Bilaga 3. Sid 1 (13) Handläggare: yrelsen. KommunstyK. aldsplan. stockholm.se

Relevanta dokument
Jämställdhets- och mångfaldsplan för Rinkeby-Kista 2017

Avseende period 2016

JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDS- PLAN

Avseende period 2016

Södermalms stadsdelsförvaltning

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Farsta stadsdelsnämnd. Sid 1 (12) Farsta stadsdelsnämnd Jämställdhets- och mångfaldsplan. 3-årsplan stockholm.

Avseende period: 2016

Stadsarkivet. Sid 1 (10) Stadsarkivet Jämställdhets- och mångfaldsplan 3- årsplan. Avseende period. stockholm.se

Avseende period

Avseende period

Kulturförvaltningens jämställdhets- och mångfaldsplan

Östermalms stadsdelsnämnd Jämställdhets- och mångfaldsplan uppföljningsrapport. Avseende Östermalms stadsdelsnämnd

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Kulturförvaltningen Uppföljningsrapport Jämställdhetsoch mångfaldsplan. Avseende period Kulturförvaltningen VB 2016 BILAGA 07 KUN Sid 1 (10)

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige , 20 SÄTERS KOMMUN

Diskriminering i spåren av #metoo. Arbetsgivardagen. Sundsvall den 11 oktober 2018 Anna Wedin

Jämställdhets- och mångfaldsplan för Alvesta kommun

POLICY. Policy. mot. diskriminering i arbetslivet

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN

Avseende period 2015

TöREBODA KOMMUN. Pu 43. Sida 1 av 8 Datum jämställdhets- och. mångfaldsplan f')- 'i T?

Mångfalds- och Jämställdhetsplan för. Sotenäs kommun. år

Punkt 9: Jämställdhets- och mångfaldsplan 2017

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf Kf 22 1

Mångfald berikar och utvecklar

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Mångfalds- och jämställdhetsplan för trafikkontoret

Framtagandet av planen har skett i samverkan med de lokala fackliga organisationerna. Planen har samverkats i kommunövergripande samverkan (KÖS).

Policy för arbetet med jämställdhet och mångfald för anställda vid Högskolan i Borås

Handlingsplan för jämställdhet och mångfald

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Likabehandlingsplan Ersätter Jämställdhetsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan för

Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd Jämställdhets- och mångfaldsplan

Utbildningsnämnden. Planens giltighetstid

Ansvarig: Personalchefen

Policy för likabehandlingsarbetet för studenter och sökande vid Högskolan i Borås

Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter. Österåkers Kommun

Jämställdhets- och mångfaldsplan för överförmyndarnämnden i Eskilstuna och Strängnäs kommuner

JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Jämställdhetsplan med mångfaldsperspektiv Inledning Ansvarsfördelning Nationella riktlinjer och lagstiftning...

Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden till

Jämställdhetsplan för Oskarshamns kommun

Riktlinjer för inkludering (f.d. jämställdhetsplan)

Jämställdhets- och likabehandlingsplan

Likabehandlingspolicy för anställda i Nässjö kommun

Handläggare Datum Ärendebeteckning Barbro Schött SN 2016/

Reomti Bygg AB Jämställdhetsplan

Likabehandlingsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan Bilaga 5

JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR

Mångfald och likabehandling

Jämställdhetsplan Fastställd i Kommunfullmäktige den 25 oktober Dnr 2016/1136.

POLICY MOT DISKRIMINERING

Riktlinje för jämställdhet och mångfaldsarbetet för Linköpings kommun som arbetsgivare

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari

Södermalms stadsdelsförvaltning JÄMSTÄLLDHETS OCH MÅNGFALDSPLAN

Policy för likabehandling

Likabehandlingsplan. Knappen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

LIKA RÄTTIGHETER LIKA MÖJLIGHETER

Trafiknämnden Bilaga 8 Sid 1 (13) Trafiknämnden Jämställdhets- och mångfaldsplan uppföljningsrapport. Avseende period stockholm.

JÄMSTÄLLDHETS-OCH MÅNGFALDSPLAN Norrmalms stadsdelsförvaltning å r

Riktlinje för jämställdhet & mångfald

Älvsjö stadsdelsnämnd Bilaga 8

HR-enheten inom sektor styrning och verksamhetsstöd ansvarar för den övergripande uppföljningen av planen.

Likabehandlingsplan

Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter

Jämställdhet- och mångfaldsplan

Handlingsplan för äldrenämndens jämställdhetsarbete avseende förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare Bilaga 3

Jämställdhets och mångfaldsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan för tiden 1 juli juli 2018

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

Jämställdhets- och mångfaldsplan treårsplan

Verksamhetsplan Avseende period

Olikheter är en styrka

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för åren 2016 och 2017 för Områdeskansliet för humanvetenskap

Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling

JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Hofors kommun

Att förstå diskrimineringslagen

Jämställdhetsplan

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2010

Främjandeplan för likabehandling, jämställdhet och mångfald

Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling

S:ta Birgittas folkhögskolas likabehandlingsplan

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Plan för lika rättigheter & möjligheter

Den nya diskrimineringslagen

JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN 2009

Jämställdhetsplan

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Områdeskansliet för humanvetenskap

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne

PLAN FÖR AKTIVA ÅTGÄRDER MOT DISKRIMINERING OCH TRAKASSERIER

Polismyndighetens strategi för likabehandling PM 2017:33 Saknr. 747

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Metallens Förskola 2015/2016

Likabehandlingsplan

Transkript:

Stadsledningskontoret Bilaga 3 Sid 1 (13) 2013-12-19 Hand: Ann-Chatrine Palmhag Till T KommunstyK yrelsen Jämställdhets- och mångfa aldsplan för stadsledningskontoret Planens giltighetstid 2013-2015 stockholm.se

Sid 2 (13) Inledning Jämställdhet och mångfald är ett förbättrings- och kvalitetshöjande arbete som handlarr om att skapa förutsättningar för demokrati, rättvisa mellan individer och grupper samt att följa lagar och avtal. Arbetet kan i förlängningen leda till ökad effektivitet,, produktivitet och lönsamhet. För Stockholms stad som stor arbetsgivare och i kraft av de verksamheter som staden utför, är det särskilt viktigt att alla ska ha samma möjligheter och behandlas likvärdigt i fråga om ar- betsförhållanden och anställningsvillkor. Det är en förutsättningg för att staden som arbetsgi- deklarationen för jämställdhet och internationella konventioner som rör allas rätt till demo- krati och trygghet. vare ska kunna leva upp till de krav som finns i diskrimineringslagstiftningen, Europeiska Rekryteringsprocessen ska säkerställa att den enskildes kompetens blir avgörande och att ing- om en diskriminering sker. Stadens verksamheter ska kännetecknas av respekt och en insikt alla människors lika värde. En god arbetsmiljö är fri från kränkande särbehandling och sexu- roll i ella trakasserier. Alla medarbetares erfarer och kunskaper ska tas tillvara, oavsettt organisationen. Definitioner Diskrimineringslagen har till ända att motverka diskrimineri ing och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Lagen skyddar mot direkt och indirekt diskriminering, trakasserier och mott instruktioner att diskriminera. Det är dessutom förbjudet att utsätta någon som gjort en anmälan för repressa- främja lika rättigheter i arbetslivet oavsettt kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan tros- lier. Lagen ställer krav på att arbetsgivare en ska bedriva ett inriktat arbete för att aktivt uppfattning. Diskrimineringsombudsmannen ansvarar för att lagen efterföljs. Jämställdhet avser förhållanden och villkor mellan kvinnor ochh män och betyder att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheterr inom alla väsentliga områden i livet. Diskriminering definitioner enligt diskrimineringslagen1 kap 4 omfattarr direkt- och indinågon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. rekt diskriminering, trakasserier, sexuellaa trakasserier, instruktioner att diskriminera. Direkt diskriminering är när någonn missgynnas genom att a behandlas sämre än Indirekt diskriminering är att någon missgynnas genom tillämpningt g av en bestäm- melse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identi- tet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, krite- riet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel m som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.

Sid 3 (13) Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna, kön, könsöverskridande identitet eller ut- tryck, etnisk tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell naturr som kränker någons värdig- het. Kön: Att någon är kvinna eller man. Könsöverskridande identitet eller uttryck: Attt någon intee identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck u för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet: Nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande för- hållande. Funktionshinder: Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom som fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Sexuell läggning: Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder: Uppnådd levnadslängd. Aktiva åtgärder är åtgärder som vidtas för att främja lika rättigheter och möjligheter. De syftar inte i första hand på åtgärder i enskilda fall utan på åtgärder som är framåtsyftande och av generell och kollektiv natur. Åtgärderna ska vara pådrivande för att motverka diskrimine- rät- ring. Jämlikhet handlar om alla individers likaa värde det vill säga attt individer ska ha samma tigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet. Mångfald Ett samhälle med mångfald som grund utgår från allaa människors lika värde och att varje människa ska ha möjligheter att utvecklas efter sina egna förutsättningf ngar och önskning- ar. Likabehandling innebär att alla människor ges likvärdiga förutsättningar att ta del i sam- hället. Alla människor ska garanteras möjligheter, oberoende avv deras skiftande förutsättning- och inte ar. Människors utgångsläge och behov är individuella. Den enskilda individen är unik representant för en grupp. Likabehandlingg innebär inte att alla ska behandlas lika. Inkludering att alla individer inbegrips, olikheter uppskattas, respekteras och tillåts. Nämndernas och styrelsernas arbete Jämställdhet och mångfald vid stadsledningskontoret. Vår grundsyn på jämställdhets- och mångfaldsfrågorr bygger på lagstiftningens krav och re- spekten för varandra i arbetet. Alla människor har lika värde ochh ska ha möjlighet till utveckl- ing utifrån sina egna förutsättningar. Vi eftersträvar en blandning av åldrar, etnisk och kulturell mångfald bland såväl medarbetare som och trorr att olika bakgrund och erfarer främjar utveckling och nytänkande. Det är självklart attt ingen ska utsättas för diskriminering, trakasserier eller andra förödmju- Ledningen har ett särskilt ansvar som förebilder och normbildare i jämställdhets- och mång- kande beteenden. Alla våra och medarbetare har ett ansvar för att diskrimineringslagstiftningen följs.

Sid 4 (13) faldsarbetet. För att vara en god arbetsplatss måste jämställdhets- och mångfaldsarbetet införlivas i det var- alla dagliga arbetet och vara integrerat i planeringen, genomförandett och uppföljningen inom våra verksamheter. Vi strävar efter en mångkulturell personalsammansättning för att stimule- inom rar till nytänkande och kvalitetshöjning. Stadsdirektören har det övergripande ansvaret för jämställdhets-- inom sinn avdelning/ och mångfaldsarbetett förvaltningen medan varje chef har ansvaret för arbetet g/. Målsättningar med jämställdhets- och mångfaldsarbetet inom kontoret Förebygga alla former av diskriminering Påverka attityder så attt män och kvinnor har samma möjligheter i arbetet Sträva mot en jämnare könsfördelning Fördelning tillsvidareanställd personall (kvinnor och män)per den 1 oktober 2012. Avdelning Kvinnor Kvinnor i procent Män Män i procent Totalt Stadsdirektörens stab 2 100 2 Kommunikationsstabenn 8 70 3 30 11 Administrativa avdel- ningen 21 76,9 6 23,1 27 Finansavdelningen 29 72,5 12 27,5 41 Förnyelseavdelningen 16 48,5 18 51,2 34 IT-avdelningen 10 37,5 15 62,5 25 Juridiska avdelningen 35 79,1 9 20,9 44 Personalstrategiska avd 24 85,2 4 14,8 28 Skönhetsrådet 2 50 2 50 4 Summa 147 68 69 32 216 Det är viktigt för verksamhetens utveckling och arbetsklimatet att a en jämn balans mellan kvinnor och män uppnås. Sedan 2009 harr obalansen minskat något men fortfarande har vi en övervägande majoritet kvinnor. År 2012 är 68 procent av våra anställda a kvinnor och 32 pro- cent män. Motsvarande siffra 2009 var 722 procent kvinnor respektive 28 procent män.

Sid 5 (13) Chefer inom kontoret. Fördelning mellan tillsvidareanställda kvinnor och män (per denn 1 oktober 2012). En schefstjänst var vakant men tillsattes den 1 november med m en kvinna. Befattningar Kvinnor Män Totalt Stadsdirektör 1 1 Bitr. stadsdirektör 2 2 Avdelnings 5 5 Enhets 12 8 20 Samtliga 18 10 28 Samtliga % 64% 36% 100% % Förhållandet mellan andelen kvinnliga och manliga speglar i stort fördelningen mellan kvinnor och män på kontoret. Löneutveckling (tillsvidareanställda oktober 2012) Kön Antal 2012 Median 2012 Antal 2009 Median 2009 Kvinnor 147 41 300 162 34 950 Män 69 41 800 63 36 200 Totalt 216 41 600 225 37 289 Männens medianlön är 500 kr högre än kvinnornas. En förklaring kan vara a att den grupp som lönemässigt ligger lägst, administratörer (administratör, assistent, administrativ assistent) end- ast består av kvinnor.

Sid 6 (13)

Sid 7 (13) Sammanfattning Sammanfattningsvis kan vi notera att andelen män vid kontoret har ökat något sedan 2009, från 28 till 32 procent. Fördelningen kvinnor och män bland na följerr i stort med antalet anställda totalt. Av kontorets är 644 procent kvinnor och 363 procent män. Rekryteringar inom kontoret är kompetensbaserade. Kravprofilerna innehåller de krav och önske som ställs på utbildning, erfar, kunskap, kompetens, intresse och utvecklings- potential samt praktiska förutsättningar och andra krav. Medianlönen för tillsvidareanställda är i stort sett densamma förr kvinnor som för män. I chefs-gruppen ligger medianlönen något högre för kvinnorna. Samverkan Planen har utarbetats av administrativa avdelningen. Den har behandlats i förvaltningsgruppen den 6 december 2012.

Sid 8 (13) Arbetsförhållandenn 4 Lämpliga arbetsförhållanden Vilka åtgärder planerar arbetsgivaren genomföra för att arbetsförhållanden ska lämpa sig för alla arbetstagare oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Här kan hänsyn tas till arbetsgivarens resurser r ochh andra omständigheterr som försvårar för arbetsgiva- ren. Den fysiska och psykiska arbetsmiljön ska fungera för både kvinnor och män oavsett, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller yttryck. Önskvärt resultat Inga former av diskriminering ska förekomma. Arbetsförhållanden, enkäter Alla medarbetare ska informeras om jäm- ställdhets- och mång- ruti- faldsplanen ochh nerna mot kränkande särbehandling och trakasserier. Detta görs på arbetsplatsträffar. Enkät till samtliga Arbetsförhållanden diskuteras och följs upp varje år Medarbetarsamtal Hjälpmedel somm be- av hövs för olika former funktionsnedsättning köps in vid behov. Jämställdhet- och mångfaldsplanen ska finnas på kontorets intranät. Administrativa avdelningen kontrollerar Personal Rutiner mot kränkande särbehandling ska finnas på intranätet. Administrativa avdelningen kontrollerar. Personal

Sid 9 (13) 5 Förena förvärvsarbete och föräldraskap Hur planerar arbetsgivaren underlätta möjligheten för både kvinnliga och manliga arbetsta- gare att förena förvärvsarbete och föräldraskap. Förena arbete och föräldraskap Önskvärt resultat Att kvinnor och män behandlas lika när de önskar ta ut föräldraledighet. Enkät till. Föräldralediga ska erbjudas att delta i arbetsplatsträffar och andra aktiviteterr och ska även löpande få information om verk- samheten. Inför en längre föräldra- närm- ledighet ska denn aste chefen ha ett samtal med medarbe- komma överenss om taren där de skaa hur kontakternaa ska hållas under ledigheten Tid och plats förr sam- ska manträden/möten anpassas så attt små- delta. barnsföräldrar kan 6 Förebygga och förhindra trakasserier eller repressalier Här ska arbetsgivaren redovisa åtgärder för att förebygga och förhindra att någon arbetstagare utsätts för trakasserier eller repressalier som har samband med kön, k etnisk tillhörighet,, religpolicy och rutiner mot kränkande behandling inkluderande trakasserier. ion eller annan trosuppfattning eller för sexuella trakasserier. Bifoga eller hänvisa till

Sid 10 (13) Inga former av trakasserier och diskriminering skaa förekomma. Vi ska arbetaa i en miljö fri från kränkningar. Kontrollera om det finns några anmälning- i ar och se på resultatet medarbetarenkäten. 2014-01-31 Personal Alla medarbetare ska informeras om rutiner mot kränkande särbe- handling och trakasse- särbehandling finns på rier. Rutiner mot kränkande intranätet. Personal- Inkomna anmälningar. Resultat i medarbetar- enkäten. Rekrytering 7 Möjlighet att söka lediga l anställningar Vad planerar arbetsgivaren göra för att personer oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning ges möjlighet att söka lediga anställninga ar. All rekrytering ska vara kompetensbaserad. Det ska finnass en väl under- byggd kravprofil som innehåller de krav och önske somm ställs på ut- potential samt praktiskaa förutsättningar och andraa bildning, erfar, kunskap, kompetens, intresse- och utvecklings- krav. Utbildning om rekryte- och ringsprocessen diskrimineringslagstift- ningen Chefer erbjuds stöd från HR genom hela rekryteringsprocessen. Personal- Information om rekryteoch ringsprocessen

Sid 11 (13) diskrimineringslagstift- för ningen ska genomföras. Personal- 8 Jämn könsfördelning mellan kvinnor och män. På vilket sätt planerar arbetsgivaren erbjuda utbildning, kompetensutveckling och andra lämpav arbete liga åtgärder för attt främja en jämn j fördelning mellan kvinnor och män i skilda typer och inom olika kategorier av arbetstagare e. Behöver inte vara en utbildning kring jämställdhet och mångfald specifikt utan en utbildningsinsats som syftar till att öka jämställdheten och mångfalden. En jämn könsfördelning ska eftersträvas vid kontoret. Alla rekrytering ska vara kompetensbaserad. Rekryteringar ska genomföras påå ett korrekt sätt. Den fysiska arbetsmiljön ska fungera för både män och kvinnor Statistik Information om rekryteoch ringsprocessen diskrimineringslagstift- för ningen ska genomföras. Personal 9 Insatser vid ojämn könsfördelning Vilka insatser planerar arbetsgivaren vidta när det på en arbetsplats inte är en i huvudsak jämn fördelning mellan kvinnor och män i en viss typ av arbete eller inom i en viss kategori av ar- av betstagare. Hur ska arbetsgivaren vid nyanställning särskilt anstränga sig för att få sökande det underrepresenterade könet, så att andelen arbetstagare av det underrepresenterade könet efter hand ökar? Här kan hänsyn tas till arbetsgivarens resurser och andra omständigheter som försvårar för arbetsgivaren. Jämn balans mellan kvinnor ochh män. Andel kvinnor i förhålmän. lande till Om lika kompetens ska det underrepresente- möjligt rade könet, om rekryteras.

Sid 12 (13) Utbildning till i kompetensbaserad rekrytering och diskri- mineringslagstiftningen /Personal Lönefrågor 10 Osakliga skillnader i lön och andraa anställningsvillkor Varje nämnd och styrelse med minst 25 anställda ska vart tredjee år göra lönekartläggning i syfte attt upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön och andraa anställningsvill- om eventuellt förekommande löneskillnader har direkt eller indirekt samband med kön. kor mellan kvinnor och män som utför lika och likvärdigt arbete. Arbetsgivaren ska bedöma Inga osakliga löneskillnader ska förekomma. Lönestatistik Alla medarbetare ska informeras om "Riktlin- jerr vid lönesättning". Analys av lönebilden för kvinnor och män genomförs var tredje år. Personal- Inför den årliga löneö- fram för att följaa löneut- versynen tas statisk vecklingen. Personal- 11 Handlingsplan för jämställda löner Varje nämnd och styrelse ska vart tredje år upprätta en handlingsplan för jämställda löner och där redovisa resultatet av kartläggningen och analysen enligt 10. I planen ska anges vilka lönejusteringar och andra åtgärder som behöver vidtas för att uppnå lika lönn för arbetee som är att betrakta som lika eller likvärdigt. Detta ska genomföras så snart som möjligt och senast inom tre år. En redovisning och en utvärdering av hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i efterföljande handlingsplan.

Sid 13 (13) Om osakliga löneskillnader finnss ska en handlings splan upprättas Önskvärt resultat Jämställda löner Lönestatistik Analysera lönestatisti- ken Personal- 12 Informera fackligaa organisationer Varje nämnd och styrelse ska förse de fackliga organisationernaa som arbetsgivaren harr kollek- vid kartläggning, analys och upprättande av handlingsplan för jämställda löner. Det ska framgå att fackligaa företrädaree har blivit informeradee om handlingsplanen. tivavtal med, med den informationen som behövs för att organisationen skaa kunna samverka Samverkan i förvaltningsgrupp. Vår jämställdhets- och mångfaldsplan behand- lass i förvaltningsgrup- pen Administrativ chef Lönekartläggning Analys och utvärdering av föregående plan Tillägg och ändringar från föregående plan