificerats som halvfrisk eller frisk vid kontrollpunkterna, som är belägna norr om Haverö på ett öppet havsområde. Lycknäs fiskodlingsanläggning torde inte ha inverkan på det närbelägna Natura-området Själö skärgård (FI0200064). Miljöcentralen har förordat ansökan att odla ca 50 000 kg fisk per år vid Lycknäs anläggning. Den odlade fiskens mängd skulle öka med 20 000 kg jämfört med det tidigare tillståndet. Denna ökning har miljöcentralen motiverat med att den inte har förordat sökandens ansö-

6 kan beträffande Sågvikens fiskodlingsenhet på västra sidan av Haverö på grund av vattnets och bottnens dåliga tillstånd. Fiskodlingen bör istället koncentreras till Lycknäs anläggning, som är belägen på ett vattenområde som bättre tål belastning. Nätbassängernas volym får vara sammanlagt 5 000 m 3 och yta 900 m 2. Det årligen använda fodret får innehålla högst 480 kg fosfor och högst 4 200 kg kväve. Färskfoder får inte användas. Målsättningen för anläggningens specifika utsläpp bör vara högst 7 g fosfor och 44 g kväve per kg producerad fisk. Tillståndshavaren skall åläggas föra en skötseljournal om anläggningens funktion. Sydvästra Finlands miljöcentral skall årligen före utgången av februari månad tillställas ett årssammandrag om det föregående året på en för detta ändamål uppgjord blankett. Tillståndshavaren skall åläggas utföra kontroll av fiskodlingsanläggningens utsläpp och verksamhetens inverkan på vattendraget på ett av miljöcentralen godkänt sätt samt tillställa miljöcentralen och till behövliga delar miljöskyddsmyndigheten i Nagu kommun resultaten av kontrollerna. Kontrollen bör utföras även då anläggningen inte är i funktion eller produktionen är mindre än tillståndet möjliggör. Tillståndet borde beviljas så att det är ikraft sju år räknat från att beslutet vunnit laga kraft. 2) AA och BB (Östra Linsor, RNr 1:15, Linsor, Pargas) har yrkat att ansökan skall förkastas och att det norr om Haverö belägna vattenområdets lämplighet för fiskodlingsverksamhet skall prövas på nytt. Sökanden har brutit mot tillståndsbestämmelserna i det tidigare tillståndet åren 1999, 2000, 2002, 2003 och 2004. Stränderna vid påminnarnas fastighet har tydligt nedsmutsats sedan fiskodlingsverksamheten inleddes och denna utveckling har påskyndats av att näringsmängderna i det använda fodret har överstigit de mängder som varit tillåtna enligt tillståndsbestämmelserna. Vattnet har blivit grumligare och fiskbeståndet har förändrats sålunda att många fiskarter har minskat eller försvunnit. 3) CC och DD (Bergudden RNr 1:10), EE och FF (Linsor RNr 1:11), GG (Airistop RNr 1:14), alla fastigheter i Linsor by i Pargas stad med andel i det samfällda vattenområdet RNr 876:1, har yrkat att tillstånd för fortsättande av fiskodlingen inte beviljas. Om tillstånd dock beviljas får den av anläggningen orsakade belastningen på vattendraget vara högst enligt de nuvarande tillståndsbestämmelserna. Sökanden bör åläggas strängare förpliktelser då det gäller kontroll av belastningens verkningar på det omgivande havsområdets tillstånd. Sökanden har brutit mot de nuvarande tillståndsbestämmelserna under flere år och bör ställas till svars för detta. För överträdelse av tillståndsbestämmelserna bör därför fastställas påföljder för sökanden. Påminnarna har förbehållit sig rätten att framföra ersättningsyrkanden för skador eller men som fiskodlingsverksamheten vid anläggningen kan orsaka det samfällda vattenområdet eller de av påminnarna ägda fastigheterna. Påminnarna har motsatt sig att belastningen från anläggningarna väster om Haverö flyttas till Lycknäs an-

7 läggning. Belastningen från fiskodlingen är problematisk, eftersom den är mycket lokal och tidsmässigt sammanfaller med den bästa rekreationssäsongen då även havsvattnet är varmt. Även om den totala belastningen från fiskodlingarna har minskat i Skärgårdshavet har vattnets kvalitet ändå inte förbättrats så att fiskodlingen kan ökas. Sökandens förklaring Sökanden har 31.8.2005 tillställt miljötillståndsverket sin förklaring med anledning av påminnelserna och yrkandena. Sökanden har med anledning av 1) Sydvästra Finlands miljöcentrals påminnelse yrkat att tillstånd beviljas för fiskodling enligt ansökan, eftersom det inte i miljöcentralens påminnelse framförts några orsaker till förkastande av ansökan och eftersom platsen lämpar sig utmärkt för fiskodlingsverksamhet. Sökanden har framfört att miljötillståndsverket skulle förrätta besiktning i ärendet för att ha möjlighet att göra omedelbara iakttagelser av anläggningens omgivning samt vattendragets och strändernas tillstånd i verkningsområdet. Sökanden har med anledning av 2) AA:s och BB:s samt 3) CC och DD:s mfl. påminnelser konstaterat att överträdelserna i början av tillståndsperioden dvs. år 1999 berodde på att man inte mitt i odlingssäsongen kunde uppnå de nya gränsvärdena i tillståndet, som vunnit laga kraft efter besvärsprocessen. Därefter har verksamheten, om man betraktar tillståndsperioden som en helhet och som årsmedeltal mätt, varit i enlighet med tillståndsbestämmelserna. Sökanden har bestridit påminnarnas påståenden om den av anläggningen orsakade belastningens verkningar på havsområdets tillstånd såsom påminnarnas egna åsikter, för vilka det inte finns stöd vare sig i vattendragskontrollerna eller miljöcentralens utlåtanden. Besiktning Miljötillståndsverket har 21.9.2005 förrättat besiktning i ärendet. Besiktningsprotokollet har fogats till handlingarna. MILJÖTILLSTÅNDSVERKETS AVGÖRANDE Avgörande av tillstånd Miljötillståndsverket beviljar Haverön Lohi Oy tillstånd för anläggande av nätbassänger i havet och odling av fisk i dem i Lycknäs anläggning norr om Haverö på det samfällda vattenområdet RNr 876:1 i Haverö by i Nagu kommun (bilaga 2). Fiskodlingsverksamheten, då den bedrivs enligt nedan givna tillståndsbestämmelser orsakar inte på förhand sett sådan skada genom förorening av havsområde, som enligt miljöskyddslagen och lagen om ersättning för miljöskador skall ersättas. Anläggandet av konstruktionerna i havet orsakar inte sådan skada som enligt vattenlagen skall ersättas. Tillståndshavaren skall följa tillståndsbestämmelserna nedan.

8 Tillståndsbestämmelser Anläggningen 1) Tillståndshavaren skall hålla nätbassängerna i sådant skick och förankra dem så att de hålls på de avsedda platserna och inte stör sjötrafiken eller förorsakar det övriga nyttjandet av havsområdet sådan skada som kan undvikas. För att trygga sjötrafiken i nätbassängernas närhet skall de utmärkas på ett av Skärgårdshavets sjöfartsdistrikt godkänt sätt. Till sjöfartsdistriktet skall sändas en anmälan jämte kartbilaga om anläggningens placering och en utredning om utmärkningen av nätbassängerna och dessas belysning. 2) Nätbassängernas sammanlagda areal får vara högst 1 200 m 2. Nätbassängerna får behandlas endast med sådana antifoulingämnen som är tillåtna för användning vid fiskodling. Odling och vinterförvaring av fisk 3) Det foder som årligen används får innehålla fosfor högst 480 kg och kväve högst 3 500 kg. De specifika utsläppen i havet får inte överskrida 7 g fosfor och 50 g kväve per kilogram producerad fisk. De specifika utsläppsvärdena beräknas genom att från näringsmängden av det årligen använda fodret subtrahera den mängd näring som bundits i fiskens tillväxt och genom att dividera den på detta sätt erhållna differensen med fiskens årliga tillväxt. Den odlade fisken innehåller 0,4 % fosfor och 2,75 % kväve. 4) Anläggningen bör skötas sakenligt och med beaktande av miljöskyddssynpunkter. Fodret får inte överdoseras och dammet skall avlägsnas från det före utfodringen. Tillståndshavaren skall sträva till att minska foderkoefficienten och använda foder med minsta möjliga kväve- och fosforprocent. Fodret och kemikalierna som används vid anläggningen skall förvaras sålunda att av dessa inte orsakas fara för förorening av yt- eller grundvattnen. 5) Blodet som uppstår vid stickning av fisk skall tillvaratas så att det inte kommer i havet. Blodet skall komposteras eller transporteras till en anläggning som är avsedd för behandling av avfall av detta slag. Fisken skall rensas vid ett renseri med behörigt miljötillstånd.

9 Avfallshantering 6) Döda fiskar skall i första hand komposteras. Komposteringen skall ske i en för detta ändamål avsedd saklig anläggning. Komposten skall skötas så att den förorsakar minsta möjliga luktolägenhet. I övrigt skall vid behandlingen av ovan sagda avfall iakttas gällande stadganden om behandling av animaliskt avfall. 7) Tomma fodersäckar och annat avfall skall i första hand transporteras till återvinning och i andra hand till en avstjälpningsplats med behörigt tillstånd. Kontroll av verksamheten samt rapportering 8) Tillståndshavaren skall meddela Sydvästra Finlands miljöcentral kontaktuppgifterna för anläggningens ansvariga skötare. 9) Tillståndshavaren skall utföra en driftskontroll och en utsläppskontroll av fiskodlingsanläggningen. Tillståndshavaren skall därför föra en skötseljournal över anläggningens verksamhet. I journalen skall antecknas uppgifter om - det vid anläggningen använda fodrets mängd och kvalitet, - mängden fisk som placerats i och som avlägsnats ur anläggningen, - de ibrukvarande bassängernas areal och volym, - mängden döda fiskar och annat avfall som uppstår vid anläggningen och behandlingen av det samt dess leveransplats, - eventuella fisksjukdomar och fiskdöd samt medicinering av fisken och använda kemikalier - förvaringen av fodret och kemikalierna som används vid anläggningen samt - övriga omständigheter, som inverkar på uppföljning och styrning av utsläppen. Kontrollen skall utföras på ett sådant sätt som möjliggör en tillförlitlig bestämning av de utsläpp som fiskodlingsverksamheten förorsakar i havsområdet. Sydvästra Finlands miljöcentral kan vid behov ge närmare anvisningar om utförandet av kontrollen. Skötseljournalerna skall bevaras fem år och på uppmaning företes myndigheterna. Miljövårdsmyndigheten i Nagu kommun och Sydvästra Finlands miljöcentral skall årligen före utgången av februari månad tillställas ett årssammandrag om det föregående året på en för detta ändamål uppgjord blankett. Tillståndshavaren skall på begäran ge miljöcentralen sådana uppgifter och utredningar som behövs för granskning av utsläppskontrollens tillförlitlighet. Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet tillämpas på miljöcentralens tystnadsplikt, då den utför uppgifter som avses i miljöskyddslagen. Verksamhetsrelaterade utsläpps- och kontrolluppgifter samt miljökvalitetsuppgifter är dock inte sekretessbelagda.

10 10) Tillståndshavaren skall utföra kontroller av fiskodlingens inverkan på havsområdet på ett av Sydvästra Finlands miljöcentral godkänt sätt. I kontrollen bör innefattas en årlig kontroll av vattenkvaliteten och eutrofieringen samt en uppföljning av bottnens och bottenfaunans tillstånd som skall utföras under vissa år. Kontroll av verksamhetens inverkan på fisket och fiskbestånden skall utföras på ett av Egentliga Finlands arbetskrafts- och näringscentral godkänt sätt. Kontrollerna kan ske som samkontroll tillsammans med de andra kontrollskyldiga på området. Förslag till kontrollprogram skall inlämnas till ovannämnda myndigheter för godkännande inom två månader efter det att detta beslut vunnit laga kraft. Om resultaten av kontrollerna ger anledning därtill, kan vederbörande myndighet senare ändra kontrollprogrammen trots att tillståndet är i kraft. Kontrollresultaten skall tillställas ovannämnda myndigheter och miljövårdsmyndigheten i Nagu kommun inom de tidsperioder som utsätts i respektive kontrollprogram. Uppgifterna skall dessutom vid behov ges sakägarna till påseende. 11) Tillståndshavaren skall underrätta antingen kommunalveterinären eller länsveterinären och vidta nödvändiga åtgärder, ifall fisken i anläggningen konstateras eller misstänks ha en sådan sjukdom som skall bekämpas enligt lagen om djursjukdomar eller någon annan smittosam sjukdom som inte allmänt förekommer i Finland. I svåra sjukdomsfall skall anmälan även göras till Sydvästra Finlands miljöcentral och Egentliga Finlands arbetskrafts- och näringscentral. Tillståndets giltighet Detta tillstånd är i kraft till 31.12.2012. MOTIVERING Om Haverön Lohi avser att fortsätta fiskodlingen ännu efter år 2012, skall bolaget senast 31.10.2011 hos miljötillståndsverket anhängiggöra en ansökan om nytt tillstånd. I så fall är detta tillstånd i kraft tills ett lagakraftvunnet beslut erhållits med anledning av ansökan. Om genom en förordning utfärdas bestämmelser som är strängare än tillståndsbestämmelserna i detta beslut, eller sådana bestämmelser om tillståndets giltighet eller justering som avviker från detta tillstånd, skall förordningen iakttas utan hinder av tillståndet. Fiskodling Utsläpp som fiskodlingen har förorsakat De av fiskodlingsverksamheten orsakade årliga utsläppen i havet har vid Lycknäs anläggning under åren 2000-2004 beräknade som medeltal varit 250 kg fosfor och 2 000 kg kväve.

Anläggningens storlek 11 Utsläppens inverkan på miljön Vid vattenkvalitetsundersökningarna åren 2000-2003 har de totala fosfor- och a-klorofyllhalterna i vattnets produktionsskikt i det ifrågavarande havsområdet varit typiska för lindrigt eutrofa - eutrofa kustvatten. Vid bottendjursundersökningen år 2001 varierade bottnens tillstånd från friskt till halvfriskt. Östersjömusslan var den talrikaste arten i området kring Haverö och utgjorde också största delen av biomassan (87-99 %). Havsområdets lämplighet för fiskodling Fiskodlingsanläggningen är belägen i ett öppet havsområde i södra delen av en stor fjärd. Vattenväxlingen är till följd härav god. Enligt Sjöfartsverkets sjökort är vattendjupet vid anläggningen 40-50 m. I närheten av anläggningen finns fritidsbosättning och strand- och vattenområdena utnyttjas i rekreationssyfte. Miljötillståndsverket anser att havsområdet ifråga är lämpligt för fiskodling i den omfattning som anges i tillståndsbestämmelserna ovan. Tillåtna utsläpp och fodrets näringsinnehåll Odling av fisk med användning av foder som enligt ansökan årligen innehåller 480 kg fosfor och 4 200 kg kväve skulle enligt miljötillståndsverkets beräkning orsaka årliga utsläpp i havet om ca 300 kg fosfor och 2 400 kg kväve. Vid beräkningen har använts följande parametrar: fosforhalt i fodret 0,9 %, kvävehalt i fodret 6,5 %, foderkoefficient 1,15 och mängden fosfor och kväve som binds i fisken 4 g/kg respektive 27,5 g/kg. På ovan sagda grunder kan de årliga fosforutsläppen vid Lycknäs anläggning vara högst 300 kg och kväveutsläppen högst 2 200 kg. Fosforutsläppen kommer därmed att öka med ca 20 % och kväveutsläppen med ca 10 % jämfört med de förverkligade utsläppen under åren 2000-2004. Det i anläggningen årligen använda fodret får således innehålla högst 480 kg fosfor och 3 500 kg kväve. Mängden kväve har beräknats så att den står i proportion till den mängd fosfor som enligt ansökan skall användas. Enligt miljötillståndsverkets beräkning möjliggör fodrets näringsinnehåll härmed en tillväxt om ca 46 000 kg fisk per år. Vid odling av regnbågslax används som fisktäthet värdet 10 kg/m 3 vid beräkning av anläggningens bassängvolym. Regnbågslaxen vistas huvudsakligen i ytvattnet. Av denna orsak används vid fiskodling i allmänhet nätbassänger, vilkas vattendjup är 4-6 m. Odling av sik på havsområde har blivit allmännare. För siken behövs större bassängvolym än för regnbågslaxen för att man skall kunna

12 odla samma mängd fisk. För att vid anläggningen vid behov skall kunna odlas sik, förordnas om anläggningens storlek som maximiareal för nätbassängerna. Vid beräkningen av nätbassängernas areal används som fisktäthet 10 kg/m 3 och som vattendjup 4 m. Då är produktion av sik vid anläggningen också möjlig med iakttagande av samma utsläppsbestämmelser som vid odling av regnbågslax. Samtidigt underlättas övervakningen av anläggningens storlek, eftersom arealen kan mätas noggrannare än volymen. Beräknat enligt de ovan framförda beräkningsgrunderna kan nätbassängernas sammanlagda areal vid Lycknäs anläggning vid odling av ca 46 000 kg fisk per år vara högst 1 200 m 2. Tillståndsprövning Miljöskyddslagen På de grunder som framförts ovan medför fiskodlingen, då den bedrivs i enlighet med tillståndsbestämmelserna, inte olägenhet för hälsan eller betydande förorening av miljön eller risk för sådan, inte heller försämring av speciella naturförhållanden eller att en från allmän synpunkt viktig användningsmöjlighet inom det område som påverkas av verksamheten skulle äventyras och medför inte sådant oskäligt besvär som avses i 17 1 mom. lagen angående vissa grannelagsförhållanden. Verksamheten står inte i strid med strandgeneralplanen för Nagu kommun. Vattenlagen Den nytta som fiskodlingsanläggningen medför är betydlig i förhållande till de skador och med som upprätthållandet av anläggningen i havet orsakar. Haverön Lohi Oy besitter genom arrendeavtal de för anläggningen erforderliga vattenområdena. UTLÅTANDE OM PÅMINNELSER OCH YRKANDEN Odling av fisk samt verksamhetens omfattning På de grunder som framgår av motiveringarna till beslutet föreligger det förutsättningar för beviljande av tillstånd på så sätt begränsat som framgår av tillståndsbestämmelserna. De specifika utsläppsvärdena De av miljöcentralen framförda värdena för de specifika utsläppen i havet är inte möjliga att uppnå med de nuvarande fodersorterna. Kontroll av fiskodlingens inverkan I området har utförts utredningar om vattenkvaliteten och gjorts bottendjursundersökningar som en del av samkontrollen av verkningarna av Haverön Lohi Oy:s och Käldö Lax Ab:s fiskodlingsanläggning-

13 ar samt Nagu kommuns avloppsvatten på havsområdet i närheten av Nagu. Tillståndshavaren har i tillståndsbestämmelse 10) ålagts utföra kontroller av fiskodlingens inverkan på havsområdet. Ersättning av skador och men Beträffande ersättning av skador och men på grund av verksamheten hänvisar miljötillståndsverket till avgörandet av tillstånd ovan. Tillsynen av fiskodlingsverksamheten Tillsynen av fiskodlingsverksamheten och iakttagandet av tillståndsbestämmelser ankommer på den regionala miljöcentralen. Sökandens eventuella försummelser beträffande iakttagandet av tillståndsbestämmelserna i det tidigare tillståndet kan inte handläggas i samband med detta ärende. Övriga påminnelser och yrkanden Miljötillståndsverket har i övrigt beaktat de framförda påminnelserna och yrkandena på det sätt som framgår av tillståndsbestämmelserna ovan. LAGRUM 42, 43, 45, 46 och 56 miljöskyddslagen 2 kap. 6 2 mom. vattenlagen HANDLÄGGNINGSAVGIFT 840 euro 2 miljöministeriets förordning om miljötillståndsverkens avgiftsbelagda prestationer (1416/2001).

14 SÖKANDE AV ÄNDRING Ändring i detta beslut kan sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol Bilagor 1) Besvärsundervisning 2) Situationsplan Birgitta Vauhkonen Hannu Kokko Juha Helin Nina Engberg I avgörandet har deltagit miljöråden Birgitta Vauhkonen, Hannu Kokko och Juha Helin (granskande ledamot). Ärendet har föredragits av föredragande Nina Engberg. NE/ts

BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet Besvärstid Besvärsrätt BILAGA 1 Ändring i Västra Finlands miljötillståndsverks beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvär över den avgift som tas ut för handläggningen av ärendet anförs i samma ordning som besvär över huvudsaken. Tiden för anförande av besvär är trettio (30) dagar från den dag då beslutet gavs, dock så att sagda dag inte räknas med. Besvärstiden utgår 30.1.2006. Besvär med anledning av beslutet kan anföras av dem vilkas rätt eller fördel saken kan beröra, samt av registrerade föreningar eller stiftelser vilkas syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivseln i boendemiljön inom det område som påverkas, av vederbörande kommuner, miljöcentraler, kommunala miljövårdsmyndigheter och av andra myndigheter som bevakar allmänt intresse i ärendet. Besvärsskriftens innehåll Bilagor till besvärsskriften I besvärsskriften, som riktas till Vasa förvaltningsdomstol, skall anges - det beslut i vilket ändring söks - ändringssökandens namn och hemkommun - den postadress och det telefonnummer samt den eventuella e-postadress under vilka ändringssökanden kan tillställas meddelanden i saken (om kontaktinformationen ändras skall Vasa förvaltningsdomstol, PB 204, 65101 Vasa, e-postadress - vaasa.hao@om.fi, underrättas) - till vilka delar ändring söks i beslutet - vilka ändringar som yrkas i beslutet - de grunder på vilka ändring yrkas - ändringssökandens, den lagliga företrädarens eller ombudets underskrift, om inte besvärsskriften tillställs elektroniskt (per telefax eller e-post) Till besvärsskriften skall fogas - de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheten - fullmakt för eventuellt ombud eller, om besväret tillställs elektroniskt, en utredning över ombudets behörighet. Hur besvärsskriften skall tillställas miljötillståndsverket Besvärsskriften med bilagor skall i två exemplar lämnas in till Västra Finlands miljötillståndsverks registratorskontor. Besvärsskriften skall vara framme under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Besvärsskriften med bilagor kan också sändas per post, telefax eller e-post. En besvärsskrift som tillställs elektroniskt (per telefax eller e-post) skall tillställas så att den finns till förfogande i den mottagande anordningen eller datasystemet under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Västra Finlands miljötillståndsverks kontaktinformation besöksadress: Bryggerigatan 1, 00580 Helsingfors postadress: PB 115, 00231 Helsingfors telefon: växel (09) 173 461 telefax: (09) 726 0233 e-post: kirjaamo.lsy@ymparisto.fi öppettid kl. 8-16.15 Rättegångsavgift För behandlingen av ärendet vid Vasa förvaltningsdomstol tas av ändringssökanden ut en rättegångsavgift på 80 euro. I lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer bestäms särskilt om vissa fall i vilka avgift inte uppbärs.

Fiskodlingsanläggningen BILAGA 2