Regional medicinsk riktlinje. Syfte

Relevanta dokument
Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder

Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Rutin för vårdavdelning och specialistmottagning i Region Gävleborg

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Läkemedelsgenomgångar - Region Uppsala

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D ), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation, rutin för division Länssjukvård

Rutin för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Länsgemensam rutin för primärvården

RMR Vuxna med funktionsnedsättningar

Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL

Läkemedelsgenomgångar primärvården

Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013

Socialstyrelsens författningssamling

Rollen som fast vårdkontakt och dirigent. Nära vård och hälsa. Seminarium 29 och 30 januari

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.

Allvarlig sjukdom eller skada innebär att förälderns sjukdom eller skada är av den art att den kan påverka barnets vardag och utveckling.

Handlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret

Praktiska anvisningar Läkemedelsgenomgångar

Handlingar Habilitering & Hälsa

Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ- och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad

Äldre och läkemedel. Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län

Särskilda boenden i Uppsala län, samarbete mellan läkare och sjuksköterskor, blanketter

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

PSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD

Remiss inom hälso- och sjukvård

Konsekvensutredning gällande förslag till ändring i föreskrifterna

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

PSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD

Läkemedelsgenomgångar - hur får vi det att funka i vardagen? Läkemedel i Skåne 2019

Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun

Har patienten behov av insatser efter utskrivning? använd bedömningsmallen

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården HSLF-FS 2017:

Journalmall för psykiatrikursen

Ordinärt boende, samarbete mellan läkare och kommunala sjuksköterskor, blankett

Socialstyrelsens författningssamling

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Ansvarsfördelning. läkare

RIKTLINJE Samverkan vid utskrivning från sluten vård i Värmland

Uppdraget - juni Uppdraget är att utarbeta en strategi och efterföljande handlingsplan för området äldre och läkemedel i regionen.

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer

Målgrupp. Primärvården

Hemsjukvård i Hjo kommun

Primärvården Inkomna klagomål 201 8

Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer. Jönköpings län

Workshop* Kallelse och underlag till vårdplanering

Överenskommelse om samverkan mellan Regionen Östergötland och kommunerna i Östergötland gällande egenvård

Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering. Medicinskt Ansvariga

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 7 Gul process Röd process... 14

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats

Riksförbundet Sällsynta diagnoser - Fokus på vården. Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum:

Samverkansrutin Demens

Publicerat för enhet: Avdelning 42 Version: 11

Samordnad va rdplanering - rutin

Läkemedelsgenomgång. Genomförande Dokumentation RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN. Social välfärd Örebro kommun orebro.se

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

Riktlinje fö r samverkan vid utskrivning fra n sluten va rd i Va rmland

Regional riktlinje för överföring av vuxen patient mellan sjukhus

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen

Inkomna synpunkter till patientnämnden

Giltig från Reviderad: Riktlinje Samordnad va rdplanering vid utskrivning fra n sluten ha lso- och sjukva rd

Samverkansrutin Demens

Förslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre

DOSEXPEDITION. Bo Swärd Distriktsläkare, PV VGR

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

RIKTLINJE Samverkan vid utskrivning från sluten vård i Värmland

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Riktlinje Dokumentation HSL

ViS - Vård i samverkan kommun - landsting

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Undersköterska Besök kort

Angående remisser för utredning på Vuxenhabiliteringen avseende intellektuell funktionsnedsättning/utvecklingsstörning för personer över 18 år

Förslag. Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård

Patientlag

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

Bakgrund. Den första handlingsplanen Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland gällde under åren Länk

Utnyttja möjligheten till direktinläggningar rakare väg till vård för äldre

Transkript:

Regional medicinsk riktlinje Överföring av medicinsk vård från Barn- och ungdomshabiliteringen till vuxensjukvården Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HS 2017-00262 giltigt till maj 2019. Utarbetad av Habilitering & Hälsa, primärvården och sjukhusen i samarbete med Sektorsråd i barn- och ungdomssjukvård och allmänmedicin. Syfte Syftet med denna regionala medicinska riktlinje är att säkerställa informationsöverföringen av den medicinska vården av ungdomar mellan Barn- och ungdomshabiliteringen (BUH) och vuxensjukvården; primärvården (PV) och länssjukvårdens subspecialiteter som exempelvis psykiatri, neurologi, urologi och vuxenhabilitering. Bakgrund Det föreligger stora brister i vårdkedjan vid överföring av ungdomar med funktionshinder till vuxensjukvård Särskilt behoven av subspecialiserad vård från psykiatri, neurologi och urologi är svåra att tillhandahålla. Det finns behov av att utveckla rutiner för hur man överför en person inom BUH till vuxensjukvården (vuxenhabiliteringen, PV och länssjukvården) där fortsatt vård ska bedrivas och där man kan fördela ansvaret för olika insatser. Det gäller även från barnspecialist till vuxenspecialist (inom PV och länssjukvården). Följande problemområden har identifierats: Bristfällig information till övertagande vårdenhet gällande insatser till ungdomar som varit aktuella inom BUH och som har behov av ytterligare insatser. Brister i vårdplaneringens samordning för de ungdomar med komplex hälsoproblematik som kräver insatser från flera vårdenheter. Bristande hänsyn till de patienter som, på grund av intellektuell funktionsnedsättning, har svårt att tillgodose sina egna intressen vad gäller det medicinska vårdbehovet. Vårdprocess rutin Överföring av medicinsk behandling och uppföljning från BUH till vuxensjukvården ska som regel ske vid 18 års ålder, en åldersgräns som gäller generellt för vuxensjukvården inom VGR. Överföringen till vuxensjukvården ska förberedas under åren före 18 års ålder. Ungdomen själv ska bli informerad om sitt medicinska tillstånd genom enskilda läkarsamtal där så är möjligt. Beskrivning av rutin för överföringen av ungdomens medicinska hälsoproblem finns i bifogad mall för epikris (bilaga 1). Patientens hälsotillstånd ska sammanfattas i en epikris där även framtida vårdbehov framgår, då vården inom BUH avslutas. En journalmall med adekvata sökord där även en läkemedelsberättelse inkluderas, ska användas (bilaga 2). Remiss utfärdas till den vårdcentral där patienten är listad samt till övriga vårdenheter som patienten har fortsatt behov av. I remissen bör framgå hur patienten kommunicerar och om patienten är i behov av företrädare. I remissen till PV bör det framgå till vilka övriga verksamheter som remisser har utfärdats. Epikris och ifylld läkemedelsberättelse bifogas remissen. Processen för detta beskrivs i bifogad vårdprocess som även ska inkludera övrig eventuell barnsjukvård (bilaga 3). Innan ungdomen avslutas hos BUH ska fortsatta vårdkontakter vara förankrade inom PV. Det medicinska ansvaret kvarstår inom BUH tills ny medicinsk vårdgivare antingen träffat patienten i ett överföringsbesök eller i remissvar övertagit det fortsatta medicinska ansvaret. PV tillser att patienten aktivt kallas till överföringsbesöket samt att närstående inbjuds till detta besök om patienten har behov av detta stöd. Väl tilltagen mottagningstid är av vikt för att kunna gå igenom hela problematiken. Patienten ska prioriteras för en fast läkarkontakt. För att säkerställa att patientens medicinska behov tas till vara på ett bra sätt se speciell checklista (bilaga 4). Regionala medicinska riktlinjer utarbetas på uppdrag. Riktlinjer fastställs efter avstämning med regionens berörda förvaltningar, regionala sektorsråd, rådsfunktioner, terapigrupper och Program- och prioriteringsrådet. 1(2) _

Regional medicinsk riktlinje: Namn på riktlinje (Arial 10) För ungdomar med komplex medicinsk problematik där flera vårdenheter behöver samordna sina insatser ska BUH ansvara för att ett samordningsmöte genomförs där ansvarsfördelningen av olika medicinska insatserna klargörs för alla inblandade inklusive patient och närstående enligt den beskriva vårdprocessen i bilaga 3. Implementering Förvaltningschefer och verksamhetschefer är ansvariga för genomförande, följsamhet och uppföljning. PV, sjukhusen samt Habilitering & Hälsa ska tillsammans verka för att behovet av kompetensutveckling tillgodoses. Uppföljning av denna riktlinje Antal och andel ungdomar som överförts och där RMR efterföljts. Följande mätetal ska redovisas: Andel (%) genomförda epikriser och läkemedelsberättelser Andel (%) ungdomar som fått enskilda läkarsamtal inom BUH inför överföring Antal genomförda samordningsmöten med fler vårdgivare (BUH, PV och länssjukvården) Andel (%) ungdomar som fått överföringsbesök inom PV Antal genomförda överförings-/nybesök inom specialistenheter Innehållsansvarig Habilitering och Hälsa, sektorsrådet för barn- och ungdomssjukvård samt sektorsrådet för Allmänmedicin. Bilagor 1. Mall för epikris 2. Mall för läkemedelsgenomgång, läkemedelsberättelse, aktuell läkemedelslista och läkemedelsbyte 3. Vårdprocess från Barnsjukvård till vuxensjukvård (för Habiliteringens patientgrupp) 4. Checklista för primärvård inför överföringsbesök av patient från Barn- och ungdomshabiliteringen Regionala medicinska riktlinjer utarbetas på uppdrag. Riktlinjer fastställs efter avstämning med regionens berörda förvaltningar, regionala sektorsråd, rådsfunktioner, terapigrupper och Program- och prioriteringsrådet. 2(2)

Bilaga 1 Mall för epikris gällande överföring från BUH till Vuxensjukvården Aktuella sökord: Patientbakgrund Sysselsättning Levnadsförhållanden Skola Hälso- och sjukdomshistoria Ärftlighet Allergi Genomgångna operationer Tidigare utredande åtgärder Tidigare behandlande åtgärder Aktuellt hälsotillstånd Kroppsfunktioner och kroppsstukturer Utr. strukturer i nervsystemet Utr. av psykiska funktioner (b1) Utr. av sinnesfunk o smärta (b2) Utr. hjärt-, blod-, andningsfunk (b4) Utr. matsmältning mm (b5) Utr. funk i köns/urinorgan (b6) Utr. rörelsesystemets funk (b7) Epilepsi, Hydrocefalusshunt, EEG intellektuella funk (b117), sömn (b134), uppmärksamhet (b140) syn (b210), hörsel (b230), smärta (b280) urineringsfunk (b620), menstruationsfunk (b650), sexuella funktioner (b640) fr.a. b730-740 och b770 Aktivitet o delaktighet Utr. lärande o tillämpning av kunskap (d1) Utr. allmänna uppgifter och krav (d2) kommunikation (d3) Utr. av förflyttning (d4) Utr. av personlig vård (d5) Utr. av mellanmänsk interak o relation (d7) Omgivningsfaktorer Närståendestöd (e4) Intyg, omfattande (e5) Övr. utredningar Konsultmottagningar behärska sitt beteende (d250) Utr. av AKK (Alternativ Kompletterande Kommunikation) Status Bedömning Ordination av läkemedel (e1) Läkemedelsberättelse Diagnos Funktionsdiagnos Orsaksdiagnos Planerade utredande åtgärder Planerade behandlande åtgärder Utvecklingsstörning, Autismspektrumtillstånd (AST), Rörelsehinder Ev. utfärdade remisser När pat. bör kallas, när ev. recept bör förnyas etc Vilka behov av medicinska insatser som kvarstår RMR. Öv erföring av medicinsk vård från Barn- och ungdomshabiliteringen till vuxensjukvården 2016-11-15

Bilaga 2 Läkemedelsgenomgång Kartläggning av aktuell läkemedelsanvändning: Bedömning av om patientens läkemedelsterapi är ändamålsenlig och säker. Samla in uppgifter som omfattar aktuell läkemedelslista, uppgifter om läkemedelsrelaterade problem, aktuellt hälsotillstånd inklusive diagnoser, aktuella laboratorie- och mätvärden samt symptom och tecken. Systematisk bedömning och omprövning av varje ordination, med avseende på bland annat indikation för läkemedlet, behandlingseffekt, dosering i förhållande till fysiologiska funktioner, biverkningar och läkemedelsinteraktioner. Ändringar i ordinationer och andra åtgärder. Bedömning huruvida egenvård är möjlig. Dokumentation och kommunikation av vidtagna och fortsatta åtgärder. RMR. Öv erföring av medicinsk vård från Barn- och ungdomshabiliteringen till vuxensjukvården 2016-11-15

Bilaga 2 Läkemedelsberättelse Datum. Namn: Personnr:. Tidigare ordinerade läkemedel inom BUH: Preparat, beredningsform Styrka Indikation Tidsperiod Dos (mg/kg/d) Effekt Biverkan Läkemedelsallergi/överkänslighet: Uppföljning av behandlingen bör ske inom. mån vid Ansvarig läkare BUH: Remiss för fortsatt uppföljning är utfärdad till: RMR. Öv erföring av medicinsk vård från Barn- och ungdomshabiliteringen till vuxensjukvården 2016-11-15

Bilaga 2 Aktuell Läkemedelslista Datum Namn: Personnr: Aktuella ordinerade läkemedel inom BUH: Läkemedel Styrka Verkan Dos morgon Dos middag Dos kväll Dos natt Anmärkning Datum: Ansvarig läkare BUH: Uppföljning av ovanstående behandling bör ske inom. mån vid.. RMR. Öv erföring av medicinsk vård från Barn- och ungdomshabiliteringen till vuxensjukvården 2016-11-15

Regional medicinsk riktlinje. Överföring av medicinsk vård från Barn- och ungdomshabiliteringen till vuxensjukvården 2016-11-15 Bilaga 3

Bilaga 4 Checklista för primärvården inför överföringsbesök av patient från Barn- och ungdomshabiliteringen När remissen kommer Skicka remissbekräftelse. Kontrollera att du fått tillräcklig information, med remissen ska det finnas epikris och läkemedelsberättelse. Patienten kallas för läkarbesök inom 6 månader för att etablera kontakt och se över läkemedel, medicinska behov och eventuella intyg. Boka av 60 min för besöket. Tänk på att erbjuda förälder eller annan viktig person som känner patienten väl (till exempel kontaktperson) att närvara vid besöket. Viktigt att kalla patienten igen vid eventuellt återbud eller uteblivet besök. Att tänka på vid besöket Vänd dig alltid direkt till patienten i första hand. Om patienten har kognitiva svårigheter, tänk på att tala tydligt och med enkelt språk. Var konkret. Huvudsyftet med första besöket är att lära känna patienten. Undersökning eller provtagning kan v.b. uppskjutas till lämpligt tillfälle. Ta reda på hur patientens nätverk ser ut. Hur klarar patienten sin ekonomi, finns god man? Behövs intyg, t.ex. för aktivitetsersättning. Sammanfatta besöket med enkla ord och skicka med patienten skriftlig information hem. Prioritera läkarkontinuitet. Bra länkar med mer information: Primärvårdshandledning om utvecklingsstörning Läkemedelsboken Information om ovanliga diagnoser Förstå mig rätt Litteraturtips: Medicinsk omvårdnad vid svåra flerfunktionshinder, Öhlund RMR. Överföring av medicinsk vård från Barn- och ungdomshabiliteringen till vuxensjukvården 2016-11-15