1. Återkoppling kost KS/2018:590 8:00 9:30 Emma Wallin. 3. Information Utvecklingsplan Grimsås 11:00 12:00 Marcus Nyström

Transkript

1 Kallelse/underrättelse Kommunstyrelsen Tid: kl. 08:00 Plats: Forumsalen Föredragningslista Öppet sammanträde punkterna 4 26 Hålltider för dagen (ca tider): 8:00 12:00 Informationsärenden, avbrott för fika ca 9:30 13:00 14:30 Föredragningar av informations och beslutsärenden 4 9, inkl. frågor (utan debatt) ca 10 min/ärende 14:30 15:00 Partiöverläggningar och kaffe 15:00 Politisk diskussion och beslut Ärende Dnr Föredragande 1. Återkoppling kost KS/2018:590 8:00 9:30 Emma Wallin 2. Information vård och omsorgsboende och trygghetsboende 10:00 11:00 Solveig Eldenholm 3. Information Utvecklingsplan Grimsås 11:00 12:00 Marcus Nyström 4. Uppföljning och redovisning av handlingsplan Medarbetarenkät 2018 KS/2018:263 13:00 Karolina Wikmyr (10 min) 5. Regler för bidrag av större karaktär KS/2018:576 Annika Loman (20 min) 6. Uppdrag Vård och omsorgsboenden på fyra orter KS/2018:81 Solveig Eldenholm

2 2 Ärende Dnr Föredragande 7. Svar på motion om framtidens vård och omsorg i Tranemo från Lennart Haglund (C) KS/2017:564, KS/2018:269, KS/2018:440, KS/2018:81 Solveig Eldenholm 8. Statsbidrag habiliteringsersättning KS/2018:298 Solveig Eldenholm 9. Regionalt åtgärdsprogram miljömålen KS/2018:592 Thomas Tranefors 10. Preliminär skattesats 2019 KS/2018: Bolagsordning och Ägardirektiv för TUAB Svar på motion om avgiftsfri kulturskola från (MP) KS/2018:188 KS/2016: Remiss revidering av Västbus riktlinjer KS/2018: Riktlinjer för taxor och avgifter inom omsorgssektionen 15. Inriktningsdokument för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg KS/2017:778 KS/2018: Politikerluncher 2016 KS/2016: Uppdrag Utredning införande av ungdomsfullmäktige KS/2017: Policy för internkontroll KS/2018: Riktlinje för internkontroll KS/2018: Avskaffa riktlinjer rehabilitering KS/2018: Avskaffa riktlinjer lön KS/2018: Utredning för risk av vårdskada T10581 KS/2018: Rapport enligt Lex Sarah T KS/2018: Ej verkställda beslut 2018 KS/2018: Taxor för räddningstjänstens myndighetsutövning Motioner och medborgarförslag under beredning 2018 KS/2018:482 KS/2018: Delegeringsbeslut 28. Delgivningar

3 3 Ärende Dnr Föredragande 29. Delgivningar från AU/OFU/BKU KS/2018: Utskottsprotokoll KS/2018:2, KS/2018: Nämndprotokoll PN/2018:1 32. Information från förvaltningen 33. Rapporter 34. Övrigt Tranemo, Tony Hansen Ordförande Ida Josefsson Processekreterare

4 PROTOKOLLSUTDRAG Omsorg och folkhälsoutskottet Regler för bidrag av större karaktär (KS/2018:576) Omsorgs och folkhälsoutskottets förslag till kommunstyrelsen Antar ändringar av regler för bidrag till anläggningar och byggnadsprojekt av större karaktär. Ändringen gäller från och med 1 januari 2019 Ärendet Vid samråd med allmänna utskotten, omsorg och folkhälsoutskotten samt bildning och kulturutskottet gavs förvaltningen i uppdrag att se över riktlinjerna för bidrag till Anläggningar och byggnadsprojekt av större karaktär för ideella föreningar. Det som är röd markerat är förändringarna från tidigare regler. Reglerna har varit ute på remiss hos alla partigrupper där endast ett parti inkom med synpunkter. Synpunkten var att förenkla språket i bidragsbestämmelserna. Förvaltningen har beslutat att inte göra några förändringar i nuläget. Förvaltningen har även fått i uppdrag att se över samtliga bidragsbestämmelser och i det arbetet kommer det att se om det går att förenkla språket. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Regler för bidrag till anläggningar och byggnadsprojekt av större karaktär Protokoll AU Protokollsutdrag OFU 127 Föredragning och debatt Fritidschef Annika Loman och sektionschef Pernilla Kronbäck föredrar ärendet Beslutet skickas till Samhällsutvecklingssektionen Status Kommunstyrelsen

5 2 (2)

6 Vår ref: Annika Loman Fritidschefe Datum: Dnr: KS/2018:576 Tjänsteskrivelse om Regler för bidrag av större karaktär Förslag till beslut Antar ändringar av regler för bidrag till anläggningar och byggnadsprojekt av större karaktär. Ändringen gäller från och med januari 2019 Ärendet Vid samråd med allmänna utskotten, omsorg och folkhälsoutskotten samt bildning och kulturutskottet gavs förvaltningen i uppdrag att se över riktlinjerna för bidrag till Anläggningar och byggnadsprojekt av större karaktär för ideella föreningar. Det som är röd markerat är förändringarna från tidigare regler. Reglerna har varit ute på remiss hos alla partigrupper där endast ett parti inkom med synpunkter. Synpunkten var att förenkla språket i bidragsbestämmelserna. Förvaltningen har beslutat att inte göra några förändringar i nuläget. Förvaltningen har även fått i uppdrag att se över samtliga bidragsbestämmelser och i det arbetet kommer det att se om det går att förenkla språket. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Regler för bidrag till anläggningar och byggnadsprojekt av större karaktär Protokoll AU Protokollsutdrag OFU 127

7 Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Uppgift om hur beslutet kan överklagas Beslutet skickas till Samhällsutvecklingssektionen Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Status Pernilla Kronbäck Sektionschef Annika Loman Fritidschef

8 Centerpartiets kommunfullmäktiges svar på frågor ang förslag till Regler för bidrag till anläggningar och byggnadsprojekt av större karaktär. Vi anser att kan vara bra att fastställa vissa riktlinjer vad gäller beslut av detta slag, men det bör vara enklare, tydligare mindre formellt. Medsänder en synpunkt från en av våra medlemmar som väl speglar vår åsikt. Förslaget bör omarbetas, skrivas om. När jag läser dessa regler ifrågasätter jag om vi i Tranemo kommun vill att ideella föreningar ska söka detta bidrag? Språket är byråkratiskt och inte det minsta lättläst. Skall används vilket inte ens får användas i riksdagsdokument längre. Jag tycker att vid revideringar av våra dokument så måste tjänstemännen fundera på vem är läsaren och mottagaren av dokumentet i första hand, i detta fall den ideella föreningen anser jag. Om jag var ideell föreningen skulle jag inte orka läsa ens inledningen av dokumentet om än mindre förstå det med tanke på alla syftningar. Vi behöver inte göra det krångligare än vad vi måste utan förenkla, förenkla, förenkla! Istället för disponera kanske ordet använda ska användas, i skälig omfattning... vad innebär det egentligen?!?! Bara några exempel. Jag föreslår att vi skickar tillbaka hela dokumentet och ber om en ny revidering som är lättläst och som läsaren kan förstå! Detta är ett viktigt steg i att vara en kommun som är till för kommuninvånaren och inte en organisation som använder byråkratiska floskler som skapar en distans mellan organisation och invånaren. Här är lite riktlinjer från riksdagen om klarspråk och att anpassa texter och dokument till läsaren, från 2006 kan tilläggas: Ann Christine Simonsson, gruppledare Centerpartiet.

9 Regler Regler för ansökningar från ideella föreningar om stöd till anläggningar och byggnadsprojekt av större karaktär 1

10 Styrdokument Handlingstyp: Bidrag av större projekt Diarienummer: KS/2017:440 Beslutas av: Fastställelsedatum: Dokumentansvarig: Fritidschef, samhällsutvecklingssektionen Revideras: Minst vart 4:e år Följs upp av: Samhällsutvecklingssektionen Tidigare versioner: KS/2012:551 Giltig t o m:

11 Innehåll 1 Inledning och syfte 4 2 Regler för ansökningar från ideella föreningar om stöd till anläggningar och byggnadsprojekt av större karaktär Ansökningsvillkor Tillämpning 5 3

12 1 Inledning och syfte Stöd till anläggningar och byggnadsprojekt av större karaktär syftar till att ge föreningar möjlighet att investera i anläggningar och därigenom utveckla verksamhet som i övrigt gynnar de utgångspunkter som anges nedan. Kommunens mål och vision samt strategiska plan är utgångspunkt när ansökan behandlas. Kommunens principer för stödet till föreningslivet är vägledande. Övriga avvägningar görs från fall till fall beroende på projektets art. 2 Regler för ansökningar från ideella föreningar om stöd till anläggningar och byggnadsprojekt av större karaktär Det beräknade kostnaden för projektet skall uppgå till minst kr för att ansökan skall behandlas. Endast ideell förening som har sitt säte i Tranemo kommunen och som har sin verksamhet förlagd i Tranemo kommun äger rätt att ansöka om stöd till projekt av större karaktär. Endast projekt där föreningen kommer att äga, arrendera eller disponera anläggningen i minst tio år kan komma i fråga. Föreningen skall uppfylla de allmänna bestämmelser som gäller för den föreningskategori föreningen tillhör inom Tranemo kommun. Övriga föreningar skall ha stadgar som antagits av årsmötet och ha en demokratiskt vald styrelse. Föreningen skall präglas av demokratiska värderingar, motverka utanförskap, vara öppen för alla och arbeta för jämställdhet i sin styrelse och verksamhet. Föreningen skall i övrigt uppfylla de riktlinjer som finns för ideella föreningar. Projektet skall vara tillgänglighetsanpassad för personer med funktionsnedsättning. Föreningen skall arbeta för hållbara lösningar ur klimat och miljöhänseende. Förening som erhåller stöd skall opartiskt och i skälig om fattning samt på skäliga villkor upplåta lokalen eller anläggningen till andra nyttjare så som anges i avtal. Övriga villkor anges i avtal som upprättas vid beviljande av stöd 4

13 2.1 Ansökningsvillkor Ansökan ställs till Kommunstyrelsen, Tranemo kommun, Tranemo. Ansökan ska undertecknas av föreningens ordförande och kassör eller sekreterare. Ansökan skall vara Tranemo kommun tillhanda senast 1 mars året innan projektet är planerat att påbörjas. Undantag från denna regel kan medges. Projektet får inte påbörjas innan politiska beslut har fattats i ärendet. Kommunen äger rätt att kräva in alla nödvändiga uppgifter för att kunna behandla ansökan. En detaljerad beskrivning av projektet ska bifogas ansökan. Ritningar och/eller arbetsbeskrivning, samt karta med fastighetsbeteckning ska bifogas ansökan. En detaljerad investeringskalkyl med en specifikation över projektets alla beräknade kostnader och en finansieringsplan som visar hur hela projektet ska finansieras ska bifogas Offerter eller dokument som visar hur investeringssumman har räknats ut ska bifogas ansökan. Äganderättshandling eller arrende /nyttjanderättsavtal ska lämnas in innan beviljat stöd kan utbetalas till föreningen. Föreningens senaste årsredovisning (verksamhetsberättelse med ekonomisk redovisning) samt en kopia på underskrivet styrelseprotokoll eller protokollsutdrag som visar fattat beslut om ansökan ska bifogas ansökan. 3 Tillämpning Inkommen ansökan som uppfyller riktlinjerna enligt ovan tas först upp på samråd med samtliga utskott. Allmänna utskottet ger förvaltningen i uppdrag att bereda ansökan utifrån de villkor som anges ovan samt utifrån ett tydligt utredningsuppdrag. Kommunens mål och vision samt strategiska plan är utgångspunkt när ansökan behandlas. Kommunens principer för stödet till föreningslivet är också vägledande. Övriga avvägningar görs från fall till fall beroende på projektets art och möjligheter. De ekonomiska förutsättningarna tas med i budgetberedningens arbete. 5

14 PROTOKOLLSUTDRAG Omsorg och folkhälsoutskottet Regler för anläggningar och byggnadsprojekt av större karaktär för ideella föreningar (KS/2017:440) Omsorgs och folkhälsoutskottets beslut Ärendet skickas till alla partigrupper för synpunkter Ärendet tas åter upp på utskottet i september Ärendet Vid samråd med allmänna utskotten, omsorg och folkhälsoutskotten samt bildning och kulturutskottet gavs förvaltningen i uppdrag att se över riktlinjerna för bidrag till Anläggningar och byggnadsprojekt av större karaktär för ideella föreningar. Det som är röd markerat är förändringarna från tidigare regler. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Regler för bidrag till anläggningar och byggnadsprojekt av större karaktär Protokoll AU Föredragning och debatt Fritidschef Annika Loman föredrar ärendet Förslag till beslut på sammanträdet Ulf Thifors (S) föreslår att förslag till regler skickas till alla partigrupper för synpunkter. Synpunkter ska skickas senast den 31 augusti till annika.loman@tranemo.se och ärendet tas upp till utskottet i september. Beslutsgång Ordförande frågar på Thifors förslag och finner att utskottet beslutar enligt förslag. Beslutet skickas till Samhällsutvecklingssektionen Alla partigrupper

15 Status Pågående 2 (2)

16 PROTOKOLLSUTDRAG Allmänna utskottet Uppdrag Vård och omsorgsboenden på fyra orter (KS/2018:81) Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen fastställer att antalet vård- och omsorgsboendeplatser ska baseras på ett snitt på 4,5 procent av befolkningen 65 år och äldre fram till år Ärendet I oktober 2017 redovisade förvaltningen en utredning om behovet av vård- och omsorgsboende för perioden I den utredningen fanns två utgångspunkter för beräkning av platser; en motsvarande 4,5 % som är kommunens nuvarande platstillgång (antalet 65 år och äldre/antal platser på vård och omsorgsboende) och en motsvarande 4,1 % som är rikssnittet av antalet platser. Två olika statistikutfall för åren (SCB och Statisticon) presenterades i utredningen. Med den förväntade befolkningsökningen skulle brytpunkten (alltså när får få platser finns kvar) vid 4,5 % uppstå 2019/2020. Om vi istället utgår från rikssnittet, att alltså 4,1 % av den äldre befolkningen behöver ett vård- och omsorgsboende, skulle vi trots en ökande äldre befolkning ha tillräckliga platser (131 stycken) ända fram och förbi år 2026 (överskottet skulle motsvara 4 8 platser). Eftersom kommunen har en högre andel äldre befolkning jämfört med rikssnittet föreslår förvaltningen att 4,5 % ska vara utgångspunkt. Det ger ett behov av ytterligare platser från och med år År 2026 är antalet platser inklusive korttid och växelvård 143 stycken med fördelningen: Dalstorp 32 platser Limmared 24 platser Länghem 27 platser Tranemo 60 platser Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Utredning vård- och omsorgsboende på fyra orter, KS/2018:81 Vård- och omsorgsboende, utredning av behov , KS/2017:441 Föredragning och debatt Sektionschef Solveig Eldenholm föredrar ärendet och svarar på frågor.

17 Beslutet skickas till Omsorgssektionen Ekonomifunktionen Status Kommunstyrelsen 2 (2)

18 Vår ref: Louise Bertilsson Verksamhetsutvecklare/Socialt ansvarig samordnare Datum: Dnr: KS/2018:81 Tjänsteskrivelse om platsfördelning av vård och omsorgsboende Förslag till beslut Kommunstyrelsen fastställer att antalet vård och omsorgsboendeplatser ska baseras på ett snitt på 4,5 procent av befolkningen 65 år och äldre fram till år Ärendet I oktober 2017 redovisade förvaltningen en utredning om behovet av vård och omsorgsboende för perioden I den utredningen fanns två utgångspunkter för beräkning av platser; en motsvarande 4,5 % som är kommunens nuvarande platstillgång (antalet 65 år och äldre/antal platser på vård och omsorgsboende) och en motsvarande 4,1 % som är rikssnittet av antalet platser. Två olika statistikutfall för åren (SCB och Statisticon) presenterades i utredningen. Med den förväntade befolkningsökningen skulle brytpunkten (alltså när får få platser finns kvar) vid 4,5 % uppstå 2019/2020. Om vi istället utgår från rikssnittet, att alltså 4,1 % av den äldre befolkningen behöver ett vårdoch omsorgsboende, skulle vi trots en ökande äldre befolkning ha tillräckliga platser (131 stycken) ända fram och förbi år 2026 (överskottet skulle motsvara 4 8 platser). Eftersom kommunen har en högre andel äldre befolkning jämfört med rikssnittet föreslår förvaltningen att 4,5 % ska vara utgångspunkt. Det ger ett behov av ytterligare platser från och med år År 2026 är antalet platser inklusive korttid och växelvård 143 stycken med fördelningen: Dalstorp 32 platser Limmared 24 platser Länghem 27 platser Tranemo 60 platser

19 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Utredning vård och omsorgsboende på fyra orter, KS/2018:81 Vård och omsorgsboende, utredning av behov , KS/2017:441 Föredragning och debatt Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Förslag till beslut på sammanträdet Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Beslutsgång Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Beslutet skickas till Omsorgssektionen Ekonomifunktionen (när beslut handlar om ekonomi) Status Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Solveig Eldenholm Sektionschef Louise Bertilsson Verksamhetsutvecklare

20 PROTOKOLLSUTDRAG Omsorg och folkhälsoutskottet Motion om framtidens vård och omsorg i Tranemo från Lennart Haglund (C) (KS/2017:564, KS/2018:269, KS/2018:440, KS/2018:81) Omsorgs- och folkhälsoutskottets förslag till kommunstyrelsen kommunfullmäktige beslutar 1. Motionen antas i de delar som avser att: 2. ta fram en plan för ökad digitalisering av vård, men även omsorg. 3. studera Emmabodamodellen och göra en plan för hur arbetssättet kan utvecklas så att den enskilde får ökade möjligheter att delta i utformningen av det stöd hen behöver. 4. Motionen avslås i de delar som avser att: 5. anordna ett kompetenscentrum. 6. ta fram en plan för hur andra aktörer kan erbjudas att utföra tjänster inom vård och omsorg till minst 50 % av den totala omfattningen. 7. Motionen anses besvarad vad gäller att: 8. mellanboende eller senior/trygghetsboende anordnas i alla orter där det finns efterfrågan. 9. genomföra en fördjupad studie av Länghem 10. nya boendeplatser inom vård och omsorg inrättas först i Länghem och sedan i Tranemo. 11. undersöka möjligheten att sälja nuvarande byggnader i Limmared, Länghem och Dalstorp. 12. boendena i Dalstorp och Limmared moderniseras på samma sätt som gjorts i Tranemo Sammanfattning av ärendet Förvaltningen har tittat på samtliga förslag i den motion som Lennart Haglund (C) som representant för Centerpartiets fullmäktigegrupp lämnat in den 11 juni Två förslag antas. Fem förslag har bedömts som besvarade då utredningar redan pågår. Två förslag avslås; kommunen vill utreda förutsättningarna för ett kompetenscentrum innan ett sådant anordnas och kommunen ser att underlaget för att lägga en plan för hur andra aktörer kan erbjudas att utföra tjänster inom vård och omsorg i dagsläget är alldeles för osäkert. Ärendet Lennart Haglund (C) har som representant för Centerpartiets fullmäktigegrupp den 11 juni 2018 lämnat en motion om framtidens vård och omsorg i Tranemo. Lennart Haglund (C) föreslår att:

21 13. Mellanboende eller senior/trygghetsboende anordnas i alla orter där det finns efterfrågan. 14. En fördjupad studie av Länghem bör utföras om var och hur platserna skall organiseras. 15. Nya boendeplatser inom vård och omsorg inrättas först i Länghem och sedan i Tranemo. 16. Möjligheten att sälja nuvarande byggnader i Limmared, Länghem och Dalstorp undersöks. 17. Boendena i Dalstorp och Limmared moderniseras på samma sätt som gjorts i Tranemo 18. En plan för ökad digitalisering av vården tas fram. 19. En plan för hur arbetssättet inom vård och omsorg kan utvecklas så att den enskilde ges ökad möjlighet att delta i utformningen av det stöd man behöver och att den så kallade Emmabodamodellen studeras. 20. Kompetenscentra anordnas för olika specialområden såsom rehabilitering, demens för att säkra god kunskapsnivå och hög kvalitet 21. En plan för hur andra aktörer kan erbjudas att utföra tjänster inom vård och omsorg till minst 50 % av totala omfattningen genom att upphandling tas fram. Förvaltningen har varit i kontakt med Lennart Haglund den 23 augusti Lennart Haglund menar att vård- och omsorgsboende ska tittas på i första hand när det gäller möjligheten att lägga ut minst 50 % av den totala omfattningen på entreprenad. Inom hemtjänsten finns LOV, lagen om valfrihet. Förslag som antas Förvaltningen antar förslaget om att ta fram en plan för ökad digitalisering av vård, men även omsorg. Förvaltningen antar förslaget att Emmabodamodellen studeras och att en översyn görs av hur arbetssättet kan utvecklas så att den enskilde ges ökad möjlighet att delta i utformningen av det stöd hen behöver. Förslag som avslås Förslaget om att anordna ett kompetenscentrum avslås. Förvaltningen vill först utreda på vilket sätt detta skulle vara möjligt att genomföra i kommunen innan något sådant anordnas. Förvaltningen avslår förslaget om att fram en plan för hur andra aktörer kan erbjudas att utföra tjänster inom vård och omsorg till minst 50 % av den totala omfattningen. Inom hemtjänsten finns idag möjligheten att välja extern utförare via lagen om valfrihet, LOV. När det gäller vård- och omsorgsboende bedöms förutsättningarna saknas för att ta fram en sådan plan idag. Allt för många delar kring framtidens vård- och omsorgsboende i kommunen är under utredning. Underlaget för att basera en sådan plan på är i dagsläget alldeles för osäkert. Förslag som bedöms som besvarade 2 (4)

22 På kommunstyrelsens möte den 18 juni lämnades en redovisning av den externa utredning som gjorts av lokalerna där trygghetsboendet i Länghem finns, KS/2018:269. Förvaltningen gavs uppdraget att till budgetarbetet 2019 redovisa en ytterligare bearbetad genomförandeplan för inrättande av vård- och omsorgsboende på Solbacken i Länghem. Med hänvisning till att en utredning pågår bedöms de förslag som avser; en fördjupad utredning av boendeplatser samt att nya boendeplatser inom vård och omsorg inrättas först i Länghem och sedan i Tranemo, som besvarade. Det samma gäller förslaget om att mellanboende eller senior/trygghetsboende anordnas i alla orter där det finns. Dessa delar hänger samman. På kommunstyrelsens möte den 18 juni informerades också om att en intressent fanns för köp av byggnaderna i Limmared, Länghem och Dalstorp. Förvaltningen fick i uppdrag att fortsätta diskussionen, KS/2018:81. Med hänvisning till att en dialog pågår bedöms den delen av motionen som besvarad. När det gäller modernisering av boendena i Dalstorp (Hjälmå) och Limmared (Glimringe) finns redan ett uppdrag för vård- och omsorgsboendet i Limmared, ärende KS/2017:564. Förvaltningen fick i uppdrag av fullmäktige den 5 mars att projektera och ta in anbud för om- och tillbyggnad av Glimringe. På kommunstyrelsens möte den 18 juni 2018, ärende KS/2018:81 fick förvaltningen i uppdrag att ta fram ett lokalbehovsprogram för Hjälmå, Glimringe och trygghetsboendet i Länghem (fd. Solbacken). Med hänvisning till pågående utredning bedöms förslaget som besvarat. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse om svar på motion, Motion om Framtidens vård och omsorg i Tranemo, , Centerpartiets fullmäktigegrupp via Lennart Haglund 3. Förstudie Solbacken, bsv- arkitekter & ingenjörer ab, KS/2018: Tjänsteskrivelse om initiativärende vård- och omsorgsboende i Länghem, , KS/2018: Beslut KF 14 Om- och tillbyggnad av Glimringe, , KS/2017: Beslut KS 164 Vård- och omsorgsboende på fyra orter, , KS/2018:81 Föredragning och debatt Sektionschef Solveig Eldenholm föredrar ärendet Beslutet skickas till Lennart Haglund (C) Sektionschef omsorgssektionen Status Kommunstyrelsen 3 (4)

23 4 (4)

24 Vår ref: Louise Bertilsson Verksamhetsutvecklare/Socialt ansvarig samordnare Datum: Dnr: KS/2018:440 Svar på Motion om framtidens vård och omsorg i Tranemo Förslag till beslut Motionen antas i de delar som avser att: o ta fram en plan för ökad digitalisering av vård, men även omsorg. o studera Emmabodamodellen och göra en plan för hur arbetssättet kan utvecklas så att den enskilde får ökade möjligheter att delta i utformningen av det stöd hen behöver. Motionen avslås i de delar som avser att: o anordna ett kompetenscentrum. o ta fram en plan för hur andra aktörer kan erbjudas att utföra tjänster inom vård och omsorg till minst 50 % av den totala omfattningen. Motionen anses besvarad vad gäller att: o mellanboende eller senior/trygghetsboende anordnas i alla orter där det finns efterfrågan. o genomföra en fördjupad studie av Länghem o nya boendeplatser inom vård och omsorg inrättas först i Länghem och sedan i Tranemo. o undersöka möjligheten att sälja nuvarande byggnader i Limmared, Länghem och Dalstorp. o boendena i Dalstorp och Limmared moderniseras på samma sätt som gjorts i Tranemo Sammanfattning av ärendet Förvaltningen har tittat på samtliga förslag i den motion som Lennart Haglund (C) som representant för Centerpartiets fullmäktigegrupp lämnat in den 11 juni Två förslag antas. Fem förslag har bedömts som besvarade då utredningar redan pågår. Två förslag avslås; kommunen vill utreda förutsättningarna för ett kompetenscentrum innan ett sådant anordnas och kommunen ser att underlaget för att lägga en plan för hur andra aktörer kan erbjudas att utföra tjänster inom vård och omsorg i dagsläget är alldeles för osäkert. Omsorgssektionen Postadress: Tranemo Besöksadress: Storgatan 26 Telefon: Telefax: Direkt: E post: louise.bertilsson@tranemo.se 1 (4)

25 Ärendet Lennart Haglund (C) har som representant för Centerpartiets fullmäktigegrupp den 11 juni 2018 lämnat en motion om framtidens vård och omsorg i Tranemo. Lennart Haglund (C) föreslår att: Mellanboende eller senior/trygghetsboende anordnas i alla orter där det finns efterfrågan. En fördjupad studie av Länghem bör utföras om var och hur platserna skall organiseras. Nya boendeplatser inom vård och omsorg inrättas först i Länghem och sedan i Tranemo. Möjligheten att sälja nuvarande byggnader i Limmared, Länghem och Dalstorp undersöks. Boendena i Dalstorp och Limmared moderniseras på samma sätt som gjorts i Tranemo En plan för ökad digitalisering av vården tas fram. En plan för hur arbetssättet inom vård och omsorg kan utvecklas så att den enskilde ges ökad möjlighet att delta i utformningen av det stöd man behöver och att den så kallade Emmabodamodellen studeras. Kompetenscentra anordnas för olika specialområden såsom rehabilitering, demens för att säkra god kunskapsnivå och hög kvalitet En plan för hur andra aktörer kan erbjudas att utföra tjänster inom vård och omsorg till minst 50 % av totala omfattningen genom att upphandling tas fram. Förvaltningen har varit i kontakt med Lennart Haglund den 23 augusti Lennart Haglund menar att vård och omsorgsboende ska tittas på i första hand när det gäller möjligheten att lägga ut minst 50 % av den totala omfattningen på entreprenad. Inom hemtjänsten finns LOV, lagen om valfrihet. Förslag som antas Förvaltningen antar förslaget om att ta fram en plan för ökad digitalisering av vård, men även omsorg. Förvaltningen antar förslaget att Emmabodamodellen studeras och att en översyn görs av hur arbetssättet kan utvecklas så att den enskilde ges ökad möjlighet att delta i utformningen av det stöd hen behöver. Förslag som avslås Förslaget om att anordna ett kompetenscentrum avslås. Förvaltningen vill först utreda på vilket sätt detta skulle vara möjligt att genomföra i kommunen innan något sådant anordnas. 2 (4)

26 Förvaltningen avslår förslaget om att fram en plan för hur andra aktörer kan erbjudas att utföra tjänster inom vård och omsorg till minst 50 % av den totala omfattningen. Inom hemtjänsten finns idag möjligheten att välja extern utförare via lagen om valfrihet, LOV. När det gäller vård och omsorgsboende bedöms förutsättningarna saknas för att ta fram en sådan plan idag. Allt för många delar kring framtidens vård och omsorgsboende i kommunen är under utredning. Underlaget för att basera en sådan plan på är i dagsläget alldeles för osäkert. Förslag som bedöms som besvarade På kommunstyrelsens möte den 18 juni lämnades en redovisning av den externa utredning som gjorts av lokalerna där trygghetsboendet i Länghem finns, KS/2018:269. Förvaltningen gavs uppdraget att till budgetarbetet 2019 redovisa en ytterligare bearbetad genomförandeplan för inrättande av vård och omsorgsboende på Solbacken i Länghem. Med hänvisning till att en utredning pågår bedöms de förslag som avser; en fördjupad utredning av boendeplatser samt att nya boendeplatser inom vård och omsorg inrättas först i Länghem och sedan i Tranemo, som besvarade. Det samma gäller förslaget om att mellanboende eller senior/trygghetsboende anordnas i alla orter där det finns. Dessa delar hänger samman. På kommunstyrelsens möte den 18 juni informerades också om att en intressent fanns för köp av byggnaderna i Limmared, Länghem och Dalstorp. Förvaltningen fick i uppdrag att fortsätta diskussionen, KS/2018:81. Med hänvisning till att en dialog pågår bedöms den delen av motionen som besvarad. När det gäller modernisering av boendena i Dalstorp (Hjälmå) och Limmared (Glimringe) finns redan ett uppdrag för vård och omsorgsboendet i Limmared, ärende KS/2017:564. Förvaltningen fick i uppdrag av fullmäktige den 5 mars att projektera och ta in anbud för om och tillbyggnad av Glimringe. På kommunstyrelsens möte den 18 juni 2018, ärende KS/2018:81 fick förvaltningen i uppdrag att ta fram ett lokalbehovsprogram för Hjälmå, Glimringe och trygghetsboendet i Länghem (fd. Solbacken). Med hänvisning till pågående utredning bedöms förslaget som besvarat. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse om svar på motion, Motion om Framtidens vård och omsorg i Tranemo, , Centerpartiets fullmäktigegrupp via Lennart Haglund Förstudie Solbacken, bsv arkitekter & ingenjörer ab, KS/2018:269 Tjänsteskrivelse om initiativärende vård och omsorgsboende i Länghem, , KS/2018:269 Beslut KF 14 Om och tillbyggnad av Glimronge, , KS/2017:564 Beslut KS 164 Vård och omsorgsboende på fyra orter, , KS/2018:81 3 (4)

27 Föredragning och debatt Processekreteraren skriver här OBS! Ta inte bort rubriken Förslag till beslut på sammanträdet Processekreteraren skriver här OBS! Ta inte bort rubriken Beslutsgång Processekreteraren skriver här OBS! Ta inte bort rubriken Beslutet skickas till Lennart Haglund (C) Sektionschef omsorgssektionen Status Processekreteraren skriver här OBS! Ta inte bort rubriken/ Solveig Eldenholm Sektionschef Louise Bertilsson Verksamhetsutvecklare 4 (4)

28

29

30

31

32 PROTOKOLLSUTDRAG Kommunstyrelsen Vård och omsorgsboende på fyra orter (KS/2018:81) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Noterar informationen Förvaltningen får i uppdrag att gå vidare i försäljningsdiskussionen gällande fastigheterna/byggnaderna på Hjälmå och Solbacken med presumtiva köpare, i syfte att komma fram till en realistisk affärsplan, inkluderande värdering av omsorgsboendena samt hur ett köp rent tekniskt/juridisk kan ske om så möjligt Förvaltningen får i uppdrag att ta fram ett lokalbehovsprogram för Hjälmå, Solbacken och Glimringe Ärendet I samband med att budgeten antogs för 2018 fick förvaltningen i uppdrag att utreda behov av vård och omsorgsboende på fyra orter i kommunen. Utredningen ska innehålla befolkningsprognos, lokalförutsättningar (nya och befintliga), fördelning av platser, ekonomi och tidsaspekt. Utredningen ska även belysa möjligheten att kombinera andra verksamheter, aktiviteter och boendeformer i de lokaliteter där vård och omsorgsboende kommer att bedrivas i framtiden. Syftet med utredningen är att se över möjligheterna till vård och omsorgboende och mellanboende på fyra orter. Utredningen har tagit fram förslag på omfördelning av vård och omsorgsplatser samt förslag på tillskapande av mellanboende enligt följande. Samråd genomförs. Hjälmå Omvandlas sju befintliga vård och omsorgsboendelägenheter till mellanboende. Beräknad ombyggnadskostnad, Glimringe Omvandlas tio befintliga vård och omsorgsboendelägenheter till mellanboende. Beräknad ombyggnadskostnad, 3 150

33 Radhusvägens trygghetsboende (Solbacken) Omvandlas 27 till vård och omsorgsboende, fördelat på 11 lägenheter för somatik samt åtta plus åtta lägenheter gruppboende för kognitiv svikt. Beräknad ombyggnadskostnad, Gudarpsgården ingen förändring Driftskostnad för uppstart av ny verksamhet samt utökning av ytterligare vårdomsorgsboendeplatser beräknas uppgå till, Innan beslut om ombyggnation av trygghetsboende på Radhusvägen 4 i Länghem till vård och omsorgsboende bör kostnaden jämföras med kostnad för nybyggnation av vård och omsorgsboende. Där möjlighet ges att få en modern välanpassad verksamhetslokal för att bedriva ett vård och omsorgsboende för äldre. Beslutsunderlag OFU 87, samråd, Tjänsteskrivelse Utredning vård och omsorgsboende på fyra orter Uppdrag vård och omsorgsboende Föredragning och debatt Sektionschef Solveig Eldenholm föredrar ärendet Förslag till beslut på sammanträdet Stephan Bergman (M) föreslår att förvaltningen får i uppdrag att gå vidare i försäljningsdiskussionen av Hjälmå och Solbacken med presumtiva köpare, i syfte att komma fram till en realistisk affärsplan inkluderande värdering av omsorgsboendena samt hur ett köp rent tekniskt/juridisk kan ske om så möjligt. Lennart Haglund (C) föreslår bifall till Bergmans förslag samt att förvaltningen får i uppdrag att ta fram ett lokalbehovsprogram för Hjälmå, Solbacken och Glimringe. Karin Peterson (M) föreslår bifall till Bergmans och Haglunds förslag. 2 (3)

34 Beslutsgång Ordföranden frågar på Bergmans och Haglunds förslag och finner att kommunstyrelsen bifaller dessa. Beslutet skickas till Omsorgssektionen Status Kommunfullmäktige 3 (3)

35 PROTOKOLLSUTDRAG Kommunfullmäktige Om och tillbyggnad av Glimringe (KS/2017:564) Kommunfullmäktiges beslut Ger förvaltningen uppdrag att projektera och ta in anbud för om och tillbyggnad av Glimringe. I enlighet med redovisat förslag. Reservation Viktoria Haraldsson (C), Christoffer Andersson (C), Crister Persson (C), Rune Eriksson (C), Ann Christine Simonsson (C), Torbjörn Edgren (C), Hans Andersson (C), Lennart Haglund (C), Karin Ljungdahl (C), Hans Persson (M), ChrisTina Yngvesson (M), Stephan Bergman (M), Kathleen Wireklev (M) och Lars Åke Larsson (M) reserverar sig mot beslutet. Ärendet Lokalerna på Glimringe vård och omsorgsboende i Limmared behöver anpassas på grund av förändrad verksamhet. Under de senaste åren har det flyttat in mer verksamhet än vad som från början var planerat. Flytt av dagverksamhet (Ringblomman) hemtjänst samt hemsjukvård från Solbacken, Länghem har fått konsekvenser på arbetsmiljön. Glimringe byggdes för över 30 år sedan, så ventilationen måste ses över. Förvaltningen har tillsammans med verksamheten tagit fram ett förslag. Enligt förslag blir den totala byggnationen 1020 kvm fördelat på 170 kvm nybyggnad, 500 kvm omfattande ombyggnad samt 350 kvm enklare ombyggnad. Kostnad för detta har bedömts till 12 miljoner kronor som får finansieras i 2018 och 2019 års budget. Kostnad för projektering ryms i Budget. Anslaget i 2017 års budget är märkt så att kommunstyrelsens godkännande krävs innan arbetet påbörjas. Beslutsunderlag KS 44, AU 23, Kompletterad tjänsteskrivelse Underlag Glimringe Planskiss

36 Fasadritning sadeltak Inventariekostnad Glimringe Förslag till beslut på sammanträdet Tony Hansen (S) och Eva Karin Haglund (S) föreslår bifall till kommunstyrelsens förslag. Crister Persson (C) föreslår återremiss på ärendet för att invänta utredningen gällande fördelningen av äldreomsorg på fyra orter i kommunen. Stephan Bergman (M) föreslår bifall till Perssons förslag om återremiss. Beslutsgång Ordföranden ställer först Perssons förslag om återremiss mot avslag på återremiss och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt Perssons förslag. Omröstning begärs. Kommunfullmäktige godkänner följande beslutsgång, Ja röst för Perssons förslag om återremiss Nej röst för avslag på återremissen Med 14 ja röster för Perssons förslag och 22 nej röster för avslag på återremissen beslutar kommunfullmäktige att avslå återremissen. Därefter frågar ordföranden på kommunstyrelsens förslag och finner att kommunfullmäktige bifaller detta. Beslutet skickas till Tekniska sektionen Ekonomifunktionen Status Avslutas 2 (2)

37 Vår ref: Solveig Eldenholm Sektionschef omsorg Datum: Dnr: KS/2018:269 Tjänsteskrivelse om initiativärende vård och omsorgsboende i Länghem Förslag till beslut Noterar informationen Ärendet Kommunstyrelsen beslutade den 16 april Återinrätta vård och omsorgsboende på Solbacken från och med 1 juli Utökning av 11 vård och omsorgsplatser ska tillföras det befintliga antalet som finns idag i Tranemo kommun. Minst 11 av dessa ska förläggas på Solbacken, Länghem. Förvaltningen ska återkomma med förslag på genomförande, ekonomi och tidsplan, redovisningen ska ske på kommunstyrelsen den 18 juni. - Förvaltningen får i uppdrag att ta fram underlag för behov av renovering, ombyggnad och/eller utbyggnad för bland annat demensboende. Redovisning sker inför budgetarbete Förslag Använda tre flyglar motsvarande 14 lägenheter. 11 lägenheter används till boendelägenheter och kvarvarande tre lägenheter och övriga ytor byggs om till verksamhetslokaler, personalutrymme, tvätt, skölj, gemensamhetsutrymme, kontor, läkemedelshantering, hjälpmedelsförråd. Beräknad kostnad mnkr. Varje boendelägenhet behöver tillgänglighetsanpassas för brukarna och för personalens behov och utifrån arbetsmiljökrav. Exempel, tillräckliga mått på dörröppningar, ventilation, hygienutrymmen. Vid anpassning av lokalerna/lägenheterna finns två alternativ. Alternativt bygga om en lägenhet i taget genom att gå in från utsidan. Denna

38 lösning beräknas kosta 400 tkr per lägenhet totalt mnkr plus anpassning av verksamhetslokaler med en total kostnad på mnkr. Alternativt anpassas hela lokalen inklusive lägenheter samtidigt mot en beräknad kostnad på 280 tkr per lägenhet totalt mnkr plus kostnad för anpassning verksamhetslokaler med en total kostnad på mnkr Behov av renovering med ombyggnad för fortsatt verksamhet som vård och omsorgsboende enligt bsv arkitekter & ingenjörer ab: förstudie Solbacken. Det finns idag stora gemensamhetsytor i byggnaden vilket gör att lokalytorna är dåligt utnyttjade. Samtidigt håller inte de enskilda lägenheterna nödvändiga mått för att klara tillgänglighet. Vid en ombyggnation behöver man se över lokalbehov och bygga om till en mer effektiv lokallösning. Vid ombyggnad ska denna utföras enligt gällande Boverkets Byggregler, BBR. Bostadsutformning ska utformas enligt allmänna krav på bostäder. Byggnaden anpassas till vård och omsorgsboende med tillgänglighet som ska motsvara höjd nivå enligt SS Detta medför helt ny planlösning och eventuellt en minskning av antalet lägenheter. Nya väggar mellan lägenheter ska utföras så ljudklass B enligt SS uppfylls. Arbeten och material ska utföras så krav i branschregler uppfylls, Säker Vatteninstallation, BBV och GVK uppfylls. El och telesystem ska utföras enligt Svensk Standard. Föreskrifter i AMA samt Svensk Standard ska gälla i tillämpliga delar avseende material, kvalitets och utförandekrav. För en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö krävs att tillämpning av Arbetsmiljöverkets krav på systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1 samt Arbetsplatsens utformning, AFS 2009:2 samt Belastningsergonomi, AFS 2012:2 Till detta tillkommer även att skapa goda förutsättningar för att uppnå en hög vårdhygienisk standard och därmed en säker vårdmiljö för brukarna. Lägenheterna behöver anpassas så det finnas plats för rullstol, gånghjälpmedel och lift. Läkemedelsskåp som är låsbart och lätt att rengöra ska sättas upp. I anslutning till läkemedelsskåpet ska finnas möjlighet för handdesinfektion. Badrum/toalett (RWC med dusch) Ett system av handtag kan underlätta för boende att resa sig, förflytta sig mellan toalett och tvättställ utan att använda rollator, vilket är en fördel ur smittspridningssynpunkt. Sängliggande boende ska kunna duscha i lägenhetens badrum. Viktigt att planera lokalerna så att inte personer i matsal och allrum störs av att personal går till tvättstuga och desinfektionsrum med orent gods. Golv och bänkytor ska tåla alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel

39 Läkemedelsrum behövs för kommunalt akutförråd samt för förvaring av vissa patienters läkemedel (där det inte går att förvara i hemmet) samt behandlingshjälpmedel som sprutor, spetsar. Arbetsbänk med plats för dator och arbete, skåp, hyllor, kylskåp, tvättställ ej placeras i anslutning till arbetsbänk. Ej vara genomgångsrum. Desinfektionsrum med spoldesinfektor ska finnas, desinfektionsrummet ska ha ingång från korridor och ha en lätt tillgänglig placering. Rummet planeras för ändamålsenlig arbetsgång, från orent till rent och det ska vara tillräckligt stort så att trängsel inte stör arbetsgången. Rena och orena ytor ska vara åtskilda. I tvättstugan ska finnas skilda utrymmen/ytor för hantering av rena respektive smutsiga textilier. Tvättmaskiner varav minst en ska rymma stora sängkläder t ex täcken, kuddar, bäddmadrasser mm. Utrymme för torktumlare, torkskåp/rum. Utöver detta behövs personalutrymmen, dagrum, lokalvårdsrum mm. Ytterligare information finns att läsa i Byggenskap och Vårdhygien. Vårdhygieniska aspekter vid ny och ombyggnation samt renovering av vårdlokaler. Kap Särskilda boendeformer sid Beräknad driftskostnad Vid uppstart av vård och omsorgsboende krävs en personalbemanning dygnet runt med minst två undersköterskor. Till detta tillkommer legitimerad personal, kostpersonal, verksamhetsstöd, omsorgsassistent och chef. Personalkostnader dag Personalkostnad natt Leg personal/hälso och sjukvård (3 års arb) (behov av 1 sjuksköterska, 0,5 arbetsterapeut, 0,5 fysioterapeut) Omsorgsassistent 460 Områdeschef (1 års arb) 700 (behov 0,5områdeschef) Intäkter vårdavgifter + 95 Förbrukning samt larm 156 Bilkostnad 140 Kost 665 Verksamhetsstöd 15 Beräknad driftskostnad vid full beläggning mnkr

40 Tidsplan I nuläget finns inga lediga lägenheter på Solbacken och då tidsplanen är avhängt på när lägenheter blir lediga och utifrån vilken av alternativen av ombyggnation/renovering genomförs. Så i detta skede kan genomförande av uppstart av vård och omsorgsboende ej lämnas. Fackliga synpunkter Synpunkter är inhämtade från kommunal, vårdförbundet, fysioterapeuterna och Sveriges arbetsterapeuter. Dessa synpunkter finns som bilaga. Synpunkter är inhämtade från kommunal, vårdförbundet, fysioterapeuterna och Sveriges arbetsterapeuter. Dessa synpunkter finns som bilaga. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens beslut Inititativärende Vård och omsorgsboende Förstudie Solbacken, bsv arkitekter & ingenjörer ab Byggenskap och Vårdhygien Synpunkter från Vårdförbundet Synpunkter från Kommunal Synpunkter från Fysioterapeuter och Sveriges arbetsterapeuter Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Uppgift om hur beslutet kan överklagas Beslutet skickas till Omsorgssektionen Ekonomifunktionen (när beslut handlar om ekonomi) Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Status

41 Solveig Eldenholm Sektionschef omsorg

42 Förstudie avseende Solbackens servicehus Länghem 3:71, Tranemo kommun för Tranemo kommun

43 Innehåll 1 INLEDNING 3 2 STATUSBESTÄMNING AV BYGGNADEN Status del 1, hus A, B, C, D, E Status del 2, hus F, G, H, I, J, K 7 3 ÅTGÄRDSFÖRSLAG RENOVERING AV BEFINTLIGT Byggnadsåtgärder del 1, hus A, B, C, D, E Byggnadsåtgärder del 2, hus F, G, H, I, J, K 11 4 ÅTGÄRDSFÖRSLAG OMBYGGNATION 13 5 KALKYLER 15 6 TIDPLAN 16 7 DISKUSSION 17 8 SLUTSATS 19 bsv arkitekter & ingenjörer ab Storgatan TRANEMO Tranemo Martina Dahl

44 Förstudie Solbacken Länghem 3:71, Tranemo Projekt Tranemo kommun Länghem 3:71/Solbacken/bost/förstudie Projektnummer Datum Handl. MR Sida 3 (19) 1 Inledning Bakgrund bsv arkitekter & ingenjörer ab har på uppdrag av Tranemo kommun genomfört en förstudie för Solbackens servicehus i Länghem. Solbackens servicehus ligger på Radhusvägen i Länghem och inrymmer trygghetsboende, närhälsa, hemtjänst, tillagningskök och sedan 2017 två förskoleavdelningar. Syfte Syftet med denna rapport är att tydligt redovisa byggnadens status samt vilka bygg- och installationstekniska åtgärder som behövs för fortsatt verksamhet i byggnaden med nuvarande verksamhet eller, efter mindre ombyggnad, få en anpassning som särskilt boende för äldre. 2 Statusbestämning av byggnaden De äldsta delarna (A-E) byggdes 1966 (del 1), tillkommande delar (F-K) byggdes 1987 (del 2). Mindre renoveringar och utbyte av installationer har gjorts efter det. Förskola i hus G iordningställdes Byggnaderna inrymmer 34 lägenheter varav 2 används till förskolan. I byggnaderna finns matsal, aktivitetsutrymmen samt utrymmen för samvaro. Det finns lokaler för närhälsa och hemtjänst samt personalutrymmen. Det finns även ett storkök där man lagar mat till de boende och förskolan. Lägenheterna används idag som trygghetsboende. För att göra statusbedömning har okulär besiktning på plats utförts.

45 Förstudie Solbacken Länghem 3:71, Tranemo Projekt Tranemo kommun Länghem 3:71/Solbacken/bost/förstudie Projektnummer Datum Handl. MR Sida 4 (19) För att bedöma renoveringsbehov har även Repab Fakta 2012, Bostäder - Nyckeltal för kostnader och förbrukningar samt Vårdbyggnader nyckeltal för kostnader och förbrukningar använts. Där anges bl a att planerat underhåll bör ske enligt intervall nedan: Fasadrenovering Omläggning papptak Byte takavvattning Omfattande invändigt underhåll (helrenovering) av samtliga utrymmen Byte kyl/sval/frys eller spis Byte sanitetsporslin Byte pumpar, mekanisk utrustning Renovering fläktaggregat Styr- och reglerutrustning Belysningsarmaturer Mark, plattytor 40 år år år år år år år 15 år år år 15 år Posterna som nämns ovan är exempel. När det gäller aktuell byggnad är de flesta delar i stort behov av renovering inom kort eller senast inom några år.

46 Förstudie Solbacken Länghem 3:71, Tranemo Projekt Tranemo kommun Länghem 3:71/Solbacken/bost/förstudie Projektnummer Datum Handl. MR Sida 5 (19) 2.1 Status del 1, hus A, B, C, D, E Grund Byggnaden har källare som inrymmer lägenhetsförråd, personalutrymmen, teknikutrymmen mm. I källaren känns fuktig och unken lukt Klimatskal Bärande delar i stomme är av trä, fasaden har tegel eller träpanel som utvändig beklädnad. Stommen är dåligt isolerad. Tegelfasad där det funnits klätterväxter är missfärgad och har rester av växtdelar. Träfasaden är bristfälligt utförd och undermåligt underhållen. Fönster är av 2+1 glas-typ med aluminiumklädd utsida och har dåligt isoleringsvärde, dessa byttes vid renovering för ca 30 år sedan. Dörrar är av aluminium och glas, byttes vid renovering för ca 30 år sedan. Markiser är smutsiga med mögelpåväxt. Taken på del 1 har takpapp som är ca 10 år gammal. Anslutningar till takutsprång, takfot och ovanliggande väggar är i dåligt skick och bristfälligt utfört. Träpanel på takutsprång och i takfot är undermåligt underhållen, man har även problem med att insekter kan ta sig in och bygga bo i dessa utrymmen. Takavvattningen är ca 30 år gammal. Taklanternin är ca 30 år gammal och läcker i anslutningar mot kringliggande tak. Kanalplasttak över terrasser och vid köksdörr är ca 30 år gamla och kökstak är trasigt. Pelare vid entré och uteplatser är angripna av mögel Ytskikt invändigt Golvmattor i lägenheter m fl utrymmen är av plast och ca 30 år gamla. Golvmattor i korridorer och allmänna utrymmen är av linoleum och ca 30 år gamla. Golv och väggar i WC/D samt tvättstuga är utförda med plastmatta och ca 30 år gamla. Övriga invändiga ytskikt i väggar, tak samt nedpendlade undertak är i viss mån underhållet men är ursprungligen ca 30 år gammalt. Skadedjur som möss kan ta sig in i lägenheter via avloppsrör och imkanaler. Buktiga golv och bristfälliga renoveringar av bärande delar invändigt behöver åtgärdas.

47 Förstudie Solbacken Länghem 3:71, Tranemo Projekt Tranemo kommun Länghem 3:71/Solbacken/bost/förstudie Projektnummer Datum Handl. MR Sida 6 (19) Fuktskada i korridor vid matsal p g a läckande taklanternin. Storköket renoverades i samband med ombyggnation för ca 30 år sedan. Vitvaror och maskiner har bytts ut efterhand Inredning och vitvaror I lägenheter sattes köksinredning, vitvaror, inredning WC/D samt fasta garderober in vid renovering för ca 30 år sedan. Detta är till viss del utbytt och renoverat Installationer Luftbehandling sker med FTX-aggregat. I lägenheter är luftbehandlingssystemet utfört med tilluft bakom radiatorer vilket ger problem med inomhusklimatet. Då det är kraftiga köldbryggor i ytterväggar är det termiska klimatet i vardagsrummen mycket ojämnt. Rengöring och underhåll av tilluftskanaler och tilluftsdon är ej möjlig att utföra med denna lösning. I storkökets imkanal skickas frånluften direkt ut i det fria, utan någon form av återvinning. Luftbehandlingssystemet är underdimensionerat, dess kapacitet klarar inte forcerat flöde i våtutrymmen eller lägenheternas imkanaler. Byggnaden värms med bergvärme och har även oljepanna som spetsvärme. Värmesystemet byttes 2013 och värmen distribueras med ett vattenburet radiatorsystem. VA-installationer är ca 50 år gamla. El-installationer är minst 30 år gamla Brand Brandtekniska installationer som vattensprinkleranläggning, brand- och utrymningslarm finns installerat Miljö- och hälsostörande ämnen Ingen mätning eller utredning kring miljö- och hälsostörande ämnen har gjorts vid denna inventering. Energideklaration från 2008 visar att det ej finns radon i inomhusluften Mark Dåligt utförande av plattsättning vid entréer gör att fasaden är utsatt för fuktbelstning i nederkant. Gångvägar är utförda med plattor eller asfalt, underhållet är bristfälligt. Buskar under fönster påverkar fasaden med hög fuktbelastning som följd. Skärmväggar vid uteplatser har påväxt av mögel.

48 Förstudie Solbacken Länghem 3:71, Tranemo Projekt Tranemo kommun Länghem 3:71/Solbacken/bost/förstudie Projektnummer Datum Handl. MR Sida 7 (19) 2.2 Status del 2, hus F, G, H, I, J, K Grund Grunden är utförd som platta på mark och har ett flytande ventilerat golv ovanpå. Ventilationen är utförd med självdrag och uppreglingen är gjord av trä med golvspånskiva. Inget fuktskydd liknande platonmatta finns enligt uppgift. Golvet är ca 30 år gammalt och miljön i undergolvet är ej undersökt Klimatskal Bärande delar i stomme är av trä, fasaden har tegel eller träpanel som utvändig beklädnad. Stommen är dåligt isolerad. Träfasaden är bristfälligt utförd och undermåligt underhållen. Fönster är av 2+1 glas-typ med aluminiumklädd utsida och har dåligt isoleringsvärde, dessa byttes vid renovering för ca 30 år sedan. Dörrar är av aluminium och glas, byttes vid renovering för ca 30 år sedan. Markiser är smutsiga med mögelpåväxt. Taken på del 2, har betongpannor som är ca 30 år gamla och takpapp på vissa delar som är ca 10 år gammal. Betongpannorna har påväxt av alger och mossa, undertaket är utfört med råspont och en träbaserad takskiva. Träpanel på takutsprång och i takfot är undermåligt underhållen. Man har även problem med att insekter kan ta sig in och bygga bo i dessa utrymmen. Takavvattningen är ca 30 år gammal. Kanalplasttak över terrasser är ca 30 år gamla. Pelare vid entré och uteplatser är angripna av mögel Ytskikt invändigt Golvmattor i lägenheter och andra mindre utrymmen är av plast och ca 30 år gamla. Golvmattor i korridorer och allmänna utrymmen är av linoleum och ca 30 år gamla. Golv och väggar i WC/D samt tvättstuga är utförda med plastmatta och ca 30 år gamla. Övriga invändiga ytskikt i väggar, tak samt nedpendlade tak är i viss mån underhållet men är ursprungligen ca 30 år gammalt. Skadedjur som möss kan ta sig in i lägenheter via avloppsrör och imkanaler

49 Förstudie Solbacken Länghem 3:71, Tranemo Projekt Tranemo kommun Länghem 3:71/Solbacken/bost/förstudie Projektnummer Datum Handl. MR Sida 8 (19) Inredning och vitvaror I lägenheter sattes köksinredning, vitvaror, inredning WC/D samt fasta garderober in vid renovering för ca 30 år sedan. Detta är till viss del utbytt och renoverat Installationer Luftbehandling sker med FTX-aggregat. I lägenheter är luftbehandlingssystemet utfört med tilluft i taket vilket ger tillfredställande inomhusklimat. Luftbehandlingssystemet klarar inte forcerat flöde i våtutrymmen eller imkanaler. Byggnaden värms med bergvärme och har även oljepanna som spetsvärme. Värmesystemet byttes 2013 och värmen distribueras med ett vattenburet radiatorsystem. VA-installationer är ca 30 år gamla. El-installationer är ca 30 år gamla Brand Brandtekniska installationer som vattensprinkleranläggning, brand- och utrymningslarm finns installerat Miljö- och hälsostörande ämnen Byggnadsmaterial som innehåller asbest, PCB, bly och kvicksilver kan finnas i byggnaden. Radon i byggnadsmaterial och/eller grund och mark kan finnas Mark Dåligt utförande av plattsättning vid entréer gör att fasaden är utsatt för fuktbelstning i nederkant. Gångvägar är utförda med plattor eller asfalt, underhållet är bristfälligt. Buskar under fönster påverkar fasaden med hög fuktbelastning som följd. Skärmväggar vid uteplatser har påväxt av mögel.

50 Förstudie Solbacken Länghem 3:71, Tranemo Projekt Tranemo kommun Länghem 3:71/Solbacken/bost/förstudie Projektnummer Datum Handl. MR Sida 9 (19) 3 Åtgärdsförslag Renovering av befintligt Renovering för fortsatt verksamhet med trygghetsboende, m fl verksamheter. Vid renovering av byggnaden uppfylls inte Boverkets Byggregler, BBR. Man bör dock förbättra byggnaden till de delar som enkelt låter sig göras. Framför allt bör de delar som har med förbättrad hälsa, miljö och säkerhet att göra åtgärdas. Utrymmen som kök, vårdlokaler och övriga personalutrymmen bör moderniseras så de uppfyller dagens standard på god arbetsmiljö. Då man inte ändrar planlösning kommer inte tillgängligheten för höjd nivå enligt SS att uppnås vilket annars är ett krav för både trygghetsboende och särskilt boende. Energihushållningen kommer att förbättras något genom byte av utvändiga fönster och dörrar samt tilläggsisolering av träfasader. Tilläggsisoleringen gör också att köldbryggor motverkas i dessa delar av byggnaden. Arbeten och material ska utföras så krav i branschregler, Säker Vatteninstallation, BBV och GVK uppfylls. El och telesystem ska utföras enligt Svensk Standard. Föreskrifter i AMA samt Svensk Standard ska gälla i tillämpliga delar avseende material-, kvalitets- och utförandekrav. Nedan beskrivs de åtgärder som finns med i kalkylen för renovering av byggnaden. 3.1 Byggnadsåtgärder del 1, hus A, B, C, D, E Grund Källargrunden dräneras utvändigt med platonmatta samt nya dräneringsledningar i mark Klimatskal Tegelfasad där det funnits klätterväxter tvättas. Träfasaden rives och ersätts med ny, stommen tilläggsisoleras. Samtliga fönster och fönsterdörrar bytes mot nya med isolerglas och högst ett U-värde på 1,1 W/(m 2 K). Samtliga ytterdörrar och entrépartier bytes mot nya. Markiser bytes mot nya. Takpapp och dess anslutningar till takfot, takutsprång och ovanliggande väggar bytes. All träpanel på takutsprång och i takfot bytes och utförs med insektsnät.

51 Förstudie Solbacken Länghem 3:71, Tranemo Projekt Tranemo kommun Länghem 3:71/Solbacken/bost/förstudie Projektnummer Datum Handl. MR Sida 10 (19) Nya plåtdetaljer och huvar. Vindskivor kläs med plåt. Takavvattningen inkl fotplåt bytes mot ny, stuprör utförs med utanpåliggande lövsil. Taklanternin görs om och får ny konstruktion och material. Nya taksäkerhetsanordningar. Kanalplasttak över terrasser och vid köksdörr bytes mot nya. Pelare vid skärmtak och uteplatser bytes mot nya i stål Ytskikt invändigt Samtliga golvmattor byggnaden byts mot nya. Golv och väggar i WC/D samt tvättstuga bytes mot nya. Övriga invändiga ytskikt i väggar, tak samt nedpendlade tak bytes eller renoveras. Ytskikt i lägenheter ska utföras så att skadedjur inte kan ta sig in i kök via avloppsrör eller imkanal. Buktiga golv och bristfälliga renoveringar av bärande delar invändigt åtgärdas. Fuktskada i korridor vid matsal p g a läckande taklanternin åtgärdas. Ytskikt i storköket moderniseras så det uppfyller dagens standard på god arbetsmiljö Inredning och vitvaror I lägenheter byts köksinredning, vitvaror, inredning WC/D samt fasta garderober mot ny inredning. Storköket moderniseras i sin utrustning så det uppfyller dagens standard på god arbetsmiljö Installationer Luftbehandlingssystemet till lägenheter behöver bytas och göras om i sin helhet. Luftbehandlingsaggregat behöver byggas ut för att klara forcerat flöde i våtutrymmen och vid imkanaler. Nytt luftbehandlingsaggregat som betjänar storkök för att få en bättre funktion och återvinning på frånluften. Komplett stambyte för VA och ny värmedistribution inkl nya armaturer. El-installationer behöver bytas ut i sin helhet. Alla gamla belysningsarmaturer invändigt och utvändigt byts mot nya LED.

52 Förstudie Solbacken Länghem 3:71, Tranemo Projekt Tranemo kommun Länghem 3:71/Solbacken/bost/förstudie Projektnummer Datum Handl. MR Sida 11 (19) Brand Brandskydd och utrymningsmöjligheter ska utföras enligt gällande regler Miljö- och hälsostörande ämnen Förekomst av miljö- och hälsostörande ämnen ska undersökas, åtgärder för att minimera miljö- och hälsostörande ämnen ska utföras Mark Plattsättning vid entréer görs om så att träfasad inte utsätts för fuktbelastning i nederkant. Tillgänglighet ska beaktas Gångvägar på området läggs om. Buskar under fönster byts mot lågväxande. Skärmväggar vid uteplatser ersätts med nya. 3.2 Byggnadsåtgärder del 2, hus F, G, H, I, J, K Grund Ny konstruktion på flytande golv, utförs så att fuktproblem motverkas Klimatskal Träfasaden rives och ersätts med ny, stommen tilläggsisoleras. Samtliga fönster och fönsterdörrar bytes mot nya med isolerglas och högst ett U-värde på 1,1 W/(m 2 K). Samtliga ytterdörrar bytes mot nya. Markiser bytes mot nya. Betongpannor och dess underlagstak bytes, eventuellt skadad råspont bytes. Konstruktionen görs om med ny underlagspapp, strö- och bärläkt. Takpapp och dess anslutningar till takfot, takutsprång och ovanliggande väggar bytes. All träpanel på takutsprång och i takfot bytes och utförs med insektsnät. Nya plåtdetaljer och huvar. Vindskivor kläs med plåt. Takavvattningen inkl fotplåt bytes mot ny, stuprör utförs med utanpåliggande lövsil. Nya taksäkerhetsanordningar. Kanalplasttak över terrasser och vid köksdörr bytes mot nya. Pelare vid skärmtak och uteplatser bytes mot nya i stål.

53 Förstudie Solbacken Länghem 3:71, Tranemo Projekt Tranemo kommun Länghem 3:71/Solbacken/bost/förstudie Projektnummer Datum Handl. MR Sida 12 (19) Ytskikt invändigt Samtliga golvmattor i byggnaden byts mot nya. Ytskikt på golv och väggar i WC/D samt tvättstuga bytes mot nya. Övriga invändiga ytskikt i väggar, tak samt nedpendlade tak bytes eller renoveras. Ytskikt i lägenheter ska utföras så att skadedjur inte kan ta sig in i kök via avloppsrör eller imkanal Inredning och vitvaror I lägenheter byts köksinredning, vitvaror, inredning WC/D samt fasta garderober mot ny inredning Installationer Luftbehandlingsaggregat behöver byggas ut för att klara forcerat flöde i våtutrymmen och vid imkanaler. Komplett stambyte för VA och ny värmedistribution inkl nya armaturer. El-installationer behöver bytas ut i sin helhet. Alla gamla belysningsarmaturer invändigt och utvändigt byts mot nya LED Brand Brandskydd och utrymningsmöjligheter ska utföras enligt gällande regler Miljö- och hälsostörande ämnen Förekomst av miljö- och hälsostörande ämnen ska undersökas, åtgärder för att minimera miljö- och hälsostörande ämnen ska utföras Mark Plattsättning vid entréer görs om så att träfasad inte utsätts för fuktbelstning i nederkant. Tillgänglighet ska beaktas Gångvägar på området läggs om. Buskar under fönster byts mot lågväxande. Skärmväggar vid uteplatser ersätts med nya.

54 Förstudie Solbacken Länghem 3:71, Tranemo Projekt Tranemo kommun Länghem 3:71/Solbacken/bost/förstudie Projektnummer Datum Handl. MR Sida 13 (19) 4 Åtgärdsförslag ombyggnation Renovering med ombyggnad för fortsatt verksamhet som särskilt boende för äldre, m fl verksamheter likt nuvarande. Det finns idag stora gemensamhetsytor i byggnaden vilket gör att lokalytorna är dåligt utnyttjade. Samtidigt håller inte de enskilda lägenheterna nödvändiga mått för att klara tillgänglighet. Vid en ombyggnation behöver man se över lokalbehov och bygga om till en mer effektiv lokallösning. Vid ombyggnad ska denna utföras enligt gällande Boverkets Byggregler, BBR. Bostadsutformning ska utformas enligt allmänna krav på bostäder. Byggnaden anpassas till särskilt boende med tillgänglighet som ska motsvara höjd nivå enligt SS Detta medför helt ny planlösning och eventuellt en minskning av antalet lägenheter. Nya väggar mellan lägenheter ska utföras så ljudklass B enligt SS uppfylls. Arbeten och material ska utföras så krav i branschregler, Säker Vatteninstallation, BBV och GVK uppfylls. El och telesystem ska utföras enligt Svensk Standard. Föreskrifter i AMA samt Svensk Standard ska gälla i tillämpliga delar avseende material-, kvalitets- och utförandekrav Grund Källargrunden dräneras utvändigt med platonmatta samt nya dräneringsledningar i mark. Konstruktionslösning vid platta på mark görs om Klimatskal Tegelfasad där det funnits klätterväxter tvättas. Träfasaden rives och ersätts med ny, stommen tilläggsisoleras. Samtliga fönster och fönsterdörrar bytes mot nya med isolerglas och högst ett U-värde på 1,1 W/(m 2 K). Samtliga ytterdörrar bytes mot nya. Markiser bytes mot nya. Samtliga tak tilläggsisoleras och läggs om med nytt tätskikt. Takpapp och dess anslutningar till takfot, takutsprång och ovanliggande väggar bytes. All träpanel på takutsprång och i takfot bytes och utförs med insektsnät. Nya plåtdetaljer och huvar, vindskivor kläs med plåt.

55 Förstudie Solbacken Länghem 3:71, Tranemo Projekt Tranemo kommun Länghem 3:71/Solbacken/bost/förstudie Projektnummer Datum Handl. MR Sida 14 (19) Takavvattningen inkl fotplåt bytes mot ny, stuprör utförs med utanpåliggande lövsil. Taklanternin görs om och får ny konstruktion och material. Nya taksäkerhetsanordningar. Kanalplasttak över terrasser och vid köksdörr bytes mot nya. Pelare vid skärmtak och uteplatser bytes mot nya i stål. Utvändig utformning anpassas till ny planlösning Ytskikt invändigt Med ny planlösning krävs helt nya invändiga ytskikt i lägenheter. Ytskikt i storköket moderniseras så det uppfyller dagens standard på god arbetsmiljö Inredning och vitvaror Med ny planlösning krävs helt ny inredning och vitvaror i lägenheter. Storköket moderniseras i sin utrustning så det uppfyller dagens standard på god arbetsmiljö Installationer Vid ny planlösning krävs att luftbehandlingssystemet i hela byggnaden görs om. Komplett stambyte för VA och ny värmedistribution. Helt nya el-installationer för kraft och belysning Brand Ny utformning av brandskyddet vilket inkluderar ombyggnad av boendesprinkler, larm, mm. Nytt utförande anpassas till aktuell verksamhet Miljö- och hälsostörande ämnen Förekomst av miljö- och hälsostörande ämnen ska undersökas, åtgärder för att minimera miljö- och hälsostörande ämnen ska utföras Mark Plattsättning vid entréer görs om så att träfasad inte utsätts för fuktbelastning i nederkant. Tillgänglighet ska beaktas Gångvägar på området läggs om. Buskar under fönster byts mot lågväxande. Skärmväggar vid uteplatser ersätts med nya av kompositmaterial.

56 Förstudie Solbacken Länghem 3:71, Tranemo Projekt Tranemo kommun Länghem 3:71/Solbacken/bost/förstudie Projektnummer Datum Handl. MR Sida 15 (19) 5 Kalkyler Kostnader är kalkylerade genom Wikells sektionsfakta, BK 2014 samt genom överslagsberäkning. För att erhålla den totala kostnadsbilden av ett projekt ska till nedanstående entreprenadkostnader läggas: Extraordinära arbeten såsom reparation av ev fuktskador och sanering av miljö- och hälsostörande ämnen Bygglovskostnader Ränte-, kredit-, lagfarts- och anslutningskostnader Gällande mervärdesskatt Åtgärdsförslag - Renovering Renovering är kalkylerade till: kr/m² Åtgärdsförslag Ombyggnad Ombyggnad är kalkylerade till: kr/m²

57 Förstudie Solbacken Länghem 3:71, Tranemo Projekt Tranemo kommun Länghem 3:71/Solbacken/bost/förstudie Projektnummer Datum Handl. MR Sida 16 (19) 6 Tidplan Åtgärdsförslagen kräver följande fortsatt arbete. Förstudie Förstudie har gjorts på två konkreta åtgärdsförslag. Vid åtgärdsförslag Ombyggnation krävs vidare förstudie om vilka lokalbehov beställaren har och hur verksamheten ska planeras. Beställaren redovisar sina förutsättningar, krav och önskemål. Projektering Båda åtgärdsförslagen som presenteras kräver vidare projektering. Vid åtgärdsförslag ombyggnation behövs mer projektering och i enlighet med byggprocessen behöver följande handlingar tas fram: Förslagshandlingar - enklare plan-, sektions- och fasadritningar samt teknisk beskrivning. Huvudhandlingar ska visa slutlig utformning, funktion, konstruktion och ska utgöra underlag för en eventuell bygglovsansökan. Bygglovsprocessen (2,5-5 månader). Bygghandlingar ska utgöra underlag för upphandling (förfrågningsunderlag) och byggandets planering och utförande. Upphandling (2-3 månader) enligt LOU sker i följande steg: Annonsering/ inbjudan, Anbudsutvärdering/ prövning, Tilldelning/ kontrakt. Omställning Vid åtgärder i byggnaden, både vid renovering och ombyggnation, krävs omställningstid (3-6 mån) för att kunna lösa frågan om nytt boende under byggtiden. Eventuellt kan åtgärdsförslag renovering utföras i etapper. Byggskede Entreprenadarbeten genomförs i enlighet med upphandling. (6 mån 1 år)

58 Förstudie Solbacken Länghem 3:71, Tranemo Projekt Tranemo kommun Länghem 3:71/Solbacken/bost/förstudie Projektnummer Datum Handl. MR Sida 17 (19) 7 Diskussion Byggnaden är i dåligt skick och i behov av renovering både invändigt och utvändigt. Installationer behöver förbättras och/eller bytas. Byggherren behöver klargöra vilket behov kommunen har när det gäller boende för äldre och vilken/vilka verksamheter som ska inrymmas i byggnaden. Som alternativ till dessa åtgärdsförslag kan man ställa nybyggnation. Vid en nybyggnation får man moderna lokaler som är väl anpassade till modern standard och som motsvarar kommunens behov. Nedan följer några punkter som man bör ta i beaktande vid beslut om åtgärder. Behov Vilket är behovet av trygghetsboende, särskilt boende, förskola och vårdcentral i Länghem? Samtliga lägenheter är uthyrda som trygghetsboende idag, det finns många äldre som gärna bor i lugn miljö och i bekanta omgivningar. Det har även varit en positiv lösning att placera förskola i samma byggnader. Finns det andra verksamheter som behöver inrymmas i lokaler i Länghem? Ekonomi Entreprenadkostnaden för renovering- eller ombyggnadsarbeten är relativt kostnadsdrivande jämfört med nybyggnad. Vilken åtgärd man väljer påverkar framtida drift- och underhållskostnader samt vilken avskrivningstid man kan fastställa för byggnaderna. Detta ska ställas mot den tekniska livslängd bygganden får genom åtgärderna. Man ska även ta i beaktande vilka hyresintäkter man kan få och om det finns statliga bidrag att söka. Tider Tidsramen för projektet behöver beaktas i de olika alternativen. Även vilken tid och vilka resurser en omställningsperiod kräver. Ändamålsenlighet Särskilt boende för äldre ställer idag stora krav på att man kan tillgodose behoven både när det gäller psykiska och fysiska funktionshinder. Vi lever allt längre och detta kommer ställa höga krav på framtidens äldreboenden. Byggnaderna är år gamla och byggdes för delvis andra behov och med andra byggregler. Man har renoverat och moderniserat genom åren men den sista tiden har underhållet blivit eftersatt. Vilka krav kommer att ställas på ett särskilt boende för äldre i framtiden?

59 Förstudie Solbacken Länghem 3:71, Tranemo Projekt Tranemo kommun Länghem 3:71/Solbacken/bost/förstudie Projektnummer Datum Handl. MR Sida 18 (19) Skulle alternativet nybyggnation vara aktuellt har man mycket stora möjligheter att tillskapa moderna lägenheter för äldre som uppfyller alla nödvändiga krav och önskemål för att ge de boende en trygg och säker miljö. Utemiljö Utemiljön är bra med uteplatser och promenadvägar. Miljön runt byggnaden är lugn och grön. Miljö och hälsa Att renovera en gammal byggnad till dagens krav när det gäller kvalitet, miljö och hälsa kräver väl genomtänkta byggnadstekniska lösningar. Om hälsofarliga ämnen eller fuktskador påträffas vid renovering behöver dessa åtgärdas, saneras eller tätas/kapslas in för att de inte ska påverka inomhusmiljön i framtiden. Vid renovering eller ombyggnation behöver arbetsmiljön för de anställda beaktas. Vid nybyggnation är det lätt att tillgodose kraven när det gäller byggnadskvalitet, energihushållning och en god inomhusmiljö. Energi Då byggnaderna uppfördes hade man andra krav gällande energihushållning. Vid renovering/ombyggnad kan man relativt enkelt förbättra klimatskalet och motverka köldbryggor i de delar där man byter träfasad. Övriga ytterväggar blir kvar enligt nuvarande vilket innebär dålig energiprestanda. Man kan förbättra takets isoleringsvärde och genom att byta fönster kan energiprestandan och upplevt klimat i lägenheterna förbättras. Vissa ventilationslösningar i byggnaderna kan förbättras och väsentligt förbättra energiförbrukningen. Vid nybyggnation skapar man hållbara avtryck genom en energisnålbyggnad med låg energiförbrukning och en bra inomhusmiljö. Hållbarhet Ur ett hållbarhetsperspektiv kan det vara värdefullt att renovera en befintlig byggnad istället för att bygga nytt. Vid en renovering/ombyggnad förlänger man livslängden på huset några tiotal år. Man ska i relation till detta ställa vilken livslängd och miljömässigt avtryck en nybyggnation innebär. Vid nyproduktion har man möjlighet att ställa höga krav på miljövänliga materialval och utföranden samt en låg energiförbrukning. Livslängden på byggnaden avspeglar sig även ekonomiskt gällande vilken avskrivningstid man kan använda.

60 Förstudie Solbacken Länghem 3:71, Tranemo Projekt Tranemo kommun Länghem 3:71/Solbacken/bost/förstudie Projektnummer Datum Handl. MR Sida 19 (19) 8 Slutsats Statusen på byggnaden och dess installationer kräver omfattande insatser och resurser för att säkerhetsställa byggnadens funktion som trygghets- eller särskilt boende för äldre. Enbart renovering av byggnaden är tveksamt då dagens krav på trygghetsboende och/eller särskilt boende inte uppfylls. Mindre ombyggnad leder till att lokalerna bli mer ändamålsenliga men åtgärden är mer kostnadsdrivande jämfört med enbart renovering. Nybyggnad ger ändamålsenliga lokaler med klimatsmarta och energieffektiva lösningar. Genom nybyggnad kan byggherren tillhandahålla en hållbar, trygg och funktionell boendemiljö för de äldre i Tranemo kommun.

61 PROTOKOLLSUTDRAG Omsorg och folkhälsoutskottet Statsbidrag habiliteringsersättning (KS/2018:298) Omsorgs och folkhälsoutskottets förslag till kommunstyrelsen kommunfullmäktige beslutar Beviljar ökad habiliteringsersättning enligt alternativ 5 från och med januari Verksamhetsområdet Funktionsnedsättning och socialt stöd (daglig verksamhet) tillförs budgetmedel motsvarande den merkostnad som beräknas för 2018 och ökade kostnader för 2019 tas upp som ett tillkommande behov i budget Ärendet Regeringen har givit Socialstyrelsen i uppdrag att fördela medel till kommunerna för att höja dagersättningen för de personer som deltar i daglig sysselsättning. Dessa medel går enbart att söka för år 2018 och för personer med beslut enligt LSS. Tranemo kommun har rekvirerat 350 tkr från Socialstyrelsen vilket ger en möjlighet att höja ersättningen med maximalt 74 kr, från 53 kr till 127 kr/heldag. Då beräknas 338 tkr av totalt 350 tkr tas i anspråk, vilket lämnar ett litet utrymme för nya deltagare alternativt att fler väljer att delta under heldagar istället för halvdagar när ersättningen höjs. Ett annat alternativ är att fördubbla ersättningen, från 53 kr till 106 kr/heldag. Vid detta alternativ beräknas 218 tkr av totalt 350 tkr i tilldelade medel tas i anspråk. Bidraget från Socialstyrelsen avser enbart personer med beslut enligt LSS. I Tranemo kommun ges habiliteringsersättning även för personer med beslut enligt SoL. Av denna anledning finns förslag på att även höja ersättningen för denna personkrets. Alternativ: 1. Ökad habiliteringsersättning för alla deltagare i daglig sysselsättning med 74 kr/heldag och 44 kr/halvdag (till 127 kr/heldag och 63 kr/halvdag). Detta beräknas ge en ökad kostnad med 77 tkr för 2018 och 416 tkr för Ökad habiliteringsersättning enligt ovanstående förslag (punkt 1), men enbart för deltagare med beslut enligt LSS. Detta beräknas ge en ökad kostnad med 0 tkr för 2018 och 338 tkr för 2019.

62 3. Ökad habiliteringsersättning för alla deltagare i daglig sysselsättning med 53 kr/heldag och 19 kr/halvdag (till 106 kr/heldag och 38 kr/halvdag). Detta beräknas ge en ökad kostnad för 2018 med 44 tkr och 262 tkr för Ökad habiliteringsersättning enligt ovanstående förslag (punkt 3), men enbart för deltagare med beslut enligt LSS. Detta beräknas ge en ökad kostnad för 2018 med 0 tkr och 2019 med 218 tkr. 5. Ökad habiliteringsersättning för alla deltagare i daglig sysselsättning med 19 kr/heldag och 11 kr/halvdag (till 72 kr/heldag och 42 kr/halvdag). Detta beräknas ge en ökad kostnad för 2018 med 20 tkr och 106 tkr för Utifrån det ekonomiska läget så är förslag nr 5 att föredra utifrån det blir en rättvis höjning för samtliga deltagare oavsett tillhörighet i beslut (LSS el SoL) men med endast utbetalning av ökad ersättning under år Den ekonomiska kalkylen för år 2019 oavsett förslag visar att det blir alltför belastande för kommunens ekonomi. Om kommunstyrelsen skulle välja en höjning för år 2019 och framåt borde höjningen vara i paritet med andra kommuner i Sjuhärad dvs till 72 kr/dag. I en omvärldsbevakning hos våra grannkommuner visar följande: Svenljunga kommun Ersättningsnivå: 12 kr/timme, max 6 timmar per dag. Max 72kr/dag Ersättningen ökades 1 kr/timme från 2017, men kommer inte öka pga statsbidraget. Kommunen söker inte detta bidrag då framtiden för det känns för osäker. Ersättningen är lika oavsett om brukaren tillhör LSS eller SoL Ulricehamn kommun Ersättningsnivå LSS: 60kr/40kr (heldag/halvdag) Ersättningsnivå SoL 40kr/26kr (heldag/halvdag) Ersättningen höjdes från juli 2018 från 39kr för heldag(över 4tim) och 24kr för halvdag till nuvarande nivå. Tanken är att vid årsskiftet skall både LSS och SoL ha lika hög ersättning. SoL hade tidigare ingen hab ersättning. Kommunen har sökt bidraget för Socialstyrelsen Marks kommun Ersättningsnivå 36 kr/dag oavsett hur många timmar per dag. Alla jobbar efter sin förmåga. Nivån är höjd till 75 kr detta året. Alla brukare har fått retroaktivt 2 (4)

63 från januari. År 2019 är ersättningsnivån tillbaka till 36 kr om inte kommunen väljer annat. Samtliga brukare får ersättningen oavsett tillhörighet, LSS SoL Kommunen har sökt bidraget är sökt från socialstyrelsen. Vårgårda Kommunen har ingen habiliteringsersättning och kommer inte införa någon. Däremot erbjuds alla deltagare med LSS beslut lunch varje dag. Bollebygd Ersättningsnivå idag 46 kr/dag. Kommunen har sökt bidraget från Socialstyrelsen och har ett förslag på att höja ersättningen till 86 kr/dag. Beslut tas om 2 veckor. Enbart LSS tillhörighet Borås Ersättningsnivå 70 kr/dag, halvdag 50 kr/dag Förvaltningen har gjort en omvärldsbevakning i ärendet och ett alternativ har tillkommit. Diskussion förs om de olika alternativen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Fördelningsnyckel kommunerna habiliteringsersättning Anvisningar för att rekvirera statsbidrag för 2018 till kommuner för habiliteringsersättning Föredragning och debatt Sektionschef Solveig Eldenholm föredrar ärendet Förslag till beslut på sammanträdet Ulf Thifors (S) föreslår att alternativ nr 5 ska föreslås. Beslutsgång Ordföranden frågar på förslaget och finner att utskottet beslutar enligt Thifors förslag 3 (4)

64 Beslutet skickas till Omsorgssektionen Ekonomifunktionen Status Kommunstyrelsen 4 (4)

65 Vår ref: Victoria Valtersson /Ekonom Datum: Dnr: KS/2018:298 Ökad habiliteringsersättning Förslag till beslut Beviljar ökad habiliteringsersättning från januari 2018 enligt något av följande alternativ: 1. Ökad habiliteringsersättning för alla deltagare i daglig sysselsättning med 74 kr/heldag och 44 kr/halvdag (till 127 kr/heldag och 75 kr/halvdag). Detta beräknas ge en ökad kostnad med 77 tkr för 2018 och 416 tkr för Ökad habiliteringsersättning enligt ovanstående förslag (punkt 1), men enbart för deltagare med beslut enligt LSS. Detta beräknas ge en ökad kostnad med 0 tkr för 2018 och 338 tkr för Ökad habiliteringsersättning för alla deltagare i daglig sysselsättning med 53 kr/heldag och 31 kr/halvdag (till 106 kr/heldag och 62 kr/halvdag). Detta beräknas ge en ökad kostnad för 2018 med 55 tkr och 296 tkr för Ökad habiliteringsersättning enligt ovanstående förslag (punkt 3), men enbart för deltagare med beslut enligt LSS. Detta beräknas ge en ökad kostnad för 2018 med 0 tkr och 2019 med 296 tkr. 5. Ökad habiliteringsersättning för alla deltagare i daglig sysselsättning med 19 kr/heldag och 11 kr/halvdag (till 72 kr/heldag och 42 kr/halvdag). Detta beräknas ge en ökad kostnad för 2018 med 20 tkr och 106 tkr för Verksamhetsområdet Funktionsnedsättning och socialt stöd (daglig verksamhet) tillförs budgetmedel motsvarande den merkostnad som beräknas för 2018 och ökade kostnader för 2019 tas upp som ett tillkommande behov i budget Ärendet Regeringen har givit Socialstyrelsen i uppdrag att fördela medel till kommunerna för att höja dagersättningen för de personer som deltar i daglig sysselsättning. Dessa medel går enbart att söka för år 2018 och för personer med beslut enligt LSS. Tranemo kommun har rekvirerat 350 tkr från Socialstyrelsen vilket ger en möjlighet att höja ersättningen med maximalt 74 kr, från 53 kr till 127 kr/heldag.

66 Då beräknas 338 tkr av totalt 350 tkr tas i anspråk, vilket lämnar ett litet utrymme för nya deltagare alternativt att fler väljer att delta under heldagar istället för halvdagar när ersättningen höjs. Ett annat alternativ är att fördubbla ersättningen, från 53 kr till 106 kr/heldag. Vid detta alternativ beräknas 296 tkr av totalt 350 tkr i tilldelade medel tas i anspråk. Bidraget från Socialstyrelsen avser enbart personer med beslut enligt LSS. I Tranemo kommun ges habiliteringsersättning även för personer med beslut enligt SoL. Av denna anledning finns två förslag med på att även höja ersättningen för denna personkrets. Utifrån det ekonomiska läget så är förslag nr 3 att föredra utifrån det blir en rättvis höjning för samtliga deltagare oavsett tillhörighet i beslut (LSS el SoL) men med endast utbetalning av ökad ersättning under år Den ekonomiska kalkylen för år 2019 oavsett förslag visar att det blir alltför belastande för kommunens ekonomi. Om kommunstyrelsen skulle välja en höjning för år 2019 och framåt borde höjningen vara i paritet med andra kommuner i Sjuhärad dvs till 72 kr/dag. En omvärldsbevakning hos våra grannkommuner visar följande: Svenljunga kommun Ersättningsnivå: 12 kr/timme, max 6 timmar per dag. Max 72kr/dag Ersättningen ökades 1 kr/timme från 2017, men kommer inte öka pga statsbidraget. Kommunen söker inte detta bidrag då framtiden för det känns för osäker. Ersättningen är lika oavsett om brukaren tillhör LSS eller SoL Ulricehamn kommun Ersättningsnivå LSS: 60kr/40kr (heldag/halvdag) Ersättningsnivå SoL 40kr/26kr (heldag/halvdag) Ersättningen höjdes från juli 2018 från 39kr för heldag( över 4tim) och 24kr för halvdag till nuvarande nivå. Tanken är att vid årsskiftet skall både LSS och SoL ha lika hög ersättning. SoL hade tidigare ingen hab ersättning. Kommunen har sökt bidraget från Socialstyrelsen. Marks kommun Ersättningsnivå 36 kr/dag oavsett hur många timmar per dag. Alla jobbar efter sin förmåga. Nivån är höjd till 75 kr detta året. Alla brukare har fått retroaktivt från januari. År 2019 är ersättningsnivån tillbaka till 36 kr om inte kommunen väljer annat. Samtliga brukare får ersättningen oavsett tillhörighet ( LSS eller SoL). Kommunen har sökt bidraget från Socialstyrelsen.

67 Vårgårda Kommunen har ingen habiliteringsersättning och kommer inte införa någon. Däremot erbjuds alla deltagare med LSS beslut lunch varje dag. Bollebygd Ersättningsnivå idag 46 kr/dag. Kommunen har sökt bidraget från Socialstyrelsen och har ett förslag på att höja ersättningen till 86 kr/dag. Beslut tas om 2 veckor. Enbart LSS tillhörighet. Borås Ersättningsnivå 70 kr/dag, halvdag 50 kr/dag Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Fördelningsnyckel kommunerna habiliteringsersättning Anvisningar för att rekvirera statsbidrag för 2018 till kommuner för habiliteringsersättning Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Beslutet skickas till Omsorgssektionen Ekonomifunktionen Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Status /Solveig Eldenholm/ Sektionschef Victoria Valtersson /Ekonom/

68 Dnr /2018 1(2) Anvisningar för att rekvirera statsbidrag för 2018 till kommuner för habiliteringsersättning Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att under 2018 fördela medel till kommunerna i stimulansbidrag för habiliteringsersättning. Statsbidraget får användas av kommunerna i syfte att införa eller höja en låg dagpenning till dem som deltar i daglig verksamhet enlig LSS (habiliteringsersättning). Bidragets storlek Statsbidraget som ska fördelas efter rekvisition omfattar totalt kronor under Hur mycket pengar som varje kommun kan rekvirera för 2018 framgår av Socialstyrelsens fördelningsnyckel för ändamålet. Denna är framräknad utifrån antalet deltagare som finns i daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i kommunen, enligt den senaste statistik som Socialstyrelsen har. Vilka kan rekvirera medlen? Samtliga kommuner som avser att betala eller betalar ut dagpenning till dem som deltar i daglig verksamhet. Vad kan ni rekvirera medel för? Statsbidraget får rekvireras för att införa eller höja en låg dagpenning till dem som deltar i daglig verksamhet enlig LSS (habiliteringsersättning). När kan ni använda medlen? Socialstyrelsen betalar ut medlen under 2018 och de kan användas till och med den 31 december Hur får ni del av medlen? Medlen till kommuner betalas ut engångsvis efter rekvisition ställd till Socialstyrelsen. 1. Varje kommun får rekvirera medel genom den blankett som Socialstyrelsen tillhandahåller och publicerar på Socialstyrelsens webbsida för statsbidraget. 2. Av Socialstyrelsens fördelningsnyckel framgår hur mycket medel som varje kommun kan rekvirera för Endast en rekvisition per kommun ska lämnas till Socialstyrelsen. 4. Rekvisitionen ska ha kommit in till myndigheten senast den 1 juni 2018 och medlen betalas ut vanligtvis inom 15 arbetsdagar. SOCIALSTYRELSEN Stockholm Telefon Fax socialstyrelsen@socialstyrelsen.se

69 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2018 2(2) 5. Rekvisitionen ska vara undertecknad av behörig företrädare för respektive kommun. Behörig företrädare framgår av er delegationsordning. Om inte alla medel rekvireras? Medel som inte har rekvirerats senast den 1 juni 2018 kommer Socialstyrelsen att fördela till de kommuner som har angivit i rekvisitionsblanketten att de önskar ta del av dessa medel. Vad gäller för återrapportering och återbetalning av medel? Under våren 2019 ska ni återrapportera till Socialstyrelsen hur ni har använt 2018 års medel. Ett formulär för återrapportering kommer att skickas till er i december. Frågorna gäller i huvudsak vilka aktiviteter som ni har genomfört och hur aktiviteterna, och i den mån det är möjligt hur resultatet, förhåller sig till de ändamål som anges ovan. Om ni inte har använt hela statsbidraget under perioden den 1 januari den 31 december 2018 ska ni återbetala återstoden till Socialstyrelsen. Ni kan också bli återbetalningsskyldiga om medlen inte används i enlighet med syftet för statsbidraget. Återbetalningen ska ske senast vid den tidpunkt som Socialstyrelsen meddelar. Socialstyrelsen kommer att fakturera eventuellt återstående medel. Information Frågor om statsbidraget kan ställas till utredare Peter Redving, telefon , e-post peter.redving@socialstyrelsen.se

70 Dnr /2018 1(8) Behörighet och statsbidrag Fördelningsnyckel statsbidrag för 2018 till kommuner för habiliteringsersättning Kommun Belopp (kr) Ale kommun Alingsås kommun Alvesta kommun Aneby kommun Arboga kommun Arjeplogs kommun 0 Arvidsjaurs kommun Arvika kommun Askersunds kommun Avesta kommun Bengtsfors kommun Bergs kommun Bjurholms kommun Bjuvs kommun Bodens kommun Bollebygds kommun Bollnäs kommun Borgholms kommun Borlänge kommun Borås stad Botkyrka kommun Boxholms kommun Bromölla kommun Bräcke kommun Burlövs kommun SOCIALSTYRELSEN Stockholm Telefon Fax socialstyrelsen@socialstyrelsen.se

71 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2018 2(8) Kommun Belopp (kr) Båstads kommun Dals-Eds kommun Danderyds kommun Degerfors kommun Dorotea kommun Eda kommun Ekerö kommun Eksjö kommun Emmaboda kommun Enköpings kommun Eskilstuna kommun Eslövs kommun Essunga kommun Fagersta kommun Falkenbergs kommun Falköpings kommun Falu kommun Filipstads kommun Finspångs kommun Flens kommun Forshaga kommun Färgelanda kommun Gagnefs kommun Gislaveds kommun Gnesta kommun Gnosjö kommun Grums kommun Grästorps kommun Gullspångs kommun Gällivare kommun Gävle kommun Göteborgs stad Götene kommun Habo kommun Hagfors kommun Hallsbergs kommun Hallstahammars kommun Halmstads kommun Hammarö kommun

72 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2018 3(8) Kommun Belopp (kr) Haninge kommun Haparanda stad Heby kommun Hedemora kommun Helsingborgs stad Herrljunga kommun Hjo kommun Hofors kommun Huddinge kommun Hudiksvalls kommun Hultsfreds kommun Hylte kommun Håbo kommun Hällefors kommun Härjedalens kommun Härnösands kommun Härryda kommun Hässleholms kommun Höganäs kommun Högsby kommun Hörby kommun Höörs kommun Jokkmokks kommun Järfälla kommun Jönköpings kommun Kalix kommun Kalmar kommun Karlsborgs kommun Karlshamns kommun Karlskoga kommun Karlskrona kommun Karlstads kommun Katrineholms kommun Kils kommun Kinda kommun Kiruna kommun Klippans kommun Knivsta kommun Kramfors kommun

73 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2018 4(8) Kommun Belopp (kr) Kristianstads kommun Kristinehamns kommun Krokoms kommun Kumla kommun Kungsbacka kommun Kungsörs kommun Kungälvs kommun Kävlinge kommun Köpings kommun Laholms kommun Landskrona stad Laxå kommun Lekebergs kommun Leksands kommun Lerums kommun Lessebo kommun Lidingö stad Lidköpings kommun Lilla Edets kommun Lindesbergs kommun Linköpings kommun Ljungby kommun Ljusdals kommun Ljusnarsbergs kommun Lomma kommun Ludvika kommun Luleå kommun Lunds kommun Lycksele kommun Lysekils kommun Malmö stad Malung-Sälens kommun Malå kommun Mariestads kommun Markaryds kommun Marks kommun Melleruds kommun Mjölby kommun Mora kommun

74 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2018 5(8) Kommun Belopp (kr) Motala kommun Mullsjö kommun Munkedals kommun Munkfors kommun Mölndals stad Mönsterås kommun Mörbylånga kommun Nacka kommun Nora kommun Norbergs kommun Nordanstigs kommun Nordmalings kommun Norrköpings kommun Norrtälje kommun Norsjö kommun Nybro kommun Nykvarns kommun Nyköpings kommun Nynäshamns kommun Nässjö kommun Ockelbo kommun Olofströms kommun Orsa kommun Orust kommun Osby kommun Oskarshamns kommun Ovanåkers kommun Oxelösunds kommun Pajala kommun Partille kommun Perstorps kommun Piteå kommun Ragunda kommun Region Gotland Robertsfors kommun Ronneby kommun Rättviks kommun Sala kommun Salems kommun

75 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2018 6(8) Kommun Belopp (kr) Sandvikens kommun Sigtuna kommun Simrishamns kommun Sjöbo kommun Skara kommun Skellefteå kommun Skinnskattebergs kommun Skurups kommun Skövde kommun Smedjebackens kommun Sollefteå kommun Sollentuna kommun Solna stad Sorsele kommun 0 Sotenäs kommun Staffanstorps kommun Stenungsunds kommun Stockholms stad Storfors kommun Storumans kommun Strängnäs kommun Strömstads kommun Strömsunds kommun Sundbybergs stad Sundsvalls kommun Sunne kommun Surahammars kommun Svalövs kommun Svedala kommun Svenljunga kommun Säffle kommun Säters kommun Sävsjö kommun Söderhamns kommun Söderköpings kommun Södertälje kommun Sölvesborgs kommun Tanums kommun Tibro kommun

76 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2018 7(8) Kommun Belopp (kr) Tidaholms kommun Tierps kommun Timrå kommun Tingsryds kommun Tjörns kommun Tomelilla kommun Torsby kommun Torsås kommun Tranemo kommun Tranås kommun Trelleborgs kommun Trollhättans stad Trosa kommun Tyresö kommun Täby kommun Töreboda kommun Uddevalla kommun Ulricehamns kommun Umeå kommun Upplands Väsby kommun Upplands-Bro kommun Uppsala kommun Uppvidinge kommun Vadstena kommun Vaggeryds kommun Valdemarsviks kommun Vallentuna kommun Vansbro kommun Vara kommun Varbergs kommun Vaxholms stad Vellinge kommun Vetlanda kommun Vilhelmina kommun Vimmerby kommun Vindelns kommun Vingåkers kommun Vårgårda kommun Vänersborgs kommun

77 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2018 8(8) Kommun Belopp (kr) Vännäs kommun Värmdö kommun Värnamo kommun Västerviks kommun Västerås stad Växjö kommun Ydre kommun Ystads kommun Åmåls kommun Ånge kommun Åre kommun Årjängs kommun Åsele kommun Åstorps kommun Åtvidabergs kommun Älmhults kommun Älvdalens kommun Älvkarleby kommun Älvsbyns kommun Ängelholms kommun Öckerö kommun Ödeshögs kommun Örebro kommun Örkelljunga kommun Örnsköldsviks kommun Östersunds kommun Österåkers kommun Östhammars kommun Östra Göinge kommun Överkalix kommun Övertorneå kommun Summa

78 PROTOKOLLSUTDRAG Omsorg och folkhälsoutskottet Samråd OFU o AU Statsbidrag för habiliteringsersättning (dnr /2018) (KS/2018:298) Omsorgs och folkhälsoutskottets beslut Återremitterar ärendet till OFU i september Ärendet Regeringen har givit Socialstyrelsen i uppdrag att fördela medel till kommunerna för att höja dagersättningen för de personer som deltar i daglig sysselsättning. Dessa medel går enbart att söka för år 2018 och för personer med beslut enligt LSS. Tranemo kommun har rekvirerat 350 tkr från Socialstyrelsen vilket ger en möjlighet att höja ersättningen med maximalt 74 kr, från 53 kr till 127 kr/heldag. Då beräknas 338 tkr av totalt 350 tkr tas i anspråk, vilket lämnar ett litet utrymme för nya deltagare alternativt att fler väljer att delta under heldagar istället för halvdagar när ersättningen höjs. Ett annat alternativ är att fördubbla ersättningen, från 53 kr till 106 kr/heldag. Vid detta alternativ beräknas 218 tkr av totalt 350 tkr i tilldelade medel tas i anspråk. Bidraget från Socialstyrelsen avser enbart personer med beslut enligt LSS. I Tranemo kommun ges habiliteringsersättning även för personer med beslut enligt SoL. Av denna anledning finns två förslag med på att även höja ersättningen för denna personkrets. Samråd genomförs mellan allmänna utskottet och omsorgs och folkhälsoutskottet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Fördelningsnyckel kommunerna habiliteringsersättning Anvisningar för att rekvirera statsbidrag för 2018 till kommuner för habiliteringsersättning Föredragning och debatt Sektionschef Solveig Eldenholm föredrar ärendet

79 Förslag till beslut på sammanträdet Ulf Thifors (S) föreslår att ärendet återremitteras för att göra en större omvärldsanalys i ärendet. Beslutsgång Ordförande frågar på förslaget och finner att utskottet beslutar enligt Thifors förslag Beslutet skickas till Omsorgssektionen Ekonomifunktionen Status Pågående 2 (2)

80 PROTOKOLLSUTDRAG Allmänna utskottet Regionalt åtgärdsprogram miljömålen (KS/2018:592) Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsens beslut Beslutar om åtaganden enligt formulär. Ärendet Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland är vårt regionala åtgärdsprogram för miljömålen Programmet är framtaget av Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen i samverkan med Västra Götalandsregionen. Syftet med åtgärdsprogrammet är att vägleda och stödja prioriteringar samt stimulera till en ökad samverkan i det lokala och regionala miljöarbetet. Vi fokuserar på fyra utmaningar där det finns åtgärder för lokala och regionala aktörer i Västra Götaland för att nå miljömålen. Flera åtgärder grundar sig på lagkrav medan andra åtgärder till större del är frivilliga. Under programmets period stödjer Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Västra Götalandsregionen arbetet genom att bidra till samverkan, följa upp åtgärderna och sprida goda exempel. Åtgärder inom utmaningen Minskad klimatpåverkan täcks upp av vårt deltagande i Klimat 2030, där vi redan 2016 visade intresse för vissa fokusområden i Remissvar Förslag på Strategiskt vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland KS 2016:530. Flera åtgärder under Hållbar användning av vatten täcks upp av Åtgärdsprogrammet för Västerhavets vattendistrikt Dessa åtgärder är lagstyrda. Inom övriga områden redovisas inom vilka åtgärder som vi redan jobbar eller som återfinns som åtgärder i våra lokala miljömål. Dessutom föreslås nya åtgärder som vi finner viktiga för att nå våra lokala miljömål och där vi ser att samverkan med andra aktörer underlättar arbetet. Åtgärder som är kopplade till tillsynsenhetens arbete redovisas som möjliga åtgärder då den nya organisationen inte är på plats och som styrs av deras framtida verksamhetsplan. I texten nedan förekommande förkortningar hänvisar till åtgärder presenterade i Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland som bifogas handlingarna. Pågående eller planerade åtgärder KL2b,V2a, V4b, SO13, SO16, SO17, SO18, SO19, SO20b, BK1, BK6a Nya åtgärder KL4b En enkel informationsinsats som ryms under lokala miljömål Ren luft V10b I kommunen finns ett antal fiskevårdsföreningar. Årliga träffar med dessa vore värdefullt för att nå lokala miljömål Vatten SO2 Runt framförallt Tranemo tätort finns svårskötta strandängar som i år visat sig värdefulla när torra marker inte producerat tillräckligt. Detta kommer vara en viktig

81 resurs och genom skötsel skapas ett attraktivare samhälle. Åtgärden handlar om deltagande i nätverk där dessa frågor diskuteras. Ryms inom lokala miljömål Natur SO5b Kommunen saknar en strategi för hur skogsmark ska användas. För att nå lokala miljömål Natur måste skogsbruket i kommunala skogar minst nå upp till god miljöhänsyn genom målbilder. SO8b För att ta till vara på rekreation och miljövärden krävs att hyggesfria metoder används i högre grad på kommunens mark. Ryms inom främst lokala miljömål Natur BK4 Vi har under lång tid saknat en politiskt förankrat ställningstagande om hur kulturmiljön i kommunen ska ta tillvaratas. Ryms inom lokala miljömål God bebyggd miljö Möjliga åtgärder som kan ingå i senare åtagande. KL3a, V5b, BK3 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland Remissvar Förslag på Strategiskt vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland Formulär åtagande Tranemo kommun. Regionalt åtgärdsprogram miljömålen Föredragning och debatt Sektionschef Pernilla Kronbäck föredrar ärendet och svarar på frågor. Beslutet skickas till Samhällssutvecklingssektionen vastragotaland@lansstyrelsen.se Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Formulär åtagande Tranemo kommun. Regionalt åtgärdsprogram miljömålen (ange dnr ) Status Kommunstyrelsen 2 (2)

82 Vår ref: Thomas Tranefors Miljöstrateg Datum: Dnr: KS/2018:592 Tjänsteskrivelse om åtagande i åtgärdsprogrammet för miljömålen Förslag till beslut Beslutar om åtaganden enligt formulär. Ärendet Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland är vårt regionala åtgärdsprogram för miljömålen Programmet är framtaget av Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen i samverkan med Västra Götalandsregionen. Syftet med åtgärdsprogrammet är att vägleda och stödja prioriteringar samt stimulera till en ökad samverkan i det lokala och regionala miljöarbetet. Vi fokuserar på fyra utmaningar där det finns åtgärder för lokala och regionala aktörer i Västra Götaland för att nå miljömålen. Flera åtgärder grundar sig på lagkrav medan andra åtgärder till större del är frivilliga. Under programmets period stödjer Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Västra Götalandsregionen arbetet genom att bidra till samverkan, följa upp åtgärderna och sprida goda exempel. Åtgärder inom utmaningen Minskad klimatpåverkan täcks upp av vårt deltagande i Klimat 2030, där vi redan 2016 visade intresse för vissa fokusområden i Remissvar Förslag på Strategiskt vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland KS 2016:530. Flera åtgärder under Hållbar användning av vatten täcks upp av Åtgärdsprogrammet för Västerhavets vattendistrikt Dessa åtgärder är lagstyrda. Inom övriga områden redovisas inom vilka åtgärder som vi redan jobbar eller som återfinns som åtgärder i våra lokala miljömål. Dessutom föreslås nya åtgärder som vi finner viktiga för att nå våra lokala miljömål och där vi ser att samverkan med andra aktörer underlättar arbetet.

83 Åtgärder som är kopplade till tillsynsenhetens arbete redovisas som möjliga åtgärder då den nya organisationen inte är på plats och som styrs av deras framtida verksamhetsplan. I texten nedan förekommande förkortningar hänvisar till åtgärder presenterade i Utmaningar för ett hållbart Västra götaland som bifogas handlingarna. Pågående eller planerade åtgärder KL2b,V2a, V4b, SO13, SO16, SO17, SO18, SO19, SO20b, BK1, BK6a Nya åtgärder KL4b En enkel informationsinsats som ryms under lokala miljömål Ren luft V10b I kommunen finns ett antal fiskevårdsföreningar. Årliga träffar med dessa vore värdefullt för att nå lokala miljömål Vatten SO2 Runt framförallt Tranemo tätort finns svårskötta strandängar som i år visat sig värdefulla när torra marker inte producerat tillräckligt. Detta kommer vara en viktig resurs och genom skötsel skapas ett attraktivare samhälle. Åtgärden handlar om deltagande i nätverk där dessa frågor diskuteras. Ryms inom lokala miljömål Natur SO5b Kommunen saknar en strategi för hur skogsmark ska användas. För att nå lokala miljömål Natur måste skogsbruket i kommunala skogar minst nå upp till god miljöhänsyn genom målbilder. SO8b För att ta till vara på rekreation och miljövärden krävs att hyggesfria metoder används i högre grad på kommunens mark. Ryms inom främst lokala miljömål Natur BK4 Vi har under lång tid saknat en politiskt förankrat ställningstagande om hur kulturmiljön i kommunen ska ta tillvaratas. Ryms inom lokala miljömål God bebyggd miljö Möjliga åtgärder som kan ingå i senare åtagande. KL3a, V5b, BK3 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland Remissvar Förslag på Strategiskt vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland Formulär åtagande Tranemo kommun. Regionalt åtgärdsprogram miljömålen

84 Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Beslutet skickas till Samhällssutvecklingssektionen Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Formulär åtagande Tranemo kommun. Regionalt åtgärdsprogram miljömålen (ange dnr ) Status Pernilla Kronbäck Sektionschef Thomas Tranefors Miljöstrateg

85 FÖR ETT HÅLLBART REGIONALT ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR MILJÖMÅLEN

86 Utgivare: Länsstyrelsen Västra Götalands län Grafisk form: Amelie Wintzell Enedahl Foto: Anna Ek, Martin Fransson, Lars Johansson Illustration globala mål: United Nations Development Programme (UNDP) Illustration miljömål: Tobias Flygar Illustration klimatanpassning: Rebecca Landmér Rapport: 2017:25 ISSN: X Mer information hittar du på

87 UTMANINGAR FÖR ETT HÅLLBART VÄSTRA GÖTALAND regionalt åtgärdsprogram för miljömålen I samverkan med 3

88 4

89 Förord Förord Västra Götaland är fantastiskt! Men vi har fortfarande utmaningar kvar för att nå våra miljömål och de globala målen. Med detta åtgärdsprogram för miljömålen vill Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen vägleda och stödja prioriteringar samt stimulera till ökad samverkan i miljöarbetet. Vi vet att vi på den lokala och regionala nivån har stora möjligheter att driva utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle. Genom att arbeta tillsammans ökar vi möjligheten att nå våra mål. Vi ser att det finns ett stort engagemang hos aktörerna i länet, och vi ser fram emot ett fortsatt samarbete. Välkomna att arbeta med oss för ett hållbart Västra Götaland! Anders Danielsson Foto: Francis Löfvenholm Anders Danielsson Landshövding Länsstyrelsen i Västra Götalands län Johanna From Regionchef Skogsstyrelsen region Syd Johanna From Foto: Henrik Sellin 5

90 Läsanvisning och målgrupp Läsanvisning och målgrupp Åtgärdsprogrammet består av tre delar: 1. huvuddokumentet som du har framför dig nu 2. detaljerat underlag om åtgärderna 3. samlade åtgärder per aktör. Nedan ger vi en övergripande introduktion om vad de tre delarna innehåller för att underlätta för dig. I åtgärdsprogrammet använder vi miljömål även om det formellt heter miljökvalitetsmål. 1. Huvuddokument Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland Detta dokument riktar sig till alla som har en roll i åtgärdsarbetet på lokal och regional nivå. Här ger vi inledningsvis en sammanfattning med beskrivningar av de fyra utmaningar som Västra Götaland står inför, tillsammans med en översikt av åtgärderna. Dessutom beskriver vi varför och hur åtgärdsprogrammet har tagits fram, vilka aktörer som berörs, information om de regionala miljömålen och de globala målen, samt om genomförande och arbetssätt. Sist i dokumentet finns varje utmaning beskriven tillsammans med tabeller med åtgärder och förslag på aktörer. Huvuddokument är det formella dokumentet som beslutas för att uppfylla Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens uppdrag. 2. Detaljerat underlag om åtgärderna Detta dokument riktar sig till oss som mer konkret jobbar med åtgärderna, till exempel på en kommun, myndighet, företag eller organisation. Här ger vi mer detaljerade beskrivningar av åtgärderna såsom bakgrund och de miljömässiga, sociala och ekonomiska effekterna. Dessutom finns här beskrivet vilken rapportering och uppföljning som förväntas av de som åtar sig åtgärder. Här beskriver vi också mer detaljerat hur uppföljningen kommer att samordnas med uppföljningen av de inkluderade planerna och programmen. Dokumentet kommer att finnas som en pdf-fil på Länsstyrelsens webbplats och kommer att revideras vid behov. 3. Åtgärder per aktör Vi samlar åtgärder för följande aktörer eller aktörsgrupper: kommunerna (inklusive kommunala bolag och kommunalförbund), Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Trafikverket, Västra Götalandsregionen, intresseorganisationer och ideella föreningar, utbildning, jord- och skogsbruket samt näringsliv. Vi samlar de åtgärder som berör varje aktörsgrupp för att underlätta arbetet med åtgärderna i sin organisation. Dessa dokument finns som pdf-filer på Länsstyrelsens webbplats. 6

91 Sammanfattning MINSKAD KLIMATPÅVERKAN & REN LUFT HÅLLBAR ANVÄNDNING AV VATTENMILJÖER HÅLLBART BRUKANDE AV SKOG & ODLINGSLANDSKAP GOD BOENDEMILJÖ & HÅLLBAR KONSUMTION Sammanfattning Vi fokuserar på fyra utmaningar för Västra Götaland där vi tillsammans kan skapa bättre förutsättningar för miljön: hh hh hh hh Minskad klimatpåverkan och ren luft Hållbar användning av vattenmiljöer Hållbart brukande av skog och odlingslandskap God boendemiljö och hållbar konsumtion Inom varje utmaning finns åtgärder för lokala och regionala aktörer i Västra Götaland för att nå de regionala miljömålen. Kommunerna, Västra Götalandsregionen, universitet och högskolor, näringsliv, mark ägare, ideella organisationer, Skogsstyrelsen, Trafikverket och Länsstyrelsen är några viktiga aktörer för genomförandet. Syftet med åtgärdsprogrammet är att det ska vägleda och stödja pioriteringar samt stimulera till en ökad sarmverkan i det lokala och regionala miljöarbetet. Flera åtgärder grundar sig på lagkrav medan andra åtgärder till större del är frivilliga. Under programmets period stödjer Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Västra Götalandsregionen arbetet genom att bidra till samverkan, följa upp åtgärderna och sprida goda exempel. Programmet innehåller 46 nya åtgärder (översikt sidan 6-7) som aktörerna åtar sig att arbeta med. För att skapa en helhet har även åtgärder från följande planer och program integrerats som täcker upp viktiga åtgärdsområden: Klimat 2030 Västra Götaland ställer om Åtgärdsprogram för havsmiljön Åtgärdsprogram för Västerhavets och Södra Östersjöns vattendistrikt

92 GLOBALA MÅL GLOBALA MÅL Utmaningar för Västra Götaland MINSKAD KLIMATPÅVERKAN & REN LUFT HÅLLBAR ANVÄNDNING AV VATTENMILJÖER KL1. Minska exponeringen för höga halter av partiklar från vägtrafik i tätorter KL2. Minska utsläppen av bensapyren och partiklar från småskalig vedeldning KL3. Minska industriernas utsläpp av flyktiga organiska ämnen (VOC) KL4. Minska utsläppen av lösningsmedel från hushåll KL5. Minska exponeringen för höga halter kvävedioxid i stadsluften + åtgärder inom Klimat 2030 Västra Götaland ställer om FOKUSOMRÅDE 1. FOKUSOMRÅDE 2. FOKUSOMRÅDE 3. FOKUSOMRÅDE 4. Hållbara transporter Klimatsmart och hälsosam mat Förnybara och resurseffektiva produkter och tjänster Sunda och klimatsmarta bostäder och lokaler V1. Skydda värdefulla sjöar och vattendrag V2. Skapa och bevara ekologiska kantzoner V3. Minska miljöriskerna med läkemedelsanvändning V4. Minska spridningen av högfluorerade ämnen (PFAS) V5. Genomföra regionalt program för efterbehandling av förorenade områden V6. Genomföra kommunal kust- och havsplanering V7. Samverka i framtagandet av havsplan för Västerhavet V8. Miljöanpassa fritidsbåtsanvändningen V9. Bedriva fisketillsyn vid kust- och inlandsvatten V10. Ta fram och genomföra fiskevårds- och fiskförvaltningsplaner V11. Främja utvecklingen av hållbart marint vattenbruk + 5 regionala åtgärder inom: Åtgärdsprogram för havsmiljön regionala åtgärder inom: Åtgärdsprogram för Västerhavets och Södra Östersjöns vattendistrikt Åtgärder som berör miljömålen Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Giftfri miljö God bebyggd miljö Åtgärder som berör miljömålen Bara naturlig försurning Levande sjöar och Giftfri miljö vattendrag Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt växt- och djurliv

93 GLOBALA MÅL GLOBALA MÅL HÅLLBART BRUKANDE AV SKOG & ODLINGSLANDSKAP GOD BOENDEMILJÖ & HÅLLBAR KONSUMTION Utmaningar för Västra Götaland SO1. Förbättra skötseln av strandängar och rikkärr SO2. Upprätta ett nätverk för skötsel av blöta strandängar och rikkärr SO3. Skydda värdefulla våtmarksområden SO4. Skydda värdefulla skogsområden SO5. Förbättra miljöhänsynen vid skogsbruksåtgärder genom målbilder SO6. Utveckla miljöhänsynen i skogsbruket genom åtgärdsgruppen Levande skogar SO7. Minska skadorna på forn- och kulturlämningar i skogsbruket SO8. Öka arealen hyggesfritt skogsbruk SO9. Samverka för att bevara jordbruksmark SO10. Bedriva miljörådgivning i lantbruket SO11. Främja natur- och kulturvärden i odlingslandskapet SO12. Utveckla dialogverktyg om markanvändning SO13. Ta fram lokalt underlag för att nå målen för betesmarker SO14. Främja ekologisk produktion SO15. Bevara och planera för skyddsvärda träd SO16. Använda GIS-baserade naturvårdsdatabaser och naturvårdsplaner i fysisk planering SO17. Skapa blomrika miljöer för pollinerare SO18. Bevara och stärka grön infrastruktur i hela landskapet SO19. Genomföra åtgärdsprogram för hotade arter SO20. Motverka spridningen av invasiva främmande arter BK1. Skydda och utveckla tätorters grönområden BK2. Undersöka formerna för och initiera nätverk eller annat projekt, med syfte att förbättra ljudmiljön i tätorter BK3. Förbättra inomhusmiljön inom skola och förskola samt vårdlokaler och andra boenden BK4. Ta fram kulturmiljöprogram som underlag i fysisk planering BK5. Sanera förorenade områden för att bygga bostäder BK6. Delta i projekt Giftfri vardag BK7. Främja ekologisk livsmedelskonsumtion BK8. Utbilda och lära för hållbar utveckling BK9. Sprida miljö- och naturinformation till nyanlända BK10. Främja miljömålsarbete inom föreningslivet KL = Minskad klimatpåverkan & ren luft V = Hållbar användning av vatten miljöer SO = Hållbart brukande av skog & odlings landskap BK = God boende miljö & hållbar konsumtion Åtgärder som berör miljömålen Giftfri miljö Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Ett rikt växt- och djurliv Åtgärder som berör miljömålen Giftfri miljö God bebyggd miljö samt övergripande arbete med hållbar utveckling. 9

94 10

95 Innehåll Tillsammans för ett hållbart Västra Götaland 12 Åtgärder ger resultat 12 Varför ett regionalt åtgärdsprogram? 12 Innehåll Vilka är våra utmaningar? 14 Fyra utmaningar 14 Förebygg istället för att kompensera 14 Hur ska åtgärderna genomföras? 16 Åtaganden 16 Detaljerat underlag om åtgärderna 16 Ekonomiska stöd och bidrag 16 Stöd, samverkan och goda exempel 16 Aktörer i Västra Götaland 17 Jämställdhet och jämlikhet som arbetssätt 17 Åtgärder i ett förändrat klimat 18 Hur följer vi upp åtgärderna? 18 Västra Götaland i världen 19 Generationsmålet och de globala målen 19 Nationellt och internationellt arbete 20 Västra Götalands miljömål 21 Vem ansvarar för miljömålen på regional nivå? 22 Hur har vi tagit fram åtgärdsprogrammet? 23 Delaktighet och samverkan 23 Kriterier för åtgärder 23 Minskad klimatpåverkan och ren luft 25 Hållbar användning av vattenmiljöer 30 Hållbart brukande av skog och odlingslandskap 38 God boendemiljö och hållbar konsumtion 43 Femton miljömål i länet 46 Läs mer 48 11

96 Tillsammans för ett hållbart Västra Götaland Tillsammans för ett hållbart Västra Götaland Åtgärder ger resultat Vi har många goda exempel i Västra Götaland på allt från fiskevård, utsläppsminskningar och trafikplanering till sanering av miljögifter och restaurering av naturvärden. Med detta åtgärdsprogram vill vi sprida kunskap och fler goda exempel. På den lokala och regionala nivån har vi stora möjligheter att aktivt driva utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle. Genom att arbeta tillsammans och genomföra åtgärder och utvecklingsinsatser ökar vi möjligheten att nå våra mål. Detta åtgärdsprogram inriktar sig främst på miljön genom vårt fokus på miljömålen. För att nå en hållbar utveckling behöver miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner samspela. Därför beskriver vi vad åtgärderna bedöms ge för effekter inom de tre dimensionerna och hur de förstärker varandra. Det är av avgörande betydelse att hushålla med resurserna över tid, så att kommande generationer får minst lika goda förutsättningar som idag. Den samhällsomställning som behövs för att nå det övergripande Generationsmålet samt miljömålen i Sverige kräver ett brett engagemang i hela samhället. Arbetet måste genomföras på alla nivåer, från den lokala till den globala. Inom vissa miljöområden kan vi åstadkomma mycket lokalt och regionalt, men inom andra områden krävs ett nationellt och internationellt samarbete med gemensamma åtgärder för att uppnå målen. Varför ett regionalt åtgärdsprogram? Det pågår mycket bra arbete för vår miljö i Västra Götaland, men ändå bedömer vi att de flesta miljömålen i länet inte nås till år Takten i åtgärdsarbetet behöver öka. Länsstyrelserna har därför fått regeringens uppdrag att ta fram regionala åtgärdsprogram för miljön. Målet är att ytterligare förbättra förutsättningarna för att nå miljömålen i länet. I programmet lyfts de åtgärder där lokala och regionala aktörer har mandat och styrmedel att skapa förändring. Vi fyller därmed en viktig funktion att komplettera det nationella och internationella arbetet. De regionala tilläggsmålen lyfter fram särdrag i Västra Götaland och blir därför särskilt viktiga (se avsnittet Vem ansvarar för miljömålen på regional nivå?). 12

97 Det regionala åtgärdsprogrammet ska hh hh hh ge vägledning och stöd för att prioritera åtgärder och utvecklingsinsatser stimulera till att öka samverkan mellan länets aktörer ge en effektivare användning av våra sammantagna resurser. Tillsammans för ett hållbart Västra Götaland Under förutsättning att alla åtgärder genomförs bedömer vi att nio av de femton miljömålen utvecklas i positiv riktning till 2020, till skillnad från 2017 då vi bedömde att endast två miljömål utvecklades positivt. Generellt krävs nationellt och internationellt arbete för att skapa bättre förutsättningar för att nå samtliga miljömål. Även om detta åtgärdsprogram endast sträcker sig till 2020 kommer dessa prioriterade åtgärder att fortsätta vara betydelsefulla i kommande åtgärdsprogram. Vi vill betona att det pågår mycket arbete för miljön utöver detta program och det är viktigt att det fortsätter. 13

98 Vilka är våra utmaningar? MINSKAD KLIMATPÅVERKAN & REN LUFT HÅLLBAR ANVÄNDNING AV VATTENMILJÖER HÅLLBART BRUKANDE AV SKOG & ODLINGSLANDSKAP GOD BOENDEMILJÖ & HÅLLBAR KONSUMTION Vilka är våra utmaningar? ställer om, Åtgärdsprogram för havsmiljön och Åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt och Södra Östersjöns vattendistrikt (se sidan 13). Andra planer och program lyfts in som enskilda åtgärder. Till exempel Regional handlingsplan för grön infrastruktur, Havsplan för Västerhavet, Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden och Landsbygdsprogrammet. Dessa har kompletterats med ytterligare åtgärder i programmet. Fyra utmaningar Vi har delat in det regionala åtgärdsprogrammet i fyra utmaningar för Västra Götaland. Detta finns överskådligt presenterat på sidan 6-7. Syftet med utmaningarna är att lättare kunna kommunicera och arbeta samlat kring olika frågor. För varje utmaning visar vi hh hh hh vilka globala mål som främst gynnas vilket eller vilka miljömål som främst gynnas av åtgärderna vilka aktörer som berörs. För att skapa en helhet som underlättar har vi integrerat de redan beslutade planerna/ programmen Klimat 2030 Västra Götaland Förebygg istället för att kompensera Vi behöver i större utsträckning lägga fokus på att förebygga istället för att kompensera och städa upp i efterhand. Många av åtgärderna handlar om att lösa uppkomna miljö- och hälsoproblem genom att begränsa, restaurera och kompensera. Vi måste bygga in hållbarhet i alla verksamheter och därmed förebygga framtida miljö- och hälsoproblem. Naturvårdsverkets fördjupade utvärdering av miljömålen 2015 lyfter särskilt att många av dagens styrmedel och åtgärder handlar om att begränsa och kompensera för skador på miljön. Vi bör i stället undvika att miljöproblemen uppstår. En uppmaning till länets alla aktörer är att ha ett förbyggande arbetssätt i sina verksamheter. 14

99 DE TRE PLANER OCH PROGRAM VARS ÅTGÄRDER INTEGRERAS I ÅTGÄRDSPROGRAMMET hhklimat 2030 Västra Götaland ställer om Med målet att vara en fossiloberoende region till år 2030 har Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen tagit fram en gemensam plan för att nå målet. Länsstyrelsens regeringsuppdrag att utveckla och genomföra regionala åtgärdsplaner för det klimat- och energistrategiska arbetet är inkluderat i Klimat Planen är uppdelad i fyra olika fokusområden med tillhörande satsningar: Hållbara transporter, Klimatsmart och hälsosam mat, Förnybara och resurseffektiva varor och tjänster samt Sunda och klimatsmarta bostäder och lokaler. Konkreta åtgärder tas fram inom dessa satsningar. Läs mer om planen och genomförandet här: hhåtgärdsprogram för havsmiljön Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram ett nationellt åtgärdsprogram för att uppnå målen i EU:s havsmiljödirektiv om god miljöstatus (ramdirektiv om en marin strategi 2008/56/EG). Genomförandet av EU:s havsmiljödirektiv är ett viktigt verktyg för att nå miljömålen. Endast de fem åtgärder som gäller regionala aktörer har lyfts i in i det regionala åtgärdsprogrammet. Du hittar programmet här: (sök på havsmiljödirektivet). Länsstyrelsen och kommunerna är de regionala aktörer som enligt Miljöbalken (5 kap 8 ) ska vidta de åtgärder som behövs enligt åtgärdsprogrammet. Åtgärdsprogrammet styrs av Havsmiljö förordning (2010:1341). En plan för uppföljning och genomförande tas fram av Havs- och vattenmyndigheten. Första uppföljningen sker 2018, och Havs- och vattenmyndigheten rapporterar till EU. hhåtgärdsprogram för Västerhavets och Södra Östersjöns vattendistrikt Sveriges fem vattenmyndigheter har tagit fram åtgärdsprogram för att uppnå målen i EU:s vatten direktiv om god ekologisk och kemisk status (ramdirektivet för vatten 2000/60/EG). Genomförandet av vattendirektivet är ett viktigt verktyg för att nå miljömålen. Endast de 25 åtgärder som gäller regionala aktörer har lyfts in i det regionala åtgärdsprogrammet. Västra Götaland ingår i två av fem vattendistrikt. Du hittar programmen här: Länsstyrelsen, kommunerna, Trafikverket och Skogsstyrelsen är de regionala aktörer som enligt Miljöbalken (5 kap 8 ) ska vidta de åtgärder som behövs enligt åtgärdsprogrammet. Åtgärdsprogrammet styrs av Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, och Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion. Årlig uppföljning sker av Vattenmyndigheterna, och Havs- och vattenmyndigheten rapporterar till EU. Vilka är våra utmaningar? 15

100 Hur ska åtgärderna genomföras? Var finns pengarna? - sammanställning av stöd och bidragsmöjligheter till åtgärder och insatser för att nå miljömålen Figur 1. Var finns pengarna? stöd och bidragsmöjligheter till åtgärder och insatser för att nå miljömålen är en sammanställning som tagits fram för att underlätta för länets aktörer i deras åtgärdsarbete och som uppdateras årligen. Hur ska åtgärderna genomföras? Åtaganden För att genomföra det regionala åtgärdsprogrammet krävs ett fortsatt stort engagemang i Västra Götaland. För varje åtgärd finns förslag på huvudaktörer och medaktörer. Aktörerna väljer vilka åtgärder man vill åta sig att genomföra. Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har genom sitt beslut av åtgärdsprogrammet åtagit sig de åtgärder där de anges vara huvud- eller medaktörer. Aktörer som åtar sig en åtgärd som huvudaktör tar även på sig att initiera och driva arbetet i samverkan med de medaktörer som åtagit sig åtgärden. De som åtar sig att delta som medaktör förväntas medverka genom att genomföra åtgärden inom sin egen verksamhet eller skapa förutsättningar och bidra med stöd till huvudaktören i genomförandet. Åtagandet görs digitalt i den webblösning som tas fram nationellt under för att rapportera och följa upp åtgärdsprogrammet (mer information finns i Detaljerat underlag om åtgärderna, se läsanvisning i början av detta dokument). För de tre integrerade programmen bedrivs genomförandet enligt förutsättningarna för respektive program (rutan sidan 13). Observera att Åtgärdsprogram för havsmiljön och Åtgärdsprogram för Västerhavets och Södra Östersjöns vattendistrikt är bindande enligt miljöbalken. Även flera andra åtgärder har lagkrav i grunden. Detaljerat underlag om åtgärderna I dokumentet Detaljerat underlag om åtgärderna beskrivs åtgärderna mer detaljerat med bland annat bakgrund och vilka effekter åtgärden bedöms leda till miljömässigt, socialt och ekonomiskt. Dessutom står det om finansiering och hur vi planerar att åtgärden följs upp. Detaljerat underlag om åtgärderna kan revideras under åtgärdsprogrammets period , till exempel om nya indikatorer tas fram eller andra förutsättningar ändras. Därför finns dokumentet endast i pdf-format på Länsstyrelsens webbplats. Ekonomiska stöd och bidrag Flera av åtgärderna kan genomföras genom prioriteringar i befintlig verksamhet, medan andra åtgärder kräver extra finansiering. För att hitta finansiering och därmed stödja genomförandet finns sammanställningen Var finns pengarna? stöd och bidragsmöjligheter till åtgärder och insatser för att nå miljömålen. Denna sammanställning uppdateras ett par gånger per år (figur 1). Den finns som pdf-fil på Länsstyrelsens webbplats. Stöd, samverkan och goda exempel Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Västra Götalandsregionen har ett särskilt ansvar regionalt för att stimulera, stödja och underlätta åtgärdsarbetet. Det kan till exempel vara kunskapsstöd 16

101 och att skapa mötesplatser till att samla och sprida goda exempel och resultat från arbetet. Uppföljning av åtgärderna är ett viktigt underlag i detta arbete. Hur detta kommer ske praktiskt kommer presenteras och utvecklas i samverkan med länets aktörer. Aktörer i Västra Götaland Västra Götalands aktörer är vi som på lokal och regional nivå är verksamma och har möjlighet att påverka. Viktiga aktörer är till exempel: Länets 49 kommuner Västra Götalandsregionen Universitet och högskolor Förskolor, grundskolor, gymnasier Företag och näringsliv Markägare Ideella organisationer (exempelvis vattenråd och naturskyddsföreningar) Skogsstyrelsen: Göteborgs samt Skaraborg Fyrbodals distrikt Trafikverket Länsstyrelsen i Västra Götalands län För att underlätta har vi samlat samtliga åtgärder som en aktör eller aktörsgrupp föreslås genomföra. Det är tänkt som stöd för verksamhetsplanering och åtaganden. Underlaget presenteras i pdf-format på Länsstyrelsens webbplats, och kommer finnas för följande aktörsgrupper: kommunerna (inklusive kommunala bolag och kommunalförbund), Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Trafikverket, Västra Götalandsregionen, intresseorganisationer och ideella föreningar, utbildning, jord- och skogsbruket samt näringsliv och företag. Detta åtgärdsprogram riktar sig främst till aktörerna ovan. Enskilda personer påverkas framför allt i de beslut som aktörerna tar. En sammanställning av vad enskilda personer själva kan göra i sin vardag för att leva mer miljöanpassat finns på Länsstyrelsens webbplats. Jämställdhet och jämlikhet som arbetssätt En av grundstenarna för en hållbar utveckling är att integrera miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter i beslutsfattandet. Faktorer som medverkar till social hållbarhet är bland annat jämställdhet, delaktighet och inflytande, hälsa och livskvalitet. Det är viktigt att miljömålen analyseras, inte bara utifrån dess påverkan på miljön, utan även hur de påverkar människor. Påverkar exempelvis miljögifter flickor och pojkar samt kvinnor och män på samma sätt? Påverkar kvinnor och män miljön på olika sätt och hur kan de bidra till eller påverkas av miljömålsarbetet? Här kan skillnaderna mellan kvinnors och mäns livsstil, beteenden och konsumtion undersökas. Det är även viktigt att arbeta med skillnader när det gäller attityder. Exempelvis kör män i industriländer bil i större utsträckning än kvinnor. Kvinnor är därför beroende av kollektivtrafik i större utsträckning. Genom att undersöka olika konsumtionsmönster och livssituationer bland kvinnor och män kan vi utveckla bättre styrmedel för att uppnå hållbarhet och förbättrad livskvalitet. Vi som aktörer bör alltid integrera ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv när åtgärder genomförs. Detta gör vi genom att göra analyser som är baserade på till exempel kön och ålder. Det är också viktigt att definiera målgruppen och målgruppens behov. I det arbetet lyfts vilka som borde nås och vilka som känner igen sig i kommunikationen (bild, text och språk). Det gör att fler målgrupper kan ta del av exempelvis samhällsinformation samt att olika gruppers behov och intressen tas tillvara. Vi belyser de sociala aspekterna i samtliga åtgärder för att skapa bättre riktade insatser och aktiviteter som bidrar till ett mer inkluderande och hållbart samhälle. Hur ska åtgärderna genomföras? 17

102 Hur följer vi upp åtgärderna? Åtgärder i ett förändrat klimat Påverkan från ett förändrat klimat har tagits med i åtgärdsarbetet genom att åtgärderna klimatanpassats (figur 2). Det handlar både om att bedöma framtida åtgärdsbehov på grund av klimatförändringarna och att klimatanpassa själva åtgärderna. Exempel på detta är arbetet med skydd av hotade arter som påverkas negativt av klimatförändringarna och ökad påverkan av främmande arter vars utbredning kan gynnas av klimatförändringarna. Fysiska åtgärder i miljön såsom fiskvägar (faunapassager) och dagvattenhantering är andra exempel där man behöver anpassa de fysiska åtgärderna för framtida regnmängder och vattennivåer. I den regionala handlingsplanen för klimatanpassning i Västra Götaland kan man läsa om länets klimatanpassning. Många åtgärder för att anpassa samhället till klimatförändringarna bidrar också till arbetet med att uppnå miljömålen. Flera miljömålsåtgärder i detta program har därför en koppling till handlingsplanens åtgärder. Hur följer vi upp åtgärderna? Genomförandet av åtgärderna kommer att följas upp årligen av Länsstyrelsen för att stimulera och motivera. Uppföljningen är även en förutsättning för att kommunicera det som görs i länet och för att sprida goda exempel, och blir därför en viktig del i samverkan om genomförandet av åtgärderna. Underlaget används i den årliga regionala bedömningen av miljömålen. I Detaljerat underlag om åtgärderna visas när och hur uppföljningen genomförs samt vilka uppföljningsmått och indikatorer som vi föreslår ska användas. Stödet ligger som tidigare nämnts på Länsstyrelsens webbplats i pdf-format. Under 2020 planerar vi en fördjupad utvärdering av åtgärdsprogrammet för att utveckla det kommande åtgärdsarbetet. Under tas en nationell webblösning fram för att rapportera och följa upp åtgärderna i de olika åtgärdsprogrammen. Det är i denna webblösning som du som aktör gör dina åtaganden av åtgärder. Figur 2. Klimatanpassning berör många delar av samhället. 18

103 Västra Götaland i världen Västra Götaland i världen Generationsmålet och de globala målen Sverige har ett ansvar för miljön i andra länder, vilket sammanfattas väl i Generationsmålet: Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Vid FN:s toppmöte 2015 antog världens statsoch regeringschefer Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling (figur 3). Agenda 2030 är den nya utvecklingsagendan som består av 17 globala mål med sammanlagt 169 delmål som ersätter de tidigare milleniemålen. Världens länder har åtagit sig att fram till år 2030 leda världen mot en hållbar och rättvis framtid. Generationsmålet och Agenda 2030 knyter ihop vårt gemensamma ansvar för miljön i en alltmer global värld. Sveriges regering har ambitionen att vara ledande i arbetet för de globala målen. I Sverige utgör miljömålen den miljömässiga delen av hållbar utveckling och är därmed en viktig del i Sveriges ansvar att uppfylla våra globala mål. I beskrivningen av våra fyra utmaningar i Västra Götaland visas på vilka miljömål som gynnas av åtgärderna inom utmaningen. Dessutom visar vi vilka globala mål som gynnas. Av våra 17 globala mål är det tretton mål som främst gynnas i vårt åtgärdsprogram för miljömålen: 2. Ingen hunger 3. Hälsa och välbefinnande 4. God utbildning för alla 5. Jämställdhet 6. Rent vatten och sanitet 7. Hållbar energi för alla 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt 9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur 11. Hållbara städer och samhällen 12. Hållbar konsumtion och produktion 13. Bekämpa klimatförändringen 14. Hav och marina resurser 15. Ekosystem och biologisk mångfald FREDLIGA OCH INKLUDERANDE SAMHÄLLEN Figur 3. Våra globala mål för hållbar utveckling. 19

104 Västra Götaland i världen Nationellt och internationellt arbete På samma sätt som Västra Götaland och Sverige har ett ansvar för miljön i andra länder, så är nationellt och internationellt arbete viktigt för att nå Sveriges Generationsmål och miljömål. Naturvårdsverkets årliga bedömningar av miljömålen på nationell nivå visar på behovet av starkare styrmedel. De lyfter särskilt fram behovet av ett fortsatt nationellt och internationellt arbete av insatser för att nå målen i klimatavtalet från FN:s klimatmöte i Paris. Därutöver lyfter de fram vikten av att tillämpa och fortsätta att utveckla de EU-gemensamma reglerna för kemikalier. De tar även upp behovet av att förstärka arbetet med att bevara värdefulla miljöer och ta mer miljöhänsyn, att stärka landsbygdsprogrammet med resurser till relevanta miljöåtgärder samt genomföra havsmiljödirektivets och vattendirektivets åtgärdsprogram. Naturvårdsverkets fördjupade utvärdering visar på vikten av att utveckla skattesystemet mot en cirkulär ekonomi. Dessutom rekommenderas att vi fasar ut miljöskadliga subventioner, moderniserar vattenlagstiftningen, ökar miljökraven i landsbygdsprogrammet och förändrar de skogspolitiska styrmedlen. För att vända den negativa globala miljöutvecklingen och uppnå både Sveriges egna miljömål och våra globala mål för hållbar utveckling krävs ett fortsatt internationellt arbete inom Europa (EU-direktiv och EU-lagstiftning). Det krävs även arbete på en global arena för att lyckas, där konventioner och avtal, såsom Klimatkonventionen och Kyotoprotokollet, är viktiga. 20

105 Västra Götalands miljömål Västra Götaland har antagit 15 av de 16 nationella miljömålen med preciseringar och etappmål som sina regionala mål. Miljömålet Storslagen fjällmiljö är det enda som inte är aktuellt för länet. Vi har dessutom tagit fram regionala tilläggsmål som lyfter fram regionala särdrag och områden som kräver ytterligare insatser för tretton av dessa mål. På Länsstyrelsens webbplats finns de regionala målen och tilläggsmålen. De femton regionala miljömålen finns beskrivna på sidorna Riksdagens beslut om miljömålen 1999 har lagt grunden för det som vi i dag kallar miljömålssystemet (figur 4). Syftet är att ge en tydlig struktur för det miljöarbete som Sverige bedriver nationellt, inom EU och internationellt. Detta ska också ge struktur för en systematisk uppföljning av miljöpolitiken. Miljömålssystemet består av generationsmål, miljömål med preciseringar, samt etappmål. Mer om miljömålen och miljömålssystemet finns att läsa om på och FN:s 17 GLOBALA MÅL GENERATIONSMÅLET Anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att miljömålen ska nås. Generationsmålet är därför vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. MILJÖMÅLEN Beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Det finns även preciseringar av miljömålen. Preciseringarna förtydligar målen och används i det löpande uppföljningsarbetet av målen. Det finns 16 nationella miljömål, varav 15 är antagna som regionala mål förutom Storslagen fjällmiljö som inte är aktuellt i Västra Götaland. ETAPPMÅLEN Är steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera miljömål. De visar vad Sverige kan göra och tydliggör var insatser bör sättas in, framför allt på nationell nivå. Västra Götalands miljömål REGIONALA MILJÖMÅL MED TILLÄGGSMÅL Västra Götaland har valt att ta fram regionala tilläggsmål som lyfter fram regionala särdrag och områden som kräver ytterligare insatser. De tydliggör därmed vad som behöver uppnås i Västra Götaland för att nå miljömålen. Figur 4. Miljömålssystemets olika nivåer och kopplingen till de globala målen för hållbar utveckling. KOMMUNALA/LOKALA MILJÖMÅL Många kommuner i Västra Götaland tar fram egna lokala miljömål för att ge riktning för det kommunala arbetet. 21

106 Västra Götalands län Rapportnr 2017:42 för Västra Götaland Vem ansvarar för miljömålen på regional nivå? 2017 BEDÖMNING Regionala MILJÖMÅL FÖR ETT HÅLLBART Figur 5. Viktiga dokument i det regionala miljömålsarbetet: Regionala miljömål Regionalt åtgärdsprogram Regional miljömålsbedömning Vem ansvarar för miljömålen på regional nivå? Länsstyrelsen i Västra Götalands län har regeringens uppdrag att på regional nivå verka för att Generationsmålet och de miljömål som riksdagen har fastställt nås. Det innebär att Länsstyrelsen ska samordna det regionala mål- och uppföljningsarbetet samt utveckla, samordna och genomföra regionala åtgärdsprogram med bred förankring i länet för att nå de olika målen. Vi ska stödja kommunerna med underlag i deras arbete. Vidare ska vi verka för att målen får genomslag i den lokala och regionala samhällsplaneringen och i det regionala tillväxtarbetet (förordning 2007:825 med länsstyrelseinstruktion). Skogsstyrelsen har det regionala ansvaret för uppföljning av miljömålet Levande skogar och Länsstyrelsen samarbetar med Skogsstyrelsen i det regionala miljömålsarbetet. Länsstyrelsen har också ett nära samarbete kring miljömålen och det regionala tillväxtarbetet med Västra Götalandsregionen. Västra Götalandsregionen i sin tur har ansvar för att främja tillväxt och en hållbar utveckling inom till exempel näringsliv, kultur, miljö, energi, infrastruktur, utbildning och turism. Samordningen av det regionala miljömålsuppdraget sammanfattas i de strategiska dokument som för arbetet framåt (figur 5). Dessa dokument är: hh Regionala miljömål för Västra Götaland som visar vad vi behöver uppnå hh hh Regionalt åtgärdsprogram för miljömålen som visar vad som behöver göras på lokal och regional nivå (detta dokument) Miljömålsbedömning som visar om vi når målen Miljömålen följs upp årligen både på regional och nationell nivå. Den nationella bedömningen sammanställs av Naturvårdsverket och lämnas till regeringen. Det är ett viktigt underlag till den svenska nationella politiken och Sveriges deltagande i den internationella politiken. Nationella och regionala bedömningar finns samlade på På Länsstyrelsens webbplats finns Västra Götalands regionala bedömningar. Under varje mandatperiod samordnar Naturvårdsverket dessutom en fördjupad utvärdering av miljömålen på regional och nationell nivå. Utöver detta är de kommande resultaten från uppföljningen av åtgärdsarbetet samt den omfattande miljöövervakningen på lokal och regional nivå viktiga delar i miljömålsarbetet. 22

107 Hur har vi tagit fram åtgärdsprogrammet? Delaktighet och samverkan Åtgärderna har tagits fram i bred samverkan vid möten med länets aktörer samt internt inom Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen. Centrala frågor om åtgärdsprogrammets uppbyggnad och genomförande har diskuterats vid dessa tillfällen. Kriterier för åtgärder I detta åtgärdsprogram har en åtgärd definierats så här: En handling med syftet att förbättra, restaurera eller bevara kvaliteten på klimat, luft, vatten, natur, kulturmiljö och hälsa. Åtgärdsarbetet kan vara frivilligt, styrt av lagstiftning eller ha specifikt syfte att uppnå miljömål, EU-direktiv eller andra beslut och åtaganden med syfte att nå en bättre miljö. Arbetet kan ske på olika geografiska skalor beroende på behov och miljöproblemets karaktär och orsak. Åtgärderna ska hh vara regionalt viktiga för att uppnå miljömålen i länet, särskilt för att uppnå de regionala tilläggsmålen hh ha en eller flera regionala aktörer som kan arbeta med åtgärden hh vara genomförbara eller kunna påbörjas under åtgärdsprogrammets period 2017 hh 2020 prioritera samverkan i arbetet. Exempel på åtgärder är hh informativa (rådgivning, informationsmaterial, utbildning) hh juridiska (vägledning, tillsyn och prövning, områdesskydd, fysisk planering) hh ekonomiska (bidrag och stöd) hh fysiska (ny teknik, ombyggnad, installation, anläggande av våtmark, restaurering med mera) hh nätverk (samverkan, dialogforum, gemensam planering). Hur har vi tagit fram åtgärdsprogrammet? 23

108 Hur har vi tagit fram åtgärdsprogrammet? Majoriteten av åtgärderna i programmet är pågående arbeten som behöver intensifieras. Flera av åtgärderna har även ett tydligt lagkrav i grunden, vilket beskrivs i Detaljerat underlag om åtgärderna. Det gäller särskilt vatten- och havsmiljöförvaltningarnas åtgärdsprogram men även flera enskilda åtgärder. Miljöövervakning och andra kunskapsunderlag är viktiga för att prioritera och följa upp åtgärder. Att enbart undersöka och inventera har en begränsad roll som åtgärd i detta åtgärdsprogram. Ett nära samarbete mellan åtgärdsarbete och miljöövervakning är nödvändigt för ett effektivt arbete. Flera regionala aktörer delar ut betydelsefulla bidrag och stöd för en bättre miljö. De finns samlade i Var finns pengarna? stöd och bidragsmöjligheter till åtgärder och insatser för att nå miljömålen (figur 1). 24

109 UTMANING FÖR VÄSTRA GÖTALAND MINSKAD KLIMATPÅVERKAN OCH REN LUFT KL = Minskad klimatpåv e rka n oc h re n l uft Sverige har åtagit sig att genomföra det globala klimatavtalet från Paris. Vi har ett stort ansvar för den samhällsomställning som krävs på såväl regional som lokal nivå. Målet är att den globala temperaturökningen ska hållas väl under 2 grader med en strävan att begränsa den till högst 1,5 grader. Sverige ska senast 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Klimat 2030-Västra Götaland ställer om som beslutades 2017 är centralt för att vi ska lyckas. Planen fokuserar på hållbara transporter, klimatsmart och hälsosam mat, förnybara och resurseffektiva varor och tjänster samt sunda klimatsmarta bostäder och lokaler. Flera åtgärder som krävs för att nå Klimat 2030 berör andra miljömål, och planen har därför kopplingar även till de andra utmaningarna. Vi har kommit långt i Västra Götaland med att förbättra luftkvaliteten, men vi har fortfarande en bit kvar för att uppnå miljömålet Frisk luft. Förhöjda halter av luftföroreningar orsakar fortfarande betydande skador på människors hälsa, växtlighet samt kulturföremål. Kostnaderna för ohälsa, skördebortfall och försämrad skogstillväxt är höga. Det är angeläget med fler åtgärder för att minska halterna av kvävedioxid och partiklar i gatumiljö. Vedeldning inom tätbebyggda områden kan också försämra luftkvaliteten och behöva uppmärksammas. Även satsningar för att minska utsläppen av flyktiga organiska ämnen är viktiga i länet. Många åtgärder för en fossiloberoende framtid i Västra Götaland blir samtidigt insatser för en bättre luftkvalitet. För att klara klimatmålet behövs en tydlig samhällsplanering som uppmuntrar till ökat kollektivt resande och ökad cykelpendling på bekostnad av bilresor. En sådan klimatplanering innebär samtidigt att det blir möjligt att nå målet om Frisk luft i många städer och tätorter. Förutom de åtgärder som presenteras nedan så arbetar Länsstyrelsen med det regionala tilläggsmålet om ökad andel förnybar energi genom medverkan i och finansiering av nätverk och projekt för biogas, vindkraft och solel. Även inom landsbygdsprogrammet pågår ett aktivt arbete för att minska klimatpåverkan från jordbruket. Åtgärder bidrar främst till att nå miljömålen: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Giftfri miljö God bebyggd miljö (de delar som berör trafik, energi och avfall) Åtgärderna bidrar främst till följande globala mål: 3. Hälsa och välbefinnande 7. Hållbar energi för alla 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt 9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur 11. Hållbara städer och samhällen 12. Hållbar konsumtion och produktion 13. Bekämpa klimatförändringen Vill du veta mer om miljötillståndet i Västra Götaland? Vi har mycket information i våra årliga bedömningar av miljömålen samt i vår regionala miljöövervakning på Länsstyrelsens webbplats. Minskad klimatpåverkan och ren luft 25

110 Observera att varje åtgärd beskrivs mer i detalj i Detaljerat underlag om åtgärderna, bland annat miljömässiga, sociala och ekonomiska effekter av varje åtgärd. Minskad klimatpåverkan och ren luft Nr KL1 Åtgärder inom utmaningen MINSKAD KLIMATPÅVERKAN OCH REN LUFT Minska exponeringen för höga halter av partiklar från vägtrafik i tätorter a) Sammanställa i vilka tätorter och på vilka gator människor är mest exponerade för partikelhalter som överskrider miljömålets precisering. b) Genomföra åtgärder för att minska höga halter av partiklar på belastade gator och stråk, t.ex. åtgärder för en minskad vägtrafik, fysisk planering för ett transporteffektivt samhälle, införande av miljözoner eller dubbdäcksförbud, gå över till vägbeläggning med låga partikelemissioner, dammbindning samt regelbunden sopning av gatorna under vårvintern. Kopplar till Klimat 2030, fokusområde 1 Hållbara transporter. KL2 Minska utsläppen av bensapyren och partiklar från småskalig vedeldning a) Kartlägga omfattningen och utbredningen av småskalig eldning i länets kommuner. b) Informera om hur man eldar rätt och om hälsopåverkan från vedeldning. Förslag huvudaktör Förslag medaktör Länsstyrelsen (a) Kommunerna (b) Kommunerna (a) Göteborgsregionens luftvårdsförbund (a) Luft i Väst (a) Trafikverket (b) Länsstyrelsen (b) Länsstyrelsen (a) Kommunerna (b) Kommunerna (a) Miljömål som främst berörs Begränsad klimatpåverkan Frisk luft God bebyggd miljö Begränsad klimatpåverkan Frisk luft God bebyggd miljö KL3 Minska industriernas utsläpp av flyktiga organiska ämnen (VOC) a) Genom tillsyn och prövning fortsätta arbetet med att minska industriernas utsläpp av VOC. b) Fördjupad kartläggning av olika typer av VOC-utsläpp från industrin, deras bidrag till VOC-halterna i Göteborg samt bidraget till den regionala ozonbildningen. Syftet är att kunna identifiera effekterna av utsläppen på människors hälsa och miljö, samt identifiera de industrikällor som är viktigast att åtgärda och att identifiera de platser där påverkan är som störst som underlag till fysisk planering samt prövning och tillsyn. Kopplar till åtgärd KL4 Minska utsläppen av lösningsmedel från hushåll. Länsstyrelsen (a, b) Göteborgsregionens luftvårdsförbund (b) Verksamhetsutövare (a) Kommunerna (a) Berörda medlemmar med VOCutsläpp i Göteborgsregionens luftvårdsförbund (b) Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö KL4 Minska utsläppen av lösningsmedel från hushåll a) Följa frågan om lämpliga åtgärder för att minska hushållens användning av produkter som avger lösningsmedel och informera kommunerna. b) Informera om hur hushållen kan minska sina utsläpp av flyktiga organiska ämnen. Kopplar till åtgärd KL3 Minska industriernas utsläpp av flyktiga organiska ämnen (VOC). Länsstyrelsen (a) Kommunerna (b) Kommunerna (a) Länsstyrelsen (b) Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö 26

111 Nr Åtgärder inom utmaningen MINSKAD KLIMATPÅVERKAN OCH REN LUFT KL5 Minska exponeringen för höga halter kvävedioxid i stadsluften a) Följa upp att beslutade åtgärder i det reviderade åtgärdsprogrammet för kvävedioxid i Göteborgsregionen för att klara miljökvalitetsnormer (MKN) har genomförts. b) Sammanställa i vilka tätorter och på vilka gator människor är mest exponerade för kvävedioxidhalter som överskrider miljömålets precisering. c) Genomföra åtgärder för att minska höga halter av kvävedioxid genom att på dessa gator och stråk, t.ex. åtgärder för minskad vägtrafik särskilt tung trafik, fysisk planering för ett transporteffektivt samhälle, införande av miljözoner, ställa krav på arbetsmaskiner vid upphandling, uppmuntra övergång från diesel- och bensindrift till fordonsgas och elektrifierade transporter. Kopplar till Klimat 2030, fokusområde 1 Hållbara transporter. Förslag huvudaktör Förslag medaktör Länsstyrelsen (a,b) Kommuner (c) Göteborgs stad (a) Mölndals stad (a) Trafikverket (a) Västtrafik (a) Göteborgsregionens kommunalförbund (a) Västra Götalandsregionen (a) Kommunerna (b) Göteborgsregionens luftvårdsförbund (b) Luft i väst (b) Trafikverket (c) Länsstyrelsen (c) Miljömål som främst berörs Begränsad klimatpåverkan Frisk luft God bebyggd miljö Minskad klimatpåverkan och ren luft 27

112 Minskad klimatpåverkan och ren luft Klimat 2030 Västra Götaland ställer om En gemensam plan för att nå målet om fossiloberoende 2030 har stor betydelse för det regionala arbetet att nå miljömålen. Planen inkluderas i detta åtgärdsprogram i utmaningen Minskad klimatpåverkan och ren luft. Genomförandet av Klimat 2030 kommer innebära kraftsamlingar inom respektive fokusområde och dess satsningar. Detaljer om åtgärder och förslag på aktörer tas fram löpande. Hela Klimat 2030 hittar du på Miljömål som främst berörs FOKUSOMRÅDE 1. Hållbara transporter Begränsad klimatpåverkan Frisk luft God bebyggd miljö SATSNING 1.1. Klimatsmart vardagsresande där fler väljer gång, cykling och kollektivt resande Exempel på viktiga aktörer: arbetsgivare, bostadsbolag, fastighetsägare, ideella organisationer, kommunalförbund, kommuner, Länsstyrelsen, skolor, studieförbund, Trafikverket Väst, universitet och högskolor, Västtrafik, Västra Götalandsregionen m. fl. SATSNING 1.2. Accelererad omställning till fossilfria fordon Exempel på viktiga aktörer: bilkooperativ, fordonsindustrin, ideella organisationer, kommersiella bilpoolsföretag, kommunerna, Länsstyrelsen, Trafikverket Väst, universitet och högskolor, Västra Götalandsregionen m.fl. SATSNING 1.3. Effektiva godstransporter Exempel på viktiga aktörer: hamnarna, handeln, kommunerna, Länsstyrelsen, transportföretag, Västra Götalandsregionen m.fl. SATSNING 1.4. Klimatsmarta möten och semestrar Exempel på viktiga aktörer: arbetsplatser, besöksnäringen, kommunerna, Länsstyrelsen, Turistrådet Västsverige, universitet och högskolor, Västra Götalandsregionen, m. fl. FOKUSOMRÅDE 2. Klimatsmart och hälsosam mat Begränsad klimatpåverkan Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt odlingslandskap SATSNING 2.1. Minskat matsvinn Exempel på viktiga aktörer: ideella organisationer, kommunerna, livsmedelsföretag, Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen m. fl. SATSNING 2.2. Främja hållbart lantbruk Exempel på viktiga aktörer: Agroväst, ideella organisationer, kommuner, lantbruksföretag, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Länsstyrelsen, universitet, högskolor och forskningsinstitut, Västra Götalandsregionen m. fl. SATSNING 2.3. Mer vegetariskt på tallriken Exempel på viktiga aktörer: ideella organisationer, kommunerna, Länsstyrelsen, restaurangsektorn, Västra Götalandsregionen m. fl. 28

113 FOKUSOMRÅDE 3. Förnybara och resurseffektiva produkter och tjänster Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö God bebyggd miljö SATSNING 3.1. Större marknad för biobaserade material och drivmedel Exempel på viktiga aktörer: kommunerna, näringslivet, universitet och högskolor, science parks, Västra Götalandsregionen m. fl. SATSNING 3.2. Tjänster och cirkulära varor Exempel på viktiga aktörer: handeln, hantverksyrken, institut, kollaborativa initiativ, science parks, secondhandbutiker, universitet och högskolor, tjänstesektorn, Västra Götalandsregionen m. fl. SATSNING 3.3. Design för en hållbar livsstil Exempel på viktiga aktörer: arkitekter, designer, institut, produktutvecklare, science parks, universitet och högskolor, Västra Götalandsregionen m. fl. FOKUSOMRÅDE 4. Sunda och klimatsmarta bostäder och lokaler Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö God bebyggd miljö SATSNING 4.1. Flexibla, klimatsmarta mindre bostäder Exempel på viktiga aktörer: Boverket, byggbolag och bostadsbolag, Energimyndigheten, Hållbar utveckling Väst, kommuner och kommunalförbund, Länsstyrelsen, universitet och högskolor, Västra Götalandsregionen m.fl. SATSNING 4.2. Effektiv renovering av befintlig bebyggelse Exempel på viktiga aktörer: Boverket, byggbolag och bostadsbolag, Energimyndigheten, Hållbar utveckling Väst, kommuner och kommunalförbund, Länsstyrelsen, universitet och högskolor, Västra Götalandsregionen m. fl. Minskad klimatpåverkan och ren luft 29

114 UTMANING FÖR VÄSTRA GÖTALAND HÅLLBAR ANVÄNDNING AV VATTENMILJÖER V = Hå l lba r a nvänd n ing a v vatt e n miljöer Hållbar användning av vattenmiljöer 30 Åtgärder bidrar främst till att nå miljömålen: Bara naturlig försurning Giftfri miljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt växt- och djurliv Åtgärderna bidrar främst till följande globala målen: 6. Rent vatten och sanitet 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt 12. Hållbar konsumtion och produktion 14. Hav och marina resurser 15. Ekosystem och biologisk mångfald Vill du veta mer om miljötillståndet i Västra Götaland? Vi har mycket information i våra årliga bedömningar av miljömålen samt i vår regionala miljöövervakning på Länsstyrelsens webbplats. En bra vattenkvalitet i grundvatten, sjöar, vattendrag och hav är ett viktigt ansvar vi har på regional och lokal nivå, och det är en förutsättning för vår rekreation, friluftsliv, livsmedelsproduktion och dricksvatten. Vattnet är en viktig livsmiljö för många arter, och vi behöver skydda och bevara vattenlevande djur och växter liksom deras livsmiljöer. Vatten och havsmiljö är i högsta grad en internationell fråga, och EU:s två ramdirektiv för vatten och havsmiljö ställer krav på Sverige. Åtgärdsprogrammen för vatten och havsmiljö är viktiga verktyg för att uppnå miljömålen, och de regionala aktörernas åtgärder integreras därför i detta åtgärdsprogram. Åtgärderna är bindande enligt miljöbalken. Statusklassningen enligt EU:s vattendirektiv visar att en majoritet av våra vattenförekomster i kust, sjöar och vattendrag inte når upp till kravet på god status. För vattendrag och sjöar är vandringshinder, övergödning och försurning de främsta orsakerna. För kustvattnet är det framförallt övergödning som gör att god status inte uppnås. Vi har även påverkan från förorenade områden som kan läcka till ytoch grundvattnet. Halterna av kvicksilver och PBDE i sjöar och vattendrag utgör ett generellt problem i Sverige och bidrar till att god kemisk ytvattenstatus inte uppnås. Att säkra dricksvatten av tillräcklig kvalitet och mängd, liksom tillräckligt med vatten för bevattning inom livsmedelsproduktionen, blir en allt viktigare framtidsfråga bland annat på grund av klimatförändringarna. Västra Götaland är i stor utsträckning beroende av ytvattentäkter för dricksvattenförsörjningen. När det gäller grundvatten är risken stor för påverkan från verksamheter som kan påverka grundvattnet i framtiden. En generell hänsyn till allt grundvatten i länet är därför av stor betydelse för framtiden, inte bara det grundvatten som ingår i EU:s vattendirektiv. Fysisk planering är en avgörande förebyggande åtgärd för att uppnå bättre vattenmiljöer, och både havsplan för Västerhavet och kommunal kust- och havsplanering ingår som åtgärder. Hållbar planering av alla våra vattenresurser är ett arbetssätt som krävs av aktörerna i länet. Flera åtgärder i utmaningen Hållbart brukande av skog och odlingslandskap berör också vattenmiljön såsom Bevara och stärka grön infrastruktur för hela landskapet, Genomföra åtgärdsprogram för hotade arter och Motverka spridningen av invasiva främmande arter.

115 Observera att varje åtgärd beskrivs mer i detalj i Detaljerat underlag om åtgärderna, bland annat miljömässiga, sociala och ekonomiska effekter av varje åtgärd. Nr Åtgärder inom utmaningen HÅLLBAR ANVÄNDNING AV VATTENMILJÖER V1 Skydda värdefulla sjöar och vattendrag Skydda och restaurera sjöar och vattendrag som har värdefulla natur- och kulturmiljöer. Kopplar till andra åtgärder om skydd av naturområden såsom V14 (marina skyddade områden), V21 och V28 (skydd av dricksvattenförsörjningen), SO3 Skydda värdefulla våtmarksområden och SO4 Skydda värdefulla skogsområden. V2 Skapa och bevara ekologiska kantzoner a) Inkludera ekologiska kantzoner i kommunala planer som betydelsefulla ekosystemtjänster. b) Informera om kantzoners ekologiska betydelse. Kopplar till prioriterade områden i åtgärd SO18 Bevara och stärka grön infrastruktur i hela landskapet, samt åtgärd V40 (åtgärd 4 för Skogsstyrelsen i Åtgärdsprogram för Västerhavets och Södra Östersjöns vattendistrikt) samt regional handlingsplan för klimatanpassning. Förslag huvudaktör Förslag medaktör Länsstyrelsen Kommunerna Skogsstyrelsen Markägare Verksamhetsutövare Ideella organisationer Kommunerna (a) Länsstyrelsen (b) Skogsstyrelsen (b) Markägare (a, b) Ideella organisationer (a, b) Miljömål som främst berörs Levande sjöar och vattendrag Myllrande våtmarker Ett rikt växt- och djurliv Giftfri miljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Ett rikt växt- och djurliv Hållbar användning av vattenmiljöer V3 Minska miljöriskerna med läkemedelsanvändning a) Öka kunskapen om läkemedels miljöpåverkan inom Västra Götalandsregionens verksamheter genom utbildning och informationsinsatser till olika målgrupper. b) Minska ordinationen av särskilt miljöbelastande läkemedel, bland annat genom att verka för rationell användning av antibiotika och värktabletter. V4 Minska spridningen av högfluorerade ämnen (PFAS) a) Använda brandsläckningsmetoder med fluorfria alternativ utom i de få fall när fluorinnehållande brandskum krävs. Sanera utrustning och fordon som fortsättningsvis inte ska användas för fluorerade ämnen. b) Undersöka enskilda vattentäkter i närheten av brandövningsplatser eller där släckningsinsatser med fluorerade brandskum genomförts. c) Genomföra åtgärder på platser som är kraftigt förorenade av högfluorerade ämnen. V5 Genomföra regionalt program för efterbehandling av förorenade områden a) Genomföra aktiviteter enligt det regionala programmet för efterbehandling av förorenade områden Programmet omfattar prioriteringar av arbetet med alla förorenade områden. b) Ta fram kommunala handlingsplaner för efterbehandling av förorenade områden. Kopplar till åtgärd BK5 Sanera förorenade områden för att bygga bostäder och V34 (åtgärd 10 för Länsstyrelsen i Åtgärdsprogram för Västerhavets och Södra Östersjöns vattendistrikt) samt regional handlingsplan för klimatanpassning. Västra Götalandsregionen (a, b) Sjukhus (a, b) Primärvård (a, b) Privata vårdgivare (a, b) Kommuner (a) Apotek (a) Dagligvaruhandel (a) Räddningstjänster (a, b, c) Försvaret (b, c) Kommunerna (a, b, c) Länsstyrelsen (b, c) Generalläkaren (b, c) Giftfri miljö Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Giftfri miljö Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Länsstyrelsen (a) Kommunerna (b) Kommunerna (a) Verksamhetsutövare (a) Fastighetsägare (a) Länsstyrelsen (b) Giftfri miljö Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård God bebyggd miljö 31

116 Nr Åtgärder inom utmaningen HÅLLBAR ANVÄNDNING AV VATTENMILJÖER Förslag huvudaktör Förslag medaktör Miljömål som främst berörs Hållbar användning av vattenmiljöer V6 Genomföra kommunal kust- och havsplanering Ta fram och anta kommunala översiktsplaner för marina kustområden, som samordnas med havsplan för Västerhavet. Kopplar till åtgärd V7 Samverka i framtagandet av havsplan för Västerhavet, samt V22 (åtgärd 6 för kommunerna i Åtgärdsprogram för Västerhavets och Södra Östersjöns vattendistrikt) samt regional handlingsplan för klimatanpassning. V7 Samverka i framtagandet av havsplan för Västerhavet Samverka i framtagandet av havsplan för Västerhavet, samt samordna länets kustkommuners översiktliga planering enligt Plan- och bygglagen med Västerhavsplanen. Kopplar till åtgärd V6 Genomföra kommunal kust- och havsplanering samt V22 (åtgärd 6 för kommunerna i Åtgärdsprogram för Västerhavets och Södra Östersjöns vattendistrikt). V8 Miljöanpassa fritidsbåtsanvändningen Öka möjligheten till ett miljöanpassat båtliv genom att: a) erbjuda toatömning (sugtömning) för fritidsbåtar b) erbjuda fler möjlighet att nyttja båtbottentvätt samt säkerställa funktionen av befintliga reningsanläggningar c) erbjuda fler båtramper samt båtförvaring på land under sommarsäsong d) erbjuda tankning från pump av alkylatbensin och elladdning av motorer e) skrota uttjänta fritidsbåtar. Kopplar till åtgärd V5 Genomföra regionalt program för efterbehandling av förorenade områden. V9 Bedriva fisketillsyn vid kust- och inlandsvatten Bedriva fisketillsyn på fritids- och yrkesfiske i sjöar, vattendrag och kustvattenområdet samt verka för regelförändringar. Kopplar till åtgärd V10 Ta fram och genomföra fiskevårds- och fiskförvaltningsplaner. 11 kustkommuner Länsstyrelsen Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Tillväxt Norra Bohuslän Svinesundskommittén Västra Götalandsregionen Länsstyrelsen Kustkommunerna Regionala organ Småbåtshamnar (a-e) Kommuner (a-e) Näringsliv (d, e) Småbåtsägare (e) Länsstyrelsen (b) Intresseorganisationer Ideella organisationer Hav i balans samt levande kust och skärgård God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Begränsad klimatpåverkan Hav i balans samt levande kust och skärgård God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Giftfri miljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård V10 Ta fram och genomföra fiskevårds- och fiskförvaltningsplaner a) Ta fram en förvaltningsplan för Vänerlax. b) Arbeta aktivt med fiskevård och förvaltning, exempelvis genom att ta fram fler fiskevårdsplaner samt genomföra åtgärder i befintliga planer. Kopplar till åtgärd V9 Bedriva fisketillsyn vid kust- och inlandsvatten. Länsstyrelsen Fiskevårdsområden Fiskevårdsområdesföreningar Fiskerättsinnehavare Sjöpolisen Kustbevakningen Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt växt- och djurliv V11 Främja utvecklingen av hållbart marint vattenbruk a) Minska halten näringsämnen i kustvattnen genom att öka antalet aktiva odlingar av musslor, ostron, alger och sjöpungar. b) Tillgängliggöra mark och underlätta lösningar för en fungerande logistik vid drift och skörd av sjöbaserad blötdjursanläggning, samt för landbaserade recirkulerande odlingar. Kopplar till Klimat 2030 fokusområde 2: Klimatsmart och hälsosam mat. Länsstyrelsen (a) Fiskevårdsområdesföreningar (b) Länsstyrelsen i Värmlands län (a) Kommunerna (b) Länsstyrelsen (b) Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt växt- och djurliv Länsstyrelsen (a) Kustkommunerna (b) Näringslivet (a, b) Universitet och högskolor (a) Ingen övergödning Hav i balans samt levande kust och skärgård 32

117 Inkluderade åtgärder för regionala aktörer i God havsmiljö 2020: Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Del 4: Åtgärdsprogram för havsmiljön Inkluderade åtgärder för regionala aktörer i God havsmiljö 2020: Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Del 4: Åtgärdsprogram för havsmiljön Följande åtgärder är de fem av 32 åtgärder som berör de regionala aktörerna kommunerna och Länsstyrelsen. Hela åtgärdsprogrammet för havsmiljön hittar du på Nr V12 V13 Åtgärd (ÅPH 7) Länsstyrelserna: att bistå Havs- och vattenmyndigheten i att utreda var ytterligare fredningsområden bör införas i kustområdena. Gäller kustlänsstyrelser. (ÅPH 23) Kommunerna: att vid revidering av de kommunala avfallsplanerna identifiera och belysa hur avfallshanteringen kan bidra till att minska uppkomsten av marint skräp samt sätta upp målsättningar för ett sådant arbete. Huvudaktör Medaktör Länsstyrelsen Kommunerna Miljömål som främst berörs Åtgärderna är bindande enligt Miljöbalken (5 kap 8 ) Hav i balans samt levande kust och skärgård Hav i balans samt levande kust och skärgård God bebyggd miljö Hållbar användning av vattenmiljöer V14 (ÅPH 27) Länsstyrelserna: att utifrån riktlinjer och kriterier framtagna i Havsoch vattenmyndighetens nationella plan för marint områdesskydd inrätta nya marina skyddade områden i tillräcklig geografisk omfattning med lämpliga förvaltningsåtgärder för att de nya områdena ska kunna hjälpa till att nå god miljöstatus enligt havsmiljöförordningen. Kopplar till prioriterade områden i åtgärd SO18 Bevara och stärka grön infrastruktur i hela landskapet. Länsstyrelsen Kustkommunerna Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt växt- och djurliv V15 (ÅPH 28) Länsstyrelserna: att införa förvaltningsåtgärder i marina skyddade områden befintliga/nya, där sådana inte finns idag. Länsstyrelsen Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt växt- och djurliv V16 (ÅPH 31) Länsstyrelsen: att i samverkan med Havs- och vattenmyndigheten och berörda kommuner genomföra restaureringsåtgärder för ålgräs i Västerhavet. Kopplar till åtgärd SO19 Genomföra åtgärdsprogram för hotade arter. Länsstyrelsen Kustkommunerna Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt växt- och djurliv Observera att Länsstyrelsen även ska bistå Havs- och vattenmyndigheten i ÅPH 29 och ÅPH 30 om restaurering och ekologisk kompensation. Länsstyrelsen och kommunerna har även ansvar att rapportera genomförda åtgärder enligt åtgärd ÅPH

118 Hållbar användning av vattenmiljöer Inkluderade åtgärder för regionala aktörer i Förvaltningsplan Västerhavets och Södra Östersjöns vattendistrikt Del 4: Åtgärdsprogram Följande åtgärder är de 25 som berör de regionala aktörerna kommuner, Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Trafikverket. Åtgärdsformuleringarna har kortats ned för att gynna översikten, men hela åtgärdsformuleringarna finns i Åtgärder per aktör*. Hela åtgärdsprogrammet hittar du på Nr V17 V18 V19 V20 Åtgärd (åtgärd 1) Kommunerna ska bedriva tillsyn enligt miljöbalken inom sina verksamhetsområden, avseende verksamheter som påverkar vattenförekomster i sådan omfattning att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs, eller riskerar att inte följas. Åtgärden ska medföra att det för sådana verksamheter ställs krav på åtgärder som bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten kan följas. Kopplar till åtgärd V25 (åtgärd 1 för Länsstyrelsen i Åtgärdsprogram för Västerhavets och Södra Östersjöns vattendistrikt). (åtgärd 2) Kommunerna ska bedriva tillsyn så att a) utsläppen av kväve och fosfor från jordbruk och hästhållning minskas samt att b) tillförseln av växtskyddsmedel minskar, till vattenförekomster där det finns en risk för att miljökvalitetsnormerna för vatten inte kan följas på grund av sådan påverkan. Kopplar till åtgärd V31 (åtgärd 7 för Länsstyrelsen i Åtgärdsprogram för Västerhavets och Södra Östersjöns vattendistrikt). (åtgärd 3) Kommuner ska prioritera och genomföra sin tillsyn så att de ställer de krav som behövs för att utsläppen av näringsämnen och prioriterade och särskilda förorenande ämnen minskar från a) avloppsledningsnät och b) avloppsreningsverk minskar till vattenförekomster där det finns en risk för att miljökvalitetsnormerna för vatten inte kan följas på grund av sådan påverkan. (åtgärd 4) Kommunerna ska säkerställa minskade utsläpp från enskilda avlopp, genom: a) att ställa krav på begränsade utsläpp av fosfor och kväve där det behövs för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas, b) att prioritera tillsynen av enskilda avlopp för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Kopplar till åtgärd V32 (åtgärd 8 för Länsstyrelsen i Åtgärdsprogram för Västerhavets och Södra Östersjöns vattendistrikt). Huvudaktör Medaktör Kommunerna Kommunerna Kommunerna Kommunerna Åtgärderna är bindande enligt Miljöbalken (5 kap 8 ) Miljömål som främst berörs Giftfri miljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Giftfri miljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt odlingslandskap Giftfri miljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Giftfri miljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård V21 (åtgärd 5) Kommunerna ska säkerställa ett långsiktigt skydd för den nuvarande och framtida dricksvattenförsörjningen (fortsättning a-e i samlade åtgärder per aktör*). Kopplar till åtgärd V28 (åtgärd 4 för Länsstyrelsen i Åtgärdsprogram för Västerhavets och Södra Östersjöns vattendistrikt) samt regional handlingsplan för klimatanpassning. Kommunerna Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet 34

119 Nr V22 V23 V24 Åtgärd (åtgärd 6) Kommunerna ska genomföra sin översikts- och detaljplanering samt prövning enligt plan- och bygglagen så att den bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Kopplar till åtgärd V33 (åtgärd 9 för Länsstyrelsen i Åtgärdsprogram för Västerhavets och Södra Östersjöns vattendistrikt). (åtgärd 7) Kommunerna ska upprätta och utveckla vatten- och avloppsvattenplaner för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. (åtgärd 8) Kommunerna ska utveckla planer för hur dagvatten ska hanteras inom kommunen med avseende på kvantitet och kvalitet. Dagvattenplanerna ska bidra till att de åtgärder vidtas som behövs för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Huvudaktör Medaktör Kommunerna Länsstyrelsen Kommunerna Länsstyrelsen Kommunerna Miljömål som främst berörs Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Giftfri miljö Ingen övergödning Hav i balans samt levande kust och skärgård God bebyggd miljö Giftfri miljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Hållbar användning av vattenmiljöer V25 (åtgärd 1) Länsstyrelserna ska utöka och prioritera sin tillsyn av miljöfarliga verksamheter och vattenverksamheter enligt 9 och 11 kap. miljöbalken, så att tillsynen med beaktande av avrinningsområdesperspektiv inriktas på verksamheter som bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs, eller riskerar att inte följas. Åtgärden ska genomföras med stöd av de åtgärdsplaner som ska utarbetas enligt Länsstyrelsernas åtgärd 5. Kopplar till V17 (åtgärd 1 för Kommunerna i Åtgärdsprogram för Västerhavets och Södra Östersjöns vattendistrikt) och V29 (åtgärd 5 för Länsstyrelserna Åtgärdsprogram för Västerhavets och Södra Östersjöns vattendistrikt). (åtgärd 2) Länsstyrelserna ska bedriva tillsyn i syfte att identifiera de behov och möjligheter som finns att ställa krav på miljöhänsyn vid samtliga vattenkraftverk och dammar, på ett sådant sätt att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. (åtgärd 3) Länsstyrelserna ska via sin tillsyn eller genom vägledning till kommunerna säkerställa att verksamhetsutövare som bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder som påverkar vattenmiljön genomför egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamheternas eller åtgärdernas inverkan på den ekologiska, kemiska och kvantitativa statusen och den ekologiska potentialen i vattenförekomster. Länsstyrelsen Trafikverket Kommunerna V26 Länsstyrelsen Levande sjöar och vattendrag Ett rikt växt- och djurliv V27 Länsstyrelsen Kommunerna Giftfri miljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet V28 (åtgärd 4) Länsstyrelserna ska prioritera arbetet med långsiktigt skydd av dricksvattentäkter. (Fortsättning a-e i samlade åtgärder per aktör*.) Kopplar till åtgärd V21 (åtgärd 5 för kommunerna i Åtgärdsprogram för Västerhavets och Södra Östersjöns vattendistrikt) samt regional handlingsplan för klimatanpassning. (åtgärd 5) Länsstyrelserna ska ha åtgärdsplaner för avrinningsområden inom sina respektive län, och årligen uppdatera dem för att säkerställa att åtgärderna i planerna genomförs och följs upp. Åtgärdsplanerna ska ha fokus på de vattenförekomster där det behövs åtgärder för att miljökvalitetsnormerna ska kunna följas (fortsättning a-d i samlade åtgärder per aktör*). Kopplar till V25 (åtgärd 1 för Länsstyrelserna i Åtgärdsprogram för Västerhavets och Södra Östersjöns vattendistrikt). Länsstyrelsen Kommunerna V29 Länsstyrelsen Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård God bebyggd miljö 35

120 Hållbar användning av vattenmiljöer Nr V30 V31 Åtgärd (åtgärd 6) Länsstyrelserna ska prioritera och utveckla sin rådgivningsverksamhet för att minska växtnäringsförluster och förluster av växtskyddsmedel till vattenförekomster där det finns en risk för att miljökvalitetsnormerna för vatten inte kan följas på grund av sådan påverkan. Kopplar till åtgärd SO10 Bedriva miljörådgivning i lantbruket. (åtgärd 7) Länsstyrelserna ska utveckla sin tillsynsvägledning till kommunerna så att de kan ställa de krav som behövs för att minska växtnäringsförluster och förluster av växtskyddsmedel till vattenförekomster där det finns en risk för att miljökvalitetsnormerna för vatten inte kan följas på grund av sådan påverkan. Kopplar till åtgärd V18 (åtgärd 2 för Kommunerna i Åtgärdsprogram för Västerhavets och Södra Östersjöns vattendistrikt). (åtgärd 8) Länsstyrelserna ska utveckla sin vägledning till kommunerna gällande prövning och tillsyn av enskilda avlopp. Åtgärden ska genomföras så att den bidrar till att de åtgärder vidtas som behövs för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Kopplar till åtgärd V20 (åtgärd 4 för Kommunerna i Åtgärdsprogram för Västerhavets och Södra Östersjöns vattendistrikt). (åtgärd 9) Länsstyrelserna ska vägleda kommunerna vid översikts- och detaljplanering så att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. (Fortsättning a-c i samlade åtgärder per aktör*) Kopplar till åtgärd V22 (åtgärd 6 för Kommunerna i Åtgärdsprogram för Västerhavets och Södra Östersjöns vattendistrikt). (åtgärd 10) Länsstyrelserna ska i sitt arbete med bidragsansökningar och tillsyn av förorenade områden fortsätta prioritera områden med påverkan på vattenförekomster där det behövs förebyggande eller förbättrande åtgärder för att se till att miljökvalitetsnormerna för vatten kan följas. Kopplar till åtgärd V5 Genomföra regionalt program för efterbehandling av förorenade områden och BK5 Sanera förorenade områden för att bygga bostäder. (åtgärd 11) Länsstyrelserna ska säkerställa att kalkning av försurade sjöar och vattendrag enligt nationella riktlinjer kan fortsätta enligt den nationella kalkningsplanen och om nödvändigt utöka eller omlokalisera åtgärdsområden för kalkning. (åtgärd 12) Länsstyrelserna ska, inom ramen för sitt tillsynsuppdrag, kontrollera och följa upp att Trafikverket vidtar de åtgärder i det allmänna vägoch järnvägsnätet som behövs för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Kopplar till åtgärd V41 (åtgärd 1 för Trafikverket i Åtgärdsprogram för Västerhavets och Södra Östersjöns vattendistrikt). Huvudaktör Medaktör Länsstyrelsen Länsstyrelsen Kommunerna Miljömål som främst berörs Giftfri miljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Ett rikt odlingslandskap Giftfri miljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård V32 Länsstyrelsen Kommunerna Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård V33 Länsstyrelsen Kommunerna Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö V34 Länsstyrelsen Kommunerna Giftfri miljö Grundvatten av god kvalitet V35 V36 Länsstyrelsen Kommunerna Länsstyrelsen Trafikverket Bara naturlig försurning Levande sjöar och vattendrag Giftfri miljö Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Ett rikt växt- och djurliv 36

121 Nr V37 V38 Åtgärd (åtgärd 1) Skogsstyrelsen ska utveckla och prioritera sin tillsyn av skogsbruksverksamheter i syfte att tillräckliga åtgärder vidtas för att minimera påverkan från dessa verksamheter i anslutning till vattenförekomster där det finns risk för att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs. (åtgärd 2) Skogsstyrelsen ska utveckla och prioritera sitt arbete med information, kunskapsförmedling och återkoppling till skogsbruket, samt vid behov utveckla nya eller förändrade styrmedel eller arbetssätt på området. Åtgärden behöver särskilt fokusera på att minska tillförseln av näringsämnen, kvicksilver och partiklar till sjöar och vattendrag, upprätthålla skogsmarkens buffertförmåga mot försurning, samt minska den fysiska påverkan på vattenmiljön. Kopplar till åtgärd SO5 Förbättra miljöhänsynen vid skogsbruksåtgärder genom målbilder. Huvudaktör Medaktör Skogsstyrelsen Länsstyrelsen Kommunerna Skogsstyrelsen Länsstyrelsen Miljömål som främst berörs Giftfri miljö Levande sjöar och vattendrag Levande skogar Giftfri miljö Bara naturlig försurning Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Levande skogar Giftfri miljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Levande skogar Ett rikt växt- och djurliv Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt växt- och djurliv Giftfri miljö Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Hållbar användning av vattenmiljöer V39 (åtgärd 3) Skogsstyrelsen ska utveckla och implementera metoder för uppföljning av den miljöhänsyn som tas av skogsbruket, med avseende på påverkan på vattenmiljön. Arbetet behöver framförallt fokusera på dikningsåtgärder, hänsynsuppföljning och kvantifierbara metoder för uppföljning. Kopplar till åtgärd SO5 Förbättra miljöhänsynen vid skogsbruksåtgärder genom målbilder. Skogsstyrelsen Länsstyrelsen V40 (åtgärd 4) Skogsstyrelsen ska förbättra tillämpningen av befintliga styrmedel och/eller föreslå nya styrmedel för ekologiskt funktionella kantzoner mot sjöar och vattendrag för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Kopplar till åtgärd SO5 Förbättra miljöhänsynen vid skogsbruksåtgärder genom målbilder samt V2 Skapa och bevara ekologiska kantzoner. Skogsstyrelsen V41 (åtgärd 1) Trafikverket ska fortsätta utveckla och tillhandahålla kunskapsunderlag och information avseende möjligheten att minska vägars och järnvägars påverkan på vattenmiljön så att miljökvalitetsnormerna för vatten kan följas. Detta ska ske inom Trafikverkets egen organisation, till övriga väg- och banhållare och till entreprenörer som genomför kontroll, underhåll, ombyggnad och nyanläggningar av vägar (fortsättning a-c i samlade åtgärder per aktör*) Kopplar till åtgärd V36 (åtgärd 12 för Länsstyrelserna i Åtgärdsprogram för Västerhavets och Södra Östersjöns vattendistrikt). Trafikverket Länsstyrelsen Kommunerna Observera att kommunerna, Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Trafikverket även ska bistå eller delta i samverkan/samråd med nationella myndigheter i flertalet åtgärder som inte visas här. Hela åtgärdsprogrammet finns på 37

122 UTMANING FÖR VÄSTRA GÖTALAND HÅLLBART BRUKANDE AV SKOG OCH ODLINGSLANDSKAP Hållbart brukande av skog och odlingslandskap Åtgärder bidrar främst till att nå miljömålen: Giftfri miljö Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Ett rikt växt- och djurliv Åtgärderna bidrar främst till följande globala mål: 2. Ingen hunger 6. Rent vatten och sanitet 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt 11. Hållbara städer och samhällen 12. Hållbar konsumtion och produktion 15. Ekosystem och biologisk mångfald Vill du veta mer om miljötillståndet i Västra Götaland? Vi har mycket information i våra årliga bedömningar av miljömålen samt i vår regionala miljöövervakning på Länsstyrelsens webbplats. Den pågående förlusten av biologisk mångfald är ett globalt problem. Vi har ett stort ansvar på regional och lokal nivå att hindra att djur och växter dör ut, och bevara deras livsmiljöer och ekosystem. Fungerande ekosystem är en förutsättning för att behålla de viktiga ekosystemtjänster som vi får av naturen såsom rent vatten, livsmedel och rekreation. Skogs- och jordbrukets inverkan på biologisk mångfald är stor och det krävs ytterligare åtgärder för att nå ett hållbart brukande och hindra förlusten av biologisk mångfald. Att ha en regional hållbar livsmedelsproduktion är avgörande för att hålla landskapet öppet. Många arter hotas av att gamla ängs- och hagmarker växer igen. Men ett för intensivt och storskaligt åkerbruk leder i sin tur till förlust av småbiotoper och minskad variation i landskapet. För ett hållbart brukande av skogen krävs ökad miljöhänsyn vid avverkning, större arealer gammal skog, särskilt lövskog, och mer grov död ved. Flera kopplingar finns till utmaningen Hållbar användning av vattenmiljöer då Hållbart brukande av skog och odlingslandskap i hög grad även handlar om hänsyn till vattnet. Landsbygdsprogrammets breda arbete finansierar åtgärder även utanför detta åtgärdsprogram som är av betydelse för att uppnå miljömålen, såsom arealbaserade miljöersättningar. SO = Hå l lbart b rukand e a v skog & od lingslandskap Utmaningen kopplar också till planen Klimat 2030 Västra Götaland ställer om". Läs mer i fokusområdena Klimatsmart och hälsosam mat och Förnybara och resurseffektiva produkter och tjänster. God fysisk planering är en avgörande förebyggande åtgärd för ett hållbart brukande av våra naturresurser. Handlingsplan för grön infrastruktur är en viktig satsning för att stötta en samhällsförändring där planering sker utifrån det ekologiska behovet och där åtgärder genomförs för att stärka ekologiska samband i landskapet. 38

123 Observera att varje åtgärd beskrivs mer i detalj i Detaljerat underlag om åtgärderna, bland annat miljömässiga, sociala och ekonomiska effekter av varje åtgärd. Nr SO1 Åtgärder inom utmaningen HÅLLBART BRUKANDE AV SKOG OCH ODLINGSLANDSKAP Förbättra skötseln av strandängar och rikkärr a) Erbjuda strandängsträffar till olika målgrupper. b) Erbjuda riktad rådgivning med goda exempel till markägare och andra målgrupper. Kopplar till åtgärd SO2 Upprätta ett nätverk för skötseln av blöta strandängar och rikkärr, SO11 Främja natur- och kulturvärden i odlingslandskapet samt SO19 Genomföra åtgärdsprogram för hotade arter. SO2 Upprätta ett nätverk för skötsel av blöta strandängar och rikkärr Upprätta ett nätverk för skötsel av blöta strandängar och rikkärr med dålig bärighet, främst inom skyddad natur. Nätverket träffas regelbundet för erfarenhetsutbyte kring exempelvis metodik och maskiner. Kopplar till åtgärd SO1 Förbättra skötseln av strandängar och rikkärr och SO19 Genomföra åtgärdsprogram för hotade arter. SO3 Skydda värdefulla våtmarksområden Förslag huvudaktör Förslag medaktör Länsstyrelsen (a, b) Lantbrukare och deras organisationer Markägare, inklusive kommuner Västkuststiftelsen Länsstyrelsen Övriga länsstyrelser Västkuststiftelsen Miljömål som främst berörs Myllrande våtmarker Ett rikt odlingslandskap Ett rikt växt- och djurliv Myllrande våtmarker Ett rikt odlingslandskap Ett rikt växt- och djurliv Hållbart brukande av skog och odlingslandskap a) Slutföra reservatsbildning i de fem objekt som ingår i Myrskyddsplanen där skyddsarbete har påbörjats. b) Skydda våtmarker med höga naturvärden. Länsstyrelsen (a, b) Kommuner (b) Skogsstyrelsen (b) Myllrande våtmarker Ett rikt växt- och djurliv SO4 Skydda värdefulla skogsområden a) Skydda värdefulla skogsområden utifrån strategin för skydd av skog. b) Ta fram en regional strategi för formellt skydd av skog. c) Skydda värdefulla skogsområden genom frivilliga avsättningar. Kopplar till åtgärd SO19 Genomföra åtgärdsprogram för hotade arter samt SO12 Utveckla dialogverktyg om markanvändning. Länsstyrelsen (a, b) Skogsstyrelsen (a, b) Skogsägare (c) Kommunerna (a) Skogsbolag, skogsägarföreningar och övriga skogsägare (a) Myllrande våtmarker Levande skogar God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv SO5 Förbättra miljöhänsynen vid skogsbruksåtgärder genom målbilder a) Arbeta med framtagna målbilder för god miljöhänsyn genom lokala sektorsdialoger samt objektvisa dialoger i fält med representanter från skogsföretag och skogsmaskinentreprenörer. b) Bedriva skogsbruket i kommunala skogar utifrån målbilderna. Kopplar till åtgärd V38 och V39 (åtgärd 2 och 3 för Skogsstyrelsen i Åtgärdsprogram för Västerhavets och Södra Östersjöns vattendistrikt) samt SO12 Utveckla dialogverktyg om markanvändning. Skogsstyrelsen (a) Kommunerna (b) Skogssektorn (a, b) Levande sjöar och vattendrag Myllrande våtmarker Levande skogar God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv SO6 Utveckla miljöhänsynen i skogsbruket genom åtgärdsgruppen Levande skogar Länets skogliga aktörer samlas för information, dialog och erfarenhetsutbyte för att nå en bättre miljöhänsyn inom skogsbruket. Pågående och planerade åtgärder sammanställs till ett åtgärdsprogram som synliggör viktiga åtgärder och var kompletteringar behövs. Kopplar till åtgärd SO7 Minska skador på forn- och kulturlämningar i skogsbruket och till SO12 Utveckla dialogverktyg om markanvändning. Skogsstyrelsen Länets aktörer som ingår i åtgärdsgruppen Levande skogar Levande sjöar och vattendrag Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt växt- och djurliv 39

124 Nr Åtgärder inom utmaningen HÅLLBART BRUKANDE AV SKOG OCH ODLINGSLANDSKAP Förslag huvudaktör Förslag medaktör Miljömål som främst berörs Hållbart brukande av skog och odlingslandskap SO7 Minska skadorna på forn- och kulturlämningar i skogsbruket Följa upp implementeringen av de branschgemensamma riktlinjerna och diskutera resultat från eventuella uppföljningar och möjliga arbetssätt för att minska skadorna. Kopplar till åtgärd SO6 Utveckla miljöhänsynen i skogsbruket genom åtgärdsgruppen Levande skogar. SO8 Öka arealen hyggesfritt skogsbruk a) Ökad tillämpning och kunskap om hyggesfritt skogsbruk bland skogliga aktörer genom att iordningställa demonstrationsobjekt, genomföra temautbildningar, informationsaktiviteter och objektsvis rådgivning i fält till olika målgrupper. b) Utveckla hyggesfritt skogsbruk i kommunalt ägda skogar för att öka variationen i landskapet, främja rekreations- och miljövärden samt visa på möjligheterna med alternativa brukningsformer. SO9 Samverka för att bevara jordbruksmark Starta och driva ett nätverk i samverkan med intresserade kommuner för att ta fram gemensamma verktyg och underlag för bevarande av jordbruksmark. Nätverket utbyter erfarenheter om att hantera målkonflikter och prioriteringar på ett långsiktigt hållbart sätt. Syftet är att säkerställa möjligheterna för regional livsmedelsproduktion och andra ekosystemtjänster samt bevarad kulturlandskapsbild. Kopplar till Klimat 2030, fokusområde 2 Klimatsmart och hälsosam mat, satsning 2.2 Främja hållbart lantbruk. Länets aktörer som ingår i åtgärdsgruppen Levande skogar Övriga skogsbruksföretag, privata skogsägare, kommuner samt övriga ideella föreningar och organisationer Skogsstyrelsen (a) Kommunerna (b) Skogliga aktörer (a, b) Skogsstyrelsen (b) Hållbar Utveckling Väst (b) Länsstyrelsen Kommunerna Levande skogar Levande skogar God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv SO10 Bedriva miljörådgivning i lantbruket Genomföra Länsstyrelsens uppdrag inom landsbygdsprogrammet med miljörådgivning till lantbruks- och trädgårdsföretag: Greppa Näringen, stärka markbördighet, energi- och klimatfrågor, klimatanpassning, växtnäringsutnyttjande och användande av växtskyddsmedel. Uppdraget samordnas med tillsynsuppdrag som behörighetsutbildningar för växtskyddsmedel och karantänskadegörare. Kopplar till åtgärd V30 (åtgärd 6 för Länsstyrelsen i Åtgärdsprogram för Västerhavets och Södra Östersjöns vattendistrikt). Länsstyrelsen Upphandlade rådgivningsaktörer Lantbrukare Trädgårdsföretag Jordbruksverket LRF Ideella organisationer Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö Ingen övergödning Ett rikt odlingslandskap SO11 Främja natur- och kulturvärden i odlingslandskapet Genomföra Länsstyrelsens uppdrag inom landsbygdsprogrammet med rådgivning till olika landsbygdsaktörer för att stärka biologisk mångfald, kulturvärden och naturvårdande åtgärder. Rådgivning, kursverksamhet, inventeringar och andra projekt ingår. Kopplar till åtgärd SO1 Förbättra skötseln av strandängar och rikkärr, SO2 Upprätta ett nätverk för skötsel av blöta strandängar och rikkärr, SO18 Bevara och stärka grön infrastruktur i hela landskapet och SO19 Genomföra åtgärdsprogram för hotade arter. Länsstyrelsen Upphandlade aktörer för rådgivning Lantbrukare Markägare Ideella organisationer Västra Götalandsregionen Västarvet Myllrande våtmarker Ett rikt odlingslandskap Ett rikt växt- och djurliv 40

125 Nr Åtgärder inom utmaningen HÅLLBART BRUKANDE AV SKOG OCH ODLINGSLANDSKAP Förslag huvudaktör Förslag medaktör Miljömål som främst berörs SO12 Utveckla dialogverktyg om markanvändning a) Utveckla ett processinriktat arbetsverktyg för att arbeta med markanvändning med fokus på helhetsperspektiv, biologisk mångfald och kulturmiljövärden. Flera aktörer och större markområden kan få en utvecklingsplan utifrån natur- och kulturvärden, samarbete och företagande. Modellen tar tillvara deltagarnas intresse och omfattar vid behov all markanvändning och alla former av samarbete som behövs för att nå gemensamma mål. b) Sprida verktyget till intresserade aktörer genom information, samverkan och stöd. Kopplar till åtgärd SO19 Genomföra åtgärdsprogram för hotade arter. SO13 Ta fram lokalt underlag för att nå målen för betesmarker Ta fram och bryta ner kunskapsunderlag till lokal geografisk nivå för att konkretisera de regionala tilläggsmålen för slåtter- och betesmarkarealer. Även information om särskilt skyddsvärda natur- och kulturområden visas lokalt. Kopplar till åtgärder SO9 Samverka för att bevara jordbruksmark, SO11 Främja natur- och kulturvärden i odlingslandskapet och SO19 Genomföra åtgärdsprogram för hotade arter. Länsstyrelsen (a, b) Kommunerna Skogsstyrelsen SLU LRF Markägare Västarvet Ideella organisationer Länsstyrelsen Kommunerna Skogsstyrelsen LRF Markägare Västarvet Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Ett rikt växt- och djurliv Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Ett rikt växt- och djurliv Hållbart brukande av skog och odlingslandskap SO14 Främja ekologisk produktion Genomföra Länsstyrelsens uppdrag inom landsbygdsprogrammet med rådgivning och kurser till lantbruks- och trädgårdsföretag. Syftet är att öka arealen ekologiskt certifierad åkermark, antalet ekologiska företag och vidareutveckla befintliga ekologiska producenter. Kopplar till åtgärd BK7 Främja ekologisk livsmedelskonsumtion samt till Klimat 2030, fokusområde 2 Klimatsmart och hälsosam mat och satsning 2.2 Främja hållbart lantbruk. Länsstyrelsen Lantbrukare Trädgårdsföretag Upphandlade rådgivningsaktörer LRF Ekologiska lantbrukarna Västra Götalandsregionen Jordbruksverket Giftfri miljö Ett rikt odlingslandskap Ett rikt växt- och djurliv SO15 Bevara och planera för skyddsvärda träd Bevara skyddsvärda träd samt säkra ersättningsträd, i första hand i värdetrakter för skyddsvärda träd, men även i hela landskapet och i den bebyggda miljön genom att: a) inventera skyddsvärda träd b) erbjuda målgruppsanpassad information om skyddsvärda träd till markägare, planerare, ideella föreningar och intresserad allmänhet c) genomföra kurser i skötsel av skyddsvärda träd d) frihugga skyddsvärda träd samt ersättningsträd. Kopplar till åtgärd SO18 Bevara och stärka grön infrastruktur i hela landskapet, SO19 Genomföra åtgärdsprogram för hotade arter och BK1 Skydda och utveckla tätorters grönområden. Länsstyrelsen (a-d) Kommunerna (a-d) Svenska kyrkan (a, d) Skogsstyrelsen (d) Markägare (d) Västarvet (b, c) Levande skogar Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv SO16 Använda GIS-baserade naturvårdsdatabaser och naturvårdsplaner i fysisk planering Öka hänsynen till naturvärden i den fysiska planeringen genom att: a) använda aktuella GIS-baserade naturvårdsdatabaser b) ta fram och inarbeta aktuella naturvårdsplaner i fysisk planering. Kopplar till åtgärd SO15 Bevara och planera för skyddsvärda träd, SO18 Bevara och stärka grön infrastruktur i hela landskapet, BK1 Skydda och utveckla tätorters grönområden samt regional handlingsplan för klimatanpassning. Kommunerna (a, b) Ett rikt växt- och djurliv m.fl. 41

126 Nr Åtgärder inom utmaningen HÅLLBART BRUKANDE AV SKOG OCH ODLINGSLANDSKAP Förslag huvudaktör Förslag medaktör Miljömål som främst berörs Hållbart brukande av skog och odlingslandskap SO17 Skapa blomrika miljöer för pollinerare Skapa blomrika miljöer för pollinerare genom att omvandla tätortsnära gräsmarker till slåtterängar. Kopplar till åtgärd SO18 Bevara och stärka grön infrastruktur i hela landskapet och SO19 Genomföra åtgärdsprogram för hotade arter. SO18 Bevara och stärka grön infrastruktur i hela landskapet a) Ta fram en regional handlingsplan för grön infrastruktur till 2018 och därefter fortsätta processen med handlingsplanen samt påbörja genomförandet av de prioriterade åtgärderna i handlingsplanen. Verka för ett arbetssätt där ett helhetsperspektiv på landskapets ekologiska funktioner tas vid planering av alla typer av mark- och vattenanvändning, så att de för samhället viktiga ekosystemtjänsterna främjas. b) Planen används som ett ramverk för naturvårdsarbetet, som underlag för kommunal fysisk planering och klimatanpassningsåtgärder samt som underlag för mark-, vatten- och havsplanering. Planens insatsområden kopplar till: V2 Skapa och bevara ekologiska kantzoner, V14 (åtgärd 27 skydd av marina områden i Åtgärdsprogram för havsmiljön), SO11 Främja natur- och kulturvärden i odlingslandskapet, SO15 Bevara och planera för skyddsvärda träd samt regional handlingsplan för klimatanpassning. Åtgärden har även koppling till flera andra åtgärder då biologisk mångfald och grön infrastruktur är genomgående för många åtgärder. Kommunerna Trafikverket Länsstyrelsen (a, b) Kommunerna Västra Götalandsregionen Kommunalförbund Västarvet Skogsstyrelsen Trafikverket Markägare Skogsnäringen Fiskenäringen Jordbruksnäringen Ideella organisationer Ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt- och djurliv m.fl. SO19 Genomföra åtgärdsprogram för hotade arter Utveckla och genomföra åtgärdsprogram för hotade arter för att uppnå livskraftiga populationer och fungerande livsmiljöer. Innebär inventering, åtgärder, uppföljning och informationsinsatser. Kopplar till åtgärd SO18 Bevara och stärka grön infrastruktur i hela landskapet samt flertalet andra åtgärder som gynnar hotade arter. Länsstyrelsen Kommunerna Mark- och vattenägare Brukare av mark och vatten Trafikverket Skogsstyrelsen Ideella organisationer Ett rikt växt- och djurliv m.fl. SO20 Motverka spridningen av invasiva främmande arter a) Ta fram en regional handlingsplan baserat på ny EU-förordning. b) Bjuda in kommuner och andra aktörer som vill arbeta med åtgärder kring främmande arter. c) Producera informationsmaterial om främmande arter. Kopplar till åtgärd SO19 Genomföra åtgärdsprogram för hotade arter samt regional handlingsplan för klimatanpassning. Länsstyrelsen (a, b, c) Kommunerna Trafikverket Skogsstyrelsen Ideella organisationer Västarvet Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Ett rikt växt- och djurliv 42

127 UTMANING FÖR VÄSTRA GÖTALAND GOD BOENDEMILJÖ OCH HÅLLBAR KONSUMTION Stora utmaningar väntar kring hur vi bygger den mängd bostäder och andra lokaler som behövs den närmaste tiden. Kvaliteter i tätorterna behöver värnas så att ökad täthet kan kombineras med eller innehålla möjligheter till rekreation och vistelse i natur, med god nattsömn utan bullerstörningar och med ett byggande som tar sin utgångspunkt i kulturmiljöns resurser. Inomhus behöver vi säkerställa att vi inte blir sjuka av dålig ventilation och skadliga ämnen. En avgörande del i att åstadkomma en hållbar byggd struktur är att arbeta med behovet av resor och transporter, eftersom detta har stor påverkan på både klimat, utrymme och hälsa. Observera att åtgärder för att nå miljömålet God bebyggd miljö inom kollektivtrafik, energianvändning och avfallshantering finns i planen Klimat 2030 Västra Götaland ställer om som integrerats i utmaningen. Där ryms också åtgärder med planering som verktyg. Läs mer i fokusområdena Hållbara transporter, Klimatsmart och hälsosam mat, Förnybara och resurs effektiva produkter och tjänster och Sunda och klimatsmarta bostäder. I den fysiska planeringen hanterar vi också ett förändrat klimat genom att anpassa bebyggelse till nya vattennivåer och temperaturförhållanden. Den regionala handlingsplanen för klimatanpassning är en viktig del i detta detta, och kopplar på flera sätt till detta åtgärdsprogram. I denna utmaning är den sociala dimensionen av hållbarhet i extra fokus, då den tar fasta på en rad hinder för människors hälsa, välbefinnande och hållbara konsumtionsval som behöver hanteras för att uppnå hållbarhet. Här ser vi att de åtgärder som föreslås samtidigt stärker den miljömässiga dimensionen. Exempelvis åtgärderna om lärande, integration och konsumtion. Även inom detta område finns flera kopplingar till planen Klimat 2030 Västra Götaland ställer om. Läs mer i fokusområdena Klimatsmart och hälsosam mat och Förnybara och resurseffektiva produkter och tjänster. BK = God b o e n d em i l j ö & hå l lba r kons umtion Åtgärder bidrar främst till att nå miljömålen: Giftfri miljö God bebyggd miljö samt övergripande arbete med hållbar utveckling. Åtgärderna bidrar främst till följande globala mål: 3. Hälsa och välbefinnande 4. God utbildning för alla 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt 11. Hållbara städer och samhällen 12. Hållbar konsumtion och produktion Vill du veta mer om miljötillståndet i Västra Götaland? Vi har mycket information i våra årliga bedömningar av miljömålen samt i vår regionala miljöövervakning på Länsstyrelsens webbplats. God boendemiljö och hållbar konsumtion 43

128 Observera att varje åtgärd beskrivs mer i detalj i Detaljerat underlag om åtgärderna, bland annat miljömässiga, sociala och ekonomiska effekter av varje åtgärd. God boendemiljö och hållbar konsumtion Nr Åtgärder inom utmaningen GOD BOENDEMILJÖ OCH HÅLLBAR KONSUMTION BK1 Skydda och utveckla tätorters grönområden För varje tätort med över invånare upprätta en grönstrukturstrategi som del i översiktsplan (ÖP)/ fördjupad översiktsplan (FÖP) eller ta fram ett grönstrukturprogram kopplat till översiktsplan (ÖP)/ fördjupad översiktsplan (FÖP). Kopplar till åtgärd SO9 Samverka för att bevara jordbruksmark, SO16 Använda GIS-baserade naturvårdsdatabaser och naturvårdsplaner i fysisk planering, SO18 Bevara och stärka grön infrastruktur i hela landskapet samt regional handlingsplan för klimatanpassning. BK2 Undersöka formerna för och initiera nätverk eller annat projekt, med syfte att förbättra ljudmiljön i tätorter Steg 1: Identifiera berörda aktörer. Undersök syfte och behov av exempelvis ett nätverk för att förmedla kunskap om ohälsa till följd av trafikbuller, eller annat lämpligt projekt. Identifiera lämplig aktör att ansvara för steg 2. Steg 2: Starta ett nätverk eller annat projekt. Kopplar till Göteborgs stads åtgärdsprogram för buller. Förslag huvudaktör Förslag medaktör Kommunerna Fastighetsägare Väghållare, kommun eller Trafikverket Skolor och förskolor Länsstyrelsen Länsstyrelsen Kommunerna Forskare/experter Konsulter inom fysisk planering och trafikplanering Trafikverket Miljömedicinskt centrum Ev. annan aktör som identifieras i steg 1 Miljömål som främst berörs God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv God bebyggd miljö BK3 Förbättra inomhusmiljön inom skola och förskola samt vårdlokaler och andra boenden Stärkt egenkontroll samt förebyggande arbete bland annat avseende fukt, mögel och ventilation i inomhusmiljön i skola och förskola samt vårdlokaler och andra boenden. BK4 Ta fram kulturmiljöprogram som underlag i fysisk planering Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap ska bevaras, användas och utvecklas. Detta kan ske exempelvis genom ett aktuellt kulturmiljöprogram eller liknande strategiskt underlag, som antas som del av översiktsplanen. Kopplar till åtgärd SO11 Främja natur- och kulturvärden i odlingslandskapet, SO12 Utveckla dialogverktyg om markanvändning, SO16 Använda GIS-baserade naturvårdsdatabaser och naturvårdsplaner i fysisk planering, SO18 Bevara och stärka grön infrastruktur i hela landskapet, BK1 Skydda och bevara tätorters grönområden samt regional handlingsplan för klimatanpassning. BK5 Sanera förorenade områden för att bygga bostäder Informera och stödja kommuner att söka anslag för sanering av förorenade områden för bostadsbyggande, samt hantera inkomna ansökningar. Kopplar till åtgärd V5 Genomföra regionalt program för efterbehandling av förorenade område och V34 (åtgärd 10 för Länsstyrelsen i Åtgärdsprogram för Västerhavets och Södra Östersjöns vattendistrikt). Kommunerna Andra aktörer inom området Länsstyrelsen Giftfri miljö God bebyggd miljö Kommunerna Länsstyrelsen Flertalet miljömål Länsstyrelsen Kommunerna Fastighetsägare Giftfri miljö Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård God bebyggd miljö 44

129 Nr Åtgärder inom utmaningen GOD BOENDEMILJÖ OCH HÅLLBAR KONSUMTION BK6 Delta i projektet Giftfri vardag a) Arrangera kommunträffar med erfarenhetsutbyte inom nätverket Giftfri förskola, samt fokusera på tematiska projekt, exempelvis utsortering av befintliga produkter och hjälp vid avrop inom upphandling för nya produkter. b) Bevilja projektsatsningar för att fasa ut giftiga ämnen i textilier inom Västra Götalandsregionens handlingsplan Cirkulärt mode och hållbara miljöer. Kopplar till Klimat 2030, fokusområde 3 Förnybara och resurseffektiva produkter och tjänster, satsning 3.3 Design för en hållbar livsstil. BK7 Främja ekologisk livsmedelskonsumtion Öka andelen ekologiska livsmedel inom offentlig sektor genom att: a) öka inköpen av ekologiska livsmedel inom sjukvården och övriga verksamheter inom Västra Götalandsregionen b) erbjuda stöd via Skolmatsakademin och projektet Öka andelen lokalproducerad mat inom offentlig upphandling. Kopplar till åtgärd SO14 Främja ekologisk produktion. BK8 Utbilda och lära för hållbar utveckling För utbildning och ett livslångt lärande för barn, ungdomar och vuxna om hur vi tillsammans gör världen hållbar och når de Globala målen genomförs följande: a) samla utbildningsmaterial om miljömål och hållbar utveckling på ett överskådligt sätt och erbjuda till lärare inom för-, grund- och gymnasieskola b) utbilda barn och unga på för-, grund- och gymnasieskola i hållbar utveckling med ett integrerat arbetssätt över ämnesområden c) utbilda studenter på högskolor i hållbar utveckling och integrera hållbar utveckling i högskolornas verksamheter d) utbilda och engagera barn, unga och vuxna på science centers i hållbar utveckling e) integrera hållbar utveckling inom folkbildningen. Förslag huvudaktör Förslag medaktör Västra Götalandsregionen (a, b) Kommunerna (a, b) Miljösamverkan Västra Sverige (a) Länsstyrelsen (a) Näringsliv (b) Högskolan i Borås/Science park Borås (b) Kommunerna (a) Västra Götalandsregionen (a, b) Länsstyrelsen (b) Kommunerna (b) Miljömål som främst berörs Giftfri miljö God bebyggd miljö Giftfri miljö Ett rikt odlingslandskap God boendemiljö och hållbar konsumtion RCE Västra Götaland (a), Länsstyrelsen (a) För-, grund och gymnasieskolor (b) Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Borås, Högskolan Väst, Högskolan i Skövde, yrkeshögskolor (c) Universeum, Navet, Ekocentrum, Molekylverkstan Världskulturmuseet, Innovatum, Johanneberg science park, publika akvarier och museer (d) Studieförbund och folkhögskolor (e) (för medaktörer se Detaljerat underlag om åtgärderna) Alla miljömål BK9 Sprida miljö- och naturinformation till nyanlända Ta fram relevant grundläggande miljö- och naturinformation till nyanlända och publicera på portalen och i boken Om Sverige. Länsstyrelsen Kommunerna Havets Hus i Lysekil Alla miljömål BK10 Främja miljömålsarbete inom föreningslivet Sprida kunskap och engagemang om miljöfrågor samt genomföra miljöåtgärder, både inom sina egna föreningar och tillsammans med andra. Ideella föreningar Länsstyrelsen Kommunerna Alla miljömål 45

130 Femton miljömål i länet GENERATIONSMÅLET Femton miljömål i länet Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Generationsmålet är vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad. Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart. Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas. Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen. En god hushållning sker med naturresurserna. Andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön. Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt. BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Halten av växthusgaser i atmosfären ska, i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar, stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. FRISK LUFT Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. BARA NATURLIG FÖRSURNING De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar. GIFTFRI MILJÖ Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. SKYDDANDE OZONSKIKT Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. SÄKER STRÅLMILJÖ Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. INGEN ÖVERGÖDNING Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. 46

131 LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. HAV I BALANS SAMT LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. MYLLRANDE VÅTMARKER Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. ETT RIKT ODLINGSLANDSKAP Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. GOD BEBYGGD MILJÖ Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Femton miljömål i länet LEVANDE SKOGAR Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. 47

132 Läs mer Läs mer Rapporter Miljömålsbedömning 2017 Västra Götalands län. Länsstyrelsen Västra Götalands län. Rapport 2017:42. Regionala miljömål för Västra Götaland. Länsstyrelsen Västra Götalands län. Rapport 2015:50. Styr med sikte på miljömålen. Naturvårdsverket Rapport Webbplatser (Miljömål Västra Götaland) (Så mår miljön) (Klimat 2030 Västra Götaland ställer om) (FN:s Globala mål) (sök på miljömål och åtgärdsprogram havsmiljö) (fakta och nyheter om jämställdhet och konkreta verktyg för jämställdhetsarbete) (nationella miljömålportalen) (Myndigheten för tillgängliga medier) (Myndigheten för delaktighet) (sök på miljömål) (sök på miljömål och globala målen) (sök på transportpolitiska målen) (webbplatsen för svenskt miljöarbete) (Miljömål) (Åtgärdsprogram Västerhavets och Södra Östersjöns vattendistrikt) (Västra Götalandsregionen) 48

133 49

134

135

136 I samverkan med

137 Vår ref: Thomas Tranefors Miljöstrateg Datum: Dnr: KS/2016:530 Remissvar Förslag på Strategiskt vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland Tranemo kommun saknar klimatstrategi men har klimatmål i lokala miljömålen där kommunen skall verka för att: Kommunens verksamheter ska vara fossilbränslefria Arbeta med en transportsnål samhällsplanering Utveckla kollektivtrafiken för ett ökat resande Verka för minskad energianvändning Även andra lokala miljömål än klimatmålen ryms under Strategisk vägvals fokusområden. Nedan redovisas hur de föreslagna fokusområdena samverkar med kommunens lokala miljömål som dessutom är nedbrutna i verksamhetsmål. Andra pågående arbeten i kommunen som inte direkt är kopplade till miljömål redovisas också i tabellen. De områden som Tranemo kommun föreslås prioritera i samverkan med regionen är markerade som skuggade. Motivet är att det är områden där kommunen redan påbörjat arbete och/eller behovet av regional samverkan är större. Under kolumnen Vår roll presenteras arbetsätt som vi bidra kan bidra till det regionala arbetet. En mindre kommun som Tranemo måste begränsa och kraftsamla sitt miljöstrategiska arbete för att nå resultat. Då de regionala målen är en viktig ingrediens i kommunens styrning och planering bör kommunens lokala miljömål ses över inom detta område. Men i detta skede förbinder sig inte kommunen i några åtagande genom vissa aktiviteter utan bara i gemensamma målbilder.

138 Fokusområde (Strategiska Vägval) Hållbara transporter Klimatsmart vardagsresande Tranemo lokala miljömål Ett utökat miljövänligt resande Verksamheternas resultatmål Minska bilanvändandet Annat pågående arbete Vår roll Klimatplanering, Attraktiva samhällen Underlätta cykling Miljövänliga tjänsteresor Utveckla kollektivtrafiken Utveckla kollektivtrafiken Accelererande omställning till fossilfria fordon Effektiva godstransporter Klimatsmarta möten och semestrar Arbeta med en transportsnål samhällsplanering Ett utökat miljövänligt resande Öka andelen fossilbränslefria fordon Plan för besöksnäring Föregångare Attraktiva samhällen Klimatsmart och hälsosam mat Främja hållbart jordbruk Naturen i kommunen är en viktig och attraktiv tillgång Prioriterade naturtyper ska inte minska Attraktiva samhällen Grön integration Mer vegetariskt på tallriken Minskat matsvinn Utveckla och säkra matsvinnet Minska matsvinnet Beräkningsmodell för matens klimatpåverkan i verksamheternas finns Föregångare

139 Förnybara och resurseffektiva produkter och tjänster Större marknad för biobaserade material och drivmedel Tjänster och cirkulära varor Design för en hållbar livsstil Sunda och klimatsmarta hus Flexibla klimatsmarta mindre bostäder Effektiv renovering av befintlig bebyggelse Lokal avfallsplan (på gång) Innovationer God bebyggd miljö Hållbar byggnation Attraktiva samhällen, Innovationer Verka för minskad energianvändning Minska energianvändningen Energirådgivning Övriga synpunkter Förslaget presenterar ett antal viktiga nya satsningar men lika viktigt kan det också vara att våga ta modiga beslut vad man inte bör göra. Det ska lätt att göra rätt är en bärande tanke men det förstärks av att det ska vara svårare att göra fel. Det är viktigt att den så kallade fyrstegsprincipen ges utrymme i vägplaneringsprocesser. För första gången har Mobiltity management blivit upptagen i den regionala planen för transportinfrastrukturen i Västra Götaland. Genom Mobility management kan transporternas negativa inverkan på miljön reduceras. Arbetet med den nya Regionala planen för transportinfrastruktur ska snart inledas. Det är då viktigt att det även fortsättningsvis ges utrymme för steg 1 och 2 åtgärder och att vedertagna efterfrågeperspektiv på transporter ifrågasätts. För att satsning 2.1 Främja hållbart lantbruk ska harmonisera med andra miljömål bör vikten av naturbeteskött förtydligas. På samma sätt bör kopplingen till biologisk mångfald tas i beaktan vid satsning 3.1 Större marknad för biobaserade material och drivmedel. Ett viktigt stråk för miljövänliga transporter är Baltic link och riksväg 27. De har stor betydelse ur såväl nationellt som regionalt perspektiv. En förväntad ökad östeuropahandel medför att kontakterna med hamnar i sydöst

140 kommer att öka. Riksväg 27 är en betydande väg för den regionala och lokala trafiken, vilket möjliggör en fortsatt utveckling av näringslivet i ett av Sveriges företagstätaste områden. En väl utbyggd laddinfrastruktur, elväg för godstrafik samt godsterminaler i detta stråk bör prioriteras. Pernilla Kronbäck Sektionschef Thomas Tranefors Miljöstrateg

141 REGIONALT ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR MILJÖMÅLEN Organisationens namn: åtar sig att arbeta med nedanstående åtgärder När du fyller i detta formulär behöver du ha åtgärdsprogrammet och det detaljerade underlaget tillhands. Där ser du vad a, b och c innebär och vem som är ansvarig för åtgärderna. Länkar: Åtgärdsprogram och Detaljerat underlag Minskad klimatpåverkan & ren luft KL1. Minska exponeringen för höga halter av partiklar från vägtrafik i tätorter a) b) KL2. Minska utsläppen av bensapyren och partiklar från småskalig vedeldning a) b) KL3. Minska industriernas utsläpp av flyktiga organiska ämnen (VOC) a) b) KL4. Minska utsläppen av lösningsmedel från hushåll a) b) KL5. Minska exponeringen för höga halter kväveoxid i stadsluften a) b) c) Arbetet inom Klimat 2030-Västra Götaland ställer om är en egen process, se I samverkan med

142 Hållbar användning av vattenmiljöer V1. Skydda värdefulla sjöar och vattendrag V2. Skapa och bevara ekologiska kantzoner a) b) V3. Minska riskerna med läkemedelsanvändning a) b) V4. Minska spridningen av högfluorerade ämnen (PFAS) a) b) c) V5. Genomföra regionalt program för efterbehandling av förorenade områden a) b) V6. Genomföra kommunal kust- och havsplanering (gäller 11 kustkommuner) V7. Samverka i framtagande av havsplan Västerhavet (gäller kustkommuner) V8. Miljöanpassa fritidsbåtsanvändningen a) b) c) d) e)

143 V9. Bedriva fisketillsyn vid kust- och inlandsvatten V10. Ta fram och genomföra fiskevårds- och fiskförvaltningsplaner a) b) V11. Främja utvecklingen av hållbart marint vattenbruk a) b) Åtgärder inom åtgärdsprogrammen för God havsmiljön samt Västerhavet och Södra Östersjön är bindande och ska genomföras.

144 Hållbart brukande av skog & odlingslandskap SO1. Förbättra skötseln av strandängar och rikkärr a) b) SO2. Upprätta ett nätverk för skötsel av blöta strandängar och rikkärr SO3. Skydda värdefulla våtmarksområden a) b) SO4. Skydda värdefulla skogsområden a) b) c) SO5. Förbättra miljöhänsynen vid skogsåtgärder genom målbilder a) b) SO6. Utveckla miljöhänsynen i skogsbruket genom åtgärdsgruppen Levande skogar SO7. Minska skadorna på forn- och kulturlämningar i skogsbruket SO8. Öka arealen hyggesfritt skogsbruk a) b) SO9. Samverka för att bevara jordbruksmark SO10. Bedriva miljörådgivning i lantbruket

145 SO11. Främja natur- och kulturvärden i odlingslandskapet SO12. Utveckla dialogverktyg om markanvändning a) b) SO13. Ta fram lokalt underlag för att nå målen för betesmarker SO14. Främja ekologisk produktion SO15. Bevara och planera för skyddsvärda träd a) b) c) d) SO16. Använda GIS-baserade naturvårdsdatabaser i fysisk planering a) b) SO17. Skapa blomrika miljöer för pollinerare SO18. Bevara och stärka grön infrastruktur i hela landskapet a) b) SO19. Genomföra åtgärdsprogram för hotade arter SO20. Motverka spridningen av invasiva främmande arter a) b) c)

146 God boendemiljö & hållbar konsumtion BK1. Skydda och utveckla tätorters grönområden BK2. Undersöka formerna för och initiera nätverk eller annat projekt, med syfte att förbättra ljudmiljön i tätorter BK3. Förbättra inomhusmiljön inom skola och förskola samt vårdlokaler och andra boenden BK4. Ta fram kulturmiljöprogram som underlag i fysisk planering BK5. Sanera förorenade områden för att bygga bostäder BK6. Delta i projekt Giftfri vardag a) b) BK7. Främja ekologisk livsmedelskonsumtion a) b) BK8. Utbilda och lära för hållbar utveckling a) b) c) d) e) BK9. Sprida miljö- och naturinformation till nyanlända BK10. Främja miljömålsarbete inom föreningslivet

147 Uppgiftslämnare Namn: E-post: Telefon : Vänligen ange två kontaktpersoner för återrapportering av åtgärdsprogrammet. Kontaktpersonerna kommer under hösten 2018 att bli inbjudna till utbildning om hur Åtgärdswebben fungerar. Kontaktperson 1 Namn: E-post: Telefon: Kontaktperson 2 Namn: E-post: Telefon: Eventuella frågor skickas till miljomal.vastragotaland@lansstyrelsen.se. När formuläret är ifyllt, spara och skicka in formuläret som bifogad fil via e- post till vastragotaland@lansstyrelsen.se, ange dnr i ämnesraden.

148 Vår ref: Lars Gunnar Karlsson Ekonomichef Datum: Dnr: KS/2018:242 Tjänsteskrivelse om preliminär skattesats 2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar om en preliminär skattesats Ärendet Kommunstyrelsen ska innan oktober månads utgång meddela skatteverket en preliminär skattesats för det kommande året. Beslutet är preliminärt, slutligt beslut om skattesats tas i kommunfullmäktige den 26 november Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Föredragning och debatt Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Förslag till beslut på sammanträdet Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Beslutsgång Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Uppgift om hur beslutet kan överklagas Skriv här till vem och inom vilken tid man kan överklaga beslutet. Beslutet skickas till Ekonomifunktionen Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Rubriken används i det fall handlingar ska skickas med i samband med extern expediering

149 Status Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Carita Brovall Sektionschef Lars Gunnar Karlsson Ekonomichef

150 PROTOKOLLSUTDRAG Kommunfullmäktige Bolagsordning och Ägardirektiv för TUAB 2018 (KS/2018:188) Kommunfullmäktiges beslut Ärendet återremitteras i avvaktan på att revideringen av näringslivspolicyn är klar. Ärendet Tranemo Forum AB föreslår en förändring i de delar av Tranemo utveckling ABs ägardirektiv och bolagsordning som styr huruvida bolaget får arbeta med näringslivsfrågor i Tranemo kommun. Tranemo Forum AB anser att TUAB ska få utökade möjligheter att vara delaktig tillsammans med förvaltningen i arbetet med näringslivsfrågor. Förslag till ändring innebär att 1. ägardirektivets punkt 2 Bolagets verksamhet och ändamål har fått en ändrad lydelse 2. bolagsordningens 3 Verksamhetsföremål och 4 Ändamålet med bolagets verksamhet har fått en ändrad lydelse 3. ägadirektivets punkt 15 Verkställande direktör har förändrats så att tillsättning och uppsägning av VD görs av bolagets styrelse i samråd med VD för Tranemo Forum AB Förändringarna är markerade med röd text i de utskickade handlingarna. Beslutsunderlag KS 203, AU 108, Tjänsteskrivelse Bolagsordning för Tranemo Utvecklings AB Ägardirektiv för Tranemo Utvecklings AB Föredragning och debatt I debatten deltar Tony Hansen (S), Lennart Haglund (C) och Stephan Bergman (M). Förslag till beslut på sammanträdet Lennart Haglund (C) föreslår återremiss på ärendet i avvaktan på att revideringen av näringslivspolicyn är klar. Tony Hansen (S) föreslår bifall till kommunstyrelsens förslag. Stephan Bergman (M) föreslår bifall till Haglunds förslag.

151 Beslutsgång Ordföranden ställer förslaget om återremiss mot avslag på densamma och finner att kommunfullmäktige återremitterar ärendet. Omröstning begärs. Kommunfullmäktige godkänner följande beslutsgång, Ja-röst för återremiss Nej-röst för avslag på återremissen Med 13 Ja-röster för återremiss, 22 Nej-röster för avslag på återremiss, 1 som avstår och 1 frånvarande beslutar kommunfullmäktige att återremittera ärendet enligt minoritetsprincipen (Se närvaro- och omröstningslista 7/2018). Beslutet skickas till Servicesektionen Ekonomifunktionen Tranemo Forum AB Tranemo utvecklings AB Status Pågående 2 (2)

152 PROTOKOLLSUTDRAG Kommunstyrelsen Bolagsordning och Ägardirektiv för TUAB 2018 (KS/2018:188) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Antar bolagsordning för Tranemo Utvecklings AB Antar ägardirektiv för Tranemo Utvecklings AB Reservation Stephan Bergman (M), Karin Peterson (M), Ann-Christine Simonsson (C), Lennart Haglund (C) och Hans Andersson (C) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag. Ärendet Tranemo Forum AB föreslår en förändring i de delar av Tranemo utveckling ABs ägardirektiv och bolagsordning som styr huruvida bolaget får arbeta med näringslivsfrågor i Tranemo kommun. Tranemo Forum AB anser att TUAB ska få utökade möjligheter att vara delaktig tillsammans med förvaltningen i arbetet med näringslivsfrågor. Förslag till ändring innebär att 1. ägardirektivets punkt 2 Bolagets verksamhet och ändamål har fått en ändrad lydelse 2. bolagsordningens 3 Verksamhetsföremål och 4 Ändamålet med bolagets verksamhet har fått en ändrad lydelse 3. ägadirektivets punkt 15 Verkställande direktör har förändrats så att tillsättning och uppsägning av VD görs av bolagets styrelse i samråd med VD för Tranemo Forum AB Förändringarna är markerade med röd text i de utskickade handlingarna. Beslutsunderlag AU 108, Tjänsteskrivelse Bolagsordning för Tranemo Utvecklings AB Ägardirektiv för Tranemo Utvecklings AB Förslag till beslut på sammanträdet Stephan Bergman (M) och Lennart Haglund (C) föreslår återremiss på ärendet i avvaktan på att revideringen av näringslivspolicyn tagits fram.

153 Tony Hansen (S) föreslår bifall till allmänna utskottets förslag. Beslutsgång Ordföranden frågar först om ärendet ska avgöras idag och finner att kommunstyrelsen bifaller detta. Därefter frågar ordföranden på allmänna utskottets förslag och finner att kommunstyrelsen bifaller detta. Beslutet skickas till Servicesektionen Ekonomifunktionen Tranemo Forum AB Tranemo utvecklings AB Status Kommunfullmäktige 2 (2)

154 PROTOKOLLSUTDRAG Allmänna utskottet Bolagsordning och Ägardirektiv för TUAB 2018 (KS/2018:188) Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges beslut Antar bolagsordning för Tranemo Utvecklings AB Antar ägardirektiv för Tranemo Utvecklings AB Ärendet Tranemo Forum AB föreslår en förändring i de delar av Tranemo utveckling ABs ägardirektiv och bolagsordning som styr huruvida bolaget får arbeta med näringslivsfrågor i Tranemo kommun. Tranemo Forum AB anser att TUAB ska få utökade möjligheter att vara delaktig tillsammans med förvaltningen i arbetet med näringslivsfrågor. Förslag till ändring innebär att ägardirektivets punkt 2 Bolagets verksamhet och ändamål har fått en ändrad lydelse bolagsordningens 3 Verksamhetsföremål och 4 Ändamålet med bolagets verksamhet har fått en ändrad lydelse ägadirektivets punkt 15 Verkställande direktör har förändrats så att tillsättning och uppsägning av VD görs av bolagets styrelse i samråd med VD för Tranemo Forum AB Förändringarna är markerade med röd text i de utskickade handlingarna. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Bolagsordning för Tranemo Utvecklings AB Ägardirektiv för Tranemo Utvecklings AB

155 Beslutet skickas till Servicesektionen Ekonomifunktionen Tranemo Forum AB Tranemo utvecklings AB Status Kommunstyrelsen 2 (2)

156 Vår ref: Kajsa Montan Funktionschef/kommunjurist Datum: Dnr: KS/2018:188 Tjänsteskrivelse revidering av Ägardirektiv och Bolagsordning för Tranemo Utvecklings AB Förslag till beslut Antar bolagsordning för Tranemo Utvecklings AB Antar ägardirektiv för Tranemo Utvecklings AB Ärendet Tranemo Forum AB föreslår en förändring i de delar av Tranemo utveckling ABs ägardirektiv och bolagsordning som styr huruvida bolaget får arbeta med näringslivsfrågor i Tranemo kommun. Tranemo Forum AB anser att TUAB ska få utökade möjligheter att vara delaktig tillsammans med förvaltningen i arbetet med näringslivsfrågor. Förslag till ändring innebär att ägardirektivets punkt 2 Bolagets verksamhet och ändamål har fått en ändrad lydelse bolagsordningens 3 Verksamhetsföremål och 4 Ändamålet med bolagets verksamhet har fått en ändrad lydelse ägadirektivets punkt 15 Verkställande direktör har förändrats så att tillsättning och uppsägning av VD görs av bolagets styrelse i samråd med VD för Tranemo Forum AB Förändringarna är markerade med röd text i de utskickade handlingarna. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Bolagsordning för Tranemo Utvecklings AB Ägardirektiv för Tranemo Utvecklings AB

157 Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Beslutet skickas till Servicesektionen Ekonomifunktionen Tranemo Forum AB Tranemo utvecklings AB Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Status Carita Brovall Sektionschef Kajsa Montan Funktionschef

158 Dnr: KS/2016:104 Bolagsordning för Tranemo Utvecklings AB Organisationsnummer: Tranemo kommun Antagen av kommunfullmäktige 2018 xx xx x Fastställd på bolagsstämma 2018 xx xx x 1 (5)

159 1 Firma Bolagets firma är Tranemo Utvecklings AB. 2 Säte Styrelsen har sitt säte i Tranemo, Västra Götalands län. 3 Verksamhetsföremål Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inom Tranemo kommun förvalta, uthyra och försälja fastigheter eller tomträtter samt på kommunstyrelsens uppdrag förvärva samt bebygga fastigheter avsedda för näringsverksamhet. Bolaget har även till föremål att arbeta med näringslivsfrågor utifrån uppdrag från kommunstyrelsen. Bolaget är ett helägt dotterbolag till Tranemo Forum AB och ska därför följa de kommunalrättsliga principerna som gäller för kommunal verksamhet. 4 Ändamålet med bolagets verksamhet Ändamålet med bolagets verksamhet är att med iakttagande av de för verksamheten gällande kommunala principerna stödja kommunstyrelsen i dess arbete att främja näringslivsutvecklingen i kommunen genom förvaltning av fastigheter eller tomträtter avsedda för näringsverksamhet samt utifrån uppdrag från kommunstyrelsen. Verksamheten ska bedrivas på affärsmässig grund. 5 Fullmäktiges rätt att ställning Bolaget ska bereda kommunfullmäktige i Tranemo möjlighet att ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. 6 Aktiekapital Bolagets aktiekapital ska utgöra lägst kronor och högst kronor. 2 (5)

160 7 Antal aktier Antal aktier ska vara lägst 150 aktier à kronor och högst 600 aktier á kronor. 8 Styrelse Bolagets styrelse ska bestå av lägst tre och högst fem ledamöter med lika många personliga suppleanter. Styrelsen utses av kommunfullmäktige i Tranemo för tiden från den ordinarie bolagsstämma som följer närmast efter det val till kommunfullmäktige förrättats intill slutet av den bolagsstämma som följer närmast efter nästa val till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige utser också ordförande och vice ordförande i bolagets styrelse. 9 Revisorer För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaper samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utses av bolagsstämman en revisor med en revisorssuppleant. Revisors och revisorssuppleants uppdrag gäller till slutet av den bolagsstämma som hålls under fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet. 10 Lekmannarevisorer För samma mandatperiod som gäller för bolagets revisor ska kommunfullmäktige i Tranemo utse två lekmannarevisorer med två suppleanter. 11 Kallelse till bolagsstämma Kallelse till bolagsstämma ska ske genom digitala brev eller via brev med posten till aktieägarna tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämman. Kallelse till extra bolagsstämma som inte ska behandla fråga om ändring av bolagsordningen får dock ske tidigast sex veckor och senast två veckor före stämman. 3 (5)

161 Underlag till beslut rörande ärenden som ska behandlas på bolagsstämman ska sändas med kallelsen till aktieägarna. 12 Ärenden på ordinarie bolagsstämma På ordinarie bolagsstämma ska följande ärenden förekomma till behandling. 1. Stämmans öppnande. 2. Val av ordförande vid stämman. 3. Godkännande av dagordning. 4. Upprättande och godkännande av röstlängd. 5. Val av en eller två justeringsmän. 6. Prövning om stämman blivit behörigen sammankallad. 7. Framläggande av årsredovisning, revisionsberättelse och lekmannarevisorers granskningsrapport. 8. Beslut om a) fastställelse av bolagets resultat och balansräkning, b) dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen och c) ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och den verkställande direktören. 9. Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisorn, lekmannarevisorn och suppleanter. 10. Anmälan av kommunfullmäktiges val av styrelseledamöter, styrelsesuppleanter, ordförande och vice ordförande i styrelsen (i förekommande fall). 11. Val av en revisor och en revisorssuppleant (i förekommande fall). 12. Anmälan av kommunfullmäktiges val av lekmannarevisorer och suppleanter (i förekommande fall). 13. Annat ärende som ankommer på bolagsstämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. 13 Räkenskapsår Kalenderår ska vara bolagets räkenskapsår. 4 (5)

162 14 Firmateckning Styrelsen får ej bemyndiga annan än styrelseledamot eller verkställande direktör att teckna bolagets firma. Sådant bemyndigande får endast avse två personer i förening. 15 Inspektionsrätt Kommunstyrelsen i Tranemo kommun äger rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Detta gäller dock endast i den mån hinder ej möter på grund av författningsreglerad sekretess. 16 Upplösning av bolaget Likvideras bolaget ska dess behållna tillgångar tillfalla Tranemo kommun. 17 Ändring av bolagsordning Denna bolagsordning får inte till sin innebörd ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Tranemo. 18 Övriga bestämmelser Bolaget är skyldigt att följa av Tranemo kommun utfärdade ägardirektiv för verksamheten, såvida de i visst fall inte strider mot bolagsordningen eller mot tvingande bestämmelser i lag eller annan författning, exempelvis aktiebolagslagen, kommunallagen eller offentlighets och sekretesslagen. 5 (5)

163 Dnr: KS/2018:188 Ägardirektiv för Tranemo Utvecklings AB Organisationsnummer: Tranemo kommun Antagen av kommunfullmäktige 2018 xx xx x Fastställd av bolagsstämma 2018 xx xx x 1 (8)

164 1. Bolaget som organ för kommunal verksamhet Tranemo Utvecklings AB är en organisatorisk enhet i kommunens verksamhet. Bolaget står i sin verksamhet under uppsikt av moderbolaget Tranemo Forum AB i dess egenskap av ägare och av kommunstyrelsen enligt 6 kap 1 kommunallagen. Förutom genom lag och författning regleras bolagets verksamhet och bolagets förhållande till kommunen genom a) bolagsordning, b) ägardirektiv, c) särskilda direktiv och d) avtal som kan finnas mellan kommunen och bolaget. Ägardirektiv och särskilda direktiv ska innan de antas av kommunfullmäktige kommuniceras med styrelsen för Tranemo Utvecklings AB. Moderbolagets roll Moderbolaget Tranemo Forum AB ska svara för övergripande samordning av de kommunala bolagens verksamheter. Moderbolaget utövar i egenskap av ägare till Tranemo Utvecklings AB kommunens styrfunktion över bolaget i de avseenden som följer av lag och utfärdade ägar och övriga särskilda direktiv. Kommunstyrelsens roll Kommunstyrelsen har enligt 6 kap 1 Kommunallagen i uppgift att ha uppsikt över verksamheten i bolaget. Kommunstyrelsen har också en beredande funktion i ärenden som berör bolaget och där kommunfullmäktige har att fatta beslut. Samverkan mellan bolagskoncernen och kommunens verksamheter Den kommunala verksamheten såväl i förvaltningsform som i bolagsform ska präglas av helhetssyn och princip avseende koncernnytta. Kommunen och bolaget ska i samråd söka lösningar som tillgodoser kommunens samlade intresse. 2 (8)

165 2. Bolagets verksamhet och ändamål Tranemo Utvecklings AB ägs i syfte att utgöra ett näringspolitiskt instrument för kommunstyrelsen genom att via fastighetsverksamhet eller genom uppdrag från kommunstyrelsen bidra till att utveckla näringslivet i Tranemo kommun. Bolaget ska för detta ändamål äga, förvalta och försälja fastigheter och på ägarens uppdrag förvärva samt bebygga fastigheter för näringsverksamhet. Bolaget ska även för detta ändamål åta sig uppdrag från kommunstyrelsen avseende näringsverksamhet. Bolagets verksamhet ska aktivt medverka till att kommunens vision kan förverkligas och därmed bidra till att utveckla Tranemo kommun som en attraktiv kommun för boende och företagande. Bolaget ska följa de kommunalrättsliga principerna som gäller för kommunal verksamhet, såvida inte rättspraxis för viss verksamhet eller åtgärd anger undantag. 3. Kommunens ledningsfunktion Bolaget står under kommunstyrelsens uppsikt. Ledningsfunktionen utövas i enlighet med kommunstyrelsen reglemente. Kommunstyrelsen har rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Bolaget ska lämna kommunstyrelsen den information om verksamheten som den begär. Den närmare omfattningen av informationen fastställs i samråd med bolagets styrelse. Bolaget erinras om att kommunstyrelsen enligt kommunallagen har att fatta årliga beslut huruvida verksamheten varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala 3 (8)

166 befogenheterna. 4. Ekonomi/finansiering Krav på direktavkastning Bolaget ska ha ett marknadsmässigt avkastningskrav. Detta fastställs årligen i samband med kommunens budgetprocess. Med avkastning på fastighetsinnehavets marknadsvärde avses årets rörelseresultat, exklusive ränteoch avskrivningskostnader, i relation till det genomsnittliga marknadsvärdet under perioden. Fastighetsinnehavets marknadsvärde har bedömts uppgå till motsvarande nivå som det bokförda värdet på fastighetsinnehavet. Soliditet Tranemo Utvecklings AB skall arbeta långsiktigt för konsolidering för att minska kommunens risktagande samtidigt som bolagets kreditvärdighet ökar. Bolaget skall arbeta för att stärka sin soliditet. Utdelning Tranemo Utvecklings AB ska, i den mån resultatet medger, lämna utdelning till Tranemo Forum AB. Kapitalförvaltning Kommunens finanspolicy gäller även för de kommunala bolagen. Bolaget ska upprätta företagsspecifika riktlinjer som skall baseras på den kommunkoncerngemensamma finanspolicyn och på gällande ägardirektiv. Riktlinjerna ska beslutas av bolagets styrelse. Kommunal borgen Bolaget har rätt att nyttja kommunal borgen vid tecknande av lån efter godkännande av kommunfullmäktige. Kommunen ska årligen i samband med budgetprocessen besluta om och i vilken form och omfattning avgift för det 4 (8)

167 kommunala borgensåtagandet ska krävas. Kreditbeloppet per den 1/1 respektive år ligger till grund för det årets borgensavgift. 5. Samordning Bolagets verksamhet ska utgå från kommunens vision, strategiska plan och övergripande resultatmål. Bolaget är en resurs för hela den kommunala koncernen och ska därför samverka med de övriga bolagen i koncernen och med förvaltningens verksamheter i frågor och ärenden som bolaget kan spela en roll i. Därvid kan det enskilda bolagets intresse komma att avvägas gentemot koncernens intresse. 6. Uppföljning av verksamheten Bolaget ska följa Tranemo kommuns riktlinjer för ekonomi och verksamhetsuppföljning. Det innebär att bolaget ska lämna underlag för delårsrapporter och årsredovisning till Tranemo kommuns ekonomifunktion i den utsträckning och inom den tidsram som ekonomifunktionen föreskriver. Detta material ska innehålla resultat och balansräkningar för aktuell period samt prognostiserade resultat och balansräkningar för det aktuella helåret. Protokollsutdrag i ärenden som är intressanta för ägaren, inklusive löpande ekonomi och verksamhetsuppföljning enligt bolagsstyrelsens direktiv och bolagsstämma, samt definitiv årsredovisning jämte revisionsrapport ska också utan dröjsmål tillsändas Tranemo kommun. 7. Underställningsskyldighet Bolaget ska bereda kommunfullmäktige i Tranemo möjlighet att ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. 5 (8)

168 8. Personalpolitik och lönepolitik Tranemo kommuns personalpolitik och lönepolicy ska gälla. För ersättningar till bolagets förtroendevalda ska av kommunfullmäktige fastställt ersättningsreglemente tillämpas. 9. Gemensamma aktiviteter Utifrån grundsynen att kommunen och de kommunala bolagen utgör en kommunal enhet ska bolaget vid behov delta i gemensamma aktiviteter med kommunen. Det kan avse aktiviteter som till exempel utbildning, samordnad administrativ och teknisk utveckling, personalutveckling eller marknadsföring. 10. Information och ägardialog Moderbolaget ska fortlöpande hållas informerad av bolaget om dess verksamhet. Moderbolaget ska utan dröjsmål få del av 1. Protokoll från bolagsstämman 2. Protokoll från styrelsesammanträden 3. Bolagets årsredovisning med revisionsberättelse och granskningsrapport från lekmannarevisorerna 4. Bolagets investeringsplaner Bolagets styrelse, VD och andra nyckelpersoner i bolaget ska regelbundet sammanträffa med moderbolagets styrelse för utbyte av information och diskussion. Härutöver ska löpande ekonomisk och verksamhetsmässig rapportering ske till moderbolaget i den omfattning som moderbolaget bestämmer. Händelser av större vikt för bolagets verksamhet ska rapporteras omedelbart. 6 (8)

169 11. Extraordinär händelse och höjd beredskap Enligt lag om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner, har Krisledningsnämnden rätt att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning. I tillämpliga delar ska denna möjlighet till övertagande också gälla de kommunala bolagen. De kommunala bolagen ingår i kommunens krisorganisation. Vid en extraordinär händelse deltar bolaget i krisledningen och medverkar i förhållande till behov och resurser. 12. Ersättares inträde Ordningen för ersättares inträde i kommunens nämnder ska tillämpas. Ersättare äger närvaro och yttranderätt vid styrelsesammanträde även om han eller hon ej ersätter ledamot. Ersättare ska alltid underrättas om styrelsesammanträde. 13. Förvaltningsberättelsens innehåll Bolagets styrelse ska i förvaltningsberättelsen utöver vad aktiebolagslagen i detta avseende kräver, redovisa hur verksamheten bedrivs och utvecklas mot bakgrund av det kommunala syftet med densamma. 14. Granskningsrapporten Det åligger bolagets lekmannarevisorer att årligen i sin granskningsrapport särskilt yttra sig om huruvida bolaget bedrivits på ett ändamålsenligt sätt utifrån syftet som angivits i bolagsordningen och i detta ägardirektiv, liksom de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten. Lekmannarevisorerna ska snarast uppmärksamma kommunstyrelsen på om bolaget brister i de avseenden som omnämnd i första stycket. 7 (8)

170 15. Verkställande direktör Verkställande direktör för bolaget utses och sägs upp av Tranemo Utvecklings AB i samråd med VD för Tranemo Forum AB. Bolagets styrelse ska skriftligen upprätta en instruktion för verkställande direktören. Av instruktionen ska framgå arten och omfattningen av de frågor som är att hänföra till löpande verksamhet och således omfattas av verkställande direktörens behörighet enligt Aktiebolagslagen. 16. Arkiv Bolaget ska i sin verksamhet tillämpa kommunens arkivreglemente. Kommunstyrelsen i Tranemo kommun är arkivmyndighet. 17. Övrigt Kompletterade direktiv för bolaget kan beslutas av kommunfullmäktige. 8 (8)

171 PROTOKOLLSUTDRAG Bildning och kulturutskottet Motion om avgiftsfri kulturskola (KS/2016:204) Bildnings och kulturutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar Motionen avslås Beslutsmotivering Kommunfullmäktige beslutade att införa differentierad taxa från och med höstterminen Ärendet Louise Bertilsson har lämnat en motion angående motion om avgiftsfri kulturskola. Förvaltningen var i kontakt med motionären under 2016 och meddelade att förvaltningen avsåg att söka medel för att kunna ta bort avgiften. Motionären var nöjd och hade inget övrigt att tillägga. Förvaltningen avsåg då att gå upp med motionen och anta den. Dock blev det så att förvaltningen avvaktade något för att se huruvida lösningen skulle komma att bli någorlunda permanent eller bara ett kort lösning. Efter att Kulturrådet ändrade förutsättningarna fick sedan förvaltningen i uppgift att se på en differentierad taxa. Denna är nu tagen och därmed anser förvaltningen att frågan är klar att avsluta. Motionären har haft viss underhandsinformation och kontaktades nu igen då allt var klart. Motionären hade inga övriga synpunkter. Under sommaren 2016 kom Kulturrådet ut med anvisningar som gav kommunerna möjlighet att ansöka medel för att sänka avgifterna alternativt ta bort avgiften till kulturskolan Förvaltningen ansökte om medel på totalt 1,1 mnkr och fick 500 tkr. Förvaltningen ansökte även för integrationsfrämjande insatser och andra kvalitetshöjande åtgärder. Kulturrådet hade 97 mnkr att fördela men fick ansökningar på 226 mnkr därav fick vi en lägre utdelning. Dock räckte bidraget för att förvaltningen skulle kunna införa en avgiftsfri kulturskola då elevavgifter uppgår till ca 450 tkr. Detta genomfördes under lå 17/18. Förvaltningen sökte om nya medel 2018 för att i enlighet med kulturrådets prioriteringar bidra till låga avgifter, göra kulturskoleverksamheten mer jämlik

172 och förbättra möjligheterna för barn och ungdomar att delta i verksamheten. Förvaltning fick dessvärre avslag på att använda medlen till att sänka eller ta bort avgiften till kulturskolan för Beviljade medel fick endast användas till att bredda kulturskolans verksamhet. Förvaltningen fick våren 2018 i uppdrag att ta fram en differentierad taxa för kulturskolan inför skolans uppstart höstterminen Taxan ska utgå från ett genomsnittligt kostnadsvärde om 200 kr per elev och termin, samt utifrån det genomsnittliga antal elever som medverkat de senaste 3 åren bakåt. Redovisning av förslaget presenterades på budgetberedningen i februari Kommunfullmäktige beslutade som innebär att från och med höstterminen 2018 är taxan för kulturskolan enligt nedan: Taxa: Varje elev betalar 200 kr/termin oavsett hur många ämnen eleven läser eller om det finns syskon som läser. (100% ämnesrabatt men ingen syskonrabatt). Det beslutades även om ny instrumenthyra med 100 kr per elev och termin. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Fördelning av medel till musik och kulturskolor, 2016/2017. KUR 2016/6268 (KS/2016:848) Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Motion om avgiftsfri kulturskola Miljöpartiet Föredragning och debatt Sektionschef Thomas Åhman föredrar ärendet och svarar på frågor. Beslutet skickas till Louise Bertilsson Lärandesektionen Samhällsutvecklingssektionen Status Kommunstyrelsen 2 (2)

173 Vår ref: Thomas Åman Sektionschef Datum: Dnr: KS/2016:204 Svar på Motion om avgiftsfri kulturskola Förslag till beslut Motionen avslås Beslutsmotivering Kommunfullmäktige beslutade att införa differentierad taxa från och med höstterminen Ärendet Louise Bertilsson har lämnat en motion angående motion om avgiftsfri kulturskola. Förvaltningen var i kontakt med motionären under 2016 och meddelade att förvaltningen avsåg att söka medel för att kunna ta bort avgiften. Motionären var nöjd och hade inget övrigt att tillägga. Förvaltningen avsåg då att gå upp med motionen och anta den. Dock blev det så att förvaltningen avvaktade något för att se huruvida lösningen skulle komma att bli någorlunda permanent eller bara ett kort lösning. Efter att Kulturrådet ändrade förutsättningarna fick sedan förvaltningen i uppgift att se på en differentierad taxa. Denna är nu tagen och därmed anser förvaltningen att frågan är klar att avsluta. Motionären har haft viss underhandsinformation och kontaktades nu igen då allt var klart. Motionären hade inga övriga synpunkter. Under sommaren 2016 kom Kulturrådet ut med anvisningar som gav kommunerna möjlighet att ansöka medel för att sänka avgifterna alternativt ta bort avgiften till kulturskolan Förvaltningen ansökte om medel på totalt 1,1 mnkr och fick 500 tkr. Förvaltningen ansökte även för integrationsfrämjande insatser och andra kvalitetshöjande åtgärder. Kulturrådet hade 97 mnkr att fördela men fick ansökningar på 226 mnkr därav fick vi en lägre utdelning. Dock räckte bidraget för att förvaltningen skulle kunna införa en avgiftsfri kulturskola då elevavgifter uppgår till ca 450 tkr. Detta genomfördes under lå 17/18. Förvaltningen sökte om nya medel 2018 för att i enlighet med kulturrådets prioriteringar bidra till låga avgifter, göra kulturskoleverksamheten mer jämlik och förbättra möjligheterna för barn och ungdomar att delta i verksamheten. Förvaltning fick dessvärre avslag på att använda medlen till att sänka eller ta bort avgiften till kulturskolan för Beviljade medel fick endast användas till att bredda kulturskolans verksamhet.

174 Förvaltningen fick våren 2018 i uppdrag att ta fram en differentierad taxa för kulturskolan inför skolans uppstart höstterminen Taxan ska utgå från ett genomsnittligt kostnadsvärde om 200 kr per elev och termin, samt utifrån det genomsnittliga antal elever som medverkat de senaste 3 åren bakåt. Redovisning av förslaget presenterades på budgetberedningen i februari Kommunfullmäktige beslutade som innebär att från och med höstterminen 2018 är taxan för kulturskolan enligt nedan: Taxa: Varje elev betalar 200 kr/termin oavsett hur många ämnen eleven läser eller om det finns syskon som läser. (100% ämnesrabatt men ingen syskonrabatt). Det beslutades även om ny instrumenthyra med 100 kr per elev och termin. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Fördelning av medel till musik och kulturskolor, 2016/2017. KUR 2016/6268 (KS/2016:848) Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Motion om avgiftsfri kulturskola Miljöpartiet Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Beslutet skickas till Louise Bertilsson Lärandesektionen Samhällsutvecklingssektionen Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Status 2 (3)

175 Thomas Åhman Pernilla Kronbäck Juan Ochoa Echevarria Sektionschef Sektionschef Kulturchef 3 (3)

176 PROTOKOLLSUTDRAG Kommunfullmäktige Differentierad taxa för kulturskolan (KS/2018:86) Kommunfullmäktiges beslut Antar förslag 1 som ny taxa för kulturskolan. Antar förslag på ny instrumenthyra med 100 kr per elev och termin. Beslutsmotivering Förvaltningen har fått uppdraget att ta fram en differentierad taxa för kulturskolan inför skolans uppstart höstterminen Under läsåret 17/18 arbetar kulturskolan avgiftsfritt och prioriterar nya grupper. Vi utvecklar verksamheten med flera kurser för att vidga deltagandet. Fler ungdomar deltar idag i verksamheten. Förvaltningen har tagit fram 3 förslag på taxa för deltagande i kulturskolan samt ett förslag på ny taxa för instrumenthyra. Ärendet Förvaltningen har fått uppdraget att ta fram en differentierad taxa för kulturskolan inför skolans uppstart höstterminen Förslag presenterades för budgetberedningen och förvaltningen fick i uppdrag att ta fram förslag till beslut som är följande: 1. Förslag 1 innebär att varje elev betalar 200 kr/termin oavsett hur många ämnen eleven läser eller om det finns syskon som läser. (100% ämnesrabatt men ingen syskonrabatt). 2. Förslag 2 innebär syskon-/ämnesrabatt (50%) 1:a syskonet/ämnet 200 kr Fler syskon/ämnen 100 kr. Samma system som vi har nu. För varje nytt ämne en elev läser eller för varje nytt syskon som börjar läsa på Kulturskolan utgår en ämnes- /syskonrabatt om 50%. 3. Förslag 3 innebär samma avgift rakt över (per ämne) är 171 kr. (Ingen ämneseller syskonrabatt). Utöver förslag om ny taxa föreslår förvaltningen även att ny instrumenthyra ska vara 100 kr per elev och termin. Förslagen innebär oförändrad taxa för vuxna.

177 Kulturskoleavgift Kulturskolans terminsavgift har ökat under åren till dagens nivå på 726 kr per termin. Den differentierade taxan består av 50 % syskonrabatt och 50 % flerämnesrabatt. Orkester, kör, ensemble, läger etc. ingår alltid kostnadsfritt och är ett komplement till undervisningen. Kulturskolan gör ingen skillnad om undervisningen sker individuellt eller i grupp. Målet är att det inte ska finnas kvalitativa skillnader och möta elevernas särskilda behov och förväntningar. Omvärlden På riksnivå är den genomsnittliga terminsavgiften 643 kr en minskning med 4 % sedan Danderyd med 1720 kr ligger högst i landet följd av Täby med 1700 kr och Vaxholm med 1650 kr. 16 kommuner var avgiftsfria 2016 och antalet har ökat med 60 % sedan Kommuner utan terminsavgift är Boden, Bräcke, Degerfors, Hudiksvall, Härjedalen, Luleå, Orsa, Ragunda, Skinnskatteberg, Strömsund, Svenljunga, Sundsvall, Åre, Älvkarleby, Örnsköldsvik och Östhammar (Marks kommun tog bort avgiften 2017). Avgiften på regional nivå: Svenljunga kulturskola avgiftsfritt Marks kulturskola avgiftsfritt Borås kulturskola 300 kr per termin Ulricehamn musikskola 725 kr per termin Herrljunga musikskola 720 kr per termin (max taxa per familj 1440) Vårgårda musikskola 650 kr per termin, från årskurs kr per termin Beslutsunderlag KS 154, BKU 48, samråd, Tjänsteskrivelse Förslag på ny taxa fr.o.m. HT-18 Föredragning och debatt Kulturchef Juan Ochoa föredrar ärendet och svarar på frågor. Förslag till beslut på sammanträdet Lennart Haglund (C) föreslår en taxa på 400 kr/termin samt syskonrabatt enligt förslag 2 och instrumenthyra enligt förslaget. Louise Bertilsson (MP), Rose Torkelsson (S) och Tony Hansen (S) föreslår bifall till kommunstyrelsens förslag. 2 (3)

178 Beslutsgång Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag mot Haglunds och finner att kommunfullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag. Beslutet skickas till Samhällsutvecklingssektionen Ekonomifunktionen Status Avslutas 3 (3)

179 PROTOKOLLSUTDRAG Kommunstyrelsen Fördelning av medel till musik och kulturskolor, 2016/2017. KUR 2016/6268 (KS/2016:848) Kommunstyrelsens beslut Beviljar användningen av medel från Kulturrådet 250 tkr för prioriterade insatser som ger möjlighet för fler barn och unga att få ta del av kulturskolans verksamhet. Huvudsakligen för insatser för att nå målgrupper som inte tar del av kulturskolans ordinarie utbud. 250 tkr för en avgiftsfri kulturskola för (barn och unga) höstterminen 2017 Uppföljning med konsekvensanalys sker i oktober Beslutsmotivering I det systematiska kvalitetsarbetet framgår det att arbetet med att utveckla kulturskolan framöver måste i hög utsträckning fokusera på att skapa förutsättningar för ett mer jämlikt deltagande. Vi vet att faktorer som föräldrars utbildningsnivå och eget kulturutövande kan påverka likväl som köer, socioekonomiska faktorer, kulturell bakgrund och etnicitet. Det handlar om att forma ett attraktivt erbjudande för barn och unga, att balansera olika intressen och behov samt skapa förutsättningar för ett mer jämlikt deltagande. Undersökningar visar att det är många i Tranemo kommun som upplever att de inte har den tillgång till utbud och utövande inom kulturens område på det sätt de skulle önska. Samma undersökningar tyder på att det största hindret är de ekonomiska förutsättningar. Ärendet Kulturrådet har fördelat medel till Tranemo kulturskola för minskning av avgiften samt för att nå nya målgrupper, 500 tkr för användning Kulturskolan skickade en ansökan i september Det beviljades ca hälften av den ansökta bidraget. I flera år har det systematiska kvalitetsarbetet visat att socioekonomiska svaga grupper står långt ifrån kulturskolans verksamhet. Lärandesektionen har diskuterat olika scenario och föreslår att fördela medel för att nå nya grupper från vårterminen Under terminen ska nya arbetssätt studeras och implementeras. Höstterminen 2017 ska vara avgiftsfri och ett delvis nytt arbetssätt kommer att ge möjligheten för många fler att delta i verksamheten. Lärandesektionen avser att ansöka om nya medel 2018 för att i enlighet med sektionens och kulturrådets prioriteringar bidra till låga avgifter,

180 göra kulturskoleverksamheten mer jämlik och förbättra möjligheterna för barn och ungdomar att delta i verksamheten. Beslutsunderlag BKU 103, Tjänsteskrivelse Ansökan KUR Fördelning av medel till musik och kulturskolor Föredragning och debatt Kulturskolechef Juan Ochoa Echevarria föredrar ärendet och svarar på frågor. Förslag till beslut på sammanträdet Rose Torkelsson (S) föreslår i ett tillägg att ärendet följs upp med en konsekvensanalys i oktober Beslutsgång Ordföranden frågar på Torkelssons tillägg och finner att kommunstyrelsen bifaller detta. Beslutet skickas till Lärandesektionen Kulturskolan Ekonomifunktionen Status Pågående 2 (2)

181

182

183 PROTOKOLLSUTDRAG Omsorg och folkhälsoutskottet Samråd OFU, AU och BKU Remiss revidering av Västbus riktlinjer (KS/2018:423) Omsorgs och folkhälsoutskottets förslag till kommunstyrelsen Godkänner förslag till revidering av Västbus riktlinjer Ärendet Länets 49 kommuner och hälso och sjukvårdsnämnderna, Styrelsen för beställd primärvård samt berörda sektorsråd inom VGR har ombetts inkomma med synpunkter på förslag till revidering av Västbus riktlinjer, i det nya förslaget benämnt Överenskommelse om samverkan barn och unga 0 20 år, i behov av samordnade insatser och i behov av tvärprofessionell kompetens från kommunen och Västra Götalandsregionen, Förvaltningen har gått igenom förslaget utifrån skolan och socialtjänstens perspektiv och rekommenderar Kommunstyrelsen att tillstyrka förslaget utan särskilda synpunkter. I bilagan Sammanfattning av förslag till ändringar i Västbus riktlinjer framgår de viktigaste förändringarna i förslaget. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Förslag Överenskommelse om samverkan om barn och unga 0 20 år fd Västbus riktlinjer Missiv avseende remiss revidering av Västbus riktlinjer Sammanfattning från Lärande och omsorgssektionen, Västbus riktlinjer Sammanfattning av förslag till förändringar i Västbus riklinjer Svar på remiss Västbus riktlinjer Föredragning och debatt Sektionschef Solveig Eldenholm föredrar ärendet Beslutet skickas till Omsorgssektionen Status Kommunstyrelsen

184 Vår ref: Solveig Eldenholm Sektionschef omsorg Datum: Dnr: KS/2018:423 Tjänsteskrivelse om remissvar Västbus riktlinjer Förslag till beslut Godkänner remissvar för Västbus riktlinjer Ärendet Länets 49 kommuner och hälso och sjukvårdsnämnderna, Styrelsen för beställd primärvård samt berörda sektorsråd inom VGR har ombetts inkomma med synpunkter på förslag till revidering av Västbus riktlinjer, i det nya förslaget benämnt Överenskommelse om samverkan barn och unga 0 20 år, i behov av samordnade insatser och i behov av tvärprofessionell kompetens från kommunen och Västra Götalandsregionen, Förvaltningen har gått igenom förslaget utifrån skolan och socialtjänstens perspektiv och rekommenderar Kommunstyrelsen att tillstyrka förslaget utan särskilda synpunkter. I bilagan Sammanfattning av förslag till ändringar i Västbus riktlinjer framgår de viktigaste förändringarna i förslaget. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Förslag Överenskommelse om samverkan om barn och unga 0 20 år fd Västbus riktlinjer Missiv avseende remiss revidering av Västbus riktlinjer Sammanfattning från Lärande och omsorgssektionen, Västbus riktlinjer Sammanfattning av förslag till förändringar i Västbus riklinjer Svar på remiss Västbus riktlinjer

185 Föredragning och debatt Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Förslag till beslut på sammanträdet Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Beslutsgång Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Uppgift om hur beslutet kan överklagas Skriv här till vem och inom vilken tid man kan överklaga beslutet. Beslutet skickas till Omsorgssektionen Ekonomifunktionen Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Rubriken används i det fall handlingar ska skickas med i samband med extern expediering Status Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Solveig Eldenholm Sektionschef omsorg

186

187

188

189

190 Vår ref: Sara Theorin Myndighetschef Datum: Sammanfattning av diskussion angående remissvar revidering av Västbus riktlinjer Efter genomgång av remissen är vårt förslag att kommunstyrelsen lämnar remissvaret utan synpunkter. Förändringarna som arbetsgruppen gett förslag på är att skola ska ha samma möjlighet att sammankalla till en SIP (samordnad individuell plan) som socialtjänst och vården har enligt lag. Den är ett komplement till överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykiska funktionsnedsättning och personer med missbruk. Överenskommelsen innebär också att terminologi och tidsangivelser blir de samma som i lagstiftningen för SIP. Målgruppsbeskrivningen är ny, och vänder sig nu till Barn och unga, 0 20 år, i behov av samordnade insatser och tvärprofessionell kompetens från kommun och Västra Götalandsregionen. Detta gäller alla barn och unga oavsett om barnet bor i sitt föräldrahem eller är placerat. Arbetsgruppen föreslår att stödmaterialet Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå tas bort. I remissen ställs istället ett högre krav på att varje kommun och delregionala grupper att, självständigt, hitta former för att efterleva lagstiftning och vägledande dokument. Arbetsgruppen menar att föra dialog mellan verksamheter lokalt är mer gynnsamt. I tjänsten Lena Martinsson Sara Theorin TRA2000, v 2.0, Omsorgssektionen Postadress: Tranemo Besöksadress: Storgatan 26, Tranemo Telefon: Telefax: Direkt: E post: kommun@tranemo.se 1 (1)

191 Västbus Samverkan för barn och ungas bästa Överenskommelse om samverkan om barn och unga, 0 20 år, i behov av samordnade insatser och tvärprofessionell kompetens från kommunen och Västra Götalandsregionen Ersätter Västbus riktlinjer från 2012 Gäller från och med 1 januari

192 Bakgrund Att ett barn får sina behov tillgodosedda kan möjliggöra en god allmän utveckling hos barnet och en god hälsa. En god hälsa gör det möjligt för barnet att utvecklas och tillgodogöra sig kunskaper i skolan och en bra skolgång är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för att undvika risken att drabbas av psykisk och social ohälsa. Utöver de personliga vinsterna för barnet innebär detta också en samhällsekonomisk vinst. Det är en vinst för alla. Sedan 2005 finns i Västra Götaland riktlinjer för samverkan mellan kommunerna i länet och VGR om barn och unga med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik. Dessa riktlinjer föregick på många sätt lagstiftningen kring individuell plan enligt SoL och HSL, s.k. samordnad individuell plan (SIP) som kom 2010, men riktlinjerna innebär också en väsentlig skillnad från lagstiftningen eftersom de också omfattar verksamheter inom barn och skola i kommunen. Revidering gjordes 2012 av riktlinjerna och 2017 konstaterades nytt behov av revidering av Västbus riktlinjer, dessutom av Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga samt stödmaterialet, Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå. Detta för att anpassas till dagens förutsättningar och nuvarande avtal och överenskommelser mellan kommunerna i länet och VGR. Hälso och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland finns på Vårdgivarwebben: och vard/vardgivarwebben/uppdrag ochavtal/kommunsamverkan/hosavtal/ Denna överenskommelse ersätter tidigare riktlinjer för Västbus. Utöver denna överenskommelsen pågår och tillkommer fortlöpande nya uppdrag inom området. Det innebär att samverkan för barns bästa hela tiden utvecklas. För definitioner, se bilaga 1. Syfte Syftet med överenskommelsen är att barn och unga i behov av särskilt stöd ska få de insatser de behöver och har rätt till oberoende av kön, sociala, ekonomiska och geografiska faktorer, funktionsnedsättning, etnicitet, sexuell läggning och trosuppfattning. Överenskommelsen ska tydliggöra ansvar att samverka, ansvarsfördelning och ge struktur för samverkan. Den ska även ge stöd för insatser som behöver samordnas, inom och mellan huvudmännen, skapa kontinuitet utifrån barnets och familjens behov och upplevs som en trygg och säker helhet. Västbus innebär att vi använder våra välfärdsresurser på ett samlat och effektivt sätt. 2

193 Samverkanstorget Kommun och sjukvård samverkan i Göteborgsområdet Parter Parter i denna överenskommelse är var och en av kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen, vilka fortsättningsvis benämns som parterna. Överenskommelsen gäller under förutsättning att beslut tas av behörig instans hos respektive part. Verksamheter som omfattas av denna överenskommelse: Hälso och sjukvården Socialtjänsten Förskola/grundskola/gymnasieskola Respektive huvudman ansvarar för att samverkan etableras och fungerar samt att berörda verksamheter följer denna överenskommelse. För beskrivning av olika verksamheters uppdrag, se bilaga 2. Giltighetstid Överenskommelsen gäller under perioden Senast tolv månader innan avtalstiden löper ut har part möjlighet att säga upp avtalet. Om ingen part skriftligen sagt upp avtalet förlängs det med två år i taget med tolv månaders uppsägningstid. Gemensamma mål Kommunernas och VGRs övergripande mål är att genom tidig upptäckt erbjuda rätt insats på rätt nivå vid rätt tidpunkt för barn i behov av stöd. Målgrupp 3

194 Målgruppen för riktlinjerna är barn och unga upp till 20 år som behöver samordnade insatser och tvärprofessionell kompetens från olika verksamheter från kommun och VGR. Inom målgruppen finns stor spridning vad gäller problemtyngd och därmed behov av insatser. För barnet är det en rättighet att mötas med resurser utifrån sina behov. Samverkan utgår från lagar och föreskrifter Västbus överenskommelse utgår från lagar, författningar och föreskrifter. Lagstiftning anger respektive huvudmans ansvar och samverkanskyldighet. Riktlinjerna är ett komplement och ersätter t.ex. inte anmälningsskyldighet enligt socialtjänstlagen 1 när personal t.ex. inom hälsooch sjukvården eller skolan får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. För förteckning över relevanta lagar, se bilaga 3. Västbus innebär en överenskommelse om gemensam struktur för samverkan och samordning Västbus innebär en gemensam struktur för hur verksamheter ska samverka och samordna insatser för barns och ungas fysiska, psykiska och sociala hälsa Västbus innebär samverkan på alla nivåer från folkhälsoarbete till specialistvård, och innefattar alla verksamheter som möter barn och unga, oavsett vårdnivå. Västbus innebär, förutom konkret samordning av insatser för ett barn eller en familj, också en struktur för samverkan på delregional och lokalnivå där chefer och verksamhetsföreträdare träffas för att säkerställa ett gott samarbetsklimat och samsyn. Samverkan mellan huvudmännen ska präglas av öppenhet, god ömsesidig information och gemensam vilja till lösningar. Samverkan för barn och ungas bästa ska kännetecknas av: God kännedom om det egna uppdraget, varandras verksamheter samt respekt för de olika uppdragen. Att all personal som deltar i samverkan bör ha god kännedom om de förutsättningar som finns för samarbetspartens uppdrag. Personcentrerat förhållningssätt och ett familjecentrerat arbetssätt med utgångspunkt i hela familjen och dess levnadsvillkor. Gemensam kompetensutveckling för verksamheternas personal. Samtycke För att kunna samordna insatser och möjliggöra informationsöverföring mellan verksamheter/huvudmän är huvudregeln att den enskilde ger sitt samtycke. Ett samtycke kan vara muntligt eller skriftligt men ett skriftligt samtycke är att rekommendera. Samverkan och samordning av insatser kan inte genomföras utan båda vårdnadshavarnas samtycke med undantag för när barnet är föremål för insatser genom tvångslagstiftning som Lagen om vård av unga, LVU eller Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT kap. 1 c SoL 4

195 När barn och unga är under 18 år ska de tillfrågas och informeras. Barnets inställning ska beaktas och tillmätas betydelse i förhållande till ålder och mognad. Samtycket är också viktig för att göra barnet och familjen delaktiga i planeringen och genomförandet av mötet samt ge utrymme för de behov och önskemål som finns. Tillämpning, organisering, avvikelserapportering och uppföljning Tillämpning Det är inte möjligt att utarbeta ett dokument som konkret beskriver hur allt samarbete ska utformas. Överenskommelsen ska därför tillsammans med andra riktlinjer och överenskommelser stödja det lokala gemensamma arbetet mellan kommunens och landstingets verksamheter. Överenskommelsen ska fungera som stöd för samordning i det enskilda mötet med barnet och dess föräldrar/vårdnadshavare. Detta förutsätter en organiserad delregional och lokal samverkan mellan huvudmännen. Lokala tillämpningar och förtydliganden ska tas fram. I lokal samverkan ska också det gemensamma förebyggande arbetet beaktas. Organisation Delregional ledningsgrupp inom ramen för vårdsamverkan Delregionala ledningsgrupper eller motsvarande ska finnas inom varje vårdsamverkansområde. Ledningsgruppen äger ansvaret för samverkan och ska gemensamt ansvara för de insatser som krävs för ett genomförande. Delregional ledningsgrupp för Västbus ansvarar för att personal har kompetens och kunskap för en god samverkan och ledningsgruppen ansvarar också för gemensam kompetensutveckling. Lokal samverkansgrupp barn och unga Struktur och rutiner för samverkan på lokal (kommun ) nivå formeras utifrån lokala förutsättningar. Avvikelser och tvistehantering Avvikelser Avvikelsehantering sker enligt de principer som anges i Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk och de rutiner som finns inom ramen för delregional vårdsamverkan. Tvister Tvister ska hanteras enligt de principer som anges i Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk och de rutiner som finns inom ramen för delregional vårdsamverkan. Uppföljning 5

196 Denna överenskommelse ska ske enligt de principer som anges i Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk och de rutiner som finns inom ramen för delregional vårdsamverkan. Årlig uppföljning av denna överenskommelse syftar till: Gemensam ledning och styrning Antal avvikelserapporter och analys Följa upp hur lokala tillämpningar och rutiner efterlevs, diskutera tillämpning, möjligheter och svårigheter Dialog och information Erfarenhetsutbyte Lyfta goda exempel Inventera och initiera utbildningsbehov 6

197 Bilaga 1: Definitioner Samverkan Sker inom och mellan olika enheter, myndigheter och samhällsaktörer. Det kan t.ex. handla om aktivt utbyte av information eller att planera gemensamma aktiviteter Samordning Innebär att koordinera resurser och arbetsinsatser för att få högre kvalitet och större effektivitet i stödet, vården och omsorgen Samarbete Är ett gemensamt bedrivet arbete som gäller en begränsad uppgift. Det kan handla om att olika yrkesgrupper hjälps åt med insatser till en enskild individ. Samsyn Synonym till konsensus och samstämmighet, dvs. ett likartat sätt att se på till exempel problem. Samverkan, samarbete och samordning har en avgörande betydelse för att barn och unga ska få behandling, stöd och insatser utifrån sina individuella behov. En grundläggande del av samverkan är att den unge görs delaktig i planering, genomförande och uppföljning. För att den unge personen ska få rätt stöd i vardagen behöver samverkan och samarbete på flera nivåer, mellan verksamheter, yrkesgrupper och olika huvudmän som ett landsting och en kommun. Det är viktigt att det finns planer och överenskommelser mellan aktörerna där ansvar befogenheter och resurser tydliggörs. En framgångsrik samverkan handlar om styrning, struktur och samsyn och kan nås genom att exempelvis: Bygga upp och upprätthålla god kompetens kring samverkan inom organisationen Identifiera vad som underlättar samverkan Identifiera vad som försvårar samverkan Följa utvecklingen fortlöpande Samordnad individuell plan (SIP) En samordnad individuell plan (SIP) är ett dokument som ger en samlad beskrivning av alla pågående och planerade insatser för en person som behöver samordnade insatser från flera parter/aktörer. SIP ger en helhetsbild och förenklar för alla berörda. SIP är ett instrument för samverkan och används för att förbättra och tydliggöra de insatser som kräver samverkan. Den enskildes delaktighet och inflytande är centrala i allt arbete med SIP. Det är den unges behov och önskemål som utgör utgångspunkt för planeringen. För minderåriga krävs samtycke av vårdnadshavare. 7

198 I Västra Götaland finns gemensamma riktlinjer för arbetet med SIP. I arbetet med barn och unga används de gemensamma dokument och mallar som är framtagna. En SIP ska innehålla: 1. Insatser den enskilde behöver 2. Huvudmannens ansvar 3. Vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller landstinget 4. Vem av huvudmännen som har det övergripande ansvaret för planen Mer information om SIP finns på Vårdgivarwebben: och vard/vardgivarwebben/uppdrag ochavtal/kommunsamverkan/sip/ Sammanhållen vård och omsorg För de individer som är i behov av mer omfattande insatser behövs en effektiv och sammanhållen vård och omsorgsprocess. Det innebär att vården ska vara individanpassad, samordnad och kontinuerlig. Det ska ske i en obruten kedja av insatser som personer behöver oavsett huvudman eller inom en huvudman. Sammanhållen vård och omsorg handlag om det dagliga samarbete mellan olika yrkesgrupper som finns nära den unge och familjen. Ett sätt att samarbeta mellan olika yrkesgrupper kan ske i form av team som har bred kompetens t.ex. läkare med från olika specialiteter, sjuksköterska, kurator, fysioterapeut och socialarbetare. Tvärprofessionell Berör flera olika yrkeskategorier och professioner. 8

199 Bilaga 2: Viktiga delar i huvudmännens ansvar för barn och unga Västra Götalandsregionens ansvar hälso och sjukvård Hälso och sjukvård är de åtgärder som syftat till att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador, och omfattar därför såväl sjukvården och hälsovården. I det svenska sjukvårdssystemet är ansvaret för hälso och sjukvården delat mellan stat, landsting och kommun. Hälso och sjukvården regleras i hälso och sjukvårdslagen (HSL), men inom en rad områden finns speciallagstiftning som, tillsammans med Socialstyrelsens föreskrifter, är styrande för verksamheten. Staten är ansvarig för den övergripande hälso och sjukvårdspolitiken samt, via Socialstyrelsen, för tillsynen av all hälso och sjukvård i riket. Sedan 2013 är Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ansvarig för tillsynen. Landstingen ansvarar för att organisera vården så att alla medborgare har tillgång till en god vård. Mödrahälsovård Mödrahälsovården erbjuds alla gravida. Verksamhetens mål är att främja hälsa hos mor och barn under graviditet och förlossning och att genom psykosocialt stöd ge mödrar och deras partner goda förutsättningar för ett ansvarstagande föräldraskap. Barnhälsovård Barnhälsovården erbjuds alla barn 0 6 år. Verksamhetens övergripande mål är att främja barnens hälsa, trygghet och utveckling genom att upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn. Barnet följs genom regelbundna hälsokontroller och utvecklingsbedömningar. Föräldrautbildning erbjuds alla och föräldrastödet är både generellt eller riktat. Ungdomsmottagning Målgruppen för ungdomsmottagningar är ungdomar och unga vuxna upp till 24 år. Det är en s.k. lågtröskelverksamhet där ungdomar lätt ska få hjälp. Ungdomsmottagningens huvudområden är levnadsvanor och livsvillkor, samlevnad och relationer, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt psykisk hälsa. Ungdomsmottagningarna ska ses som ett komplement till övrig hälso och sjukvård och övrigt hälsofrämjande och förebyggande arbete. Huvudman för ungdomsmottagningen kan vara kommun eller region, var för sig eller tillsammans. För verksamheten finns ett huvudmannagemensamt inriktningsdokument som syftar till att beskriva uppdrag, mål och målgrupp samt principer för ansvar och kostnadsfördelning. Innebär en gemensam grund för ungdomsmottagningarna i Västra Götaland oavsett huvudmannaskap. Primärvården vårdcentraler och rehabenheter Primärvården arbetar förebyggande och hälsofrämjande och riktar sig till alla i befolkningen. Vårdcentralen är den hälso och sjukvårdsverksamhet som utan avgränsning vad gäller diagnoser, ålder eller patientgrupper svarar för befolkningens behov av grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser. Primärvården ska göra en första bedömning av symtom, svårighetsgrad och behov insatser, och ansvarar för grundläggande råd och stöd vid lindriga till måttliga symtom/svårigheter hos barn och unga. Förskrivning av personliga hjälpmedel är en del av vård och behandling som ingår i primärvårdens ansvar. 9

200 Barn och ungdomsmedicin (BUM) BUM bedriver specialiserad sjukvård för barn och ungdomar upp till 18 år. BUM utför planerad undersökning och behandling i öppen och sluten vård av de flesta sjukdomar hos barn och ungdomar. Barn och ungdomspsykiatri (BUP) Barn och ungdomspsykiatri är en del av den specialiserade vården för barn och unga med psykiatrisk problematik upp till 18 år. Utredning och behandling sker främst i öppen vård men akutvård och heldygnsvård bedrivs också. Det finns tre enheter med regionala uppdrag (könsdysfori, missbruk/beroende och ätstörningsmottagning). BUP ska erbjuda god tvärprofessionell kompetens för utredning, differentialdiagnostik och behandling av barn och ungdomar utifrån deras symtom, funktionsförmåga, utvecklingsnivå och psykosociala situation. Barnets behov ska vara av sådan omfattning och intensitet att den kräver specialistresurser och andra insatser inom hälso och sjukvården inte är tillräckliga. Habilitering Habiliteringen ger stöd, till barn, ungdomar och vuxna som har varaktiga funktionsnedsättningar och deras närstående. Målgruppen är personer med rörelsehinder, intellektuell funktionsnedsättning, autism eller förvärvar hjärnskada. Funktionsnedsättningens svårighetsgrad och i vilken grad vardagsfunktionen påverkas är avgörande för behovet av insatser. Det krävs alltid en individuell bedömning för att avgöra behovet av specialiserade behandlande åtgärder. Regionala medicinska riktlinjer Syftet med regionala medicinska riktlinjer (RMR) är att bidra till jämlik vård och utjämna skillnader i vården genom standardisering och att sprida nytillkommen kunskap. RMR riktas till vårdpersonal, verksamhets och förvaltningschefer och hanterar delar av vården för ett specifikt diagnosområde eller för att förtydliga ansvarsfördelning mellan vårdnivåer. Vuxenpsykiatrin Allmänpsykiatri bedrivs vid fem sjukhusförvaltningar och med öppenvårdsmottagningar på flertalet orter i regionen. Allmänpsykiatrin erbjuder vård till den vuxna befolkningen över 18 år och omfattar alla vårdplatser förutom barnpsykiatri och rättspsykiatri. Inom allmänpsykiatrin förekommer ofta subspecialisering i psykosvård, beroende och missbruksvård, äldrepsykiatri, vård till personer med affektiva störningar och ätstörningsvård. Klinikerna erbjuder specialiserad psykiatrisk diagnostik och behandling inom såväl öppensom heldygnsvård samt i mellanvårdsformer som dagvård och mobila team. Regionala medicinska riktlinjer finns på Vårdgivarwebben: och vard/vardgivarwebben/vardriktlinjer/regionalamedicinska riktlinjer/ Kommunen ansvar socialtjänst Socialtjänsten ansvarar för ett förebyggande socialt arbete riktat direkt till 10

201 barn, ungdomar och föräldrar. Socialtjänsten ansvarar också för myndighetsutövning, stöd och insatser för barn och unga enligt lagarna SoL, LSS samt tvångslagarna LVU, Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga och LVM, Lagen om vård av missbrukare i vissa fall. Tvångslagstiftningen kompletterar socialtjänstlagen och möjliggör tvångsvård, men utgångspunkten är alltid att motivera individer till frivilliga insatser. Den grundläggande principen i SoL är frivillighet och att insatser av socialtjänsten skall bygga på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. SoL Socialtjänsten har ett övergripande ansvar för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden. När hjälp eller stöd inte räcker eller när barnet behöver skydd är det socialtjänstens uppgift att ingripa. Socialtjänsten ska i nära samarbete med hemmen bl a främja en allsidig personlighetsutveckling, en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och ungdomar, och sörja för att barn och ungdomar får det skydd och stöd som hen behöver. I frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa har socialtjänsten också ett huvudansvar för att se till att samverkan med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs kommer till stånd. Kommunernas organisation av socialtjänsten varierar vilket gör att ansvar kan ligga på olika verksamhetsområden i kommunen. Varje insats av socialtjänsten vilar på en utredning, bedömning av barnets behov och beslut om bistånd. Det innebär att en ansökan om en specifik insats kan avslås om behovet kan bedöms tillgodoses på annat sätt. Ett biståndsbeslut kan överklagas. När en enskild person ansöker om en insats är socialtjänsten skyldig att göra en utredning. Vid en anmälan om barn som far illa är bedömer socialtjänsten om en utredning ska inledas. Utredningen ligger till grund för beslut om eventuella insatser. Insatser inom socialtjänsten för barnet ska göras i samförstånd med barnet dess vårdnadshavare och anpassas efter barnets behov. Insatser kan ges i öppen regi eller genom att barnet placeras för i familjehem eller HVB hem. LSS LSS är en rättighetslag som syftar till att den som har en funktionsnedsättning ska kunna leva sitt liv på samma villkor som alla andra. En insats enligt LSS förutsätter att den enskilde själv ansöker om den. För att bli beviljad en insats enligt LSS måste barnet tillhöra den personkrets som definieras i lagen och ha behov av insatsen. Kommunens ansvar skola Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. 11

202 Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Förskola Målgrupp för förskolan är barn 1 6 år. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande och stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. Förskolans uppgift innebär att i samarbete med föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Enligt förskolans riktlinjer ska personalen uppmärksamma och hjälpa de barn som av olika skäl behöver stöd i sin utveckling. Grundskola/gymnasieskola/grundsärskola/gymnasiesärskola Skolplikt gäller för nästan alla barn och unga som är bosatta i Sverige och börjar det året barnet fyller sju år och upphör för de allra flesta efter det nionde skolåret. Från höstterminen 2018 blir förskoleklass obligatorisk från det år barnet fyller sex år. Skolans huvuduppdrag är värdegrunds och kunskapsuppdraget och elevens rätt till utbildning gäller under hela skoltiden. I utbildningen ska hänsyn tas till elevernas olika behov. Skolan ska fortlöpande informera eleven och vårdnadshavaren om elevens utveckling. Rektor har ansvar för att genomföra utbildningen enligt fastställda mål och tillgodose elevernas särskilda behov för att nå kunskapsmålen. Enligt skollagen kan elever som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav, för att de har en utvecklingsstörning eller hjärnskada, tas emot i särskolan. Vårdnadshavaren ansöker om en plats i särskolan. Beslutet ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Det kan förekomma att en elev för närvarande når de kunskapskrav som minst ska uppnås, men uppvisar andra svårigheter som gör att skolan av olika skäl bedömer att eleven längre fram under skoltiden kan få svårt att nå kunskapskraven. Det kan till exempel handla om en elev med en funktionsnedsättning, psykosocial problematik, psykisk ohälsa, svårigheter i det sociala samspelet, koncentrationssvårigheter samt upprepad eller långvarig frånvaro. Även i dessa fall kan eleven vara i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. Elevhälsan Skollagen klargör att elevhälsan ska innehålla psykologiska, medicinska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Det ska finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av stöd och specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Rektor har ansvar för elevhälsan. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Elevhälsans arbete bedrivs på organisations, grupp och individnivå. Det ingår i elevhälsans generellt riktade arbete att främja elevers lärande, 12

203 utveckling och hälsa, förebygga ohälsa och inlärningssvårigheter samt bidra till att skapa miljöer som främjar lärande, utveckling och hälsa. Hinder för en enskild individ ska undanröjas och åtgärder och anpassningar utifrån varje enskild elevs behov av särskilt stöd ska ges. 13

204 Bilaga 3: Lagstiftning Offentlighets och sekretesslagen, OSL (2009:400) Lagen innehåller bestämmelser om myndigheters handläggning vid registrering, utlämnande av och övrig hantering av allmänna handlingar. Den innehåller också bestämmelser om tystnadsplikt och om förbud att lämna ut allmänna handlingar. Lagen gäller för många personalgrupper i Sverige, bland annat personal inom hälso och sjukvård och kommun. Hälso och sjukvårdslagen, HSL (1982:763) HSL reglerar åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Målet för hälso och sjukvården en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Den som har det största behovet av hälso och sjukvård ska ges företräde till vården och vården ska så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Hälso och sjukvårdslagen är en ramlag, inte en rättighetslag. Det innebär bl.a. att det inte går att överklaga om man till exempel inte får den läkare eller den utredning eller behandling man vill ha. Patientlag (2014:821) Patientlagen infördes 1/ med målet att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Patientlagen innehåller bland annat bestämmelser om tillgänglighet, information, samtycke, delaktighet, fast vårdkontakt och individuell planering, val av behandlingsalternativ och hjälpmedel, val av utförare samt personuppgifter och intyg. Socialtjänstlagen, SoL (2001:453) Socialnämnden ska verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden och i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och unga. Där står även att socialnämnden, i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa, ska samverka med andra samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. Socialnämnden ska verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Här avses också barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Insatserna ska utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne och vid behov i samverkan med andra samhällsorgan och med organisationer och föreningar. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS (1993:387) LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar goda levnadsvillkor, och att de får och kan påverka den hjälp och service de behöver i det dagliga livet. Socialnämnden ska fortlöpande följa upp vilka som omfattas av LSS och vilka deras behov av stöd och service är. Verksamheterna ska vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Kommunen ska samverka med organisationer som företräder människor med funktionsnedsättningar. 14

205 Skollagen (2010:800) Skolans ansvar regleras i skollagen. Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling, för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Om det på något sätt framkommer att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behov av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Vidare står att ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT (1991:1128) LPT innehåller de centrala bestämmelserna om psykiatrisk tvångsvård i Sverige. En huvudregel i svensk sjukvård är att ingen ska vårdas mot sin vilja eller behandlas utan samtycke. I vissa fall kan dock undantag göras från detta. Kriterier för tvångsvård enligt LPT är allvarlig psykisk störning, oundgängligt behov av psykiatrisk heldygnsvård och att patienten motsätter sig vård. Lagen om vård av unga, LVU (1990:52) Den som är under 18 år ska beredas vård enligt LVU om det kan antas att behövlig vård inte kan ges den unge med samtycke av vårdnadshavaren och, när den unge har fyllt 15 år, av honom eller henne själv. Vård kan beslutas om det på grund av fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet, gör att det finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas. Vård ska också beslutas om den unge utsätter sin egen hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas genom missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende. Lagen om vård av unga, LVU (1990:52) LVM är en tvångslag som kompletterar Socialtjänstlagen. Lagen möjliggör sluten tvångsvård av vuxna missbrukare efter beslut av förvaltningsrätt. För missbrukare under 18 år ska istället LVU tillämpas. För dem som är år kan det vara svårt att avgöra om 3 LVU eller LVM skall tillämpas. Syftet med LVM är att motivera personen i fråga att istället medverka frivilligt till behandlingsinsatser. Lag om verkställighet av sluten ungdomsvård, LSU (1998:603, 1998:641) Sluten ungdomsvård är en påföljd för brott för unga lagöverträdare som alternativ till fängelse. Straffet verkställs på ett särskilt ungdomshem som drivs av Statens institutionsstyrelse (SIS). Straffet är tidsbestämt och kan vara mellan 14 dagar och upp till 4 år. Till skillnad från fängelsedömda kan inte den som blivit dömd till sluten ungdomsvård bli frigiven efter att två tredjedelar av strafftiden avtjänats. 15

206 PM Vad är förändrat i Västbus riktlinjer? Utkast av Överenskommelse om samverkan om barn och unga, 0 20 år, i behov av samordnade insatser och tvärprofessionell kompetens från kommunen och Västra Götalandsregionen Flera förändringar har skett. Det gäller dels hur dokumentet är utformat och i dels innehållsmässigt. Syftet var att tydliggöra hur Västbus riktlinjer förhöll sig till andra avtal och överenskommelser, modernisera och anpassa skrivningar i riktlinjen till en praktisk verklighet 2018 och renodla innehållet i riktlinjerna vilket nu innebär att Överenskommelsen istället innehåller bilagor med förtydligande kring delar. Arbetsgruppen som arbetat fram förslaget föreslår fem större förändringar: Riktlinjerna blir en Överenskommelse (Överenskommelse om att förskola/skola/gymnasium har samma möjlighet att kalla till en SIP som socialtjänst och vården har enligt lag) Överenskommelsen föreslås bli ett komplement till Hälso och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland, och Överenskommelse om samarbete mellan västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk. Detta innebär att huvudmännens gemensamma system och organisation för att hantera avvikelser och tvister blir detsamma för alla målgrupper. Överenskommelse om samarbete mellan västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk innehåller dessutom skrivelser kring kostnadsansvar vid placering utanför hemmet. Nytt förslag innebär också en tidsbegränsning för att anpassas till samma tidsperiod som gäller för nämnda avtal och överenskommelse. Förändringar rör förslag till ändrad målgruppsbeskrivning: Sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik är borta och ersatt med en bredare formulering Barn och unga, 0 20 år, i behov av samordnade insatser och tvärprofessionell kompetens från kommun och Västra Götalandsregionen. Detta tydliggör att det är den unges behov som avgör vilka parter som behöver samordna sina insatser och vidgar ytan för samordning eftersom den unges behov kan vara av olika karaktär och innefatta allt från få till många insatser. Revideringen av Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga hanteras/inlemmas i det uppdrag som kommer att omhändertas genom Överenskommelsen om samarbete i fråga om Trygg och säker vård för barn och unga som vårdas utanför hemmet, ett arbete som pågår.

207 Arbetsgruppen föreslår att stödmaterialet Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå tas bort för att istället hanteras genom delregionala och lokala tillämpningar och förtydliganden. Dokumentet har tidigare inte fått status som riktlinje utan togs fram för att vara ett stöd. Gruppen konstaterar att lagstiftning och vägledande dokument för elevhälsan är tillräckligt tydligt. Dokumentet upplevs heller inte ge det stöd för samverkan som det är tänkt utan har snarare lett till diskussion om olika tolkningar man kan göra. Arbetsgruppen menar att den lokala dialogen mellan verksamheter är bättre. Arbetsgruppen förslaget föreslår övriga förändringar: Förändringar rörande organisation: Regional styrgrupp finns inte längre. Arbetsgruppen gör bedömning att denna grupp heller inte bör ersättas av annan regional gruppering. Ansvar för samverkan är lokal och svårigheter finns att organisera grupper på regional nivå utan tydliga arbetsområden och uppdrag. Uppdraget som styrgruppen haft kring bl.a. avvikelser och tvister i samverkan hanteras numera på annat sätt. Dessutom finns Vårdsamverkan Västra Götaland som är den regionala ledningsstrukturen för samverkan mellan länets 49 kommuner och Västra Götalandsregionen. Genom att hänvisa till rådande SIP riktlinjer så ändras punkterna bl.a. inom hur lång tid ett möte ska hållas mellan parterna och bedömning kring vilka verksamheter som ska delta i mötet. Arbetsgruppen anser det vara av vikt att användning av SIP riktlinjerna innebär att samordningen blir lika för alla oavsett var man vänder sig, oavsett ålder och oavsett diagnos och behov. Ordet nätverksmöte borta: ersatt med SIP är verktyget och därmed att det är SIPriktlinjerna som gäller och det kallas till SIP möte. Ordet basnivå borta: ersatt av behov av insatser på flera nivåer. Rubrik kring samverkansskyldighet/informationsskyldighet : borta. Ersatt genom bilaga kring lagstiftning. Gemensam kompetensutveckling: borta. Ansvar för kompetensutveckling ligger lokalt, men samordning för utbildningsinsatser kan ske delregionalt. Arbetsgruppen påminner om att resurser kan innebära att t.ex. konsultation möjliggörs och säkerställs. Arbetsgruppen påminner om vikten att vända sig till rätt instans, rätt vårdnivå och att det är viktigt att varje medarbetare har kompetens kring dels det egna uppdraget och dels god kännedom om andra verksamheters uppdrag.

208 Arbetsgrupp En arbetsgrupp med utsedda personer från delregional vårdsamverkan har tillsammans arbetat fram förslaget, gjort en konsekvensanalys av föreslagna ändringar som redovisas i detta PM. Gruppen har följande sammansättning. Representanter: Område: Verksamhet: Kommentar: Yvonne Midshult Vårdsamverkan Fyrbodal Kommun IFO/skola Per Möllborg Vårdsamverkan Fyrbodal VGR barnhälsovård Torbjörn Erneholm Vårdsamverkan Fyrbodal VGR Närhälsan/VC Kay Eriksson Närvårdssamverkan Södra VGR BUP Älvsborg Helena Lundgren Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Kommun elevhälsa Urban Johansson/ Ewa Midbjer Hammarström Vårdsamverkan Skaraborg VGR habilitering Ersättare Bo Zetterlund Jurgita Jonsson Vårdsamverkan Skaraborg Kommun IFO Delvis Katarina Andersson SIMBA VGR BUP Ann Sofie Lekander SIMBA VGR Närhälsan/VC Catharina SIMBA Kommun skola Bengtsson Elinor Bylund Kommun och sjukvård Samverkan i Göteborgsområdet Kommun IFO Marie Carlsson Elisabet Hurtado Lundberg Malin Camper Jessica Ek Kommun och sjukvård Samverkan i Göteborgsområdet NSPHiG VGR/koncernstab hälsooch sjukvård Skaraborgs kommunalförbund VGR BUP Brukar/anhörigorg. VGR Kommun Delvis, ersättare Christina Karlsson Processledare Processledare

209 Ämne: Remiss avseende revidering av Västbus riktlinjer - Förlängd svarstid Från: Info Boråsregionen <info@borasregionen.se> Till: 'boras.stad@boras.se' <'boras.stad@boras.se'>; 'herrljunga.kommun@admin.herrljunga.se' <'herrljunga.kommun@admin.herrljunga.se'>; 'kansliet@svenljunga.se' <'kansliet@svenljunga.se'>; 'kommun@tranemo.se' <'kommun@tranemo.se'>; 'kommun@ulricehamn.se' <'kommun@ulricehamn.se'>; 'kommunen@bollebygd.se' <'kommunen@bollebygd.se'>; 'kommunen@vargarda.se' <'kommunen@vargarda.se'>; markskommun@mark.se <markskommun@mark.se>; Ann-Katrin Schutz <annkatrin.schutz@borasregionen.se>; Gunilla Bothén <gunilla.bothen@borasregionen.se> Mottaget: :11:48 Hej, Svarstiden för nedanstående remiss har blivit förlängd till 3 oktober. Hälsningar Linda Bergholtz Administrativ chef Tel: Skaraborgsvägen 1A, Borås Från: Info Boråsregionen Skickat: den 31 maj :05 Till: 'boras.stad@boras.se'; 'herrljunga.kommun@admin.herrljunga.se'; 'kansliet@svenljunga.se'; 'kommun@tranemo.se'; 'kommun@ulricehamn.se'; 'kommunen@bollebygd.se'; 'kommunen@vargarda.se'; markskommun@mark.se Kopia: Gunilla Bothén <gunilla.bothen@borasregionen.se> Ämne: Remiss avseende revidering av Västbus riktlinjer Till kommunstyrelsen i respektive kommun, observera att förslaget berör både socialtjänst och skola Ett förslag till revidering av Västbus riktlinjer har utarbetats. Förslaget benämns: Överenskommelse om samverkan om barn och unga, 0-20 år, i behov av samordnade insatser och tvärprofessionell kompetens från kommunen och Västra Götalandsregionen, Förslaget är nu remitterat till parterna för synpunkter senast 31 augusti. Bifogat finns missiv, sammanfattning av förslag till förändringar samt förslag till ny överenskommelse.

210 Länk till mall för att lämna remissvar (finns även i missivet) Svarsformulär för Västbus reviderade riktlinjer Hälsningar Linda Bergholtz Administrativ chef Tel: Skaraborgsvägen 1A, Borås

211 PROTOKOLLSUTDRAG Omsorg och folkhälsoutskottet Riktlinjer för taxor och avgifter inom omsorgssektionen (KS/2017:778) Omsorgs och folkhälsoutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar Antar Regler för taxor och avgifter inom omsorgssektionen från och med 1 januari Inför kommunalt bostadstillägg från och med 1 januari 2019 Beslutsmotivering/sammanfattning av ärendet Reglerna har reviderats för att få bättre följsamhet till rådande lagstiftning och en högre rättssäkerhet. Det har tidigare varit oklart vad som har legat till grund för nivån på avgifterna inom omsorgssektionen. De nya reglerna innebär till viss del en sänkning av nuvarande taxor. Detta ger därför ett maximalt intäktsbortfall för omsorgssektionen med cirka kr. Intäktsbortfallet tas upp som ett tillkommande behov i budget Ärendet Revideringen av reglerna har tagits fram för att få bättre följsamhet till rådande lagstiftning och en högre rättssäkerhet. Det har tidigare varit oklart vad som har legat till grund för nivån på avgifterna inom omsorgssektionen. Förslaget på nya regler innebär främst följande förändringar: 1. Livsmedelstaxan sänks för boende på gruppbostad (personer med funktionsnedsättning) från kr till kr per månad. Enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade får kostnad endast tas ut för råvaran och inte för tillagning eller utkörning. Sänkningen av taxan beräknas ge ett intäktstapp med cirka kr per år. 2. Avgiften för dagverksamhet Ringblomman (för personer med kognitiv funktionsnedsättning) anpassas till maxtaxenivån enligt Socialstyrelsens rekommendation, vilket beräknas ge ett intäktstapp med cirka kr per år. 3. Omvårdnadsavgift vid korttidsplats anpassas för att matcha socialtjänstlagens skrivelse om maxtaxa och öka förutsägbarheten kring hur många som kan betala avgiften. Idag lämnas i många fall reducering

212 av avgiften. Det är svårt att med exakthet beräkna om och vad det innebär i intäktstapp, men maximalt kr per år. 4. Avgifter för resa med bil har förenklats och utgår från faktisk kostnad enligt Skatteverkets rekommendation. Detta förväntas inte leda till något inkomstbortfall för kommunen. Kommunalt bostadstillägg För personer med funktionsnedsättning kan reducering av avgifter endast ske för tekniska hjälpmedel och hälso och sjukvård. Det är inte tillåtet att jämka bostadshyror när inkomstnivån är låg. Däremot kan ett kommunalt bostadstillägg införas. Kommunalt bostadstillägg införs i syfte att uppnå goda levnadsvillkor. Det är svårt att med exakthet beräkna vad det innebär i ökad kostnad för kommunen, men maximalt kr per år. Regler för handläggning av kommunalt bostadstillägg tas fram när beslut om införande har tagits. Minskade intäkter Totalt förväntas intäkterna minskas i och med de reviderade avgifter och taxorna inom omsorgssektionen, som mest med kr per år. För förtydligande av avgifternas förändring se Taxebilagan som beslutas som en del av budget Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Regler för taxor och avgifter inom omsorgssektionen Föredragning och debatt Sektionschef Solveig Eldenholm föredrar ärendet Beslutet skickas till Omsorgssektionen Ekonomifunktionen Status Kommunstyrelsen 2 (2)

213 Vår ref: Victoria Valtersson Ekonom Datum: Dnr: KS/2017:778 Tjänsteskrivelse om Regler för taxor och avgifter inom omsorgssektionen Förslag till beslut Antar Regler för taxor och avgifter inom omsorgssektionen. Inför kommunalt bostadstillägg Beslutsmotivering/sammanfattning av ärendet Reglerna har reviderats för att få bättre följsamhet till rådande lagstiftning och en högre rättssäkerhet. Det har tidigare varit oklart vad som har legat till grund för nivån på avgifterna inom omsorgssektionen. De nya reglerna innebär till viss del en sänkning av nuvarande taxor. Detta ger därför ett maximalt intäktsbortfall för omsorgssektionen med cirka kr. Intäktsbortfallet tas upp som ett tillkommande behov i budget Ärendet Revideringen av reglerna har tagits fram för att få bättre följsamhet till rådande lagstiftning och en högre rättssäkerhet. Det har tidigare varit oklart vad som har legat till grund för nivån på avgifterna inom omsorgssektionen. Förslaget på nya regler innebär främst följande förändringar: Livsmedelstaxan sänks för boende på gruppbostad (personer med funktionsnedsättning) från kr till kr per månad. Enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade får kostnad endast tas ut för råvaran och inte för tillagning eller utkörning. Sänkningen av taxan beräknas ge ett intäktstapp med cirka kr per år. Avgiften för dagverksamhet Ringblomman (för personer med kognitiv funktionsnedsättning) anpassas till maxtaxenivån enligt Socialstyrelsens rekommendation, vilket beräknas ge ett intäktstapp med cirka kr per år. Omvårdnadsavgift vid korttidsplats anpassas för att matcha socialtjänstlagens skrivelse om maxtaxa och öka förutsägbarheten kring

214 hur många som kan betala avgiften. Idag lämnas i många fall reducering av avgiften. Det är svårt att med exakthet beräkna om och vad det innebär i intäktstapp, men maximalt kr per år. Avgifter för resa med bil har förenklats och utgår från faktisk kostnad enligt Skatteverkets rekommendation. Detta förväntas inte leda till något inkomstbortfall för kommunen. Kommunalt bostadstillägg För personer med funktionsnedsättning kan reducering av avgifter endast ske för tekniska hjälpmedel och hälso och sjukvård. Det är inte tillåtet att jämka bostadshyror när inkomstnivån är låg. Däremot kan ett kommunalt bostadstillägg införas. Kommunalt bostadstillägg införs i syfte att uppnå goda levnadsvillkor. Det är svårt att med exakthet beräkna vad det innebär i ökad kostnad för kommunen, men maximalt kr per år. Regler för handläggning av kommunalt bostadstillägg tas fram när beslut om införande har tagits. Minskade intäkter Totalt förväntas intäkterna minskas i och med de reviderade avgifter och taxorna inom omsorgssektionen, som mest med kr per år. För förtydligande av avgifternas förändring se Taxebilagan som beslutas som en del av budget Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Regler för taxor och avgifter inom omsorgssektionen Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Beslutet skickas till Omsorgssektionen Ekonomifunktionen Status

215 Solveig Eldenholm Sektionschef Victoria Valtersson Ekonom Louise Bertilsson Verksamhetsutvecklare/SAS

216 REGLER Regler för taxor och avgifter inom omsorgssektionen 1

217 Styrdokument Handlingstyp: Regler för avgifter inom omsorgssektionen Diarienummer: KS/2017:778 Beslutas av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: Dokumentansvarig: Ekonom för omsorgssektionen Revideras: Minst vart 4:e år Följs upp av: Omsorgssektionen Tidigare versioner: Giltig t o m:

218 Innehåll 1 Inledning 4 2 Syfte 4 3 Taxor och avgifter inom omsorgssektionen Vård och omsorgsboende Ordinärt boende Korttidsplats eller växelvård Boende för personer med funktionsnedsättning Hälso och sjukvård Daglig verksamhet Elevhem för personer med aktivitetsersättning (19 29 år) Uppehälle vid missbruk (18 år eller äldre) Tillfällig vård i annat hem än det egna, barn upp till 18 år (enligt SoL och LSS) Kortidsvistelse eller korttidstillsyn Övriga taxor Avgiftsberäkning Vad säger lagen? Maxtaxa Beräkning av avgiftsutrymme Rutiner vid avgiftsbeslut och fakturering Insamling av uppgifter Kontroll samt ändring av avgiftsbeslut Fakturering Avdrag vid frånvaro Intern kontroll

219 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutar om vilken beloppsnivå som gäller för de avgifter som kan debiteras inom omsorgssektionen. Beslutet fattas som en del av den årliga budgeten. De belopp som gäller för innevarande år återfinns i en särskild taxebilaga som en del av budgetbeslutet. Som komplement till taxebilagan är dessa regler framtagna. De beskriver vilka olika typer av avgifter som omsorgssektionen har möjlighet att debitera. Avgifterna är utformade i enlighet med följande lagar och bestämmelser: 8:e kapitlet, Socialtjänstlagen (2001:453) Socialtjänstförordningen (2001:937) Hälso och sjukvårdslagen (2017:30) Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Sveriges kommuner och landsting, cirkulär 2006:54 Avgifterna måste vara skäliga och får ej överstiga kommunens självkostnader. Den enskilde ska dessutom tillförsäkras tillräckliga medel för sina personliga behov. För vissa avgifter finns även ett högsta belopp, en så kallad maxtaxa, för vad som får debiteras. Maxtaxan beskrivs närmare i kapitel 4. 2 Syfte Syftet med dessa regler är att redogöra för vilka olika typer av avgifter som omsorgssektionen kan debitera samt vilka rutiner som gäller vid beräkning och fakturering av dessa. 3 Taxor och avgifter inom omsorgssektionen I detta kapitel följer en beskrivning av vilka olika typer av avgifter samt hyror som omsorgssektionen har möjlighet att debitera och vad som gäller för respektive avgift eller hyra. 4

220 3.1 Vård och omsorgsboende Vilka avgifter kan debiteras? Allmänt om avgift/hyra Omvårdnadsavgift Förbrukningsartiklar Färdiglagad kost Bostadshyra En omvårdnadsavgift debiteras månadsvis. Hyra av tekniska hjälpmedel, hemsjukvård och larm ingår i denna avgift. Avgiften bestäms utifrån nivån på den maxtaxa som regleras i Socialtjänstlagen. Vid tillval debiteras en fast månadsavgift för tvättlappar, toalett och hushållspapper samt soppåsar. Nivån på avgiften beräknas utifrån faktiska kostnader (exklusive moms) vid normal förbrukning. En helpensionsavgift debiteras månadsvis av teknisk sektion för kost och tillagning. Sondnäring eller näringsdryck debiteras istället enligt gällande rutin för SärNärprodukter. Bostadshyrorna förhandlas årligen mellan Tranemo Kommun och Hyresgästföreningen. I bostadshyran ingår en kostnad för elavgift och TV licens. TV licensen bestäms utifrån faktisk kostnad. Elavgiften beräknas utifrån Pensionsmyndighetens schablon per kvadratmeter och med ett antagande om att varje lägenhet är 48 kvadratmeter i genomsnitt. 3.2 Ordinärt boende Vilka avgifter kan debiteras? Allmänt om avgift Hemtjänst Dagverksamhet Larm Debitering sker efter beviljad tid, enligt fem olika insatsnivåer. För insatserna inköp, städ och tvätt beräknas tiden per hushåll. Avgifterna bestäms utifrån nivån på maxtaxan som regleras i Socialtjänstlagen. En avgift debiteras per dag för dagverksamhet och kost. Nivån på avgiften följer gällande maxtaxa per månad dividerat med 30 dagar. Debitering görs även för resor till och från dagverksamheten. En fast avgift debiteras månadsvis utifrån antal genomförda resor per månad. Avgiften är indelad i tre olika intervall. En fast hyra tas ut per månad och hushåll oavsett antal larmenheter. 3.3 Korttidsplats eller växelvård Vilka avgifter kan Allmänt om avgift 5

221 debiteras? Omvårdnadsavgift Färdiglagad kost Debitering sker utifrån antal belagda dygn och följer nivån på maxtaxan enligt Socialtjänstlagen. Debitering sker av teknisk sektion. Sondnäring/näringsdryck debiteras enligt gällande rutin för SärNärprodukter. 3.4 Boende för personer med funktionsnedsättning Insatser för brukare med beslut om gruppbostad eller servicebostad är kostnadsfria. Skäliga avgifter får dock tas ut för bostad, fritidsverksamhet och kulturella avgifter om den enskilde har hel aktivitetsersättning eller annan inkomst i motsvarande nivå. Den enskilde står själv för fritidsaktiviteter, såsom studiecirkel, utflykter eller liknande. Vilka avgifter kan Allmänt om avgift/hyra debiteras? Kost Tvätt och rengöringsartiklar Bredband Resor Bostadshyra För gruppbostäder debiteras en helpensionsavgift per månad. För servicebostäder debiteras istället en avgift för frukost, lunch och middag utifrån antal portioner. Avgifterna är beräknade utifrån Konsumentverkets matkostnad för personer i åldern år exklusive moms 1, och är fördelade i enlighet med Socialstyrelsens rekommendation: frukost 20 %, lunch 30 %, mellanmål 10 % och middag 40 %. Om den enskilde enbart har sondnäring/näringsdryck sker debitering enligt gällande rutin för SärNärprodukter. En månatlig avgift debiteras utifrån faktiska kostnader exklusive moms. En månadsavgift debiteras för bredband, beräknad utifrån en faktisk kostnad exklusive moms. En taxa per kilometer debiteras enligt Skatteverkets rekommendation. Vid samåkning fördelas taxan mellan brukarna. Bostadshyra förhandlas årligen mellan Tranemo Kommun och Hyresgästföreningen. I hyran ingår TV licens och el. Socialstyrelsens rekommendation är att det är bruksvärdesprincipen enligt hyreslagen som ska styra hyresnivån och därför finns inget hyrestak. Istället finns en möjlighet för den enskilde att söka bostadstillägg eller bostadsbidrag från Försäkringskassan, se avsnitt Publikationen ʺKoll på pengarnaʺ 6

222 3.5 Hälso och sjukvård Vilka avgifter kan Allmänt om avgift debiteras? Hemsjukvård Tekniska hjälpmedel En fast månadsavgift debiteras oavsett antal insatser, dock ej för barn i åldern 0 20 år. Detta debiteras för insatser i ordinärt boende, gruppbostäder samt servicebostäder. En fast månadsavgift debiteras oavsett antal tekniska hjälpmedel. Exempel på tekniska hjälpmedel är rullatorer, vårdsängar, rullstolar och duschstolar. 3.6 Daglig verksamhet Insatsen daglig verksamhet är kostnadsfri. Den som deltar får så kallad habiliteringsersättning. Ersättningens storlek baseras på om brukaren deltar hela eller halva dagar. Vilka avgifter kan Allmänt om avgift debiteras? Lunch Arbetsresor Lunch debiteras utifrån antal portioner. Nivån på avgift bestäms utifrån den taxa som debiteras av kostenheten för lunch exklusive moms. Avgiften beräknas utifrån faktisk kostnad för livsmedel samt tillredning. För brukare som betalar helpensionsavgift i gruppbostad ingår lunch på daglig verksamhet i avgiften. Då sker istället en interndebitering mellan kommunens olika verksamheter för att intäkter och kostnader ska matcha varandra. Interndebiteringen sker utifrån den lunchtaxa som tillämpas för servicebostäder enligt avsnitt 3.4 ovan. En fastställd avgift debiteras månadsvis, förutom i augusti som utgör en avgiftsfri månad på grund av semester. I taxan ingår även 15 fria fritidsresor per månad, och den enskilde har därför rätt att välja mellan kommunresa eller flerkommunresa utifrån det individuella behovet. Avgift tas ut enligt Västtrafiks avgiftsnivå för ungdomar på kommun eller flerkommunnivå, eftersom personer med aktivitetsersättning, sjukersättning eller handikappersättning kan köpa periodbiljett till ungdomspris. 7

223 3.7 Elevhem för personer med aktivitetsersättning (19 29 år) Personer som vistas på elevhem med insatser enligt LSS och som har aktivitetsersättning (i åldern år) kan debiteras en avgift för kost samt hyra. Avgiften för kost är beräknad i enlighet med Konsumentverkets kostnadsnivå för livsmedel exklusive moms i åldersgruppen år. Hyran debiteras utifrån en viss andel av prisbasbeloppet, i enlighet med 8 kap. 5 andra punkten socialtjänstlagen. 3.8 Uppehälle vid missbruk (18 år eller äldre) Stöd och hjälpinsatser av behandlingskaraktär medför inte kostnadsansvar för den enskilde vårdtagaren. För personer i åldern 18 år eller äldre kan kommunen däremot ta ut ersättning för uppehället av den som på grund av missbruk av alkohol, narkotika eller därmed jämförbara medel får vård eller behandling i ett hem för vård eller boende eller i ett familjehem. Regeringen meddelar föreskrifter om den högsta ersättning som får tas ut per dag enligt 6 kap. 1 i socialtjänstförordningen. 3.9 Tillfällig vård i annat hem än det egna, barn upp till 18 år (enligt SoL och LSS) Om ett barn i åldern 0 18 år får vård i ett annat hem än det egna, exempelvis i familjehem, på institution, stödboende eller elevhem, är föräldrarna skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader. Kommunen får då uppbära underhållsbidrag som avser barnet. Det belopp som var och en av föräldrarna ska bidra med får inte överstiga vad som motsvarar det för tidpunkten gällande underhållsstödsbeloppet. Detta belopp återfinns i 18 kap. 20 socialförsäkringsbalken. Beräkning och jämkning av avgift sker enligt SKL:s rekommendation, vilken finns angiven i cirkulär 2006:54. Underhållsbidrag får ej tas ut då barnet under hela månaden vistas i familjehem, institution eller stödboende. Vid vistelse under hel månad i elevhem upp till gymnasienivå får avgift tas ut. Föräldrarna är då även skyldiga att betala för barn upp till 21 år enligt 7 kap 1 2: a stycket föräldrabalk (1949:381) Kortidsvistelse eller korttidstillsyn Detta avsnitt avser insatser enligt 9 lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, såsom korttidsvistelse (korttidshem, stödfamilj, sommarläger samt kurser) och korttidstillsyn ( fritids ) för barn över 12 år. Den enskilde står själv för fritidsaktiviteter, såsom studiecirkel, utflykter eller liknande. 8

224 Vilka avgifter kan debiteras? Livsmedel Resor Allmänt om avgift För personer med aktivitetsersättning debiteras en taxa för frukost, lunch samt middag utifrån antal portioner. Avgiften bestäms utifrån Konsumentverkets rekommendation för matkostnad exklusive moms i åldersgruppen år och är per portion fördelade i enlighet med Socialstyrelsens rekommendation om procentuell fördelning: frukost 20 %, lunch 30 %, mellanmål 10 % och middag 40 %. För personer som saknar aktivitetsersättning eller motsvarande inkomst debiteras istället en kostavgift per belagda dagar utifrån fyra olika åldersintervall. Även här styrs avgifterna utifrån Konsumentverkets rekommendation avseende matkostnader i respektive åldersgrupp. En taxa per kilometer debiteras enligt Skatteverkets rekommendation. Vid samåkning fördelas taxan mellan brukarna Övriga taxor Vilka avgifter kan debiteras? Allmänt om avgift Familjerådgivning Resor med socialt stödteam samt vid ledsagning Vaccination En avgift per besök gäller, vilken debiteras direkt av St. Lucas Stiftelsen som tillhandahåller familjerådgivning i kommunen. En taxa per kilometer debiteras enligt Skatteverkets rekommendation. Vid samåkning fördelas taxan mellan brukarna. En engångsavgift debiteras utifrån regionens avgiftsnivå. 4 Avgiftsberäkning I detta kapitel följer en beskrivning av hur avgifterna för beviljade insatser beräknas. 4.1 Vad säger lagen? Avgifter som tas ut med stöd av socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade får inte vara högre än att den enskilde har pengar kvar till personliga behov och andra normala levnadskostnader. Om avgifterna överstiger den enskildes avgiftsutrymme ska avgifterna reduceras. 9

225 För avgifter som tas ut med stöd av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade gäller även att den enskilde ska få behålla tillräckliga medel för att kunna uppnå goda levnadsvillkor. Avgifter som berör fritidsaktiviteter samt kulturella avgifter får därför enbart tas ut om den enskilde har hel aktivitetsersättning, sjukpension, allmän ålderspension eller annan inkomst i motsvarande mån. 4.2 Maxtaxa För vissa insatser inom omsorgssektionen finns även en högsta avgift att ta hänsyn till, en så kallad maxtaxa. Maxtaxan regleras av 8 kap. 5 socialtjänstlagen. Syftet med maxtaxan är att skydda den enskilde från för höga avgifter. De insatser som ingår i maxtaxan är följande: Hemtjänst Dagverksamhet Hälso och sjukvård Korttidsvård Växelvård Larm Hyra av tekniska hjälpmedel. Vård och omsorgsboende (vid hyresförhållande) I Tranemo kommun gäller hyresförhållande på samtliga vård och omsorgsboenden. 4.3 Beräkning av avgiftsutrymme Avgiftsutrymmet beräknas genom att utgå från den enskildes inkomster och därefter dra ifrån beräknat förbehållsbelopp. Förbehållsbeloppet består dels av ett minimibelopp för normala levnadskostnader och dels av de faktiska boendekostnaderna. Om de sammanlagda avgifterna överstiger den enskildes avgiftsutrymme reduceras avgiften i motsvarande mån. Avgifterna får ej heller överstiga gällande maxtaxa. AVGIFTSUTRYMME = INKOMSTER FÖRBEHÅLLSBELOPP (MINIMIBELOPP+BOENDEKOSTNAD) 10

226 AVGIFTSUTRYMME = INKOMSTER FÖRBEHÅLLSBELOPP (MINIMIBELOPP+BOENDEKOSTNAD) Inkomster Minimibelopp Boendekostnad Inkomst av tjänst Livsmedel Bostadshyra inklusive uppvärmning Inkomst av Kläder och skor näringsverksamhet Pension Fritid Alternativt Bostadstillägg/bidrag Hygien Inkomst av kapital Dagstidning Faktiska boendekostnader Telefon Uppvärmning Radio och TV avgift Driftskostnader Hemförsäkring Kommunal fastighetsavgift (skatt) Öppen hälso och sjukvård Räntekostnader bostadslån Tandvård Tomträttsavgäld (hyra av tomtmark) Hushållsel Förbrukningsvaror Resor Möbler Husgeråd Läkemedel Avgifter som reduceras är sådana som omfattas av maxtaxan (se avsnitt 4.1 ovan). Övriga avgifter, såsom livsmedel, förbrukningsartiklar eller resor, ingår i förbehållsbeloppet och medför därför ingen reducering. Inte heller bostadshyra reduceras, då även det ingår i förbehållsbeloppet. Istället finns en möjlighet att ansöka om bostadstillägg eller bostadsbidrag för den enskilde, men detta räknas då som en inkomst vid beräkning av avgiftsutrymme och eventuell reducering av övriga reduceringsbara avgifter. För personer med funktionsnedsättning finns endast möjlighet till reducering av avgift för tekniska hjälpmedel eller hemsjukvård. För att tillförsäkra den enskilde tillräckliga medel för personliga behov och normala levnadskostnader finns därför även en möjlighet att ansöka om kommunalt bostadstillägg. I första hand ska den enskilde ansöka om bostadstillägg eller bostadsbidrag hos Försäkringskassan. Kommunalt bostadstillägg kan beviljas först när hyran överstiger den maxhyra som försäkringskassan betalar ut i form av bostadstillägg och om den enskilde inte har tillräcklig inkomst. Inkomster Som inkomster räknas samtliga inkomster efter skatt som den enskilde kan antas få under de närmaste tolv månaderna. Makars inkomster räknas samman om dessa bor tillsammans och fördelas därefter med hälften. Sambos inkomster räknas däremot inte samman. Förmögenhet påverkar inte avgiftsunderlagets storlek, däremot kapitalinkomster till följd av förmögenheten. Inte heller handikappersättning påverkar avgiftsunderlagets storlek. 11

227 Minimibelopp Minibeloppet anges i 8 kap. 7 socialtjänstlagen och ska per månad utgöra en viss andel av prisbasbeloppet för var och en av sammanlevande makar och sambor. För personer under 61 år med funktionsnedsättning och hemmavarande barn höjs minimibeloppet med 10 %, i enlighet med en rekommendation från Socialstyrelsen. Kommunen ska i vissa fall höja eller sänka den enskildes minimibelopp i skälig omfattning. Beloppet får exempelvis sänkas då en kostnad som ingår i minimibeloppet även ingår i bostadshyran. Ett exempel på detta är att det i bostadshyran för vård och omsorgsboende ingår en kostnad för hushållsel samt TV licens. Minimibeloppet bör därför sänkas i motsvarande mån. Höjning av minimibeloppet ska istället göras om den enskilde på grund av särskilda omständigheter har ett varaktigt behov av ett inte oväsentligt högre belopp. Minimibeloppet kan exempelvis höjas om den enskilde själv betalar för god man. Höjning görs i sådant fall utifrån faktisk månadskostnad. Höjning kan även ske om den enskilde har behov av kommunens färdiglagade kost. Höjningen görs då utifrån den mellanskillnad som uppstår vid jämförelse av avgiften för färdiglagad kost samt genomsnittliga normala livsmedelskostnader enligt Konsumentverket för åldersgrupperna år samt 75 år och äldre Om den enskilde uppger särskilda omständigheter som kan påverka förbehållsbeloppet ska dessa beslutas av utskottet för omsorg och folkhälsa (OFU). Omsorgsassistenten ska då skriva en tjänsteskrivelse i LEX till OFU. Detta gäller dock inte om de särskilda omständigheterna gäller kostnad för god man eller färdiglagad kost. Boendekostnad För den som hyr sin bostad räknas hyran inklusive värme som boendekostnad. Om el, avgift för hyresgästförening och abonnemang på Tv kanaler och internet ingår i hyran ska avdrag för detta göras. Om det inte finns möjlighet för den enskilde att lämna uppgift om elkostnad används istället Pensionsmyndighetens årliga schablon avseende el för avdrag. För den som bor i bostadsrätt är boendekostnaden detsamma som hyran inklusive uppvärmning. Även här görs avdrag för el, avgift för hyresgästförening och abonnemang på Tv kanaler och internet om det ingår i hyran. Om lån finns för insats i bostadsrätten eller liknande räknas även 70 % av räntekostnaden med i boendekostnaden. För den som bor i villa sker i första hand en beräkning av boendekostnaden utifrån faktiska kostnader enligt följande: 70 % av räntekostnaden för bostadslån 70 % av tomträttsavgäld (hyra för tomtmark) Kommunal fastighetsskatt utifrån det av Skatteverket årligen fastställda takbeloppet för småhus med tillhörande tomtmark, alternativt 0,75 % av taxeringsvärdet på fastigheten. 12

228 Kostnader för uppvärmning av bostad och vatten Driftskostnader såsom kostnader för vatten och avlopp, sophämtning, underhåll och försäkringar. Om de faktiska boendekostnaderna inte kan lämnas eller styrkas kan den enskilde istället välja att lämna uppgift om bostadsytan, taxeringsvärdet, räntekostnader för bostadslån samt eventuell tomträttsavgäld. Kostnader för uppvärmning och drift beräknas då var för sig, utifrån Pensionsmyndighetens årliga schablonbelopp. Om omsorgstagaren delar bostad med annan vuxen med egen inkomst ska omsorgstagaren få tillgodoräknas högst halva boendekostnaden. 5 Rutiner vid avgiftsbeslut och fakturering I detta kapitel beskrivs vilka rutiner finns i kommunen när det gäller beslut om avgift samt fakturering. 5.1 Insamling av uppgifter Uppgifter om inkomster och boendekostnader lämnas i första hand in av den enskilde på särskild blankett. Om brukaren har handikappersättning och/eller bostadstillägg måste även kopia på beslutet samt eventuell bilaga skickas med. Handikappersättning räknas inte som inkomst eftersom den inte är beskattningsbar. Syftet med handikappersättning är att täcka kostnader som en funktionsnedsättning medför för en person. Ett exempel på kostnad som kan täckas av ersättningen är arvode för god man. I dessa fall kan förbehållsbeloppet inte höjas. Omsorgsassistenten lägger därefter in uppgifterna i verksamhetssystemet Treserva. Varje månad hämtas även uppgifter automatiskt i Treserva från myndigheter såsom Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan. Utifrån inlagda och hämtade uppgifter sker därefter en beräkning av den enskildes avgiftsutrymme och avgifter. Beräkningen sker per automatik i Treserva. 5.2 Kontroll samt ändring av avgiftsbeslut Vid varje nytt avgiftsbeslut ska omsorgsassistenten underteckna beslutet. Beslutet skickas ut per post årligen samt vid större förändringar (exempelvis vid inflyttning till vård och omsorgsboende). Brukaren ska därefter kontrollera om uppgifterna, som ligger till grund för beslutet, är korrekta. Om uppgifterna är felaktiga ska den enskilde skicka in uppgifter för ändring av avgiftsbeslutet. Uppgifterna ska vara kommunen tillhanda inom en månad från det att brukaren tog del av avgiftsbeslutet för att nytt avgiftsbeslut ska gälla. Avgiften börjar gälla direkt från datumet när beslut om insats fattas. Avgiftsbeslutet kan även överklagas. Det gäller beslut om avgift och avgiftsförändring samt beräkning av avgiftsunderlag, boendekostnad och förbehållsbelopp. Överklagandet 13

229 ska vara skriftligt och skickas till allmän förvaltningsdomstol inom tre veckor från det att beslutet tillkännagivits. 5.3 Fakturering Fakturering görs månadsvis, i efterskott och i enlighet med kommunens Policy för fakturering och kravverksamhet som antogs av Kommunstyrelsen. Om den enskilde inte har fått något avgiftsbeslut eller en faktura för utförda insatser kan detta ändå skickas i efterhand, eftersom den enskilde vetat om att denne ska betala för insatsen. Om blankett med inkomstuppgifter inte har lämnats in sker debitering enligt fastställd avgift. Vid ändring av ett avgiftsbeslut som har inkommit inom rätt tid (en månad) kan avgifter som redan har blivit fakturerade rättas retroaktivt. Rättning kan högst ske för en månad bakåt i tiden. Om den enskilde lämnar in ändring av uppgifter efter en månads tid görs ett nytt avgiftsbeslut först från det datum som blanketten med uppgifterna inkom till omsorgsassistenten. Den nya avgiftsnivån faktureras då först månaden efter det nya avgiftsbeslutet. 5.4 Avdrag vid frånvaro Vid frånvaro på grund av sjukhusvistelse görs avdrag för omvårdnadsavgift och kost i vård och omsorgsboende samt insatser i hemtjänst. Avdrag görs med det aktuella antalet frånvarodagar. Dygnsavgiften beräknas genom att dela månadsavgiften med 30 dygn. För hemsjukvård görs endast avdrag vid frånvaro under en hel månad. För frånvaro utöver sjukhusvistelse gäller att den enskilde ska ha lämnat meddelande minst 5 dagar i förväg om en frånvaro. Avdrag görs med det aktuella antalet frånvarodagar och endast för omvårdnadsavgift och kost i vård och omsorgsboende samt insatser i hemtjänst. För boende i gruppbostad för funktionsnedsatta görs avdrag enbart för helpensionsavgift (livsmedel). Avdrag görs då utifrån antal redovisade portioner oavsett orsak till frånvaro. Avdraget görs enligt gällande taxa för frukost, lunch och middag för servicebostäder enligt avsnitt 3.4. Den enskilde behöver inte meddela frånvaron i förväg för att avdrag ska beviljas. Vid in eller utflyttning till vård och omsorgsboende eller boende för funktionsnedsatta gäller att halv eller hel hyra debiteras beroende på när i månaden som in eller utflyttning har skett. Hyra av larm och tekniska hjälpmedel betraktas som abonnemang och avdrag kan därför inte göras på grund av frånvaro. För placeringar inom individ och familjeomsorg tas avgift ut för faktiskt antal dagar. 14

230 5.5 Intern kontroll Internkontroll genomförs årligen genom stickprover. Det som kontrolleras är att uppgifterna som är inlagda i Treserva överensstämmer med de uppgifter som har lämnats av brukarna på ifyllda blanketter. 15

231 PROTOKOLLSUTDRAG Omsorg och folkhälsoutskottet Inriktningsdokument för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg (KS/2018:455) Omsorgs och folkhälsoutskottets förslag till kommunstyrelsen Godkänner, Inriktningsdokument för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Södra Älvsborg. Ärendet Under hösten 2017 gavs ett uppdrag från Delregionalt politiskt samråd till Västra Götalandsregionen, Boråsregionen Sjuhäradskommunalförbund och Närvårdssamverkan att göra en översyn av nuvarande inriktningsdokument och ta fram ett förslag på Inriktningsdokument för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Dokumentet beskriver hur närvårdssamverkan är organisatoriskt uppbyggd samt målgruppen för närvårdssamverkan. Revideringen har utförts av en arbetsgrupp bestående av representanter från de tre ovan nämnda organisationerna. Direktionen beslutade att rekommendera medlemskommunerna att godkänna inriktningsdokumntet för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Inriktningsdokument Närvårdssamverkan Protokollsutdrag Inriktningsdokument Närvårdssamverkan Brev Rekommendation om Inriktningsdokument Närvårdssamverkan Ärende för vidare hantering Inriktningsdokument närvårdssamverkan Föredragning och debatt Sektionschef Solveig Eldenholm föredrar ärendet Beslutet skickas till info@borasregionen.se Omsorgssektionen Ekonomifunktionen

232 Status Kommunstyrelsen 2 (2)

233 Vår ref: Solveig Eldenholm Sektionschef omsorg Datum: Dnr: KS/2018:455 Tjänsteskrivelse om Inriktningsdokument Närvårdssamverkan Förslag till beslut Godkänner, Inriktningsdokument för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Södra Älvsborg. Ärendet Under hösten 2017 gavs ett uppdrag från Delregionalt politiskt samråd till Västra Götalandsregionen, Boråsregionen Sjuhäradskommunalförbund och Närvårdssamverkan att göra en översyn av nuvarande inriktningsdokument och ta fram ett förslag på Inriktningsdokument för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Dokumentet beskriver hur närvårdssamverkan är organisatoriskt uppbyggd samt målgruppen för närvårdssamverkan. Revideringen har utförts av en arbetsgrupp bestående av representanter från de tre ovan nämnda organisationerna. Direktionen beslutade att rekommendera medlemskommunerna att godkänna inriktningsdokumntet för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Inriktningsdokument Närvårdssamverkan Protokollsutdrag Inriktningsdokument Närvårdssamverkan Brev Rekommendation om Inriktningsdokument Närvårdssamverkan Föredragning och debatt Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken

234 Förslag till beslut på sammanträdet Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Beslutsgång Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Uppgift om hur beslutet kan överklagas Skriv här till vem och inom vilken tid man kan överklaga beslutet. Beslutet skickas till Omsorgssektionen Ekonomifunktionen Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Rubriken används i det fall handlingar ska skickas med i samband med extern expediering Status Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Solveig Eldenholm Sektionschef Omsorg

235 Ämne: Ärende för vidare hantering - Inriktningsdokument Närvårdssamverkan Från: Info Boråsregionen <info@borasregionen.se> Till: 'boras.stad@boras.se' <'boras.stad@boras.se'>; 'herrljunga.kommun@admin.herrljunga.se' <'herrljunga.kommun@admin.herrljunga.se'>; 'kansliet@svenljunga.se' <'kansliet@svenljunga.se'>; 'kommun@tranemo.se' <'kommun@tranemo.se'>; 'kommun@ulricehamn.se' <'kommun@ulricehamn.se'>; 'kommunen@bollebygd.se' <'kommunen@bollebygd.se'>; 'kommunen@vargarda.se' <'kommunen@vargarda.se'>; markskommun@mark.se <markskommun@mark.se>; Magnus Haggren <magnus.haggren@borasregionen.se> Mottaget: :05:27 Direktionen för Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund beslutade den 1 juni 2018 att rekommendera medlemskommunerna att godkänna Inriktningsdokument för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Medlemskommunernas beslut meddelas Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund senast på info@borasregionen.se alternativt Linda Bergholtz Boråsregionen - Sjuhärads kommunalförbund Skaraborgsvägen 1A Borås Hälsningar Linda Bergholtz Administrativ chef Tel: Skaraborgsvägen 1A, Borås

236 Till medlemskommunerna i Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund Rekommendation om att godkänna Inriktningsdokument för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Direktionen har den 1 juni 2018 beslutat rekommendera medlemskommunerna att godkänna Inriktningsdokument för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Medlemskommunernas beslut meddelas Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund senast på info@borasregionen.se alternativt Linda Bergholtz Boråsregionen - Sjuhärads kommunalförbund Skaraborgsvägen 1A Borås BORÅSREGIONEN SJUHÄRADS KOMMUNALFÖRBUND Linda Bergholtz Administrativ chef Bilagor 1. Protokollsutdrag 2. Inriktningsdokument för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg

237 PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdag Beslut om Inriktningsdokument Närvårdssamverkan Under hösten 2017 gavs ett uppdrag från Delregionalt politiskt samråd till Västra Götalandsregionen, Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund och Närvårdsamverkan att göra en översyn av nuvarande inriktningsdokument och ta fram förslag på Inriktningsdokument för Närvårdsamverkan Södra Älvsborg Revideringen har utförts av en arbetsgrupp bestående av representanter från de tre ovan nämnda organisationerna. Direktionen beslutar att rekommendera medlemskommunerna att godkänna Inriktningsdokument för Närvårdsamverkan Södra Älvsborg Vid protokollet Linda Bergholtz Administrativ chef Justerat av Tomas Johansson Ordförande Mattias Josefsson Justeringen tillkännagiven den 12 juni 2018 Rätt utdraget betygar: Linda Bergholtz

238 Inriktningsdokument för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Södra Älvsborg

239 Politiskt antaget under 2018 Kommunerna Bollebygds kommunstyrelse Dnr: Borås Stads kommunstyrelse Dnr: Herrljungas kommunstyrelse Dnr: Marks kommunstyrelse Dnr: Svenljungas kommunstyrelse Dnr: Tranemos kommunstyrelse Dnr: Västra Götalandsregionen Södra hälso- och sjukvårdsnämnden Dnr: Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus Dnr: Styrelsen för beställd primärvård Dnr: Styrelsen för Habilitering & Hälsa Dnr: Primärvårdsstyrelsen Dnr: Tandvårdsstyrelsen Dnr: Ulricehamns kommunstyrelse Dnr: Vårgårdas kommunstyrelse Dnr: Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund, Direktionen Dnr:

240 Innehåll 1. Inledning Huvudmännens uppdrag Inriktning och mål... 5 Inriktning för Närvårdssamverkan...5 Målbild för Närvårdssamverkan...5 Mål för Närvårdssamverkan Styrning och struktur för samverkan... 5 Närvårdsområde...6 Lokal ledningsgrupp...6 Lokal arbetsgrupp...6 Uppdragsgrupp...6 Styrgrupp...6 Arbetsutskott (AU)...7 Delregionalt politiskt samråd...7 Presidium...8 Spridningsdag...8 Närvårdskontoret Ekonomi Uppföljning... 8

241 1. Inledning Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli och Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund fick hösten 2014 i uppdrag att utveckla modellen för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg och ta fram förslag på nytt inriktningsdokument. En arbetsgrupp med representation från kommun, primärvård och specialistvård var med i diskussionen kring en ny modell. Samverkan ska ske på lägsta effektiva nivå och en genomgång av samtliga grupper i dåvarande organisation gjordes. Det första inriktningsdokumentet med den nya modellen gällde och under har dokumentet uppdaterats. Syftet är att ha en modell för gemensamma mötesarenor för vårdsamverkan i Södra Älvsborg. Vårdsamverkan ska ge mervärde för befolkningen och underlätta ansvarsfördelning och samverkan mellan huvudmännen. I olika grupper omhändertas frågor som berör samverkan mellan kommunerna och Västra Götalandsregionen (VGR). Interna frågor inom kommunen/kommunerna och mellan olika vårdgivare inom VGR hanteras i andra möteskonstellationer. Ansvarsfördelning mellan och inom respektive huvudmans ansvarsområde ska vara tydlig. Avtalet gäller under perioden Senast tolv månader innan avtalstiden löper ut har parterna möjlighet att säga upp avtalet. Om ingen part skriftligen sagt upp avtalet förlängs det med två år i taget. Vid väsentliga förändringar av förutsättningarna för avtalet kan initiativ till en översyn tas av det Delregionala politiska samrådsorganet. 2. Huvudmännens uppdrag Grunden för respektive huvudmans uppdrag finns reglerat i lagar, författningar, avtal, överenskommelser och politiska beslut. VGR och kommunerna har var för sig och tillsammans ansvar för hela befolkningen. Samverkansarbetet ska säkra och leda till att gemensamt ansvar tas för invånarna både på regional, delregional och lokal nivå. Ingen invånare ska falla mellan stolarna. Närvårdssamverkan i Södra Älvsborg omfattas av VGR s verksamheter för tandvård, primärvård, specialistvård och habilitering. Kommunal hälso- och sjukvård, socialtjänst, förskola, skola och elevhälsa i följande kommuner: Herrljunga, Vårgårda, Bollebygd, Borås Stad, Mark, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn. Medverkar gör också Södra hälso- och sjukvårdsnämnden som har ansvar för beställning och uppföljning av VGR s verksamheter ovan och Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund som samordnar kommunerna. 4

242 3. Inriktning och mål Inriktning för Närvårdssamverkan Samverkan ska ske kring patienter och grupper i befolkningen som har behov av vård- och omsorgsinsatser från både kommun och VGR. Närvårdssamverkan ska möjliggöra utveckling av gemensamma handlingsplaner som resulterar i samordning av de olika insatserna som ges. Samverkan mellan huvudmännen är nödvändig för: Barn och unga vuxna med utsatt situation Äldre multisjuka och multisviktande Personer med psykisk ohälsa och/eller missbruk Personer med funktionsnedsättning Personer med behov av vård i livets slutskede Målbild för Närvårdssamverkan Med tillit, där vårdgivarna arbetar tillsammans kring invånarnas behov, bygger Närvårdssamverkan Södra Älvsborg en samverkan som skapar mervärde och trygghet i vårdövergångarna. Mål för Närvårdssamverkan Befolkningsperspektiv En välfungerande Närvårdssamverkan bidrar till att befolkningen får tillgång till hälso- och sjukvård och omsorg på lika villkor. Samverkan ska för den enskilde invånaren leda till säkra vårdövergångar och jämlik vård. Med en sammanhållen vårdkedja ska individen inte påverkas när ansvaret för vården delas mellan vårdgivarna eller övergår från en vårdgivare till en annan. Verksamhets- och organisationsperspektiv Närvårdssamverkan ska leda till effektiva vårdprocesser utförda på rätt vårdnivå. Dialog kring ansvarsfördelning och utvecklingsbehov bör leda till ökad förståelse, kunskapsutveckling och samverkan mellan huvudmännen. 4. Styrning och struktur för samverkan Närvårdssamverkan i Södra Älvsborg sker på politisk-, förvaltnings- och verksamhetsnivå. Målet med samverkan är att över huvudmannagränserna gemensamt ansvara för att säkerställa befolkningens behov av samordnade insatser. I styrning och struktur ingår arbete med förtydligande och ansvarsfördelning utifrån ändrad lagstiftning, överenskommelser, strategier och rekommendationer som påverkar huvudmännen. Interna frågor inom kommunen/ kommunerna och mellan olika vårdgivare inom VGR hanteras i andra möteskonstellationer. Det Delregionala politiska samrådet ska ange visionen för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg och strategin för arbetet de närmaste åren. De lokala ledningsgrupperna har ett stort ansvar för samverkan på lokal nivå. Avvikelsehantering, handlingsplaner, utvärdering och genomförandeplaner är exempel på arbetssätt för att komma till rätta med brister i vårdsamverkan. Framgångsfaktorer i samverkansarbetet är fungerande implementering, spridning och delaktighet vilket i första hand sker i respektive linjeorganisation. 5

243 Närvårdsområde Närvårdsområdena utgör grunden för vårdsamverkansarbetet. Samverkan ska ske på ledningsoch verksamhetsnivå. Varje kommun utgör ett närvårdsområde, med en lokal ledningsgrupp. Lokal ledningsgrupp Arbetet ska ske utifrån ett problemorienterat och förbättringsinriktat arbetssätt och kan utgå från exempelvis patientberättelser, avvikelser och goda exempel. Ledningsgruppen består av representanter från kommun, primärvård och specialistvård, vilka ska ha mandat att fatta beslut och föra tillbaka frågor till sin organisation för åtgärd. Antalet personer i ledningsgruppen kan variera och sammansättningen utöver ovanstående bestäms lokalt, t.ex. är folkhälsa, tandvård, rehab och skola viktiga parter i det lokala arbetet. Kommunen ansvarar för ordförandeskapet och kallar till möten. Protokoll ska skrivas och mailas till Närvårdskontoret för publicering på hemsidan. Dialog kring förändringar i form av arbetssätt, lagstiftning eller andra förutsättningar som påverkar samarbetet bör ske kontinuerligt. Frågor som inte kan lösas på lokal nivå lyfts till koordinatorn på Närvårdskontoret, som gör en bedömning om var frågan kan/bör hanteras. Lokala ledningsgrupper, över kommungränserna, kan gå samman och skapa gemensamma lokala arbetsgrupper. Lokal arbetsgrupp Arbetsgrupper på lokal nivå startas och avslutas av den lokala ledningsgruppen. Frågeställning och tidsram ska vara beskrivet i en uppdragshandling. De lokala arbetsgrupperna arbetar med förbättringsfrågor och rapporterar till lokala ledningsgruppen/grupperna. Brukarmedverkan är en viktig del i de lokala arbetsgruppernas arbete. Uppdragsgrupp Uppdragsgrupp kan bildas då frågan inte kan eller bör omhändertas i de lokala ledningsgrupperna. Uppdragsgrupper kan variera i storlek och sammansättning beroende på uppdrag. Kommun, primärvård och specialistvård ska dock vara representerade i samtliga uppdragsgrupper. Uppdrag ges av styrgruppen och de ska vara tydliga och tidsbestämda. Alla uppdragsbeskrivningar ska utgå från ett helhetsperspektiv, eftersom målgrupperna kan överlappa varandra. I uppdraget ingår återrapportering till styrgruppen och att ta fram förslag till plan för resultatspridning, eventuell implementering och uppföljning. Uppdragsgrupperna ska ha brukarmedverkan där det är möjligt. Styrgruppen och respektive huvudman ansvarar för vidare hantering av resultatet. Uppdragsgruppens minnesanteckningar mailas till Närvårdskontoret för publicering på hemsidan. Uppdragsgrupper kan vara aktiva, vilande eller avslutas efter uppdragets slutförande. Styrgrupp Styrgruppen arbetar på uppdrag av det Delregionala politiska samrådet. Styrgruppen hanterar av Närvårdskontoret anmälda och beredda ärenden och fattar beslut. Styrgruppen kan vid behov starta Uppdragsgrupper och besluta om specifika tidsbestämda uppdrag. Styrgruppen och respektive huvudman ansvarar för hantering av resultat och implementering i respektive linjeorganisation. 6

244 I Styrgruppen ingår representant för SÄS, Habilitering & Hälsa, Vårdcentral privat, Vårdcentral offentlig, Rehab privat, Rehab offentlig samt representant från varje kommun. Tandvård och beställd primärvård adjungeras till styrgruppen. Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund och Koncernkontoret VGR har en representant vardera, men har ingen rösträtt. En av Närvårdskontorets representanter är sekreterare och protokollen publiceras på hemsidan. Styrgruppen utser ordförande och vice ordförande för två år i taget. Ordförandeskapet och vice ordförandeskapet alternerar mellan kommunerna och de VGR-finansierade verksamheterna. Ordförandens uppgift är att leda styrgruppens möten och vara föredragande vid Delregionalt politiskt samråd. Arbetsutskott (AU) Arbetsutskottet består av styrgruppens ordförande och vice ordförande. Arbetsutskottet består vidare av en representant ifrån kommunen, en ifrån primärvård och en ifrån SÄS (sammanlagt max tre personer). AU bereder ärenden till styrgruppen. Närvårdskontorets representant är sekreterare. Delregionalt politiskt samråd (DPS) Delregionalt politiskt samråd tar fram vision och strategisk inriktning för Närvårdssamverkan. Parternas representanter har ansvar för att den politiska viljeinriktningen blir känd och får genomslag i huvudmännens uppdrag. Delregionalt politiskt samråd ger uppdrag till Styrgruppen och Närvårdskontoret. Uppföljning och dialog kring uppdragen ska ske i Delregionalt politiskt samråd. Delregionalt politiskt samråd träffas fyra gånger per år. I Delregionalt politiskt samråd ingår: Boråsregionens politiska beredning Välfärd och kompetens eller utsedd ersättare. Ordförande och andre vice ordförande i södra hälso- och sjukvårdsnämnden eller utsedd ersättare. Presidiet för beställd primärvård. Presidiet för primärvårdsstyrelsen. Presidiet för styrelsen Södra Älvsborgs Sjukhus. Presidiet för styrelsen Habilitering & Hälsa. Presidiet för tandvårdsstyrelsen. Boråsregionens politiska beredning för Välfärd och kompetens samt Södra hälso- och sjukvårdsnämnden har möjlighet att ta med en tjänsteman. Närvårdskontorets representant är sekreterare och protokollen publiceras på hemsidan. Delregionalt politiskt samråd utser ordförande och vice ordförande för två år i taget. Ordförandeskapet och vice ordförandeskapet alternerar mellan kommunerna och VGR. Huvudregeln är att vice ordförande efter två år blir ordförande och en ny vice ordförande väljs. 7

245 Presidium Presidiet består av det Delregionala politiska samrådets ordförande och vice ordförande och de bereder ärenden till det Delregionala politiska samrådet. Närvårdskontorets representant är sekreterare. Spridningsdag En gång per år kallas styrgrupp och Delregionalt politiskt samråd till en spridningsdag. Inbjudan skickas även till chefer och övriga intresserade till denna spridningsdag då det gångna årets uppdrag och resultat inom Närvårdssamverkan presenteras och diskuteras. Närvårdskontoret ansvarar för all organisation och administration. Närvårdskontoret Som stöd för Närvårdssamverkan finns ett kontor med uppdrag att koordinera, stödja, omvärldsbevaka, bereda ärenden och följa upp samverkan inom olika grupper. På Närvårdskontoret arbetar koordinator och samordnare. Möjlighet att anställa tillfälliga projektledare och/eller förändra ordinarie uppdrag för tjänstemän i kommun och VGR finns. Medarbetarna arbetar på uppdrag av Delregionalt politiskt samråd. Närvårdskontoret ska ha ett opartiskt förhållningssätt gentemot huvudmännen. Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund har arbetsgivaransvaret. 5. Ekonomi Närvårdssamverkan är en del i varje huvudmans uppdrag och finansieras inom ramen för detta ansvar. Vårdsamverkansparterna svarar för kostnaderna för Närvårdskontoret. VGR betalar 50 procent och kommunerna 50 procent av kostnaderna, baserat på befolkningsmängd den 1 juli förgående år. Utöver den fasta finansieringen kan olika former av projektmedel komma att sökas för att finansiera gemensamma utvecklingsprojekt inom ramen för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg. 6. Uppföljning Delregionalt politiskt samråd ansvarar för uppföljningen av allt arbete som görs inom ramen för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg. 8

246 PROTOKOLLSUTDRAG Allmänna utskottet Politikerluncher 2016 (KS/2016:34) Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsens beslut Dialog med unga ska ske genom planerade verksamhetsbesök i skolorna Dialog med unga ska ske genom elevers deltagande i Brottsförebyggande rådet (BRÅ) Förvaltningen får i uppdrag att ta fram mål, syfte och förslag på genomförande av verksamhetsbesök i skolorna. Ärendet På kommunstyrelsens sammanträde lämnades en redogörelse för politikerluncher. Det framkom att de flesta luncherna ställdes in och därför fick förvaltningen i uppdrag att titta på andra sätt att föra dialog med unga. Förvaltningen föreslår två olika sätt att föra dialog med unga. Det ena är genom planerade verksamhetsbesök i skolorna och det andra är att det ska finnas elevrepresentanter från Tranängskolan och Gymnasiet till brottsförebyggande rådet. Om verksamhetsbesöken i skolorna är planerade kan både politiker och elever vara förberedda på olika frågor eller funderingar rörande verksamheterna. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens beslut , 81 Föredragning och debatt Kommunchef Carita föredrar ärendet och svarar på frågor. Förslag till beslut på sammanträdet Tony Hansen (S) föreslår att förvaltningen får i uppdrag att ta fram mål, syfte och förslag på genomförande av verksamhetsbesök i skolorna. Beslutsgång Ordföranden frågar på Hansens tillägg och finner att allmänna utskottet bifaller detta. Beslutet skickas till Servicesektionen Lärandesektionen Folkhälsostrateg

247 Status Kommunstyrelsen 2 (2)

248 Vår ref: Kajsa Montan Funktionschef/Kommunjurist Datum: Dnr: KS/2016:34 Tjänsteskrivelse om dialog med unga Förslag till beslut Dialog med unga ska ske genom planerade verksamhetsbesök i skolorna Dialog med unga ska ske genom elevers deltagande i Brottsförebyggande rådet (BRÅ) Ärendet På kommunstyrelsens sammanträde lämnades en redogörelse för politikerluncher. Det framkom att de flesta luncherna ställdes in och därför fick förvaltningen i uppdrag att titta på andra sätt att föra dialog med unga. Förvaltningen föreslår två olika sätt att föra dialog med unga. Det ena är genom planerade verksamhetsbesök i skolorna och det andra är att det ska finnas elevrepresentanter från Tranängskolan och Gymnasiet till brottsförebyggande rådet. Om verksamhetsbesöken i skolorna är planerade kan både politiker och elever vara förberedda på olika frågor eller funderingar rörande verksamheterna. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Ex Kommunstyrelsens beslut , 81 Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Beslutet skickas till Servicesektionen Lärandesektionen Folkhälsostrateg

249 Status Carita Brovall Sektionschef Kajsa Montan Funktionschef/komunjurist

250 PROTOKOLLSUTDRAG Kommunstyrelsen Politikerluncher 2016 (KS/2016:34) Kommunstyrelsens beslut Noterar informationen. Förvaltningen får i uppdrag att titta på andra sätt att föra dialog med ungdomar. Ärendet beslutade kommunstyrelsen att tre politikerluncher skulle genomföras under 2016, 11 april, 10 oktober och 21 november. Kommunstyrelsen fick i uppdrag att genomföra luncherna. Den 11 april och 10 oktober besöktes gymnasiet. Den 21 november fick politikerlunchen ställas in på grund av återbud. Områden som diskuterades var, Mötesplats för unga över 18 år Vad är integration för dig? Hur kan vi bättre integrera våra nyanlända i t.ex. skolan? Gymnasiet : Mötesplats för unga över 18 år Mycket av diskussionerna kretsade kring att studenterna efterfrågade en lokal liknande en fritidsgård eller allaktivitetshus, för 18 år och uppåt. I den bör det finnas replokaler, Tv med möjlighet att kolla på sport, fik, karaoke/singstar, LAN, filmklubbar, dans etc. I anslutning till lokalen önskades även en skatepark i Tranemo, men även fiskeplatser/grillplatser där det går att hyra båtar efterfrågades. Den stora skillnaden som önskas är att personalen inte ska bete sig på ett likartat sätt som på en fritidsgård, utan snarare såsom personal uppträder i fik/bibliotek eller andra offentliga miljöer. Gymnasiet : Vad är integration för dig? Diskussionerna handlade mycket om vikten av att bli en del av samhället och det når man genom deltagande i gemensamma aktiviteter som t.ex. idrott, TV spel och annat och att man lär sig saker tillsammans och av varandra. Gymnasiet : Hur kan vi bättre integrera våra nyanlända i t.ex. skolan?

251 Här återkom tankarna på en mötesplats för unga över 18 år, ett allaktivitetshus med möjlighet till fika, musik, kultur, men även föreningslivet lyftes fram både gällande idrott men också kultur. Det talades också om att en organiserad integrationsdag skulle kännas påtvingat och konstlat, bättre då att till exempel inom ramen för någon förening skapa en film om t.ex. etnicitet. Allt man gör och lär sig tillsammans förenar. Effekterna av politikerluncherna ska främst ses som demokratifrämjande. Av de synpunkter som inkommit har inga direkta åtgärder genomförts. Beslutsunderlag BKU 17, Tjänsteskrivelse Förslag till beslut på sammanträdet Caroline Bergmann (MP) föreslår att förvaltningen får i uppdrag att titta på andra sätt att föra dialog med ungdomar. Beslutsgång Ordföranden frågar på Bergmanns tillägg och finner att kommunstyrelsen bifaller detta. Beslutet skickas till Servicesektionen Lärandesektionen Näringsliv och strategisektionen Status Avslutas 2 (2)

252 PROTOKOLLSUTDRAG Allmänna utskottet Uppdrag Utredning införande av ungdomsfullmäktige (KS/2017:392) Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges beslut Godkänner utredning. Överlämnar till kommande budgetarbete att ta ställning i frågan om införande av ungdomsfullmäktige. Ärendet Kommunfullmäktige gav , 59 förvaltningen i uppdrag att göra en utredning angående intresse och eventuellt inrättande av ungdomsfullmäktige. Förvaltningen har undersökt om det finns ett intresse bland skolelever att inrätta ett ungdomsfullmäktige och kommit fram till att intresse finns. Att inrätta ett ungdomsfullmäktige medför enligt omvärldsbevakning att personella resurser behöver tillsättas. Förvaltningen ser att det inte är möjligt att finansiera detta inom befintlig ram och därför behöver det i hanteras inom den ordinarie budgetprocessen om det skulle bli aktuellt. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Kommunfullmäktiges beslut Utredning om ungdomsfullmäktige Föredragning och debatt Kommunchef Carita Brovall föredrar ärendet och svarar på frågor. Förslag till beslut på sammanträdet Lennart Haglund (C) föreslår att man överlämnar till kommande budgetarbete att ta ställning i frågan om införande av ungdomsfullmäktige. Beslutsgång Ordföranden ställer förvaltningens förslag mot Haglunds och finner att allmänna utskottet bifaller Haglunds förslag. Beslutet skickas till Servicesektionen

253 Status Kommunstyrelsen 2 (2)

254 Vår ref: Kajsa Montan Funktionschef Datum: Dnr: KS/2017:392 Tjänsteskrivelse utredning ungdomsfullmäktige Förslag till beslut Godkänner utredning Inrättar inte ungdomsfullmäktige Ärendet Kommunfullmäktige gav , 59 förvaltningen i uppdrag att göra en utredning angående intresse och eventuellt inrättande av ungdomsfullmäktige. Förvaltningen har undersökt om det finns ett intresse bland skolelever att inrätta ett ungdomsfullmäktige och kommit fram till att intresse finns. Att inrätta ett ungdomsfullmäktige medför enligt omvärldsbevakning att personella resurser behöver tillsättas. Förvaltningen ser att det inte är möjligt att finansiera detta inom befintlig ram och därför behöver det i hanteras inom den ordinarie budgetprocessen om det skulle bli aktuellt. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Kommunfullmäktiges beslut Utredning om ungdomsfullmäktige Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Beslutet skickas till Servicesektionen

255 Status Carita Brovall Kommunchef Kajsa Montan Funktionschef/kommunjurist

256 Utredning Om inrättande av ungdomsfullmäktige i Tranemo kommun

257 Innehåll Inledning 1 Bakgrund 1 Utredning 1 Slutsats 2

258 Inledning Att inrätta ungdomsfullmäktige skulle vara ett sätt att få ungdomar att lättare förstå demokrati, den politiska processen och känna ansvar för frågor som är viktiga. Det skulle även vara ett sätt att föra dialog med ungdomar, för att öka ungas delaktighet och inflytande, vilket är ett av kommunens mål. Det stämmer även överens med ett av de elva nationella folkhälsomålen. Bakgrund Jonas Blank (V) lämnade en motion angående inrättande av ungdomsfullmäktige i Tranemo kommun. Förvaltningen fick i uppdrag att göra en utredning angående intresse och eventuellt inrättande av ungdomsfullmäktige. Utredning Intresse Förvaltningen har varit i kontakt med elevkåren och rektor på gymnasiet. Där fanns ett stort intresse av inrättande av ungdomsfullmäktige. Det ligger helt i linje med vad som finns i läroplanen. Omvärldsanalys I motionssvaret gjordes en omvärldsanalys, analysen är bifogad i beslutsunderlaget. 1

259 Budget Om ungdomsfullmäktige inrättas bör en budget ges till deras förfogande, förslagsvis ca kr. Förutsättningar En förutsättning för att kunna inrätta ungdomsfullmäktige är att personella resurser i form av en ungdomssamordnare eller liknande avsetts. Slutsats Förvaltningen anser att idén med att inrätta ett ungdomsfullmäktige är bra, men ser att det inte är möjligt att finansiera detta inom befintlig ram och därför behöver det i hanteras inom den ordinarie budgetprocessen om det skulle bli aktuellt.

260 PROTOKOLLSUTDRAG Kommunfullmäktige Motion om inrättande av ungdomsfullmäktige i Tranemo kommun (KS/2016:520) Kommunfullmäktiges beslut Ärendet Motionen avslås Ger förvaltningen i uppdrag att göra en utredning angående intresse och eventuellt inrättande av ungdomsfullmäktige. Jonas Blank (V) har lämnat en motion angående inrättande av ungdomsfullmäktige i Tranemo kommun. Jonas Blank (V) anser att vi som kommun kan stärka den demokratiska andan bland våra ungdomar. Motionären menar att med ett ungdomsfullmäktige så erbjuds kommunens ungdomar att få ta del av den politiska processen som kan påverka deras vardag både direkt och indirekt. Förvaltningen har undersökt möjligheten med att inrätta ungdomsfullmäktige i Tranemo Kommun. I arbete med svar av denna motion har förvaltningen varit kontakt med ungdomssamordnare Lars Persson på Ängelholms kommun och avdelningschef Fritid/förening/folkhälsa Lena Eriksson i Alingsås kommun. Exempel Alingsås 2010 beslutades det om att inrätta ett ungdomsfullmäktige i Alingsås kommun. I ungdomsfullmäktige sitter 47 ledamöter och 23 ersättare. Ledamöterna är representerade från samtliga grundskolor 7-9 och gymnasium i kommunen och utsedda via skolval vilket sker varje år då mandatperioden är ett år. Ungdomsfullmäktige utser varje år ett ungdomsråd. Rådet består av 9 ledamöter. Syftet med rådet är att förbereda sammanträdena till ungdomsfullmäktige, träffa politiker och kunna vara remissinstans och intressepart i frågor från nämnderna mellan ungdomsfullmäktiges sammanträden. Presidiet i ungdomsfullmäktige består av ordförande och vice ordförande från ungdomsrådet samt en sekreterare från förvaltningen. Alla ungdomar i Alingsås kommun från 7:e klass till och med gymnasiet har rätt att lämna förslag till ungdomsfullmäktige. Samtliga sammanträden och utbildningar sker på skoltid.

261 Ansvarig nämnd är kultur och Fritid. Under denna nämnd finns en anställd med 50 % av sin tjänst som ungdomssamordare vilket innebär att vara en länk mellan ungdomarna och förvaltningen och att vara ett stöd i processen. Ungdomsfullmäktige får varje år tilldelat kr och ungdomsrådet kr som de har beslutanderätt över. Exempel Ängelholm 2012 antogs förslaget om ungdomsfullmäktige i Ängelholms kommun. Ungdomsfullmäktige har 37 platser men består idag av ledamöter beroende på intresset. Ledamöterna som representerar kommunens skolor (7-9 och gymnasium) och fritidsgårdar blir valda via skolval med en mandatperiod på ett år. Ansvarig verksamhet är barn- och utbildningsförvaltningen, som har en anställd ungdomssamordare på 50 % och ett ungdomsombud på 50 %. Ungdomssamordnarens och ungdomsombudens arbetsuppgifter är att hålla kontakten med ledamöterna, informera på skolor och leda sammanträdena. Sammanträdena infaller fyra gånger om året och är utformade som dialogmöten mellan ungdomarna och politikerna och dagordningen består oftast av ärenden som ungdomar berörs i. Politikerna möter ungdomarna på vanligtvis ungdomarnas mark. T.ex. fritidsgård. Politiker som representeras på dessa möten är ordförande och vice ordförande från nämnderna, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Ungdomsfullmäktige har ingen beslutanderätt utan ses som ett organ att inhämta synpunkter och yttranden från. Utifrån den information förvaltningen tagit del av är förslag till beslut att avslå motionen och att starta en utredning av ärendet. Utredningen ska vara klar årsskiftet 2017/2018 för att inrättas skolstarten hösten En utredning bör bland annat innefatta: Deltagande, en utredning behöver göras om intresse finns för eventuellt ungdomsfullmäktige. Struktur och syfte. Vad är syftet och hur ska strukturen se ut? Vem har rätt att väcka motion/lämna förslag och vilket beslutanderätt har organet. En annan aspekt att ta hänsyn till i utredningen är kostnader. Det bör utredas och beslutas om ungdomarna ska ha tillgång till egen kassa att förfoga över. Det bör även beräknas kostnader på utbildningar, studieresor och fika med mera. 2 (3)

262 Det behövs ta ställning till om tjänsten som ungdomssamordnare bör inrättas vid kommunen. Förvaltningen har varit i kontakt med Jonas Blank (V) för att ge motionären tillfälle att utveckla sitt förslag. Beslutsunderlag KS 79, AU 39, Tjänsteskrivelse Motion om inrättande av ungdomsfullmäktige i Tranemo Kommun KS/2016:520 Föredragning och debatt Jonas Blank (V) tackar för svaret på sin motion. Beslutet skickas till Jonas Blank (V) Servicesektionen Status Avslutas 3 (3)

263 PROTOKOLLSUTDRAG Allmänna utskottet Policy för internkontroll (KS/2018:449) Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges beslut Antar policy för intern kontroll Ärendet Kommunrevisionen överlämnade en granskningsrapport avseende kommunens interna kontrollarbete. Revisorerna rekommenderade i sin rapport kommunen att ta fram policy och riktlinjer för det interna kontrollarbetet. Förvaltningen har tagit fram bifogad policy. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Policy för intern kontroll Föredragning och debatt Ekonomichef Lars-Gunnar Karlsson föredrar ärendet och svarar på frågor. Beslutet skickas till Samtliga sektioner Ekonomifunktionen Medborgarservice och processtöd Personalfunktionen Kommunrevisionen Status Kommunstyrelsen

264 Vår ref: Lars Gunnar Karlsson Ekonomichef Datum: Dnr: KS/2018:449 Tjänsteskrivelse om policy för intern kontroll Förslag till beslut Anta policy för intern kontroll Ärendet Kommunrevisionen överlämnade en granskningsrapport avseende kommunens interna kontrollarbete. Revisorerna rekommenderade i sin rapport kommunen att ta fram policy och riktlinjer för det interna kontrollarbetet. Förvaltningen har tagit fram bifogad policy. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Policy för intern kontroll Föredragning och debatt Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Förslag till beslut på sammanträdet Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Beslutsgång Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Uppgift om hur beslutet kan överklagas Skriv här till vem och inom vilken tid man kan överklaga beslutet. Beslutet skickas till Samtliga sektioner Ekonomifunktionen Medborgarservice och processtöd Personalfunktionen

265 Kommunrevisionen Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Rubriken används i det fall handlingar ska skickas med i samband med extern expediering Status Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Carita Brovall Sektionschef Lars Gunnar Karlsson Ekonomichef

266 Policy Internkontroll 1

267 Styrdokument Handlingstyp: Policy för internkontroll Diarienummer: KS/2017:561 Beslutas av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: /Beslutdatum/ Dokumentansvarig: Kvalitetsstrateg, Ekonomifunktionen Revideras: Minst vart 4:e år Följs upp av: Kommunfullmäktige Tidigare versioner: Ange tidigare diarienr Giltig t o m: 2

268 Innehåll 1 Syfte 4 2 Policy Kommunstyrelsen Sektionscheferna Alla anställda Styrning och uppföljning av internkontroll Intern kontrollplan Ansvar och uppföljning 5 3

269 1 Syfte Syftet med Policyn är att tydliggöra ansvarsfördelningen och att säkerställa att kommunstyrelsen och förvaltningen upprätthåller en tillfredställande internkontroll. Syftet med internkontroll är att främja en fungerande ledning av kommunens verksamhet, att förebygga och hantera risker, att utnyttja möjligheter och styrkor samt att kontinuerligt utveckla verksamheten. Den interna kontrollen ska ses som en naturlig del av verksamhetsutvecklingen i kommunen. 2 Policy 2.1 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har ansvaret för att kommunövergripande reglementen, styrdokument etc. upprättas. Kommunstyrelsen har också ansvaret att tillse att det finns en god intern kontroll hos kommunens förvaltningar. Kommunstyrelsen ska med utgångspunkt från uppföljningsrapporten utvärdera kommunens samlade system för internkontroll och i de fall förbättringar behövs besluta om sådana. 2.2 Sektionscheferna Inom en sektions verksamhetsområde ansvarar sektionschefen för att förvaltningsspecifika anvisningar etc. utformas så att en god internkontroll kan upprätthållas. Sektionschefen ska leda arbetet med att åstadkomma och upprätthålla en god internkontroll. 2.3 Alla anställda Brister i den interna kontrollen ska omedelbart rapporteras till närmaste överordnad chef. 2.4 Styrning och uppföljning av internkontroll Kommunstyrelsen har en skyldighet att styra och löpande följa upp det interna kontrollsystemet inom kommunens verksamhetsområden. Kommunstyrelsen ska som grund för sin styrning genomföra riskbedömningar för den samlade verksamheten. 4

270 Riskbedömningarna ska uppdateras årligen eller i samband med större förändringar i verksamheten. 2.5 Intern kontrollplan Granskningsåret för den interna kontrollen ska vara verksamhetsåret, 1 januari 31 december. Kommunstyrelsen ska inför varje verksamhetsår, senast 1 mars, anta en särskild plan för kommande periods granskning av den interna kontrollen. 3 Ansvar och uppföljning Kommunfullmäktige ansvarar för att besluta om policyn och eventuella revideringar av policyn. Kommunstyrelsens ansvar framgår i policyn ovan. 5

271 PROTOKOLLSUTDRAG Allmänna utskottet Riktlinje för internkontroll (KS/2018:450) Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsens beslut Antar riktlinjer för intern kontroll, förutsatt att kommunfullmäktige antar policy för interkontroll. Ärendet Kommunrevisionen överlämnade en granskningsrapport avseende kommunens interna kontrollarbete. Revisorerna rekommenderade i sin rapport kommunen att ta fram policy och riktlinjer för det interna kontrollarbetet. Förvaltningen har tagit fram bifogade riktlinjer. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Riktlinjer för intern kontroll Föredragning och debatt Ekonomichef Lars-Gunnar Karlsson föredrar ärendet och svarar på frågor. Beslutet skickas till Samtliga sektioner Ekonomifunktionen Medborgarservice och processtöd Personalfunktionen Kommunrevisionen Status Kommunstyrelsen

272 Vår ref: Lars Gunnar Karlsson Ekonomichef Datum: Dnr: KS/2018:450 Tjänsteskrivelse om riktlinjer för intern kontroll Förslag till beslut Anta riktlinjer för intern kontroll, förutsatt att kommunfullmäktige antar policy för interkontroll. Ärendet Kommunrevisionen överlämnade en granskningsrapport avseende kommunens interna kontrollarbete. Revisorerna rekommenderade i sin rapport kommunen att ta fram policy och riktlinjer för det interna kontrollarbetet. Förvaltningen har tagit fram bifogade riktlinjer. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Riktlinjer för intern kontroll Föredragning och debatt Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Förslag till beslut på sammanträdet Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Beslutsgång Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Uppgift om hur beslutet kan överklagas Skriv här till vem och inom vilken tid man kan överklaga beslutet. Beslutet skickas till Samtliga sektioner Ekonomifunktionen

273 Medborgarservice och processtöd Personalfunktionen Kommunrevisionen Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Rubriken används i det fall handlingar ska skickas med i samband med extern expediering Status Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Carita Brovall Sektionschef Lars Gunnar Karlsson Ekonomichef

274 RIKTLINJER Riktlinjer för internkontroll 1

275 Styrdokument Handlingstyp: Riktlinjer för internkontroll Diarienummer: KS/2018:450 Beslutas av: Fastställelsedatum:??? Dokumentansvarig: Ange titel och funktion/sektion Revideras: Minst vart 4:e år Följs upp av: Ekonomifunktion Tidigare versioner: Ange tidigare diarienr Giltig t o m: 2

276 Innehåll 1 Inledning 4 2 Syfte 4 3 Riktlinjer för internkontroll Kommunstyrelsen Sektionscheferna Alla anställda Styrning och uppföljning av intern kontroll 5 3

277 1 Inledning Detta dokument ska fungera som en vägledning samt ett stöd för såväl politiker som tjänstemän i dess arbete med den interna kontrollen. 2 Syfte Dessa riktlinjer är till för att utförligare beskriva och förtydliga vad som åsyftas i policyn för internkontroll. 3 Riktlinjer för internkontroll 3.1 Kommunstyrelsen Enligt kommunallagen 6 kap 1 och 3 har kommunstyrelsen ansvar för att leda, samordna, styra och ha uppsikt över kommunens och nämndernas verksamheter. I detta ingår att lämna råd, ge anvisningar, göra påpekanden och om nödvändigt, lämna förslag till fullmäktige om förändringar. 3.2 Sektionscheferna Sektionscheferna ansvarar för att de planerade kontrollerna blir gjorda och rapporterar till kommunstyrelsen. Sektionschefen inom respektive sektion är den person som ska leda arbetet med den interna kontrollen och se till att detta görs på ett så effektivt sätt som möjligt. Det åligger även sektionschefen att informera sina medarbetare om den interna kontrollen. 3.3 Alla anställda Alla medarbetare har ett ansvar att arbeta mot de mål som satts upp för verksamheten samt följa de policys och riktlinjer som har beslutats. Fel och brister som uppmärksammas vid internkontroll ska dokumenteras och utredas. 4

278 4 Styrning och uppföljning av internkontroll Kommunstyrelsen har en skyldighet att styra och följa upp den interna kontrollen. Styrningen sker genom riskbedömning som senare ligger till grund för planering av kontroller. Sektionscheferna är ansvariga för de kontroller som ska genomföras inom respektive sektion. Den personal som utför kontrollerna är ansvarig för att rapportera eventuella avvikelser i stratsys och till närmast överordnad chef. 5

279 PROTOKOLLSUTDRAG Allmänna utskottet Avskaffa riktlinjer (KS/2018:568) Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att dokumentet Riktlinjer för rehabilitering som antogs av kommunstyrelsen upphör att gälla. Dokumentet ersätts med dokumentet Rutin för rehabilitering, som upprättas av personalchef. Beslutsmotivering Arbetsgivarens ansvar i rehabiliteringsarbetet regleras genom lagar och avtal. Förändringar av dokument inom personalområdet, från riktlinje till rutin för rehabilitering är för att säkerställa uppdateringar utifrån förändringar i lagar och avtal. Arbetsgivaren ska säkerställa att chefer och medarbetare har kännedom om gällande rutiner kring hur arbetet ska utföras. Detta görs genom dokumentet rutin för rehabilitering, som upprättas av personalchef. Ärendet Personalfunktionen genomför en översyn av gällande dokument inom personalområdet. Vid översynen konstaterar man att vissa dokument är politiskt beslutade. Dessutom behöver flera dokument uppdateras. Dokumenten Arbetsmiljöpolicy och Medarbetar- och ledarpolicy är politiskt beslutade dokument och dessa utgör tillräcklig grund för övriga rutiner inom personalområdet. Övriga dokument kan skrivas som rutiner, då innehållet i dessa utgår från texten i lagar och avtal och därmed behöver revideras vid förändringar. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Riktlinjer för rehabilitering upphör, Beslutet skickas till Servicesektionen Personalfunktionen Status Kommunstyrelsen

280 Vår ref: Karolina Wikmyr Personalchef Datum: Dnr: KS/2018:568 Tjänsteskrivelse om upphörande av riktlinjer för rehabilitering Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att dokumentet Riktlinjer för rehabilitering som antogs av kommunstyrelsen upphör att gälla. Dokumentet ersätts med dokumentet Rutin för rehabilitering, som upprättas av personalchef. Beslutsmotivering Arbetsgivarens ansvar i rehabiliteringsarbetet regleras genom lagar och avtal. Förändringar av dokument inom personalområdet, från riktlinje till rutin för rehabilitering är för att säkerställa uppdateringar utifrån förändringar i lagar och avtal. Arbetsgivaren ska säkerställa att chefer och medarbetare har kännedom om gällande rutiner kring hur arbetet ska utföras. Detta görs genom dokumentet rutin för rehabilitering, som upprättas av personalchef. Ärendet Personalfunktionen genomför en översyn av gällande dokument inom personalområdet. Vid översynen konstaterar man att vissa dokument är politiskt beslutade. Dessutom behöver flera dokument uppdateras. Dokumenten Arbetsmiljöpolicy och Medarbetar och ledarpolicy är politiskt beslutade dokument och dessa utgör tillräcklig grund för övriga rutiner inom personalområdet. Övriga dokument kan skrivas som rutiner, då innehållet i dessa utgår från texten i lagar och avtal och därmed behöver revideras vid förändringar. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Riktlinjer för rehabilitering upphör,

281 Föredragning och debatt Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Förslag till beslut på sammanträdet Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Beslutsgång Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Uppgift om hur beslutet kan överklagas Skriv här till vem och inom vilken tid man kan överklaga beslutet. Beslutet skickas till Servicesektionen Ekonomifunktionen (när beslut handlar om ekonomi) Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Rubriken används i det fall handlingar ska skickas med i samband med extern expediering Status Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Carita Brovall Sektionschef Karolina Wikmyr Personalchef

282 PROTOKOLLSUTDRAG Allmänna utskottet Avskaffa riktlinjer (KS/2018:568) Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att dokumentet Riktlinjer för lön, lönesättning som antogs av kommunstyrelsen upphör att gälla. Dokumentet ersätts med dokumentet Rutin för lön och lönesättning, som upprättas av personalchef. Beslutsmotivering Arbetsgivarens ansvar i löneprocessen regleras genom avtal. Förändringar av dokument inom personalområdet, från riktlinje till rutin för lön och lönesättning är för att säkerställa uppdateringar utifrån förändringar i avtal. Arbetsgivaren ska säkerställa att chefer och medarbetare har kännedom om gällande rutiner kring hur arbetet ska utföras. Detta görs genom dokumentet rutin för lön och lönesättning, som upprättas av personalchef. Ärendet Personalfunktionen genomför en översyn av gällande dokument inom personalområdet. Vid översynen konstaterar man att vissa dokument är politiskt beslutade. Dessutom behöver flera dokument uppdateras. Dokumenten Arbetsmiljöpolicy och Medarbetar- och ledarpolicy är politiskt beslutade dokument och dessa utgör tillräcklig grund för övriga rutiner inom personalområdet. Övriga dokument kan skrivas som rutiner, då innehållet i dessa utgår från texten i lagar och avtal och därmed behöver revideras vid förändringar. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Upphörande av riktlinjer för lön, lönesättning, Beslutet skickas till Servicesektionen Personalfunktionen Status Kommunstyrelsen

283 Vår ref: Karolina Wikmyr Personalchef Datum: Dnr: KS/2018:568 Tjänsteskrivelse om upphörande av riktlinjer för lön, lönesättning mm Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att dokumentet Riktlinjer för lön, lönesättning som antogs av kommunstyrelsen upphör att gälla. Dokumentet ersätts med dokumentet Rutin för lön och lönesättning, som upprättas av personalchef. Beslutsmotivering Arbetsgivarens ansvar i löneprocessen regleras genom avtal. Förändringar av dokument inom personalområdet, från riktlinje till rutin för lön och lönesättning är för att säkerställa uppdateringar utifrån förändringar i avtal. Arbetsgivaren ska säkerställa att chefer och medarbetare har kännedom om gällande rutiner kring hur arbetet ska utföras. Detta görs genom dokumentet rutin för lön och lönesättning, som upprättas av personalchef. Ärendet Personalfunktionen genomför en översyn av gällande dokument inom personalområdet. Vid översynen konstaterar man att vissa dokument är politiskt beslutade. Dessutom behöver flera dokument uppdateras. Dokumenten Arbetsmiljöpolicy och Medarbetar och ledarpolicy är politiskt beslutade dokument och dessa utgör tillräcklig grund för övriga rutiner inom personalområdet. Övriga dokument kan skrivas som rutiner, då innehållet i dessa utgår från texten i lagar och avtal och därmed behöver revideras vid förändringar. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Upphörande av riktlinjer för lön, lönesättning,

284 Föredragning och debatt Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Förslag till beslut på sammanträdet Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Beslutsgång Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Uppgift om hur beslutet kan överklagas Skriv här till vem och inom vilken tid man kan överklaga beslutet. Beslutet skickas till Servicesektionen Ekonomifunktionen (när beslut handlar om ekonomi) Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Rubriken används i det fall handlingar ska skickas med i samband med extern expediering Status Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Carita Brovall Sektionschef Karolina Wikmyr Personalchef

285 PROTOKOLLSUTDRAG Omsorg och folkhälsoutskottet Utredning för risk av vårdskada T10581 (KS/2018:161) Omsorgs och folkhälsoutskottets förslag till kommunstyrelsen Informationen är mottagen och ärendet avslutas Beslutsmotivering Inspektionen för vård och omsorg (IVO) avslutar ärendet och kommer inte att vidta några ytterligare åtgärder. IVO har bedömt att vårdgivaren har fullgjort sin skyldighet att utreda och anmäla händelser som medfört eller kunnat medföra en allvarlig vårdskada. Enligt IVO framstår vårdgivarens slutsatser som rimliga och adekvata. Vårdgivaren har vidtagit åtgärder för att hindra att något liknande inträffar igen Ärendet Anmälan handlar om att höger ryggstolpe på patientens rullstol gick av när personalen tryckte ner körhandtagen för att passera en tröskel. Patienten kom inte till skada och fick låna en rullstol i avvaktan på ny utprovning. Arbetsterapeuten hade redan innan händelsen bokat tid för att prova ut en ny rullstol, då den befintliga rullstolen var sliten. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Beslut från IVO Föredragning och debatt Socialt ansvarig samordnare Louise Bertilsson föredrar ärendet Beslutet skickas till Omsorgssektionen Patienten Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Kopia på beslutet Status Kommunstyrelsen

286 Vår ref: Ann Marie Nors Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum: Dnr: KS/2018:161 Beslut från IVO utredning av risk för vårdskada T10581 Förslag till beslut Informationen är mottagen och ärendet avslutas Beslutsmotivering Inspektionen för vård och omsorg (IVO) avslutar ärendet och kommer inte att vidta några ytterligare åtgärder. IVO har bedömt att vårdgivaren har fullgjort sin skyldighet att utreda och anmäla händelser som medfört eller kunnat medföra en allvarlig vårdskada. Enligt IVO framstår vårdgivarens slutsatser som rimliga och adekvata. Vårdgivaren har vidtagit åtgärder för att hindra att något liknande inträffar igen Ärendet Anmälan handlar om att höger ryggstolpe på patientens rullstol gick av när personalen tryckte ner körhandtagen för att passera en tröskel. Patienten kom inte till skada och fick låna en rullstol i avvaktan på ny utprovning. Arbetsterapeuten hade redan innan händelsen bokat tid för att prova ut en ny rullstol, då den befintliga rullstolen var sliten. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Ex Kommunstyrelsens beslut 2014 XX XX, X Beslut från IVO

287 Föredragning och debatt Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Förslag till beslut på sammanträdet Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Beslutsgång Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Uppgift om hur beslutet kan överklagas Skriv här till vem och inom vilken tid man kan överklaga beslutet. Beslutet skickas till Omsorgssektionen Patienten Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Kopia på beslutet Status Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Solveig Eldenholm Sektionschef Ann Marie Nors Medicinskt ansvarig sjuksköterska

288

289

290

291 PROTOKOLLSUTDRAG Omsorg och folkhälsoutskottet Rapport enligt Lex Sarah T (KS/2018:368) Omsorgs och folkhälsoutskottets förslag till kommunstyrelsen Noterar informationen Beslutsmotivering Utredning visar att den rapporterade händelsen inneburit ett allvarligt missförhållande. Händelsen anmäls till tillsynsmyndigheten, Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) enligt 24 f lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) (LSS) den 11 juni Anmälan kompletteras med utredning av händelsen den 2 juli. Den 14 augusti begärde IVO kompletterande uppgifter vilka skickades till IVO den 31 augusti. Ärendet En brukare känner sig sjuk på daglig verksamhet och åker hem. På boendet insjuknar hen hastigt i magsjuka. Detta är dock inget ovanligt utan tillhör brukarens sjukdomstillstånd. Brukaren får hjälp och sjuksköterska kallas till boendet för att ge lavemang. Brukaren ger ifrån sig vid några tillfällen under eftermiddagen. Ordinarie personal upplever brukaren som mycket sjuk och vill skicka in brukaren med ambulans till sjukhuset. Ordinarie personal aktiverar därför akutrutinen, vilket innebär att fler personal kallas till boendet. När tillkallad personal kommer till boendet är det lugnt. Ingen av den schemalagda personalen möter dem (en ordinarie och en vikarie). Tillkallad personal går direkt till brukarens lägenhet och ser att dörren är stängd. Innanför ligger brukaren i sin säng med uppkastning och avföring. Brukaren kan ha legat så i upp till en timma. Initialt bedömdes att den tiden kunde ha uppgått till 2,5 3 timmar. Tillkallad personal hjälper brukaren, kollar tempen och ger vätska. Hen konstaterar att brukarens tillstånd inte är akut. Utredningen av händelsen visar att brister finns i berörd personalen kompetens och förhållningssätt. Tydliga rutiner finns på boendet om hur brukarens tillstånd ska hanteras. Ett personalärende är startat. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse lex Sarah T , Utredning om lex Sarah T , Svar på begäran om kompletterande uppgifter,

292 Föredragning och debatt Socialt ansvarig samordnare Louise Bertilsson föredrar ärendet Beslutet skickas till Sektionschef omsorgssektionen Socialt ansvarig samordnare Status Kommunstyrelsen 2 (2)

293 Vår ref: Louise Bertilsson Verksamhetsutvecklare/Socialt ansvarig samordnare Datum: Dnr: KS/2018:368 Tjänsteskrivelse lex Sarah T Förslag till beslut Noterar informationen Beslutsmotivering Utredning visar att den rapporterade händelsen inneburit ett allvarligt missförhållande. Händelsen anmäls till tillsynsmyndigheten, Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) enligt 24 f lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) (LSS) den 11 juni Den 14 augusti begärde IVO kompletterande uppgifter. Dessa skickades till IVO den 31 augusti. Den 10 september meddelade IVO att de konstaterar att kommunstyrelsen efter komplettering fullgjort sin utredningsskyldighet och de kan komma att följa upp verksamheten i en framtida tillsyn. Ärendet En brukare känner sig sjuk på daglig verksamhet och åker hem. På boendet insjuknar hen hastigt i magsjuka. Detta är dock inget ovanligt utan tillhör brukarens sjukdomstillstånd. Brukaren får hjälp och sjuksköterska kallas till boendet för att ge lavemang. Brukaren ger ifrån sig vid några tillfällen under eftermiddagen. Ordinarie personal upplever brukaren som mycket sjuk och vill skicka in brukaren med ambulans till sjukhuset. Ordinarie personal aktiverar därför akutrutinen, vilket innebär att fler personal kallas till boendet. När tillkallad personal kommer till boendet är det lugnt. Ingen av den schemalagda personalen möter dem (en ordinarie och en vikarie). Tillkallad personal går direkt till brukarens lägenhet och ser att dörren är stängd. Innanför ligger brukaren i sin säng med uppkastning och avföring. Brukaren kan ha legat så i upp till en timma. Initialt bedömdes att den tiden kunde ha uppgått till 2,5 3 timmar. Tillkallad personal hjälper brukaren, kollar tempen och ger vätska. Hen konstaterar att brukarens tillstånd inte är akut.

294 Utredningen av händelsen visar att brister finns i berörd personalen kompetens och förhållningssätt. Tydliga rutiner finns på boendet om hur brukarens tillstånd ska hanteras. Ett personalärende är startat. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse lex Sarah T , Utredning om lex Sarah T , Svar på begäran om kompletterande uppgifter, Beslut från IVO, Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Beslutet skickas till Sektionschef omsorgssektionen Socialt ansvarig samordnare Status Solveig Eldenholm Sektionschef Louise Bertilsson Socialt ansvarig samordnare

295 Vår ref: Louise Bertilsson Verksamhetsutvecklare/Socialt ansvarig samordnare Datum: Dnr: KS/2018:368 Utredning lex Sarah T Rapport lex Sarah Tre händelser enligt 24 b LSS rapporterades den 14 maj och avser brister i utförande av insats (ex felaktigt utförd insats, ej slutförd insats) och brist i bemötande som klart avviker från grundläggande krav på respekt för självbestämmande, integritet, trygghet och värdighet. Vad har hänt? En brukare känner sig sjuk på daglig verksamhet och åker hem. På boendet insjuknar hen hastigt i magsjuka. Detta är dock inget ovanligt utan tillhör brukarens sjukdomstillstånd. Brukaren får hjälp och sjuksköterska kallas till boendet för att ge lavemang. Brukaren ger ifrån sig vid några tillfällen under eftermiddagen. Ordinarie personal upplever brukaren som mycket sjuk och vill skicka in brukaren med ambulans till sjukhuset. Ordinarie personal aktiverar därför akutrutinen, vilket innebär att fler personal kallas till boendet. När tillkallad personal kommer till boendet är det lugnt. Ingen av den schemalagda personalen möter dem. Tillkallad personal går direkt till brukarens lägenhet där dörren är stängd. Innanför ligger brukaren i sin säng med uppkastning och avföring. Tillkallad personal hjälper brukaren, kollar tempen och ger vätska. Hen konstaterar att brukarens tillstånd inte är akut. Personalbemanning och boende Eftermiddag och kväll på vardagar arbetar två personal på boendet (start 13:45 21:30 och 14:30 20:30). Den som börjar 13:45 får överrapportering från morgonpersonalen som slutar 14:00. Den aktuella eftermiddagen arbetade en ordinarie personal som började 13:45 och en nyanställd vikarie (introduktion genomförd, arbetat några pass) som började 14:30. På boendet bor 5 brukare varav en arbetar på daglig verksamhet. Övriga är pensionärer och vistas i hemmet dagtid. Boendet har en framtagen veckorutin där det framgår hur arbetet bör fördelas inom och mellan de olika arbetspassen över dygnet. Den som startar 13:45 har som oftast ansvaret för berörd brukare. 1 (8)

296 Morgonen Berörd brukare måste läsas av kring sitt tillstånd. Hen kan beskriva att hen mår dåligt, men kan även dölja det. På morgonen sakandes en personal, vilket medförde att nattpersonalen fick jobba över ett par timmar. Brukaren upplevdes dock som frisk och ville åka till daglig verksamhet. Man är noga med att stämma av brukarens tillstånd eftersom man vet att daglig verksamhet inte har möjlighet att hantera sjukdomsutbrotten (förstoppning och kräkningar). Brukaren har haft återkommande problem med förstoppning, men nya rutiner infördes i början av året som medfört att antalet sjukdomstillfällen kraftigt reducerats. Alla rutiner innan händelsen hade följts. Brukaren hade genomfört sin dagliga träning och skött magen (med lavemang). Däremot hade det varit mycket varmt de senaste dagarna. Eftermiddagen Daglig verksamhet meddelade att brukaren inte mådde bra (strax innan 15:00) och att brukaren inte ätit någon lunch utan endast druckit en liten mängd. Ordinarie personal uppger i samtal med undertecknad att hen i och med det haft föraningar om att kvällen skulle bli rörig. Det var varmt den aktuella dagen och ordinarie personal var oroad över att brukaren skulle bli uttorkad. Därför kontaktade hen sjuksköterska. Brukaren återvände till hemmet några minuter efter (normalt 15:45). Brukaren togs emot av personal i entrén och kräktes omgående i hallen. Sjuksköterskan kom till boendet några minuter efter brukaren och bedömningen gjordes att ett akutlavemang skulle ges. Brukaren var upprörd över situationen och uttryckte det på det sätt hen normalt gör, genom att ljuda och banka. Brukaren fördes till sin lägenhet där timvikarien började att tvätta av brukaren. I dessa situationer kan brukaren inte medverka vid förflyttningar. Den ordinarie personalen hämtade därför liften som står i ett annat rum. Det finns en rutin framtagen för hur man ska agera när dessa situationer kring brukaren uppstår. Rutinen sitter i brukarens pärm. Den ordinarie personalen hittade inte selen till liften. Hen kontaktade därför en kollega per telefon som berättade att en ny sele låg i kontoret. Brukaren förflyttades av den ordinarie personalen och vikarien till badrummet. Därefter duschades brukaren av timvikarien. När uppringd personal kommer till boendet senare på kvällen hittar de den vanliga selen i brukarens garderob, där den enligt rutinen ska finnas. 2 (8)

297 Pågående behandling Sedan ett par månader tillbaka är brukaren insatt på lavemang varannan dag. Delegation har getts till vissa medarbetare och material till det finns i brukarens lägenhet. Eftersom brukaren nu var sämre skulle en ett akutlavemang sättas (med kateter). När sjuksköterskan efterfrågade det materialet hittades det inte först. Ordinarie personal och sjuksköterska letade efter det under tiden brukaren duschades av vikarien. Till slut hittades en del av materialet, dock saknades smärtstillande varför sjuksköterskan fick hämta det på närliggande vård och omsorgsboende. När sjuksköterskan återkom lämnade den ordinarie personalen brukaren med vikarien och sjuksköterskan för att ge lavemang. Ordinarie personal skulle då titta till övriga boende. Klockan är nu cirka 16:00. Ordinarie personal minns inte om sjuksköterskan gett några instruktioner kring lavemanget. Brukaren behövde dock omgående lyftas till toaletten. Där fick brukaren sitta cirka 20 minuter. Brukaren är fortsatt upprörd och kräks samtidigt. Brukarens kost är flytande. Ordinarie personals upplevelse var att brukaren gav ifrån sig mycket. Cirka 16:30 lades brukaren åter i sängen för att vila. Ordinarie personal uppger att hen och vikarien båda haft fokus på brukaren som kom hem, vilket medfört att det blivit lite tid över till övriga brukare. Ordinarie personal medger att hen och vikarien inte pratat sig samman om hur arbetet skulle fördelas under passet. Först nu vid 16:45 diskuteras det och vikarien får i uppdrag att ordna kvällsmaten. Aktivering av akutrutin Runt 17:00 släpper brukaren ifrån sig igen och behöver duschas. Ordinarie personal ber om hjälp från närliggande boende för att förflytta brukaren och duschar sedan hen. Därefter läggas brukaren i sängen igen och maten servas övriga boende cirka 17:30 (något senare än vanligt). Ordinarie personal anger i samtal att hen vid denna tidpunkt upplevde situationen som ohållbar och att brukaren var mycket sjuk och i behov av sjukhusvård. Hen aktiverade därför boendets akutrutin. Den innebär att en ledig personal kontaktas och får gå in och jobba extra, så att som i detta fallet, en personal kan följa med brukaren till sjukhuset. Uppringd personal upplever att situationen är akut och beger sig med en kollega till boendet. De två kommer till boendet cirka 18:40. I lokalerna är det då lugnt, vilket är normalt. Brukarna brukar vara på sina rum innan kvällsfikat vid 19:00. Uppringd personal går mot brukarens lägenhet och ser att dörren är stängd, 3 (8)

298 vilket den inte borde vara med tanke på att brukaren kräks och har fått lavemang. Det är känt att brukaren reagerar bra på medicineringen och ger ifrån sig det som behöver komma ut. När dörren är stängd hörs väldigt få ljud ut i de allmänna utrymmena. Uppringd personal går in till brukaren och söker kontakt. Brukaren ligger i sin säng med uppkastning och avföring. Brukaren är vid medvetande och blir först förvånad över att se uppringd personal och sedan glad. Uppringd personal konstaterar att brukaren reagerar som normalt när dessa situationer uppstår och att läget inte är akut. Uppringd personal har kommit till verksamheten i privata kläder. Hen agerar ändå och tar på sig skyddshandskar och förkläde, eftersom varken den ordinarie eller vikarierande personalen syns till. Den kollega den uppringda personalen haft med sig kommer därefter in i rummet och strax därefter även den ordinarie personalen som varit i köket och städat efter kvällsmaten. Den ordinarie personalen informerar om vad som hänt under eftermiddagen. Uppringd personal upplever att ordinarie personal värjer sig från att ta tag i situationen och istället vill att de båda som ringts in ska ta hand om brukaren. Ordinarie personal säger att hen blev ställd av uppringd personals ifrågasättande om varför brukaren låg ner i sängen i stängt rum och varför hen inte fått någon vätska. Ordinarie personal kan inte förklara varför brukarens dörr varit stängd och menar att den borde stått öppen. Hen menar att brukaren varit ensam max 20 minuter. Utredningen visar på att brukaren kan ha varit ensam upp till en timma. Den initiala bedömningen var upp till tre timmar. Brukaren lyfts till badrummet av uppringd personal, tvättas av och kläs på rena kläder. Brukaren piggnar till och önskar sedan även äta lite. Ordinarie personal frågar om brukaren måste komma upp?. Istället för att fokusera på brukaren väljer ordinarie personal att plocka bland sängkläder/kläder och att slänga använt hygienmaterial. Uppföljning av sjuksköterska Strax efter 19:00 besöker nattsjuksköterskorna boendet och frågar hur lavemangsbehandlingen fungerat och hur många gånger brukaren kräkts. Ordinarie personal svarar inte på frågan utan uppringd personal får istället berätta vad hen vet. Hen har kollat tempen och brukaren har ingen feber. Brukaren har fått färg och piggnat till. Sjuksköterskan uppger att hen gett instruktion om att ge brukaren skulle dricka frekvent. Ordinarie personal berättar att hen iordningsställt vätskeersättning, 4 (8)

299 men att möjlighet att ge detta till brukaren inte funnits. Nutrition via dropp diskuteras därför, men utesluts då brukaren piggnat till. Ordinarie personal uppger i samtal med undertecknad att hen inte är så bekant med brukaren trots att hen arbetet två år i verksamheten (personalen arbetar dock deltid). Fler brukare ger uttryck för brist i utförande av insats Uppringd personal följer även med brukaren till köket för att ge lite dryck och mat. Samtidigt kommer en annan brukare ut i de allmänna utrymmena i badrock och upplevs som uppjagad. Så agerar den brukaren aldrig annars. Brukaren är alltid klädd i vanliga kläder när hen vistas i de allmänna utrymmena. Badrocken har brukaren annars bara i sin lägenhet. Brukaren var upprörd över att ingen av den schemalagda personalen lyssnade till hen eller gav det stöd hen behöver. Uppringd personal nummer två försöker prata och lugna brukaren. Från en tredje brukares lägenhet hörs rop på hjälp. Hen behöver få hjälp med att ta av stödstrumpor. Vikarien har varit därinne och som uppringd personal uppfattat det pratat i telefon, fast det inte är tillåtet. Ordinarie personal uppger att vikarien gått iväg när hen upptäckt annan personal i lokalen på grund av personliga skäl. Det ingår i brukarens kvällsrutin att få hjälp med att ta av stödstrumporna. Det är inget som hen ska behöva be om hjälp med att få. Även här får uppringd personal nummer två hjälpa brukaren. Vikarien frågar om de uppringda kollegorna kommit till boendet för att fika. Hen verkar inte ha upplevt att situationen på boendet är kaotisk. Klockan är då 19:30. Fika gör man normalt 19:00. Uppringd personal upplever brukaren inte fått det stöd de normalt behöver vid denna tidpunkten på dagen. Personalens kunskaper Vikarien har fått normal introduktion, det vill säga att gå ett morgon och ett kvällspass med ordinarie personal och genomgång av samtliga rutiner. En vikarie arbetar därefter enbart med ordinarie personal. Två vikarier arbetar inte tillsammans. Det finns tydliga rutiner för vad respektive arbetspass ska göra. Det är känt att brukare 1 får denna typ av sjukdomstillstånd. Den händelse som inträffade borde inte ha medfört aktivering av akutrutinen. Innan nuvarande rutiner (lavemang varannan dag) infördes i början av året hände det att brukaren fick uppsöka sjukhusvård vid några tillfällen. Ordinarie personal har dock inte kunnat hantera situationen och gjorde utifrån det ändå en korrekt bedömning att kalla in annan personal. 5 (8)

300 Uppringd personal berättar att bemanningen på två kvällspersonal täcker upp för de tillfällen detta sker. Det kräver naturligtvis att personalen är villig att utföra arbetsuppgiften och att båda är på plats i verksamheten och samordnar de insatser som ska genomföras. Som regel räcker det att en personal arbetar med brukare 1 och den andra personalen ser om de övriga boende. Uppringd personal berättar att ordinarie personal agerat på liknande sätt tidigare och fjärmar sig från brukarna. Hen vill inte ta i situationen. Hen står vid sidan av och deltar inte aktivt. Uppringd personal upplever ordinarie personal som rädd i arbetet med brukarna. Ordinarie personal har även uttryckt att hen stundtals upplever att arbetet är obehagligt. Områdeschef berättar att hen i sin personalutredning fått fram att ordinarie personal agerat på liknande sätt tidigare och ringt in annan personal för situationer man normalt ska kunna hantera i yrkesrollen. Personalärende är startat. Varför har det hänt? Bedömning utifrån utredningen är att den bakomliggande orsaken är bristande kompetens hos den ordinarie personalen. Det finns tydliga rutiner, både vad gäller upplägg, innehåll och arbetsfördelning under arbetspassen, men också för hur man ska hantera brukaren när dessa situationer uppstår. Åtgärder Ordinarie personal kallade in annan personal som redde ut brukarens tillstånd. Uppringd personal såg även till andra brukare och lugnade situationen på boendet. Rutinerna för brukaren har setts över och förtydligats ytterligare. Områdeschef har ställt krav på att samtliga ska ta del av det. Märkning av material för akutlavemang har gjorts och finns nu i en möbel i brukarens rum. Det är också uppmärkt i brukarens rum var selen till akutliften finns. Ett personalärende är påbörjat. Har något liknande hänt? Något liknande kring denna brukaren har inte rapporterats tidigare. Ordinarie personal har dock agerat på samma sätt tidigare och kontaktat annan personal för att hantera situationer som normalt ingår i arbetet, men som 6 (8)

301 personalen inte kunnat/velat hantera. Personalen har därför tidigare bytt arbete och arbetar numer inte ensam utan alltid med kollega/kollegor. Sannolikhet Efter utredning bedöms sannolikheten som mycket liten, det vill säga någon gång per år. Den initiala bedömningen var en liten risk (någon gång per månad). Konsekvenser Brukaren har fått ligga en tid i sin säng med uppkastningar och avföring. Exakt hur lång tid har inte kunnat fastställas. Initialt bedömdes tiden till 2,5 3 timmar. Utredningen visar att brukaren varit själv som längst en timma, och att hen troligtvis under senare delen av den timman på nytt släppt ifrån sig. Dörren till brukaren har varit stängd, vilket ses som högst olämpligt. Allvarlighetsgrad Händelsen bedömdes innan utredningen var klar som ett allvarligt missförhållande och anmälan gjordes till Inspektionen för vård och omsorg den 11 juni Bedömningen efter utredning är att händelsen fortsatt är ett allvarligt missförhållande. Brukaren har varit i ett utsatt tillstånd och har lämnats ensam utan någon form av tillsyn/uppsyn över situationen. Dörren till hens lägenhet var stängd under cirka en timma. De olika momenten för att hjälpa brukaren har dessutom dragit ut på tiden då personalen saknat kunskap om var hjälpmedel med mera finns. Andra brukare har också påverkats av situation som uppstått på boendet. Sammanfattning En brukare känner sig sjuk på daglig verksamhet och åker hem. På boendet insjuknar hen hastigt i magsjuka. Detta är dock inget ovanligt utan tillhör brukarens sjukdomstillstånd. Brukaren får hjälp och sjuksköterska kallas till boendet för att ge lavemang. Brukaren ger ifrån sig vid några tillfällen under eftermiddagen. Ordinarie personal upplever brukaren som mycket sjuk och vill skicka in brukaren med ambulans till sjukhuset. Ordinarie personal aktiverar därför akutrutinen, vilket innebär att fler personal kallas till boendet. När tillkallad personal kommer till boendet är det lugnt. Ingen av den schemalagda personalen möter dem. Tillkallad personal går direkt till brukarens lägenhet och ser att dörren är stängd. Innanför ligger brukaren i sin säng med uppkastning 7 (8)

302 och avföring. Tillkallad personal hjälper brukaren, kollar tempen och ger vätska. Hen konstaterar att brukarens tillstånd inte är akut. Utredningen av händelsen visar att brister finns i berörd personalen kompetens. Tydliga rutiner finns på boendet. Ett personalärende är startat. Genomförd handläggning Beslut Samtal med chefen Samtal med rapporterande personal Samtal med berörd personal Dokumentgranskning Utredning Beslut Utredning visar att den rapporterade händelsen inneburit ett allvarligt missförhållande. Händelsen anmäls till tillsynsmyndigheten, Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) enligt 24 f lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) (LSS) den 11 juni Anmälan kompletteras den 2 juli 2018 med utredning av händelsen. Louise Bertilsson Verksamhetsutvecklare/Socialt ansvarig samordnare 8 (8)

303 Vår ref: Louise Bertilsson Verksamhetsutvecklare/Socialt ansvarig samordnare Datum: Dnr: KS/2018:368 Utredning lex Sarah begärd komplettering av Inspektionen för vård och omsorg Dnr / Inspektionen för vård och omsorg har den 14 augusti 2018 begärt komplettering av identifierade bakomliggande orsaker till missförhållandet på systemnivå samt ett förtydligande av vilka åtgärder som vidtagits eller planerats för att förhindra att något liknande missförhållande uppstår igen. Bakgrundinformation Efter flertalet sjukhusvistelser under hösten 2017 till följd av grundsjukdom beslutades att brukaren skulle påbörja lavemangsbehandling regelbundet i hemmet. Sjuksköterska har stöttat och handlett personalen under implementeringstiden vintern 2017/2018. I de fall akut behandling måste ges, görs detta av sjuksköterska. Antalet försämringstillstånd har minskat, men brukaren får ändå med viss regelbundenhet försämringstillstånd. En plan för att hantera detta finns och används i verksamheten. Sammanfattning av händelsen En brukare känner sig sjuk på daglig verksamhet och åker hem. På boendet insjuknar hen hastigt i magsjuka. Detta är dock inget ovanligt utan tillhör brukarens sjukdomstillstånd. Brukaren får hjälp och sjuksköterska kallas till boendet för att ge lavemang. Brukaren ger ifrån sig vid några tillfällen under eftermiddagen. Schemalagd ordinarie personal upplever brukaren som mycket sjuk och vill skicka in brukaren med ambulans till sjukhuset. Hen aktiverar därför akutrutinen, vilket innebär att fler personal kallas till boendet. När tillkallad personal kommer till boendet är det lugnt. Ingen av den schemalagda personalen möter dem (en ordinarie och en vikarie). Tillkallad personal (2 stycken) går direkt till brukarens lägenhet och ser att dörren är stängd. Innanför ligger brukaren i sin säng med uppkastning och avföring. En av de tillkallade personalen hjälper brukaren, kollar tempen och ger vätska. Hen konstaterar att brukarens tillstånd inte är akut. 1 (4)

304 Akut vidtagna åtgärder Ordinarie schemalagd personal upplevde att hen inte kunde hantera situationen och kallade in annan personal. Inkallad personal kom till boendet och hjälpte brukaren. För inkallad personal var situationen som förväntad när brukaren får dessa besvär. Uppringd personal såg även till andra brukare och lugnade situationen på boendet. Vidtagna åtgärder kort efter händelsen Boendet har särskilda rutiner för hur brukaren ska hjälpas när hen försämras. Dessa rutiner är utöver hens genomförandeplan. Rutinerna är kända i verksamheten och arbetspassen är tydligt indelade i vilken tur/arbetspass som ska stödja vem på boendet. Efter den situation som uppstått har rutinerna setts över och beskrivits än mer detaljerat. Utöver det har möbeln där materialet till brukarens akutlavemang finns märkts upp. Likaså har platsen för där akutliften förvaras märkts upp. Den vikare som arbetade den aktuella dagen hade genomgått normal introduktion. Efter händelsen har vikarien valt att avsluta sin timanställning på boendet. Kompetens inom arbetsgruppen All ordinarie personal har utbildning motsvarande undersköterska. Samtliga har formell kompetens. Bland de vikarier som arbetar på boendet saknar en person i dag formell kompetens inom omsorgsarbete. Hen ska dock utbilda sig framöver. Hen arbetar alltid med en ordinarie personal. Områdeschef har efterfrågat kompetensutvecklingsbehov i arbetsgruppen och haft det som en stående fråga det senaste året på APT. Det önskemål som framkommit handlar om tillredning av mat/näringsberäkning. Detta kommer att genomföras i höst via kommunens kostenhet. Områdeschef följer de avvikelser som registreras på enheten för att hitta mönster och kompetensutvecklingsbehov. Samtliga medarbetare har haft medarbetarsamtal (hösten 2017) där individuell utvecklingsplan läggs och nya samtal är planerade i höst. Under våren har arbetsgruppen genomgått en utbildning i autismspektrumstörningar. Berörd schemalagd ordinarie personal är oförstående när frågan ställs av undertecknad, i samband med utredning av händelsen, om arbetsgruppen eller hen är i behov av kompetensutveckling. Hen säger att hen utöver formell 2 (4)

305 kompetens även har reell kompetens i arbetet. Hen studerar omvårdnad på halvtid på högskolenivå parallellt med arbetet. Hen ser inget behov av ytterligare utbildning eller handledning varken för sig eller sina kollegor. Däremot finns behov hos vikarierande personal. Berörd schemalagd ordinarie personal har i sin arbetsgrupp uppgett att hen ibland är rädd för brukarna och att viss omvårdnad känns olustig att genomföra. Det ska ställas i relation till att arbetet med berörd brukare är väl dokumenterat i verksamheten och att all annan personal kan hantera hens försämringstillstånd. Har något liknande hänt? Något liknande kring brukaren har inte rapporterats tidigare trots regelbundna besvär. Berörd schemalagd ordinarie personal har däremot agerat på samma sätt i ett tidigare arbete där hen arbetade ensam. Hen var osäker och kontaktade då ofta annan personal för att få hjälp med att hantera situationer som normalt ingår i arbetet, men som hen inte kunde/ville hantera. Personalen har därefter bytt arbetsplats och arbetar numer aldrig ensam utan alltid med kollega/kollegor. Vad kan göras för att det inte ska hända igen? Berörd schemalagd personal arbetatar nu enbart med annan erfaren personal. Aldrig med timvikarier eller nyanställda. Bedömning av varför händelsen uppstått utredning 2 juli Bedömning utifrån utredningen den 2 juli var att den bakomliggande orsaken handlade om bristande kompetens hos berörd schemalagd ordinarie personal. Det finns tydliga rutiner, både vad gäller upplägg, innehåll och arbetsfördelning under arbetspassen, men också för hur man ska hantera brukaren när försäkringstillstånd uppstår. Bedömning av varför händelsen uppstått efter komplettering till IVO Bedömningen är i huvudsak fortsatt den samma. Den bakomliggande orsaken är bristande kompetens och förhållningssätt till arbetet hos den berörda schemalagda ordinarie personalen. Det finns tydliga rutiner, både vad gäller upplägg, innehåll och arbetsfördelning under arbetspassen, men också för hur man ska hantera brukaren när försämringstillstånd uppstår. Berörd schemalagd ordinarie personal har vidare uttryckt rädsla för brukarna och att viss omvårdnad känns olustig att genomföra samt att hen inte ser behov av 3 (4)

306 handledning. Ett personalärende är uppstartat och kommunens personalenhet är involverad. Bedömningen är att åtgärder på systemnivå är genomförda på så sätt att en liknande situation inte ska uppstå igen. Louise Bertilsson Verksamhetsutvecklare/Socialt ansvarig samordnare 4 (4)

307

308

309

310