Statistik 25:5 Kommunernas och kommunal- förbundens ekonomi och verksamhet 24
Offentliga sektorn I serien Offentliga sektorn publiceras årligen statistik över de åländska kommunernas och kommunalförbundens bokslut och verksamhet samt en mindre sammanställning över uppgifter om kommunernas budgeter och skatteuttag. Denna publikation innehåller uppgifter om kommunernas och kommunförbundens resultaträkningar, finansieringskalkyler och balansräkningar samt drift och investeringar. Därtill presenteras vissa allmänna uppgifter och nyckeltal samt en del uppgifter om verksamheten. 2.1.26 För upplysningar: Iris Åkerberg Tel. 18-25 496 Pris 13, ISSN 1455 3147
Förord Denna rapport innehåller statistik som baseras på de åländska kommunernas och kommunalförbundens bokslut 24. Vissa jämförelser görs också med tidigare år. Rapportens huvuddel innehåller främst summerade tal för hela Åland och endast vissa uppgifter för de enskilda kommunerna. Den kommenterande texten finns i denna del. Därpå följer en del med mera detaljerade kommunvisa uppgifter och slutligen ett avsnitt med längre tidsserier. Förutom den bokslutsbaserade ekonomistatistiken publicerar också i början av varje år en mindre sammanställning över kommunernas budgeter. publicerar också på uppdrag av Ålands kommunförbund konjunkturöversikter där det ingår olika typer av kommunalekonomiska nyckeltal som underlag för budgetarbetet. vill rikta ett särskilt tack till kommunerna och kommunalförbunden som har lämnat uppgifter till ekonomi- och verksamhetsstatistiken. Rapporten är sammanställd av statistiker Iris Åkerberg som också gärna tar emot synpunkter och frågor angående den kommunala statistiken. Mariehamn i december 25 Bjarne Lindström
Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Beskrivning av statistiken... 5 2.1 Några definitioner... 6 3. Uppgifter för hela Åland samt relationstal... 8 3.1 Resultaträkning... 8 3.2 Finansieringskalkyl... 1 3.3 Balansräkning... 12 3.4 Driftshushållningen... 14 3.5 Investeringar... 18 3.6 Kommunalförbunden... 2 3.7 Nyckeltal... 22 3.8 Verksamhetsuppgifter... 26 3.9 Verksamhet och ekonomi... 3 4. Kommunvisa uppgifter... 33 5. Tidsserier för ekonomiska nyckeltal... 61
Statistik 25:5 1. Sammanfattning År 24 var kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader 111,7 miljoner euro. Detta var en ökning med 5,1 miljoner euro från 23. Verksamhetsintäkterna ökade med närmare två miljoner och uppgick till 3 miljoner. Sammantaget ledde detta till att verksamhetsbidraget, d.v.s. det belopp som behöver täckas med skatter och landskapsandelar, steg med över tre miljoner till 81,7 miljoner. Landskapsandelarna för driften sjönk med över en miljon euro medan skatteintäkterna ökade med närmare fyra miljoner. Totalt blev skatteintäkterna drygt 69 miljoner, medan kommunerna fick knappt 22 miljoner i landskapandelar för driften. Det sammanlagda årsbidraget sjönk med drygt en miljon och uppgick till 8,2 miljoner. Räkenskapsperiodens resultat sjönk från två miljoner till en halv miljon euro. Några nyckeltal för alla kommuner sammanlagt 21-24, 1 euro 21 22 23 24 Verksamhetens intäkter 25 327 26 786 28 113 3 17 Verksamhetens kostnader -95 34-11 913-16 572-111 72 Verksamhetsbidrag -69 977-75 135-78 458-81 72 Skatteintäkter 68 576 66 83 65 232 69 79 Landskapsandelar för driften 21 84 23 789 22 977 21 818 Årsbidrag 16 27 15 86 9 319 8 18 Räkenskapsperiodens resultat 1 36 6 251 2 221 522 Investeringsutgifter -26 539-22 85-32 326-39 541 Nettoinvesteringar -17 124-15 246-23 345-26 551 Nettoupplåning, långfristiga lån -95 178 8 452 2 135 Lånestock 18 765 19 366 28 826 49 789 Kassamedel 2 487 22 34 17 19 17 552 Kommunernas investeringar ökade från 32 till 4 miljoner. Nettoinvesteringarna ökade från 23 till 26 miljoner. Detta är vad som återstår för kommunerna att betala när man har dragit ifrån de intäkter som kommer från försäljning av anläggningstillgångar och de finansieringsandelar för investeringarna som främst landskapet betalar. Årets årsbidrag räckte till 31 procent av nettoinvesteringarna. Därtill behövdes upplåning, varför lånestocken ökade med nästan 21 miljoner och uppgick till närmare 5 miljoner euro vid slutet av 24. Räknat per invånare utgjorde lånestocken 1 877 euro per person. Skuldsättningen varierade mellan de olika kommunerna. I Mariehamn var skuldsättningen per invånare 2 247 euro, vilket är dubbelt mer än 23 då skuldsättningen var 1 1 euro per invånare. Även på landsbygden ökade skuldsättningen något under 24, medan skärgården hade lägre skuldsättning per invånare 24 jämfört med 23. 3
Statistik 25:5 I tre av landsbygdskommunerna var skulden per person över 3. euro, medan den var mindre än 1 euro i fyra landsbygdskommuner. I skärgården översteg skulden per invånare 3 i en kommun, medan den i tre kommuner var mindre än 1 euro. Skatteinkomsterna per person var 2 6 euro. I Mariehamn var de över 3 euro och på landsbygden och i skärgården nästan 2 3 euro. I två kommuner var landskapsandelarna större än skatteinkomsterna. Några nyckeltal per kommun 24 Relationstal, euro per invånare Verksam- Års- Skatte- Landsk.- Netto- Kassa- Lånehets- bidrag inkom- andelar investe- medel stock bidrag ster (drift) ringar 31.12 31.12 Brändö -3 64 616 2 157 2 27 498 2 878 194 Eckerö -3 48 22 2 26 1 446 514 823 978 Finström -2 932 177 2 363 818 1 95 298 4 59 Föglö -3 43 868 2 423 1 787 56 4 942 9 Geta -3 668 34 1 95 2 158-37 425 3 885 Hammarland -2 634 427 1 97 1 11 12 1 292 253 Jomala -2 831 229 2 3 79 593 231 1 232 Kumlinge -4 12 844 2 588 2 372 226 1 189 695 Kökar -4 196 213 1 916 2 52 71 84 1 419 Lemland -2 818 289 2 132 995 185 429 537 Lumparland -3 354 689 2 734 1 325 198 1 82 3 5 Saltvik -2 95 176 2 377 776 346 392 1 28 Sottunga -4 122 145 2 618 1 63 1 298 3 145 Sund -2 96 72 2 313 1 361 172 1 76 815 Vårdö -3 772 221 2 212 1 89 49 1 468 1 976 Mariehamn -3 13 272 3 99 337 1 625 388 2 247 Landskomm. -3 63 333 2 268 1 151 578 847 1 626 - Landsbygden -2 939 292 2 263 1 625 552 1 718 - Skärgården -3 78 569 2 299 2 19 38 2 54 1 98 Hela Åland -3 8 38 2 64 822 1 1 662 1 877 4
Statistik 25:5 2. Beskrivning av statistiken Syftet med statistiken över kommunernas och kommunalförbundens ekonomi och verksamhet är att ge en samlad översikt över resursanvändningen inom den kommunala sektorn på Åland. Statistiken i denna rapport omfattar alla åländska kommuner och kommunalförbund och baseras på de uppgifter som dessa har levererat till. Uppgifterna har till största delen samlats in elektroniskt med hjälp av statistikblanketter i Excel-format som kommunerna har sänt in till per e-post. En del av kommunerna har levererat uppgifterna på pappersblanketter. har också haft tillgång till kommunernas bokslut och verksamhetsberättelser för att kunna göra jämförelser och kontroller. I vissa fall har tilläggsinformation begärts in från kommunerna. En del av verksamhetsuppgifterna har fåtts från landskapsstyrelsen liksom också en del ekonomiska uppgifter som har använts för kontroll. Uppgifter om beskattningsbar inkomst kommer från skattemyndigheten. Uppgifterna från kommunerna har begärts in i 1 euro, varför vissa avrundningsfel kan förekomma. Klassificeringarna i statistiken baseras på anvisningar från Finlands kommunförbund och bokföringsnämndens kommunsektion (Handels- och industriministeriet). levererar också statistiska uppgifter om den kommunala sektorn till Statistikcentralen i Helsingfors, varför en viss samordning med deras statistik har gjorts. har kompletterat brister och korrigerat felaktigheter som har framkommit samt gjort vissa bearbetningar av materialet för att öka jämförbarheten mellan kommunerna. Kommunerna har fått preliminära siffror till påseende för att ha möjlighet att granska deras riktighet. Trots kontrollarbetet finns det i vissa fall differenser som inte har kunnat redas ut med en rimlig arbetsinsats. Strävan är att siffrorna för de olika kommunerna skall vara så jämförbara som möjligt, men det kan i vissa fall finnas brister i jämförbarheten på grund av att det också i det nuvarande bokföringssystemet finns skillnader mellan kommunerna beträffande hur vissa poster redovisas. Allmänt kan sägas att kvaliteten är högst för resultaträkning och balans som är de centrala delarna i bokslutet, medan statistiken över driftshushållning och investeringar kan vara behäftad med något större osäkerhet. I publikationens första del redovisas sammanslagna uppgifter för hela Åland samt vissa viktiga uppgifter för de enskilda kommunerna. I anslutning till dessa tabeller finns kommenterande texter. Därefter publiceras mera detaljerade uppgifter för de enskilda kommunerna och regionerna utan kommentarer. Publikationens sista del innehåller längre tidsserier för vissa nyckeltal. kan vid behov stå till buds med mera detaljerade uppgifter om den kommunala sektorns ekonomi än vad som publiceras här. Beloppen anges i 1 euro om inte annat anges. En del uppgifter redovisas dessutom som euro/invånare. I de fall där beloppet för nettoutgifter har minusförtecken betyder 5
Statistik 25:5 det att inkomsterna är större än utgifterna, d.v.s. man har nettoinkomster. På grund av förnyelsen av bokslutssystemet är det svårt att göra jämförelser med åren före 1999 annat än för vissa poster. 2.1 Några definitioner Invånarantal: I huvudsak har invånarantalet 31 december respektive år använts. Vid beräknandet av beskattningsbar inkomst per invånare har invånarantalet 1 januari respektive år använts. Beskattningsbar inkomst: Motsvarar det som tidigare kallades skattören. Den officiella termen är beskattningsbar inkomst som motsvarar den kommunalskatt som skall betalas, men i publikationen används den förkortade beteckningen beskattningsbar inkomst. Årsbidragsprocent = 1 x Årsbidrag/Driftsinkomster Driftsinkomster = Verksamhetsintäkter (Försäljningsintäkter + Avgiftsintäkter + Understöd och bidrag + Övriga intäkter + Ökning (+) eller minskning (-) i produktlager + tillverkning för eget bruk), skatteinkomster och landskapsandelar för driften. Årsbidrag i procent av avskrivningarna = 1 x Årsbidrag/Av- och nedskrivningar på anläggningstillgångar (bokförda i resultaträkningen före räkenskapsperiodens resultat). Detta nyckeltal visar i vilken grad kommunens årsbidrag räcker till för finansiering av avskrivningar och nedskrivningar. Inkomstfinansiering av investeringar, procent = 1 x Årsbidrag/Egna anskaffningsutgifter för investeringar (landskapsandelarna för investeringar fråndragna). Detta nyckeltal visar hur stor del av nettoinvesteringsutgifterna som har finansierats med egna inkomster. Soliditet, procent = 1 x Eget kapital/(balansomslutning Erhållna förskott) Kassamedel 31.12 = Finansiella värdepapper och Kassa och banktillgodohavanden Likviditet, dagar = 365 x Kassamedel/Kassautbetalningar Kassautbetalningar = Verksamhetskostnader Tillverkning för eget bruk + Återkrävd moms + Räntekostnader + Övriga finansiella kostnader + Investeringar i anläggningstillgångar + Utlåning + Amorteringar på långfristiga lån. 6
Statistik 25:5 Finansiella tillgångar, euro/invånare = (Fordringar + Finansiella värdepapper + Kassa och banktillgodohavanden Främmande kapital + Erhållna förskott)/antal invånare Lånestock 31.12 = Främmande kapital - Erhållna förskott Leverantörsskulder Övriga skulder Resultatregleringar Relativ skuldsättning, procent = (Främmande kapital Erhållna förskott)/drifts- inkomster. Den relativa skuldsättningen visar hur stor del av kommunens driftsinkomster som skulle behövas för återbetalning av det främmande kapitalet. Lånekostnadsbidrag, procent = 1 x (Årsbidrag + Ränteutgifter)/(Ränteutgifter + Amortering på långfristiga lån) Landskommuner Landsbygden Skärgården - = = = = Alla kommuner utom Mariehamn Alla kommuner på fasta Åland utom Mariehamn Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar, Sottunga och Vårdö Exakt enheter (st)... = = = Mellan och,5 enheter Uppgift ologisk, kan ej förekomma Uppgifter saknas, är för få till antalet eller alltför osäkra för att kunna anges 7
Statistik 25:5 3. Uppgifter för hela Åland samt relationstal 3.1 Resultaträkning Tabell 1 innehåller summerade uppgifter för kommunernas resultaträkningar 21-24. Resultaträkningen visar huruvida kommunens intäkter räcker till för att täcka de kostnader som förorsakas av serviceproduktionen. I denna tabell är kostnader och underskott angivna som negativa tal och intäkter och överskott som positiva tal. I resultaträkningen finns ett antal mellanresultat: Verksamhetsbidraget anger något förenklat hur stor del av kostnaderna för kommunens löpande verksamhet som bör täckas med skatter och landskapsandelar. Eftersom dessa båda poster utgör huvuddelen av kommunernas inkomster, är verksamhetsbidraget alltid negativt. Årsbidraget anger huruvida kommunens totala inkomstfinansiering räcker till för att täcka kostnaderna för produktionsfaktorerna med lång verkningstid, d.v.s. avskrivningarna på anläggningstillgångarna. Extraordinära kostnader och intäkter redovisas efter årsbidraget för att detta skall vara jämförbart mellan olika år och kommuner. Räkenskapsperiodens resultat utgör skillnaden mellan de inkomster och utgifter som periodiserats till räkenskapsperioden. Resultatet ökar eller minskar reserveringarna eller det fria egna kapitalet. Efter resultatet presenteras bokslutsdispositioner, d.v.s. förändringar i reserver och fonder, varefter man kommer fram till räkenskapsperiodens överskott eller underskott. Totalt uppgick verksamhetskostnaderna för kommunerna till 111,7 miljoner euro år 24, vilket var en ökning med 5,1 miljoner från 23. Verksamhetsintäkterna ökade med 1,9 miljoner och uppgick till 3 miljoner år 24. Av kostnaderna var hälften personalkostnader. Av verksamhetsintäkterna var 19,1 miljoner försäljningsintäkter och närmare sex miljoner avgifter. Skatteintäkterna uppgick till drygt 69 miljoner euro, vilket var en ökning med 3,8 miljoner från år 23. Kommunalskatten ökade med 3,6 miljoner till nästan 59 miljoner. I landskapsandelar för driften fick kommunerna 22 miljoner år 24, en minskning med 1,2 miljoner. Nästan 8 procent av landskapsandelarna var andelar för socialväsendet samt undervisning och kultur. Den totala skattefinansieringen, d.v.s. skatteintäkter och landskapsandelar tillsammans, uppgick till nästan 91 miljoner eller 2,7 miljoner mer än 23. Årsbidraget uppgick totalt till 8,2 miljoner euro, vilket var drygt en miljon mindre än 23. Räkenskapsperiodens resultat försämrades från 2,2 miljoner år 23 till en halv miljon 24. 8
Statistik 25:5 Tabell 1: Kommunernas resultaträkningar 21-24, summor för hela Åland, 1 euro 21 22 23 24 Verksamhetens intäkter: 25 327 26 786 28 113 3 17 Försäljningsintäkter 15 992 16 95 17 51 19 52 Avgiftsintäkter 4 58 4 947 5 187 5 679 Understöd och bidrag 616 355 572 594 Övriga intäkter 4 211 4 579 4 845 4 692 Verksamhetens kostnader: -95 34-11 913-16 572-111 72 Löner och arvoden -38 314-41 615-43 115-45 1 Lönebikostnader -9 532-9 362-9 866-11 682 Köp av tjänster -3 46-32 574-34 514-35 121 Material, förnödenheter och varor: Inköp under räkenskapsperioden -1 118-9 911-1 954-11 97 Ökning (+) eller minskning (-) av lager -282 Understöd -5 856-6 578-6 419-6 581 Övriga kostnader -1 438-1 59-1 75-1 329 Verksamhetsbidrag -69 977-75 135-78 458-81 72 Skatteintäkter: 68 576 66 83 65 232 69 79 Kommunalskatt 51 265 55 942 55 192 58 89 Fastighetsskatt 927 962 1 1 3 Andel av samfundsskattens avkastning 16 27 9 218 8 261 8 346 Övriga skatteintäkter 177 78 778 894 Landskapsandelar 21 84 23 789 22 977 21 818 Allmän landskapsandel 6 789 8 373 6 77 4 495 därav: -allmän landskapsandel 1 677 1 788 1 777 472 -finansieringsstöd enligt prövning 82 25 96 24 - komplettering av skatteinkomster 5 3 4 78 4 683 2 548 - kompensationer från landskapet 1 6 213 1 271 Landskapsandelar för socialväsendet 7 89 8 18 8 325 8 43 Landskapsandelar för undervisning och kultur 7 16 7 39 7 88 8 89 Återkrävd moms -4 362 Finansiella intäkter och kostnader: Ränteintäkter 639 341 257 213 Dividendintäkter 33 5 1 22 Övriga finansiella intäkter 13 47 15 212 Räntekostnader -71-62 -664-1 86 Övriga finansiella kostnader -15-171 -138-371 Årsbidrag 16 27 15 86 9 319 8 18 Avskrivningar enligt plan -6 56-6 414-7 16-7 461 Nedskrivningar -1-42 -62-151 Extraordinära poster: Extraordinära intäkter 8 712 Extraordinära kostnader -15-2 378-734 -44 Räkenskapsperiodens resultat 1 36 6 251 2 221 522 Ökning (-) eller minskning (+) av avskrivningsdiff. -6 58 64 54 Ökning (-) eller minskning (+) av reserver 93-347 12-347 Ökning (-) eller minskning (+) av fonder -64-115 199 172 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 1 58 5 846 2 497 42 9
Statistik 25:5 3.2 Finansieringskalkyl Finansieringskalkylen (tabell 2) utgör ett komplement till resultaträkningen och balansräkningen och beskriver kommunens totalekonomi ur en annan synvinkel. Det bör observeras att finansieringskalkylen i det nuvarande bokföringssystemet inte alls motsvarar finansieringskalkylen i det tidigare systemet, vilken närmast kan jämföras med resultaträkningen. Finansieringskalkylen är uppställd som en flödeskalkyl som visar inkomstfinansiering, investeringar, placeringar och kapitalfinansiering. I den första delen visas i vilken grad de interna tillförda medlen räcker till nettoutgifterna för investeringar. Med internt tillförda medel avses årsbidrag samt extraordinära intäkter och kostnader (jämför resultaträkningen). Den andra delen utmynnar i ett nettokassaflöde av finansieringen. Hela finansieringskalkylen ger som resultat en förändring av kassamedlen. Denna kan stämmas av mot förändringen av kassamedel i balansen. Totalt hade kommunerna investeringsutgifter på 39,5 miljoner euro 24. Det var en ökning med 7,2 miljoner från 23. Finansieringsandelarna, till övervägande delen från landskapet, uppgick till över tolv miljoner och försäljning av anläggningstillgångar till under en miljon, varför nettoinvesteringarna blev 26,6 miljoner. De internt tillförda medlen, främst årsbidraget, täckte bara 3 procent av nettoinvesteringsbeloppet, varför resultatet blev att nettokassaflödet av den egentliga verksamheten och investeringarna gav ett underskott på 18,8 miljoner euro. Detta medförde en betydande upplåning, drygt 22 miljoner euro. Det egna kapitalet minskade med,3 miljoner. Slutresultatet blev att kommunernas finansieringskalkyler visar på en liten ökning av kassamedlen med,3 miljoner euro år 24. 1
Statistik 25:5 Tabell 2: Kommunernas finansieringskalkyler 21-24, summor för hela Åland, 1 euro 21 22 23 24 Kassaflöde av den egentliga verksamheten och investeringarna: Internt tillförda medel: Årsbidrag 16 27 15 86 9 319 8 18 Extraordinära poster 64-2 126-22 -44 Korrektivposter till internt tillförda medel -338 2 296-399 -363 Netto 15 754 15 257 8 898 7 773 Investeringar: Investeringar i anläggningstillgångar -26 539-22 888-32 326-39 541 Finansieringsandelar för investeringar 8 997 6 754 7 973 12 299 Försäljningsintäkter av anläggningstillgångar 418 941 1 9 691 Netto -17 124-15 193-23 345-26 551 1. Nettokassaflöde av den egentliga verksamheten och investeringarna -1 37 63-14 45-18 782 Kassaflöde av finansieringen: Utlåning: Ökning av utgivna lån -175-46 -2-155 Minskning av utgivna lån 177 42 Netto 2-3 -2-155 Förändring i lånebeståndet: Ökning av långfristiga lån 3 143 1 411 1 7 22 423 Minskning av långfristiga lån -3 238-1 232-1 555-2 288 Ökning (+) eller minskning (-) av kortfristiga lån -36 1 259 1 296 74 Netto -131 1 438 9 747 2 839 Ökning (+) eller minskning (-) av eget kapital 271 278 413-265 Övriga förändringar av likviditeten: Ökning (+) eller minskning (-) av: Förvaltade medel och förvaltat kapital -3-11 -131 11 Omsättningstillgångar -11 29-52 -14 Övriga långfristiga fordringar -182 28 897-926 Kortfristiga fordringar -164 465-2 433-1 18 Räntefria kort- och långfristiga skulder 661-634 668 682 Netto 184 129-1 51-1 355 2. Nettokassaflöde av finansieringen 325 1 839 9 9 19 7 Förändring av kassamedel -1 45 1 871-5 357 287 11
Statistik 25:5 3.3 Balansräkning I tabell 3 framgår de viktigaste uppgifterna från kommunernas balansräkningar. Balansräkningen skall ge en bild av den ekonomiska ställningen på bokslutsdagen. Den nuvarande balansuppställningen presenterar balansposterna i annan ordning än tidigare och vissa begrepp har också förändrats. Bestående aktiva motsvarar de tidigare posterna anläggningstillgångar och övriga långfristiga placeringar, medan rörliga aktiva motsvarar omsättnings- och finansieringstillgångar. Den totala balansomslutningen för kommunerna var 214,5 miljoner euro år 24 jämfört med 193,1 miljoner år 23. På den aktiva sidan är det främst de materiella tillgångarna som har ökat. De stod för nästan 75 procent av omslutningen. Byggnader utgjorde över hälften av de materiella tillgångarna. Deras bokföringsvärde var 95,7 miljoner euro. På den passiva sidan minskade det egna kapitalet något jämfört med 23 och uppgick till nästan 14 miljoner. Det främmande kapitalet utgjorde drygt 66 miljoner. Av detta var över två tredjedelar långfristigt. De långfristiga skulderna var till största delen lån från finansinstitut. 12
Statistik 25:5 Tabell 3: Kommunernas balanser 21-24, summor för hela Åland, 1 euro Aktiva 21 22 23 24 A. Bestående aktiva 134 43 143 739 16 212 179 558 I. Immateriella tillgångar 848 1 295 2 733 3 96 II. Materiella tillgångar 118 99 126 119 14 463 159 117 1. Mark- och vattenområden 13 698 13 834 16 197 16 433 2. Byggnader 63 424 68 963 75 656 95 695 Bostadsbyggnader 11 136 1 622 11 636 11 932 Övriga byggnader 47 7 57 131 62 266 82 68 3. Fasta konstruktioner och anordningar 28 543 29 521 3 18 35 298 4. Maskiner och inventarier 3 43 3 375 3 326 3 263 III. Placeringar 15 455 16 324 17 16 17 34 1. Aktier och andelar 15 455 16 324 17 16 17 335 Andelar i kommunalförbund 4 764 12 952 3 262 4 323 Övriga aktier och andelar 1 285 3 373 11 869 13 12 B. Förvaltade medel 6 955 4 573 3 539 3 7 1. Uppdrag från landskapet och staten 6 186 3 736 2 562 2 29 2, 3. Övriga förvaltade medel 769 836 977 861 C. Rörliga aktiva 32 96 33 158 29 346 31 839 I. Omsättningstillgångar 295 41 453 468 II. Fordringar 11 313 1 544 11 788 13 821 1. Kundfordringar 5 365 4 719 5 381 5 37 2. Lånefordringar 2 232 1 757 957 8 4. Resultatregleringar 467 368 1 31 1 9 3. Övriga fordringar 3 249 3 697 4 15 6 56 III. Finansiella värdepapper 8 771 3 976 5 663 5 921 IV. Kassa och banktillgodohavanden 11 716 18 364 11 446 11 631 Aktiva sammanlagt 173 454 181 599 193 98 214 461 Passiva A. Eget kapital 131 361 137 596 139 818 139 784 I. Grundkapital 9 888 92 111 91 719 91 719 II. Anslutningsavgiftsfond 1 56 1 789 2 292 351 III. Uppskrivningsfond 7 7 7 IV. Övriga egna fonder 744 846 516 34 V. Över-(+)/underskott(-) från tidigare räkeskapsperioder 28 163 36 998 42 793 46 966 VI. Räkenskapsperiodensöver-(+)/underskott(-) 1 58 5 844 2 492 399 B. Avskrivningsdifferens och reserver 1 169 1 466 1 383 1 677 1. Avskrivningsdifferens 1 7 95 885 83 2. Frivilliga reserveringar 162 516 497 847 C. Avsättningar 7 2 982 3 325 3 361 D. Förvaltat kapital 7 245 4 848 3 81 3 354 E. Främmande kapital 33 672 34 76 44 762 66 291 I. Långfristigt 18 372 18 24 25 577 45 829 1. Masskuldebrevslån 2. Lån från finansinstitut och försäkringsinr. 3 963 4 75 12 29 27 353 3. Lån från offentliga samfund 13 138 12 43 12 925 17 95 Från landskapet 11 31 11 32 1 984 11 757 4. Lån från övriga kreditgivare 162 147 128 9 5. Erhållna förskott 6. Skulder till leverantörer 7. Övriga långfristiga skulder 1 11 775 238 564 8. Resultatregleringar II. Kortfristigt 15 299 16 51 19 186 2 461 2. Lån från finansinstitut och försäkringsinr. 74 1 223 2 819 3 424 3. Lån från offentliga samfund 762 7 656 1 95 5. Erhållna förskott 2 11 861 137 6. Skulder till leverantörer 5 673 6 326 6 194 7 32 7. Övr. kortfristiga skulder 2 663 2 45 2 289 2 416 8. Resultatregleringar 5 441 5 823 6 355 6 353 Passiva sammanlagt 173 454 181 599 193 98 214 461 Säkerheter och ansvarsförbindelser 11 974 11 79 1 911 9 42 13
Statistik 25:5 3.4 Driftshushållningen Driftskostnaderna omfattar verksamhetskostnaderna, avskrivningar på anläggningstillgångar och överföringsposter. Driftsintäkterna omfattar verksamhetsinkomster och överföringsposter. Nettokostnaderna är skillnaden mellan driftskostnaderna och driftsintäkterna. I tabell 4 redovisas kommunvisa kostnader för varje enskild verksamhetssektor. I denna tabell framgår endast totalkostnaderna, d.v.s. någon indelning i externa respektive interna utgifter görs inte. Kommunernas totala driftskostnader uppgick till 135 miljoner euro år 24. Detta var en ökning med 7,8 miljoner från 23. De områden som ökade mest räknat i euro var grundskolan och energiförsörjningen följt av barnomsorgen på daghem. Grundskolan var det område som stod för den största andelen av kostnaderna, eller 19,8 procent. Därefter följde barnomsorg i daghem och vård på ålderdomshem (inklusive Gullåsen). Kostnaderna för socialväsendet ökade med nästan en och en halv miljon till 49 miljoner och kostnaderna för undervisning och kultur med nästan fyra miljoner till över 36 miljoner. I tabell 5 presenteras kommunernas driftshushållning utgående från kostnads- och intäktsslag. Lönerna var den klart största enskilda utgiftsposten för kommunerna. År 24 uppgick de till 45 miljoner euro, vilket var 37 procent av verksamhetskostnaderna. Därtill kom drygt 12 miljoner i pensions- och socialförsäkringsavgifter, varför personalkostnaderna totalt utgjorde 47 procent av verksamhetskostnaderna. Av driftsintäkterna på nästan 4 miljoner utgjorde externa försäljningsintäkter nästan hälften och avgifter 14 procent. I tabell 6 framgår specifikationer av vissa utgiftsslag. Tabellen omfattar både kommunerna och kommunalförbunden. Det bör påpekas att dessa uppgifter inte är helt kompletta och att det finns vissa differenser mellan specifikationerna och totaluppgifterna i andra driftsekonomitabeller. Trots detta ger tabellen en rätt god bild av hur utgifterna fördelar sig på undergrupper. När det gäller köp av övriga tjänster är rese- och transporttjänster den största kategorin och står för över tre miljoner i utgifter. T.ex. skolskjutsarna är en stor post på detta område. Av material, förnödenheter och varor utgör värme, el och vatten den dominerande gruppen. Av de understöd som betalades ut gick den största delen, eller fem miljoner till hushållen. Dessa understöd finns främst inom den sociala sektorn, där stöd för hemvård av barn är den största biten eller 2,2 miljoner, men också utkomststöden är betydande liksom stöden för närståendevård och handikappservice. 14
Statistik 25:5 Tabell 4: Kommunernas driftskostnader per sektor 23-24 23 24 Förändring Sektor 1 euro 1 euro Fördelning, 23-24 procent 1 euro 11 Allm. förvaltn. 7 454 7 571 5,6 117 21 Socialförv. 2 495 2 525 1,9 3 24 Barnomsorg i daghem 11 18 11 869 8,8 851 26 Övrig barnomsorg 4 315 3 62 2,7-695 21 Vård av barn o. unga på inr. 84 494,4-31 215 Annan barn- o. familjevård 1 66 1 638 1,2 32 22 Vård på åldringshem 9 853 1 373 7,7 52 225 Vård av handikapp. på inr. 532 61,4 69 23 Specialomsorgen 4 5 4 554 3,4 54 235 Hemtjänst 6 249 6 117 4,5-132 24 Annan serv. för åldr. o. handik. 4 489 5 192 3,9 73 245 Missbrukarvård 821 61,5-211 29 Övr socialvård 1 17 1 588 1,2 481 31 Utbildn.- o kulturförvaltn. 467 491,4 24 35 Grundskola 23 718 26 731 19,8 3 13 325 Medborgarinstitut 1 531 1 55 1,1 19 345 Övrig undervisning 11 11, 35 Bibliotek 2 236 2 19 1,6-127 355 Idrott och friluftsliv 2 741 3 341 2,5 6 36 Ungdomsarb 1 177 1 193,9 16 377 Museer, teatrar, orkestrar 255 287,2 32 39 Allm. kulturverksamhet 256 455,3 199 41 Samhällsplanering 1 6 1 671 1,2 71 42 Byggnadstillsyn 676 679,5 3 44 Miljövård 199 19,1-9 46 Trafikleder 2 913 3 172 2,4 259 47 Parker o. allmänna områden 1 923 1 95 1,4 27 48 Brand- och räddningsväsendet 3 935 4 64 3, 129 515 Rättsväsen o säkerhet 6 55, -5 535 Byggnader o lokaler 5 269 5 716 4,2 447 545 Intern service 2 396 2 573 1,9 177 555 Främjande av näringslivet 834 64,5-194 61 Vatten- och avloppsverk 4 529 4 755 3,5 226 62 Energiförsörjning 7 729 8 694 6,4 965 625 Avfallshantering 2 293 2 49 1,5-244 63 Kollektivtrafik 575 599,4 24 64 Hamnverksamhet 3 672 4 332 3,2 66 66 Jord- och skogsbrukslägenh. 5 9, 4 669 Övrig affärsverksamhet 115 95,1-2 69 Övrig verksamhet 618 623,5 5 7 Totalt 127 8 134 813 1, 7 85 1 Allmän förvaltning 7 454 7 571 5,6 117 2 Socialväsende 47 79 49 181 36,5 1 391 3 Undervisning o kultur 32 393 36 168 26,8 3 775 4-6 Övriga tjänster 39 341 41 866 31,1 2 525 Fotnot: Denna tabell innehåller uppgifter om totalkostnader, d.v.s inklusive interna kostnader 15
Statistik 25:5 Tabell 5: Kommunernas driftshushållning 23-24. Kostnader och intäkter enligt kostnads- och intäktsslag 23 24 Förändring 1 euro 1 euro Fördelning, 23-24 procent 1 euro Driftskostnader: Löner och arvoden 42 682 44 54 36,6 1 822 Betalda pensioner 79 72,1-7 Pensionsförs avg 7 338 9 22 7,4 1 684 Övriga soc förs avg 2 853 3 28 2,5 175 Kundtj. köpta av landskapet 4 13 4 166 3,4 153 kommuner 1 251 1 225 1, -26 kom. samf 13 653 14 563 12, 91 staten 16 71,1 55 övriga 2 55 2 172 1,8-378 Köp av övriga tjänster 14 13 14 257 11,7 127 Material, förnödenheter, varor 11 185 12 328 1,1 1 143 Understöd 6 425 6 749 5,5 324 Hyror, externa 1 6 1 6,8 Hyror, interna 3 86 3 996 3,3 91 Övriga kostnader 4 311 4 464 3,7 153 Verksamhetskostnader totalt 114 578 121 626 1, 7 48 Därav: Interna kostnader totalt 7 355 8 974 7,4 1 619 Avskrivningar och nedskrivningar 7 26 7 614. 588 Överföringsposter 5 44 5 795. 391 Övriga kalkylerade kostnader 1 89 2 39. 149 Driftsintäkter: Försäljningsintäkter 17 291 18 96 47,7 1 669 Interna försäljningsintäkter 3 869 3 738 9,4-131 Avgifter 5 241 5 683 14,3 442 Understöd och bidrag: - sysselsättningsunderstöd 111 142,4 31 - av EU 45 54,1 9 - övriga 283 418 1,1 135 Hyror, externa 3 57 3 17 8, 113 Hyror, interna 2 943 3 985 1, 1 42 Övriga intäkter 3 58 3 588 9, 53 Ändring av produktlager (ökn +, minskn -) 1, -1 Tillverkning för eget bruk, Verksamhetsintäkter totalt 35 897 39 74 1, 3 843 Därav: Interna intäkter totalt 8 163 9 938 25, 1 775 Överföringsposter 5 44 5 813 373 Övriga kalkylerade intäkter - - - Kostnader och intäkter per invånare, euro: Driftskostnader: Löner och arvoden 1 62 1 677 57 Soc o pens.avgifter 39 457 67 Köp av kundtjänster 815 837 21 Köp av övriga tjänster 536 537 1 Material, förnödenheter, varor 425 465 4 Understöd 244 254 11 Hyror 155 189 33 Övriga kostnader 164 168 5 Verksamhetskostnader totalt 4 349 4 584 236 Därav: Interna kostnader totalt 279 338 59 Avskrivningar och nedskrivningar 267 287 2 Driftsintäkter: Försäljningsintäkter 656 715 58 Avgifter 199 214 15 Understöd och bidrag: 17 23 6 Hyror 228 27 42 Verksamhetsintäkter totalt 1 362 1 498 135 Därav: Interna intäkter totalt 31 375 65 16
Statistik 25:5 Tabell 6: Specifikation av vissa driftskostnader 23-24, 1 euro Kommunerna och kommunalförbunden 23 24 Köp av övriga tjänster 15 594 15 443 Kontors-, bank- och expertjänster 1 195 1 31 Tryckning och annonsering 565 461 Post- och teletjänster 547 571 Försäkringar 265 298 Renhållnings- och tvätteritjänster 1 834 1 966 Byggande och underhåll av byggnader och områden 1 789 1 713 Byggande och underhåll av maskiner och anläggningar 31 423 Inkvarterings- och måltidstjänster 237 234 Rese- och transporttjänster 3 122 3 168 Social- och hälsovårdstjänster 537 483 Utbildnings- och kulturtjänster 669 593 Andel av beskattningskostnaderna 57 58 Övriga samarbetsandelar 566 68 Övriga tjänster 3 44 3 313 Material, förnödenheter och varor 12 463 13 486 Kontors- och skolmaterial 624 635 Litteratur 958 969 Livsmedel 2 242 2 34 Beklädnad 157 151 Mediciner och vårdmaterial 26 259 Städ- och rengöringsmaterial 267 289 Bränsle och smörjmedel 24 213 Värme, el och vatten 4 98 6 57 Inventarier 1 98 852 Byggnadsmaterial 484 559 Övrigt material 1 179 1 194 Understöd 6 277 6 75 Understöd till hushåll 5 31 5 399 Understöd till sammanslutningar 1 249 1 35 Hyresutgifter, externa 1 332 1 128 Hyror för byggnader och lokaler 1 27 839 Hyror för maskiner och anläggningar 11 121 Hyror för jord- och vattenområden 1 12 Övriga hyror 189 161 17
Statistik 25:5 3.5 Investeringar Kommunernas investeringsutgifter per utgifts- och inkomstslag samt efter huvudsektor framgår av tabell 7. Kommunernas totala investeringsutgifter uppgick till nästan 4 miljoner euro år 24. Över två tredjedelar av detta belopp satsades på byggnader. Av investeringarna i byggnader stod bostadsbyggnader för mindre än en miljon, medan investeringar i övriga byggnader uppgick till över 26 miljoner. Av dessa satsades nästan tolv miljoner på byggnader för idrott, drygt fem miljoner på grundskolor och närmare tre miljoner vardera på byggnader för förvaltning respektive daghem Nästan en tredjedel av utgifterna täcktes av investeringsinkomster, där landskapsandelar utgjorde den helt dominerande delen, eller 11,3 miljoner. Den del av investeringsinkomsterna som utgjordes av försäljningsinkomster kom främst från försäljning av jord- och vattenområden,,4 miljoner. Fördelat på huvudsektorer investerades,6 miljoner inom området allmän förvaltning, 2,3 miljoner inom socialväsendet, 12, miljoner inom undervisning och kultur samt hela 24,6 miljoner inom övriga tjänster. Av övriga tjänster stod byggnader och lokaler för 11,6 miljoner, hamnverksamhet för 5,9 miljoner, vatten- och avloppsverk för 3,6 miljoner samt trafikleder för 1,4 miljoner euro. 18
Statistik 25:5 Tabell 7: Kommunernas investeringar 23-24 23 24 Förändring 1 euro 1 euro Fördelning, 23-24 procent 1 euro Varutyp/utgifts-/inkomstslag Investeringsutgifter Anskaffning av anläggningstillgångar: Immateriella tillgångar 1 854 151,4-1 73 Mark- och vattenområden 2 476 377 1, -2 99 Bostadsbyggnader 823 799 2, -24 Övriga byggnader 19 913 26 524 67,1 6 611 Fasta konstruktioner och anordningar 4 137 9 983 25,2 5 846 Transportmedel 469 299,8-17 Övriga maskiner och inventarier 884 611 1,5-273 Övriga materiella tillgångar 25 337,9 132 Värdepapper i anläggningstillgångar 1 52 471 1,2-1 49 Investeringsutgifter sammanlagt 32 283 39 549 1, 7 266 Investeringsinkomster Finansieringsandelar för investeringsutgifter: - av landskapet 7 521 11 344 88,1 3 823 - av kommuner och kom. förbund 15,1 15 - av EU 1 15,8 14 - av övriga 632 874 6,8 242 Försäljning av anläggningstillgångar: Immateriella tillgångar 6, -6 Jord- och vattenområden 31 423 3,3 113 Bostadsbyggnader, Övriga byggnader 251 43,3-28 Fasta konstruktioner och anordningar 15 8,1-7 Transportmedel 29, -29 Övriga maskiner och inventarier 6, -6 Övriga materiella tillgångar 23 68,5 45 Värdepapper i anläggningstillgångar 4, -4 Investeringsinkomster sammanlagt 8 888 12 88 1, 3 992 Investeringsutgifter och -inkomster enligt huvudsektor Utgifter: Allmän förvaltning 1 639 596 1,5-1 43 Socialväsende 1 362 2 334 5,9 972 Undervisning och kultur 6 641 12 13 3,4 5 372 Övriga tjänster 22 642 24 66 62,2 1 964 Totalt 32 283 39 549 1, 7 266 Inkomster: Allmän förvaltning 244 115,9-129 Socialväsende 51 1 73 13,2 1 193 Undervisning och kultur 3 458 6 186 48, 2 728 Övriga tjänster 4 67 4 879 37,9 29 Totalt 8 888 12 88 1, 3 992 Nettoinvesteringsutgifter: Allmän förvaltning 1 395 481 1,8-914 Socialväsende 852 631 2,4-221 Undervisning och kultur 3 183 5 827 21,8 2 644 Övriga tjänster 17 973 19 727 74, 1 754 Totalt 23 394 26 669 1, 3 275 19
Statistik 25:5 3.6 Kommunalförbunden I tabell 8 finns summerade uppgifter om kommunalförbundens drift och investeringar samlade. Verksamhetskostnaderna ökade med drygt en miljon från 23 och uppgick år 24 till drygt 15,9 miljoner euro. Av detta var 77 procent personalkostnader. Av verksamhetsintäkterna utgjorde avgifter och hyror fem procent, medan den helt dominerande delen var försäljningsintäkter från kommunerna, eftersom det är genom dem som kommunalförbundens verksamhet i huvudsak bekostas. Detta innebär också att kommunalförbundens verksamhetskostnader och -intäkter i stora drag är lika stora. Investeringarna uppgick till drygt en miljon, vilket är fem miljoner mindre än 23. Till största delen investerade kommunalförbunden på byggnader. Finansieringsandelar från landskapet utgjorde,3 miljoner och från kommunerna,2 miljoner euro. 2
Statistik 25:5 Tabell 8: Kommunalförbundens driftshushållning och investeringar 23-24 23 24 Förändring 1 euro 1 euro Fördelning, 23-24 procent 1 euro Driftskostnader efter slag Löner och arvoden 9 146 9 638 6,6 492 Pensionsförs. avg. 1 483 2 9 12,6 526 Övriga soc. förs. avg. 585 563 3,5-22 Kundtj. köpta av landskapet, kommuner, kom. samf 337 337 2,1 övriga 2,1 2 Köp av övriga tjänster 1 481 1 455 9,2-26 Material, förnödenheter, varor 1 377 1 453 9,1 76 Understöd 2 3, 1 Hyror 337 324 2, -13 Övriga kostnader 85 96,6 11 Verksamhetskostnader totalt 14 832 15 897 1, 1 65 Avskrivningar och nedskrivningar 267 213 1,3-54 Moms i återbäringssystemet 86 238 1,5 152 Driftsintäkter efter slag Försäljningsintäkter 14 1 15 23 93,8 1 13 Avgifter 592 65 4,1 58 Hyror 163 177 1,1 14 Övriga intäkter 98 131,8 33 Verksamhetsintäkter totalt 14 99 16 18 1, 1 19 Driftskostnader efter sektor Allm. förvaltn. 551 683 4,3 132 Socialförv. 723 747 4,7 24 Vård på åldringshem 2 768 2 886 18,2 118 Specialomsorgen 1 123 1 33 8,4 27 Annan serv. för åldr. o. handik. 3 13 3 6 18,9-7 Utbildn.- o kulturförvaltn. 374 22 1,3-172 Grundskola 6 52 6 821 42,9 319 Investeringsutgifter Anskaffning av anläggningstillgångar: Immateriella tillgångar 14 17 1,4 3 Mark- och vattenområden, Bostadsbyggnader 1 63 618 51,2-985 Övriga byggnader 4 461 414 34,3-4 47 Fasta konstruktioner och anordningar, Transportmedel, Övriga maskiner och inventarier 23 143 11,8-87 Övriga materiella tillgångar 16 1,3 16 Värdepapper i anläggningstillgångar, Investeringsutgifter sammanlagt 6 38 1 28 1, -5 1 Investeringsinkomster Finansieringsandelar för investeringsutgifter: - av landskapet 2 892 313 58,5-2 579 - av kommuner och kom. förbund 1 979 222 41,5-1 757 - av EU, - av övriga 2, -2 Försäljning av anläggningstillgångar, Investeringsinkomster sammanlagt 4 873 535 1, -4 338 21
Statistik 25:5 3.7 Nyckeltal Tabell 9 innehåller allmänna uppgifter samt olika kommunalekonomiska nyckeltal för hela Åland, medan tabell 1 och 11 visar kommunvisa relationstal, den senare tabellen sådana som har att göra med beskattningen. Definitioner av nyckeltalen finns i avsnittet Beskrivning av statistiken. Förändringarna från 23 till 24 för de åländska kommunerna sammantaget kan med hjälp av nyckeltalen beskrivas på följande sätt: De beskattningsbara förvärvsinkomsterna ökade, medan kommunernas andelar av samfundsskatten minskade, vilket ledde till att den totala skattebasen per invånare sjönk något. Till följd av att den genomsnittliga skattegraden steg något ökade skatteinkomsterna och uppgick till drygt 2 6 euro per person. Landskapsandelarna för driften blev något mindre än 23 och uppgick år 24 till drygt 82 euro per person. Detta gjorde, tillsammans med att verksamhetskostnaderna ökade mera än verksamhetsintäkterna, att årsbidraget sjönk, från 354 euro per person till 38 euro per person. Investeringarna steg från knappt 89 till 1 euro per person. Detta gjorde att årsbidraget bara räckte till 31 procent av nettoinvesteringarna. I kommunernas balanser tog sig detta uttryck i att lånestocken ökade från nästan 1 1 till nästan 1.9 euro per invånare. Kassamedlen per invånare var nästan desamma som 23 eller 662 euro per person medan likviditeten mätt i antal dagar sjönk något från året före, från 44 till 41 dagar. Om man gör en regional jämförelse av vissa nyckeltal, ser man att Mariehamns verksamhetskostnader per invånare låg betydligt högre än motsvarande tal för landsbygden och skärgården. Men eftersom verksamhetsintäkterna i staden räckte till en betydligt större del av utgifterna (39 procent jämfört med 14-17 procent för landsbygden och skärgården), blev ändå verksamhetsbidraget (som är negativt) på ungefär samma nivå i Mariehamn och på landsbygden, medan det var större i skärgården. Skatteinkomsterna per person var drygt 3. euro i Mariehamn, medan det låg en bit över 2. euro på landsbygden och i skärgården. Tack vare att landskapsandelarna för driften var störst för skärgårdskommunerna, över 2. euro per person, jämfört med 1. euro i landsbygdskommunerna och lite över 3 euro per person i staden, hade skärgården det största årsbidraget eller nästan 57 euro per person. I Mariehamn var motsvarande siffra drygt 27 euro och på landsbygden knappt 3 euro per person. När det gäller inkomstfinansiering av investeringar har Geta ett negativt tal, vilket beror på att kommunen hade en nettoinkomst p g a försäljning av anläggningstillgångar. Skärgårdskommunerna hade betydligt mera kassamedel per person än Mariehamn och landsbygdskommunerna och därmed också en högre likviditet. Mariehamn hade den högsta lånestocken per person följt av landsbygden. 22
Statistik 25:5 Tabell 9: Allmänna uppgifter och ekonomiska nyckeltal för kommunerna 21-24 21 22 23 24 Antal invånare 31.12 26 8 26 257 26 347 26 53 Beskattningsbar inkomst föregående år, 1 euro 379 687 399 357 378 947 383 24 - för förvärvsinkomster 289 327 36 67 319 645 329 115 - andelar av samfundsskatten 9 36 92 687 59 32 53 99 Beskattningsbar inkomst, euro per invånare 14 77 15 493 14 57 14 538 Skatteprocent 16,4 16,4 16,49 16,56 Fastighetsskatt -stadigvarande bostad,1,1,1,2 - annan bostad,89,9,9,9 -allmän skatteprocent,15,17,17,18 Skatteinkomster 1 euro 68 576 66 83 65 232 69 79 euro/inv 2 637 2 545 2 476 2 64 Landskapsandelar 1 euro 21 84 23 789 22 977 21 818 euro/inv 84 96 872 822 Verksamhetsintäkter, euro/inv 974 1 2 1 67 1 131 Verksamhetskostnader, euro/inv 3 664 3 881 4 45 4 211 Verks.int./verks.kostn., procent 26,6 26,3 26,4 26,9 Verksamhetsbidrag, euro/inv -2 691-2 862-2 978-3 8 Årsbidrag 1 euro 16 27 15 86 9 319 8 18 procent 13,8 12,8 8, 6,8 euro/inv 616 575 354 38 procent av avskrivn. 265 235 133 11 Inkomstfinansiering av investeringarna 93,6 99,3 39,9 3,8 Nettoinvesteringar, euro/inv 658 579 886 1 1 Soliditet, procent 75,7 75,8 72,7 65,2 Kassamedel 31.12 1 euro 2 487 22 34 17 19 17 552 euro/inv 788 851 649 662 Likviditet, dagar 57 64 44 41 Finansiella tillgångar, euro/inv -71-69 -569-1 311 Lånestock 31.12. 1 euro 18 765 19 366 28 826 49 789 euro/inv 721 738 1 94 1 877 Relativ skuldsättning, procent 29,1 29,6 37,7 54,7 Lånekostnadsbidrag, procent 425 848 45 275 23
Statistik 25:5 Tabell 1: Kommunvisa relationstal 24 Resultaträkning Verks.- Verks.- Verks.- Verks.- Skatteinkomster Landskaps- Årsbidrag Ink.- Låneintäkter kostn. intäkter/ bidrag andelar % fin. kostn.- euro/ euro/ -kostn. euro/ 1 euro/ 1 euro/ 1 % euro/ av av in.- bidr. inv inv % inv euro inv euro inv euro inv avskr. vest. % Brändö 721 4 36 16,5-3 64 1 113 2 157 1 46 2 27 318 12,6 616 37 123,7 2 462 Eckerö 511 3 991 12,8-3 48 2 27 2 26 1 297 1 446 197 5,2 22 89 42,7 462 Finström 476 3 49 14, -2 932 5 67 2 363 1 962 818 424 4,8 177 13 9,3 328 Föglö 1 198 4 628 25,9-3 43 1 471 2 423 1 85 1 787 527 16,1 868 321 155, 1 189 Geta 477 4 143 11,5-3 668 878 1 95 995 2 158 14 6,7 34 17-823,5 169 Hammarland 44 3 38 13,3-2 634 2 732 1 97 1 527 1 11 592 12,3 427 211 356,6 1 75 Jomala 536 3 367 15,9-2 831 8 67 2 3 2 772 79 82 6,3 229 142 38,6 27 Kumlinge 558 4 66 12, -4 12 96 2 588 88 2 372 313 15,3 844 352 372,6 1 227 Kökar 537 4 733 11,3-4 196 567 1 916 746 2 52 63 4,3 213 1 3, 19 Lemland 371 3 188 11,6-2 818 3 611 2 132 1 685 995 489 8,3 289 145 155,7 184 Lumparland 786 4 14 19, -3 354 1 36 2 734 52 1 325 261 14,2 689 242 348, 327 Saltvik 359 3 38 1,9-2 95 4 96 2 377 1 337 776 34 5, 176 156 51, 696 Sottunga 931 5 53 18,4-4 122 343 2 618 21 1 63 19 2,8 145 86-15 Sund 543 3 54 15,5-2 96 2 369 2 313 1 394 1 361 719 16,6 72 399 48,5 1 269 Vårdö 534 4 38 12,4-3 772 94 2 212 769 1 89 94 4,9 221 19 447,6 97 Mariehamn 2 39 5 143 39,7-3 13 33 199 3 99 3 611 337 2 918 5, 272 65 16,8 182 Landskomm. 517 3 58 14,4-3 63 35 88 2 268 18 27 1 151 5 262 8,5 333 179 57,5 397 - Landsbygden 472 3 411 13,8-2 939 3 486 2 263 13 471 1 3 928 7,8 292 162 46,6 365 - Skärgården 773 4 553 17, -3 78 5 394 2 299 4 736 2 19 1 334 11,2 569 262 184,5 552 Hela Åland 1 131 4 211 26,9-3 8 69 79 2 64 21 818 822 8 18 6,8 38 11 3,8 275 Investeringar och balansräkning Netto- Soliditet Kassamedel Likvidi- Finansi- Lånestock Relativ Koncernens invest. % 31.12 tet, erings- 31.12 skuld- lånestock euro/ 1 euro/ dagar förmög. 1 euro/ sättning 1 euro/ inv euro inv euro/inv euro inv % euro inv Brändö 498 7, 1 485 2 878 197 2 486 1 194 17 148 287 Eckerö 514 71,1 738 823 51-331 877 978 33 877 978 Finström 1 95 26,5 715 298 15-3 955 1 817 4 59 14 11 517 4 81 Föglö 56 74, 3 4 942 33 3 694 546 9 29 546 9 Geta -37 35,1 196 425 35-3 688 1 791 3 885 93 1 791 3 885 Hammarland 12 86,3 1 792 1 292 145 815 351 253 16 351 253 Jomala 593 61,6 89 231 19-1 168 4 321 1 232 45 5 23 1 491 Kumlinge 226 74,6 441 1 189 86 44 258 695 23 437 1 178 Kökar 71 42,7 238 84 54-872 42 1 419 4 557 1 882 Lemland 185 76,4 726 429 44-33 99 537 27 1 26 712 Lumparland 198 56, 683 1 82 137-1 562 1 156 3 5 71 1 156 3 5 Saltvik 346 55,9 676 392 33-624 2 82 1 28 45 2 419 1 44 Sottunga 53,9 17 1 298 92-2 221 412 3 145 71 412 3 145 Sund 172 66,2 1 12 1 76 99 141 835 815 3 835 815 Vårdö 49 53,5 624 1 468 116-734 84 1 976 51 84 1 976 Mariehamn 1 625 7,5 4 157 388 19-1 97 24 74 2 247 57 58 154 5 429 Landskomm. 578 58,2 13 395 847 63-865 25 715 1 626 53 28 322 1 79 - Landsbygden 625 56,2 7 437 552 42-1 224 23 139 1 718 57 25 382 1 884 - Skärgården 38 66,2 5 958 2 54 178 1 199 2 576 1 98 33 2 94 1 253 Hela Åland 1 1 65,2 17 552 662 41-1 311 49 789 1 877 55 86 476 3 26 24
Statistik 25:5 Tabell 11: Kommunvisa relationstal för beskattningen Beskattningsbar inkomst 23 Skatteprocent Fastighetsskatt 24 För för- Andelar Totalt Per 23 24 25 Stadigv. Annan Allmän vävs- av samf.- invånare bostad bostad ink. skatten 1 euro 1 euro 1 euro Brändö 5 199 488 5 687 11 43 17,5 17,5 17,5,,9, Eckerö 8 629 526 9 155 1 229 17,5 17,5 17,5,,9,3 Finström 28 28 1 44 29 72 12 535 17, 17, 17,5,5,9,1 Föglö 6 352 1 42 7 754 12 753 16,5 16,75 17,,,9,5 Geta 3 882 49 3 932 8 528 18,5 18,5 18,5,3,9,5 Hammarland 14 914 21 15 116 11 74 16, 16, 16,,,9,2 Jomala 42 15 1 581 43 596 12 659 16,5 17, 17,,,9,25 Kumlinge 4 458 123 4 581 11 837 18,5 18,5 18,5,,9,4 Kökar 2 753 16 2 769 9 45 18,5 18,5 18,5,1,9,6 Lemland 19 426 236 19 662 11 83 17, 17, 17,,,9,15 Lumparland 4 335 29 4 544 11 864 18,5 18,5 18,5,,9,3 Saltvik 18 945 3 181 22 126 12 665 17, 17, 17,25,,9,2 Sottunga 1 732 11 1 743 13 7 17,5 17,5 17,5,,9, Sund 11 259 61 11 32 1 895 18,5 18,5 18,5,2,9,2 Vårdö 4 171 27 4 199 1 69 17, 17,5 17,5,,9,15 Mariehamn 152 765 44 355 197 121 18 551 16, 16, 16,,,8,12 Landskomm. 176 349 9 554 185 93 11 825 17,4 17,18 17,3,3,9,24 - Landsbygden 151 684 7 486 159 17 11 98 16,98 17,12 17,25,3,9,23 - Skärgården 24 665 2 68 26 733 11 356 17,42 17,57 17,63,1,9,29 Hela Åland 329 115 53 99 383 24 14 538 16,49 16,56 16,63,2,9,18 25
Statistik 25:5 3.8 Verksamhetsuppgifter I tabell 12 presenteras några uppgifter om kommunernas verksamhet och tabell 13 innehåller verksamhetsuppgifter från den sociala sektorn. I tabell 14 framgår ytterligare uppgifter från denna sektor presenterade efter ålder. Utgående från verksamhetsstatistiken kan man notera att detaljplaner omfattande drygt 7 hektar godkändes år 24, vilket var hälften mindre än året före. Inom byggnadstillsynen behandlades närmare 1 2 tillståndsansökningar. Längden av kommunala vägar och gator ökade något från 23 och uppgick till 393 kilometer. Utlåningen vid de kommunala biblioteken ökade med 9 band till drygt 487. Antalet elever i grundskolan ökade med 3 och uppgick till 3 49 höstterminen 24. För ytterligare uppgifter om grundskolan hänvisas till den statistik som årligen publicerar i serien Statistikmeddelande, Utbildning. Antalet bostäder som kommunerna ägde ökade från 412 år 23 till 435 år 24. Bostäderna som ägdes av kommunala bolag ökade från 496 till 558. Sammanlagt ökade det kommunala bostadsbeståndet från 922 till 1 9 lägenheter, vilket är närmare åtta procent av det totala bostadsbeståndet på Åland. Antalet barn på daghem minskade något från år 23 och uppgick till 1 23 år 24. Också inom familjedagvården minskade antalet, till 144. Totalt minskade antalet barn inom barnomsorgen till 1 374. Minskningen kan förklaras med att årskullarna har blivit mindre. Inom lekverksamheten var antalet barn i genomsnitt 18. På ålderdomshem (Trobergshemmet, De Gamlas hem och Sunnanberg) och Gullåsen bodde 249 personer vid slutet av året. Detta är en ökning med 2 sedan 23. Antalet hushåll som fick hemtjänst minskade och uppgick till 582 stycken. Närståendevården minskade något i omfattning. Stöd för närståendevård betalades ut till 257 personer. Av dessa var över 4 procent 65 år eller äldre. Antalet vårdade inom ramen för närståendevården uppgick till 272. Ålderdomshemmen och Gullåsen domineras av klienter som är 85 år eller äldre. År 24 hörde 56 procent av de boende till denna ålderskategori. Över 22 procent av invånarna som var 85 år eller äldre bodde på någon av dessa inrättningar. Även inom serviceboende var andelen personer i åldrarna 85 år eller äldre dominerande. På ålderdomshemmen, Gullåsen och inom serviceboende var 95 procent av klienterna 65 år eller äldre, medan närståendevård, som ges av anhöriga i hemmet, också omfattar en hel del yngre personer. I denna vårdform var 59 procent av klienterna 65 år eller äldre. Den närståendevård som statistikförs är den för vilken kommunal ersättning betalas ut. När det gäller hemtjänsten är det hushåll och inte personer som räknas, varför 26
Statistik 25:5 Tabell 12: Verksamhet, summerade uppgifter för alla kommuner 21-24 21 22 23 24 Allmänna uppgifter Anställda Antal 1 592 1 695 1 756 1 764 Per 1 invånare 61 65 67 66 Förtroendeorgan 178 19 185 17 Grundskola Antal elever 3 18 3 84 3 18 3 49 Bibliotek Utlåning, band Antal 444 78 464 243 478 275 487 365 Per invånare 17 18 18 18 Samhällsplanering Godkända detaljplaner, hektar 6 118 152 74 Byggnadstillsyn Behandlade tillståndsansökningar 961 1 12 1 112 1 187 Behandlade anmälningsärenden 148 117 149 155 Trafikleder Kommunalvägar, km 346 346 347 393 Bostäder Bostäder som kommunerna äger Antal 419 398 412 435 Yta 21 53 2 733 21 694 23 5 Bostadsaktielägenheter som kommunerna äger Antal 1 1 14 16 Bostäder i kommunala bolag Antal 429 44 496 558 Yta 24 115 22 956 27 273 31 88 Summa bostäder som kommunerna äger eller Antal 858 812 922 1 9 har bestämmanderätt över Per 1 invånare 33 31 35 38 Vatten- och avloppsverk 3 Vattenmängd som pumpats i nätet, 1 m 1 478 1 53 1 65 1 672 Mottaget avloppsvatten, 1 m 3 2 312 1 935 2 2 2 262 Övrigt Åkerareal i kommunernas ägo, ha 59 65 63 68 Skogsareal i kommunernas ägo, ha 717 723 755 874 Utarrenderade områden, ha 23 231 231 241 27