MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 96/2004/3 LSY-2003-Y-400 Helsingfors Givet efter anslag

Transkript

1 VÄSTRA FINLANDS TILLSTÅNDSBESLUT MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 96/2004/3 Dnr LSY-2003-Y-400 Helsingfors Givet efter anslag ÄRENDE Miljötillstånd för odling av fisk i nätbassänger i havet i två enheter (Kläppen och Österstholm) och vinterförvaring av fisk söder om Notgrund i Sommarö by i Nagu kommun. TILLSTÅNDSSÖKANDE Oy Sommarön Lohi Sommarö Lax Ab VERKSAMHETEN OCH DESS PLACERING Ansökan avser odling av fisk i nätbassänger i havet sydväst om ön Kläppen (Kläppens enhet) och söder om ön Österstholm (Österstholms enhet) samt vinterförvaring av fisk söder om Notgrund på det i Sommarö by i Nagu kommun belägna samfällda vattenområdet RNr 876:1. ANSÖKAN Oy Sommarön Lohi Sommarö Lax Ab har anhängiggjort sin ansökan vid miljötillståndsverket och sedermera kompletterat denna. GRUNDEN FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND Ansökan om miljötillstånd enligt 28 miljöskyddslagen, 1 1 mom. 11 c) punkten och 5 1 mom. 6) punkten miljöskyddsförordningen. Ansökan om tillstånd till byggande i vattendrag enligt 2 kap. 2 vattenlagen. BAKGRUND OCH AVTAL SOM BERÖR VERKSAMHETEN SAMT PLANLÄGGNINGS- LÄGET I OMRÅDET Tillstånd Oy Sommarön Lohi Sommarö Lax Ab har genom vattendomstolens beslut nr 87/1997/3 av , som vattenöverdomstolen vidhållit med sitt beslut nr 93/1998 av , beviljats tillstånd att i anläggningen odla fisk sålunda att det vid Kläppens enhet årligen använda fodret har fått innehålla högst 450 kg fosfor och högst kg kväve och det vid Österstholms enhet använda fodret 560 kg fosfor och kg kväve. Nätkassarnas sammanlagda volym har i Kläppens enhet fått vara högst m 3 och i Österstholms enhet högst m 3. Tillståndet är i kraft till utgången av år Sökanden skulle anhängiggöra en ny ansökan senast ifall sökanden avsåg fortsätta sin verksamhet ännu efter år 2004.

2 2 Arrendeavtal Planläggning De vattenområden som behövs för fiskodlingsverksamheten tillhör Sommarö delägarlag/fiskelag. Oy Sommarön Lohi Sommarö Lax Ab har med ett avtal som ingåtts arrenderat vattenområdena vid Notgrund, i Björkholms sundet mellan ön Bergholms udde och Byxgrynnan samt söder om Österstholm för fiskodlingsverksamhet för tiden I strandgeneralplanen för Nagu kommun, som Nagu kommunfullmäktige har godkänt , har Kläppen betecknats som naturskyddsområde (SL), sydöstra stranden på Bergholm och västra delen av Notgrund som jord- och skogsbruksområde (M-r), södra stranden på Bergholm samt östra och södra stranden på Notgrund som område för fritidsbebyggelse (RA) och den södra delen av Österstholm som område för i huvudsak landsbygdsnäringar med naturvärden (MY). Den på Sommarö närmast Notgrund belägna stranden har betecknats som RA- och Mr-område. I strandplanen för Nagu Sommarö, som Nagu kommunfullmäktige godkänt har sydöstra stranden på Bergholm och Notgrund betecknats som jord- och skogsbruksområde samt som kvartersområde för fritidsbostäder. VERKSAMHETENS OMGIVNING OCH DESS TILLSTÅND Verksamhetens omgivning Fiskodlingsanläggningens enheter är belägna i den nordligaste delen av Gullkrona fjärd. I söder gränsar anläggningens verkningsområde till den yttre skärgårdszonen. Vattendjupet i det invid anläggningens enheter belägna sundet mellan öarna väster om Pensar och Kirjais, Sommarö samt Lillnagu varierar mellan 15 och 38 m. På odlingsplatserna är vattendjupet m. Vattnets strömningsförhållanden är goda i norra delen av Gullkrona fjärd och i sunden norr om anläggningens enheter. Avsaknaden av trösklar i sundet invid anläggningens enheter främjar vattnets omblandning. Vattenkvaliteten Bottenfauna Vattenkvaliteten i närheten av den ifrågavarande fiskodlingsanläggningen har kontrollerats som en del av samkontrollen av fiskodlingsanläggningarna i de norra delarna av Gullkrona fjärd. Vid vattenkvalitetsundersökningarna åren har de totala fosfor- och a- klorofyllhalterna i vattnets produktionsskikt i det ifrågavarande havsområdet mestadels varit typiska för lindrigt eutrofa kustvatten. År 2002 har den totala fosforhalten i vattnets produktionsskikt varit typisk för eutrofa kustvatten, då fosforhalterna i ytvattnet har varit µg/l. A-klorofyllhalten i vattnets produktionsskikt har fortsättningsvis mestadels varit typisk för lindrigt eutrofa kustvatten. Bottenorganismerna i området har undersökts i samband med samkontrollen av fiskodlingsanläggningarna år Prover togs vid sex kontrollstationer (SLI SLVI) i närheten av sökandens fiskodlingsenheter. Vid stationerna SLI, SLII, SLIV och SLV klassificerades bottnen som halvfrisk. Vid den föregående undersökningen av bottenorganismerna, som utfördes år 1997, klassificerades bottnen vid

3 3 stationen SLII som halvsmutsig och situationen hade vid den stationen därmed förbättrats. Vid stationerna SLIII och SLVI bestod bottnen av svart sulfidlera, som luktade svavelväte och bottenorganismernas artbestånd var mycket ensidigt. Vid dessa stationer klassificerades bottnen som halvsmutsig. Fiskbestånd och fiske I området förekommer fiskarter som är typiska för brackvattenområden, såsom: strömming, flundra, abborre, gädda och mört. Yrkesfiske idkas egentligen inte på Sommarö delägarlags/fiskelags område, utan förekommer längre ut till havs. I Nagu kommun finns för närvarande 15 registrerade I klassens yrkesfiskare, 3 II klassens yrkesfiskare och 16 personer som har fisket som bisyssla. I anläggningens verkningsområde finns inga stränder eller bottnar som har betydelse för fiskleken. Övrig användning av havs- och markområdena FISKODLINGSVERKSAMHETEN Nuvarande verksamhet På det ifrågavarande området finns inga vattentäkter eller allmänna rekreationsfunktioner för vilka stranden skulle utnyttjas. Ca 450 m från Kläppens enhet och 170 m från Österstholms enhet finns en 2,4 meters farled som leder från Gullkronafjärden till Käldinge fiskhamn. Vågsvallet som förorsakas av farledstrafiken har beaktats i nätbassängernas konstruktioner och vid förankringen av dem. Ca 3 km i riktning nordnordost från Kläppens enhet finns Rangholms naturskyddsområde, som dock inte påverkas av anläggningens verkningar. I anläggningens närområde finns två större fiskodlingsanläggningar. Pensarin Taimen Oy:s anläggning är belägen nordost om Svinö och i den får enligt tillståndet odlas ca kg fisk per år. Gullkronan Lohi Oy:s anläggning är belägen söder om Bultarna och i den får enligt tillståndet odlas ca kg fisk per år. I nedanstående tabeller anges de centrala parametrarna i det gällande tillståndet och den förverkligade tillväxten under åren enligt miljöskyddsdatasystemet. Fiskodlingsverksamhet har inte idkats vid Österstholms enhet åren och vid Kläppens enhet år Kläppen Tillstånd Fodrets fosforinnehåll kg/a kväveinnehåll kg/a Fiskens tillväxt ca kg

4 4 Österstholm Tillstånd Fodrets fosforinnehåll kg/a kväveinnehåll kg/a Fiskens tillväxt ca kg Fiskodlingsanläggningens konstruktioner Fiskodlingsanläggningens produktion Kläppens och Österstholms enheter består vardera av tre åttahörniga nätbassänger, vilkas totala yta per enhet är 876 m 2, totala volym per enhet m 3 och djup 5,7 m. Konstruktionen som håller bassängerna flytande består av en ram av korrosionsskyddat stålrör. Bassängernas antal och typer kan variera inom ramen för den största tillåtna volymen enligt tillståndsbestämmelserna. I framtiden har sökanden eventuellt för avsikt att även odla sik och har därför anhållit om att bassängernas volym skulle få vara lite större än i det ikraftvarande tillståndet. Sökanden har för avsikt att odla kg regnbåge per år räknat enligt fiskens tillväxt. Fiskarna utfodras automatiskt. Foderförbrukningen för båda enheterna har uppskattats till sammanlagt kg torrfoder per år, varav kg används vid Kläppens enhet och kg vid Österstholms enhet. Det årligen använda fodret har vid Kläppens enhet beräknats innehålla ca 460 kg fosfor och kg kväve och vid Österstholms enhet ca 570 kg fosfor och kg kväve. Odlingssäsongen varar ca 180 dygn. Vinterförvaring Högst kg fisk vinterförvaras söder om Notgrund. Vinterförvaringsenheten består av 4 rektangulära nätbassänger, vilkas totala yta är 800 m 2, totala volym är m 3 och djup 6,2 m. Oftast är endast hälften av vinterförvaringsenhetens nätbassänger i bruk. Fiskarna som vinterförvaras utfodras enbart för att upprätthålla livsfunktionerna. Utsläppen som förorsakas av fiskodlingen Utsläppen i havet I nedanstående tabeller anges de förverkligade fosfor- och kväveutsläppen under åren enligt miljöskyddsdatasystemet samt utsläppen enligt ansökan: Kläppen Ansökan fosforutsläpp kg/a kväveutsläpp kg/a

5 5 Österstholm Ansökan fosforutsläpp kg/a kväveutsläpp kg/a Vid beräkningen har som fodrets fosforhalt använts 0,85 % och som fodrets kvävehalt 6,8 %. De specifika utsläppen skulle vara 7,5 g fosfor och 64,3 g kväve per kilogram producerad fisk. Utfodringen sköts noggrant och för stor utfodring undviks. Vid anläggningen används foder med låg fosforhalt och eventuellt foderdamm avlägsnas från fodret före användning. Sökanden följer med utvecklingen av foder och metoder som minskar utsläppen och tar i bruk användbara förbättringar. Avfall VERKNINGAR PÅ MILJÖN Inverkan på vattenkvaliteten Inverkan på vattendragets användning Vid tvätt av nätbassängerna används inga tvättmedel eller andra kemikalier. Blandavfallet (ca 100 kg/a), vilket innefattar bl.a. fodersäckarna, återvinns så långt som möjligt och resten transporteras till kommunens avfallsservicepunkt. Död fisk (högst kg/a djurvävnadsavfall) komposteras eller transporteras vidare för tillverkning av olja till den del det är möjligt. Stickning och rensning av fisken utförs av en utomstående företagare i en fiskförädlingsanläggning i Käldinge. Fiskodlingsverksamheten påverkar vattenområdets tillstånd endast i form av en ändring av vattnets näringsämneshalter i den omedelbara närheten av odlingsenheterna. Utsläppen sprids dock på ett tämligen stort område och blandas effektivt med de stora vattenmassorna. Fiskodlingsanläggningens enheter stör inte trafiken i 2,4 meters farleden som leder från Gullkronafjärden till Käldinge fiskhamn. Enligt sökanden orsakar fiskodlingsverksamheten inte olägenheter eller skada beträffande miljöns olika användningssätt eller för någon fastighet och därmed inte heller sådan skada som borde kompenseras. KONTROLL AV VERKSAMHETENS VERKNINGAR Vid anläggningen förs en skötseljournal, i vilken det antecknas uppgifter om omständigheter, som inverkar på uppföljning och styrning av belastningen. Anläggningens inverkan på vattenkvaliteten i omgivningen har kontrollerats inom ramen för samkontrollen av fiskodlingsanläggningarna i norra delarna av Gullkrona fjärd i enlighet med tidigare tillståndsbeslut och Sydvästra Finlands miljöcentrals anvisningar. Kontrollen av sökandens anläggning kan utföras som en del av denna kontroll. Vid behov utförs en fiskeriekonomisk kontroll i

6 HANDLÄGGNING AV ANSÖKAN 6 form av en samkontroll tillsammans med de övriga fiskodlingsanläggningarna som är belägna på havsområdet underlydande Egentliga Finlands arbetskrafts- och näringscentral. Kungörelse Miljötillståndsverket har enligt 16 kap. 6, 7 och 8 vattenlagen tillkännagivit ansökan med en kungörelse i miljötillståndsverket och i Nagu kommun och berett tillfälle att under tiden anföra påminnelser, yrkanden och åsikter med anledning av ansökan. Påminnelser och yrkanden Kungörelsen har särskilt tillsänts de myndigheter och i saken delaktiga som framgår av handlingarna. 1) Sydvästra Finlands miljöcentral har konstaterat att vid vattenkvalitetsundersökningen som utfördes år 2002 klassificerades havsområdet i södra delen av Nagu och norra delen av Gullkrona på basen av totalfosforhalterna i vattnet som eutrofierat och på basen av klorofyll-a-halterna som lindrigt eutrofierat eller eutrofierat. Hela havsområdet var på basen av vattnets fosforhalter exceptionellt eutrofierat sommaren 2002 och situationen i fiskodlingsanläggningarnas närområden avvek i detta hänseende inte tydligt från situationen i referensområdena. På basen av vattenkvalitetsundersökningarna i augusti 2003 hade områdets totalfosforhalter sjunkit sedan föregående år och varierade mellan µg/l. Vid bottendjursundersökningen år 2000 hade bottnens tillstånd förändrats till det bättre jämfört med undersökningen år Detta kan ha berott på fiskodlingens minskade produktionsmängder under de senaste åren. Bottnen vid den ena av de två referensstationerna hade dock förändrats från frisk till halvfrisk, vilket påvisar en allmän eutrofieringsutveckling i området. Havsområdet i södra delen av Nagu och norra delen av Gullkrona verkar tåla fiskodlingsanläggningarnas nuvarande produktionsnivå, men med beaktande av den allmänna eutrofieringen i området finns det ingen orsak att öka produktionen. Miljöcentralen har framfört att sökanden inte har iakttagit tillståndsbestämmelserna bl.a. beträffande vinterförvaringstiden och vattendragskontrollen. Miljöcentralen har ansett att miljötillståndsverket bör överväga huruvida det överhuvudtaget föreligger förutsättningar för beviljande av tillstånd. Om tillstånd beviljas, får vid fiskodlingsanläggningen odlas högst ca kg, varav kg vid Kläppens enhet och kg vid Österstholms enhet. Nätbassängernas volym får vid Kläppens enhet vara högst m 3 och vid Österstholms enhet högst m 3. Det årligen använda fodret får vid Kläppens enhet innehålla högst 240 kg fosfor och högst kg kväve och vid Österstholms enhet högst 300 kg fosfor och kg kväve. Vinterförvaring kan tillåtas söder om Notgrund under tiden Nätbassängernas volym får vid Notgrund vara högst m 3. Vid vinterförvaringen får användas högst 5 % av den årliga totalmängden foder. Färskfoder får inte användas.

7 7 Tillståndshavaren skall åläggas föra en skötseljournal om anläggningens funktion. Sydvästra Finlands miljöcentral skall årligen före utgången av februari månad tillställas ett årssammandrag om det föregående året på en för detta ändamål uppgjord blankett. Tillståndshavaren skall åläggas utföra kontroll av fiskodlingsanläggningens utsläpp och verksamhetens inverkan på vattendraget på ett av miljöcentralen godkänt sätt samt tillställa miljöcentralen och till behövliga delar miljöskyddsmyndigheten i Nagu kommun resultaten av kontrollerna. Kontrollen bör utföras även då anläggningen inte är i funktion. Tillståndet borde beviljas så att det är ikraft 7 år räknat från att beslutet vunnit laga kraft. 3) Skärgårdshavets sjöfartsdistrikt har framfört att flytande odlingsbassänger bör utmärkas i enlighet med sjöfartsverkets allmänna direktiv av Fastsättnings- och förankringsanordningarna får inte hindra eller försvåra trafiken i allmänna farleder. Avståndet till farleder och eventuella vändplatser bör vara tillräckligt. Vid utmärkandet av bassängerna bör uppmärksamhet fästas vid att bassängernas potentiella ljus inte får vara sådana att de kan förväxlas med belysningen för sjöfartens flytande eller fasta säkerhetsanordningar. 4) AA (Vuorenranta RNr 1:93, Gyttja, Nagu) har motsatt sig beviljande av tillstånd och uppgivit sig lida av men som fiskodlingen orsakar. 5) BB och CC (Himala RNr 1:70, Gyttja, Nagu) har motsatt sig beviljande av tillstånd. Påminnarna har ansett att sökandens påståenden om att verksamheten inte orsakar betydande förorening av miljön eller försämring av naturförhållandena inte stämmer. Havsvattnet har blivit tydligt smutsigare under de senaste 20 åren. Detta tar sig uttryck bl.a. i att fiskbestånden minskat och förändrats, fisknäten blir smutsiga på under 2 dygn, de blågröna algernas blomning är kontinuerlig och vattnets grumlighet kan ses med blotta ögat. Påminnarna har befarat att verksamheten leder till att fastigheternas värde sjunker och rekreationsmöjligheterna minskar. 6) DD och EE (Kesäviro RNr 4:126, Dalkarby och Björkholm, Nagu) har anfört att ansökan skall förkastas. Påminnarna har konstaterat att placeringen av bassängerna har varierat, bassängerna har saknat belysning i flere år och odlings- och vinterförvaringstiderna har inte efterföljts. Eftersom anläggningen till dessa delar inte skötts sakenligt har påminnarna inte något förtroende för sökandens förfarande i övrigt heller. Fisket har upphört nästan i sin helhet eftersom algerna har övertagit bottnen och fyller näten. Fiskbestånden och fiskarnas storlek har minskat. Påminnarna har påpekat att vattenområdets renhet inverkar betydligt på strandfastigheternas värde. 7) FF har framfört att vattenväxlingen vid familjens sommarställe i Dalkarby nordväst om fiskodlingsanläggningen i närheten av Sommarö bro är liten pga. bron. Utsläppen från fiskodlingsanläggningen skulle strömma till sundet mellan Sommarö och Dalkarby och bli kvar där. I strandvattnet växer redan nu rikligt med alger, vilket på-

8 8 minnaren antar att beror på fiskodlingsanläggningens eutrofierande inverkan. En tilläggsbelastning på vattendraget skulle göra situationen outhärdlig. På området finns mycket sommargäster som är oroade över ökningen av fiskodlingsbassängerna. 8) GG (Björkholmen RNr 4:114, Dalkarby och Björkholm och Gammelboda II RNr 1:80, Gyttja, Nagu) har yrkat att ansökan förkastas. Påminnaren har konstaterat att under de senaste åren har fiskodlingsverksamheten varit mindre än vad som anges i tillståndet och trots det är havsbottnen mycket eutrofierad. I Björkholms sundet är vattenväxlingen dålig och området kan jämföras med en vik. Vattnen och stränderna kring Björkholm har lidit men av fiskodlingsverksamheten vid Kläppens enhet och vinterförvaringen vid Notgrund. Fiskodlingsbassängerna har inte varit på de platser som anges i tillståndet och de har inte varit upplysta. Fisk har även rensats invid bassängerna. 9) HH (Pukdal RNr 1:89, Gyttja, Nagu) har yrkat att ansökan förkastas. Påminnaren har konstaterat att fiskodling har idkats de senaste 20 åren på de ifrågavarande platserna och under denna tid har eutrofieringen i närområdena ökat och fiskbestånden minskat. De av fiskodlingen orsakade menen är mycket större än vad sökanden hävdar och åtminstone vid Kläppen är fiskodlingens omfattning för stor. Detta orsakar nedgång i den av påminnaren ägda fastighetens värde. 10) II (Småholm RNr 3:1 och Småholm II RNr 3:20, Sommarö), JJ (Småholm II RNr 3:20, Sommarö), KK (Björktorp RNr 4:103, Dalkarby och Björkholm), LL (Koivurinne RNr 4:104, Dalkarby och Björkholm), MM (Björkhem RNr 4:4 och Björkhem II RNr 4:105, Dalkarby och Björkholm) och NNs dödsbo och OO (Gullkanten RNr 4:120 och Gullkanten II RNr 4:121, Dalkarby och Björkoholm), samtliga fastigheter i Nagu kommun, har yrkat att tillstånd inte beviljas. Om dock tillstånd beviljas borde följande omständigheter beaktas vid utformningen av tillståndsbestämmelser: Österstholms enhet bör placeras närmare mitten av Harufjärden och öster om farleden, eftersom vattendjupet där är större och vattenväxlingsförhållandena bättre. Alternativt bör av sökandens förutsättas odling i slutna bassänger. Vid utfodringen av fisken bör användas foder som innehåller soja för att minska fosfor- och kvävebelastningen. Den årliga odlingsmängden bör fastställas till sammanlagt kg fördelat jämnt mellan båda enheterna. Av vattnets nuvarande tillstånd bör utföras en undersökning, med vilken eventuella förändringar kan jämföras. I ett eventuellt tillståndsbeslut bör tillräckliga anvisningar definieras för undvikande av framtida försummelser. För brott mot tillståndsbestämmelserna bör som sanktion fastställas återkallande av tillståndet med omedelbar verkan. Användning av antifoulingmedel bör förbjudas. Sökanden bör åläggas förankra nätbassängerna så att de inte kan lossna. Tillståndsmyndigheten bör kontrollera sökandens ekonomiska resurser, eftersom en försäljning av tillståndet kan befaras. Sökanden bör åläggas att delta i en muddring av farlederna med en andel om 50 %, eftersom sökandens verksamhet har bidragit till att

9 9 det grunda vattenområdet mellan Småholm, Österstholm och Björkholm ytterligare har uppgrundats. 11) PP och QQ samt RR (Södergård RNr 4:184 M602, Dalkarby och Björkholm, Nagu) har yrkat att ansökan skall förkastas på den grunden att fiskodlingen orsakar eutrofiering av vattendraget. Menen av eutrofieringen framträder i form av rikligare algblomning och förekomst av giftiga blågröna alger, grumligare vatten, slembildning på stränderna och fiskeredskapen, förändringar i strand- och vattenväxtligheten samt i fiskbestånden. I skärgårds- och kustområdena finns rikligt med fritidsbosättning och dessa områden används i stor utsträckning för rekreationsbruk. En förutsättning för rekreationsbruket är rena och mångsidiga vattendrag. Påminnarna har ansett att sökandens nätbassänger är belägna alltför mitt i skärgården på ett vattenområde som är alldeles för grunt. Vattenväxlingen är för liten och näringsämnena blandas därför inte med de stora vattenmassorna. Fiskodlingsanläggningar utgör dessutom potentiella spridare av fisksjukdomar och parasiter. 12) SS och TT (Vindars RNr 1:17, Sommarö, Nagu) har motsatt sig en utvidgning av sökandens fiskodlingsverksamhet i Sommarö by. De befintliga fiskodlingsanläggningarna har redan orsakat olägenheter bl.a. i form av förorenat vatten. Om tillstånd beviljas enligt ansökan skulle mängden fisk mer än fördubblas. Fiskodlingsanläggningarnas existens leder också till en nedgång i strandfastigheternas värde. 13) UU (Kesäkolo RNr 4:127, Dalkarby och Björkholm, Nagu) har motsatt sig fortsatt odling av fisk och yrkat att sökandens tillstånd inte förnyas. Som grunder för sitt yrkande har påminnaren framfört att fiskodlingsverksamheten orsakar förorening av omgivningens havsområden och stränder. Bergen och stränderna är täckta av alger pga. den stora lokala näringsbelastningen och havsbottnen ser död ut. Fiskbestånden har minskat och den stora algmängden har försvårat fiske med nät då näten blir nedsmutsade. 14) VV och WW (Kivenkolo RNr 1:83, Gyttja, Nagu) och XX samt YY (Stenstrand RNr 1:58, Gyttja, Nagu) har yrkat att en ökning av fiskodlingen skall förbjudas och att odlingen borde flyttas till bassänger på land. Påminnarna har motiverat sina yrkanden med att havsvattnets kvalitet i närheten av anläggningen har försämrats i och med vattnets ökade grumlighet och den ökade förekomsten av alger. Fiskfångsterna i närområdena har blivit obefintliga och anläggningen drar till sig ett störande måsbestånd. Båttrafiken i anslutning till anläggningen stör naturen och människorna. 15) ZZ (Björkholmen RNr 4:114, Dalkarby och Björkholm och Gammelboda II RNr 1:80, Gyttja, Nagu) har yrkat att ansökan förkastas. Om dock fiskodlingsverksamheten fortgår på de ifrågavarande platserna har påminnaren yrkat på ersättning för de av verksamheten orsakade menen. Påminnaren har konstaterat att under den tid fiskodling har idkats har eutrofieringen i närområdena ökat och detta har

10 10 ett direkt samband med fiskodlingen. Vid beslutsfattandet bör särskilt den av fiskodlingsverksamheten på närområdena orsakade kraftiga belastningen beaktas. 16) ÅÅ och ÄÄ (Kalaloma RNr 1:20, Sommarö, Nagu) har yrkat att sökanden inte beviljas tillstånd till ökning av produktionen och inte heller till vinterförvaring av fisk. Som grund för sina yrkanden har påminnarna hänvisat till den betydande ökningen av belastningen på vattenområdet, vilken i sin tur leder till förorening av havet och naturen, olägenheter för den fasta bosättningen och sommargästerna samt nedgång i markområdenas värde. Sökandens förklaring Sökanden har tillställt miljötillståndsverket sin förklaring med anledning av påminnelserna och yrkandena. Sökanden har med anledning av Sydvästra Finlands miljöcentrals påminnelse hänvisat till konstaterandet att havsområdet verkar tåla fiskodlingsanläggningarnas nuvarande produktionsmängd och framfört att verksamheten skulle få fortsätta i samma omfattning som tidigare. Sökanden har ansett att förkastande av ansökan skulle vara en alltför sträng påföljd för sökandens ringa förseelse beträffande vinterföringen och oenigheter angående vatten-dragskontrollen samt användningen av Käldinge fiskhamn. Förutom beträffande odlingsoch belastningsmängderna samt bassängernas volymer har sökanden inte haft någonting att anmärka angående miljöcentralens påminnelse. Sökanden har godkänt miljöcentralens framställning om att högst 5 % av den årliga totalmängden foder får användas vid vinterförvaringen. Sökanden har med anledning av AAs påminnelse konstaterat att bolaget inte har anhållit om några tilläggstillstånd, utan endast om förnyande av tidigare tillstånd och beträffande odlingsmängden på samma villkor som förut. Fiskodlingsverksamhetens relativa belastande inverkan är liten i förhållande till övrig belastning och har även minskat i och med utvecklingen av fodren och utfodringstekniken. Ingen av sökandens enheter är inom synhåll från påminnarens fastigheter. Minskningen i flunderbeståndet gäller hela Skärgårdshavet oberoende av om det är fråga om områden på vilka det idkas fiskodlingsverksamhet eller inte. Sökanden har med anledning av BBs och CCs påminnelse konstaterat att ingen av sökandens enheter är inom synhåll från påminnarnas fastigheter. Utsläppen från anläggningen innehåller inga gifter eller hälsovådliga ämnen utan endast små fosfor- och kvävemängder. Sökanden har med anledning av DDs och EEs påminnelse konstaterat att den i sin verksamhet iakttagit tillståndsbestämmelserna angående belastningen och bassängerna har varit belägna i enlighet med tillståndsbeslutet på samma platser som den ifrågavarande an-

11 11 sökan gäller. Odlings- och vinterförvaringstiderna har så när som på ett undantag iakttagits. Sökandens verksamhet har ingen inverkan på fiskbestånden utan dessas liksom även vattenkvalitetens allmänna tillstånd beror på helt andra faktorer. Sökanden har beträffande FFs påminnelse antagit att påminnaren har avsett någon annan fiskodlingsanläggning än sökandens och till övriga delar har sökanden hänvisat till det som den framfört med anledning av de övriga påminnelserna. Sökanden har med anledning av GGs och HHs påminnelser konstaterat att resultaten från vattendragskontrollerna har påvisat att det inte skett sådana förändringar i vattenområdet som skulle utgöra hinder för verksamheten. Det faktum att avbrottet i verksamheten inte har påverkat vattnets och bottnens tillstånd påvisar enligt sökanden att faktorerna som inverkar på vattenkvaliteten inte beror på sökandens verksamhet. Det är möjligt att batterierna i bassängernas ljus tillfälligt har tagit slut mitt på sommaren, men då är det trots allt ljust även nattetid och bassängerna är dessutom utrustade med effektiva reflexer. Det utförs ingen rensning invid bassängerna. Sökanden har bestridit att verksamheten skulle ha orsakat en nedgång i fastigheternas värde eller minskat möjligheterna att använda fastigheterna för rekreationsbruk. Sökanden har med anledning av IIs, JJs, KKs, LLs, MMs och NNs dödsbos samt OOs påminnelse ansett att det inte finns någon orsak att flytta Österstholms enhet, eftersom den redan nu är belägen på den bästa platsen med tanke på vattnets strömningsförhållanden. En förflyttning av enheten till östra sidan av farleden skulle också innebära en risk för trafiken. En fungerande metod för odling av fisk i slutna bassänger har inte ännu utvecklats. Fiskarna utfodras med de av foderindustrin utvecklade bästa fodren. En minskning av produktionsmängden till kg fördelat jämnt på båda enheterna skulle innebära att verksamhetsförutsättningarna för den av sökanden idkade näringen skulle upphöra. En sådan begränsning skulle därtill vara överdimensionerad med beaktande av den av verksamheten orsakade ringa belastningen. Sökanden har hänvisat till den på utförda kontroller baserade utredningen som bifogats till ansökan och ansett att det saknas rättslig grund för att ålägga sökanden att utföra ytterligare undersökningar av vattendraget. Sökanden använder inte antifoulingmedel i sin verksamhet. Sökanden har inte förstått på vilket sätt en eventuell försäljning av tillståndet skulle påverka belastningsfaktorerna. Sökanden har inte orsakat någon uppgrundning av vattenområdet mellan Småholm, Österstholm och Björkholm och är inte beredd att utföra någon muddring. Sökanden har med anledning av PPs och QQs samt RRs påminnelse bestridit att fiskodling skulle inverka på fisksjukdomar och fiskbestånden. Vattenväxlingen är på de ifrågavarande odlingsplatserna bättre än på fiskodlingsplatserna i medeltal.

12 MILJÖTILLSTÅNDSVERKETS AVGÖRANDE Avgörande av tillstånd 12 Sökanden har med anledning av SSs och TTs påminnelse konstaterat att ansökan inte gäller en utvidgning av verksamheten utan endast förnyande av tidigare tillstånd. Sökanden har beträffande UUs påminnelse hänvisat till det tidigare anförda. Sökanden har med anledning av VVs och WWs och XXs samt YYs påminnelse konstaterat att den inte har möjlighet att flytta sin verksamhet till bassänger på land. Till övriga delar har sökanden hänvisat till det tidigare anförda. Sökanden har med anledning av ZZs påminnelse konstaterat att man har åstadkommit betydande minskningar av belastningen inom fiskodlingen. Till övriga delar har sökanden hänvisat till det tidigare anförda. Sökanden har med anledning av ÅÅs och ÄÄs påminnelse konstaterat att verksamheten inte idkas exceptionellt nära bosättningen. Sökanden har bestridit påståendet om att verksamheten orsakar nedgång i markområdenas värde. Miljötillståndsverket beviljar Oy Sommarön Lohi Sommarö Lax Ab tillstånd för 1) anläggande av nätbassänger i havet och odling av fisk i dem i Kläppens enhet sydväst om ön Kläppen (bilaga 1), 2) anläggande av nätbassänger i havet och odling av fisk i dem i Österstholms enhet söder om ön Österstholm (bilaga 2) och 3) anläggande av nätbassänger i havet och vinterförvaring av fisk i dem söder om ön Notgrund (bilaga 1), samtliga enheter på det i Sommarö by i Nagu kommun belägna samfällda vattenområdet RNr 876:1. Fiskodlingsverksamheten, då den bedrivs enligt nedan givna tillståndsbestämmelser orsakar inte på förhand sett sådan skada genom förorening av vattendrag, som enligt miljöskyddslagen och lagen om ersättning för miljöskador skall ersättas. Anläggandet av konstruktionerna i havet orsakar inte sådan skada som enligt vattenlagen skall ersättas. Tillståndshavaren skall följa tillståndsbestämmelserna nedan.

13 13 Tillståndsbestämmelser Anläggningen 1) Tillståndshavaren skall hålla nätbassängerna i sådant skick och förankra dem så att de hålls på de avsedda platserna och inte stör sjötrafiken eller förorsakar det övriga nyttjandet av havsområdet sådan skada som kan undvikas. För att trygga sjötrafiken i nätbassängernas närhet skall de utmärkas på ett av Skärgårdshavets sjöfartsdistrikt godkänt sätt. Till sjöfartsdistriktet skall sändas en anmälan jämte kartbilaga om anläggningens placering och en utredning om utmärkningen av nätbassängerna och dessas belysning. 2) Nätbassängernas sammanlagda areal får vid Kläppens enhet vara högst 750 m 2 och vid Österstholms enhet högst m 2. Nätbassängerna får behandlas endast med sådana antifoulingämnen som är tillåtna för användning vid fiskodling. 3) Nätbassängerna får flyttas till vinterförvaringsplatsen tidigast och bör avlägsnas därifrån senast Nätbassängernas areal på vinterförvaringsplatsen får vara högst 800 m 2. Odling och vinterförvaring av fisk 4) Det foder som årligen används får vid Kläppens enhet innehålla fosfor högst 310 kg och kväve högst kg och vid Österstholms enhet fosfor högst 520 kg och kväve högst kg. På vinterförvaringsplatsen får för upprätthållande av fiskens livsfunktioner årligen användas högst 5 % av den sammanlagda mängden foder. De specifika utsläppen i havet får inte överskrida 7 g fosfor och 50 g kväve per kilogram producerad fisk. De specifika utsläppsvärdena beräknas genom att från näringsmängden av det årligen använda fodret subtrahera den mängd näring som bundits i fiskens tillväxt och genom att dividera den på detta sätt erhållna differensen med fiskens årliga tillväxt. Den odlade fisken innehåller 0,4 % fosfor och 2,75 % kväve. 5) Anläggningen bör skötas sakenligt och med beaktande av miljöskyddssynpunkter. Fodret får inte överdoseras och dammet skall avlägsnas från det före utfodringen. Tillståndshavaren skall sträva till att minska foderkoefficienten och använda foder med minsta möjliga kväve- och fosforprocent. 6) Blodet som uppstår vid stickning av fisk skall tillvaratas så att det inte kommer i havet. Blodet skall komposteras eller transporteras till en anläggning som är avsedd för behandling av avfall av detta slag. Fisken skall rensas vid ett renseri med behörigt miljötillstånd.

14 14 Avfallshantering 7) Döda fiskar skall i första hand komposteras. Komposteringen skall ske i en för detta ändamål avsedd saklig anläggning. Komposten skall skötas så att den förorsakar minsta möjliga luktolägenhet. I övrigt skall vid behandlingen av ovan sagda avfall iakttas gällande stadganden om behandling av animaliskt avfall. 8) Tomma fodersäckar och annat avfall skall i första hand transporteras till återvinning och i andra hand till en avstjälpningsplats med behörigt tillstånd. Kontroll av verksamheten samt rapportering 9) Tillståndshavaren skall meddela Sydvästra Finlands miljöcentral kontaktuppgifterna för anläggningens ansvariga skötare. 10) Tillståndshavaren skall utföra en driftskontroll och en utsläppskontroll av fiskodlingsanläggningen. Tillståndshavaren skall därför föra en skötseljournal över anläggningens verksamhet. I journalen skall skilt för odlingsenheterna och vinterförvaringsenheten antecknas uppgifter om - det vid anläggningen använda fodrets mängd och kvalitet, - mängden fisk som placerats i och som avlägsnats ur anläggningen, - de ibrukvarande bassängernas areal och volym, - mängden döda fiskar och annat avfall som uppstår vid anläggningen och behandlingen av det samt dess leveransplats, - eventuella fisksjukdomar och fiskdöd samt medicinering av fisken och använda kemikalier samt - övriga omständigheter, som inverkar på uppföljning och styrning av utsläppen. Kontrollen skall utföras på ett sådant sätt som möjliggör en tillförlitlig bestämning av de utsläpp som fiskodlingsverksamheten förorsakar i havsområdet. Sydvästra Finlands miljöcentral kan vid behov ge närmare anvisningar om utförandet av kontrollen. Skötseljournalerna skall bevaras fem år och på uppmaning företes myndigheterna. Miljövårdsmyndigheten i Nagu kommun och Sydvästra Finlands miljöcentral skall årligen före utgången av februari månad tillställas ett årssammandrag om det föregående året på en för detta ändamål uppgjord blankett. Tillståndshavaren skall på begäran ge miljöcentralen sådana uppgifter och utredningar som behövs för granskning av utsläppskontrollens tillförlitlighet. Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet tillämpas på miljöcentralens tystnadsplikt, då den utför uppgifter som avses i miljöskyddslagen. Verksamhetsrelaterade utsläpps- och kontrolluppgifter samt miljökvalitetsuppgifter är dock inte sekretessbelagda.

15 15 11) Tillståndshavaren skall utföra kontroller av fiskodlingens inverkan på havsområdet på ett av Sydvästra Finlands miljöcentral godkänt sätt. I kontrollen bör innefattas en årlig kontroll av vattenkvaliteten och eutrofieringen samt en uppföljning av bottnens och bottenfaunans tillstånd som skall utföras under vissa år. Vid behov skall kontrollerna omfatta även vinterförvaringsplatsen. Kontroll av verksamhetens inverkan på fisket och fiskbestånden skall utföras på ett av Egentliga Finlands arbetskrafts- och näringscentral godkänt sätt. Kontrollerna kan ske som samkontroll tillsammans med de andra kontrollskyldiga på området. Förslag till kontrollprogram skall inlämnas till ovannämnda myndigheter för godkännande inom två månader efter det att detta beslut vunnit laga kraft. Om resultaten av kontrollerna ger anledning därtill, kan vederbörande myndighet senare ändra kontrollprogrammen trots att tillståndet är i kraft. Kontrollresultaten skall tillställas ovannämnda myndigheter och miljövårdsmyndigheten i Nagu kommun inom de tidsperioder som utsätts i respektive kontrollprogram. Uppgifterna skall dessutom vid behov ges sakägarna till påseende. 12) Tillståndshavaren skall underrätta antingen kommunalveterinären eller länsveterinären och vidta nödvändiga åtgärder, ifall fisken i anläggningen konstateras eller misstänks ha en sådan sjukdom som skall bekämpas enligt lagen om djursjukdomar eller någon annan smittosam sjukdom som inte allmänt förekommer i Finland. I svåra sjukdomsfall skall anmälan även göras till Sydvästra Finlands miljöcentral och Egentliga Finlands arbetskrafts- och näringscentral. Tillståndets giltighet Detta tillstånd är i kraft till Om Oy Sommarön Lohi Sommarö Lax Ab avser att fortsätta fiskodlingen ännu efter år 2012, skall bolaget senast hos miljötillståndsverket anhängiggöra en ansökan om nytt tillstånd. I så fall är detta tillstånd i kraft tills ett lagakraftvunnet beslut erhållits med anledning av ansökan. Om genom en förordning utfärdas bestämmelser som är strängare än tillståndsbestämmelserna i detta beslut, eller sådana bestämmelser om tillståndets giltighet eller justering som avviker från detta tillstånd, skall förordningen iakttas utan hinder av tillståndet.

16 16 MOTIVERING Fiskodling Utsläpp som fiskodlingen har förorsakat De av fiskodlingsverksamheten orsakade årliga utsläppen i havet har vid Kläppens enhet under åren beräknade som medeltal varit 260 kg fosfor och kg kväve. År 2002, då mängden odlad fisk vid Kläppens enhet var betydligt mindre, har fosforutsläppet varit 20 kg och kväveutsläppet 220 kg. Vid Österstholms enhet har de årliga utsläppen i havet åren beräknade som medeltal varit 250 kg fosfor och kg kväve. Fiskodlingsverksamhet har inte idkats vid Österstholms enhet åren och vid Kläppens enhet år Utsläppens inverkan på miljön Enligt resultaten från vattenkvalitetsundersökningarna åren har det ifrågavarande vattenområdet klassificerats som lindrigt eutroft. Vid vattenkvalitetsundersökningen år 2002 har den totala fosforhalten i vattnets produktionsskikt varit typisk för eutrofa kustvatten, men a-klorofyllhalten i vattnets produktionsskikt har fortsättningsvis mestadels varit typisk för lindrigt eutrofa kustvatten. År 2003 hade vattnets totala fosforhalter sjunkit sedan föregående år. Vid bottendjursundersökningen år 2000 klassificerades bottnen som halvfrisk vid fyra av de sex i närheten av anläggningen belägna kontrollstationerna och som halvsmutsig vid de två övriga. Vid en av de nämnda stationerna hade bottnens tillstånd förbättrats från halvsmutsig till halvfrisk jämfört med den föregående undersökningen år Havsområdets lämplighet för fiskodling Fiskodlingsenheterna är belägna i ett havsområde som i söder är relativt öppet, men som i norr avgränsas av holmar. Vattenväxlingen vid Österstholms enhet är god till följd av enhetens läge på en öppen fjärd. Vattenväxlingen vid Kläppens enhet är sämre, eftersom enheten är belägen mellan ett flertal holmar och närmare de stora öarna i norr. Enligt Sjöfartsverkets sjökort (2000) är vattendjupet vid anläggningens enheter 5-15 m. Öster om enheterna ökar vattendjupet till m. I närheten av anläggningen finns fritidsbosättning och strand- och vattenområdena utnyttjas i rekreationssyfte. Miljötillståndsverket anser att havsområdet ifråga är lämpligt för fiskodling i den omfattning som anges i tillståndsbestämmelserna ovan. Tillåtna utsläpp Den ansökta årliga tillväxten av fisk om kg skulle enligt miljötillståndsverkets beräkning orsaka årliga utsläpp i havet om ca 570 kg fosfor och ca kg kväve, vilket skulle motsvara utsläppsni-

17 Anläggningens storlek 17 vån i slutet av 1990-talet. Vid beräkningen har använts följande parametrar: fosforhalt i fodret 0,9 %, kvävehalt i fodret 6,5 %, foderkoefficient 1,15 och mängden fosfor och kväve som binds i fisken 4 g/kg respektive 27,5 g/kg. Fiskodlingsverksamhet i den omfattning ansökan avser skulle orsaka en för stor lokal belastning på havsområdet. På ovan sagda grunder kan de årliga fosforutsläppen vid Kläppens enhet vara högst 190 kg och kväveutsläppen högst kg. Vid Österstholms enhet kan de årliga fosforutsläppen vara 320 kg och kväveutsläppen kg. Vid Kläppens enhet kommer fosforutsläppen att minska med ca 25 % och kväveutsläppen med 40 % jämfört med de förverkligade utsläppen under åren Vid Österstholms enhet kommer fosforutsläppen att öka med knappt 30 % och kväveutsläppen att förbli ungefär desamma jämfört med de förverkligade utsläppen under åren Det vid Kläppens enhet årligen använda fodret får således innehålla högst 310 kg fosfor och kg kväve, vilket möjliggör en tillväxt om ca kg fisk per år och vid Österstholms enhet högst 520 kg fosfor och kg kväve, vilket möjliggör en tillväxt om ca kg fisk per år. Vid odling av regnbågsforell används som fisktäthet värdet 10 kg/m 3 vid beräkning av anläggningens bassängvolym. Regnbågsforellen vistas huvudsakligen i ytvattnet. Av denna orsak används vid fiskodling i allmänhet nätbassänger, vilkas vattendjup är 4-6 m. Odling av sik på havsområde har blivit allmännare. För siken behövs större bassängvolym än för regnbågsforellen för att man skall kunna odla samma mängd fisk. För att vid anläggningen vid behov skall kunna odlas sik, förordnas om anläggningens storlek som maximiareal för nätbassängerna. Vid beräkningen av nätbassängernas areal används som fisktäthet 10 kg/m 3 och som vattendjup 4 m. Då är produktion av sik vid anläggningen också möjlig med iakttagande av samma utsläppsbestämmelser som vid odling av regnbågsforell. Samtidigt underlättas övervakningen av anläggningens storlek, eftersom arealen kan mätas noggrannare än volymen. Beräknat enligt de ovan framförda beräkningsgrunderna kan nätbassängernas sammanlagda areal vid Kläppens enhet vid odling av ca kg fisk per år vara högst 750 m 2 och vid Österstholms enhet vid odling av ca kg fisk per år m 2. Vinterförvaring Vattenväxlingen på vinterförvaringsplatsen söder om Notgrund är begränsad till följd av dess läge mellan flere större och mindre holmar. För att minska de av vinterförvaringen orsakade olägenheterna har mängden foder som får användas vid vinterförvaringen begränsats till högst 5 % av den sammanlagda mängden foder som får användas vid anläggningen.

18 18 Tillståndsprövning Miljöskyddslagen På de grunder som framförts ovan medför fiskodlingen och vinterförvaringen, då de bedrivs i enlighet med tillståndsbestämmelserna, inte olägenhet för hälsan eller betydande förorening av miljön eller risk för sådan, inte heller försämring av speciella naturförhållanden eller att en från allmän synpunkt viktig användningsmöjlighet inom det område som påverkas av verksamheten skulle äventyras och medför inte sådant oskäligt besvär som avses i 17 1 mom. lagen angående vissa grannelagsförhållanden. Verksamheten står inte i strid med strid med strandgeneralplanen för Nagu kommun och inte heller med strandplanen för Nagu Sommarö. Vattenlagen Den nytta som fiskodlingsanläggningen medför är betydlig i förhållande till de skador och med som upprätthållandet av anläggningen i havet orsakar. Oy Sommarön Lohi Sommarö Lax Ab besitter genom arrendeavtal de för anläggningen erforderliga vattenområdena. UTLÅTANDE OM PÅMINNELSER OCH YRKANDEN Odling av fisk samt verksamhetens omfattning På de grunder som framgår av motiveringarna till beslutet föreligger det förutsättningar för beviljande av tillstånd på så sätt begränsat som framgår av tillståndsbestämmelserna. Vid vardera fiskodlingsenheten kommer utsläppen att minska jämfört med de kalkylmässiga utsläppen enligt de tidigare tillståndsbestämmelserna: vid Kläppens enhet kommer fosforutsläppen att minska med över 30 % och kväveutsläppen med nästan 40 % och vid Österstholms enhet kommer motsvarande minskning beträffande fosforutsläppen att vara ca 10 % och beträffande kväveutsläppen över 15 %. Vinterförvaring av fisk Med beaktande av att fisken under vinterförvaringen får utfodras endast i den omfattning som är nödvändig för upprätthållande av fiskens livsfunktioner, blir de av vinterförvaringen orsakade utsläppen så ringa att de inte medför förorening av miljön. Fiskodlingsplatsen Ansökan gäller anläggande av en fiskodlingsenhet sydväst om ön Kläppen och en enhet söder om ön Österstholm. Miljötillståndsverket kan i sitt beslut antingen förkasta eller godkänna denna ansökan, men inte pröva förutsättningarna för en alternativ odlingsplats, som ansökan inte avser.

19 19 Miljöutredning I området har utförts utredningar om vattenkvaliteten och gjorts bottendjursundersökningar inom ramen för samkontrollen av fiskodlingsanläggningarna i de norra delarna av Gullkrona fjärd. Tillståndshavaren har i tillståndsbestämmelse 11) ålagts utföra kontroller av fiskodlingens inverkan på havsområdet. Antifoulingämnen Användningen av antifoulingämnen har i tillståndsbestämmelse 2) begränsats till enbart sådana ämnen som är tillåtna för användning vid fiskodling. Ersättning av skador och men Beträffande ersättning av skador och men på grund av verksamheten hänvisar miljötillståndsverket till avgörandet av tillstånd ovan. Tillsynen av fiskodlingsverksamheten Tillsynen av fiskodlingsverksamheten och iakttagandet av tillståndsbestämmelser ankommer på den regionala miljöcentralen. Sökandens eventuella försummelser beträffande iakttagandet av tillståndsbestämmelserna i det tidigare tillståndet kan inte handläggas i samband med detta ärende. Det oaktat att fisk inte odlas, bör kontroll av fiskodlingsanläggningens verkningar fortgå under hela tillståndsperioden. Återkallande av tillstånd Ett eventuellt återkallande av tillstånd kan inte handläggas i samband med detta ärende. Muddring av vattenområden Yrkandet angående muddring av sunden kring fiskodlingsenheterna utgör ett yrkande av förvaltningstvångskaraktär och kan inte handläggas i samband med detta ärende. Övriga påminnelser och yrkanden Miljötillståndsverket har i övrigt beaktat de framförda påminnelserna och yrkandena på det sätt som framgår av tillståndsbestämmelserna ovan. LAGRUM 42, 43, 45, 46 och 56 miljöskyddslagen 2 kap. 6 2 mom. vattenlagen

20 20 HANDLÄGGNINGSAVGIFT SÖKANDE AV ÄNDRING euro 2 miljöministeriets förordning om miljötillståndsverkens avgiftsbelagda prestationer (1416/2001). Ändring i detta beslut kan sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol Besvärstiden utgår Besvärsundervisning bifogas. Birgitta Vauhkonen Lea Siivola Hannu Kokko Nina Engberg I avgörandet har deltagit miljöråden Birgitta Vauhkonen, Lea Siivola (granskande ledamot) och Hannu Kokko. Ärendet har föredragits av föredragande Nina Engberg. Ärendet har avgjorts genom omröstning. Votum har bifogats beslutet. NE/mk

21

22

23 BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet Besvärstid Besvärsrätt Bilaga Ändring i Västra Finlands miljötillståndsverks beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvärsskriften med bilagor skall tillställas Västra Finlands miljötillståndsverk. Tiden för anförande av besvär är trettio (30) dagar från den dag då beslutet gavs, dock så att sagda dag inte räknas med. Om den sista dagen då besvär får anföras är en helgdag, lördag, självständighetsdagen, första maj, julafton eller midsommarafton, fortsätter besvärstiden ännu den därpå följande vardagen. Besvär med anledning av beslutet kan anföras av dem vilkas rätt eller fördel saken kan beröra, samt av registrerade föreningar eller stiftelser vilkas syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivseln inom det område som påverkas, av de kommuner, miljöcentraler, kommunala miljövårdsmyndigheter som saken gäller, och av andra myndigheter som bevakar allmänt intresse. Besvärsskriftens innehåll Bilagor till besvärsskriften I besvärsskriften, som riktas till Vasa förvaltningsdomstol, skall anges - det beslut av miljötillståndsverket i vilket ändring söks - ändringssökandens namn och hemkommun - den postadress och det telefonnummer samt den eventuella e-postadress under vilka ändringssökanden kan tillställas meddelanden i saken (om kontaktinformationen ändras skall Vasa förvaltningsdomstol, PB 204, Vasa, e-postadress vaasa.hao@om.fi, underrättas) - till vilka delar ändring söks i miljötillståndsverkets beslut - vilka ändringar som yrkas i miljötillståndsverkets beslut - de grunder på vilka ändring yrkas - ändringssökandens, den lagliga företrädarens eller ombudets underskrift, om inte besvärsskriften tillställs elektroniskt (per telefax eller e-post) Till besvärsskriften skall fogas - de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheten - fullmakt för eventuellt ombud eller, om besväret tillställs elektroniskt, en utredning över ombudets behörighet. - en avskrift av besvärsskriften (ifall besvärsskriften tillställs per post) Hur besvärsskriften skall tillställas miljötillståndsverket Besvärsskriften med bilagor skall i två exemplar lämnas in till Västra Finlands miljötillståndsverks registratorskontor. Besvärsskriften skall vara framme under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Besvärsskriften kan också sändas per post, telefax eller e-post. En besvärsskrift som tillställs elektroniskt (per telefax eller e-post) skall tillställas så att den finns till förfogande i den mottagande anordningen eller datasystemet under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Västra Finlands miljötillståndsverks kontaktinformation besöksadress: Bryggerigatan 1, Helsingfors postadress: PB 115, Helsingfors telefon: växel (09) telefax: (09) e-post: kirjaamo.lsy@ymparisto.fi öppettid: kl Rättegångsavgift För behandlingen av ärendet vid Vasa förvaltningsdomstol tas av ändringssökanden ut en rättegångsavgift på 80 euro. I lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer bestäms särskilt om vissa fall i vilka avgift inte uppbärs.