Bättre, från en låg nivå!

Stockholms län December 24 Bättre, från en låg nivå! Bedömning av hur byggmarknaden under första halvåret näskommande år kommer att förhålla sig gentemot andra halvåret innevarande år Undersökning i september 2 bland 274 företag 21 bland 3 företag 22 bland 334 företag 23 bland 35 företag 24 bland 34 företag 61% 67% 59%53% 57% 26% 26% 36% 37% 31% 1 7% 15% 11% Sämre Bättre Oförändrat 61 medlemsföretag idag! Det är en ökning med 142 företag sedan år 2. Mellan 1992 och 1994 var det 275 företag som av olika anledningar sade upp sitt medlemsskap. 14 av dem gick i konkurs. Vid en jämförelse känns nedgången de senaste åren som en västanfläkt. De senaste fyra åren är det bara 24 medlemsföretag som gått i konkurs. Så istället för att gräva ned oss i dagens något dystra situation borde vi påminna oss själva om vägen igenom 9-talskrisen. Redan nu vädras förändring i luften, bland annat för arkitekterna. Efter några magra år för landets arkitektkontor, med vikande jobb och färre intagningar på arkitektutbildningen, vankas det nu bättre tider. Främst är det en uppgång inom bostadsbyggandet som väntas skapa nya arbetstillfällen vid ritborden. Och för att cirkeln skall slutas måste någon bygga det som ritas! På frågan Hur förändras ditt företags omsättning de kommande 12 månaderna? i Telias kommunikationsbarometer tror hela 86 procent av de nära 2 7 tillfrågade företagen på en positiv tillväxt nästa år. Bland byggföretagen är 82 procent positiva till utvecklingen. Telias undersökning stämmer inte riktigt överens med den undersökning föreningen gör bland sina medlemsföretag. Kanske beror det på att frågorna ställts olika, eller att Telias val av metod och urval inte är helt tillförlitliga. Det senare behöver vi inte befara i vårt fall, då det är våra medlemmar vilka lever mitt i marknaden och därför har möjlighet att göra en god bedömning som besvarar frågorna. Som diagrammet visar är det 31 procent av medlemsföretagen som tror på en förbättring. 36 procent eller 82 procent är minst sagt en viss skillnad, men kanske är det dags att titta bortom procentsatserna och se till helheten, nu andas det optimism! Stockholms, Södertälje och Gotlands Byggmästareföreningar Telefon 8-587 147 Fax 8-587 147 99 www.stockholmsbf.se E-post info@stockholmsbf.se

Påbörjandestatistik 25,8-21,7-25,3 är de senaste tre årens påbörjandevolymer, i miljarder kronor räknat, för den reglerade sektorn i Stockholms län. Siffrorna är förhållandevis höga med tanke på att det är dessa volymer som nu upparbetas, och att situationen i dag inte betraktas som särskilt ljus. Trots att vi och medlemsföretagen, vilket tydliggörs i återstoden av Byggsiffran, tror på en förbättrad byggkonjunktur de kommande åren pekar inte årets påbörjandevolym i den riktningen. 13,2 miljarder till och med oktober gör att vi får vara glada om vi vid årets slut nått upp till 16-17 miljarder kronor. Det betyder en minskning med cirka 3 procent sedan fjolåret. En bra förklaring går förmodligen att finna, bland annat kan den kraftfulla ökningen under år 2 tillskrivas det ändrade handläggningsförfarandet hos Byggarbetsnämnden (se tidigare nummer av Byggsiffran). Omställningen kan även ha haft en inverkan på efterföljande år. Årets låga siffra är dock svårare att förklara. Även om vi som synes är lite skeptiska till volymerna som presenterats de senaste åren kommer vi att fortsätta följa den statistik som fortlöpande kommer från Länsarbetsnämnden. Det känns fel att utelämna statistikuppgifter som vi följt under de senaste 2-3 åren bara för att de i dagsläget inte överensstämmer med våra bedömningar. Diagrammet i mitten visar att volymen ROT-projekt låg på ungefär samma nivå som nybyggnadsprojekten under flera av krisåren mellan 1994 och 1997. De tre senaste åren har andelen ROT-projekt legat på 3-35 procent av den totala volymen, men i år ser vi ut att passera 4 procent. Den ökande andeln ROT-projekt är en bekräftelse på en vikande byggmarknad. Det undre diagrammet visar befolkningsökning och påbörjade bostäder i Stockholms län. Sedan 21 har befolkningsökningen i Stockholms län Totalt påbörjade byggnadsarbeten i miljarder kronor inom den reglerade sektorn i Stockholms län. 23 års priser, KPI (Källa: Länsarbetsnämnden) 22,2 18,3 1986-1989 Totalt påbörjade byggnadsarbeten - uppdelat på nybyggnad och ROT - i miljarder kronor inom den reglerade sektorn i Stockholms län. 23 års priser, KPI (Källa: Länsarbetsnämnden) 16,5 5,7 1986-1989 12,1 2 Nybyggnad ROT 7,3 5,3 5,1 6,8 4,2 12,2 7, 21,7 14,7 17,4 8,4 15,2 6,5 16,3 9, 7,9 5,3 Till och med oktober Påbörjade bostäder och befolkningsökning i Stockholms län (Källa: Länsarbetsnämnden och SCB) 12,8 7,3 1986-1989 I miljarder kronor Till och med oktober 19,4 15, Medel Medel 199-13,9 5,6 199- Medel 1,4 11, 9,3 8,1 1994-1997 199-1994- 1997 I miljarder kronor 19,3 1,9 1994-1997 1998 1999 2 21 22 23 24 2,7 19,2 14,4 Befolkningsökning i tusental Påbörjade bostäder i tusental 19,4 36,4 31,5 19,8 25,8 2,1 1998 1999 2 21 17,1 21,7 17,7 11,6 25,3 2,3 22 23 24 1,4 13,2 9,9 Till och med tredje kvartalet 7,1 6, 5,6 5,7 3,6 4,2 1998 1999 2 21 22 23 24 Till och med oktober

avstannat, men med ett tillskott på 9 9 nyfödda och inflyttade själar under de tre första kvartalen i år följer en liten förbättring mot fjolårets siffror. Allt tyder på att vi kommer att landa jämsides med 22 års nivå. Den låga befolkningstillväxten de senaste tre åren medför att ökningstakten nästan halverats vid en jämförelse med perioden 1994 till 2. Enligt Länsarbetsnämnden påbörjades byggandet av 7 1 bostäder i fjol, men i våra ögon är den siffran något överdriven. Periodiseringen kan vara en av förklaringarna. De bostäder som i statistiken tillskrivs år 23 skulle istället ha knutits till början av 24. Det skulle kännas mer rätt om ett antal bostäder och ett antal miljarder sköts över och kom det nuvarande året till del. Byggmarknadsundersökning Faktureringsvolymer och uppgifter om orderstockar närmar sig nivåer som påminner om nedgången under 199-talet. Det visar den undersökning som görs bland 1-12 av de stora och medelstora medlemsföretagen. Detta har medfört en reducering av personalstyrkan, både när det gäller yrkesarbetare och tjänstemän. Företagens prognos för 24 års faktureringsvolym var i september 17,1 miljarder kronor. Förväntningarna har skruvats ned sedan undersökningen i mars då prognosen låg 2 miljoner kronor högre. Noteras bör att det, om vi ser till hela undersökningsperioden från 1991, finns felkällor som exempelvis beror på företagssammanslagningar. För de senaste fem till sex åren bör dock utvecklingen nästan helt kunna tillskrivas en förändring av marknaden. Det övre diagrammet visar företagens orderstock på Stockholmsmarknaden i mars varje år med början 1991. Från 21 är det både mars- och septemberundersökningen som presenteras. Från de katastrofalt låga nivåerna i mitten av 9- talet låg byggföretagens orderstock i mars 21 på rekordhöga 21,6 miljarder. I september 23 hade orderstocken sjunkit till 14 miljarder; en minskning med hela 35 procent. Diagrammet avslöjar att en marginell förbättring skett till i år. Orderstockar i miljarder kronor hos ett antal större medlemsföretag. 23 års priser, KPI 2,2 17,2 12,7 9,5 7,9 9,5 9,1 1991 92 93 94 95 96 97 98 99 25,8 21,1 Marsundersökning 18,9 14,7 13,1 13,3 13,9 9,7 11,9 14,6 2,4 2,3 17,4 15,6 14, 14,7 14,5 21 22 23 24 12,1 15,2 17,3 2,7 24,3 Mars och september Fakturerade volymer, i miljarder kronor, till Stockholmsmarknaden hos ett antal större medlemsföretag. 23 års priser, KPI 199 2 19,2 17,1 18,6 91 92 93 94 95 96 97 98 99 2 1 2 3 4 5 Prognos 21,6 Det undre diagrammet visar företagens fakturering i miljarder kronor med början 199. Prognosen för 24 är att byggföretagen kommer att fakturera en volym om 17,1 miljarder kronor. Den nedgång som spåddes för ett och ett halvt år sedan när en flerårig 3 positiv trend sades ha nått taket i och med de 24,3 miljarder kronor som fakturerades 21 har alltså blivit verklighet. Men vindarna vänder och för, enligt företagens prognoser, med sig en ökning på 1,5 miljarder kronor under 25.

4% 3% 13% 19% 83% 78% 14% 11% 1 18% 74% 71% Diagrammet visar företagens personalstyrka i mars varje år med början 1991. Från 22 redovisas både mars- och septemberundersökningen. Efter att ha sysselsatt 5 5-5 7 yrkesarbetare under 21 och 22 är styrkan nu nere i 4 1. Den förväntas minska med ytterligare 1 personer i mars 25, vilket sammanslaget innebär en minskning med 3 procent. Trots att läget ser stabilare ut på tjänstemannasidan innebär en reducering från 3 till 2 5 personer en 17-procentig minskning. 9,4 Personalförändring hos ett antal större medlemsföretag 3,9 7,2 3,5 5,9 3,1 4,4 4,5 Yrkesarbetare Tjänstemän 4,1 4,5 1991 92 93 94 95 96 97 98 99 1 22 23 24 5 Marsundersökning 1-tal 2,6 3,8 2,4 4,5 2,7 4,4 2,9 5,5 3, 5,6 3, 5,7 2,9 5,3 2,8 4,7 2,6 4,1 4,1 Mars och september Prognos 4, Den undersökning som föreningen genomför bland de flesta av de övriga medlemsföretagen och som i september i år besvarades av 34 företag visar att läget för tillfället inte är det allra bästa, men att framtiden ändå ser relativt ljus ut. Enligt det mittersta diagrammet kommer 11 procent av företagen att säga upp personal under det fjärde kvartalet, vilket är en lägre siffra än i fjol. En positiv ökning syns i statistiken över antalet planerade nyanställningar. 18 procent av företagen uppger nämligen att de kommer att rekrytera ny personal detta är en ökning med 6 procent mot förra året. Jämför vi årets siffror med perioden 2-23 är resultatet emellertid nedslående; då var det betydligt fler företag som tänkte anställa personal och färre som hade planer på att säga upp folk. Blickar vi lite längre fram i tiden ser vi att företagens bedömningar är tämligen lika. Första halvåret 25 bedömer 19 procent av företagen att de kommer att anställa personal, men bara 3 procent planerar att säga upp folk. Planerad personalförändring för yrkesarbetare under 4:e kvartalet 4% 4% 8% 38% 26% 2% Säga upp Anställa Oförändrat 2 bland 274 företag 21 bland 3 företag 22 bland 334 företag Undersökning i september Planerad personalförändring för yrkesarbetare under 1:a halvåret 1% 3% 35% 24% 2% 58% 7% 7 23 bland 35 företag 24 bland 34 företag 64% 74% 77% Säga upp Anställa Oförändrat 4

6% 9% 9% 38% 3 47% 57% 6% 1% 1 26% 36% 48% 6% 8% 7% 16% 2 31% 27% 45% 44% Största smolket i bägaren är resultatet som presenteras i vidstående diagram. Det visar hur företagen upplever att de utnyttjat sin produktionskapacitet under det tredje kvartalet. Mindre än hälften, runt 45 procent, uppger liksom i fjol att de kört för fullt. Nästan 3 procent av företagen anger dock att de i år ligger på en produktionskapacitet under 9 procent av praktisk möjlig produktionsnivå med hänsyn till den anställda personalen. Den siffran är högre än vid tidigare års septemberundersökningar. Bakom detta döljer sig naturligtvis ett försämrat orderläge. Majoriteten av de företag som svarat upplever visserligen att tillgången på förfrågningar är fortsatt god eller mycket god, men andelen företag som uppger att tillgången på förfrågningar har varit dålig eller mycket dålig är betydligt högre än vid de undersökningar som genomfördes för några år sedan. 28 procent är missnöjda med tillgången på förfrågningar under det tredje kvartalet. För ett par år sedan låg motsvarande siffra mellan 11 och 18 procent. Jämfört med i fjol ser situationen emellertid mycket ljus ut, då var det hela 42 procent av företagen som uppgav att läget var dåligt eller mycket dåligt. Produktionsaktivitet i procent av praktisk möjlig produktionsnivå under 3:e kvartalet Undersökning i september 2 bland 274 företag 21 bland 3 företag 22 bland 334 företag 6% 3% 5% Mindre än 8% % 9% 11% 17% 8-9% 23 bland 35 företag 24 bland 34 företag 24% 26% 27% 9-1% 61% 6% Tillgången på förfrågningar under 3:e kvartalet Mycket dålig 5% 11% 26% 51% 1% Dålig God Mycket god Tillgången på kontrakterade order under 3:e kvartalet 57% 67% 54% 59% 65% 57% 38% 2% 18% 34 procent av företagen angav i september att tillgången på kontrakterade order var dålig eller mycket dålig. Det är 1 procent färre än vid samma tidpunkt år 23, och 17 procent färre än vid årets marsundersökning. % 3% Mycket dålig 9% 14% 27% 3 19% 13% 5 Dålig God Mycket god

Löneläge - Sysselsättning Föreningens granskning av löneläget i regionen görs två gånger årligen och besvarades vid den senaste oktoberundersökningen av drygt 45 företag, med sammanlagt 3 7 anställda yrkesarbetare, i Stockholm och Södertälje. De tre vidstående diagrammen visar företagens löneläge för tidlöner i de båda städerna. Eftersom löneuppgifterna lämnas per 5-kronorsintervall går det inte att beräkna medellönen exakt. Den ungefärliga medellönen för respektive grupp anges dock i diagrammen. I företag med färre än 5 anställda yrkesarbetare är den ungefärliga medellönen för TBM-gruppen (Trä, Betong och Murare) 14:. I de företag som har fler än 5 anställda ligger motsvarande medellön på ca 149: kronor. Gotland På Gotland har 25 företag besvarat enkäten. För de 97 yrkesarbetarna som redovisats för TBM-gruppen är den genomsnittliga förtjänsten 127: för tidlön. För ackord/resultatlön är den genomsnittliga förtjänsten 137:5 bland 155 yrkesarbetare. Vid undersökningen oktober 23 var motsvarande förtjänster 122: respektive 128: kronor, vilket innebär en ökning med 4,1 respektive 7,4 procent. Som en jämförelse kan nämnas att den statistik som sammanställs månad för månad ackord och resultatlön av Byggmästareföreningen på Gotland, redovisar en förtjänst på 134:45 för yrkesarbetare för perioden augusti till oktober. Statistiken bygger på totalt 44 timmar. Noteras bör att en stor del av dessa timmar härrör sig till byggserviceyrken, och att dessa ligger något lägre i förtjänst än övriga. För perioden januari till oktober 24 ligger den genomsnittliga förtjänsten på 137:9 kronor för nästan 142 arbetade timmar, vilket stämmer bättre överens med enkätundersökningen. Förtjänst - TIDLÖN - i oktober 24 för samtliga yrkeskategorier jämfört med trä- och betongarbetare samt murare (TBM) % 3 25 2 15 1 5 % 5 4 3 2 1 Under 11kr/tim Alla yrkeskategorier (2.989) medellön 134: TBM-yrkesarbetare (1.515) medellön 14: 11-115 115-12 12-125 125-13 13-135 Företag med mer än 5 anställda yrkesarbetare Genomsnittlig förtjänst - TIDLÖN - i oktober 23 och 24 för trä- och betongarbetare samt murare (TBM) i företag med upp till 5 anställda yrkesarbetare % 3 25 2 15 1 5 Under 11kr/tim Företag med upp till 5 anställda yrkesarbetare Alla yrkeskategorier (717) medellön 144:5 TBM-yrkesarbetare (376) medellön 149: 11-115 115-12 12-125 125-13 13-135 23 (omfattar 1.415 TBM) 24 (omfattar 1.515 TBM) 135-14 135-14 14-145 14-145 145-15 145-15 15-155 15-155 155-16 155-16 Över 16kr/tim Över 16kr/tim Medellön 23 136: Medellön 24 14: Löneökning 3,% En mer omfattande redovisning av löneläget hittar Du på medlemsplatsen på www.stockholmsbf.se Under 11kr/tim 11-115 115-12 12-125 125-13 13-135 135-14 14-145 145-15 15-155 155-16 Över 16kr/tim 6

Föreningsstatistik Enligt föreningens egen lönestatistik för ackords- och resultatlöner låg medelförtjänsten för yrkesarbetare i oktober på 163:55. Det är 4:1 kronor mer än i oktober 23, vilket innebär en -procentig ökning. Diagrammet visar ackordslöneutvecklingen sedan 1992 och löneutvecklingen för tidlön sedan 1996. Det är TBM-gruppen i företag med mer än 5 anställda yrkesarbetare som har granskats. Mellan 1992 och 1998 ökade lönerna med i genomsnitt 1,4 procent per år. Under perioden 1998-23 skedde en markant ökning med ett genomsnitt på 5,4 procent. I dagsläget kan vi konstatera att ökningstakten avstannat något. Arbetade timmar Som diagrammet visar minskade antalet registrerade timmar i föreningens ackordslönestatistik år 23 jämfört med föregående år. Under 23 registrerades 3,4 miljoner timmar. De senaste två åren kan vi konstatera att andelen resultatlöner ökat, och att de nu utgör mer än hälften av det totala antalet timmar. En av anledningarna till att antalet timmar ökade så markant mellan 2 och 21 torde vara att företagen gått från tidlön eller egna former av resultatlön till ett av föreningen sanktionerat resultatlönesystem. Under perioden januari till november i år har drygt miljoner timmar registrerats. Det gör att vi förmodligen, när vi summerar resultatet för år 24, kommer att ha tappat över 1 miljon timmar vid en jämförelse med år 22. Sysselsättning Enligt AMS statistik över kassamedlemmar var över 8 av länets byggnadsarbetare arbetslösa i slutet av maj i år. Det är 5,1 procent av de byggnadsarbetare som är anslutna till kassa 36. När detta skrivs har antalet arbetslösa stigit till en bra bit över 9. Anmärkningsvärd är den lilla differensen mellan antalet arbetslösa i Stockholm och antalet arbetslösa i hela riket. För att finna en mindre differens än dagens måste vi blicka tillbaka till 1987-1988. Kr/tim 165 16 155 15 145 14 135 13 125 12 115 11 15 1 1992 Miljoner timmar 7 6 5 4 3 2 1 Förtjänstutveckling för byggnadsarbetare i Stockholm 1991 % 32 28 24 2 16 12 8 4 7 Ackords- och resultatlön Tidlön TBM i företag med fler än 5 yrkesarbetare Oktober 163:55 Oktober 149: 1994 1996 1998 2 22 24 Arbetade timmar enligt föreningens ackordslönestatistik Övriga löneformer Rakt-, premie- och objektsackord 1995 1997 1999 21 23 Arbetslösa kassamedlemmar i Stockholms län och i riket totalt. (Källa: AMS) Stockholm Riket Arbetslösa i okt i % Sthlm Riket 1992 1994 1995 1996 1997 1998 1999 12,9 17,9 17,6 15,5 14,1 11,3 6,6 4,9 18,2 24,5 22,3 21,3 21,6 17,3 14, 1,1 2 2, 5,9 21 22 1,8 2,3 5,1 5,6 23 4,6 7,4 24 5,1 6,9 1992 1994 1996 1998 2 22 24 Till och med november

-4, -5,1-2,1 1,4 1,6 1,2 3,6 3,6 5,1 6,6 7,2 9,1 7,7 6,5 11,6 1,4 9,9 1,3 1,2 15,3 13,8 19,4 19,8 17,1 Till sist Befolkningsökning Mellan 1995 och 21 översteg befolkningsökningen i Stockholm den ute i landet. År 22 började emellertid förhållandet att återgå till det normala. Trots att ett födelseöverskott på över 9 personer noterades i länet 23 landade befokningstillväxten till sist bara på 1 4 personer. Det är den lägsta siffra som noterats under undersökningsperioden sedan 1986. Diagrammet visar också det onormala att övriga landet hade en negativ befolkningstillväxt mellan 1996 och 1999. Anledningen till den låga befolkningstillväxten i länet är främst det negativa flyttningsnettot gentemot det övriga riket. Det har de senaste åren svängt från positivt till negativt. Som vi kan se i vidstående diagram var det under år 1999 1 2 fler personer som flyttade till stockholmsregionen än som lämnade regionen till förmån för andra svenska städer och orter. Under 23 var det i stället 5 1 fler personer som flyttade härifrån. Siffrorna från de tre första kvartalen i år visar att tendensen håller i sig, även om den negativa trenden har vänt. 1- tal 6 5 4 3 2 1-1 - 2 1986 Befolkningsökning i Stockholms län och i Riket (Källa: SCB) Befolkningsökning och flyttningsnetto till Stockholms län från övriga län och utlandet. (Källa: SCB) 1999 2 21 Stockholms län Riket exklusive Stockholm 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 22 23 24 3:e kvartalet 1-tal Flyttningsnetto mot Riket mot utlandet Till och med tredje kvartalet Företagskonkurser Antalet företagskonkurser ökade något under 23, enligt statistik från UC (Upplysningscentralen). Totalt 7 1 företagskonkurser noterades i hela landet. Dessvärre låg Stockholm med sina 12 procent över genomsnittet med 2 716 konkurser. Men nu har vindarna vänt! Enligt UC:s senaste rapport sjunker företagskonkurserna kraftigt i landet. Under oktober registrerades 556 konkurser, vilket är en minskning med hela 21 procent jämfört med oktober 23. Under perioden januari - oktober i år har antalet konkurser minskat med 9 procent jämfört med 23. Stockholms län placerar sig varken bättre eller sämre än riksgenomsnittet. 6,9 89 8,2 Folkökning Flyttningsnetto Företagskonkurser 1989-24 (Källa: Upplysningscentralen) 18,9 1-tal 16,8 15,3 12,7 1,1 9,8 9,1 7,6 5,4 5,6 6,3 6,9 7,1 199 91 92 93 94 95 96 97 98 99 2 1 2 3 Till och med oktober 5,9 4 De flesta diagrammen i Byggsiffran samt uppdaterade månadsdiagram hittar Du på medlemsplatsen på vår hemsida www.stockholmsbf.se Vid eventuella frågor kontakta gärna Lars Ihse eller Lennart Granlöf 8