Dialog med hushåll Samtal som metod för minskat bilåkande
Vad är Dialog med hushåll? Telefonsamtal med hushåll i pendlingstråken i och kring Göteborg Syfte: att minska bilåkandet, genom att: Informera Coacha och motivera Provåkarkort Positiva resultat sedan tidigare Uppföljningssamtal efter 6 mån och 1 år.
Genomförande Indikator Nudging
Genomförande Målgrupp Bilister som reser till eller genom Göteborg i rusningstrafik minst två dagar per vecka. Föravisering med vykort följt av strukturerade telefonsamtal Urval Bilägande hushåll i kommuner längs de stora pendlingsstråken till Göteborg.
Resultatens tillförlitlighet Dialogsamtalen var i första hand inte till för datainsamling utan för informationsspridning, Dialogen bygger på frivillighet stort bortfall Urvalsramen fångar inte alla bilpendlare, Urvalet omfattar heller inte alla postnummerområden per kommun utan ett strategiskt urval har gjort Endast de som ville bli uppringda igen ringdes upp för halv- och helårsuppföljning
Respondenter Målpopulation Okänd storlek Uppringda 101 602 Samtal 50 003 Dialog 11 147 Halvårsuppföljning 3 247 Helårsuppföljning 1 568
Om respondenterna Analysgrupp Andel i dialogen Andel i halvårsuppföljningen Andel i helårsuppföljningen Kvinna 39% 36% 36% Man 61% 64% 64% 18-30 år 10% 7% 7% 31-45 år 38% 39% 38% 46-65 år 49% 50% 51% >65 år 3% 4% 4% Göteborg 51% 48% 26% Kungsbacka 12% 12% 18% Kungälv 12% 6% 6% Lerum 6% 11% 15% Mölndal 12% 11% 15% Partille 8% 12% 19% Bas 11 147 3 247 1 568
Sammanfattade resultat
Vid halvårsuppföljning: 68% har utnyttjat möjligheten att provåka och av dessa har 44% fortsatt åka på fritiden eller till jobb/skola.
Slutsatser Det finns en vilja att bidra till att minska trängseln i trafiken till och genom Göteborg. Ungefär hälften kan tänka sig att använda åtminstone ett av de alternativa resesätt som lyfts fram i dialogen i någon utsträckning av sina pendlingsdagar. men många uppger att det finns hinder till att göra detta. De främsta hinder till att göra detta är förutsättningar på jobbet eller privat samt avsaknaden av reella resealternativ, till exempel att det är för lång restid i kollektivtrafiken. Många av de som minskat antalet resdagar ensamma i bil åker mer kollektivt En av tre uppger att de numer åker kollektivt på regelbunden basis. De som åker färre dagar ensamma i bil väljer även i högre utsträckning än övriga att samåka, arbeta hemifrån eller att cykla. men även de som inte har minskat antalet resdagar bidrar på andra sätt till att minska trängseln. Ungefär tre av tio respektive en av tio väljer att åka andra tider eller att åka andra vägar för att minska trängseln på vägarna. Dialogen har nått ut till fler än 100 000 hushåll via vykortsutskick, 50 000 har fått ett samtal och 11 000 har deltagit i dialogen. samlat in information om resvanor samt förbättringsförslag. varit bidragande i beslut att minska antalet resdagar hos 11% av de som minskat antalet resdagar ensamma i bil.
Nudging Påverka beslutssituationen Inga förbud Det ska vara enkelt att undvika påverkan Syftet med påverkan är bättre beslut
Forskningsfråga: Kan man genom en dialog påverka människors resande, och hur ska dialogen utformas för att effekten ska bli så stor som möjligt?
Olika stimuli Fördelar för miljön/ fördelar för privatekonomi Hur troligt är det att du kommer att förändra dina resvanor? Kan du lova att förändra dina resvanor?
Preliminära Resultat (Forskningsartikel är planerad till årskiftet) Period 1: 4,32 dagar Period 2 (uppföljning): 3,73 dagar Cirka 65% har inte förändrat bilanvändningen, 9% ökat,
Jämförelse med trängseldata
Vill ändra mot Vill inte ändra Vill ändra (40 %) Period 1: 4,2 resor Period 2: 3,5 resor Förändring: 0,7 resor Vill inte ändra (60 %) Period 1: 4,4 resor Period 2: 3,9 resor Förändring: 0,5 resor Minskat resande i båda grupper
Slutsatser Belägg för en effekt av dialogen i sig. Och inte hur dialogen eller nudgingmetoderna utformades.
Men.. En kostnadseffektiv metod att minska bilåkandet? Alternativkostnader? Bestående effekter? Kan man bli skickligare på att hitta rätt målgrupp?