Till justerare föreslås Erene Bertilsson (KD) och Christoffer Andersson (C). Justering föreslås till fredagen den 2 november kl. 07:30 i kommunhuset

2018-10-17 Kungörelse Kommunfullmäktige i Tranemo kommun sammanträder i Tranemosalen, kommunkontoret i Tranemo måndagen den 29 oktober kl.18:00 för behandling av följande ärenden: 1 Val av kommunfullmäktiges presidium 2 Justering Till justerare föreslås Erene Bertilsson (KD) och Christoffer Andersson (C). Justering föreslås till fredagen den 2 november kl. 07:30 i kommunhuset 3 Val av valberedning 4 Inkomna motioner och medborgarförslag 5 Inkomna interpellationer och frågor 6 Svar på motion om avgiftsfri kulturskola från (MP) 7 Svar på motion om framtidens vård och omsorg i Tranemo från Lennart Haglund (C) 8 Statsbidrag habiliteringsersättning 9 Riktlinjer för taxor och avgifter inom omsorgssektionen 10 Preliminär skattesats 2019 11 Policy för internkontroll 12 Taxor för räddningstjänstens myndighetsutövning 2019 13 Uppdrag - Utredning införande av ungdomsfullmäktige

14 Ej verkställda beslut 2018 15 Motioner och medborgarförslag under beredning 2018 16 Valärende - val av revisor efter Cecilia Valbrant (C) 17 Valärende - val av revisor efter Ulf Tranefors-Gustafsson (M) 18 Valärende - avsägelse Valerija Sabo 19 Information från förvaltningen 20 Ev. rapporter från beredningarna 21 Ev. inkomna ärenden Tranemo dag som ovan Bo Haarala Ålderspresident Sekreterare Anne Steine Förhinder Vid eventuellt förhinder anmäl detta via telefon 0325-576000 eller via e-post till kommun@tranemo.se så att en ersättare kan kallas in för dig. 2 (2)

PROTOKOLLSUTDRAG Kommunstyrelsen 2018 10 15 244 Svar på motion om avgiftsfri kulturskola från (MP) (KS/2016:204) Kommunstyrelsen förslag till kommunfullmäktige Motionen avslås Beslutsmotivering Kommunfullmäktige beslutade 2018 06 20 att införa differentierad taxa från och med höstterminen 2018. Ärendet Louise Bertilsson har 2016 03 16 lämnat en motion angående motion om avgiftsfri kulturskola. Förvaltningen var i kontakt med motionären under 2016 och meddelade att förvaltningen avsåg att söka medel för att kunna ta bort avgiften. Motionären var nöjd och hade inget övrigt att tillägga. Förvaltningen avsåg då att gå upp med motionen och anta den. Dock blev det så att förvaltningen avvaktade något för att se huruvida lösningen skulle komma att bli någorlunda permanent eller bara ett kort lösning. Efter att Kulturrådet ändrade förutsättningarna fick sedan förvaltningen i uppgift att se på en differentierad taxa. Denna är nu tagen och därmed anser förvaltningen att frågan är klar att avsluta. Motionären har haft viss underhandsinformation och kontaktades nu igen 2018 08 29 då allt var klart. Motionären hade inga övriga synpunkter. Under sommaren 2016 kom Kulturrådet ut med anvisningar som gav kommunerna möjlighet att ansöka medel för att sänka avgifterna alternativt ta bort avgiften till kulturskolan 2017. Förvaltningen ansökte om medel på totalt 1,1 mnkr och fick 500 tkr. Förvaltningen ansökte även för integrationsfrämjande insatser och andra kvalitetshöjande åtgärder. Kulturrådet hade 97 mnkr att fördela men fick ansökningar på 226 mnkr därav fick vi en lägre utdelning. Dock räckte bidraget för att förvaltningen skulle kunna införa en avgiftsfri kulturskola då elevavgifter uppgår till ca 450 tkr. Detta genomfördes under lå 17/18. Förvaltningen sökte om nya medel 2018 för att i enlighet med kulturrådets prioriteringar bidra till låga avgifter, göra kulturskoleverksamheten mer jämlik och förbättra möjligheterna för barn och ungdomar att delta i verksamheten. Förvaltning fick dessvärre avslag på att använda medlen till att sänka eller ta bort avgiften till kulturskolan för 2018. Beviljade medel fick endast användas till att bredda kulturskolans verksamhet.

Förvaltningen fick våren 2018 i uppdrag att ta fram en differentierad taxa för kulturskolan inför skolans uppstart höstterminen 2018. Taxan ska utgå från ett genomsnittligt kostnadsvärde om 200 kr per elev och termin, samt utifrån det genomsnittliga antal elever som medverkat de senaste 3 åren bakåt. Redovisning av förslaget presenterades på budgetberedningen i februari 2018. Kommunfullmäktige beslutade 2018 06 20 som innebär att från och med höstterminen 2018 är taxan för kulturskolan enligt nedan: Taxa: Varje elev betalar 200 kr/termin oavsett hur många ämnen eleven läser eller om det finns syskon som läser. (100% ämnesrabatt men ingen syskonrabatt). Det beslutades även om ny instrumenthyra med 100 kr per elev och termin. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018 08 31 Fördelning av medel till musik och kulturskolor, 2016/2017. KUR 2016/6268 (KS/2016:848) Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 2018 06 20 79 Motion om avgiftsfri kulturskola Miljöpartiet Beslutet skickas till Louise Bertilsson Lärandesektionen Samhällsutvecklingssektionen Status Kommunfullmäktige 2 (2)

PROTOKOLLSUTDRAG Bildning och kulturutskottet 2018 09 13 78 Motion om avgiftsfri kulturskola (KS/2016:204) Bildnings och kulturutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar Motionen avslås Beslutsmotivering Kommunfullmäktige beslutade 2018 06 20 att införa differentierad taxa från och med höstterminen 2018. Ärendet Louise Bertilsson har 2016 03 16 lämnat en motion angående motion om avgiftsfri kulturskola. Förvaltningen var i kontakt med motionären under 2016 och meddelade att förvaltningen avsåg att söka medel för att kunna ta bort avgiften. Motionären var nöjd och hade inget övrigt att tillägga. Förvaltningen avsåg då att gå upp med motionen och anta den. Dock blev det så att förvaltningen avvaktade något för att se huruvida lösningen skulle komma att bli någorlunda permanent eller bara ett kort lösning. Efter att Kulturrådet ändrade förutsättningarna fick sedan förvaltningen i uppgift att se på en differentierad taxa. Denna är nu tagen och därmed anser förvaltningen att frågan är klar att avsluta. Motionären har haft viss underhandsinformation och kontaktades nu igen 2018 08 29 då allt var klart. Motionären hade inga övriga synpunkter. Under sommaren 2016 kom Kulturrådet ut med anvisningar som gav kommunerna möjlighet att ansöka medel för att sänka avgifterna alternativt ta bort avgiften till kulturskolan 2017. Förvaltningen ansökte om medel på totalt 1,1 mnkr och fick 500 tkr. Förvaltningen ansökte även för integrationsfrämjande insatser och andra kvalitetshöjande åtgärder. Kulturrådet hade 97 mnkr att fördela men fick ansökningar på 226 mnkr därav fick vi en lägre utdelning. Dock räckte bidraget för att förvaltningen skulle kunna införa en avgiftsfri kulturskola då elevavgifter uppgår till ca 450 tkr. Detta genomfördes under lå 17/18. Förvaltningen sökte om nya medel 2018 för att i enlighet med kulturrådets prioriteringar bidra till låga avgifter, göra kulturskoleverksamheten mer jämlik

och förbättra möjligheterna för barn och ungdomar att delta i verksamheten. Förvaltning fick dessvärre avslag på att använda medlen till att sänka eller ta bort avgiften till kulturskolan för 2018. Beviljade medel fick endast användas till att bredda kulturskolans verksamhet. Förvaltningen fick våren 2018 i uppdrag att ta fram en differentierad taxa för kulturskolan inför skolans uppstart höstterminen 2018. Taxan ska utgå från ett genomsnittligt kostnadsvärde om 200 kr per elev och termin, samt utifrån det genomsnittliga antal elever som medverkat de senaste 3 åren bakåt. Redovisning av förslaget presenterades på budgetberedningen i februari 2018. Kommunfullmäktige beslutade 2018 06 20 som innebär att från och med höstterminen 2018 är taxan för kulturskolan enligt nedan: Taxa: Varje elev betalar 200 kr/termin oavsett hur många ämnen eleven läser eller om det finns syskon som läser. (100% ämnesrabatt men ingen syskonrabatt). Det beslutades även om ny instrumenthyra med 100 kr per elev och termin. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018 08 31 Fördelning av medel till musik och kulturskolor, 2016/2017. KUR 2016/6268 (KS/2016:848) Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 2018 06 20 79 Motion om avgiftsfri kulturskola Miljöpartiet Föredragning och debatt Sektionschef Thomas Åhman föredrar ärendet och svarar på frågor. Beslutet skickas till Louise Bertilsson Lärandesektionen Samhällsutvecklingssektionen Status Kommunstyrelsen 2 (2)

Vår ref: Thomas Åman Sektionschef Datum: 2018 08 31 Dnr: KS/2016:204 Svar på Motion om avgiftsfri kulturskola Förslag till beslut Motionen avslås Beslutsmotivering Kommunfullmäktige beslutade 2018 06 20 att införa differentierad taxa från och med höstterminen 2018. Ärendet Louise Bertilsson har 2016 03 16 lämnat en motion angående motion om avgiftsfri kulturskola. Förvaltningen var i kontakt med motionären under 2016 och meddelade att förvaltningen avsåg att söka medel för att kunna ta bort avgiften. Motionären var nöjd och hade inget övrigt att tillägga. Förvaltningen avsåg då att gå upp med motionen och anta den. Dock blev det så att förvaltningen avvaktade något för att se huruvida lösningen skulle komma att bli någorlunda permanent eller bara ett kort lösning. Efter att Kulturrådet ändrade förutsättningarna fick sedan förvaltningen i uppgift att se på en differentierad taxa. Denna är nu tagen och därmed anser förvaltningen att frågan är klar att avsluta. Motionären har haft viss underhandsinformation och kontaktades nu igen 2018 08 29 då allt var klart. Motionären hade inga övriga synpunkter. Under sommaren 2016 kom Kulturrådet ut med anvisningar som gav kommunerna möjlighet att ansöka medel för att sänka avgifterna alternativt ta bort avgiften till kulturskolan 2017. Förvaltningen ansökte om medel på totalt 1,1 mnkr och fick 500 tkr. Förvaltningen ansökte även för integrationsfrämjande insatser och andra kvalitetshöjande åtgärder. Kulturrådet hade 97 mnkr att fördela men fick ansökningar på 226 mnkr därav fick vi en lägre utdelning. Dock räckte bidraget för att förvaltningen skulle kunna införa en avgiftsfri kulturskola då elevavgifter uppgår till ca 450 tkr. Detta genomfördes under lå 17/18. Förvaltningen sökte om nya medel 2018 för att i enlighet med kulturrådets prioriteringar bidra till låga avgifter, göra kulturskoleverksamheten mer jämlik och förbättra möjligheterna för barn och ungdomar att delta i verksamheten. Förvaltning fick dessvärre avslag på att använda medlen till att sänka eller ta bort avgiften till kulturskolan för 2018. Beviljade medel fick endast användas till att bredda kulturskolans verksamhet.

Förvaltningen fick våren 2018 i uppdrag att ta fram en differentierad taxa för kulturskolan inför skolans uppstart höstterminen 2018. Taxan ska utgå från ett genomsnittligt kostnadsvärde om 200 kr per elev och termin, samt utifrån det genomsnittliga antal elever som medverkat de senaste 3 åren bakåt. Redovisning av förslaget presenterades på budgetberedningen i februari 2018. Kommunfullmäktige beslutade 2018 06 20 som innebär att från och med höstterminen 2018 är taxan för kulturskolan enligt nedan: Taxa: Varje elev betalar 200 kr/termin oavsett hur många ämnen eleven läser eller om det finns syskon som läser. (100% ämnesrabatt men ingen syskonrabatt). Det beslutades även om ny instrumenthyra med 100 kr per elev och termin. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018 08 31 Fördelning av medel till musik och kulturskolor, 2016/2017. KUR 2016/6268 (KS/2016:848) Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 2018 06 20 79 Motion om avgiftsfri kulturskola Miljöpartiet Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Beslutet skickas till Louise Bertilsson Lärandesektionen Samhällsutvecklingssektionen Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Status 2 (3)

Thomas Åhman Pernilla Kronbäck Juan Ochoa Echevarria Sektionschef Sektionschef Kulturchef 3 (3)

PROTOKOLLSUTDRAG Kommunfullmäktige 2018 06 20 79 Differentierad taxa för kulturskolan (KS/2018:86) Kommunfullmäktiges beslut Antar förslag 1 som ny taxa för kulturskolan. Antar förslag på ny instrumenthyra med 100 kr per elev och termin. Beslutsmotivering Förvaltningen har fått uppdraget att ta fram en differentierad taxa för kulturskolan inför skolans uppstart höstterminen 2018. Under läsåret 17/18 arbetar kulturskolan avgiftsfritt och prioriterar nya grupper. Vi utvecklar verksamheten med flera kurser för att vidga deltagandet. Fler ungdomar deltar idag i verksamheten. Förvaltningen har tagit fram 3 förslag på taxa för deltagande i kulturskolan samt ett förslag på ny taxa för instrumenthyra. Ärendet Förvaltningen har fått uppdraget att ta fram en differentierad taxa för kulturskolan inför skolans uppstart höstterminen 2018. Förslag presenterades för budgetberedningen 2018-02-21 och förvaltningen fick i uppdrag att ta fram förslag till beslut som är följande: 1. Förslag 1 innebär att varje elev betalar 200 kr/termin oavsett hur många ämnen eleven läser eller om det finns syskon som läser. (100% ämnesrabatt men ingen syskonrabatt). 2. Förslag 2 innebär syskon-/ämnesrabatt (50%) 1:a syskonet/ämnet 200 kr Fler syskon/ämnen 100 kr. Samma system som vi har nu. För varje nytt ämne en elev läser eller för varje nytt syskon som börjar läsa på Kulturskolan utgår en ämnes- /syskonrabatt om 50%. 3. Förslag 3 innebär samma avgift rakt över (per ämne) är 171 kr. (Ingen ämneseller syskonrabatt). Utöver förslag om ny taxa föreslår förvaltningen även att ny instrumenthyra ska vara 100 kr per elev och termin. Förslagen innebär oförändrad taxa för vuxna.

Kulturskoleavgift Kulturskolans terminsavgift har ökat under åren till dagens nivå på 726 kr per termin. Den differentierade taxan består av 50 % syskonrabatt och 50 % flerämnesrabatt. Orkester, kör, ensemble, läger etc. ingår alltid kostnadsfritt och är ett komplement till undervisningen. Kulturskolan gör ingen skillnad om undervisningen sker individuellt eller i grupp. Målet är att det inte ska finnas kvalitativa skillnader och möta elevernas särskilda behov och förväntningar. Omvärlden På riksnivå är den genomsnittliga terminsavgiften 643 kr en minskning med 4 % sedan 2013. Danderyd med 1720 kr ligger högst i landet följd av Täby med 1700 kr och Vaxholm med 1650 kr. 16 kommuner var avgiftsfria 2016 och antalet har ökat med 60 % sedan 2013. Kommuner utan terminsavgift är Boden, Bräcke, Degerfors, Hudiksvall, Härjedalen, Luleå, Orsa, Ragunda, Skinnskatteberg, Strömsund, Svenljunga, Sundsvall, Åre, Älvkarleby, Örnsköldsvik och Östhammar (Marks kommun tog bort avgiften 2017). Avgiften på regional nivå: Svenljunga kulturskola avgiftsfritt Marks kulturskola avgiftsfritt Borås kulturskola 300 kr per termin Ulricehamn musikskola 725 kr per termin Herrljunga musikskola 720 kr per termin (max taxa per familj 1440) Vårgårda musikskola 650 kr per termin, från årskurs 9 950 kr per termin Beslutsunderlag KS 154, 2018-06-18 BKU 48, samråd, 2018-05-17 Tjänsteskrivelse 2018-04-19 Förslag på ny taxa fr.o.m. HT-18 Föredragning och debatt Kulturchef Juan Ochoa föredrar ärendet och svarar på frågor. Förslag till beslut på sammanträdet Lennart Haglund (C) föreslår en taxa på 400 kr/termin samt syskonrabatt enligt förslag 2 och instrumenthyra enligt förslaget. Louise Bertilsson (MP), Rose Torkelsson (S) och Tony Hansen (S) föreslår bifall till kommunstyrelsens förslag. 2 (3)

Beslutsgång Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag mot Haglunds och finner att kommunfullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag. Beslutet skickas till Samhällsutvecklingssektionen Ekonomifunktionen Status Avslutas 3 (3)

PROTOKOLLSUTDRAG Kommunstyrelsen 2017 01 09 9 Fördelning av medel till musik och kulturskolor, 2016/2017. KUR 2016/6268 (KS/2016:848) Kommunstyrelsens beslut Beviljar användningen av medel från Kulturrådet 250 tkr för prioriterade insatser som ger möjlighet för fler barn och unga att få ta del av kulturskolans verksamhet. Huvudsakligen för insatser för att nå målgrupper som inte tar del av kulturskolans ordinarie utbud. 250 tkr för en avgiftsfri kulturskola för (barn och unga) höstterminen 2017 Uppföljning med konsekvensanalys sker i oktober 2017. Beslutsmotivering I det systematiska kvalitetsarbetet framgår det att arbetet med att utveckla kulturskolan framöver måste i hög utsträckning fokusera på att skapa förutsättningar för ett mer jämlikt deltagande. Vi vet att faktorer som föräldrars utbildningsnivå och eget kulturutövande kan påverka likväl som köer, socioekonomiska faktorer, kulturell bakgrund och etnicitet. Det handlar om att forma ett attraktivt erbjudande för barn och unga, att balansera olika intressen och behov samt skapa förutsättningar för ett mer jämlikt deltagande. Undersökningar visar att det är många i Tranemo kommun som upplever att de inte har den tillgång till utbud och utövande inom kulturens område på det sätt de skulle önska. Samma undersökningar tyder på att det största hindret är de ekonomiska förutsättningar. Ärendet Kulturrådet har fördelat medel till Tranemo kulturskola för minskning av avgiften samt för att nå nya målgrupper, 500 tkr för användning 2017. Kulturskolan skickade en ansökan i september 2016. Det beviljades ca hälften av den ansökta bidraget. I flera år har det systematiska kvalitetsarbetet visat att socioekonomiska svaga grupper står långt ifrån kulturskolans verksamhet. Lärandesektionen har diskuterat olika scenario och föreslår att fördela medel för att nå nya grupper från vårterminen 2017. Under terminen ska nya arbetssätt studeras och implementeras. Höstterminen 2017 ska vara avgiftsfri och ett delvis nytt arbetssätt kommer att ge möjligheten för många fler att delta i verksamheten. Lärandesektionen avser att ansöka om nya medel 2018 för att i enlighet med sektionens och kulturrådets prioriteringar bidra till låga avgifter,

göra kulturskoleverksamheten mer jämlik och förbättra möjligheterna för barn och ungdomar att delta i verksamheten. Beslutsunderlag BKU 103, 2016 12 15 Tjänsteskrivelse 2016 11 30 Ansökan KUR 2016 4927 Fördelning av medel till musik och kulturskolor Föredragning och debatt Kulturskolechef Juan Ochoa Echevarria föredrar ärendet och svarar på frågor. Förslag till beslut på sammanträdet Rose Torkelsson (S) föreslår i ett tillägg att ärendet följs upp med en konsekvensanalys i oktober 2017. Beslutsgång Ordföranden frågar på Torkelssons tillägg och finner att kommunstyrelsen bifaller detta. Beslutet skickas till Lärandesektionen Kulturskolan Ekonomifunktionen Status Pågående 2 (2)

PROTOKOLLSUTDRAG Kommunstyrelsen 2018 10 15 239 Svar på motion om framtidens vård och omsorg i Tranemo från Lennart Haglund (C) (KS/2017:564, KS/2018:269, KS/2018:440, KS/2018:81) Kommunstyrelsen förslag till kommunfullmäktige Motionen antas i de delar som avser att: o ta fram en plan för ökad digitalisering av vård, men även omsorg. o studera Emmabodamodellen en salutogent arbetssätt inom äldreomsorgen och göra en plan för hur arbetssättet kan utvecklas så att den enskilde får ökade möjligheter att delta i utformningen av det stöd hen behöver. Motionen avslås i de delar som avser att: o ta fram en plan för hur andra aktörer kan erbjudas att utföra tjänster inom vård och omsorg till minst 50 % av den totala omfattningen. Motionen anses besvarad vad gäller att: o mellanboende eller senior/trygghetsboende anordnas i alla orter där det finns efterfrågan. o genomföra en fördjupad studie av Länghem o nya boendeplatser inom vård och omsorg inrättas först i Länghem och sedan i Tranemo. o undersöka möjligheten att sälja nuvarande byggnader i Limmared, Länghem och Dalstorp. o boendena i Dalstorp och Limmared moderniseras på samma sätt som gjorts i Tranemo o Förvaltningen utreder möjligheterna att anordna ett kompetenscentrum. o Ger Tranemo Forum i uppdrag att ta fram en handlingsplan om utbyggnad av boenden tillsammans med dotterbolagen och de privata aktörerna i kommunen. Sammanfattning av ärendet Förvaltningen har tittat på samtliga förslag i den motion som Lennart Haglund (C) som representant för Centerpartiets fullmäktigegrupp lämnat in den 11 juni 2018. Två förslag antas. Fem förslag har bedömts som besvarade då utredningar redan pågår. Två förslag avslås; kommunen vill utreda förutsättningarna för ett kompetenscentrum innan ett sådant anordnas och kommunen ser att underlaget

för att lägga en plan för hur andra aktörer kan erbjudas att utföra tjänster inom vård och omsorg i dagsläget är alldeles för osäkert. Ärendet Lennart Haglund (C) har som representant för Centerpartiets fullmäktigegrupp den 11 juni 2018 lämnat en motion om framtidens vård och omsorg i Tranemo. Lennart Haglund (C) föreslår att: Mellanboende eller senior/trygghetsboende anordnas i alla orter där det finns efterfrågan. En fördjupad studie av Länghem bör utföras om var och hur platserna skall organiseras. Nya boendeplatser inom vård och omsorg inrättas först i Länghem och sedan i Tranemo. Möjligheten att sälja nuvarande byggnader i Limmared, Länghem och Dalstorp undersöks. Boendena i Dalstorp och Limmared moderniseras på samma sätt som gjorts i Tranemo En plan för ökad digitalisering av vården tas fram. En plan för hur arbetssättet inom vård och omsorg kan utvecklas så att den enskilde ges ökad möjlighet att delta i utformningen av det stöd man behöver och att den så kallade Emmabodamodellen studeras. Kompetenscentra anordnas för olika specialområden såsom rehabilitering, demens för att säkra god kunskapsnivå och hög kvalitet En plan för hur andra aktörer kan erbjudas att utföra tjänster inom vård och omsorg till minst 50 % av totala omfattningen genom att upphandling tas fram. Förvaltningen har varit i kontakt med Lennart Haglund den 23 augusti 2018. Lennart Haglund menar att vård och omsorgsboende ska tittas på i första hand när det gäller möjligheten att lägga ut minst 50 % av den totala omfattningen på entreprenad. Inom hemtjänsten finns LOV, lagen om valfrihet. Förslag som antas Förvaltningen antar förslaget om att ta fram en plan för ökad digitalisering av vård, men även omsorg. Förvaltningen antar förslaget att Emmabodamodellen studeras och att en översyn görs av hur arbetssättet kan utvecklas så att den enskilde ges ökad möjlighet att delta i utformningen av det stöd hen behöver. 2 (4)

Förslag som avslås Förslaget om att anordna ett kompetenscentrum avslås. Förvaltningen vill först utreda på vilket sätt detta skulle vara möjligt att genomföra i kommunen innan något sådant anordnas. Förvaltningen avslår förslaget om att fram en plan för hur andra aktörer kan erbjudas att utföra tjänster inom vård och omsorg till minst 50 % av den totala omfattningen. Inom hemtjänsten finns idag möjligheten att välja extern utförare via lagen om valfrihet, LOV. När det gäller vård och omsorgsboende bedöms förutsättningarna saknas för att ta fram en sådan plan idag. Allt för många delar kring framtidens vård och omsorgsboende i kommunen är under utredning. Underlaget för att basera en sådan plan på är i dagsläget alldeles för osäkert. Förslag som bedöms som besvarade På kommunstyrelsens möte den 18 juni lämnades en redovisning av den externa utredning som gjorts av lokalerna där trygghetsboendet i Länghem finns, KS/2018:269. Förvaltningen gavs uppdraget att till budgetarbetet 2019 redovisa en ytterligare bearbetad genomförandeplan för inrättande av vård och omsorgsboende på Solbacken i Länghem. Med hänvisning till att en utredning pågår bedöms de förslag som avser; en fördjupad utredning av boendeplatser samt att nya boendeplatser inom vård och omsorg inrättas först i Länghem och sedan i Tranemo, som besvarade. Det samma gäller förslaget om att mellanboende eller senior/trygghetsboende anordnas i alla orter där det finns. Dessa delar hänger samman. På kommunstyrelsens möte den 18 juni informerades också om att en intressent fanns för köp av byggnaderna i Limmared, Länghem och Dalstorp. Förvaltningen fick i uppdrag att fortsätta diskussionen, KS/2018:81. Med hänvisning till att en dialog pågår bedöms den delen av motionen som besvarad. När det gäller modernisering av boendena i Dalstorp (Hjälmå) och Limmared (Glimringe) finns redan ett uppdrag för vård och omsorgsboendet i Limmared, ärende KS/2017:564. Förvaltningen fick i uppdrag av fullmäktige den 5 mars att projektera och ta in anbud för om och tillbyggnad av Glimringe. På kommunstyrelsens möte den 18 juni 2018, ärende KS/2018:81 fick förvaltningen i uppdrag att ta fram ett lokalbehovsprogram för Hjälmå, Glimringe och trygghetsboendet i Länghem (fd. Solbacken). Med hänvisning till pågående utredning bedöms förslaget som besvarat. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse om svar på motion, 2018 08 22 3 (4)

Motion om Framtidens vård och omsorg i Tranemo, 2018 06 11, Centerpartiets fullmäktigegrupp via Lennart Haglund Förstudie Solbacken, bsv arkitekter & ingenjörer ab, KS/2018:269 Tjänsteskrivelse om initiativärende vård och omsorgsboende i Länghem, 2018 06 12, KS/2018:269 Beslut KF 14 Om och tillbyggnad av Glimringe, 2018 05 03, KS/2017:564 Beslut KS 164 Vård och omsorgsboende på fyra orter, 2018 06 18, KS/2018:81 Föredragning och debatt Sektionschef Solveig Eldenholm föredrar ärendet Förslag på sammanträdet Lennart Haglund, (C) föreslår att utreda möjligheterna att anordna kompetenscentrum samt att Tranemo Forum tar fram en handlingsplan tillsammans med dotterbolagen och de privata aktörerna. Beslutsgång Ordförande frågar på förslaget och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt Haglunds förslag. Beslutet skickas till Lennart Haglund (C) Sektionschef omsorgssektionen Status Kommunfullmäktige 4 (4)

PROTOKOLLSUTDRAG Omsorg och folkhälsoutskottet 2018 09 13 174 Motion om framtidens vård och omsorg i Tranemo från Lennart Haglund (C) (KS/2017:564, KS/2018:269, KS/2018:440, KS/2018:81) Omsorgs och folkhälsoutskottets förslag till kommunstyrelsen kommunfullmäktige beslutar Motionen antas i de delar som avser att: ta fram en plan för ökad digitalisering av vård, men även omsorg. studera Emmabodamodellen och göra en plan för hur arbetssättet kan utvecklas så att den enskilde får ökade möjligheter att delta i utformningen av det stöd hen behöver. Motionen avslås i de delar som avser att: anordna ett kompetenscentrum. ta fram en plan för hur andra aktörer kan erbjudas att utföra tjänster inom vård och omsorg till minst 50 % av den totala omfattningen. Motionen anses besvarad vad gäller att: mellanboende eller senior/trygghetsboende anordnas i alla orter där det finns efterfrågan. genomföra en fördjupad studie av Länghem nya boendeplatser inom vård och omsorg inrättas först i Länghem och sedan i Tranemo. undersöka möjligheten att sälja nuvarande byggnader i Limmared, Länghem och Dalstorp. boendena i Dalstorp och Limmared moderniseras på samma sätt som gjorts i Tranemo Sammanfattning av ärendet Förvaltningen har tittat på samtliga förslag i den motion som Lennart Haglund (C) som representant för Centerpartiets fullmäktigegrupp lämnat in den 11 juni 2018. Två förslag antas. Fem förslag har bedömts som besvarade då utredningar redan pågår. Två förslag avslås; kommunen vill utreda förutsättningarna för ett kompetenscentrum innan ett sådant anordnas och kommunen ser att underlaget för att lägga en plan för hur andra aktörer kan erbjudas att utföra tjänster inom vård och omsorg i dagsläget är alldeles för osäkert.

Ärendet Lennart Haglund (C) har som representant för Centerpartiets fullmäktigegrupp den 11 juni 2018 lämnat en motion om framtidens vård och omsorg i Tranemo. Lennart Haglund (C) föreslår att: 1. Mellanboende eller senior/trygghetsboende anordnas i alla orter där det finns efterfrågan. 2. En fördjupad studie av Länghem bör utföras om var och hur platserna skall organiseras. 3. Nya boendeplatser inom vård och omsorg inrättas först i Länghem och sedan i Tranemo. 4. Möjligheten att sälja nuvarande byggnader i Limmared, Länghem och Dalstorp undersöks. 5. Boendena i Dalstorp och Limmared moderniseras på samma sätt som gjorts i Tranemo 6. En plan för ökad digitalisering av vården tas fram. 7. En plan för hur arbetssättet inom vård och omsorg kan utvecklas så att den enskilde ges ökad möjlighet att delta i utformningen av det stöd man behöver och att den så kallade Emmabodamodellen studeras. 8. Kompetenscentra anordnas för olika specialområden såsom rehabilitering, demens för att säkra god kunskapsnivå och hög kvalitet 9. En plan för hur andra aktörer kan erbjudas att utföra tjänster inom vård och omsorg till minst 50 % av totala omfattningen genom att upphandling tas fram. Förvaltningen har varit i kontakt med Lennart Haglund den 23 augusti 2018. Lennart Haglund menar att vård och omsorgsboende ska tittas på i första hand när det gäller möjligheten att lägga ut minst 50 % av den totala omfattningen på entreprenad. Inom hemtjänsten finns LOV, lagen om valfrihet. Förslag som antas Förvaltningen antar förslaget om att ta fram en plan för ökad digitalisering av vård, men även omsorg. Förvaltningen antar förslaget att Emmabodamodellen studeras och att en översyn görs av hur arbetssättet kan utvecklas så att den enskilde ges ökad möjlighet att delta i utformningen av det stöd hen behöver. Förslag som avslås 2 (4)

Förslaget om att anordna ett kompetenscentrum avslås. Förvaltningen vill först utreda på vilket sätt detta skulle vara möjligt att genomföra i kommunen innan något sådant anordnas. Förvaltningen avslår förslaget om att fram en plan för hur andra aktörer kan erbjudas att utföra tjänster inom vård och omsorg till minst 50 % av den totala omfattningen. Inom hemtjänsten finns idag möjligheten att välja extern utförare via lagen om valfrihet, LOV. När det gäller vård och omsorgsboende bedöms förutsättningarna saknas för att ta fram en sådan plan idag. Allt för många delar kring framtidens vård och omsorgsboende i kommunen är under utredning. Underlaget för att basera en sådan plan på är i dagsläget alldeles för osäkert. Förslag som bedöms som besvarade På kommunstyrelsens möte den 18 juni lämnades en redovisning av den externa utredning som gjorts av lokalerna där trygghetsboendet i Länghem finns, KS/2018:269. Förvaltningen gavs uppdraget att till budgetarbetet 2019 redovisa en ytterligare bearbetad genomförandeplan för inrättande av vård och omsorgsboende på Solbacken i Länghem. Med hänvisning till att en utredning pågår bedöms de förslag som avser; en fördjupad utredning av boendeplatser samt att nya boendeplatser inom vård och omsorg inrättas först i Länghem och sedan i Tranemo, som besvarade. Det samma gäller förslaget om att mellanboende eller senior/trygghetsboende anordnas i alla orter där det finns. Dessa delar hänger samman. På kommunstyrelsens möte den 18 juni informerades också om att en intressent fanns för köp av byggnaderna i Limmared, Länghem och Dalstorp. Förvaltningen fick i uppdrag att fortsätta diskussionen, KS/2018:81. Med hänvisning till att en dialog pågår bedöms den delen av motionen som besvarad. När det gäller modernisering av boendena i Dalstorp (Hjälmå) och Limmared (Glimringe) finns redan ett uppdrag för vård och omsorgsboendet i Limmared, ärende KS/2017:564. Förvaltningen fick i uppdrag av fullmäktige den 5 mars att projektera och ta in anbud för om och tillbyggnad av Glimringe. På kommunstyrelsens möte den 18 juni 2018, ärende KS/2018:81 fick förvaltningen i uppdrag att ta fram ett lokalbehovsprogram för Hjälmå, Glimringe och trygghetsboendet i Länghem (fd. Solbacken). Med hänvisning till pågående utredning bedöms förslaget som besvarat. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse om svar på motion, 2018 08 22 3 (4)

2. Motion om Framtidens vård och omsorg i Tranemo, 2018 06 11, Centerpartiets fullmäktigegrupp via Lennart Haglund 3. Förstudie Solbacken, bsv arkitekter & ingenjörer ab, KS/2018:269 4. Tjänsteskrivelse om initiativärende vård och omsorgsboende i Länghem, 2018 06 12, KS/2018:269 5. Beslut KF 14 Om och tillbyggnad av Glimringe, 2018 05 03, KS/2017:564 6. Beslut KS 164 Vård och omsorgsboende på fyra orter, 2018 06 18, KS/2018:81 Föredragning och debatt Sektionschef Solveig Eldenholm föredrar ärendet Beslutet skickas till Lennart Haglund (C) Sektionschef omsorgssektionen Status Kommunstyrelsen 4 (4)

Vår ref: Louise Bertilsson Verksamhetsutvecklare/Socialt ansvarig samordnare Datum: 2018 08 22 Dnr: KS/2018:440 Svar på Motion om framtidens vård och omsorg i Tranemo Förslag till beslut Motionen antas i de delar som avser att: o ta fram en plan för ökad digitalisering av vård, men även omsorg. o studera Emmabodamodellen och göra en plan för hur arbetssättet kan utvecklas så att den enskilde får ökade möjligheter att delta i utformningen av det stöd hen behöver. Motionen avslås i de delar som avser att: o anordna ett kompetenscentrum. o ta fram en plan för hur andra aktörer kan erbjudas att utföra tjänster inom vård och omsorg till minst 50 % av den totala omfattningen. Motionen anses besvarad vad gäller att: o mellanboende eller senior/trygghetsboende anordnas i alla orter där det finns efterfrågan. o genomföra en fördjupad studie av Länghem o nya boendeplatser inom vård och omsorg inrättas först i Länghem och sedan i Tranemo. o undersöka möjligheten att sälja nuvarande byggnader i Limmared, Länghem och Dalstorp. o boendena i Dalstorp och Limmared moderniseras på samma sätt som gjorts i Tranemo Sammanfattning av ärendet Förvaltningen har tittat på samtliga förslag i den motion som Lennart Haglund (C) som representant för Centerpartiets fullmäktigegrupp lämnat in den 11 juni 2018. Två förslag antas. Fem förslag har bedömts som besvarade då utredningar redan pågår. Två förslag avslås; kommunen vill utreda förutsättningarna för ett kompetenscentrum innan ett sådant anordnas och kommunen ser att underlaget för att lägga en plan för hur andra aktörer kan erbjudas att utföra tjänster inom vård och omsorg i dagsläget är alldeles för osäkert. Omsorgssektionen Postadress: 514 80 Tranemo Besöksadress: Storgatan 26 Telefon: 0325 57 60 00 Telefax: 0325 771 32 Direkt: 0325 576243 E post: louise.bertilsson@tranemo.se www.tranemo.se 1 (4)

Ärendet Lennart Haglund (C) har som representant för Centerpartiets fullmäktigegrupp den 11 juni 2018 lämnat en motion om framtidens vård och omsorg i Tranemo. Lennart Haglund (C) föreslår att: Mellanboende eller senior/trygghetsboende anordnas i alla orter där det finns efterfrågan. En fördjupad studie av Länghem bör utföras om var och hur platserna skall organiseras. Nya boendeplatser inom vård och omsorg inrättas först i Länghem och sedan i Tranemo. Möjligheten att sälja nuvarande byggnader i Limmared, Länghem och Dalstorp undersöks. Boendena i Dalstorp och Limmared moderniseras på samma sätt som gjorts i Tranemo En plan för ökad digitalisering av vården tas fram. En plan för hur arbetssättet inom vård och omsorg kan utvecklas så att den enskilde ges ökad möjlighet att delta i utformningen av det stöd man behöver och att den så kallade Emmabodamodellen studeras. Kompetenscentra anordnas för olika specialområden såsom rehabilitering, demens för att säkra god kunskapsnivå och hög kvalitet En plan för hur andra aktörer kan erbjudas att utföra tjänster inom vård och omsorg till minst 50 % av totala omfattningen genom att upphandling tas fram. Förvaltningen har varit i kontakt med Lennart Haglund den 23 augusti 2018. Lennart Haglund menar att vård och omsorgsboende ska tittas på i första hand när det gäller möjligheten att lägga ut minst 50 % av den totala omfattningen på entreprenad. Inom hemtjänsten finns LOV, lagen om valfrihet. Förslag som antas Förvaltningen antar förslaget om att ta fram en plan för ökad digitalisering av vård, men även omsorg. Förvaltningen antar förslaget att Emmabodamodellen studeras och att en översyn görs av hur arbetssättet kan utvecklas så att den enskilde ges ökad möjlighet att delta i utformningen av det stöd hen behöver. Förslag som avslås Förslaget om att anordna ett kompetenscentrum avslås. Förvaltningen vill först utreda på vilket sätt detta skulle vara möjligt att genomföra i kommunen innan något sådant anordnas. 2 (4)

Förvaltningen avslår förslaget om att fram en plan för hur andra aktörer kan erbjudas att utföra tjänster inom vård och omsorg till minst 50 % av den totala omfattningen. Inom hemtjänsten finns idag möjligheten att välja extern utförare via lagen om valfrihet, LOV. När det gäller vård och omsorgsboende bedöms förutsättningarna saknas för att ta fram en sådan plan idag. Allt för många delar kring framtidens vård och omsorgsboende i kommunen är under utredning. Underlaget för att basera en sådan plan på är i dagsläget alldeles för osäkert. Förslag som bedöms som besvarade På kommunstyrelsens möte den 18 juni lämnades en redovisning av den externa utredning som gjorts av lokalerna där trygghetsboendet i Länghem finns, KS/2018:269. Förvaltningen gavs uppdraget att till budgetarbetet 2019 redovisa en ytterligare bearbetad genomförandeplan för inrättande av vård och omsorgsboende på Solbacken i Länghem. Med hänvisning till att en utredning pågår bedöms de förslag som avser; en fördjupad utredning av boendeplatser samt att nya boendeplatser inom vård och omsorg inrättas först i Länghem och sedan i Tranemo, som besvarade. Det samma gäller förslaget om att mellanboende eller senior/trygghetsboende anordnas i alla orter där det finns. Dessa delar hänger samman. På kommunstyrelsens möte den 18 juni informerades också om att en intressent fanns för köp av byggnaderna i Limmared, Länghem och Dalstorp. Förvaltningen fick i uppdrag att fortsätta diskussionen, KS/2018:81. Med hänvisning till att en dialog pågår bedöms den delen av motionen som besvarad. När det gäller modernisering av boendena i Dalstorp (Hjälmå) och Limmared (Glimringe) finns redan ett uppdrag för vård och omsorgsboendet i Limmared, ärende KS/2017:564. Förvaltningen fick i uppdrag av fullmäktige den 5 mars att projektera och ta in anbud för om och tillbyggnad av Glimringe. På kommunstyrelsens möte den 18 juni 2018, ärende KS/2018:81 fick förvaltningen i uppdrag att ta fram ett lokalbehovsprogram för Hjälmå, Glimringe och trygghetsboendet i Länghem (fd. Solbacken). Med hänvisning till pågående utredning bedöms förslaget som besvarat. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse om svar på motion, 2018 08 22 Motion om Framtidens vård och omsorg i Tranemo, 2018 06 11, Centerpartiets fullmäktigegrupp via Lennart Haglund Förstudie Solbacken, bsv arkitekter & ingenjörer ab, KS/2018:269 Tjänsteskrivelse om initiativärende vård och omsorgsboende i Länghem, 2018 06 12, KS/2018:269 Beslut KF 14 Om och tillbyggnad av Glimronge, 2018 05 03, KS/2017:564 Beslut KS 164 Vård och omsorgsboende på fyra orter, 2018 06 18, KS/2018:81 3 (4)

Föredragning och debatt Processekreteraren skriver här OBS! Ta inte bort rubriken Förslag till beslut på sammanträdet Processekreteraren skriver här OBS! Ta inte bort rubriken Beslutsgång Processekreteraren skriver här OBS! Ta inte bort rubriken Beslutet skickas till Lennart Haglund (C) Sektionschef omsorgssektionen Status Processekreteraren skriver här OBS! Ta inte bort rubriken/ Solveig Eldenholm Sektionschef Louise Bertilsson Verksamhetsutvecklare 4 (4)

2018-06-11 Förstudie avseende Solbackens servicehus Länghem 3:71, Tranemo kommun för Tranemo kommun

Innehåll 1 INLEDNING 3 2 STATUSBESTÄMNING AV BYGGNADEN 3 2.1 Status del 1, hus A, B, C, D, E 5 2.2 Status del 2, hus F, G, H, I, J, K 7 3 ÅTGÄRDSFÖRSLAG RENOVERING AV BEFINTLIGT 9 3.1 Byggnadsåtgärder del 1, hus A, B, C, D, E 9 3.2 Byggnadsåtgärder del 2, hus F, G, H, I, J, K 11 4 ÅTGÄRDSFÖRSLAG OMBYGGNATION 13 5 KALKYLER 15 6 TIDPLAN 16 7 DISKUSSION 17 8 SLUTSATS 19 bsv arkitekter & ingenjörer ab Storgatan 14 514 33 TRANEMO Tranemo 2018-06-11 Martina Dahl

Förstudie Solbacken Länghem 3:71, Tranemo Projekt Tranemo kommun Länghem 3:71/Solbacken/bost/förstudie Projektnummer 710301 Datum 2018-06-11 Handl. MR Sida 3 (19) 1 Inledning Bakgrund bsv arkitekter & ingenjörer ab har på uppdrag av Tranemo kommun genomfört en förstudie för Solbackens servicehus i Länghem. Solbackens servicehus ligger på Radhusvägen i Länghem och inrymmer trygghetsboende, närhälsa, hemtjänst, tillagningskök och sedan 2017 två förskoleavdelningar. Syfte Syftet med denna rapport är att tydligt redovisa byggnadens status samt vilka bygg- och installationstekniska åtgärder som behövs för fortsatt verksamhet i byggnaden med nuvarande verksamhet eller, efter mindre ombyggnad, få en anpassning som särskilt boende för äldre. 2 Statusbestämning av byggnaden De äldsta delarna (A-E) byggdes 1966 (del 1), tillkommande delar (F-K) byggdes 1987 (del 2). Mindre renoveringar och utbyte av installationer har gjorts efter det. Förskola i hus G iordningställdes 2017. Byggnaderna inrymmer 34 lägenheter varav 2 används till förskolan. I byggnaderna finns matsal, aktivitetsutrymmen samt utrymmen för samvaro. Det finns lokaler för närhälsa och hemtjänst samt personalutrymmen. Det finns även ett storkök där man lagar mat till de boende och förskolan. Lägenheterna används idag som trygghetsboende. För att göra statusbedömning har okulär besiktning på plats utförts.

Förstudie Solbacken Länghem 3:71, Tranemo Projekt Tranemo kommun Länghem 3:71/Solbacken/bost/förstudie Projektnummer 710301 Datum 2018-06-11 Handl. MR Sida 4 (19) För att bedöma renoveringsbehov har även Repab Fakta 2012, Bostäder - Nyckeltal för kostnader och förbrukningar samt Vårdbyggnader nyckeltal för kostnader och förbrukningar använts. Där anges bl a att planerat underhåll bör ske enligt intervall nedan: Fasadrenovering Omläggning papptak Byte takavvattning Omfattande invändigt underhåll (helrenovering) av samtliga utrymmen Byte kyl/sval/frys eller spis Byte sanitetsporslin Byte pumpar, mekanisk utrustning Renovering fläktaggregat Styr- och reglerutrustning Belysningsarmaturer Mark, plattytor 40 år 20-25 år 30-40 år 20-25 år 15-20 år 24-30 år 15-25 år 15 år 10-15 år 15-20 år 15 år Posterna som nämns ovan är exempel. När det gäller aktuell byggnad är de flesta delar i stort behov av renovering inom kort eller senast inom några år.

Förstudie Solbacken Länghem 3:71, Tranemo Projekt Tranemo kommun Länghem 3:71/Solbacken/bost/förstudie Projektnummer 710301 Datum 2018-06-11 Handl. MR Sida 5 (19) 2.1 Status del 1, hus A, B, C, D, E 2.1.1 Grund Byggnaden har källare som inrymmer lägenhetsförråd, personalutrymmen, teknikutrymmen mm. I källaren känns fuktig och unken lukt. 2.1.2 Klimatskal Bärande delar i stomme är av trä, fasaden har tegel eller träpanel som utvändig beklädnad. Stommen är dåligt isolerad. Tegelfasad där det funnits klätterväxter är missfärgad och har rester av växtdelar. Träfasaden är bristfälligt utförd och undermåligt underhållen. Fönster är av 2+1 glas-typ med aluminiumklädd utsida och har dåligt isoleringsvärde, dessa byttes vid renovering för ca 30 år sedan. Dörrar är av aluminium och glas, byttes vid renovering för ca 30 år sedan. Markiser är smutsiga med mögelpåväxt. Taken på del 1 har takpapp som är ca 10 år gammal. Anslutningar till takutsprång, takfot och ovanliggande väggar är i dåligt skick och bristfälligt utfört. Träpanel på takutsprång och i takfot är undermåligt underhållen, man har även problem med att insekter kan ta sig in och bygga bo i dessa utrymmen. Takavvattningen är ca 30 år gammal. Taklanternin är ca 30 år gammal och läcker i anslutningar mot kringliggande tak. Kanalplasttak över terrasser och vid köksdörr är ca 30 år gamla och kökstak är trasigt. Pelare vid entré och uteplatser är angripna av mögel. 2.1.3 Ytskikt invändigt Golvmattor i lägenheter m fl utrymmen är av plast och ca 30 år gamla. Golvmattor i korridorer och allmänna utrymmen är av linoleum och ca 30 år gamla. Golv och väggar i WC/D samt tvättstuga är utförda med plastmatta och ca 30 år gamla. Övriga invändiga ytskikt i väggar, tak samt nedpendlade undertak är i viss mån underhållet men är ursprungligen ca 30 år gammalt. Skadedjur som möss kan ta sig in i lägenheter via avloppsrör och imkanaler. Buktiga golv och bristfälliga renoveringar av bärande delar invändigt behöver åtgärdas.

Förstudie Solbacken Länghem 3:71, Tranemo Projekt Tranemo kommun Länghem 3:71/Solbacken/bost/förstudie Projektnummer 710301 Datum 2018-06-11 Handl. MR Sida 6 (19) Fuktskada i korridor vid matsal p g a läckande taklanternin. Storköket renoverades i samband med ombyggnation för ca 30 år sedan. Vitvaror och maskiner har bytts ut efterhand. 2.1.4 Inredning och vitvaror I lägenheter sattes köksinredning, vitvaror, inredning WC/D samt fasta garderober in vid renovering för ca 30 år sedan. Detta är till viss del utbytt och renoverat. 2.1.5 Installationer Luftbehandling sker med FTX-aggregat. I lägenheter är luftbehandlingssystemet utfört med tilluft bakom radiatorer vilket ger problem med inomhusklimatet. Då det är kraftiga köldbryggor i ytterväggar är det termiska klimatet i vardagsrummen mycket ojämnt. Rengöring och underhåll av tilluftskanaler och tilluftsdon är ej möjlig att utföra med denna lösning. I storkökets imkanal skickas frånluften direkt ut i det fria, utan någon form av återvinning. Luftbehandlingssystemet är underdimensionerat, dess kapacitet klarar inte forcerat flöde i våtutrymmen eller lägenheternas imkanaler. Byggnaden värms med bergvärme och har även oljepanna som spetsvärme. Värmesystemet byttes 2013 och värmen distribueras med ett vattenburet radiatorsystem. VA-installationer är ca 50 år gamla. El-installationer är minst 30 år gamla. 2.1.6 Brand Brandtekniska installationer som vattensprinkleranläggning, brand- och utrymningslarm finns installerat. 2.1.7 Miljö- och hälsostörande ämnen Ingen mätning eller utredning kring miljö- och hälsostörande ämnen har gjorts vid denna inventering. Energideklaration från 2008 visar att det ej finns radon i inomhusluften. 2.1.8 Mark Dåligt utförande av plattsättning vid entréer gör att fasaden är utsatt för fuktbelstning i nederkant. Gångvägar är utförda med plattor eller asfalt, underhållet är bristfälligt. Buskar under fönster påverkar fasaden med hög fuktbelastning som följd. Skärmväggar vid uteplatser har påväxt av mögel.

Förstudie Solbacken Länghem 3:71, Tranemo Projekt Tranemo kommun Länghem 3:71/Solbacken/bost/förstudie Projektnummer 710301 Datum 2018-06-11 Handl. MR Sida 7 (19) 2.2 Status del 2, hus F, G, H, I, J, K 2.2.1 Grund Grunden är utförd som platta på mark och har ett flytande ventilerat golv ovanpå. Ventilationen är utförd med självdrag och uppreglingen är gjord av trä med golvspånskiva. Inget fuktskydd liknande platonmatta finns enligt uppgift. Golvet är ca 30 år gammalt och miljön i undergolvet är ej undersökt. 2.2.2 Klimatskal Bärande delar i stomme är av trä, fasaden har tegel eller träpanel som utvändig beklädnad. Stommen är dåligt isolerad. Träfasaden är bristfälligt utförd och undermåligt underhållen. Fönster är av 2+1 glas-typ med aluminiumklädd utsida och har dåligt isoleringsvärde, dessa byttes vid renovering för ca 30 år sedan. Dörrar är av aluminium och glas, byttes vid renovering för ca 30 år sedan. Markiser är smutsiga med mögelpåväxt. Taken på del 2, har betongpannor som är ca 30 år gamla och takpapp på vissa delar som är ca 10 år gammal. Betongpannorna har påväxt av alger och mossa, undertaket är utfört med råspont och en träbaserad takskiva. Träpanel på takutsprång och i takfot är undermåligt underhållen. Man har även problem med att insekter kan ta sig in och bygga bo i dessa utrymmen. Takavvattningen är ca 30 år gammal. Kanalplasttak över terrasser är ca 30 år gamla. Pelare vid entré och uteplatser är angripna av mögel. 2.2.3 Ytskikt invändigt Golvmattor i lägenheter och andra mindre utrymmen är av plast och ca 30 år gamla. Golvmattor i korridorer och allmänna utrymmen är av linoleum och ca 30 år gamla. Golv och väggar i WC/D samt tvättstuga är utförda med plastmatta och ca 30 år gamla. Övriga invändiga ytskikt i väggar, tak samt nedpendlade tak är i viss mån underhållet men är ursprungligen ca 30 år gammalt. Skadedjur som möss kan ta sig in i lägenheter via avloppsrör och imkanaler

Förstudie Solbacken Länghem 3:71, Tranemo Projekt Tranemo kommun Länghem 3:71/Solbacken/bost/förstudie Projektnummer 710301 Datum 2018-06-11 Handl. MR Sida 8 (19) 2.2.4 Inredning och vitvaror I lägenheter sattes köksinredning, vitvaror, inredning WC/D samt fasta garderober in vid renovering för ca 30 år sedan. Detta är till viss del utbytt och renoverat. 2.2.5 Installationer Luftbehandling sker med FTX-aggregat. I lägenheter är luftbehandlingssystemet utfört med tilluft i taket vilket ger tillfredställande inomhusklimat. Luftbehandlingssystemet klarar inte forcerat flöde i våtutrymmen eller imkanaler. Byggnaden värms med bergvärme och har även oljepanna som spetsvärme. Värmesystemet byttes 2013 och värmen distribueras med ett vattenburet radiatorsystem. VA-installationer är ca 30 år gamla. El-installationer är ca 30 år gamla. 2.2.6 Brand Brandtekniska installationer som vattensprinkleranläggning, brand- och utrymningslarm finns installerat. 2.2.7 Miljö- och hälsostörande ämnen Byggnadsmaterial som innehåller asbest, PCB, bly och kvicksilver kan finnas i byggnaden. Radon i byggnadsmaterial och/eller grund och mark kan finnas. 2.2.8 Mark Dåligt utförande av plattsättning vid entréer gör att fasaden är utsatt för fuktbelstning i nederkant. Gångvägar är utförda med plattor eller asfalt, underhållet är bristfälligt. Buskar under fönster påverkar fasaden med hög fuktbelastning som följd. Skärmväggar vid uteplatser har påväxt av mögel.

Förstudie Solbacken Länghem 3:71, Tranemo Projekt Tranemo kommun Länghem 3:71/Solbacken/bost/förstudie Projektnummer 710301 Datum 2018-06-11 Handl. MR Sida 9 (19) 3 Åtgärdsförslag Renovering av befintligt Renovering för fortsatt verksamhet med trygghetsboende, m fl verksamheter. Vid renovering av byggnaden uppfylls inte Boverkets Byggregler, BBR. Man bör dock förbättra byggnaden till de delar som enkelt låter sig göras. Framför allt bör de delar som har med förbättrad hälsa, miljö och säkerhet att göra åtgärdas. Utrymmen som kök, vårdlokaler och övriga personalutrymmen bör moderniseras så de uppfyller dagens standard på god arbetsmiljö. Då man inte ändrar planlösning kommer inte tillgängligheten för höjd nivå enligt SS 91 42 21 att uppnås vilket annars är ett krav för både trygghetsboende och särskilt boende. Energihushållningen kommer att förbättras något genom byte av utvändiga fönster och dörrar samt tilläggsisolering av träfasader. Tilläggsisoleringen gör också att köldbryggor motverkas i dessa delar av byggnaden. Arbeten och material ska utföras så krav i branschregler, Säker Vatteninstallation, BBV och GVK uppfylls. El och telesystem ska utföras enligt Svensk Standard. Föreskrifter i AMA samt Svensk Standard ska gälla i tillämpliga delar avseende material-, kvalitets- och utförandekrav. Nedan beskrivs de åtgärder som finns med i kalkylen för renovering av byggnaden. 3.1 Byggnadsåtgärder del 1, hus A, B, C, D, E 3.1.1 Grund Källargrunden dräneras utvändigt med platonmatta samt nya dräneringsledningar i mark. 3.1.2 Klimatskal Tegelfasad där det funnits klätterväxter tvättas. Träfasaden rives och ersätts med ny, stommen tilläggsisoleras. Samtliga fönster och fönsterdörrar bytes mot nya med isolerglas och högst ett U-värde på 1,1 W/(m 2 K). Samtliga ytterdörrar och entrépartier bytes mot nya. Markiser bytes mot nya. Takpapp och dess anslutningar till takfot, takutsprång och ovanliggande väggar bytes. All träpanel på takutsprång och i takfot bytes och utförs med insektsnät.

Förstudie Solbacken Länghem 3:71, Tranemo Projekt Tranemo kommun Länghem 3:71/Solbacken/bost/förstudie Projektnummer 710301 Datum 2018-06-11 Handl. MR Sida 10 (19) Nya plåtdetaljer och huvar. Vindskivor kläs med plåt. Takavvattningen inkl fotplåt bytes mot ny, stuprör utförs med utanpåliggande lövsil. Taklanternin görs om och får ny konstruktion och material. Nya taksäkerhetsanordningar. Kanalplasttak över terrasser och vid köksdörr bytes mot nya. Pelare vid skärmtak och uteplatser bytes mot nya i stål. 3.1.3 Ytskikt invändigt Samtliga golvmattor byggnaden byts mot nya. Golv och väggar i WC/D samt tvättstuga bytes mot nya. Övriga invändiga ytskikt i väggar, tak samt nedpendlade tak bytes eller renoveras. Ytskikt i lägenheter ska utföras så att skadedjur inte kan ta sig in i kök via avloppsrör eller imkanal. Buktiga golv och bristfälliga renoveringar av bärande delar invändigt åtgärdas. Fuktskada i korridor vid matsal p g a läckande taklanternin åtgärdas. Ytskikt i storköket moderniseras så det uppfyller dagens standard på god arbetsmiljö. 3.1.4 Inredning och vitvaror I lägenheter byts köksinredning, vitvaror, inredning WC/D samt fasta garderober mot ny inredning. Storköket moderniseras i sin utrustning så det uppfyller dagens standard på god arbetsmiljö. 3.1.5 Installationer Luftbehandlingssystemet till lägenheter behöver bytas och göras om i sin helhet. Luftbehandlingsaggregat behöver byggas ut för att klara forcerat flöde i våtutrymmen och vid imkanaler. Nytt luftbehandlingsaggregat som betjänar storkök för att få en bättre funktion och återvinning på frånluften. Komplett stambyte för VA och ny värmedistribution inkl nya armaturer. El-installationer behöver bytas ut i sin helhet. Alla gamla belysningsarmaturer invändigt och utvändigt byts mot nya LED.

Förstudie Solbacken Länghem 3:71, Tranemo Projekt Tranemo kommun Länghem 3:71/Solbacken/bost/förstudie Projektnummer 710301 Datum 2018-06-11 Handl. MR Sida 11 (19) 3.1.6 Brand Brandskydd och utrymningsmöjligheter ska utföras enligt gällande regler. 3.1.7 Miljö- och hälsostörande ämnen Förekomst av miljö- och hälsostörande ämnen ska undersökas, åtgärder för att minimera miljö- och hälsostörande ämnen ska utföras. 3.1.8 Mark Plattsättning vid entréer görs om så att träfasad inte utsätts för fuktbelastning i nederkant. Tillgänglighet ska beaktas Gångvägar på området läggs om. Buskar under fönster byts mot lågväxande. Skärmväggar vid uteplatser ersätts med nya. 3.2 Byggnadsåtgärder del 2, hus F, G, H, I, J, K 3.2.1 Grund Ny konstruktion på flytande golv, utförs så att fuktproblem motverkas. 3.2.2 Klimatskal Träfasaden rives och ersätts med ny, stommen tilläggsisoleras. Samtliga fönster och fönsterdörrar bytes mot nya med isolerglas och högst ett U-värde på 1,1 W/(m 2 K). Samtliga ytterdörrar bytes mot nya. Markiser bytes mot nya. Betongpannor och dess underlagstak bytes, eventuellt skadad råspont bytes. Konstruktionen görs om med ny underlagspapp, strö- och bärläkt. Takpapp och dess anslutningar till takfot, takutsprång och ovanliggande väggar bytes. All träpanel på takutsprång och i takfot bytes och utförs med insektsnät. Nya plåtdetaljer och huvar. Vindskivor kläs med plåt. Takavvattningen inkl fotplåt bytes mot ny, stuprör utförs med utanpåliggande lövsil. Nya taksäkerhetsanordningar. Kanalplasttak över terrasser och vid köksdörr bytes mot nya. Pelare vid skärmtak och uteplatser bytes mot nya i stål.

Förstudie Solbacken Länghem 3:71, Tranemo Projekt Tranemo kommun Länghem 3:71/Solbacken/bost/förstudie Projektnummer 710301 Datum 2018-06-11 Handl. MR Sida 12 (19) 3.2.3 Ytskikt invändigt Samtliga golvmattor i byggnaden byts mot nya. Ytskikt på golv och väggar i WC/D samt tvättstuga bytes mot nya. Övriga invändiga ytskikt i väggar, tak samt nedpendlade tak bytes eller renoveras. Ytskikt i lägenheter ska utföras så att skadedjur inte kan ta sig in i kök via avloppsrör eller imkanal. 3.2.4 Inredning och vitvaror I lägenheter byts köksinredning, vitvaror, inredning WC/D samt fasta garderober mot ny inredning. 3.2.5 Installationer Luftbehandlingsaggregat behöver byggas ut för att klara forcerat flöde i våtutrymmen och vid imkanaler. Komplett stambyte för VA och ny värmedistribution inkl nya armaturer. El-installationer behöver bytas ut i sin helhet. Alla gamla belysningsarmaturer invändigt och utvändigt byts mot nya LED. 3.2.6 Brand Brandskydd och utrymningsmöjligheter ska utföras enligt gällande regler. 3.2.7 Miljö- och hälsostörande ämnen Förekomst av miljö- och hälsostörande ämnen ska undersökas, åtgärder för att minimera miljö- och hälsostörande ämnen ska utföras. 3.2.8 Mark Plattsättning vid entréer görs om så att träfasad inte utsätts för fuktbelstning i nederkant. Tillgänglighet ska beaktas Gångvägar på området läggs om. Buskar under fönster byts mot lågväxande. Skärmväggar vid uteplatser ersätts med nya.

Förstudie Solbacken Länghem 3:71, Tranemo Projekt Tranemo kommun Länghem 3:71/Solbacken/bost/förstudie Projektnummer 710301 Datum 2018-06-11 Handl. MR Sida 13 (19) 4 Åtgärdsförslag ombyggnation Renovering med ombyggnad för fortsatt verksamhet som särskilt boende för äldre, m fl verksamheter likt nuvarande. Det finns idag stora gemensamhetsytor i byggnaden vilket gör att lokalytorna är dåligt utnyttjade. Samtidigt håller inte de enskilda lägenheterna nödvändiga mått för att klara tillgänglighet. Vid en ombyggnation behöver man se över lokalbehov och bygga om till en mer effektiv lokallösning. Vid ombyggnad ska denna utföras enligt gällande Boverkets Byggregler, BBR. Bostadsutformning ska utformas enligt allmänna krav på bostäder. Byggnaden anpassas till särskilt boende med tillgänglighet som ska motsvara höjd nivå enligt SS 91 42 21. Detta medför helt ny planlösning och eventuellt en minskning av antalet lägenheter. Nya väggar mellan lägenheter ska utföras så ljudklass B enligt SS 25 267 uppfylls. Arbeten och material ska utföras så krav i branschregler, Säker Vatteninstallation, BBV och GVK uppfylls. El och telesystem ska utföras enligt Svensk Standard. Föreskrifter i AMA samt Svensk Standard ska gälla i tillämpliga delar avseende material-, kvalitets- och utförandekrav. 4.1.1 Grund Källargrunden dräneras utvändigt med platonmatta samt nya dräneringsledningar i mark. Konstruktionslösning vid platta på mark görs om. 4.1.2 Klimatskal Tegelfasad där det funnits klätterväxter tvättas. Träfasaden rives och ersätts med ny, stommen tilläggsisoleras. Samtliga fönster och fönsterdörrar bytes mot nya med isolerglas och högst ett U-värde på 1,1 W/(m 2 K). Samtliga ytterdörrar bytes mot nya. Markiser bytes mot nya. Samtliga tak tilläggsisoleras och läggs om med nytt tätskikt. Takpapp och dess anslutningar till takfot, takutsprång och ovanliggande väggar bytes. All träpanel på takutsprång och i takfot bytes och utförs med insektsnät. Nya plåtdetaljer och huvar, vindskivor kläs med plåt.

Förstudie Solbacken Länghem 3:71, Tranemo Projekt Tranemo kommun Länghem 3:71/Solbacken/bost/förstudie Projektnummer 710301 Datum 2018-06-11 Handl. MR Sida 14 (19) Takavvattningen inkl fotplåt bytes mot ny, stuprör utförs med utanpåliggande lövsil. Taklanternin görs om och får ny konstruktion och material. Nya taksäkerhetsanordningar. Kanalplasttak över terrasser och vid köksdörr bytes mot nya. Pelare vid skärmtak och uteplatser bytes mot nya i stål. Utvändig utformning anpassas till ny planlösning. 4.1.3 Ytskikt invändigt Med ny planlösning krävs helt nya invändiga ytskikt i lägenheter. Ytskikt i storköket moderniseras så det uppfyller dagens standard på god arbetsmiljö. 4.1.4 Inredning och vitvaror Med ny planlösning krävs helt ny inredning och vitvaror i lägenheter. Storköket moderniseras i sin utrustning så det uppfyller dagens standard på god arbetsmiljö. 4.1.5 Installationer Vid ny planlösning krävs att luftbehandlingssystemet i hela byggnaden görs om. Komplett stambyte för VA och ny värmedistribution. Helt nya el-installationer för kraft och belysning. 4.1.6 Brand Ny utformning av brandskyddet vilket inkluderar ombyggnad av boendesprinkler, larm, mm. Nytt utförande anpassas till aktuell verksamhet. 4.1.7 Miljö- och hälsostörande ämnen Förekomst av miljö- och hälsostörande ämnen ska undersökas, åtgärder för att minimera miljö- och hälsostörande ämnen ska utföras. 4.1.8 Mark Plattsättning vid entréer görs om så att träfasad inte utsätts för fuktbelastning i nederkant. Tillgänglighet ska beaktas Gångvägar på området läggs om. Buskar under fönster byts mot lågväxande. Skärmväggar vid uteplatser ersätts med nya av kompositmaterial.

Förstudie Solbacken Länghem 3:71, Tranemo Projekt Tranemo kommun Länghem 3:71/Solbacken/bost/förstudie Projektnummer 710301 Datum 2018-06-11 Handl. MR Sida 15 (19) 5 Kalkyler Kostnader är kalkylerade genom Wikells sektionsfakta, BK 2014 samt genom överslagsberäkning. För att erhålla den totala kostnadsbilden av ett projekt ska till nedanstående entreprenadkostnader läggas: Extraordinära arbeten såsom reparation av ev fuktskador och sanering av miljö- och hälsostörande ämnen Bygglovskostnader Ränte-, kredit-, lagfarts- och anslutningskostnader Gällande mervärdesskatt Åtgärdsförslag - Renovering Renovering är kalkylerade till: 6 500 7 100 kr/m² Åtgärdsförslag Ombyggnad Ombyggnad är kalkylerade till: 9 900 10 900 kr/m²

Förstudie Solbacken Länghem 3:71, Tranemo Projekt Tranemo kommun Länghem 3:71/Solbacken/bost/förstudie Projektnummer 710301 Datum 2018-06-11 Handl. MR Sida 16 (19) 6 Tidplan Åtgärdsförslagen kräver följande fortsatt arbete. Förstudie Förstudie har gjorts på två konkreta åtgärdsförslag. Vid åtgärdsförslag Ombyggnation krävs vidare förstudie om vilka lokalbehov beställaren har och hur verksamheten ska planeras. Beställaren redovisar sina förutsättningar, krav och önskemål. Projektering Båda åtgärdsförslagen som presenteras kräver vidare projektering. Vid åtgärdsförslag ombyggnation behövs mer projektering och i enlighet med byggprocessen behöver följande handlingar tas fram: Förslagshandlingar - enklare plan-, sektions- och fasadritningar samt teknisk beskrivning. Huvudhandlingar ska visa slutlig utformning, funktion, konstruktion och ska utgöra underlag för en eventuell bygglovsansökan. Bygglovsprocessen (2,5-5 månader). Bygghandlingar ska utgöra underlag för upphandling (förfrågningsunderlag) och byggandets planering och utförande. Upphandling (2-3 månader) enligt LOU sker i följande steg: Annonsering/ inbjudan, Anbudsutvärdering/ prövning, Tilldelning/ kontrakt. Omställning Vid åtgärder i byggnaden, både vid renovering och ombyggnation, krävs omställningstid (3-6 mån) för att kunna lösa frågan om nytt boende under byggtiden. Eventuellt kan åtgärdsförslag renovering utföras i etapper. Byggskede Entreprenadarbeten genomförs i enlighet med upphandling. (6 mån 1 år)

Förstudie Solbacken Länghem 3:71, Tranemo Projekt Tranemo kommun Länghem 3:71/Solbacken/bost/förstudie Projektnummer 710301 Datum 2018-06-11 Handl. MR Sida 17 (19) 7 Diskussion Byggnaden är i dåligt skick och i behov av renovering både invändigt och utvändigt. Installationer behöver förbättras och/eller bytas. Byggherren behöver klargöra vilket behov kommunen har när det gäller boende för äldre och vilken/vilka verksamheter som ska inrymmas i byggnaden. Som alternativ till dessa åtgärdsförslag kan man ställa nybyggnation. Vid en nybyggnation får man moderna lokaler som är väl anpassade till modern standard och som motsvarar kommunens behov. Nedan följer några punkter som man bör ta i beaktande vid beslut om åtgärder. Behov Vilket är behovet av trygghetsboende, särskilt boende, förskola och vårdcentral i Länghem? Samtliga lägenheter är uthyrda som trygghetsboende idag, det finns många äldre som gärna bor i lugn miljö och i bekanta omgivningar. Det har även varit en positiv lösning att placera förskola i samma byggnader. Finns det andra verksamheter som behöver inrymmas i lokaler i Länghem? Ekonomi Entreprenadkostnaden för renovering- eller ombyggnadsarbeten är relativt kostnadsdrivande jämfört med nybyggnad. Vilken åtgärd man väljer påverkar framtida drift- och underhållskostnader samt vilken avskrivningstid man kan fastställa för byggnaderna. Detta ska ställas mot den tekniska livslängd bygganden får genom åtgärderna. Man ska även ta i beaktande vilka hyresintäkter man kan få och om det finns statliga bidrag att söka. Tider Tidsramen för projektet behöver beaktas i de olika alternativen. Även vilken tid och vilka resurser en omställningsperiod kräver. Ändamålsenlighet Särskilt boende för äldre ställer idag stora krav på att man kan tillgodose behoven både när det gäller psykiska och fysiska funktionshinder. Vi lever allt längre och detta kommer ställa höga krav på framtidens äldreboenden. Byggnaderna är 30-50 år gamla och byggdes för delvis andra behov och med andra byggregler. Man har renoverat och moderniserat genom åren men den sista tiden har underhållet blivit eftersatt. Vilka krav kommer att ställas på ett särskilt boende för äldre i framtiden?

Förstudie Solbacken Länghem 3:71, Tranemo Projekt Tranemo kommun Länghem 3:71/Solbacken/bost/förstudie Projektnummer 710301 Datum 2018-06-11 Handl. MR Sida 18 (19) Skulle alternativet nybyggnation vara aktuellt har man mycket stora möjligheter att tillskapa moderna lägenheter för äldre som uppfyller alla nödvändiga krav och önskemål för att ge de boende en trygg och säker miljö. Utemiljö Utemiljön är bra med uteplatser och promenadvägar. Miljön runt byggnaden är lugn och grön. Miljö och hälsa Att renovera en gammal byggnad till dagens krav när det gäller kvalitet, miljö och hälsa kräver väl genomtänkta byggnadstekniska lösningar. Om hälsofarliga ämnen eller fuktskador påträffas vid renovering behöver dessa åtgärdas, saneras eller tätas/kapslas in för att de inte ska påverka inomhusmiljön i framtiden. Vid renovering eller ombyggnation behöver arbetsmiljön för de anställda beaktas. Vid nybyggnation är det lätt att tillgodose kraven när det gäller byggnadskvalitet, energihushållning och en god inomhusmiljö. Energi Då byggnaderna uppfördes hade man andra krav gällande energihushållning. Vid renovering/ombyggnad kan man relativt enkelt förbättra klimatskalet och motverka köldbryggor i de delar där man byter träfasad. Övriga ytterväggar blir kvar enligt nuvarande vilket innebär dålig energiprestanda. Man kan förbättra takets isoleringsvärde och genom att byta fönster kan energiprestandan och upplevt klimat i lägenheterna förbättras. Vissa ventilationslösningar i byggnaderna kan förbättras och väsentligt förbättra energiförbrukningen. Vid nybyggnation skapar man hållbara avtryck genom en energisnålbyggnad med låg energiförbrukning och en bra inomhusmiljö. Hållbarhet Ur ett hållbarhetsperspektiv kan det vara värdefullt att renovera en befintlig byggnad istället för att bygga nytt. Vid en renovering/ombyggnad förlänger man livslängden på huset några tiotal år. Man ska i relation till detta ställa vilken livslängd och miljömässigt avtryck en nybyggnation innebär. Vid nyproduktion har man möjlighet att ställa höga krav på miljövänliga materialval och utföranden samt en låg energiförbrukning. Livslängden på byggnaden avspeglar sig även ekonomiskt gällande vilken avskrivningstid man kan använda.

Förstudie Solbacken Länghem 3:71, Tranemo Projekt Tranemo kommun Länghem 3:71/Solbacken/bost/förstudie Projektnummer 710301 Datum 2018-06-11 Handl. MR Sida 19 (19) 8 Slutsats Statusen på byggnaden och dess installationer kräver omfattande insatser och resurser för att säkerhetsställa byggnadens funktion som trygghets- eller särskilt boende för äldre. Enbart renovering av byggnaden är tveksamt då dagens krav på trygghetsboende och/eller särskilt boende inte uppfylls. Mindre ombyggnad leder till att lokalerna bli mer ändamålsenliga men åtgärden är mer kostnadsdrivande jämfört med enbart renovering. Nybyggnad ger ändamålsenliga lokaler med klimatsmarta och energieffektiva lösningar. Genom nybyggnad kan byggherren tillhandahålla en hållbar, trygg och funktionell boendemiljö för de äldre i Tranemo kommun.

PROTOKOLLSUTDRAG Kommunfullmäktige 2018 03 05 14 Om och tillbyggnad av Glimringe (KS/2017:564) Kommunfullmäktiges beslut Ger förvaltningen uppdrag att projektera och ta in anbud för om och tillbyggnad av Glimringe. I enlighet med redovisat förslag. Reservation Viktoria Haraldsson (C), Christoffer Andersson (C), Crister Persson (C), Rune Eriksson (C), Ann Christine Simonsson (C), Torbjörn Edgren (C), Hans Andersson (C), Lennart Haglund (C), Karin Ljungdahl (C), Hans Persson (M), ChrisTina Yngvesson (M), Stephan Bergman (M), Kathleen Wireklev (M) och Lars Åke Larsson (M) reserverar sig mot beslutet. Ärendet Lokalerna på Glimringe vård och omsorgsboende i Limmared behöver anpassas på grund av förändrad verksamhet. Under de senaste åren har det flyttat in mer verksamhet än vad som från början var planerat. Flytt av dagverksamhet (Ringblomman) hemtjänst samt hemsjukvård från Solbacken, Länghem har fått konsekvenser på arbetsmiljön. Glimringe byggdes för över 30 år sedan, så ventilationen måste ses över. Förvaltningen har tillsammans med verksamheten tagit fram ett förslag. Enligt förslag blir den totala byggnationen 1020 kvm fördelat på 170 kvm nybyggnad, 500 kvm omfattande ombyggnad samt 350 kvm enklare ombyggnad. Kostnad för detta har bedömts till 12 miljoner kronor som får finansieras i 2018 och 2019 års budget. Kostnad för projektering ryms i Budget. Anslaget i 2017 års budget är märkt så att kommunstyrelsens godkännande krävs innan arbetet påbörjas. Beslutsunderlag KS 44, 2018 02 21 AU 23, 2018 02 20 Kompletterad tjänsteskrivelse 2018 02 02 Underlag Glimringe 2 2018 01 12 Planskiss 2017 07 04

Fasadritning sadeltak 2016 05 03 Inventariekostnad Glimringe 2018 02 01 Förslag till beslut på sammanträdet Tony Hansen (S) och Eva Karin Haglund (S) föreslår bifall till kommunstyrelsens förslag. Crister Persson (C) föreslår återremiss på ärendet för att invänta utredningen gällande fördelningen av äldreomsorg på fyra orter i kommunen. Stephan Bergman (M) föreslår bifall till Perssons förslag om återremiss. Beslutsgång Ordföranden ställer först Perssons förslag om återremiss mot avslag på återremiss och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt Perssons förslag. Omröstning begärs. Kommunfullmäktige godkänner följande beslutsgång, Ja röst för Perssons förslag om återremiss Nej röst för avslag på återremissen Med 14 ja röster för Perssons förslag och 22 nej röster för avslag på återremissen beslutar kommunfullmäktige att avslå återremissen. Därefter frågar ordföranden på kommunstyrelsens förslag och finner att kommunfullmäktige bifaller detta. Beslutet skickas till Tekniska sektionen Ekonomifunktionen Status Avslutas 2 (2)

PROTOKOLLSUTDRAG Kommunstyrelsen 2018 06 18 164 Vård och omsorgsboende på fyra orter (KS/2018:81) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Noterar informationen Förvaltningen får i uppdrag att gå vidare i försäljningsdiskussionen gällande fastigheterna/byggnaderna på Hjälmå och Solbacken med presumtiva köpare, i syfte att komma fram till en realistisk affärsplan, inkluderande värdering av omsorgsboendena samt hur ett köp rent tekniskt/juridisk kan ske om så möjligt Förvaltningen får i uppdrag att ta fram ett lokalbehovsprogram för Hjälmå, Solbacken och Glimringe Ärendet I samband med att budgeten antogs för 2018 fick förvaltningen i uppdrag att utreda behov av vård och omsorgsboende på fyra orter i kommunen. Utredningen ska innehålla befolkningsprognos, lokalförutsättningar (nya och befintliga), fördelning av platser, ekonomi och tidsaspekt. Utredningen ska även belysa möjligheten att kombinera andra verksamheter, aktiviteter och boendeformer i de lokaliteter där vård och omsorgsboende kommer att bedrivas i framtiden. Syftet med utredningen är att se över möjligheterna till vård och omsorgboende och mellanboende på fyra orter. Utredningen har tagit fram förslag på omfördelning av vård och omsorgsplatser samt förslag på tillskapande av mellanboende enligt följande. Samråd genomförs. Hjälmå Omvandlas sju befintliga vård och omsorgsboendelägenheter till mellanboende. Beräknad ombyggnadskostnad, 2 750 Glimringe Omvandlas tio befintliga vård och omsorgsboendelägenheter till mellanboende. Beräknad ombyggnadskostnad, 3 150

Radhusvägens trygghetsboende (Solbacken) Omvandlas 27 till vård och omsorgsboende, fördelat på 11 lägenheter för somatik samt åtta plus åtta lägenheter gruppboende för kognitiv svikt. Beräknad ombyggnadskostnad, 38 820 Gudarpsgården ingen förändring Driftskostnad för uppstart av ny verksamhet samt utökning av ytterligare vårdomsorgsboendeplatser beräknas uppgå till, 7 412 Innan beslut om ombyggnation av trygghetsboende på Radhusvägen 4 i Länghem till vård och omsorgsboende bör kostnaden jämföras med kostnad för nybyggnation av vård och omsorgsboende. Där möjlighet ges att få en modern välanpassad verksamhetslokal för att bedriva ett vård och omsorgsboende för äldre. Beslutsunderlag OFU 87, samråd, 2018 05 17 Tjänsteskrivelse 2018 05 08 Utredning vård och omsorgsboende på fyra orter Uppdrag vård och omsorgsboende Föredragning och debatt Sektionschef Solveig Eldenholm föredrar ärendet Förslag till beslut på sammanträdet Stephan Bergman (M) föreslår att förvaltningen får i uppdrag att gå vidare i försäljningsdiskussionen av Hjälmå och Solbacken med presumtiva köpare, i syfte att komma fram till en realistisk affärsplan inkluderande värdering av omsorgsboendena samt hur ett köp rent tekniskt/juridisk kan ske om så möjligt. Lennart Haglund (C) föreslår bifall till Bergmans förslag samt att förvaltningen får i uppdrag att ta fram ett lokalbehovsprogram för Hjälmå, Solbacken och Glimringe. Karin Peterson (M) föreslår bifall till Bergmans och Haglunds förslag. 2 (3)

Beslutsgång Ordföranden frågar på Bergmans och Haglunds förslag och finner att kommunstyrelsen bifaller dessa. Beslutet skickas till Omsorgssektionen Status Kommunfullmäktige 3 (3)

Vår ref: Solveig Eldenholm Sektionschef omsorg Datum:2018 06 12 Dnr: KS/2018:269 Tjänsteskrivelse om initiativärende vård och omsorgsboende i Länghem Förslag till beslut Noterar informationen Ärendet Kommunstyrelsen beslutade den 16 april 2018 - Återinrätta vård och omsorgsboende på Solbacken från och med 1 juli 2018 - Utökning av 11 vård och omsorgsplatser ska tillföras det befintliga antalet som finns idag i Tranemo kommun. Minst 11 av dessa ska förläggas på Solbacken, Länghem. Förvaltningen ska återkomma med förslag på genomförande, ekonomi och tidsplan, redovisningen ska ske på kommunstyrelsen den 18 juni. - Förvaltningen får i uppdrag att ta fram underlag för behov av renovering, ombyggnad och/eller utbyggnad för bland annat demensboende. Redovisning sker inför budgetarbete 2019. Förslag Använda tre flyglar motsvarande 14 lägenheter. 11 lägenheter används till boendelägenheter och kvarvarande tre lägenheter och övriga ytor byggs om till verksamhetslokaler, personalutrymme, tvätt, skölj, gemensamhetsutrymme, kontor, läkemedelshantering, hjälpmedelsförråd. Beräknad kostnad 3 600 mnkr. Varje boendelägenhet behöver tillgänglighetsanpassas för brukarna och för personalens behov och utifrån arbetsmiljökrav. Exempel, tillräckliga mått på dörröppningar, ventilation, hygienutrymmen. Vid anpassning av lokalerna/lägenheterna finns två alternativ. Alternativt bygga om en lägenhet i taget genom att gå in från utsidan. Denna

lösning beräknas kosta 400 tkr per lägenhet totalt 4 400 mnkr plus anpassning av verksamhetslokaler med en total kostnad på 8 000 mnkr. Alternativt anpassas hela lokalen inklusive lägenheter samtidigt mot en beräknad kostnad på 280 tkr per lägenhet totalt 3 080 mnkr plus kostnad för anpassning verksamhetslokaler med en total kostnad på 6 680 mnkr Behov av renovering med ombyggnad för fortsatt verksamhet som vård och omsorgsboende enligt bsv arkitekter & ingenjörer ab: förstudie Solbacken. Det finns idag stora gemensamhetsytor i byggnaden vilket gör att lokalytorna är dåligt utnyttjade. Samtidigt håller inte de enskilda lägenheterna nödvändiga mått för att klara tillgänglighet. Vid en ombyggnation behöver man se över lokalbehov och bygga om till en mer effektiv lokallösning. Vid ombyggnad ska denna utföras enligt gällande Boverkets Byggregler, BBR. Bostadsutformning ska utformas enligt allmänna krav på bostäder. Byggnaden anpassas till vård och omsorgsboende med tillgänglighet som ska motsvara höjd nivå enligt SS 91 42 21. Detta medför helt ny planlösning och eventuellt en minskning av antalet lägenheter. Nya väggar mellan lägenheter ska utföras så ljudklass B enligt SS 25 267 uppfylls. Arbeten och material ska utföras så krav i branschregler uppfylls, Säker Vatteninstallation, BBV och GVK uppfylls. El och telesystem ska utföras enligt Svensk Standard. Föreskrifter i AMA samt Svensk Standard ska gälla i tillämpliga delar avseende material, kvalitets och utförandekrav. För en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö krävs att tillämpning av Arbetsmiljöverkets krav på systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1 samt Arbetsplatsens utformning, AFS 2009:2 samt Belastningsergonomi, AFS 2012:2 Till detta tillkommer även att skapa goda förutsättningar för att uppnå en hög vårdhygienisk standard och därmed en säker vårdmiljö för brukarna. Lägenheterna behöver anpassas så det finnas plats för rullstol, gånghjälpmedel och lift. Läkemedelsskåp som är låsbart och lätt att rengöra ska sättas upp. I anslutning till läkemedelsskåpet ska finnas möjlighet för handdesinfektion. Badrum/toalett (RWC med dusch) Ett system av handtag kan underlätta för boende att resa sig, förflytta sig mellan toalett och tvättställ utan att använda rollator, vilket är en fördel ur smittspridningssynpunkt. Sängliggande boende ska kunna duscha i lägenhetens badrum. Viktigt att planera lokalerna så att inte personer i matsal och allrum störs av att personal går till tvättstuga och desinfektionsrum med orent gods. Golv och bänkytor ska tåla alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel

Läkemedelsrum behövs för kommunalt akutförråd samt för förvaring av vissa patienters läkemedel (där det inte går att förvara i hemmet) samt behandlingshjälpmedel som sprutor, spetsar. Arbetsbänk med plats för dator och arbete, skåp, hyllor, kylskåp, tvättställ ej placeras i anslutning till arbetsbänk. Ej vara genomgångsrum. Desinfektionsrum med spoldesinfektor ska finnas, desinfektionsrummet ska ha ingång från korridor och ha en lätt tillgänglig placering. Rummet planeras för ändamålsenlig arbetsgång, från orent till rent och det ska vara tillräckligt stort så att trängsel inte stör arbetsgången. Rena och orena ytor ska vara åtskilda. I tvättstugan ska finnas skilda utrymmen/ytor för hantering av rena respektive smutsiga textilier. Tvättmaskiner varav minst en ska rymma stora sängkläder t ex täcken, kuddar, bäddmadrasser mm. Utrymme för torktumlare, torkskåp/rum. Utöver detta behövs personalutrymmen, dagrum, lokalvårdsrum mm. Ytterligare information finns att läsa i Byggenskap och Vårdhygien. Vårdhygieniska aspekter vid ny och ombyggnation samt renovering av vårdlokaler. Kap Särskilda boendeformer sid 91 95. Beräknad driftskostnad Vid uppstart av vård och omsorgsboende krävs en personalbemanning dygnet runt med minst två undersköterskor. Till detta tillkommer legitimerad personal, kostpersonal, verksamhetsstöd, omsorgsassistent och chef. Personalkostnader dag 4 147 Personalkostnad natt 2 633 Leg personal/hälso och sjukvård (3 års arb) 1 720 (behov av 1 sjuksköterska, 0,5 arbetsterapeut, 0,5 fysioterapeut) Omsorgsassistent 460 Områdeschef (1 års arb) 700 (behov 0,5områdeschef) Intäkter vårdavgifter + 95 Förbrukning samt larm 156 Bilkostnad 140 Kost 665 Verksamhetsstöd 15 Beräknad driftskostnad vid full beläggning 10 676 mnkr

Tidsplan I nuläget finns inga lediga lägenheter på Solbacken och då tidsplanen är avhängt på när lägenheter blir lediga och utifrån vilken av alternativen av ombyggnation/renovering genomförs. Så i detta skede kan genomförande av uppstart av vård och omsorgsboende ej lämnas. Fackliga synpunkter Synpunkter är inhämtade från kommunal, vårdförbundet, fysioterapeuterna och Sveriges arbetsterapeuter. Dessa synpunkter finns som bilaga. Synpunkter är inhämtade från kommunal, vårdförbundet, fysioterapeuterna och Sveriges arbetsterapeuter. Dessa synpunkter finns som bilaga. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018 06 12 Kommunstyrelsens beslut 2018 04 16 80 Inititativärende Vård och omsorgsboende Förstudie Solbacken, bsv arkitekter & ingenjörer ab Byggenskap och Vårdhygien Synpunkter från Vårdförbundet Synpunkter från Kommunal Synpunkter från Fysioterapeuter och Sveriges arbetsterapeuter Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Uppgift om hur beslutet kan överklagas Beslutet skickas till Omsorgssektionen Ekonomifunktionen (när beslut handlar om ekonomi) Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Status

Solveig Eldenholm Sektionschef omsorg

PROTOKOLLSUTDRAG Kommunstyrelsen 2018 10 15 240 Statsbidrag habiliteringsersättning (KS/2018:298) Kommunstyrelsen förslag till kommunfullmäktige Beviljar ökad habiliteringsersättning enligt alternativ 5 från och med januari 2018. Verksamhetsområdet Funktionsnedsättning och socialt stöd (daglig verksamhet) tillförs budgetmedel motsvarande den merkostnad som beräknas för 2018 och ökade kostnader för 2019 tas upp som ett tillkommande behov i budget 2019. Ärendet Regeringen har givit Socialstyrelsen i uppdrag att fördela medel till kommunerna för att höja dagersättningen för de personer som deltar i daglig sysselsättning. Dessa medel går enbart att söka för år 2018 och för personer med beslut enligt LSS. Tranemo kommun har rekvirerat 350 tkr från Socialstyrelsen vilket ger en möjlighet att höja ersättningen med maximalt 74 kr, från 53 kr till 127 kr/heldag. Då beräknas 338 tkr av totalt 350 tkr tas i anspråk, vilket lämnar ett litet utrymme för nya deltagare alternativt att fler väljer att delta under heldagar istället för halvdagar när ersättningen höjs. Ett annat alternativ är att fördubbla ersättningen, från 53 kr till 106 kr/heldag. Vid detta alternativ beräknas 218 tkr av totalt 350 tkr i tilldelade medel tas i anspråk. Bidraget från Socialstyrelsen avser enbart personer med beslut enligt LSS. I Tranemo kommun ges habiliteringsersättning även för personer med beslut enligt SoL. Av denna anledning finns förslag på att även höja ersättningen för denna personkrets. Alternativ: Ökad habiliteringsersättning för alla deltagare i daglig sysselsättning med 74 kr/heldag och 44 kr/halvdag (till 127 kr/heldag och 63 kr/halvdag). Detta beräknas ge en ökad kostnad med 77 tkr för 2018 och 416 tkr för 2019. Ökad habiliteringsersättning enligt ovanstående förslag (punkt 1), men enbart för deltagare med beslut enligt LSS. Detta beräknas ge en ökad kostnad med 0 tkr för 2018 och 338 tkr för 2019. Ökad habiliteringsersättning för alla deltagare i daglig sysselsättning med 53 kr/heldag och 19 kr/halvdag (till 106 kr/heldag och 38 kr/halvdag).

Detta beräknas ge en ökad kostnad för 2018 med 44 tkr och 262 tkr för 2019. Ökad habiliteringsersättning enligt ovanstående förslag (punkt 3), men enbart för deltagare med beslut enligt LSS. Detta beräknas ge en ökad kostnad för 2018 med 0 tkr och 2019 med 218 tkr. Ökad habiliteringsersättning för alla deltagare i daglig sysselsättning med 19 kr/heldag och 11 kr/halvdag (till 72 kr/heldag och 42 kr/halvdag). Detta beräknas ge en ökad kostnad för 2018 med 20 tkr och 106 tkr för 2019. Utifrån det ekonomiska läget så är förslag nr 5 att föredra utifrån det blir en rättvis höjning för samtliga deltagare oavsett tillhörighet i beslut (LSS el SoL) men med endast utbetalning av ökad ersättning under år 2018. Den ekonomiska kalkylen för år 2019 oavsett förslag visar att det blir alltför belastande för kommunens ekonomi. Om kommunstyrelsen skulle välja en höjning för år 2019 och framåt borde höjningen vara i paritet med andra kommuner i Sjuhärad dvs till 72 kr/dag. I en omvärldsbevakning hos våra grannkommuner visar följande: Svenljunga kommun Ersättningsnivå: 12 kr/timme, max 6 timmar per dag. Max 72kr/dag Ersättningen ökades 1 kr/timme från 2017, men kommer inte öka pga statsbidraget. Kommunen söker inte detta bidrag då framtiden för det känns för osäker. Ersättningen är lika oavsett om brukaren tillhör LSS eller SoL Ulricehamn kommun Ersättningsnivå LSS: 60kr/40kr (heldag/halvdag) Ersättningsnivå SoL 40kr/26kr (heldag/halvdag) Ersättningen höjdes från juli 2018 från 39kr för heldag(över 4tim) och 24kr för halvdag till nuvarande nivå. Tanken är att vid årsskiftet skall både LSS och SoL ha lika hög ersättning. SoL hade tidigare ingen hab ersättning. Kommunen har sökt bidraget för Socialstyrelsen Marks kommun Ersättningsnivå 36 kr/dag oavsett hur många timmar per dag. Alla jobbar efter sin förmåga. Nivån är höjd till 75 kr detta året. Alla brukare har fått retroaktivt från januari. År 2019 är ersättningsnivån tillbaka till 36 kr om inte kommunen väljer annat. 2 (3)

Samtliga brukare får ersättningen oavsett tillhörighet, LSS SoL Kommunen har sökt bidraget är sökt från socialstyrelsen. Vårgårda Kommunen har ingen habiliteringsersättning och kommer inte införa någon. Däremot erbjuds alla deltagare med LSS beslut lunch varje dag. Bollebygd Ersättningsnivå idag 46 kr/dag. Kommunen har sökt bidraget från Socialstyrelsen och har ett förslag på att höja ersättningen till 86 kr/dag. Beslut tas om 2 veckor. Enbart LSS tillhörighet Borås Ersättningsnivå 70 kr/dag, halvdag 50 kr/dag Förvaltningen har gjort en omvärldsbevakning i ärendet och ett alternativ har tillkommit. Diskussion förs om de olika alternativen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018 05 31 Fördelningsnyckel kommunerna habiliteringsersättning Anvisningar för att rekvirera statsbidrag för 2018 till kommuner för habiliteringsersättning Föredragning och debatt Sektionschef Solveig Eldenholm föredrar ärendet Beslutet skickas till Omsorgssektionen Ekonomifunktionen Status Kommunfullmäktige 3 (3)

PROTOKOLLSUTDRAG Omsorg och folkhälsoutskottet 2018 09 13 173 Statsbidrag habiliteringsersättning (KS/2018:298) Omsorgs och folkhälsoutskottets förslag till kommunstyrelsen kommunfullmäktige beslutar Beviljar ökad habiliteringsersättning enligt alternativ 5 från och med januari 2018. Verksamhetsområdet Funktionsnedsättning och socialt stöd (daglig verksamhet) tillförs budgetmedel motsvarande den merkostnad som beräknas för 2018 och ökade kostnader för 2019 tas upp som ett tillkommande behov i budget 2019. Ärendet Regeringen har givit Socialstyrelsen i uppdrag att fördela medel till kommunerna för att höja dagersättningen för de personer som deltar i daglig sysselsättning. Dessa medel går enbart att söka för år 2018 och för personer med beslut enligt LSS. Tranemo kommun har rekvirerat 350 tkr från Socialstyrelsen vilket ger en möjlighet att höja ersättningen med maximalt 74 kr, från 53 kr till 127 kr/heldag. Då beräknas 338 tkr av totalt 350 tkr tas i anspråk, vilket lämnar ett litet utrymme för nya deltagare alternativt att fler väljer att delta under heldagar istället för halvdagar när ersättningen höjs. Ett annat alternativ är att fördubbla ersättningen, från 53 kr till 106 kr/heldag. Vid detta alternativ beräknas 218 tkr av totalt 350 tkr i tilldelade medel tas i anspråk. Bidraget från Socialstyrelsen avser enbart personer med beslut enligt LSS. I Tranemo kommun ges habiliteringsersättning även för personer med beslut enligt SoL. Av denna anledning finns förslag på att även höja ersättningen för denna personkrets. Alternativ: 1. Ökad habiliteringsersättning för alla deltagare i daglig sysselsättning med 74 kr/heldag och 44 kr/halvdag (till 127 kr/heldag och 63 kr/halvdag). Detta beräknas ge en ökad kostnad med 77 tkr för 2018 och 416 tkr för 2019. 2. Ökad habiliteringsersättning enligt ovanstående förslag (punkt 1), men enbart för deltagare med beslut enligt LSS. Detta beräknas ge en ökad kostnad med 0 tkr för 2018 och 338 tkr för 2019.

3. Ökad habiliteringsersättning för alla deltagare i daglig sysselsättning med 53 kr/heldag och 19 kr/halvdag (till 106 kr/heldag och 38 kr/halvdag). Detta beräknas ge en ökad kostnad för 2018 med 44 tkr och 262 tkr för 2019. 4. Ökad habiliteringsersättning enligt ovanstående förslag (punkt 3), men enbart för deltagare med beslut enligt LSS. Detta beräknas ge en ökad kostnad för 2018 med 0 tkr och 2019 med 218 tkr. 5. Ökad habiliteringsersättning för alla deltagare i daglig sysselsättning med 19 kr/heldag och 11 kr/halvdag (till 72 kr/heldag och 42 kr/halvdag). Detta beräknas ge en ökad kostnad för 2018 med 20 tkr och 106 tkr för 2019. Utifrån det ekonomiska läget så är förslag nr 5 att föredra utifrån det blir en rättvis höjning för samtliga deltagare oavsett tillhörighet i beslut (LSS el SoL) men med endast utbetalning av ökad ersättning under år 2018. Den ekonomiska kalkylen för år 2019 oavsett förslag visar att det blir alltför belastande för kommunens ekonomi. Om kommunstyrelsen skulle välja en höjning för år 2019 och framåt borde höjningen vara i paritet med andra kommuner i Sjuhärad dvs till 72 kr/dag. I en omvärldsbevakning hos våra grannkommuner visar följande: Svenljunga kommun Ersättningsnivå: 12 kr/timme, max 6 timmar per dag. Max 72kr/dag Ersättningen ökades 1 kr/timme från 2017, men kommer inte öka pga statsbidraget. Kommunen söker inte detta bidrag då framtiden för det känns för osäker. Ersättningen är lika oavsett om brukaren tillhör LSS eller SoL Ulricehamn kommun Ersättningsnivå LSS: 60kr/40kr (heldag/halvdag) Ersättningsnivå SoL 40kr/26kr (heldag/halvdag) Ersättningen höjdes från juli 2018 från 39kr för heldag(över 4tim) och 24kr för halvdag till nuvarande nivå. Tanken är att vid årsskiftet skall både LSS och SoL ha lika hög ersättning. SoL hade tidigare ingen hab ersättning. Kommunen har sökt bidraget för Socialstyrelsen Marks kommun Ersättningsnivå 36 kr/dag oavsett hur många timmar per dag. Alla jobbar efter sin förmåga. Nivån är höjd till 75 kr detta året. Alla brukare har fått retroaktivt 2 (4)

från januari. År 2019 är ersättningsnivån tillbaka till 36 kr om inte kommunen väljer annat. Samtliga brukare får ersättningen oavsett tillhörighet, LSS SoL Kommunen har sökt bidraget är sökt från socialstyrelsen. Vårgårda Kommunen har ingen habiliteringsersättning och kommer inte införa någon. Däremot erbjuds alla deltagare med LSS beslut lunch varje dag. Bollebygd Ersättningsnivå idag 46 kr/dag. Kommunen har sökt bidraget från Socialstyrelsen och har ett förslag på att höja ersättningen till 86 kr/dag. Beslut tas om 2 veckor. Enbart LSS tillhörighet Borås Ersättningsnivå 70 kr/dag, halvdag 50 kr/dag Förvaltningen har gjort en omvärldsbevakning i ärendet och ett alternativ har tillkommit. Diskussion förs om de olika alternativen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018 05 31 Fördelningsnyckel kommunerna habiliteringsersättning Anvisningar för att rekvirera statsbidrag för 2018 till kommuner för habiliteringsersättning Föredragning och debatt Sektionschef Solveig Eldenholm föredrar ärendet Förslag till beslut på sammanträdet Ulf Thifors (S) föreslår att alternativ nr 5 ska föreslås. Beslutsgång Ordföranden frågar på förslaget och finner att utskottet beslutar enligt Thifors förslag 3 (4)

Beslutet skickas till Omsorgssektionen Ekonomifunktionen Status Kommunstyrelsen 4 (4)

Vår ref: Victoria Valtersson /Ekonom Datum:2018 05 31 Dnr: KS/2018:298 Ökad habiliteringsersättning Förslag till beslut Beviljar ökad habiliteringsersättning från januari 2018 enligt något av följande alternativ: 1. Ökad habiliteringsersättning för alla deltagare i daglig sysselsättning med 74 kr/heldag och 44 kr/halvdag (till 127 kr/heldag och 75 kr/halvdag). Detta beräknas ge en ökad kostnad med 77 tkr för 2018 och 416 tkr för 2019. 2. Ökad habiliteringsersättning enligt ovanstående förslag (punkt 1), men enbart för deltagare med beslut enligt LSS. Detta beräknas ge en ökad kostnad med 0 tkr för 2018 och 338 tkr för 2019. 3. Ökad habiliteringsersättning för alla deltagare i daglig sysselsättning med 53 kr/heldag och 31 kr/halvdag (till 106 kr/heldag och 62 kr/halvdag). Detta beräknas ge en ökad kostnad för 2018 med 55 tkr och 296 tkr för 2019. 4. Ökad habiliteringsersättning enligt ovanstående förslag (punkt 3), men enbart för deltagare med beslut enligt LSS. Detta beräknas ge en ökad kostnad för 2018 med 0 tkr och 2019 med 296 tkr. 5. Ökad habiliteringsersättning för alla deltagare i daglig sysselsättning med 19 kr/heldag och 11 kr/halvdag (till 72 kr/heldag och 42 kr/halvdag). Detta beräknas ge en ökad kostnad för 2018 med 20 tkr och 106 tkr för 2019. Verksamhetsområdet Funktionsnedsättning och socialt stöd (daglig verksamhet) tillförs budgetmedel motsvarande den merkostnad som beräknas för 2018 och ökade kostnader för 2019 tas upp som ett tillkommande behov i budget 2019. Ärendet Regeringen har givit Socialstyrelsen i uppdrag att fördela medel till kommunerna för att höja dagersättningen för de personer som deltar i daglig sysselsättning. Dessa medel går enbart att söka för år 2018 och för personer med beslut enligt LSS. Tranemo kommun har rekvirerat 350 tkr från Socialstyrelsen vilket ger en möjlighet att höja ersättningen med maximalt 74 kr, från 53 kr till 127 kr/heldag.

Då beräknas 338 tkr av totalt 350 tkr tas i anspråk, vilket lämnar ett litet utrymme för nya deltagare alternativt att fler väljer att delta under heldagar istället för halvdagar när ersättningen höjs. Ett annat alternativ är att fördubbla ersättningen, från 53 kr till 106 kr/heldag. Vid detta alternativ beräknas 296 tkr av totalt 350 tkr i tilldelade medel tas i anspråk. Bidraget från Socialstyrelsen avser enbart personer med beslut enligt LSS. I Tranemo kommun ges habiliteringsersättning även för personer med beslut enligt SoL. Av denna anledning finns två förslag med på att även höja ersättningen för denna personkrets. Utifrån det ekonomiska läget så är förslag nr 3 att föredra utifrån det blir en rättvis höjning för samtliga deltagare oavsett tillhörighet i beslut (LSS el SoL) men med endast utbetalning av ökad ersättning under år 2018. Den ekonomiska kalkylen för år 2019 oavsett förslag visar att det blir alltför belastande för kommunens ekonomi. Om kommunstyrelsen skulle välja en höjning för år 2019 och framåt borde höjningen vara i paritet med andra kommuner i Sjuhärad dvs till 72 kr/dag. En omvärldsbevakning hos våra grannkommuner visar följande: Svenljunga kommun Ersättningsnivå: 12 kr/timme, max 6 timmar per dag. Max 72kr/dag Ersättningen ökades 1 kr/timme från 2017, men kommer inte öka pga statsbidraget. Kommunen söker inte detta bidrag då framtiden för det känns för osäker. Ersättningen är lika oavsett om brukaren tillhör LSS eller SoL Ulricehamn kommun Ersättningsnivå LSS: 60kr/40kr (heldag/halvdag) Ersättningsnivå SoL 40kr/26kr (heldag/halvdag) Ersättningen höjdes från juli 2018 från 39kr för heldag( över 4tim) och 24kr för halvdag till nuvarande nivå. Tanken är att vid årsskiftet skall både LSS och SoL ha lika hög ersättning. SoL hade tidigare ingen hab ersättning. Kommunen har sökt bidraget från Socialstyrelsen. Marks kommun Ersättningsnivå 36 kr/dag oavsett hur många timmar per dag. Alla jobbar efter sin förmåga. Nivån är höjd till 75 kr detta året. Alla brukare har fått retroaktivt från januari. År 2019 är ersättningsnivån tillbaka till 36 kr om inte kommunen väljer annat. Samtliga brukare får ersättningen oavsett tillhörighet ( LSS eller SoL). Kommunen har sökt bidraget från Socialstyrelsen.

Vårgårda Kommunen har ingen habiliteringsersättning och kommer inte införa någon. Däremot erbjuds alla deltagare med LSS beslut lunch varje dag. Bollebygd Ersättningsnivå idag 46 kr/dag. Kommunen har sökt bidraget från Socialstyrelsen och har ett förslag på att höja ersättningen till 86 kr/dag. Beslut tas om 2 veckor. Enbart LSS tillhörighet. Borås Ersättningsnivå 70 kr/dag, halvdag 50 kr/dag Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018 05 31 Fördelningsnyckel kommunerna habiliteringsersättning Anvisningar för att rekvirera statsbidrag för 2018 till kommuner för habiliteringsersättning Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Beslutet skickas till Omsorgssektionen Ekonomifunktionen Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Status /Solveig Eldenholm/ Sektionschef Victoria Valtersson /Ekonom/

2018-01-30 Dnr 9.2-1418/2018 1(2) Anvisningar för att rekvirera statsbidrag för 2018 till kommuner för habiliteringsersättning Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att under 2018 fördela medel till kommunerna i stimulansbidrag för habiliteringsersättning. Statsbidraget får användas av kommunerna i syfte att införa eller höja en låg dagpenning till dem som deltar i daglig verksamhet enlig LSS (habiliteringsersättning). Bidragets storlek Statsbidraget som ska fördelas efter rekvisition omfattar totalt 350 000 000 kronor under 2018. Hur mycket pengar som varje kommun kan rekvirera för 2018 framgår av Socialstyrelsens fördelningsnyckel för ändamålet. Denna är framräknad utifrån antalet deltagare som finns i daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i kommunen, enligt den senaste statistik som Socialstyrelsen har. Vilka kan rekvirera medlen? Samtliga kommuner som avser att betala eller betalar ut dagpenning till dem som deltar i daglig verksamhet. Vad kan ni rekvirera medel för? Statsbidraget får rekvireras för att införa eller höja en låg dagpenning till dem som deltar i daglig verksamhet enlig LSS (habiliteringsersättning). När kan ni använda medlen? Socialstyrelsen betalar ut medlen under 2018 och de kan användas till och med den 31 december 2018. Hur får ni del av medlen? Medlen till kommuner betalas ut engångsvis efter rekvisition ställd till Socialstyrelsen. 1. Varje kommun får rekvirera medel genom den blankett som Socialstyrelsen tillhandahåller och publicerar på Socialstyrelsens webbsida för statsbidraget. 2. Av Socialstyrelsens fördelningsnyckel framgår hur mycket medel som varje kommun kan rekvirera för 2018. 3. Endast en rekvisition per kommun ska lämnas till Socialstyrelsen. 4. Rekvisitionen ska ha kommit in till myndigheten senast den 1 juni 2018 och medlen betalas ut vanligtvis inom 15 arbetsdagar. SOCIALSTYRELSEN 106 30 Stockholm Telefon 075-247 30 00 Fax 075-247 32 52 socialstyrelsen@socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se

SOCIALSTYRELSEN 2018-01-30 Dnr 9.2-1418/2018 2(2) 5. Rekvisitionen ska vara undertecknad av behörig företrädare för respektive kommun. Behörig företrädare framgår av er delegationsordning. Om inte alla medel rekvireras? Medel som inte har rekvirerats senast den 1 juni 2018 kommer Socialstyrelsen att fördela till de kommuner som har angivit i rekvisitionsblanketten att de önskar ta del av dessa medel. Vad gäller för återrapportering och återbetalning av medel? Under våren 2019 ska ni återrapportera till Socialstyrelsen hur ni har använt 2018 års medel. Ett formulär för återrapportering kommer att skickas till er i december. Frågorna gäller i huvudsak vilka aktiviteter som ni har genomfört och hur aktiviteterna, och i den mån det är möjligt hur resultatet, förhåller sig till de ändamål som anges ovan. Om ni inte har använt hela statsbidraget under perioden den 1 januari den 31 december 2018 ska ni återbetala återstoden till Socialstyrelsen. Ni kan också bli återbetalningsskyldiga om medlen inte används i enlighet med syftet för statsbidraget. Återbetalningen ska ske senast vid den tidpunkt som Socialstyrelsen meddelar. Socialstyrelsen kommer att fakturera eventuellt återstående medel. Information Frågor om statsbidraget kan ställas till utredare Peter Redving, telefon 075-247 39 92, e-post peter.redving@socialstyrelsen.se

2018-01-30 Dnr 9.2-1418/2018 1(8) Behörighet och statsbidrag Fördelningsnyckel statsbidrag för 2018 till kommuner för habiliteringsersättning Kommun Belopp (kr) Ale kommun 945 000 Alingsås kommun 1 855 000 Alvesta kommun 630 000 Aneby kommun 315 000 Arboga kommun 385 000 Arjeplogs kommun 0 Arvidsjaurs kommun 245 000 Arvika kommun 700 000 Askersunds kommun 350 000 Avesta kommun 630 000 Bengtsfors kommun 210 000 Bergs kommun 210 000 Bjurholms kommun 35 000 Bjuvs kommun 490 000 Bodens kommun 1 645 000 Bollebygds kommun 210 000 Bollnäs kommun 1 260 000 Borgholms kommun 385 000 Borlänge kommun 2 625 000 Borås stad 3 745 000 Botkyrka kommun 3 360 000 Boxholms kommun 210 000 Bromölla kommun 280 000 Bräcke kommun 210 000 Burlövs kommun 455 000 SOCIALSTYRELSEN 106 30 Stockholm Telefon 075-247 30 00 Fax 075-247 32 52 socialstyrelsen@socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se

SOCIALSTYRELSEN 2018-01-30 Dnr 9.2-1418/2018 2(8) Kommun Belopp (kr) Båstads kommun 175 000 Dals-Eds kommun 245 000 Danderyds kommun 805 000 Degerfors kommun 490 000 Dorotea kommun 70 000 Eda kommun 280 000 Ekerö kommun 980 000 Eksjö kommun 630 000 Emmaboda kommun 350 000 Enköpings kommun 1 680 000 Eskilstuna kommun 3 920 000 Eslövs kommun 1 715 000 Essunga kommun 210 000 Fagersta kommun 665 000 Falkenbergs kommun 1 715 000 Falköpings kommun 1 190 000 Falu kommun 2 030 000 Filipstads kommun 490 000 Finspångs kommun 840 000 Flens kommun 560 000 Forshaga kommun 420 000 Färgelanda kommun 140 000 Gagnefs kommun 350 000 Gislaveds kommun 945 000 Gnesta kommun 455 000 Gnosjö kommun 245 000 Grums kommun 315 000 Grästorps kommun 210 000 Gullspångs kommun 210 000 Gällivare kommun 490 000 Gävle kommun 3 605 000 Göteborgs stad 17 500 000 Götene kommun 455 000 Habo kommun 175 000 Hagfors kommun 490 000 Hallsbergs kommun 665 000 Hallstahammars kommun 910 000 Halmstads kommun 3 150 000 Hammarö kommun 420 000

SOCIALSTYRELSEN 2018-01-30 Dnr 9.2-1418/2018 3(8) Kommun Belopp (kr) Haninge kommun 2 415 000 Haparanda stad 455 000 Heby kommun 595 000 Hedemora kommun 735 000 Helsingborgs stad 4 620 000 Herrljunga kommun 245 000 Hjo kommun 280 000 Hofors kommun 385 000 Huddinge kommun 2 835 000 Hudiksvalls kommun 1 680 000 Hultsfreds kommun 700 000 Hylte kommun 350 000 Håbo kommun 490 000 Hällefors kommun 280 000 Härjedalens kommun 280 000 Härnösands kommun 1 610 000 Härryda kommun 1 085 000 Hässleholms kommun 2 485 000 Höganäs kommun 700 000 Högsby kommun 245 000 Hörby kommun 560 000 Höörs kommun 490 000 Jokkmokks kommun 175 000 Järfälla kommun 2 485 000 Jönköpings kommun 4 305 000 Kalix kommun 805 000 Kalmar kommun 3 255 000 Karlsborgs kommun 140 000 Karlshamns kommun 1 330 000 Karlskoga kommun 1 085 000 Karlskrona kommun 2 485 000 Karlstads kommun 2 730 000 Katrineholms kommun 1 925 000 Kils kommun 490 000 Kinda kommun 455 000 Kiruna kommun 910 000 Klippans kommun 805 000 Knivsta kommun 350 000 Kramfors kommun 980 000

SOCIALSTYRELSEN 2018-01-30 Dnr 9.2-1418/2018 4(8) Kommun Belopp (kr) Kristianstads kommun 3 325 000 Kristinehamns kommun 875 000 Krokoms kommun 350 000 Kumla kommun 1 120 000 Kungsbacka kommun 1 960 000 Kungsörs kommun 560 000 Kungälvs kommun 1 890 000 Kävlinge kommun 770 000 Köpings kommun 1 120 000 Laholms kommun 1 225 000 Landskrona stad 1 540 000 Laxå kommun 210 000 Lekebergs kommun 350 000 Leksands kommun 385 000 Lerums kommun 1 085 000 Lessebo kommun 210 000 Lidingö stad 1 575 000 Lidköpings kommun 1 785 000 Lilla Edets kommun 385 000 Lindesbergs kommun 1 120 000 Linköpings kommun 5 810 000 Ljungby kommun 1 575 000 Ljusdals kommun 630 000 Ljusnarsbergs kommun 175 000 Lomma kommun 350 000 Ludvika kommun 1 015 000 Luleå kommun 3 360 000 Lunds kommun 3 745 000 Lycksele kommun 805 000 Lysekils kommun 665 000 Malmö stad 6 965 000 Malung-Sälens kommun 245 000 Malå kommun 35 000 Mariestads kommun 1 155 000 Markaryds kommun 420 000 Marks kommun 1 085 000 Melleruds kommun 525 000 Mjölby kommun 1 015 000 Mora kommun 1 155 000

SOCIALSTYRELSEN 2018-01-30 Dnr 9.2-1418/2018 5(8) Kommun Belopp (kr) Motala kommun 1 820 000 Mullsjö kommun 280 000 Munkedals kommun 280 000 Munkfors kommun 105 000 Mölndals stad 2 240 000 Mönsterås kommun 455 000 Mörbylånga kommun 595 000 Nacka kommun 2 240 000 Nora kommun 455 000 Norbergs kommun 175 000 Nordanstigs kommun 350 000 Nordmalings kommun 210 000 Norrköpings kommun 5 495 000 Norrtälje kommun 2 275 000 Norsjö kommun 140 000 Nybro kommun 1 050 000 Nykvarns kommun 315 000 Nyköpings kommun 2 205 000 Nynäshamns kommun 980 000 Nässjö kommun 1 330 000 Ockelbo kommun 210 000 Olofströms kommun 385 000 Orsa kommun 210 000 Orust kommun 455 000 Osby kommun 455 000 Oskarshamns kommun 910 000 Ovanåkers kommun 490 000 Oxelösunds kommun 280 000 Pajala kommun 210 000 Partille kommun 1 260 000 Perstorps kommun 350 000 Piteå kommun 1 750 000 Ragunda kommun 35 000 Region Gotland 2 800 000 Robertsfors kommun 175 000 Ronneby kommun 1 085 000 Rättviks kommun 560 000 Sala kommun 910 000 Salems kommun 490 000

SOCIALSTYRELSEN 2018-01-30 Dnr 9.2-1418/2018 6(8) Kommun Belopp (kr) Sandvikens kommun 1 540 000 Sigtuna kommun 1 365 000 Simrishamns kommun 945 000 Sjöbo kommun 665 000 Skara kommun 840 000 Skellefteå kommun 3 465 000 Skinnskattebergs kommun 35 000 Skurups kommun 350 000 Skövde kommun 2 205 000 Smedjebackens kommun 350 000 Sollefteå kommun 910 000 Sollentuna kommun 2 275 000 Solna stad 1 575 000 Sorsele kommun 0 Sotenäs kommun 175 000 Staffanstorps kommun 420 000 Stenungsunds kommun 770 000 Stockholms stad 25 130 000 Storfors kommun 35 000 Storumans kommun 210 000 Strängnäs kommun 945 000 Strömstads kommun 350 000 Strömsunds kommun 315 000 Sundbybergs stad 945 000 Sundsvalls kommun 3 570 000 Sunne kommun 630 000 Surahammars kommun 280 000 Svalövs kommun 490 000 Svedala kommun 385 000 Svenljunga kommun 245 000 Säffle kommun 420 000 Säters kommun 350 000 Sävsjö kommun 490 000 Söderhamns kommun 1 085 000 Söderköpings kommun 525 000 Södertälje kommun 5 005 000 Sölvesborgs kommun 770 000 Tanums kommun 385 000 Tibro kommun 455 000

SOCIALSTYRELSEN 2018-01-30 Dnr 9.2-1418/2018 7(8) Kommun Belopp (kr) Tidaholms kommun 490 000 Tierps kommun 945 000 Timrå kommun 700 000 Tingsryds kommun 700 000 Tjörns kommun 455 000 Tomelilla kommun 420 000 Torsby kommun 455 000 Torsås kommun 245 000 Tranemo kommun 350 000 Tranås kommun 945 000 Trelleborgs kommun 1 680 000 Trollhättans stad 2 030 000 Trosa kommun 280 000 Tyresö kommun 1 505 000 Täby kommun 1 890 000 Töreboda kommun 525 000 Uddevalla kommun 2 450 000 Ulricehamns kommun 840 000 Umeå kommun 4 550 000 Upplands Väsby kommun 1 715 000 Upplands-Bro kommun 910 000 Uppsala kommun 8 505 000 Uppvidinge kommun 245 000 Vadstena kommun 140 000 Vaggeryds kommun 490 000 Valdemarsviks kommun 385 000 Vallentuna kommun 1 225 000 Vansbro kommun 210 000 Vara kommun 770 000 Varbergs kommun 2 170 000 Vaxholms stad 210 000 Vellinge kommun 595 000 Vetlanda kommun 945 000 Vilhelmina kommun 245 000 Vimmerby kommun 595 000 Vindelns kommun 140 000 Vingåkers kommun 455 000 Vårgårda kommun 385 000 Vänersborgs kommun 1 330 000

SOCIALSTYRELSEN 2018-01-30 Dnr 9.2-1418/2018 8(8) Kommun Belopp (kr) Vännäs kommun 455 000 Värmdö kommun 1 015 000 Värnamo kommun 1 155 000 Västerviks kommun 2 030 000 Västerås stad 6 230 000 Växjö kommun 3 360 000 Ydre kommun 35 000 Ystads kommun 980 000 Åmåls kommun 630 000 Ånge kommun 455 000 Åre kommun 140 000 Årjängs kommun 350 000 Åsele kommun 105 000 Åstorps kommun 420 000 Åtvidabergs kommun 350 000 Älmhults kommun 315 000 Älvdalens kommun 210 000 Älvkarleby kommun 210 000 Älvsbyns kommun 420 000 Ängelholms kommun 1 470 000 Öckerö kommun 385 000 Ödeshögs kommun 105 000 Örebro kommun 6 335 000 Örkelljunga kommun 455 000 Örnsköldsviks kommun 2 975 000 Östersunds kommun 3 710 000 Österåkers kommun 1 645 000 Östhammars kommun 630 000 Östra Göinge kommun 525 000 Överkalix kommun 175 000 Övertorneå kommun 315 000 Summa 350 000 000

PROTOKOLLSUTDRAG Omsorg och folkhälsoutskottet 2018 08 16 146 Samråd OFU o AU Statsbidrag för habiliteringsersättning (dnr 9.2 1418/2018) (KS/2018:298) Omsorgs och folkhälsoutskottets beslut Återremitterar ärendet till OFU i september Ärendet Regeringen har givit Socialstyrelsen i uppdrag att fördela medel till kommunerna för att höja dagersättningen för de personer som deltar i daglig sysselsättning. Dessa medel går enbart att söka för år 2018 och för personer med beslut enligt LSS. Tranemo kommun har rekvirerat 350 tkr från Socialstyrelsen vilket ger en möjlighet att höja ersättningen med maximalt 74 kr, från 53 kr till 127 kr/heldag. Då beräknas 338 tkr av totalt 350 tkr tas i anspråk, vilket lämnar ett litet utrymme för nya deltagare alternativt att fler väljer att delta under heldagar istället för halvdagar när ersättningen höjs. Ett annat alternativ är att fördubbla ersättningen, från 53 kr till 106 kr/heldag. Vid detta alternativ beräknas 218 tkr av totalt 350 tkr i tilldelade medel tas i anspråk. Bidraget från Socialstyrelsen avser enbart personer med beslut enligt LSS. I Tranemo kommun ges habiliteringsersättning även för personer med beslut enligt SoL. Av denna anledning finns två förslag med på att även höja ersättningen för denna personkrets. Samråd genomförs mellan allmänna utskottet och omsorgs och folkhälsoutskottet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018 05 31 Fördelningsnyckel kommunerna habiliteringsersättning Anvisningar för att rekvirera statsbidrag för 2018 till kommuner för habiliteringsersättning Föredragning och debatt Sektionschef Solveig Eldenholm föredrar ärendet

Förslag till beslut på sammanträdet Ulf Thifors (S) föreslår att ärendet återremitteras för att göra en större omvärldsanalys i ärendet. Beslutsgång Ordförande frågar på förslaget och finner att utskottet beslutar enligt Thifors förslag Beslutet skickas till Omsorgssektionen Ekonomifunktionen Status Pågående 2 (2)

PROTOKOLLSUTDRAG Kommunstyrelsen 2018 10 15 246 Riktlinjer för taxor och avgifter inom omsorgssektionen (KS/2017:778) Kommunstyrelsen förslag till kommunfullmäktige Antar Regler för taxor och avgifter inom omsorgssektionen från och med 1 januari 2019. Inför kommunalt bostadstillägg från och med 1 januari 2019 Beslutsmotivering/sammanfattning av ärendet Reglerna har reviderats för att få bättre följsamhet till rådande lagstiftning och en högre rättssäkerhet. Det har tidigare varit oklart vad som har legat till grund för nivån på avgifterna inom omsorgssektionen. De nya reglerna innebär till viss del en sänkning av nuvarande taxor. Detta ger därför ett maximalt intäktsbortfall för omsorgssektionen med cirka 575 000 kr. Intäktsbortfallet tas upp som ett tillkommande behov i budget 2019. Ärendet Revideringen av reglerna har tagits fram för att få bättre följsamhet till rådande lagstiftning och en högre rättssäkerhet. Det har tidigare varit oklart vad som har legat till grund för nivån på avgifterna inom omsorgssektionen. Förslaget på nya regler innebär främst följande förändringar: Livsmedelstaxan sänks för boende på gruppbostad (personer med funktionsnedsättning) från 3 200 kr till 2 117 kr per månad. Enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade får kostnad endast tas ut för råvaran och inte för tillagning eller utkörning. Sänkningen av taxan beräknas ge ett intäktstapp med cirka 360 000 kr per år. Avgiften för dagverksamhet Ringblomman (för personer med kognitiv funktionsnedsättning) anpassas till maxtaxenivån enligt Socialstyrelsens rekommendation, vilket beräknas ge ett intäktstapp med cirka 25 000 kr per år. Omvårdnadsavgift vid korttidsplats anpassas för att matcha socialtjänstlagens skrivelse om maxtaxa och öka förutsägbarheten kring hur många som kan betala avgiften. Idag lämnas i många fall reducering av avgiften. Det är svårt att med exakthet beräkna om och vad det innebär i intäktstapp, men maximalt 30 000 kr per år.

Avgifter för resa med bil har förenklats och utgår från faktisk kostnad enligt Skatteverkets rekommendation. Detta förväntas inte leda till något inkomstbortfall för kommunen. Kommunalt bostadstillägg För personer med funktionsnedsättning kan reducering av avgifter endast ske för tekniska hjälpmedel och hälso och sjukvård. Det är inte tillåtet att jämka bostadshyror när inkomstnivån är låg. Däremot kan ett kommunalt bostadstillägg införas. Kommunalt bostadstillägg införs i syfte att uppnå goda levnadsvillkor. Det är svårt att med exakthet beräkna vad det innebär i ökad kostnad för kommunen, men maximalt 160 000 kr per år. Regler för handläggning av kommunalt bostadstillägg tas fram när beslut om införande har tagits. Minskade intäkter Totalt förväntas intäkterna minskas i och med de reviderade avgifter och taxorna inom omsorgssektionen, som mest med 575 000 kr per år. För förtydligande av avgifternas förändring se Taxebilagan som beslutas som en del av budget 2019. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2018 06 19 Regler för taxor och avgifter inom omsorgssektionen Beslutet skickas till Omsorgssektionen Ekonomifunktionen Status Kommunfullmäktige 2 (2)

PROTOKOLLSUTDRAG Omsorg och folkhälsoutskottet 2018 09 13 172 Riktlinjer för taxor och avgifter inom omsorgssektionen (KS/2017:778) Omsorgs och folkhälsoutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar Antar Regler för taxor och avgifter inom omsorgssektionen från och med 1 januari 2019. Inför kommunalt bostadstillägg från och med 1 januari 2019 Beslutsmotivering/sammanfattning av ärendet Reglerna har reviderats för att få bättre följsamhet till rådande lagstiftning och en högre rättssäkerhet. Det har tidigare varit oklart vad som har legat till grund för nivån på avgifterna inom omsorgssektionen. De nya reglerna innebär till viss del en sänkning av nuvarande taxor. Detta ger därför ett maximalt intäktsbortfall för omsorgssektionen med cirka 575 000 kr. Intäktsbortfallet tas upp som ett tillkommande behov i budget 2019. Ärendet Revideringen av reglerna har tagits fram för att få bättre följsamhet till rådande lagstiftning och en högre rättssäkerhet. Det har tidigare varit oklart vad som har legat till grund för nivån på avgifterna inom omsorgssektionen. Förslaget på nya regler innebär främst följande förändringar: 1. Livsmedelstaxan sänks för boende på gruppbostad (personer med funktionsnedsättning) från 3 200 kr till 2 117 kr per månad. Enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade får kostnad endast tas ut för råvaran och inte för tillagning eller utkörning. Sänkningen av taxan beräknas ge ett intäktstapp med cirka 360 000 kr per år. 2. Avgiften för dagverksamhet Ringblomman (för personer med kognitiv funktionsnedsättning) anpassas till maxtaxenivån enligt Socialstyrelsens rekommendation, vilket beräknas ge ett intäktstapp med cirka 25 000 kr per år. 3. Omvårdnadsavgift vid korttidsplats anpassas för att matcha socialtjänstlagens skrivelse om maxtaxa och öka förutsägbarheten kring hur många som kan betala avgiften. Idag lämnas i många fall reducering

av avgiften. Det är svårt att med exakthet beräkna om och vad det innebär i intäktstapp, men maximalt 30 000 kr per år. 4. Avgifter för resa med bil har förenklats och utgår från faktisk kostnad enligt Skatteverkets rekommendation. Detta förväntas inte leda till något inkomstbortfall för kommunen. Kommunalt bostadstillägg För personer med funktionsnedsättning kan reducering av avgifter endast ske för tekniska hjälpmedel och hälso och sjukvård. Det är inte tillåtet att jämka bostadshyror när inkomstnivån är låg. Däremot kan ett kommunalt bostadstillägg införas. Kommunalt bostadstillägg införs i syfte att uppnå goda levnadsvillkor. Det är svårt att med exakthet beräkna vad det innebär i ökad kostnad för kommunen, men maximalt 160 000 kr per år. Regler för handläggning av kommunalt bostadstillägg tas fram när beslut om införande har tagits. Minskade intäkter Totalt förväntas intäkterna minskas i och med de reviderade avgifter och taxorna inom omsorgssektionen, som mest med 575 000 kr per år. För förtydligande av avgifternas förändring se Taxebilagan som beslutas som en del av budget 2019. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2018 06 19 Regler för taxor och avgifter inom omsorgssektionen Föredragning och debatt Sektionschef Solveig Eldenholm föredrar ärendet Beslutet skickas till Omsorgssektionen Ekonomifunktionen Status Kommunstyrelsen 2 (2)

Vår ref: Victoria Valtersson Ekonom Datum:2018 06 19 Dnr: KS/2017:778 Tjänsteskrivelse om Regler för taxor och avgifter inom omsorgssektionen Förslag till beslut Antar Regler för taxor och avgifter inom omsorgssektionen. Inför kommunalt bostadstillägg Beslutsmotivering/sammanfattning av ärendet Reglerna har reviderats för att få bättre följsamhet till rådande lagstiftning och en högre rättssäkerhet. Det har tidigare varit oklart vad som har legat till grund för nivån på avgifterna inom omsorgssektionen. De nya reglerna innebär till viss del en sänkning av nuvarande taxor. Detta ger därför ett maximalt intäktsbortfall för omsorgssektionen med cirka 575 000 kr. Intäktsbortfallet tas upp som ett tillkommande behov i budget 2019. Ärendet Revideringen av reglerna har tagits fram för att få bättre följsamhet till rådande lagstiftning och en högre rättssäkerhet. Det har tidigare varit oklart vad som har legat till grund för nivån på avgifterna inom omsorgssektionen. Förslaget på nya regler innebär främst följande förändringar: Livsmedelstaxan sänks för boende på gruppbostad (personer med funktionsnedsättning) från 3 200 kr till 2 117 kr per månad. Enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade får kostnad endast tas ut för råvaran och inte för tillagning eller utkörning. Sänkningen av taxan beräknas ge ett intäktstapp med cirka 360 000 kr per år. Avgiften för dagverksamhet Ringblomman (för personer med kognitiv funktionsnedsättning) anpassas till maxtaxenivån enligt Socialstyrelsens rekommendation, vilket beräknas ge ett intäktstapp med cirka 25 000 kr per år. Omvårdnadsavgift vid korttidsplats anpassas för att matcha socialtjänstlagens skrivelse om maxtaxa och öka förutsägbarheten kring

hur många som kan betala avgiften. Idag lämnas i många fall reducering av avgiften. Det är svårt att med exakthet beräkna om och vad det innebär i intäktstapp, men maximalt 30 000 kr per år. Avgifter för resa med bil har förenklats och utgår från faktisk kostnad enligt Skatteverkets rekommendation. Detta förväntas inte leda till något inkomstbortfall för kommunen. Kommunalt bostadstillägg För personer med funktionsnedsättning kan reducering av avgifter endast ske för tekniska hjälpmedel och hälso och sjukvård. Det är inte tillåtet att jämka bostadshyror när inkomstnivån är låg. Däremot kan ett kommunalt bostadstillägg införas. Kommunalt bostadstillägg införs i syfte att uppnå goda levnadsvillkor. Det är svårt att med exakthet beräkna vad det innebär i ökad kostnad för kommunen, men maximalt 160 000 kr per år. Regler för handläggning av kommunalt bostadstillägg tas fram när beslut om införande har tagits. Minskade intäkter Totalt förväntas intäkterna minskas i och med de reviderade avgifter och taxorna inom omsorgssektionen, som mest med 575 000 kr per år. För förtydligande av avgifternas förändring se Taxebilagan som beslutas som en del av budget 2019. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2018 06 19 Regler för taxor och avgifter inom omsorgssektionen Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Beslutet skickas till Omsorgssektionen Ekonomifunktionen Status

Solveig Eldenholm Sektionschef Victoria Valtersson Ekonom Louise Bertilsson Verksamhetsutvecklare/SAS

REGLER Regler för taxor och avgifter inom omsorgssektionen 1

Styrdokument Handlingstyp: Regler för avgifter inom omsorgssektionen Diarienummer: KS/2017:778 Beslutas av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 20181126 Dokumentansvarig: Ekonom för omsorgssektionen Revideras: Minst vart 4:e år Följs upp av: Omsorgssektionen Tidigare versioner: Giltig t o m: 2022 12 31 2

Innehåll 1 Inledning 4 2 Syfte 4 3 Taxor och avgifter inom omsorgssektionen 4 3.1 Vård och omsorgsboende... 5 3.2 Ordinärt boende... 5 3.3 Korttidsplats eller växelvård... 5 3.4 Boende för personer med funktionsnedsättning... 6 3.5 Hälso och sjukvård... 7 3.6 Daglig verksamhet... 7 3.7 Elevhem för personer med aktivitetsersättning (19 29 år)... 8 3.8 Uppehälle vid missbruk (18 år eller äldre)... 8 3.9 Tillfällig vård i annat hem än det egna, barn upp till 18 år (enligt SoL och LSS)... 8 3.10 Kortidsvistelse eller korttidstillsyn... 8 3.11 Övriga taxor... 9 4 Avgiftsberäkning 9 4.1 Vad säger lagen?... 9 4.2 Maxtaxa... 10 4.3 Beräkning av avgiftsutrymme... 10 5 Rutiner vid avgiftsbeslut och fakturering 13 5.1 Insamling av uppgifter... 13 5.2 Kontroll samt ändring av avgiftsbeslut... 13 5.3 Fakturering... 14 5.4 Avdrag vid frånvaro... 14 5.5 Intern kontroll... 15 3

1 Inledning Kommunfullmäktige beslutar om vilken beloppsnivå som gäller för de avgifter som kan debiteras inom omsorgssektionen. Beslutet fattas som en del av den årliga budgeten. De belopp som gäller för innevarande år återfinns i en särskild taxebilaga som en del av budgetbeslutet. Som komplement till taxebilagan är dessa regler framtagna. De beskriver vilka olika typer av avgifter som omsorgssektionen har möjlighet att debitera. Avgifterna är utformade i enlighet med följande lagar och bestämmelser: 8:e kapitlet, Socialtjänstlagen (2001:453) Socialtjänstförordningen (2001:937) Hälso och sjukvårdslagen (2017:30) 19 20 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Sveriges kommuner och landsting, cirkulär 2006:54 Avgifterna måste vara skäliga och får ej överstiga kommunens självkostnader. Den enskilde ska dessutom tillförsäkras tillräckliga medel för sina personliga behov. För vissa avgifter finns även ett högsta belopp, en så kallad maxtaxa, för vad som får debiteras. Maxtaxan beskrivs närmare i kapitel 4. 2 Syfte Syftet med dessa regler är att redogöra för vilka olika typer av avgifter som omsorgssektionen kan debitera samt vilka rutiner som gäller vid beräkning och fakturering av dessa. 3 Taxor och avgifter inom omsorgssektionen I detta kapitel följer en beskrivning av vilka olika typer av avgifter samt hyror som omsorgssektionen har möjlighet att debitera och vad som gäller för respektive avgift eller hyra. 4

3.1 Vård och omsorgsboende Vilka avgifter kan debiteras? Allmänt om avgift/hyra Omvårdnadsavgift Förbrukningsartiklar Färdiglagad kost Bostadshyra En omvårdnadsavgift debiteras månadsvis. Hyra av tekniska hjälpmedel, hemsjukvård och larm ingår i denna avgift. Avgiften bestäms utifrån nivån på den maxtaxa som regleras i Socialtjänstlagen. Vid tillval debiteras en fast månadsavgift för tvättlappar, toalett och hushållspapper samt soppåsar. Nivån på avgiften beräknas utifrån faktiska kostnader (exklusive moms) vid normal förbrukning. En helpensionsavgift debiteras månadsvis av teknisk sektion för kost och tillagning. Sondnäring eller näringsdryck debiteras istället enligt gällande rutin för SärNärprodukter. Bostadshyrorna förhandlas årligen mellan Tranemo Kommun och Hyresgästföreningen. I bostadshyran ingår en kostnad för elavgift och TV licens. TV licensen bestäms utifrån faktisk kostnad. Elavgiften beräknas utifrån Pensionsmyndighetens schablon per kvadratmeter och med ett antagande om att varje lägenhet är 48 kvadratmeter i genomsnitt. 3.2 Ordinärt boende Vilka avgifter kan debiteras? Allmänt om avgift Hemtjänst Dagverksamhet Larm Debitering sker efter beviljad tid, enligt fem olika insatsnivåer. För insatserna inköp, städ och tvätt beräknas tiden per hushåll. Avgifterna bestäms utifrån nivån på maxtaxan som regleras i Socialtjänstlagen. En avgift debiteras per dag för dagverksamhet och kost. Nivån på avgiften följer gällande maxtaxa per månad dividerat med 30 dagar. Debitering görs även för resor till och från dagverksamheten. En fast avgift debiteras månadsvis utifrån antal genomförda resor per månad. Avgiften är indelad i tre olika intervall. En fast hyra tas ut per månad och hushåll oavsett antal larmenheter. 3.3 Korttidsplats eller växelvård Vilka avgifter kan Allmänt om avgift 5

debiteras? Omvårdnadsavgift Färdiglagad kost Debitering sker utifrån antal belagda dygn och följer nivån på maxtaxan enligt Socialtjänstlagen. Debitering sker av teknisk sektion. Sondnäring/näringsdryck debiteras enligt gällande rutin för SärNärprodukter. 3.4 Boende för personer med funktionsnedsättning Insatser för brukare med beslut om gruppbostad eller servicebostad är kostnadsfria. Skäliga avgifter får dock tas ut för bostad, fritidsverksamhet och kulturella avgifter om den enskilde har hel aktivitetsersättning eller annan inkomst i motsvarande nivå. Den enskilde står själv för fritidsaktiviteter, såsom studiecirkel, utflykter eller liknande. Vilka avgifter kan Allmänt om avgift/hyra debiteras? Kost Tvätt och rengöringsartiklar Bredband Resor Bostadshyra För gruppbostäder debiteras en helpensionsavgift per månad. För servicebostäder debiteras istället en avgift för frukost, lunch och middag utifrån antal portioner. Avgifterna är beräknade utifrån Konsumentverkets matkostnad för personer i åldern 18 74 år exklusive moms 1, och är fördelade i enlighet med Socialstyrelsens rekommendation: frukost 20 %, lunch 30 %, mellanmål 10 % och middag 40 %. Om den enskilde enbart har sondnäring/näringsdryck sker debitering enligt gällande rutin för SärNärprodukter. En månatlig avgift debiteras utifrån faktiska kostnader exklusive moms. En månadsavgift debiteras för bredband, beräknad utifrån en faktisk kostnad exklusive moms. En taxa per kilometer debiteras enligt Skatteverkets rekommendation. Vid samåkning fördelas taxan mellan brukarna. Bostadshyra förhandlas årligen mellan Tranemo Kommun och Hyresgästföreningen. I hyran ingår TV licens och el. Socialstyrelsens rekommendation är att det är bruksvärdesprincipen enligt hyreslagen som ska styra hyresnivån och därför finns inget hyrestak. Istället finns en möjlighet för den enskilde att söka bostadstillägg eller bostadsbidrag från Försäkringskassan, se avsnitt 4.3. 1 Publikationen ʺKoll på pengarnaʺ 6

3.5 Hälso och sjukvård Vilka avgifter kan Allmänt om avgift debiteras? Hemsjukvård Tekniska hjälpmedel En fast månadsavgift debiteras oavsett antal insatser, dock ej för barn i åldern 0 20 år. Detta debiteras för insatser i ordinärt boende, gruppbostäder samt servicebostäder. En fast månadsavgift debiteras oavsett antal tekniska hjälpmedel. Exempel på tekniska hjälpmedel är rullatorer, vårdsängar, rullstolar och duschstolar. 3.6 Daglig verksamhet Insatsen daglig verksamhet är kostnadsfri. Den som deltar får så kallad habiliteringsersättning. Ersättningens storlek baseras på om brukaren deltar hela eller halva dagar. Vilka avgifter kan Allmänt om avgift debiteras? Lunch Arbetsresor Lunch debiteras utifrån antal portioner. Nivån på avgift bestäms utifrån den taxa som debiteras av kostenheten för lunch exklusive moms. Avgiften beräknas utifrån faktisk kostnad för livsmedel samt tillredning. För brukare som betalar helpensionsavgift i gruppbostad ingår lunch på daglig verksamhet i avgiften. Då sker istället en interndebitering mellan kommunens olika verksamheter för att intäkter och kostnader ska matcha varandra. Interndebiteringen sker utifrån den lunchtaxa som tillämpas för servicebostäder enligt avsnitt 3.4 ovan. En fastställd avgift debiteras månadsvis, förutom i augusti som utgör en avgiftsfri månad på grund av semester. I taxan ingår även 15 fria fritidsresor per månad, och den enskilde har därför rätt att välja mellan kommunresa eller flerkommunresa utifrån det individuella behovet. Avgift tas ut enligt Västtrafiks avgiftsnivå för ungdomar på kommun eller flerkommunnivå, eftersom personer med aktivitetsersättning, sjukersättning eller handikappersättning kan köpa periodbiljett till ungdomspris. 7

3.7 Elevhem för personer med aktivitetsersättning (19 29 år) Personer som vistas på elevhem med insatser enligt LSS och som har aktivitetsersättning (i åldern 19 29 år) kan debiteras en avgift för kost samt hyra. Avgiften för kost är beräknad i enlighet med Konsumentverkets kostnadsnivå för livsmedel exklusive moms i åldersgruppen 18 74 år. Hyran debiteras utifrån en viss andel av prisbasbeloppet, i enlighet med 8 kap. 5 andra punkten socialtjänstlagen. 3.8 Uppehälle vid missbruk (18 år eller äldre) Stöd och hjälpinsatser av behandlingskaraktär medför inte kostnadsansvar för den enskilde vårdtagaren. För personer i åldern 18 år eller äldre kan kommunen däremot ta ut ersättning för uppehället av den som på grund av missbruk av alkohol, narkotika eller därmed jämförbara medel får vård eller behandling i ett hem för vård eller boende eller i ett familjehem. Regeringen meddelar föreskrifter om den högsta ersättning som får tas ut per dag enligt 6 kap. 1 i socialtjänstförordningen. 3.9 Tillfällig vård i annat hem än det egna, barn upp till 18 år (enligt SoL och LSS) Om ett barn i åldern 0 18 år får vård i ett annat hem än det egna, exempelvis i familjehem, på institution, stödboende eller elevhem, är föräldrarna skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader. Kommunen får då uppbära underhållsbidrag som avser barnet. Det belopp som var och en av föräldrarna ska bidra med får inte överstiga vad som motsvarar det för tidpunkten gällande underhållsstödsbeloppet. Detta belopp återfinns i 18 kap. 20 socialförsäkringsbalken. Beräkning och jämkning av avgift sker enligt SKL:s rekommendation, vilken finns angiven i cirkulär 2006:54. Underhållsbidrag får ej tas ut då barnet under hela månaden vistas i familjehem, institution eller stödboende. Vid vistelse under hel månad i elevhem upp till gymnasienivå får avgift tas ut. Föräldrarna är då även skyldiga att betala för barn upp till 21 år enligt 7 kap 1 2: a stycket föräldrabalk (1949:381). 3.10 Kortidsvistelse eller korttidstillsyn Detta avsnitt avser insatser enligt 9 lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, såsom korttidsvistelse (korttidshem, stödfamilj, sommarläger samt kurser) och korttidstillsyn ( fritids ) för barn över 12 år. Den enskilde står själv för fritidsaktiviteter, såsom studiecirkel, utflykter eller liknande. 8

Vilka avgifter kan debiteras? Livsmedel Resor Allmänt om avgift För personer med aktivitetsersättning debiteras en taxa för frukost, lunch samt middag utifrån antal portioner. Avgiften bestäms utifrån Konsumentverkets rekommendation för matkostnad exklusive moms i åldersgruppen 18 74 år och är per portion fördelade i enlighet med Socialstyrelsens rekommendation om procentuell fördelning: frukost 20 %, lunch 30 %, mellanmål 10 % och middag 40 %. För personer som saknar aktivitetsersättning eller motsvarande inkomst debiteras istället en kostavgift per belagda dagar utifrån fyra olika åldersintervall. Även här styrs avgifterna utifrån Konsumentverkets rekommendation avseende matkostnader i respektive åldersgrupp. En taxa per kilometer debiteras enligt Skatteverkets rekommendation. Vid samåkning fördelas taxan mellan brukarna. 3.11 Övriga taxor Vilka avgifter kan debiteras? Allmänt om avgift Familjerådgivning Resor med socialt stödteam samt vid ledsagning Vaccination En avgift per besök gäller, vilken debiteras direkt av St. Lucas Stiftelsen som tillhandahåller familjerådgivning i kommunen. En taxa per kilometer debiteras enligt Skatteverkets rekommendation. Vid samåkning fördelas taxan mellan brukarna. En engångsavgift debiteras utifrån regionens avgiftsnivå. 4 Avgiftsberäkning I detta kapitel följer en beskrivning av hur avgifterna för beviljade insatser beräknas. 4.1 Vad säger lagen? Avgifter som tas ut med stöd av socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade får inte vara högre än att den enskilde har pengar kvar till personliga behov och andra normala levnadskostnader. Om avgifterna överstiger den enskildes avgiftsutrymme ska avgifterna reduceras. 9

För avgifter som tas ut med stöd av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade gäller även att den enskilde ska få behålla tillräckliga medel för att kunna uppnå goda levnadsvillkor. Avgifter som berör fritidsaktiviteter samt kulturella avgifter får därför enbart tas ut om den enskilde har hel aktivitetsersättning, sjukpension, allmän ålderspension eller annan inkomst i motsvarande mån. 4.2 Maxtaxa För vissa insatser inom omsorgssektionen finns även en högsta avgift att ta hänsyn till, en så kallad maxtaxa. Maxtaxan regleras av 8 kap. 5 socialtjänstlagen. Syftet med maxtaxan är att skydda den enskilde från för höga avgifter. De insatser som ingår i maxtaxan är följande: Hemtjänst Dagverksamhet Hälso och sjukvård Korttidsvård Växelvård Larm Hyra av tekniska hjälpmedel. Vård och omsorgsboende (vid hyresförhållande) I Tranemo kommun gäller hyresförhållande på samtliga vård och omsorgsboenden. 4.3 Beräkning av avgiftsutrymme Avgiftsutrymmet beräknas genom att utgå från den enskildes inkomster och därefter dra ifrån beräknat förbehållsbelopp. Förbehållsbeloppet består dels av ett minimibelopp för normala levnadskostnader och dels av de faktiska boendekostnaderna. Om de sammanlagda avgifterna överstiger den enskildes avgiftsutrymme reduceras avgiften i motsvarande mån. Avgifterna får ej heller överstiga gällande maxtaxa. AVGIFTSUTRYMME = INKOMSTER FÖRBEHÅLLSBELOPP (MINIMIBELOPP+BOENDEKOSTNAD) 10

AVGIFTSUTRYMME = INKOMSTER FÖRBEHÅLLSBELOPP (MINIMIBELOPP+BOENDEKOSTNAD) Inkomster Minimibelopp Boendekostnad Inkomst av tjänst Livsmedel Bostadshyra inklusive uppvärmning Inkomst av Kläder och skor näringsverksamhet Pension Fritid Alternativt Bostadstillägg/bidrag Hygien Inkomst av kapital Dagstidning Faktiska boendekostnader Telefon Uppvärmning Radio och TV avgift Driftskostnader Hemförsäkring Kommunal fastighetsavgift (skatt) Öppen hälso och sjukvård Räntekostnader bostadslån Tandvård Tomträttsavgäld (hyra av tomtmark) Hushållsel Förbrukningsvaror Resor Möbler Husgeråd Läkemedel Avgifter som reduceras är sådana som omfattas av maxtaxan (se avsnitt 4.1 ovan). Övriga avgifter, såsom livsmedel, förbrukningsartiklar eller resor, ingår i förbehållsbeloppet och medför därför ingen reducering. Inte heller bostadshyra reduceras, då även det ingår i förbehållsbeloppet. Istället finns en möjlighet att ansöka om bostadstillägg eller bostadsbidrag för den enskilde, men detta räknas då som en inkomst vid beräkning av avgiftsutrymme och eventuell reducering av övriga reduceringsbara avgifter. För personer med funktionsnedsättning finns endast möjlighet till reducering av avgift för tekniska hjälpmedel eller hemsjukvård. För att tillförsäkra den enskilde tillräckliga medel för personliga behov och normala levnadskostnader finns därför även en möjlighet att ansöka om kommunalt bostadstillägg. I första hand ska den enskilde ansöka om bostadstillägg eller bostadsbidrag hos Försäkringskassan. Kommunalt bostadstillägg kan beviljas först när hyran överstiger den maxhyra som försäkringskassan betalar ut i form av bostadstillägg och om den enskilde inte har tillräcklig inkomst. Inkomster Som inkomster räknas samtliga inkomster efter skatt som den enskilde kan antas få under de närmaste tolv månaderna. Makars inkomster räknas samman om dessa bor tillsammans och fördelas därefter med hälften. Sambos inkomster räknas däremot inte samman. Förmögenhet påverkar inte avgiftsunderlagets storlek, däremot kapitalinkomster till följd av förmögenheten. Inte heller handikappersättning påverkar avgiftsunderlagets storlek. 11

Minimibelopp Minibeloppet anges i 8 kap. 7 socialtjänstlagen och ska per månad utgöra en viss andel av prisbasbeloppet för var och en av sammanlevande makar och sambor. För personer under 61 år med funktionsnedsättning och hemmavarande barn höjs minimibeloppet med 10 %, i enlighet med en rekommendation från Socialstyrelsen. Kommunen ska i vissa fall höja eller sänka den enskildes minimibelopp i skälig omfattning. Beloppet får exempelvis sänkas då en kostnad som ingår i minimibeloppet även ingår i bostadshyran. Ett exempel på detta är att det i bostadshyran för vård och omsorgsboende ingår en kostnad för hushållsel samt TV licens. Minimibeloppet bör därför sänkas i motsvarande mån. Höjning av minimibeloppet ska istället göras om den enskilde på grund av särskilda omständigheter har ett varaktigt behov av ett inte oväsentligt högre belopp. Minimibeloppet kan exempelvis höjas om den enskilde själv betalar för god man. Höjning görs i sådant fall utifrån faktisk månadskostnad. Höjning kan även ske om den enskilde har behov av kommunens färdiglagade kost. Höjningen görs då utifrån den mellanskillnad som uppstår vid jämförelse av avgiften för färdiglagad kost samt genomsnittliga normala livsmedelskostnader enligt Konsumentverket för åldersgrupperna 61 74 år samt 75 år och äldre Om den enskilde uppger särskilda omständigheter som kan påverka förbehållsbeloppet ska dessa beslutas av utskottet för omsorg och folkhälsa (OFU). Omsorgsassistenten ska då skriva en tjänsteskrivelse i LEX till OFU. Detta gäller dock inte om de särskilda omständigheterna gäller kostnad för god man eller färdiglagad kost. Boendekostnad För den som hyr sin bostad räknas hyran inklusive värme som boendekostnad. Om el, avgift för hyresgästförening och abonnemang på Tv kanaler och internet ingår i hyran ska avdrag för detta göras. Om det inte finns möjlighet för den enskilde att lämna uppgift om elkostnad används istället Pensionsmyndighetens årliga schablon avseende el för avdrag. För den som bor i bostadsrätt är boendekostnaden detsamma som hyran inklusive uppvärmning. Även här görs avdrag för el, avgift för hyresgästförening och abonnemang på Tv kanaler och internet om det ingår i hyran. Om lån finns för insats i bostadsrätten eller liknande räknas även 70 % av räntekostnaden med i boendekostnaden. För den som bor i villa sker i första hand en beräkning av boendekostnaden utifrån faktiska kostnader enligt följande: 70 % av räntekostnaden för bostadslån 70 % av tomträttsavgäld (hyra för tomtmark) Kommunal fastighetsskatt utifrån det av Skatteverket årligen fastställda takbeloppet för småhus med tillhörande tomtmark, alternativt 0,75 % av taxeringsvärdet på fastigheten. 12

Kostnader för uppvärmning av bostad och vatten Driftskostnader såsom kostnader för vatten och avlopp, sophämtning, underhåll och försäkringar. Om de faktiska boendekostnaderna inte kan lämnas eller styrkas kan den enskilde istället välja att lämna uppgift om bostadsytan, taxeringsvärdet, räntekostnader för bostadslån samt eventuell tomträttsavgäld. Kostnader för uppvärmning och drift beräknas då var för sig, utifrån Pensionsmyndighetens årliga schablonbelopp. Om omsorgstagaren delar bostad med annan vuxen med egen inkomst ska omsorgstagaren få tillgodoräknas högst halva boendekostnaden. 5 Rutiner vid avgiftsbeslut och fakturering I detta kapitel beskrivs vilka rutiner finns i kommunen när det gäller beslut om avgift samt fakturering. 5.1 Insamling av uppgifter Uppgifter om inkomster och boendekostnader lämnas i första hand in av den enskilde på särskild blankett. Om brukaren har handikappersättning och/eller bostadstillägg måste även kopia på beslutet samt eventuell bilaga skickas med. Handikappersättning räknas inte som inkomst eftersom den inte är beskattningsbar. Syftet med handikappersättning är att täcka kostnader som en funktionsnedsättning medför för en person. Ett exempel på kostnad som kan täckas av ersättningen är arvode för god man. I dessa fall kan förbehållsbeloppet inte höjas. Omsorgsassistenten lägger därefter in uppgifterna i verksamhetssystemet Treserva. Varje månad hämtas även uppgifter automatiskt i Treserva från myndigheter såsom Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan. Utifrån inlagda och hämtade uppgifter sker därefter en beräkning av den enskildes avgiftsutrymme och avgifter. Beräkningen sker per automatik i Treserva. 5.2 Kontroll samt ändring av avgiftsbeslut Vid varje nytt avgiftsbeslut ska omsorgsassistenten underteckna beslutet. Beslutet skickas ut per post årligen samt vid större förändringar (exempelvis vid inflyttning till vård och omsorgsboende). Brukaren ska därefter kontrollera om uppgifterna, som ligger till grund för beslutet, är korrekta. Om uppgifterna är felaktiga ska den enskilde skicka in uppgifter för ändring av avgiftsbeslutet. Uppgifterna ska vara kommunen tillhanda inom en månad från det att brukaren tog del av avgiftsbeslutet för att nytt avgiftsbeslut ska gälla. Avgiften börjar gälla direkt från datumet när beslut om insats fattas. Avgiftsbeslutet kan även överklagas. Det gäller beslut om avgift och avgiftsförändring samt beräkning av avgiftsunderlag, boendekostnad och förbehållsbelopp. Överklagandet 13

ska vara skriftligt och skickas till allmän förvaltningsdomstol inom tre veckor från det att beslutet tillkännagivits. 5.3 Fakturering Fakturering görs månadsvis, i efterskott och i enlighet med kommunens Policy för fakturering och kravverksamhet som antogs 2012 11 26 av Kommunstyrelsen. Om den enskilde inte har fått något avgiftsbeslut eller en faktura för utförda insatser kan detta ändå skickas i efterhand, eftersom den enskilde vetat om att denne ska betala för insatsen. Om blankett med inkomstuppgifter inte har lämnats in sker debitering enligt fastställd avgift. Vid ändring av ett avgiftsbeslut som har inkommit inom rätt tid (en månad) kan avgifter som redan har blivit fakturerade rättas retroaktivt. Rättning kan högst ske för en månad bakåt i tiden. Om den enskilde lämnar in ändring av uppgifter efter en månads tid görs ett nytt avgiftsbeslut först från det datum som blanketten med uppgifterna inkom till omsorgsassistenten. Den nya avgiftsnivån faktureras då först månaden efter det nya avgiftsbeslutet. 5.4 Avdrag vid frånvaro Vid frånvaro på grund av sjukhusvistelse görs avdrag för omvårdnadsavgift och kost i vård och omsorgsboende samt insatser i hemtjänst. Avdrag görs med det aktuella antalet frånvarodagar. Dygnsavgiften beräknas genom att dela månadsavgiften med 30 dygn. För hemsjukvård görs endast avdrag vid frånvaro under en hel månad. För frånvaro utöver sjukhusvistelse gäller att den enskilde ska ha lämnat meddelande minst 5 dagar i förväg om en frånvaro. Avdrag görs med det aktuella antalet frånvarodagar och endast för omvårdnadsavgift och kost i vård och omsorgsboende samt insatser i hemtjänst. För boende i gruppbostad för funktionsnedsatta görs avdrag enbart för helpensionsavgift (livsmedel). Avdrag görs då utifrån antal redovisade portioner oavsett orsak till frånvaro. Avdraget görs enligt gällande taxa för frukost, lunch och middag för servicebostäder enligt avsnitt 3.4. Den enskilde behöver inte meddela frånvaron i förväg för att avdrag ska beviljas. Vid in eller utflyttning till vård och omsorgsboende eller boende för funktionsnedsatta gäller att halv eller hel hyra debiteras beroende på när i månaden som in eller utflyttning har skett. Hyra av larm och tekniska hjälpmedel betraktas som abonnemang och avdrag kan därför inte göras på grund av frånvaro. För placeringar inom individ och familjeomsorg tas avgift ut för faktiskt antal dagar. 14

5.5 Intern kontroll Internkontroll genomförs årligen genom stickprover. Det som kontrolleras är att uppgifterna som är inlagda i Treserva överensstämmer med de uppgifter som har lämnats av brukarna på ifyllda blanketter. 15

PROTOKOLLSUTDRAG Kommunstyrelsen 2018 10 15 242 Preliminär skattesats 2019 (KS/2018:242) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Fastställer skattesatsen för 2019 till 21,50 kr Ärendet Kommunstyrelsen ska innan oktober månads utgång meddela skatteverket en preliminär skattesats för det kommande året. Beslutet är preliminärt, slutligt beslut om skattesats tas i kommunfullmäktige den 26 november 2018. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018 09 25 Föredragning och debatt Ekonomichef Lars Gunnar Karlsson föredrar ärendet Beslutet skickas till Samtliga sektioner Ekonomifunktionen Status Kommunfullmäktige

Vår ref: Lars Gunnar Karlsson Ekonomichef Datum:2018 09 25 Dnr: KS/2018:242 Tjänsteskrivelse om preliminär skattesats 2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar om en preliminär skattesats 2019. Ärendet Kommunstyrelsen ska innan oktober månads utgång meddela skatteverket en preliminär skattesats för det kommande året. Beslutet är preliminärt, slutligt beslut om skattesats tas i kommunfullmäktige den 26 november 2018. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018 09 25 Föredragning och debatt Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Förslag till beslut på sammanträdet Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Beslutsgång Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Uppgift om hur beslutet kan överklagas Skriv här till vem och inom vilken tid man kan överklaga beslutet. Beslutet skickas till Ekonomifunktionen Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Rubriken används i det fall handlingar ska skickas med i samband med extern expediering

Status Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Carita Brovall Sektionschef Lars Gunnar Karlsson Ekonomichef

PROTOKOLLSUTDRAG Kommunstyrelsen 2018 10 15 250 Policy för internkontroll (KS/2018:449) Kommunstyrelsen förslag till kommunfullmäktiges Antar policy för intern kontroll Ärendet Kommunrevisionen överlämnade 2018 02 27 en granskningsrapport avseende kommunens interna kontrollarbete. Revisorerna rekommenderade i sin rapport kommunen att ta fram policy och riktlinjer för det interna kontrollarbetet. Förvaltningen har tagit fram bifogad policy. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018 08 31 Policy för intern kontroll Beslutet skickas till Samtliga sektioner Ekonomifunktionen Medborgarservice och processtöd Personalfunktionen Kommunrevisionen Status Kommunfullmäktige

PROTOKOLLSUTDRAG Allmänna utskottet 2018 09 13 160 Policy för internkontroll (KS/2018:449) Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges beslut Antar policy för intern kontroll Ärendet Kommunrevisionen överlämnade 2018-02-27 en granskningsrapport avseende kommunens interna kontrollarbete. Revisorerna rekommenderade i sin rapport kommunen att ta fram policy och riktlinjer för det interna kontrollarbetet. Förvaltningen har tagit fram bifogad policy. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-08-31 Policy för intern kontroll Föredragning och debatt Ekonomichef Lars-Gunnar Karlsson föredrar ärendet och svarar på frågor. Beslutet skickas till Samtliga sektioner Ekonomifunktionen Medborgarservice och processtöd Personalfunktionen Kommunrevisionen Status Kommunstyrelsen

Vår ref: Lars Gunnar Karlsson Ekonomichef Datum:2018 08 31 Dnr: KS/2018:449 Tjänsteskrivelse om policy för intern kontroll Förslag till beslut Anta policy för intern kontroll Ärendet Kommunrevisionen överlämnade 2018-02-27 en granskningsrapport avseende kommunens interna kontrollarbete. Revisorerna rekommenderade i sin rapport kommunen att ta fram policy och riktlinjer för det interna kontrollarbetet. Förvaltningen har tagit fram bifogad policy. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018 08 31 Policy för intern kontroll Föredragning och debatt Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Förslag till beslut på sammanträdet Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Beslutsgång Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Uppgift om hur beslutet kan överklagas Skriv här till vem och inom vilken tid man kan överklaga beslutet. Beslutet skickas till Samtliga sektioner Ekonomifunktionen Medborgarservice och processtöd Personalfunktionen

Kommunrevisionen Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Rubriken används i det fall handlingar ska skickas med i samband med extern expediering Status Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Carita Brovall Sektionschef Lars Gunnar Karlsson Ekonomichef

Policy Internkontroll 1

Styrdokument Handlingstyp: Policy för internkontroll Diarienummer: KS/2017:561 Beslutas av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: /Beslutdatum/ Dokumentansvarig: Kvalitetsstrateg, Ekonomifunktionen Revideras: Minst vart 4:e år Följs upp av: Kommunfullmäktige Tidigare versioner: Ange tidigare diarienr Giltig t o m: 2

Innehåll 1 Syfte 4 2 Policy 4 2.1 Kommunstyrelsen... 4 2.2 Sektionscheferna... 4 2.3 Alla anställda... 4 2.4 Styrning och uppföljning av internkontroll... 4 2.5 Intern kontrollplan... 5 3 Ansvar och uppföljning 5 3

1 Syfte Syftet med Policyn är att tydliggöra ansvarsfördelningen och att säkerställa att kommunstyrelsen och förvaltningen upprätthåller en tillfredställande internkontroll. Syftet med internkontroll är att främja en fungerande ledning av kommunens verksamhet, att förebygga och hantera risker, att utnyttja möjligheter och styrkor samt att kontinuerligt utveckla verksamheten. Den interna kontrollen ska ses som en naturlig del av verksamhetsutvecklingen i kommunen. 2 Policy 2.1 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har ansvaret för att kommunövergripande reglementen, styrdokument etc. upprättas. Kommunstyrelsen har också ansvaret att tillse att det finns en god intern kontroll hos kommunens förvaltningar. Kommunstyrelsen ska med utgångspunkt från uppföljningsrapporten utvärdera kommunens samlade system för internkontroll och i de fall förbättringar behövs besluta om sådana. 2.2 Sektionscheferna Inom en sektions verksamhetsområde ansvarar sektionschefen för att förvaltningsspecifika anvisningar etc. utformas så att en god internkontroll kan upprätthållas. Sektionschefen ska leda arbetet med att åstadkomma och upprätthålla en god internkontroll. 2.3 Alla anställda Brister i den interna kontrollen ska omedelbart rapporteras till närmaste överordnad chef. 2.4 Styrning och uppföljning av internkontroll Kommunstyrelsen har en skyldighet att styra och löpande följa upp det interna kontrollsystemet inom kommunens verksamhetsområden. Kommunstyrelsen ska som grund för sin styrning genomföra riskbedömningar för den samlade verksamheten. 4

Riskbedömningarna ska uppdateras årligen eller i samband med större förändringar i verksamheten. 2.5 Intern kontrollplan Granskningsåret för den interna kontrollen ska vara verksamhetsåret, 1 januari 31 december. Kommunstyrelsen ska inför varje verksamhetsår, senast 1 mars, anta en särskild plan för kommande periods granskning av den interna kontrollen. 3 Ansvar och uppföljning Kommunfullmäktige ansvarar för att besluta om policyn och eventuella revideringar av policyn. Kommunstyrelsens ansvar framgår i policyn ovan. 5

PROTOKOLLSUTDRAG Kommunstyrelsen 2018 10 15 257 Taxor för räddningstjänstens myndighetsutövning 2019 (KS/2018:482) Kommunstyrelsen förslag till kommunfullmäktiges Godkänner de av Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund, SÄRF, föreslagna taxorna för myndighetsutövning för 2019. Ärendet SÄRF genomförde inför 2017 en utredning hur mycket taxorna för myndighetsutövning skulle behöva höjas för att nå kostnadstäckning. Utredningen byggde på SKL, Sveriges Kommuner och Landstings beräkningsmodell för handläggningskostnad för kommunala taxor avseende lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) och lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE). Direktionen i SÄRF beslutade 2016 06 29 att den höjning av taxorna som måste göras för att nå kostnadstäckning ska spridas över en treårsperiod. Vid styrelsemöte i SÄRF 2018 06 08 beslutade direktionen att föreslå medlemskommunerna att fastställa taxor för räddningstjänstens myndighetsutövning 2019. För 2019 föreslås timtaxan att höjas från 1 449 kr till 1 767 kr, vilket är 22 % höjning. Grundavgiften föreslås för 2019 höjas från 1 716 kr till 1 767 kr, vilket är 3 % höjning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018 08 31 Taxor myndighetsutövning beslut och underlag Beslutet skickas till Medborgarservice och processtöd Ekonomifunktionen Södra Älvsborgs Räddningsförbund, SÄRF

Status Kommunfullmäktige 2 (2)

PROTOKOLLSUTDRAG Allmänna utskottet 2018 09 13 166 Taxor för räddningstjänstens myndighetsutövning 2019 (KS/2018:482) Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges beslut Godkänner de av Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund, SÄRF, föreslagna taxorna för myndighetsutövning för 2019. Ärendet SÄRF genomförde inför 2017 en utredning hur mycket taxorna för myndighetsutövning skulle behöva höjas för att nå kostnadstäckning. Utredningen byggde på SKL, Sveriges Kommuner och Landstings beräkningsmodell för handläggningskostnad för kommunala taxor avseende lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) och lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE). Direktionen i SÄRF beslutade 2016-06-29 att den höjning av taxorna som måste göras för att nå kostnadstäckning ska spridas över en treårsperiod. Vid styrelsemöte i SÄRF 2018-06-08 beslutade direktionen att föreslå medlemskommunerna att fastställa taxor för räddningstjänstens myndighetsutövning 2019. För 2019 föreslås timtaxan att höjas från 1 449 kr till 1 767 kr, vilket är 22 % höjning. Grundavgiften föreslås för 2019 höjas från 1 716 kr till 1 767 kr, vilket är 3 % höjning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-08-31 Taxor myndighetsutövning beslut och underlag Beslutet skickas till Medborgarservice och processtöd Ekonomifunktionen Södra Älvsborgs Räddningsförbund, SÄRF Status Kommunstyrelsen

Vår ref: Lars Gunnar Karlsson Ekonomichef Datum:2018 08 31 Dnr: KS/2018:482 Tjänsteskrivelse gällande taxor för räddningstjänstens myndighetsutövning från 2019 01 01 Förslag till beslut Godkänner de av Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund, SÄRF, föreslagna taxorna för myndighetsutövning för 2019. Ärendet SÄRF genomförde inför 2017 en utredning hur mycket taxorna för myndighetsutövning skulle behöva höjas för att nå kostnadstäckning. Utredningen byggde på SKL, Sveriges Kommuner och Landstings beräkningsmodell för handläggningskostnad för kommunala taxor avseende lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) och lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE). Direktionen i SÄRF beslutade 2016 06 29 att den höjning av taxorna som måste göras för att nå kostnadstäckning ska spridas över en treårsperiod. Vid styrelsemöte i SÄRF 2018 06 08 beslutade direktionen att föreslå medlemskommunerna att fastställa taxor för räddningstjänstens myndighetsutövning 2019. För 2019 föreslås timtaxan att höjas från 1 449 kr till 1 767 kr, vilket är 22 % höjning. Grundavgiften föreslås för 2019 höjas från 1 716 kr till 1 767 kr, vilket är 3 % höjning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018 08 31 Taxor myndighetsutövning beslut och underlag

Föredragning och debatt Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Förslag till beslut på sammanträdet Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Beslutsgång Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Uppgift om hur beslutet kan överklagas Skriv här till vem och inom vilken tid man kan överklaga beslutet. Beslutet skickas till Medborgarservice och processtöd Ekonomifunktionen Södra Älvsborgs Räddningsförbund, SÄRF Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Rubriken används i det fall handlingar ska skickas med i samband med extern expediering Status Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Carita Brovall Sektionschef Lars Gunnar Karlsson Ekonomichef

PROTOKOLLSUTDRAG Kommunstyrelsen 2018 10 15 249 Uppdrag Utredning införande av ungdomsfullmäktige (KS/2017:392) Kommunstyrelsen förslag till kommunfullmäktige Godkänner utredning. Överlämnar till kommande budgetarbete att ta ställning i frågan om införande av ungdomsfullmäktige. Ärendet Kommunfullmäktige gav 2017 05 08, 59 förvaltningen i uppdrag att göra en utredning angående intresse och eventuellt inrättande av ungdomsfullmäktige. Förvaltningen har undersökt om det finns ett intresse bland skolelever att inrätta ett ungdomsfullmäktige och kommit fram till att intresse finns. Att inrätta ett ungdomsfullmäktige medför enligt omvärldsbevakning att personella resurser behöver tillsättas. Förvaltningen ser att det inte är möjligt att finansiera detta inom befintlig ram och därför behöver det i hanteras inom den ordinarie budgetprocessen om det skulle bli aktuellt. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018 06 08 Kommunfullmäktiges beslut 2017 05 18 59 Utredning om ungdomsfullmäktige Beslutet skickas till Servicesektionen Status Kommunfullmäktige

PROTOKOLLSUTDRAG Allmänna utskottet 2018 09 27 173 Uppdrag Utredning införande av ungdomsfullmäktige (KS/2017:392) Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges beslut Godkänner utredning. Överlämnar till kommande budgetarbete att ta ställning i frågan om införande av ungdomsfullmäktige. Ärendet Kommunfullmäktige gav 2017-05-08, 59 förvaltningen i uppdrag att göra en utredning angående intresse och eventuellt inrättande av ungdomsfullmäktige. Förvaltningen har undersökt om det finns ett intresse bland skolelever att inrätta ett ungdomsfullmäktige och kommit fram till att intresse finns. Att inrätta ett ungdomsfullmäktige medför enligt omvärldsbevakning att personella resurser behöver tillsättas. Förvaltningen ser att det inte är möjligt att finansiera detta inom befintlig ram och därför behöver det i hanteras inom den ordinarie budgetprocessen om det skulle bli aktuellt. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-06-08 Kommunfullmäktiges beslut 2017-05-18 59 Utredning om ungdomsfullmäktige Föredragning och debatt Kommunchef Carita Brovall föredrar ärendet och svarar på frågor. Förslag till beslut på sammanträdet Lennart Haglund (C) föreslår att man överlämnar till kommande budgetarbete att ta ställning i frågan om införande av ungdomsfullmäktige. Beslutsgång Ordföranden ställer förvaltningens förslag mot Haglunds och finner att allmänna utskottet bifaller Haglunds förslag. Beslutet skickas till Servicesektionen

Status Kommunstyrelsen 2 (2)

Vår ref: Kajsa Montan Funktionschef Datum:2018 06 08 Dnr: KS/2017:392 Tjänsteskrivelse utredning ungdomsfullmäktige Förslag till beslut Godkänner utredning Inrättar inte ungdomsfullmäktige Ärendet Kommunfullmäktige gav 2017 05 08, 59 förvaltningen i uppdrag att göra en utredning angående intresse och eventuellt inrättande av ungdomsfullmäktige. Förvaltningen har undersökt om det finns ett intresse bland skolelever att inrätta ett ungdomsfullmäktige och kommit fram till att intresse finns. Att inrätta ett ungdomsfullmäktige medför enligt omvärldsbevakning att personella resurser behöver tillsättas. Förvaltningen ser att det inte är möjligt att finansiera detta inom befintlig ram och därför behöver det i hanteras inom den ordinarie budgetprocessen om det skulle bli aktuellt. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018 06 08 Kommunfullmäktiges beslut 2017 05 18 59 Utredning om ungdomsfullmäktige Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Beslutet skickas till Servicesektionen

Status Carita Brovall Kommunchef Kajsa Montan Funktionschef/kommunjurist

Utredning Om inrättande av ungdomsfullmäktige i Tranemo kommun

Innehåll Inledning 1 Bakgrund 1 Utredning 1 Slutsats 2

Inledning Att inrätta ungdomsfullmäktige skulle vara ett sätt att få ungdomar att lättare förstå demokrati, den politiska processen och känna ansvar för frågor som är viktiga. Det skulle även vara ett sätt att föra dialog med ungdomar, för att öka ungas delaktighet och inflytande, vilket är ett av kommunens mål. Det stämmer även överens med ett av de elva nationella folkhälsomålen. Bakgrund Jonas Blank (V) lämnade 2016 06 17 en motion angående inrättande av ungdomsfullmäktige i Tranemo kommun. Förvaltningen fick 2017 05 08 59 i uppdrag att göra en utredning angående intresse och eventuellt inrättande av ungdomsfullmäktige. Utredning Intresse Förvaltningen har varit i kontakt med elevkåren och rektor på gymnasiet. Där fanns ett stort intresse av inrättande av ungdomsfullmäktige. Det ligger helt i linje med vad som finns i läroplanen. Omvärldsanalys I motionssvaret gjordes en omvärldsanalys, analysen är bifogad i beslutsunderlaget. 1

Budget Om ungdomsfullmäktige inrättas bör en budget ges till deras förfogande, förslagsvis ca 100 000 kr. Förutsättningar En förutsättning för att kunna inrätta ungdomsfullmäktige är att personella resurser i form av en ungdomssamordnare eller liknande avsetts. Slutsats Förvaltningen anser att idén med att inrätta ett ungdomsfullmäktige är bra, men ser att det inte är möjligt att finansiera detta inom befintlig ram och därför behöver det i hanteras inom den ordinarie budgetprocessen om det skulle bli aktuellt.

PROTOKOLLSUTDRAG Kommunfullmäktige 2017-05-08 59 Motion om inrättande av ungdomsfullmäktige i Tranemo kommun (KS/2016:520) Kommunfullmäktiges beslut Ärendet Motionen avslås Ger förvaltningen i uppdrag att göra en utredning angående intresse och eventuellt inrättande av ungdomsfullmäktige. Jonas Blank (V) har 2016-06-17 lämnat en motion angående inrättande av ungdomsfullmäktige i Tranemo kommun. Jonas Blank (V) anser att vi som kommun kan stärka den demokratiska andan bland våra ungdomar. Motionären menar att med ett ungdomsfullmäktige så erbjuds kommunens ungdomar att få ta del av den politiska processen som kan påverka deras vardag både direkt och indirekt. Förvaltningen har undersökt möjligheten med att inrätta ungdomsfullmäktige i Tranemo Kommun. I arbete med svar av denna motion har förvaltningen varit kontakt med ungdomssamordnare Lars Persson på Ängelholms kommun och avdelningschef Fritid/förening/folkhälsa Lena Eriksson i Alingsås kommun. Exempel Alingsås 2010 beslutades det om att inrätta ett ungdomsfullmäktige i Alingsås kommun. I ungdomsfullmäktige sitter 47 ledamöter och 23 ersättare. Ledamöterna är representerade från samtliga grundskolor 7-9 och gymnasium i kommunen och utsedda via skolval vilket sker varje år då mandatperioden är ett år. Ungdomsfullmäktige utser varje år ett ungdomsråd. Rådet består av 9 ledamöter. Syftet med rådet är att förbereda sammanträdena till ungdomsfullmäktige, träffa politiker och kunna vara remissinstans och intressepart i frågor från nämnderna mellan ungdomsfullmäktiges sammanträden. Presidiet i ungdomsfullmäktige består av ordförande och vice ordförande från ungdomsrådet samt en sekreterare från förvaltningen. Alla ungdomar i Alingsås kommun från 7:e klass till och med gymnasiet har rätt att lämna förslag till ungdomsfullmäktige. Samtliga sammanträden och utbildningar sker på skoltid.

Ansvarig nämnd är kultur och Fritid. Under denna nämnd finns en anställd med 50 % av sin tjänst som ungdomssamordare vilket innebär att vara en länk mellan ungdomarna och förvaltningen och att vara ett stöd i processen. Ungdomsfullmäktige får varje år tilldelat 300 000kr och ungdomsrådet 200 000kr som de har beslutanderätt över. Exempel Ängelholm 2012 antogs förslaget om ungdomsfullmäktige i Ängelholms kommun. Ungdomsfullmäktige har 37 platser men består idag av 15-20 ledamöter beroende på intresset. Ledamöterna som representerar kommunens skolor (7-9 och gymnasium) och fritidsgårdar blir valda via skolval med en mandatperiod på ett år. Ansvarig verksamhet är barn- och utbildningsförvaltningen, som har en anställd ungdomssamordare på 50 % och ett ungdomsombud på 50 %. Ungdomssamordnarens och ungdomsombudens arbetsuppgifter är att hålla kontakten med ledamöterna, informera på skolor och leda sammanträdena. Sammanträdena infaller fyra gånger om året och är utformade som dialogmöten mellan ungdomarna och politikerna och dagordningen består oftast av ärenden som ungdomar berörs i. Politikerna möter ungdomarna på vanligtvis ungdomarnas mark. T.ex. fritidsgård. Politiker som representeras på dessa möten är ordförande och vice ordförande från nämnderna, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Ungdomsfullmäktige har ingen beslutanderätt utan ses som ett organ att inhämta synpunkter och yttranden från. Utifrån den information förvaltningen tagit del av är förslag till beslut att avslå motionen och att starta en utredning av ärendet. Utredningen ska vara klar årsskiftet 2017/2018 för att inrättas skolstarten hösten 2018. En utredning bör bland annat innefatta: Deltagande, en utredning behöver göras om intresse finns för eventuellt ungdomsfullmäktige. Struktur och syfte. Vad är syftet och hur ska strukturen se ut? Vem har rätt att väcka motion/lämna förslag och vilket beslutanderätt har organet. En annan aspekt att ta hänsyn till i utredningen är kostnader. Det bör utredas och beslutas om ungdomarna ska ha tillgång till egen kassa att förfoga över. Det bör även beräknas kostnader på utbildningar, studieresor och fika med mera. 2 (3)

Det behövs ta ställning till om tjänsten som ungdomssamordnare bör inrättas vid kommunen. Förvaltningen har varit i kontakt med Jonas Blank (V) 2017-02-20 för att ge motionären tillfälle att utveckla sitt förslag. Beslutsunderlag KS 79, 2017-04-18 AU 39, 2017-03-23 Tjänsteskrivelse 2017-02-17 Motion om inrättande av ungdomsfullmäktige i Tranemo Kommun KS/2016:520 Föredragning och debatt Jonas Blank (V) tackar för svaret på sin motion. Beslutet skickas till Jonas Blank (V) Servicesektionen Status Avslutas 3 (3)

PROTOKOLLSUTDRAG Kommunstyrelsen 2018 10 15 256 Ej verkställda beslut 2018 (KS/2018:309) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Noterar informationen om att rapporten om ej verkställda beslut enligt SoL och LSS har lämnats för andra kvartalet 2018. Beslutsmotivering Kommunerna har enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) skyldighet att kvartalsvis, till Inspektionen för vård och omsorg och kommunens revisorer, rapportera gynnande biståndsbeslut som inte verkställs inom tre månader från beslutsdatum. Kommunfullmäktige ska erhålla statistikrapporter över dessa beslut enligt LSS och SoL. Ärendet Omsorgssektionen har, 2018 08 24, på uppdrag av kommunstyrelsen lämnat kvartals och individrapport över ej verkställda beslut under andra kvartalet 2018 till Inspektionen för vård och omsorg. Enligt rapporten finns 1 beslut inom omsorg om personer med funktionsnedsättning enligt SoL som ej verkställts inom 3 månader från Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018 09 12 Beslutet skickas till Omsorgssektionen Revisorer Status Kommunfullmäktige