Leva hela livet Ett genombrottsprojekt inom Bollnäs kommuns äldreomsorg, som syftar till att öka välbefinnandet hos de äldre, med fokus på delaktighet, aktivitet och hälsa.. September 2010 - maj 2011
Leva hela livet Att få vara socialt och fysiskt aktiv efter sin förmåga och att känna delaktighet i beslut som rör individens liv och vardag, är viktiga faktorer för att känna meningsfullhet och välbefinnande hela livet! När vi inte längre klarar detta på egen hand, är äldreomsorgens medarbetare en avgörande och viktig resurs. Leva hela livet är det tredje genombrottsprojektet inom Bollnäs kommuns äldreomsorg. Målet med samtliga projekt har varit att på ett strukturerat sätt, med stöd av genombrottsmetoden, öka välbefinnandet för de äldre med fokus på delaktighet, aktivitet och hälsa. Leva hela livet har engagerat 13 arbetsgrupper som tillsammans testat nya idéer och arbetssätt i vardagen för att öka de äldres välbefinnande. Tyngdpunkten har legat på att förbättra måltidsmiljö, måltidsordning, öka antal utomhusvistelser, sociala och fysiska aktiviteter samt att förbättra personalens planering av det praktiska vardagsarbetet. Genom att olika yrkeskategorier arbetat tillsammans mot gemensamt uppsatta mål har det tvärprofessionella samarbetet främjats och kunskap om vård och omsorg ökat. Teamdeltagarna uppger att man tänker annorlunda, fokus på individen har ökat samt att man i större grad arbetar utifrån ett rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt*. Utöver detta har personalen i berörda verksamheter även fått kunskap om en metod i förbättringsarbete. I arbetsperioder har teamen testat sina idéer i det praktiska vardagsarbetet och däremellan deltagit på tre lärandeseminarier. Dessa heldagar har syftat till att ge kunskapspåfyllnad genom olika föreläsare samt inte minst att sprida goda idéer och inspireras av övriga teamdeltagare. DELTAGANDE TEAM Anhörigstöd, Vågenhälsan, Bollnäs Gutenbergs äldreboende, våning 2, Bollnäs Gutenbergs demensboende, våning 3, Bollnäs Hamrelunds äldreboende, våning 5.0, Bollnäs Karlslunds äldreboende, Solrosen, Bollnäs Karlslunds demensboende, Violen, Bollnäs Karlslunds demensboende,ljungbacken, Bollnäs Karlslunds äldreboende, Björkbacken, Bollnäs Karlslunds demensboende, Kvarnbacken, Bollnäs Karlslunds demensboende, Enbacken, Bollnäs Nedre Ren, gruppbostad, handikappom- sorgen, Bollnäs Ringslyckan, demensboende, Rengsjö Ängslunda korttidsboende, våning C, Arbrå Som stöd i metod och tillvägagångssätt har samtliga 13 team haft en handledare. Handledarna har rekryterats inom kommunens äldre- och handikappomsorg för att bibehålla och sprida kunskap om arbetssätt och metod inom verksamheten. *Rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt: Att den äldre har möjlighet att vara aktiv utifrån sin egen förmåga och sina önskemål. Aktiviteter och träning integreras i vardagen där de bästa träningsmöjligheterna finns, t.ex. vid daglig hygien, hushållsarbete, samvaro, promenader, utevistelse och trädgård.
Genombrottsmetoden Att hitta nya sätt att arbeta och att lära av varandra DEN GRUNDLÄGGANDE IDÉN med genombrottsmetoden är att lyfta fram erfarenhet och kunskap som finns men som inte tas till vara eller ges möjlighet att komma fram. På verksamhetsnära nivå jobbar man med frågan Vad kan vi/jag göra här och nu? Med kundernas bästa för ögonen tar sig medarbetarna inom en organisation an ett förbättringsområde. Därefter testas förändringar i liten skala, dels utifrån evidensbaserad kunskap, dels utifrån tankar och idéer som finns i arbetsgruppen som man tror kan leda till förbättringar för de äldre. Genom att testa idéer i praktiskt arbete lär man sig vilka förändringar som leder till förbättringar. Det kan även uttryckas som att gapet minskar - mellan det vi vet och det vi gör. Ett genombrott inträffar när medarbetare som står kunderna nära hittar ett nytt och bättre sätt att stödja den äldre på. Metoden kommer ursprungligen från USA. Den har bearbetats för att passa svenska förhållanden och kan användas av alla yrkeskategorier inom vård och omsorg. www.skl.se. DET ÖVERGRIPANDE MÅLET i Leva hela livet har varit att öka välbefinnandet för de äldre med fokus på delaktighet, aktivitet och hälsa. För att utvärdera effekten av sitt arbete har samtliga team under projekttiden skattat de äldres glädje och välbefinnande*. Några team har även valt att göra egna skalor/mätningar enligt liknande principer. Här är ett exempel på en glädje och välbefinnadekalkyl. antal tillfällen 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 09-40 42 Antal tillfällen i % där glädje och välbefinnande =>4. Ängslunda A4 44 46 48 50 52 10-10-01 vecka I maj 2011 kan vi konstatera att de 13 teamen sammanlagt testat och utvärderat 100 nya idéer och arbetssätt. Flertalet av dem har varit lyckade och permanentats i det dagliga arbetet. HÄR FÖLJER EN SAMMANFATTNING av teamens erfarenheter och slutsatser. För mer information, hör av dig till teamens kontaktpersoner. 3 5 7 9 11 13 15 17 Antal Mål * Glädje och välbefinnande skala där teamen skattat de äldres välbefinnande på en femgradig skala. 1= djupt olycklig, nedslagen eller illa till mods, 2= bekymrad, en smula olycklig, 3=neutral, 4= någorlunda nöjd och belåten, relativt lugn och harmonisk, 5=mycket glad och på väldigt gott humör. Skalan kommer ursprungligen från Uggledalens äldreboende i Göteborg.
Teamens erfarenheter Gutenberg, våning 2 Lisa Jonsson, Kristin Krigh, Rose-Marie Jonsson, Lena Rundgren. Saknas: Britt-Marie Wärn. Gutenberg, våning 3 Christina Wall, Mona Sonefors, Lisa Karlsson, Agneta West. Karlslund, Ljungbacken Fia Zewgren, Emma Hägglund, Therese Johansson Saknas: Kerstin Olsson. Karlslund, Björkbacken Margareta Persson, Lena Söderlund, Lena Rydbäck, Anita Eriksson. Att delta i projektet Det är bra att få inspiration från andra som jobbat annorlunda. ATT DELTA I PROJEKTET var ett lätt val för många team. Inspiration från tidigare team, önskan om att lära sig prioritera och planera var några skäl. Andra ville förändra och förbättra en viss situation. Vi sprang om varandra, det var stökigt och rörigt. Vi serverade och bredde smörgåsar fast många kunde själva. Nu ville vi skapa en gemenskap och en delaktighet, säger Fia Zewgren på Ljungbacken. Dessutom avsätts tid i projektet och då är det bra att passa på när vi nu vill få en förändring. Några team anmälde sig på chefens inrådan. Vårt boende är nyöppnat och de ville att vi skulle gå med för att få ideer och skapa rutiner, säger Viktoria Ed på Ringslyckan i Rengsjö. FRIGÖRA TID FÖR KUNDEN var ett genomgående mål för de flesta. Genom att lära sig strukturera arbetet och se över rutiner så hoppades man skapa utrymme för aktiviteter. En anledning var också viljan till förändring kring måltidssituationen. GLÄDJE- OCH VÄLBEFINNANDESKALA har teamen använt för att se hur kunderna mådde, och jämföra skillnaden mellan olika dagar och aktiviteter. Vårt första test var hur vi skulle fylla i skalan. Det gjorde det enklare för oss när vi skulle använda skalan och mäta kundernas välbefinnande, säger Margareta Persson på Björkbacken. Vi hade svårt att komma ihåg att fylla i skalan i början, säger Eva Jansson på Ängslunda. Men vi är bättre på det nu. Genom skalan ser vi kunderna på annat sätt och blir mer medveten om hur de mår, säger Inga-Lill Karlsson på Nedre Ren.
Teamens erfarenheter Hamrelund, våning 5.0 Kristin Lindberg, Britta Larsson, Malin Fredriksson. Ängslunda, korttidsboende, våning C Viola Unger, Kristina Nordlund, Maria Engstedt, Eva Jansson, Linda Johansson. Karlslund, Violen Anette Johansson, Anna Rödin. Saknas: Margareta Forsebrandt. Karlslund, Solrosen Sofia Larsson, Anna-Britt Duveskog, Elisabeth Löfman. Roligt, men lite upp och ner... PERSONALENS VÄLBEFINNANDE har mätts av några team. De har använt sig av en smilegubbe med glad, neutral eller ledsen min. Vi har mätt 2-3 gånger. Om någon, som exempelvis jobbade i blå arbetslag, ritade en sur gubbe, så kunde det följas upp, kanske ändra arbetsuppgifter eller liknande. Vi såg ett samband; om kunden mår bra så mår också personalen bra och tvärtom, säger Britt-Marie Strand på Enbacken. LÄRORIKT, INTRESSANT OCH ROLIGT är några av de vanligaste synpunkterna när arbetet i projektet ska sammanfattas. Bra föreläsningar som inspirerat samt möjligheten att utbyta erfarenheter var positiva upplevelser. Men arbetet har inte varit helt lätt alla gånger. Flera grupper har haft lite jobbigare perioder, speciellt i början. Roligt, men lite upp och ner, säger de på Ljungbacken. Det har varit perioder som varit riktigt kämpiga. Att få alla med är inte lätt och vissa tester har inte funkat, men nu känns det riktigt bra. Vi kom med i rätt tid, för vi behövde göra något åt vår planering, säger Maria Engstedt på Ängslunda i Arbrå. SVÅRAST I PROJEKTET tycker många att dokumentationen har varit. Man var inte så van vid att sitta vid datorn och att formulera sig. En annan svårighet som många team fått kämpa med var att få hela personalgruppen med sig i arbetet. Några hade svårt att släppa det gamla sättet. Några hade också svårigheter att få tid till teamträffarna. Vi har haft svårt att få våra arbetskamrater att följa arbetsordningen, och att jobba enligt schemat vi kommit överens om. Vi ville ge kunden mer tid, vi är inte där ännu men har kommit en bit på väg, säger Lena Rundgren på Gutenberg 2. På Ängslunda har våningen reparerats under året. Det har medfört en del svårigheter med att få med övrig personal. Kanske misslyckades därför testet med märkning av kläder vid tvätt. Vi kom in sent i projektet och missade det första seminariet. Det gjorde att det blev svårt att komma igång med arbetet, säger Yvette på Anhörigstöd. Vi har haft svårt att få tid till våra teamträffar och att få hela personalgruppen med oss i arbetet. Dokumentera tyckte flera var väldigt jobbigt i början, säger Anette Johansson på Violen.
Teamens erfarenheter Ringslyckan Annika Persson, Viktoria Ed, Siv Johansson. Anhörigstöd, Vågenhälsan, dagverksamhet Yvette Eriksson, Marie Eriksson, Ellinor Walfridsson. Vi har fått ett nytt tänk! Nedre Ren, gruppbostad,handikappomsorgen Inga-Lill Karlsson, Maria Nylander och Petra Riström. Saknas: Yvonne Ljung. Vi tänker annorlunda. Skattningen gör att vi ser kunden mer och reflekterar på ett annat sätt. Vi är mer öppna för flexibla lösningar och individuell anpassning. Det behöver inte vara som förut, kanske går det att göra på annat sätt. TESTERNA HAR VARIT BRA och förbättrat mycket i arbetet. Det är alla överens om. Arbetsgången där alla fick tycka till och arbetet strukturerades upp med dokumentationer och utvärderingar var positivt. Det var bra att kunna gå tillbaka och se vad som bestämdes och vad man gjort. Sätt ett mål, se vägen dit och utvärdera sedan. Det är inte svårt. Alla är med och får tycka till efter ett test. Är det en förbättring, så blir det varaktigt, så beskriver Heidi Norin på Enbacken hur de jobbat i projektet. Det är lättare att komma igång med saker. Vi är mer flexibla och kan tänka nytt, säger Siv Johansson på Ringslyckan. EN ELEKTRONISK ARBETSYTA på kommunens intranät har fungerat som grupparbetsplats. Här har teamen lagt ut sin arbetsrapport, testcykeljournaler, diagram m m. samt haft möjlighet att ta del av varandras arbete och idéer. DET ÄR VIKTIGT ATT FÖLJA UPP det man beslutat, säger Elisabeth Löfman på Solrosen. Planering är A och O. Det är viktigt att få hela personalgruppen med. Planera och sätt små mål och fokusera, så är det lättare att de blir uppfyllda, säger Annika Persson på Ringslyckan. Många av förändringarna är små saker som leder till en förbättring. Att börja i det lilla är ett gott råd. Metoden ger en tydlighet och man ser vad man åstadkommit. ATT FORTSÄTTA MED TESTER efter projekttiden är alla överens om. De flesta planerar också att fortsätta dokumentera och överlag har många tester nu blivit rutin. Vi kommer absolut att fortsätta med att både testa och dokumentera för att skapa förändring och utveckling, säger Birgitta Sundqvist på Kvarnbacken. Det måste bli en stående punkt med Så här arbetar vi på APT-mötena framöver. Det är en process och det behövs syre annars kan det självdö, säger Lena Söderlund på Björkbacken.
Teamens erfarenheter Karlslund, Enbacken Britt-Marie Strand, Heidi Norin, Margareta Jonsson. Karlslund, Kvarnbacken Inga Fernström, Anette Lindberg, Johanna Wigers, Birgitta Sundkvist, Jannett Källänge. Delaktighet i vardagen är något som både uppskattas och leder till ökad trivsel för kunden. Det är roligare att jobba nu. Kunderna är gladare och alla har accepterat att aktiviteter och samvaro är lika viktiga som det praktiska arbetet. Vi tillåter oss själva att ha mer tid för kunden. EN ÖKAD ARBETSGLÄDJE tycker många att arbetet har gett. När man strukturerat upp arbetet så kunde man fokusera mer på den egna arbetsuppgiften. Det blev mindre stress och oro, arbetet upplevdes roligare när det fanns mer tid för kunderna Det är roligare att jobba nu. Kunderna är gladare och alla har accepterat att aktiviteter är lika viktiga som det praktiska arbetet. Vi tillåter oss själva att ha mer tid för kunden, säger Maria Nylander på Nedre Ren. Tidigare dubbelkollade vi och sprang om varandra för att se till att allt blev gjort. Nu litar vi mer på varandra, säger Anna-Britta Duveskog på Solrosen. Nu hjälper vi varandra och arbetar inte mot varandra. Rehab säger att det är en annan känsla att komma in på våningen nu. Förut var det mycket prestige och en känsla av att Rehab var där för att kolla. Nu har vi lärt känna varandra och jobbar åt samma håll. Alla vet vad den ska göra och jag planerar min egen dag. Ja, det är roligare nu, säger Britt-Marie Strand på Enbacken. Vi har jobbat tillsammans i många år så gruppen fungerar bra. Men vi har lärt oss acceptera att aktiviteter är lika viktiga som andra göromål, säger Mona Sonefors på Gutenberg 3. I början var det stressigt med det nya synsättet. Men nu är det mycket lugnare. Alla vet vad man ska göra, säger Anna Rödin på Violen. DE ÄLDRES VARDAG har blivit lugnare. Personalen vet vad de ska göra och det är mindre spring. Många team har kunnat frigöra tid för aktiviteter. Det har lett till större trivsel och mer delaktighet i vardagen. Lyckade test med bland annat nattfasta, medicinering och veckoplanering har bidragit till att både personal och kunder nu mår bättre. Andra saker som förändrat de äldres vardag är gemensamma aktiviteter och egen tid med exempelvis utevistelser, handmassage eller annat som kunden önskat.
Praktisk planering Praktisk planering frigjorde egen tid för kunden. Den praktiska planeringen skapade möjligheter. Alla tester dokumenterades och följdes upp. Nyckelfärger strukturerade upp arbetet. Frigöra tid för kunden Stort fokus har lagts på den praktiska planeringen eftersom målet att frigöra tid för aktiviteter fanns hos alla team. Innan testen så sprang personalen om varandra, dubbelkollade och hjälpte varandra. Några hade en planering som fungerade dåligt. Det var vanligt att man kände sig som en smitare om man satt ner med kunden. Det upplevdes bättre att hjälpa andra som sysslade med ex tvätt och städ. Det fanns lite tid för aktivitet. De flesta boenden har nu ett system där ansvarsfördelningen delats upp mellan kök / tvätt / städ/ aktivitet. Teamen har jobbat fram arbetsscheman som passar just den egna verksamheten. Aktivitet kan ligga som ett heldagsschema eller kombinerat med vissa arbetsuppgifter. Idag är det överlag lugnare. Man vet vad man ska göra och kan fokusera på det. Slipper ha allt i huvudet. Man planerar ofta flera veckor framåt. Enbacken och Kvarbacken har exempelvis ett 6-veckors schema. Det är nu accepterat att den som har färgen för aktivitet också ska fokusera på kunden och inte tvätta, städa eller liknande.
Praktisk planering - Nu slipper jag dubbelkolla och ha allt i huvudet! Några exempel på test kring den praktiska planeringen Team Gutenberg 2 Gutenberg 3 Ljungbacken Kvarnbacken Anhörigstöd Ängslunda Kvarnbacken Enbacken Test NYCKELFÄRG. För att frigöra tid och strukturera upp arbetet fördelas det praktiska arbetet på tre färger. Varje färg följer ett veckoschema med arbetsuppgifter. Det är lugnare och mindre stress då personalen slipper dubbelkolla. PRAKTISKA TUREN. En person jobbar praktiskt och två har kundfokus. Veckoschema med praktiska sysslor. Fungerar bra, mindre spring, lugnare och mer tid för kunderna. PRAKTISKT PLANERING OCH AKTIVITET. Tidigare fungerade inte den praktiska planeringen. Personal gick in i andras områden. Ansvaret delades därför upp med färgpluppar för kök, tvätt/städ och aktivitet. Nu är det ok att ha aktivitet. Lugnare med endast en personal i köket. Alla mår bättre. ÖNSKADE TID, OCH ACCEPTANS för aktivitet. Ändrade tråkig och tidskrävande rutin med att fylla på förråden varje fredag. Fyllde istället på i samband med städ av lägenhet. Fungerar bra. Mer tid för aktiviet när allt inte behöver inte fyllas på samma dag. INFORMATION TILL ANHÖRIGA. Informationsblad med ramschema till anhöriga en gång/månad. De anhöriga vet vad kunderna gjort under dagen och kan prata om detta vid hemkomsten. Mycket uppskattat. STÄDOMRÅDEN. Delade upp städområden, utöver rummen, där personalen har ett område att städa under en 4-veckors period. Fungerar bra. De bestämmer själva när det finns tid för städning. DUSCH AV KUND. För att minska jäktet kring morgonsysslorna så delades duschningen upp så att det även blev duschtid på kvällen. Mycket lyckat test som innebar lugnare morgnar. FASTA RASTER. För få måltidsmiljön lugnare så behövdes mer personal tillgänglig under lunch. Fasta raster för personalen infördes. Lyckat test med lugnare måltidsmiljö och all personal i tjänst fanns tillgänglig.
Måltidssituationen Flera team valde att jobba med delaktighet i vardagen. Måltiden - en källa till gemenskap Att få vara med och hjälpa till i vardagen skapar en känsla av att vara behövd och delaktig. En kvällsdrink minskade nattfastan och gjorde att kunden mådde bättre. ALLA TEAM har valt att jobba med något kring måltidssituationen. Några ville minska oron och få det lugnare, andra få det trevligare genom mer delaktighet eller öka trivseln på exempelvis helger. EN KÖKSANSVARIG på arbetsschemat har för flera team inneburit att det är en personal som ansvarar i köket. Det har minskat oron och bidragit till att det blev lugnare vi måltiderna. En del har valt att stänga av tv, telefoner och annat störande för att få så lugnt som möjligt i måltidssituationen. HELGDUKNING, att duka med finare porslin, servetter, glas på fot på helgerna är det också team som testat med lyckat resultat. Det blev trevligare och både personal och kunder fick en helgkänsla. ATT MINSKA NATTFASTAN var också något man jobbat med. En del gav tidig frukost, exempelvis i samband med medicinturen, medan andra gav kvälls- eller nattmål. Genom att ge något extra om tiden blev mer än 11 timmar mellan målen så mådde kunden bättre, var lättare att hjälpa upp på morgonen, samtidigt som också vikten och hälsan behölls. Här är några fler exempel på test vid måltiderna Team Enbacken Ljungbacken Test DUKA MED KAROTTER. För att öka välbefinnandet och delaktigheten dukades ett bord för självservering, för de kunder som kunde klara det. Testet uppskattades mycket och är nu en rutin. LÅNGBORD MED BORDSPLACERING. För att stilla oro och få lugnare måltider ändrades dukningen till långbord. Personalen satt med. Inga störande ljud och inget plockades bort förrän alla var klara. Mycket lyckat resultat, det blev trevligare kunderna åt bättre, tog själva och hjälpte varandra.
Måltidssituationen Duka extra festligt på helgen uppskattades av kunderna. Långbord med bordsplacering minskade oron. Duka med karotter och ta själv var ett lyckat test. Fredagsmys var en aktivitet som engagerade alla. Team Nedre Ren Test FREDAGSMYS. För att öka gemenskapen och delaktigheten så förbereddes och dukades det extra trevligt på fredagar. Alla åt tillsammans. Uppskattat och något kunderna och all personal såg fram emot. Kvarnbacken Violen Björkbacken Anhörigstöd Gutenberg2 Ljungbacken KVÄLLSMÅL I LÄGENHETEN. Orolig kund fick kvällsmålet i sin lägenhet. Önskade även andra måltider där. Bra resultat med lugnare miljö för alla parter. MINSKA NATTFASTAN För att minska nattfastan och oron på morgonen så fick alla något i magen före frukost. Skedde i samband med medicinturen. Resultatet lyckat med mindre oro, bättre humör och lättare att hjälpa upp kunden på morgonen. DELAKTIGHET. För att öka delaktigheten och få lite festligare kring helger så fick kunden hjälpa till att duka på/av, torka borden och sopa. Dukade helgfint, inga haklappar och avstängda telefoner. Mycket uppskattat. Kunden spillde inte mer och det har blivit lugnare och trevligare. FÖRBEREDA MÅLTID. De kunder som ville erbjöds att hjälpa till att duka och förbereda lunchen. Lyckat test. De kände sig nyttiga och behövda och de ville fortsätta att vara delaktiga. MINSKA NATTFASTAN. Skrev ner tidpunkt när kunden åt onsdag kväll och stämde av när kunden åt torsdag morgon. Om tiden var mer än 11 timmar så serverades, kvälls-/nattdrink eller tidigt morgonmål. Kunden vägdes en gång i månaden. Fungerade bra. MEDICINTUREN PÅ MORGONEN. Köksansvarig går rond och delar ut medicin på morgonen. Ger tidig morgondryck exempelvis yoghurt. Alla mådde bättre.
Aktiviteter i grupp Grädda våfflor tillsammans var en uppskattad aktivitet. Här är det sittdans på gång. Att sätta frön och plantera engagerade många. Här dansas det på Solrosen. En meningsfull vardag FLERA HADE redan tidigare arbetat med aktiviteter som exempelvis utevistelse, gympa, bingo, fikastunder m m. Genom sin medverkan i projektet så har de nu fått en bekräftelse på vikten av social samvaro och fysisk aktivitet. Nya aktivteter planerades in i veckoprogrammet och några team satte mål att det ska vara en planerad aktivitet per vecka eller var 14:e dag. Via pricksystem så har flera team fått kontroll på vilka som deltagit i aktiviteterna och att alla fick samma möjlighet till aktivitet. Lyckade test som nu är rutin Team Test Enbacken AKTIVITETSTAVLA. För att informera och få fler delaktiga i gemensamma aktiviteter så gjordes en anslagstavla där dagens aktiviteter stod. Positiv respons från kunder. De gick dit och såg vad som var på gång. Solrosen GEMENSAM AKTIVITET. För att öka gemenskapen och trivseln planerades en gemensam aktivitet in varje vecka. Det kunde vara film, måla, plantera frön osv. Uppskattat av kunderna. Hamrelund HELGAKTIVITET. Eftersom kunderna bor i egna lägenheter och i olika våningsplan så önskades en gemensam aktivitet för att stärka gemenskapen. Aktiviteter planerades till varje helg. Vad som skulle ske bestämdes på morgonen. Ex fika, film, bak, spel, lunch. Mycket lyckat. Bättre gemenskap och alla tyckte att helgerna blev trevligare. Ringslyckan MATLAGNING. För att öka gemenskapen lagades någon enklare maträtt tillsammans var 14:e dag. Ex pizza, våfflor m m. Lyckat test. Kunderna var mycket glada att få vara med. Kvarnbacken UTEVISTELSE för en kund varje vardag. Det skrevs in i veckoplaneringen. Målet uppnåddes inte helt pga klädbrist, kräksjuka mm. Testet var mycket uppskattat, testas vidare. Anhörigstöd TEMAVECKOR. För att få meningsfullare vistelse och delaktighet planerades Temaveckor in. Det kunde vara bak, matlagning, påsk osv. Mycket lyckat och omtyckt.
Egen tid ATT GE KUNDERNA EGEN TID med personal är något de flesta team arbetat med. Med egen tid menar man att personal gör något tillsammans med en kund utifrån kunden intresse, önskemål och förmåga. Det kan vara allt från att rulla håret, handmassage, titta på kort eller lösa korsord till att ta en promenad. UTEVISTELSE är något många team jobbat med. Via olika pricksystem så kunde personal hålla koll på vilka kunder som fått vara ute. Att komma ut var en uppskattad aktivitet. En stunds promenad gjorde ofta att kunden mådde bättre. Exempelvis jobbade Kvarnbacken för att alla kunder skulle få komma ut minst en gång per vecka. Utevistelsen skrevs in i veckoplaneringen. Lyckade test som nu är rutin Team Gutenberg 3 Solrosen Hamrelund Enbacken Violen Test VILA OCH UTEVISTELSE. För att minska oro fick kunden vila på dagen samt ha utevistelse. Anteckningar fördes varje dag för att mäta resultat och se vad som passade kunden. Det blev lugnare och kunden mådde bättre. EGEN TID. Efter praktisk planering fanns tid till egen tid för alla varje vecka. Förslagslista togs fram för aktiviteter. Fungerade bra. BAKA MED EN KUND till gemensamt fika. Kunden uppskattade det mycket och var engagerad med recept och tyckte det var kul att få bjuda övriga kunder på fika. AKTIVITETSDOKUMENTATION. För att säkerställa att alla får egen tid så gjordes en lista där man prickade av när kund fått egen tid, och vad man gjorde. Aktivitetsansvarig ansvarade. Testet var lyckat. STÄDA MED KUND. För att öka delaktigheten så fick vissa kunder delta i städningen av sin lägenhet. En tyckte det var roligt att deltaga andra njöt av att passivt titta på. Lyckat test.
Handledarna Att sätta mål, planera och... följa upp I med- och motgång - vi finns för att stötta, vägleda och ge energi. Therese Persson, Kia Olsson, Ingela Hedblom, Viktoria Törnros, Åsa Eriksson, Birgitta Svensson, Annika Bäckström-Tysklind, Anita Wikström, Ulrika Johnson, Marie Friberg, Marianne Sundström. Saknas på bild: Berith Haglund- Johansson och Ann-Kristin Larsson VISST TAR DET TID för teamen att komma igång och komma in i arbetssättet. De behöver coachning att sätta mål med fokus på kunden och att sedan planera samt följa upp arbetet i testcyklarna, säger Birgitta Svensson. Många känner en rädsla inför att skriva och formulera sig. Där har vi kunnat hjälpa till. Många är också vana att chefen bestämmer och blir därför glatt överraskade av att det nu är de själva som beslutar. OM PERSONLIG UTVECKLING Att handleda kollegor har varit lite pirrigt. Det är en ovanlig och inspirerande situation att se vilken tilltro de har till oss. Många av oss har tidigare varit teammedlemmar i genombrottsprojekt, så det har nog gjort det lättare att förstå de problem som teamen ställs inför. Vi känner oss trygga eftersom vi gjort det förr, säger Marie Friberg. Det här är en chans att både utveckla verksamheten och sig själv. Det är svårt att inte leda för mycket. Det är så lätt att gå in och säga och komma med idéer. Men det är teamen som har svaren, de har testat massor av idéer som nu har blivit fasta rutiner, säger Anita Wikström. HANDLEDARTRÄFFARNA har varit viktiga för att utbyta erfarenheter och fylla på energin, säger Kia Olsson. Gruppen har varit tvärprofessionell så vi har fått olika infallsvinklar. Alla 13 handledare jobbar inom verksamheten och finns kvar även efter projekttiden, vilket är bra för det fortsatta arbetet. DET HAR VARIT GIVANDE att följa teamens utveckling, säger handledarna sammanfattningsvis. Att se det positiva som hänt mellan varje teamträff gör att man som handledare blir glad ända in i själen. Teamen har kommit olika långt. Några är i början på resan och andra har nått längre. Men alla har haft nytta av metoden och kommer att fortsätta på något sätt. Alla har fått en ökad insikt och många ser sitt jobb på ett annat sätt än tidigare. Nya frågor diskuteras och det finns ett större engagemang. Nu måste det nya tänket förvaltas väl. Cheferna har en viktigt uppgift att inspirera till fortsatt utvecklingsarbete och skapa förutsättningar för samverkan.
Genombrottsprojektet - Leva hela livet Att få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande i vardagen är ett av äldreomsorgens mål. Till ett värdigt liv hör att känna meningsfullhet och att få vara delaktig i beslut som rör ens liv och vardag. GENOM ATT ARBETA med det som vi ibland benämner mjuka värden ökas de äldres möjlighet att känna välbefinnande och att få Leva hela livet! För många äldre är måltiderna dagens högtidsstund, något att se fram emot. Dofter, ett vackert dukat bord och samvaro och gemenskap med andra människor ger inte bara matlust utan välbefinnande i största allmänhet! De flesta människor uppskattar natur och frisk luft. De äldre är inget undantag. En vacker utemiljö och aktiviteter utomhus sänker stressnivå och ökar välbefinnandet. Att efter intresse och förmåga ta del av ett varierat utbud av kultur, underhållning, sociala och fysiska aktiviteter stärker både hälsa och välbefinnande. I LEVA HELA LIVET har personal inom äldreomsorgen visat att det finns både kunskap och idéer om hur man kan arbeta för de äldres välbefinnande, delaktighet, aktivitet och hälsa. De människor vi möter har skiftande behov och önskemål. Därför måste vård och omsorg vara individuellt anpassad och ofta kan man behöva pröva många olika vägar innan man hittar rätt. Projektet har varit ett tillfälle att lära av varandra och inspirerat till att våga pröva nya, annorlunda idéer och arbetssätt i det praktiska arbetet och i de äldres vardag.
Kontakta oss om du vill veta mer! Projektansvarig Eva Lahenkorva, äldreomsorgschef, Bollnäs kommun eva.lahenkorva@bollnas.se Projektledare Birgitta Svensson, birgitta.svensson@bollnas.se Teamens kontaktpersoner Gutenbergs äldreboende Gutenberg våning 2 Lisa Jonsson, lisa.jonsson@bollnas.se Gutenberg våning 3 Mona Sonefors, mona.sonefors@bollnas.se Vågen Hälsan Anhörigstöd, dagverksamheten Yvette Eriksson, yvette.eriksson@bollnas.se Marie Eriksson, marie.eriksson@bollnas.se Hamrelunds äldreboende Hamrelund 5:0 Kristin Lindberg, kristin.lindberg@bollnas.se Karlslunds äldreboende Björkbacken Lena Söderlund, lena.soderlund@bollnas.se Enbacken Heidi Norin, heidi.norin@bollnas.se Kvarnbacken Birgitta Sundqvist, birgitta.sundkvist@bollnas.se Ljungbacken Fia Zewgren, ann-sofie.zewgren@bollnas.se Therese Johansson, therese.johansson@bollnas.se Solrosen Elisabeth Löfman, elisabeth.lofman@bollnas.se Violen Anna Rödin, anna.rodin@bollnas.se Anette Johansson, anette.g.johansson@bollnas.se Ringslyckan Annika Persson, annika.persson@bollnas.se Nedre Ren Gruppbostad Handikappomsorgen Petra Riström, petra.riström@bollnas.se Ängslunda äldreboende C korttidsvistelse Kristina Nordlund, kristina.nordlund@bollnas.se Linda Johansson, linda.johansson@bollnas.se Foto: Birgitta Svensson, Anneli Wiklund m fl. Produktion: Anneli Wiklund, informationskontoret Bollnäs kommun. Tryck: RG -Tryck 2011 Bollnäs kommun www.bollnas.se tfn 0278-25o 00