Lärarguide Monsterforskarens rundtur för daghemmen

Relevanta dokument
Före & Efter. Ateneums konstbattle

Före & Efter. Art Pro

Före & Efter. Ateneums konstbattle

Barn iakttar och tar efter det vi gör. Att fungera som familj, skoja och tillbringa tid tillsammans ger glädje och förstärker gemenskapskänslan.

Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld,intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6

5 STEG TILL DITT UNIKA KONSTVERK

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

När du går runt i utställningarna kommer du att se några personer som jobbar på museet, nämligen våra värdar.

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

Sagor och berättelser

UKIYO-E BILDER FRÅN DEN FÖRBIFLYTANDE VÄRLDEN

BAKKE-MODELLEN Barn Aktör Kultur Kreativitet projekt

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN

När du går runt i utställningarna kommer du att se några personer som jobbar på museet, nämligen våra värdar.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren

Barnfilmskolan presenterar

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Min förskoleresa. Norrbyområdet

Arbetsplan Äppelbo förskola

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

ARBETSPLAN FRITIDSHEMMET HUMLAN

Syfte "Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem" (Lgr11, s.

lärarguide förstagångarnas nutidskonstlära för lågstadierna

TORPASKOLANS FRITIDSHEM

Konstpedagogiska Program Hogstadiet & Gymnasiet

Verksamhetsplan Duvans förskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN

KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Lokal arbetsplan för förskolan

Nyfiken på närmiljön. Syfte varför? Tillvägagångssätt hur? Att ge barnen möjlighet till att utforska sin närmiljö.

Verksamhetsplan Duvans förskola

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

Läroämnets uppdrag Mål för lärmiljöer och arbetssätt i musik i årskurs 1 2 Handledning, differentiering och stöd i musik i årskurs 1 2

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen Amanda, Lasse, Mats och Linda

Språkrunda. För dig som vill träna svenska på Moderna Museet Malmö

Musikteater Unna EN BIT AV MIG EN LÄRARHANDLEDNING. av Anna Holmlin-Nilsson. Formgivning av Johan Theodorsson

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

ipad strategi i förskolan

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Käppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Orange Centrals Förskola

När du går runt i utställningarna kommer du att se några personer som jobbar på museet, nämligen våra värdar.

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Arbetsplan 2018/2019. Orrvikens förskola. Solen/Månen. Förskolechef Thomas Edström. Upprättad: Utvärderad:

Lokal arbetsplan 14/15

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, Stockholm info@mittiprickteatern.se

Verksamhetsplan

Konstpedagogik i Bror Hjorths Hus

Verksamhetsplan Fritidshemmet

KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN

DIALOG I TIDEN LÄROMATERIALET VAD BETYDER EGENTLIGEN ÅLDERDOMEN?

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Arbetsplan. Killingens förskola

Barnen får genom övningen känna att de spelar roll på förskolan, och att era gemensamma upplevelser är viktiga.

Det här är en övning för de barn som har förmåga till visst abstrakt tänkande.

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013

Barn och medier. En lättläst broschyr

Lingonets pedagogiska planering 2013/2014.

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Syskonrelationen Sårbarhet och motståndskraft. Barn vet saker som vuxna inte vet och barn vet ofta annat än vuxna tror

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

1. Enhetens verksamhets idé

Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Plan för fritidsverksamheten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Villekulla Lesjöfors. Avdelning Masken

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Bedömning av kvaliteten på den grundläggande undervisningens morgon- och eftermiddagsverksamhet 2016 Kyrkfjärdens skola/ Ingå församling

KONSTpedagOgiSKT program 2012 BROR HJORTHS HUS

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lpfö98 Övergång och samverkan. Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan. Lgrsär11 Övergång och samverkan

Le, Tova! LÄSFÖRSTÅELSE. Elevmaterial RIKKE DYRHAVE SIDAN 1. Namn: Frågor på raden (Du hittar svaret på raden, direkt i texten.)

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Centralt innehåll. Estetisk framställning. Material, redskap och tekniker. Estetisk verksamhet i samhället. Ämnesspecifika begrepp

Lärarmaterial. Himladrumlar. en roadmovie ovan molnen

MOD Tippan provar på en ny hobby, även om hon är jättenervös i början.

Förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld - Språk och kommunikation, Äldre

Transkript:

Lärarguide Monsterforskarens rundtur för daghemmen

Monsterforskarens rundtur för daghemmen Monsterforskarens rundtur är en upplevelsemässig dramaguidning på utställningen ARS17 på Museet för nutidskonst Kiasma. Under rundturen bekantar vi oss under Forskaren-dramaguidens ledning med verken. Rundturen tar 45-60 minuter och är ämnad för förskole- och femårsåldern. På den lekbetonade rundturen funderar vi med konstens hjälp över den allt mer digitaliserade världen, och gissar oss till Kiasma-monstrets väsen. Monsterforskaren lotsar barngruppen med verksamhetsbetonade metoder genom Kiasma, och leder den in på att diskutera konsten. Vi uppmuntrar de vuxna som är med i gruppen att delta aktivt i rundturen och att kasta sig in i konstens värld. Tillvägagångssätten på rundturen När ni anländer till Kiasma, lämna era ytterkläder enhetligt samlade i garderoben och anmäl er vid infodisken. Guiden kommer emot gruppen i nedre aulan. Ni känner igen hen på den vita forskarrocken. Före rundturen är det bra att med guiden växla ett par ord om gruppens önskemål och målsättning beträffande rundturen. Monsterforskarens brev lönar det sig att tillsammans läsa högt redan på daghemmet. Rundturens verkurval kan man bekanta sig med på förhand på nätsidorna för utställningen ARS17 www.kiasma.fi/sv/utstallningar/ars-17. Rundturens verkurval kan förändras i enlighet med gruppens behov. Man kan också framställa önskemål för guiden om de verk som ska behandlas. Det är möjligt att äta mellanmål på Kiasmas första våning. Personalen berättar gärna mer i samband med bokningen och på Kiasma. Det är tillåtet att fotografera under rundturen. Ändamålen med rundturen Monsterforskarens rundtur är planerad för att svara mot småbarnspedagogikplanens och förskoleundervisningsplanens syften. Besöket låter en bekanta sig med museiomgivningen och förstärker delaktigheten i det gemensamma kulturarvet. Rundturen sporrar till att skapa ett personligt förhållande till konsten och inspirerar till att dra nytta av konsten som ett redskap för lärandet. Nyfikenheten, lekfullheten och värderandet av andra utgör kärnan i Monsterforskarens rundtur. Utforskandet av konsten tillsammans uppmuntrar en till att göra egna observationer. Dramaguidningen och tilläggsuppgifterna stöder barnets egna aha-upplevelser och lärande genom lek. Meningen är att besöket sammanknyts med långt gående pedagogiska syften och erbjuder ögonblick av lärande också för gruppens vuxna. Uppgifterna är ämnade för att fritt kunna anpassas efter gruppens behov, och med hjälp av dem är det möjligt att bygga upp en meningsfull lärohelhet. 1

Monsterforskarens brev till barnen Välkommen till Kiasma! Kiasma är ett hus fullt av konst. Mitt yrke är att forska i den. Det betyder det att jag förundrar mig över konstverk dagarna i ända. Jag stirrar på dem från olika håll och funderar vad de skulle kunna betyda. Mitt arbete är härligt, men ibland lite ensamt. Någon gång känns det som om jag inte mera vet vad jag skulle kunna säga om verken. Kanske ni skulle kunna hjälpa mig? Låt oss tillsammans gå och utforska konstverken! Vi ses alltså på Kiasma. Jag kommer emot er i nedre aulan, och därifrån förflyttar vi oss tillsammans till husets tredje våning. Tredje våningen är mitt favoritställe i hela huset. Där finns mycket att se, och lustigt sneda väggar. Det intressantaste på tredje våningen är emellertid det att man har sett ett hemlighetsfullt väsen röra sig där på nätterna. Vi i vårt forskargäng döpte väsendet till Kiasma-monstret. Vi vet så gott som ingenting om monstret, men säkert är att det i alla fall älskar konst. Varför skulle det annars titta för sig självt på konstverken? Konsten kan man forska i på många sätt, men för mig är det allra intressantaste att diskutera den. Konsten kan väcka alla möjliga slags tankar och känslor. De är alla tillåtna, och man kan tala om dem tillsammans. Emellanåt kan konsten göra en glad, emellanåt kan den få en att gråta. Jag vet inte riktigt varför konstverken väcker så olika slags känslor. Vet ni? Hjälpfrågor för att behandla forskarens brev tillsammans med barnen: Varför stirrar forskaren bara på konstverken? Får man alls röra vid dem? Ett hurdant hus är Kiasma? Har någon varit där? Vilka slags känslor kan väckas av att man tittar på konst? Varför? Vad förväntar ni er att se på Kiasma? Hurdan skulle nutidskonsten kunna vara? Vad skulle ni vilja fråga forskaren om? Kan man alls se monstret på dagen? Vi pratar mera när vi ses! Hälsningar, Forskaren 2

Uppgifter före besöket Syftet med förhandsuppgifterna är att förbereda gruppen för att fundera över utställningens innehåll. Genom förhandsuppgifterna definierar vi begrepp och funderar på vårt eget förhållande till den digitala kulturen samt får också vara lite stolliga. Våra media! Utforska tillsammans med barngruppen era sätt att använda media. Utred till exempel vilket som är vars och ens första minne som hänför sig till media och vilket som är det populäraste digitala spelet i gruppen. Teckna tillsammans statistik och förklarande bilder över ämnet. Arbetet kan också utföras som en ren diskussionsövning. Behandla också till exempel följande frågor: Vad betyder ordet media? Ta reda på det. Vem får bestämma vad man får titta på på internet eller i televisionen? Hurdana saker är roliga att titta på, på en tablettapparat eller en smarttelefon? Har någon stött på innehåll som gjorde en skrämd eller rädd? Vad var det som åstadkom de starka känslorna? Hurdana slags verktyg och tillämpningar fanns i barnens föräldrars och far- och morföräldrars barndom? En hurdan plats är internet? Hur fungerar den? Vad skulle ni vilja se mindre av i media, och vad skulle ni vilja se mera av? Syftet med uppgiften är att tillsammans fundera över den digitala kulturens särdrag ur ett barns perspektiv. Dubbade bilder Sök fram små videosnuttar och titta på dem utan ljud. Hitta på och förverkliga genom improvisation ett ljudlandskap för videorna. Ni kan använda er av såväl instrument och kroppsrytmik som olika sorters gnisslanden. Hur påverkar ljudet stämningen i den rörliga bilden? Övningen skapar glädje och ett gott humör i gruppen samt uppmuntrar barnen att uttrycka sig musikaliskt. Ett mål är också att öva sig i den rörliga bildens uttrycksmetoder. Uppgiften kan man fortsätta också på det sättet att man genom att man skapar ett ljudlandskap strävar till att förändra videons stämning helt och hållet. Hur skulle en söt kattvideo låta om dess ljudlandskap samtidigt vore kusligt? Bildpromenad Gör en utflykt i den närliggande naturen med kameran. Sök tillsammans fram objekt att fotografera. Varje barn i gruppen får ta ett visst antal bilder man har kommit överens om på förhand. Undersök bilderna redan vid fotograferingstillfället, och ta vid behov en ny bild om barnet vill till exempel förändra bildens avgränsning eller huvudobjekt. Printa ut bilderna på väggen eller se på dem tillsammans på skärmen. Behöver bilderna något mera? Utforma om ni så vill en text till bilderna eller en tecknad bild som förstärker deras budskap. Låt barnen berätta vad i bilden som är det viktigaste och hur det syns i slutresultatet. Och åt vilket håll riktar sig uppmärksamheten hos de andra i gruppen? Fundera tillsammans på bildernas budskap. I uppgiften övar man sig i fotografering, visuellt uttryck och tolkningsfärdigheter. Uppgiften kan göras till en del av en bredare lärostig, för vilken man som ram kan välja till exempel utforskandet den egna närmiljön med hjälp av fotografering. 3

Uppgifter efter besöket För många barn kan besöket på Kiasma vara det första besöket på ett konstmuseum. De verk man har sett väcker många olika slags känslor och tankar som det är bra att återkomma till efter besöket. Besöket kan utvärderas till exempel genom teckning eller genom en gemensam diskussion. Uppgifterna här intill fördjupar utställningsbesöket. Målsättningen är att barnet ska förstärka sin egen upplevelse av delaktighet genom eget arbete. Monsterfantasier Ett monster kan vara lek eller verklighet. Hur föreställde ni er Kiasma-monstret? Skapa porträtt av monstret med en fritt valbar teknik. Fundera när ni ser på de bilder ni har skapat på om bilden också berättar något om den som skapat den. Syns det i bilden ett personligt spår, och vad avslöjar porträttet av monstret om tankarna hos sin skapare? Om man i gruppen har i bruk ett bildbehandlingsprogram antingen för dator eller tablett, kan man utföra uppgiften helt och hållet digitalt. Som grund för monsterbilden kan man till exempel ta en bild av barnets eget ansikte, som man kan forma om så det blir vilt och oigenkännligt. Genom det lekbetonade arbetssättet kan barnet på ett tryggt sätt utforska identiteten, och olika slags gestalter. Utställningsfantasierna eggar kreativiteten och öppnar konstens begrepp. Med hjälp av dem kan man diskutera också museerna och deras betydelse. Rörliga bilder Pröva vad allt en smarttelefon eller tablett kan användas till som redskap för bildproduktion. Pröva på att avbilda olika slags objekt ur er grupps vardag både genom fotografering och videofilmning. Hur skiljer sig en rörlig bild och ett fotografi till sitt uttryck? Använd er av bilder som ett medel för att minnas och berätta! Man kan också genom att fotografera bygga upp en mer vidsträckt helhet. Barnen kan själva välja ett motiv som de kan utforska och behandla genom att fotografera det. Hur skulle det till exempel vara om man tog en bild av samma objekt varje vardag under en hel månad? Eller hur skulle barnens videodokument av daghemmets yrkespersonal se ut? Genom bilder bygger vi upp verkligheten och erbjuder synvinklar. Möjligheten att producera bilder stärker den aktiva roll barnet kan ha i en gemenskap och erbjuder ett sätt att handskas med det upplevda. Istället för att fästa vikten vid estetiska värderingar, lönar det sig att i det bildmaterial barnen har producerat ta fasta på de observationer barnen har gjort och de sätt på vilka barnet behandlar saker och ting genom bilder. ARS 2117 På Kiasma visas vår egen tids konst det vill säga nutidskonst. Hurdan skulle konsten kunna vara i framtiden? Föreställ er hur konstutställningen ARS skulle kunna se ut om hundra år! Fundera tillsammans med barnen på hur man skulle kunna uttrycka tankar och idéer med hjälp av ord och bild. Rita till exempel en seriebild eller bygg en miniatyrmodell av de vildaste visionerna. 4