ASPERO. Aspero Idrottsgymnasium Halmstad. Kvalitetsredovisning Läsåret 2017/18 IDROTTSGYMNASIUM

Relevanta dokument
ASPERO. Aspero Idrottsgymnasium Halmstad. Kvalitetsredovisning Läsåret 2016/17 IDROTTSGYMNASIUM. Aspero Idrottsgymnasium Halmstad

ASPERO. Kvalitetsredovisning Läsåret Aspero Idrottsgymnasium Göteborg. IDROTTSGYMNASIUM 1 av 9

ASPERO. Kvalitetsredovisning Läsåret 2014/15. Aspero Idrottsgymnasium Halmstad IDROTTSGYMNASIUM 1. Org nr:

ASPERO. Kvalitetsredovisning. Läsåret Aspero Idrottsgymnasium Karlskrona IDROTTSGYMNASIUM

ASPERO. Kvalitetsredovisning. Läsåret Aspero Idrottsgymnasium Karlskrona IDROTTSGYMNASIUM. Sid 1 av 11

ASPERO. Kvalitetsredovisning. Läsåret 2015/16 Aspero Idrottsgymnasium Halmstad. IDROTTSGYMNASIUM 1 av 11. Org nr:

ASPERO. Kvalitetsredovisning Läsåret Aspero Idrottsgymnasium Göteborg. IDROTTSGYMNASIUM 1 av 10

ASPERO. Kvalitetsredovisning Läsåret Aspero Idrottsgymnasium Göteborg. IDROTTSGYMNASIUM 1 av 9

ASPERO. Kvalitetsredovisning. Läsåret Aspero Idrottsgymnasium Karlskrona IDROTTSGYMNASIUM

ASPERO. Kvalitetsredovisning. Läsåret Aspero Idrottsgymnasium Karlskrona IDROTTSGYMNASIUM

ASPERO. Kvalitetsredovisning. Läsåret Aspero Idrottsgymnasium Karlskrona IDROTTSGYMNASIUM

Kvalitetsredovisning Läsåret 2012/13. Aspero Idrottsgymnasium Halmstad. Org nr:

ASPERO. Kvalitetsredovisning Läsåret 2013/14. Aspero Idrottsgymnasium Halmstad IDROTTSGYMNASIUM 1. Org nr:

Skolplan Aspero Friskolor AB

ASPERO. Kvalitetsredovisning. Läsåret Aspero Idrottsgymnasium Karlskrona IDROTTSGYMNASIUM

Kvalitetsredovisning Läsåret Aspero Idrottsgymnasium Göteborg

ASPERO. Kvalitetsredovisning Läsåret Aspero Idrottsgymnasium Göteborg IDROTTSGYMNASIUM

Kvalitetsredovisning Läsåret !!!!!!!

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12. Aspero Idrottsgymnasium Halmstad. Org nr:

ASPERO. Kvalitetsredovisning Läsåret Aspero Idrottsgymnasium Göteborg IDROTTSGYMNASIUM

Kvalitetsredovisning. Läsåret Aspero Idrottsgymnasium Karlskrona

Skolplan Aspero Friskolor

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/11. Aspero Idrottsgymnasium Halmstad. Org nr:

Skolplan. Aspero Friskolor AB Antagen av skolstyrelsen

Läsåret Borås

Kvalitetsredovisning. Läsåret 2010/11. Aspero Idrottsgymnasium Karlskrona

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VADS SKOLA LÄSÅRET

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

Matteusskolans systematiska kvalitetsarbete

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F

Verksamhetsrapport

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Grundsärskolan

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Gymnasieskola med särskoleelever Läsåret 2012/2013

Skola Ansvarig Rektor:

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan /2013

Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Läsåret 2011/2012

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Stockholm Ansvarig chef: Henric Granholm, rektor. Datum:

ASPERO IDROTTSGYMNASIUM. Skolplan Skolplan. Antagen av skolstyrelsen Org nr:

Kvalitetsrapport. Stadsskogsskolan

Barn och Familj

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/11. Aspero Idrottsgymnasium Göteborg

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

LOKAL ARBETSPLAN

Verksamhetsidé och handlingsplan för ökad måluppfyllelse Norrtullskolan 7-9, läsåret 2017/18

Lokal arbetsplan för Nyköpings Enskilda Gymnasium Läsåret 17/18

Broängsskolan Resultat- och indikatorpalett 2011

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VAD SKOLA LÄSÅRET

Karsby International School Resultat- och indikatorpalett 2012

Kvalitetsrapport

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skola

Trädgårdsstadsskolan Resultat- och indikatorpalett 2012

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016

ASPERO IDROTTSGYMNASIUM INNEHÅLL

Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:

Lokal arbetsplan Läsåret

Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Sandarne skola

Övergripande plan för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolor och skolor i Höörs kommun

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

Kvalitetsrapport. Ramshyttans skola

Skolplan Med blick för lärande

LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Djura skola

Täby Enskilda Gymnasium

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR KYRKSKOLAN LÄSÅRET

, Mikael Johansson, Annie-Frid Johansson, Läsåret Arbetsplan åk F-6

Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014.

Kvalitetsrapport 2017/2018. Grundsärskolan & Gymnasiesärskolan

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsrapport. Stadsskogsskolan

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Klämmaskolan ALINGSÅS

Innehållsförteckning. Inledning 3. Riktlinjer 4. Kvalitetssäkring 5. Verksamhetsbeskrivning 6. Normer och värden 7. Kunskaper 8

2014 / Utvecklingsplan för Stage4you Academy

Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret

Uppföljning av skolresultat - VT 2019

Systematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan

Lokal arbetsplan Läsåret

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

!!!! Kvalitetsredovisning 2013/2014. Ansvarig chef: Tomas Abrahamsson. Datum:

Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/2018 Hede-och Tanumskolan Förskoleklass-årskurs 6

Kvalitetsrapport. Ekbackens skola

Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Arbetsplan Stora Vallaskolan 2018/2019

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Arbetsplan Fryxellska skolan 2017/18

Åtagandeplan. Sorgenfriskolan Läsår 2015/2016

Kvalitetsrapport grundskola avseende läsåret 2014/2015

KVALITETSSAMMANFATTNING NORREVÅNGSSKOLAN 7-9 LÄSÅR

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Verksamhetsplan. Vimarskolan Åk /2016

Lokal arbetsplan Läsåret

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013.

Transkript:

ASPERO Kvalitetsredovisning Läsåret 2017/18 Sida 1 av 11 Aspero Friskolor AB

Innehållsförteckning Bakgrund och organisation 3 i 3 Aspero Friskolor AB 3 Organisation 3 Elever 3 Personal 3 Företagsvision och verksamhetsidé 4 Vision 4 Värdegrund 4 Unikt koncept - idrott och studier 4 Vi ser hela människan 4 Modern utbildning 4 1-till-1 4 Idrotten 4 Metoder och rutiner för kvalitetsarbetet 5 Prioriterade områden för läsåret 17/18 5 Kunskaper och betyg 5 Material och metod 5 Betyg Resultat 5 Analys 5 Examensbevis Studiebevis resultat 6 Analys 6 Jämförelsetal inklusive meritpoäng resultat 7 Analys 7 Åtgärder Kunskaper och betyg 7 Utvärdering av skolplanens mål 8 Material och metod 8 Enkät 8 Åtgärder Skolplanens mål 9 Kursutvärderingar 9 Uppföljning av föregående års kvalitetsredovisning 10 Rektors ansvar, verksamhetsutveckling 10 Material och metod 10 Resultat och analys 10 Sida 2 av 11 Aspero Friskolor AB

Bakgrund och organisation i i öppnades höstterminen 2002. Sedan införande av GY2011 har vi nationella program: Aspero Ekonomi och Aspero Samhälle. Ansvarig skolledare är rektor Magnus Isaksson, som nu genomgår den statliga rektorsutbildningen. Aspero Friskolor AB Aspero Friskolor AB driver fristående gymnasieskolor i Göteborg, och Karlskrona, med högskoleförberedande nationella utbildningar inom Ekonomiprogrammet, inriktning ekonomi och Samhällsvetenskapligt program, inriktning samhällsvetenskap och beteendevetenskap. VD för Aspero Friskolor AB är Malin Nermark. Aspero Friskolor AB (organisationsnummer 556636-3973) ägs av två privatpersoner med stort intresse för att utveckla konceptet skola och idrott i kombination. Organisation Elever Under läsåret fanns det 272 elever (åk 1: 84, åk 2: 87; åk 3: 101) varav 150 pojkar och 119 flickor fördelade på 7 olika idrotter och indelade i 10 klasser. Antagning 2017 Medelvärde Lägsta värde Högsta värde Aspero Ekonomi 296 263 338 Aspero Samhälle 254 193 325 Läsårets medelantagningspoäng till Ekonomiprogrammet har ökat med 14 poäng och har ökat något (3poäng) med lägsta värdet. Vi ser också en ökning med högsta värdet som har gått från 305 till 338, en ökning på 33 poäng. För Samhällsprogrammet har medelvärdet sänkts något, 4 poäng. Detta gäller också lägsta värdet som har minskat med 25 poäng. Det högsta värdet har ökat med 10 poäng. Elevrörlighet Av de elever som gick på skolan under detta läsår kom 84 av 272 elever från en annan kommun än. Det motsvarar 31,5% av eleverna och en majoritet av dessa pendlade från närkommunerna. De elever som kom från kommuner som inte är närliggande valde att bosätta sig i kommunen. Till läsåret 17/18 hade vi fler sökanden än antalet platser till våra program och alla sökande har därav inte fått en plats på Aspero idrottsgymnasium. Trenden med låg elevrörlighet fortsatte och under läsåret var det endast fyra elever som valde att lämna skolan och samtliga sökte sig till en annan utbildningsanordnare och en av dem valde att flytta hem till Danmark. Samtidigt fick vi under läsåret in sju nya elever där idrotten var den främst bidragande orsaken till att de sökte sig till oss. Personal Personalstyrkan omfattade 17 lärare och 1 rektor motsvarande 13,95 heltidstjänster för undervisningen samt ett antal tränare för idrottsutbildningen motsvarande 3,5 heltidstjänster, totalt 17,45 heltidstjänster. Detta innebär en lärartäthet på 15,6 elever per heltidsanställd pedagog. Sida 3 av 11 Aspero Friskolor AB

Av skolans 17 lärare har 15 lärarlegitimation. En av lärare som saknar legitimation har påbörjat utbildning för att erhålla legitimationen. Den andra läraren har bara en uppsats kvar som ska bedömas av högskolan innan utbildningen är klar och läraren blir behörig. Av skolans tränare har hälften lärarlegitimation upptill sin tränarutbildning. De tränare som saknar lärarlegitimation har minst grenspecifik förbundsutbildning på hög nivå. På skolan finns även tillgång till administratör, skolläkare, skolsköterska, speciallärare, vaktmästare, nätverksansvarig, kurator, studie-och yrkesvägledare samt måltidspersonal. Företagsvision och verksamhetsidé Vision Aspero skapar vinnare Värdegrund Vårt mål är alla elever skall växa och utvecklas optimalt, både i idrotten och i skolan Vår skola präglas av glädje och gemenskap, trygghet, hänsyn och respekt samt eget ansvar Verksamhetsidé (sammanfattning) Unikt koncept - idrott och studier är ett unikt koncept: en renodlad skola med idrottsinriktning. Asperos syfte är att ge elever möjlighet till en seriös och balanserad satsning på både idrott och skola. Vi ser hela människan Idrotten är en stor del av våra ungdomars fritid. Genom att samverka med och ingå i sammanhang kring ungdomarnas fritidssysselsättning, bidrar vi till att skapa en tydlig helhetsbild kring eleverna. Socialt och personligt jobbar vi med trygghet och gemenskap som ledord. Vårt kunskapsfokus är Framtiden: Eleven ska få kunskaper och färdigheter som är användbara i framtiden. Utbildningen skall stimulera livslångt lärande och utgöra en god grund för fortsatta studier eller yrkesverksamhet. Modern utbildning Studiemässigt arbetar vi med modern pedagogik och teknik. Vi tränar medvetet våra elever till självständighet och ansvar för sin egen inlärning samt till att själva analysera och värdera sin studieframgång. Tydlighet i kunskapskrav samt stöd och handledning är vägar till uppnående av elevens personliga mål. Till sin hjälp i skolarbetet disponerar varje elev en modern bärbar Mac-dator. Vårt utbildningsmaterial finns också i stor utsträckning samlat på vår lärplattform, Fronter. Genom en nära dialog både i undervisningen och på Fronter har lärare och elev en fortlöpande dialog kring kunskapsutvecklingen. 1-till-1 1-till-1-modellen innebär inte bara personliga datorer utan är också ett pedagogiskt förhållningssätt för ökat individuellt fokus. Elevens individuella utveckling står i fokus. Vi ägnar tid åt reflektion kring lärandet. Att själv värdera sina kunskaper och framsteg är en annan faktor i detta, liksom att göra kamratvärderingar av någon annans arbete. Genom personliga datorer vinner vi snabbhet i informationssökning och bearbetning av uppgifter. Det ger också likvärdiga förutsättningar i skolarbetet. Dessutom är det en del av elevens framtida arbetssätt och vardagsliv. Undersökningar fastslår att kvaliteten i kunskapsarbetet ökar och att samarbetet ökar, både mellan elever, mellan elev och personal samt mellan personalen. Idrotten Idrottsligt har vi fokus på individuell teknikträning och fysisk utveckling, men också teoretiskt kunnande, t.ex. kost, ergonomi, träningskunskap och idrottspsykologi. Sida 4 av 11 Aspero Friskolor AB

Aspero har meriterade och grenspecifikt högt kvalificerade tränare både i idrottsprofilen och i NIU-idrotterna. Asperos idrottsutbildning ska hålla kvalitet att motsvara kraven för NIU, nationellt godkänt idrottsgymnasium, både inom NIU och idrottsprofilen. Rektor tillsammans med VD beslutar om att ansöka om NIU. Metoder och rutiner för kvalitetsarbetet Under åren har olika metoder för kvalitetsarbetet prövats. Vi har arbetat med gemensamma enkäter för alla elever, summativa utvärderingar undervisningsgruppvis vid kursslut och formativa utvärderingar av respektive lärare under kurstid, analys och jämförelse av betygsstatistik över tid. Vi arbetar vidare med att utveckla rutiner för kvalitetsarbetet, som syftar till en högre samstämmighet med Skolverkets kommande mål och riktlinjer för Systematiskt kvalitetsarbete. Tills vidare fortsätter den enskilda skolan med inarbetade utvärderingsinstrument och inför nya efter hand. Arbetet syftar till att ta fram nyckeltal inom ett antal värden som skall studeras över tid, och tydligare påverka verksamhetsupplägg och budgetarbetet. Vi skall också nå en jämförelse mellan de olika skolorterna inom Aspero. En gemensam enkät har genomförts på de olika orterna som ett första steg. Prioriterade områden för läsåret 17/18 Kunskaper eleverna skall utvecklas optimalt efter sina förutsättningar Utvärdering av skolplanens mål Rektors ansvar kvalitetsarbetet: Lokal arbetsplan - pedagogisk utveckling Kunskaper och betyg Material och metod För att bedöma hur vi nått målen har vi bearbetat betygsstatistik för kurser och nationella prov. Vi har tittat på tendenser och resultat inom årskullens kurser och även jämförelser med tidigare årskullar. Betyg Resultat Åk 1: Det vanligaste betyget är ett D med 29%, att jämföra med det vanligaste betyget från föregående år som var ett C (30%). Andelen D-betyg har gått upp 3 procentenheter till 29 %. Andelen E går upp med 4 %-enheter till 22 %. Andelen F-betyg ligger kvar på samma nivå, d.v.s 2%. Åk 2: Det vanligaste betyget är ett C med 29%. Andelen C-betyg har gått upp 5 procentenheter till 29%. Andelen D har ökat med 3% till 21, Andelen A betyg har minskat med 5%, från 13% till 8%. Andelen F fortsätter att minska, nu till 3%, en minskning med 1%. Åk 3: Det vanligaste betyget är ett E med 24%. Andelen B har ökat till 21%, från 14% 2017. Andelen D fortsätter att något, detta med 3 procentenheter, från 16 till 19. E betyget minskar med 8 procentenheter, från 32% till 24%. Dock är E det vanligaste betyget för 2018. Årets F-betyg ökar med 2%, från 1 till 3. Analys Sida 5 av 11 Aspero Friskolor AB

Enskilda kursresultat har diskuterats och analyserats i personalgruppen. När det gäller årskurs 1 upplever personalgruppen att det var färre toppar än föregående år. Troligtvis är det en tröskeleffekt att ställa om från högstadiet till gymnasiet och den högre nivå det innebär med studierna. Att ta klivet upp på C-nivå upplevde personalen var svårt för en hel del under det här läsåret. Skolans rutiner och arbete med att tidigt fånga upp elever som halkar efter eller har svårt att nå upp till E-nivå är troligtvis anledningen till att vi har väldigt få F-betyg. Den höga antagningspoängen till Aspero ger ett elevunderlag som har studievana vilket även det bör bidra till den låga andelen F. Eleverna i åk 2 har C som vanligast betyg och det tror personalgruppen beror på att eleverna under år 2 har kommit in och lärt sig nivån och systemet. Arbetet med att tydliggöra mål- och kriterier i kurserna arbetas in under år 1 och bidrar kanske till ökade resultat under år 2. Lärarna i moderna språk upplever en variation i prestationer beroende på moment i form av läs, skriv och hörförståelse. När personalgruppen analyserat betygen för åk 3 framkommer bilden av två olika elevgrupper. Den första gruppen är den grupp elever som har tydliga mål med sina studier och ger allt sista året för att få bra betyg för att komma in på sin utbildning framöver. En annan kategori är den som ger upp eller känner sig nöjd med att få ett examensbevis och därav inte satsar mer energi på studierna. Den gruppen har även arbete upptill skolan och/eller lägga mer tid på sin idrott utanför skolan. Skolans kontinuerliga arbete med uppföljning av elevers resultat och elevers mående anses vara ytterligare en framgångsfaktorer när det gäller elevers kunskaper och betyg. Skolans ökade fokus på elevdokumentation i vår lärplattform Fronter har bidragit till ökad feedback och tydligare formativ bedömning, vilket bör vara en faktor till generellt stigande studieresultat. Examensbevis Studiebevis resultat Skolan har två studieförberedande program i form av ekonomiprogrammet och samhällsprogrammet. I avgångsklasserna får 97 % examensbevis. Tre elever uppfyller inte kraven för examensbevis och får studiebevis vilket är 3% av samtliga elever, mot 1,2 från elever föregående år. Andel Läsår Program Antal elever Examensbevis Studiebevis Andel 2017-2018 Ekonomi 28 28 100,0 % 0 0,0 % Samhälle 72 69 95,8 % 3 4,2 % Helheten 100 97 97,0 % 3 3,0 % Antagningspoäng 2015 för Ekonomiprogrammet: medel var 289 poäng, max 330 min 260, Samhällsprogrammet, 195 respektive 325 och 152 poäng. Analys Vi fortsätter att ha en väldigt låg andel studiebevis även om det var en ökning gentemot förra läsåret. Det här läsåret var det tre elever på samhällsprogrammet som inte fick examensbevis och där var det för många F (mer än 250p) som bidrog till att det blev studiebevis. Flera åtgärder sattes in under läsåret för att ge eleverna rätt förutsättningar att klara ett examensbevis, men det räckte tyvärr inte för alla. Sida 6 av 11 Aspero Friskolor AB

Jämförelsetal inklusive meritpoäng resultat Läsår Program Min Max Medelvärde 2017-2018 Ekonomi 12,7 22,1 17,4 Samhälle 11,3 21,1 16,2 Helheten 11,3 22,1 16,7 Antagningspoäng 2015 för Ekonomiprogrammet: medel var 289 poäng, max 330 min 260, Samhällsprogrammet, 195 respektive 325 och 152 poäng. Analys Medelvärdena för både EK och SA ökade gentemot föregående års resultat. Ekonomiprogrammet ökade medelvärdet på jämförelsetalet med 1,0 medan samhällsprogrammet ökade med 0,6. Bidragande orsak är troligtvis tydligheten från lärarna gällande mål och kriterier i kurserna samt skolans tydliggörande gällande meritpoäng. Eleverna hade även högre ingångsvärde än tidigare årskull vilket även det kan vara en bidragande faktor. Åtgärder Kunskaper och betyg Lärarna har under läsåret utvecklat dokumentationen som elev och vårdnadshavare kan ta del av och fokus har legat på den formativa bedömningen. Eleverna har fått mer tid, oftast i slutet av en lektion, till att se över elevdokumentationen och reflektera kring den feedback lärarna givit. En grundlig genomgång av elevdokumentationen gjorde eleverna också inför utvecklingssamtalet som genomfördes en gång per termin. Under utvecklingssamtalsdagarna fick de elever som inte låg i fas med inlämningar och prov obligatorisk tid till att bearbeta uppgifter. Tiden utnyttjades på ett bra sätt och bidrog starkt till att majoriteten av eleverna kom i fas. De elever som låg i fas fick möjligheten att arbeta med att utveckla sina kunskaper och få feedback för att nå ännu högre. Under framtidsdagen deltog representanter från olika yrken samt från det högre utbildningsväsendet. Syftet var att ge eleverna en bild av, samt låta dem fundera kring målbilder för framtiden. Rektor och SYV medvetandegjorde eleverna kring betygsvärde och meritvärde för att öka förståelsen kring dess inverkan och betydelse. Konceptet med studiehandledning, resurs utanför lektionstid, har fortgått och tillsammans med dokumentation och utvärdering av de anpassningar som gjorts varit en viktig del i ökad måluppfyllnad. I klassrummet och på mentorstiden har pedagogerna tryckt på vikten av att vara delaktig på lektionerna för att där använda sig utav de resurser som finns på plats och använda tiden i skolan till studier. Sida 7 av 11 Aspero Friskolor AB

Utvärdering av skolplanens mål Material och metod En gemensam enkät för Asperos gymnasieskolor har genomförts för att mäta måluppfyllnad i vår skolplan. Enkäten startar med helhetsomdöme för de tre målområdena: Omsorg om individen, Kvalificerad utbildning och Professionell träning. Därefter följer ett antal mätområden som behandlar Arbetsmiljö, sammanhållning, trygghet och trivsel, likabehandling, lokaler och studiemiljö, undervisnings- respektive träningskvalitet och genomförande. Enkätens svarsalternativ är Stämmer mycket bra, Stämmer ganska bra, Stämmer ganska dåligt samt Stämmer inte alls. Ett alternativ benämnt Ingen Uppfattning finns också. För måluppfyllnad läggs de två positiva svaren samman. Målpunkt i år var 80 % nöjda eller mycket nöjda. Enkät Övergripande Generellt sett når målvärdet på 80 % procent nöjdhet i högre utsträckning i årskurs 1 än åk 3. Samtidigt kan man påpeka att det endast handlar om 5 frågor där åk3:s svar hamnar under målvärdet om 80%. Detta att jämföra med åk1:s svar, där endast två frågor hamnar under målvärdet. Svarsfrekvensen i år ligger på 96 respektive 94 %, vilket ger hög tillförlitlighet i svaren. Det finns anledning att titta närmare på frågorna om studiero utanför lektionerna och inflytande, där båda årskurserna hamnar under målvärdet. Årskurs 1 Alla våra kärnvärden: omsorg om individen, kvalificerad utbildning och professionell träning får mycket höga värden, över 94 %. Likaså områdena arbetsmiljö, träningen, lokalerna samt lärarnas pedagogiska (undervisningen) förmåga har höga värden. Endast frågorna om studiero utanför lektionstid och inflytanden hamnar under målvärdet om 80%. Årskurs 3 Asperos kännetecken (utvecklas optimalt, glädje, gemenskap, trygghet, hänsyn och respekt samt eget ansvar) har höga värden och kopplar man samman det med våra kärnvärden, Kvalificerad utbildning och Professionell träning och Omsorg om individen (82-93%), så har åk3 till stora delar en högre grad av nöjdhet med Asperos verksamhet. För arbetsmiljöfrågorna ligger värdena högt: trygghet, stämning mellan elever och personal och trivsel utanför skolan ligger över 92 procent Träningen är också ett områden som redovisar ett högt värde (84-96%). Undervisningen redovisar ett mönster av mer skiftande karaktär. Gruppstorlekar, lärarnas kunskaper och pedagogiska förmåga har alla höga värden, medan frågorna om inflytande och studiero har värden under målvärdet. Lokalerna har låga värden (51-72%) och når inte målvärdet om 80%. Jämförelse HST15 i årskurs 1 respektive årskurs 3 Årskullen HST15 är fortsatt nöjda i hög utsträckning, även om värdena generellt har sjunkit. Sida 8 av 11 Aspero Friskolor AB

De markant förändringarna gäller främst lokalerna, där Utrustning och lämplighet som minskar med 23 procentenheter mellan mätningarna i åk 1 och åk 3 och miljön (luft, ljud och ljus), en minskning med 32 procentenheter. Ytterligare två områden som visar på en förändring är Likvärdig bedömning som en minskar med 20 procentenheter och bedömningen av sammanhållning mellan elever som också får också markant sämre omdömen: -12 procentenheter. Åtgärder Skolplanens mål Utifrån resultatet i elevenkäten kommer åtgärder att sättas in på att förbättra miljön på skolan. En aktiv dialog med fastighetsägaren kommer upprättas och ha elevernas upplevelser av miljön i centrum. När det gäller inflytande kommer vi direkt i uppstarten lyfta fram och gå igenom rutinerna kring elevinflytande. För att minska känslan av att det är svårt att få studiero utanför klassrummet ska mer elevyta frigöras där det finns möjlighet till att göra skolarbete på håltimmar eller före och efter lektionerna. Personalen kommer även att verka för skapa ett lugnare klimat utför klassrummet genom dialog. Sammanhållningen har sjunkit och generationen känns något mer individualistiskt vilket vi hoppas kunna förändra genom att prata om det och se till att blanda eleverna under våra schemabrytande dagar. Även vår satsning på värdegrundsarbetet genom workshops och värdegrundsövningar på mentorstid skall också kunna ge ett resultat. Ett ökat fokus på bedömning och en kommunikation kring likvärdig bedömning kommer äga rum under konferenstid. Kursutvärderingar Som ett led i Asperos kvalitetsarbete genomför vi systematiskt kursutvärderingar för att följa upp elevernas omdöme om undervisningens genomförande. Under höstterminen har läraren ägt resultatet som en formativ feed-back och enkäten på våren har varit en del av rektors underlag i medarbetarsamtal. Resultaten bearbetades med både elevgrupperna och i samtal mellan personal och rektor samt sammanställdes på övergripande och på skolnivå. Utvalet av frågor i enkäten ansluter sig till Skolinspektionens lektionsobservationsschema, forskning om framgångsrika skolor och och olika mätningar av effekter i undervisningen. Fyra olika huvudområden behandlar Lektionernas genomförande (struktur, planering, stöd och hjälp och variation i arbetssätt), Lärarens förmåga (kunskaper och pedagogisk förmåga, utmaningar och förväntningar, relationer och klimat samt användning av och kunskap om IKT), Delaktighet och påverkan samt Bedömning och kunskapskrav (transparens i krav och bedömningsgrunder för att öka elevens insikt och måluppfyllnad). Resultatet visar att eleverna har mycket stor tilltro till lärarnas och tränarnas kunskaper. Även deras pedagogiska färdigheter lyfts fram och får mycket högt resultat. När det gäller inflytande i undervisningen och genomgång av mål-och kriterier skiljer det sig en del från lärare till lärare. Generellt får en lärare liknande resultat oavsett kurs den undervisar i. Som helhet kan man säga att skillnaderna mellan lärare var större och mer markant än mellan ämnesgrupper eller skolor. Sida 9 av 11 Aspero Friskolor AB

Uppföljning av föregående års kvalitetsredovisning Arbetet med att aktivt förbättra elevdokumenattionen och utveckla eleverna i sin egen lärprocess föll väl ut och var en av flera bidragande faktorer till god måluppfyllelse. Inför utvecklingssamtalen fick eleverna extra tid att granska dokumentationen som de sedan presenterade för mentor och förälder under utvecklingssamtalet. Det konceptet tillsammans med fortsatt arbetstid under utvecklingssamtalsdagarna för de som låg efter samt de som ville höja sig föll väl ut även det här läsåret. Våra rutiner kring studiehandledning har fungerat väl men vi har planer på att utveckla rutinerna ytterligare nästa läsår då det stundtals upplevs att studiehandledningen kan bli mer effektiv. Vi upplever att studiehandledningen bidrog till ökad måluppfyllelse. Vår nya rutin med ett formulär som mentorn eller läraren fyller i för att lämna över ärenden till EHT visade sig inte användas i den utsträckning som önskats. De flesta föredrog att rapportera in ärenden muntligt istället. Vår framtidsdag bidrog till en ökad insikt kring vilka möjligheter som finns efter gymnasietiden och vad som är viktigt att tänka på inför de val som kommer. Att ge möjlighet till att hitta ett mål med studierna efter gymnasiet ökar motivationen hos eleverna och årets framtidsdag innehåll inslag från både vidare studier och olika yrkesprofessioner. Denna schemabrytande dag är uppskattad av eleverna och bör planeras in även nästa läsår. Rektors ansvar, verksamhetsutveckling Material och metod Lokal arbetsplan har bearbetats i personalgruppen med syfte att förtydliga det pedagogiska utvecklingsarbetet. Resultat och analys Miljö Vi har under under låsåret haft en aktiv dialog med fastighetsägaren och lagt in önskemål om förbättringar på lokalerna vilket resulterat i vissa förbättringar gällande miljön. Nya rutiner för städningen utarbetades under läsåret tillsammans med en utomstående städfirma som även kompetensutvecklade vår städpersonal. Inflytande Arbetet med att synliggöra och medvetandegöra elevernas inflytande över sina studier och det som rör dem har fortgått. Vårt rutindokument, Rutiner för elevinflytande, har presenterats för eleverna under terminsstart och diskussioner har förts kring vikten av elevinflytande både i mentorsgruppen och i klassrummet. Inflytande i undervisningen upplevs till viss del men det finns fortfarande saker att arbeta med för att göra den levande i skolvardagen. Studiero i och utanför klassrummet För ökad studiero i klassrummet har vi arbetat aktivt med vårt dokument, Förväntningar på elever, vilket har bidragit till ökad studiero. Lärarna arbetar även med variera vart eleven sitter i klassrummet för att skapa bättre sammanhållning mellan eleverna. Rektorn har tryckt på vikten av läraren som ledare i klassrummet vilket även det kan ha bidragit till ökad studiero. Studieron utanför klassrummet påverkas negativt av de smala korridorerna och elevernas upplevelse av brist på lugnare platser på skolan under raster. Vuxna finns utplacerade runt om på skolan vilket bidrar till trygghet och lugn. Måluppfyllelse Måluppfyllelsen blev god där 101 elever av 104 gick ut med examensbevis. Bidragande orsak till den goda måluppfyllelsen är satsningen på tidiga F-flaggningar och insatser när en elev bedöms få svårt att klara en kurs. Vår gemensamma konferens på tisdagar där nästan samtlig personal deltar är ett viktigt forum för att fånga upp elever som inte är i fas. Samtidigt arbetar pedagogerna aktivt med motiverande samtal med fokus på egen studieinsats för att medvetandegöra eleverna. Ytterligare utveckling av elevdokumentationen på Sida av 10 11 Aspero Friskolor AB

Fronter där elever och vårdnadshavare kan ta del av bedömning och feedback kontinuerligt upplevs framgångsrikt och bidragande till god måluppfyllelse. Det blev fem dagar med utvecklingssamtal, där elever som riskerade F hade obligatorisk närvaro för att arbeta med uppgifter som hamnat på efterkälken. Dessa dagar bidrog positivt till elevernas måluppfyllelse. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Under våra konferenser och studiedagar har personalen under läsåret utbytt erfarenheter och kunskaper som stärkt och verkat för att undervisningen skall vila på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Visionsarbetet Arbetet med att medvetandegöra eleverna kring vår vision har slagit rot och visionen kändes närvarande under läsåret. Visionen tydliggjordes av rektor vid skolstart, av mentorer under mentorsmöten och kontinuerligt i våra inlägg på sociala medier. Eleverna hördes prata om att Aspero skapar vinnare vilket visar att visionen nått ut. Sida 11 av 11 Aspero Friskolor AB