= Gäller fr.o.m. vt 09 LSK110, Svenska för tidigare åldrar för blivande lärare, Grundkurs, 30 högskolepoäng Swedish in Teacher Education for Primary School, Introductory Course, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är interimistiskt fastställd av Utbildnings och forskningsnämnden för lärarutbildning 2007 05 16 samt reviderad 2008 06 17 och 2009 02 18. Kursplanen gäller fr. o. m. vårterminen 2009. Ansvarig institution: Institutionen för svenska språket Medverkande institutioner: Institutionen för litteraturer, idéhistoria och religion, Institutionen för pedagogik och didaktik, Institutionen för journalistik och masskommunikation Utbildningsområde: Språk 75 %, Undervisning 25 % 2. Inplacering Kursen ingår i Lärarprogrammet och utgör den första kursen inom inriktningen Svenska för tidigare åldrar. Kursen kan även ges som fristående kurs. Inriktningen Svenska för tidigare åldrar består av grundkurs 1 30 högskolepoäng (hp) och fortsättningskurs 31 60 högskolepoäng. Kursen kan ingå i en lärarexamen avsedd för undervisning i förskoleklass och grundskolans tidigare år (1 6). Kursen kan även ingå i en generell examen. 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet för högskolestudier och Sv B alt. Sv2 B eller motsvarande. 4. Innehåll Kursen ger grundläggande förberedelse för yrkesrollen som lärare i svenska. Den Sidan N av S
består av följande fyra delkurser: Språk, litteratur och lärande (6 högskolepoäng), Barnlitteratur och barnkultur (9 högskolepoäng), Språket som resurs (7,5 högskolepoäng), och Textproduktion och textanalys (7,5 högskolepoäng). Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFUn) omfattar totalt 7,5 högskolepoäng. Kursen genomförs med hjälp av varierande undervisningsformer såsom föreläsningar, lektioner, seminarier och gruppdiskussioner. I varje delkurs ingår obligatorisk verksamhetsförlagd utbildning. Språk, litteratur och lärande (6 hp). Language, Literature and Learning (6 higher education credits) I delkursen introduceras språkvetenskapliga, litteraturvetenskapliga och ämnesdidaktiska perspektiv, vilka tillsammans förbereder för den framtida yrkesverksamheten som lärare i svenska. Genom analyser av gemensamma texter visas hur inriktningens tre vetenskapliga fält bidrar med kunskaper som kompletterar varandra. Delkursen fokuserar och problematiserar språkets, litteraturens, kulturens och lärandets olika roller i människors liv, i och utanför skolan. Språklig och kulturell variation och mångfald beskrivbar med begrepp som situation, generation, klass, etnicitet, kön och genus behandlas med utgångspunkt i språk och litteraturvetenskaplig forskning. Mot bakgrund av skolans styrdokument, nationella och internationella utvärderingar samt aktuell skolforskning diskuteras svenskämnets inriktning och betydelse inom olika skolformer. De nationella diagnos och provmaterialen i svenska och svenska som andraspråk presenteras, och syftena med de olika materialen diskuteras ur ett F 12 perspektiv. Även en orientering om olika modeller för grundläggande läsoch skrivinlärning ges. Språkets betydelse för lärandet fokuseras också genom att studenterna inleder sitt arbete med att utveckla de egna färdigheterna i att uttrycka sig i tal och skrift. Processkrivning introduceras. Delkursens verksamhetsförlagda utbildning omfattar en och en halv högskolepoäng. Under denna sammanhängande period deltar studenten i skolans verksamhet. Där observerar och analyserar studenten hur skolan fungerar som en lärandemiljö för språk och litteratur samt hur styrdokument, lokala kursplaner och nationella diagnosoch provmaterial används i planering, genomförande och utvärdering av lärande och undervisning. Barnlitteratur och barnkultur (9 hp). Children s Literature and Culture (9 higher education credits). Goda kunskaper om barnlitteratur är väsentliga för blivande lärare i Svenska för tidigare åldrar. För elevernas läs och språkutveckling kan läsning av och arbete med skönlitteratur spela en central roll. Läsning av skönlitteratur och kulturupplevelser utvecklar förmågan till inlevelse och empati och bidrar till formandet av den egna identiteten. I samtal kring litteratur kan skilda kulturella erfarenheter mötas, världen vidgas och värderingar omprövas. Delkursen ger teoretiska utgångspunkter och begrepp för att analysera, självständigt ta ställning till och i tal och skrift formulera sig kring olika typer av texter för barn. Barn Sidan O av S
litteraturen sätts in i ett större allmänkulturellt sammanhang. Exempelvis studeras barnteater och förhållandet mellan bild och text. Särskilt övas bild och bilderboksanalys. Olika epokers och samhällens barndomsbegrepp, pedagogik och konstsyn undersöks. I studiet av barnlitterära texter ur ett historiskt, samhälleligt och kulturellt perspektiv uppmärksammas speciellt konstruktionen av genus och av det västerländska barnboksbarnet. Den nyaste barnlitteraturen studeras i relation till dagens mångkulturella samhälle. Undersökningar av barns läsvanor, läsintresse och egna kulturskapande diskuteras som en viktig erfarenhetspedagogisk utgångspunkt. Olika teorier och metoder för att, genom användning av skönlitteratur i undervisningen, utveckla elevernas läsförståelse och litterära intresse behandlas. Litteratursamtal övas. Delkursens verksamhetsförlagda utbildning omfattar minst två högskolepoäng. Under denna period deltar studenten i skolans verksamhet, där elevers och lärares syn på barnlitteraturens och barnkulturens roll i undervisningen undersöks. Litteratursamtal genomförs i en eller flera elevgrupper. Språket som resurs (7,5 hp). Language as a Resource (7.5 higher education credits). I denna delkurs beskrivs det svenska språkets struktur och språklig variation med utgångspunkt i talade och skrivna texter. Delkursen introducerar begrepp som gör det möjligt att beskriva hur svenskans ordförråd och grammatik kan uttrycka betydelser av olika slag. Vidare introduceras begrepp som gör det möjligt att beskriva hur svenskans system av språkljud och skrivtecken kan särskilja betydelser från varandra i tal respektive skrift. I delkursen uppmärksammas också hur språkliga resurser utnyttjas på delvis olika sätt i olika situationer och genrer, och av talare/skribenter från olika region med olika social bakgrund, kön och ålder. Jämförelser görs på vissa punkter mellan svenskan och andra språk, särskilt grannspråken norska och danska, liksom några av de språk som är modersmål för ett stort antal flerspråkiga elever. Ur såväl språkvetenskapligt som ämnesdidaktiskt perspektiv diskuteras de analytiska begreppens relevans, både för förståelsen av det mänskliga verbala språket och för arbetet med barns och ungdomars språkanvändning och språkliga medvetenhet. De nationella diagnos och provmaterialen för åldersgrupperna F 5 analyseras med fokus på bedömning av språklig förmåga i olika åldersgrupper. Dessutom uppmärksammas flerspråkiga elevers språkutveckling. Delkursens verksamhetsförlagda utbildning omfattar minst en och en halv högskolepoäng. Under denna sammanhängande period deltar studenten i skolans verksamhet och undersöker speciellt hur lärare följer upp, bedömer och dokumenterar elevers taloch skriftspråksutveckling. Textproduktion och textanalys (7,5 hp). Production and Analysis of text (7.5 higher education credits). Kunskaper om talade och skrivna texter är centrala för blivande lärare i svenska vars centrala arbetsuppgift kommer att vara att handleda elever i arbete med texter mot Sidan P av S
ökade färdigheter i att läsa och skriva, tala och lyssna. I denna delkurs behandlas talad och skriven text utifrån såväl ett produktions som ett analysperspektiv. Inom delkursen står studentens egen förmåga att uttrycka sig i tal och skrift i centrum. Utifrån ett processinriktat arbetssätt producerar studenterna talade och skrivna texter, som representerar olika genrer. Stort avseende fästs vid hur texters språkliga karaktär varierar mellan olika situationer och genrer. För att undersöka sådana skillnader analyseras texter från olika sammanhang, inklusive egenproducerade. För detta analysarbete tillämpas begrepp från delkursen Språket som resurs. Dessutom introduceras begrepp som gör det möjligt att beskriva texters disposition och sammanhang, liksom samspelet mellan det verbala språket och visuella uttrycksmedel som t.ex. bild, grafisk form och multimedia. Språkriktighetsfrågor diskuteras i anslutning till de behandlade texterna. Ur både språkvetenskapligt och ämnesdidaktiskt perspektiv uppmärksammas hur delkursens analytiska begrepp kan tillämpas för att beskriva och bedöma elevers språkutveckling. Delkursens verksamhetsförlagda utbildning omfattar minst en och en halv högskolepoäng. Under denna period deltar studenten i skolans verksamhet, och arbetar med elevers utveckling av tal och skrivfärdigheter under flera lektioner. Det kan till exempel röra sig om ett mindre projekt kring elevers berättelser i tal, bild och skrift. Studenten utvärderar projektet och analyserar ett antal elevers språkliga uttrycksformer, samt föreslår utifrån denna analys hur fortsatt språkutvecklande arbete skulle kunna läggas upp för dessa elever. Även flerspråkiga elevers språkproduktion uppmärksammas. 5. Mål Studenten skall efter avslutad kurs kunna: visa förmåga att med viss handledning använda språkvetenskapliga, litteraturvetenskapliga och ämnesdidaktiska kunskaper i ett språkutvecklande arbetet med elever i skolans tidigare åldrar. konstruktivt och kritiskt, skriftligt och muntligt i dialog med andra, formulera erfarenheter och analys av det lärande om och genom språk och litteratur som pågår i en viss skolmiljö. redogöra för och kritiskt förhålla sig till den ämnes och kunskapssyn som kommer till uttryck i svenskämnets kursplaner för olika skolformer och i nationella diagnos och provmaterial visa kännedom om några modeller för grundläggande läs och skrivinlärning visa god förmåga att använda svenska språket på ett idiomatiskt sätt i tal och skrift samt bearbeta och bedöma egna och andras texter utifrån iakttagelser av genretillhörighet, textstruktur och språklig form. analysera och beskriva centrala egenskaper i svenska språkets struktur och göra vissa jämförelser med andra språk. beskriva och reflektera över hur språkliga variationsmöjligheter utnyttjas av Sidan Q av S
olika talare och skribenter i olika situationer och genrer. visa kunskap om barnlitteraturens historiska utveckling och kritiskt förhålla sig till olika typer av barnlitteratur och barnkultur i dagens samhälle. visa förmåga att skriftligt och muntligt i dialog med andra analysera, jämföra och diskutera skönlitterära texter beskriva och reflektera över hur olika ämnesdidaktiska och litteraturpedagogiska teorier kan tillämpas i syfte att introducera skönlitteratur samt bredda och fördjupa elevers läsintressen och kulturella erfarenheter. visa kunskap om betydelsen av genus och jämställdhetsperspektiv och en demokratisk värdegrund i språk och litteraturundervisning 6. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. 7. Former för bedömning För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Olika examinationsformer (skriftliga och/eller muntliga) tillämpas beroende på delkursernas innehåll och uppläggning. I undervisning som innehåller muntliga eller skriftliga uppgifter av examinerande karaktär är deltagande obligatoriskt för godkänt resultat. Kursinslag innehållande VFU kräver obligatorisk närvaro. För student som underkänts ges möjlighet till förnyad examination. Den som godkänts i prov får inte delta i nya prov för högre betyg. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. Antalet tillhandahållna examinationstillfällen inom Lärarprogrammets verksamhetsförlagda del (VFU) är begränsat till två tillfällen per kurs. Den student som blivit underkänd vid två tillfällen på samma kurs inom Lärarprogrammet inom den verksamhetsförlagda delen (VFU) kan ansöka om dispens för ytterligare examinationstillfälle/n hos Utbildnings och forskningsnämnden för lärarutbildning (beslut 2007 11 28, dnr G217 4913/07). 8. Betyg Antalet betygsgrader är tre: Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl Godkänd (VG). För att erhålla kursbetyget Väl Godkänd på hela kuren krävs betyget Väl Godkänd på minst 15 av kursens 30 högskolepoäng. 9. Kursvärdering Kursen som helhet, liksom varje delkurs, skall utvärderas och resultaten skall bli före Sidan R av S
mål för diskussion mellan lärarna på kursen och studenterna. Resultatet av utvärderingen skall göras tillgängliga för studenterna. Vid planeringen av påföljande kurstillfälle skall det dokumenteras hur resultaten av utvärderingen har tagits till vara. 10. Övrigt Kursen ersätter Grundkurs för blivande lärare i Svenska för tidigare åldrar, LSK100, från och med ht 2007. Den kan ej ingå i examen tillsammans med någon av kurserna Svenska för tidigare åldrar (SVS113/SV1160). = Sidan S av S