UPPDRAG. Minskat svinn i livsmedelskedjan ett helhetsgrepp. Delrapport. PX10156 Diarienummer /11. Ingela Lindbom.

Relevanta dokument
Skolledare. Lärare. Inköp. Helhetsfokus UPPDRAG. Personal/produktionsfokus. Elevfokus. = omarbetning SIK

Konfidentiell UPPDRAG. Diarienummer /12. Minskat svinn i livsmedelskedjan - ett helhetsgrepp. Delrapport. Ingela Lindbom.

UPPDRAG CONTRACT. Hållbara produktutvecklings- och produktionsprocesser Green Lean. Delrapport Konfidentiell. UP PX20009 Diarienummer /11

PX10184 /Dnr /11. Energieffektiv bakning i pilotskala. delrapport. Birgitta Raaholt. November 2011 SIK

PX10184 /Dnr /11. Energieffektiv, snabb och skonsam mikrovågsvärmning av livsmedel. Delrapport. Birgitta Raaholt.

Nyckeltal för klimatpåverkan från tallrikssvinn. Miljöförvaltningen R 2011:16. ISBN nr: Foto: Cecilia Corin

UPPDRAG CONTRACT. Slutrapport. Dnr /08. P90119 Säker och Miljöeffektiv livsmedelslogistik. Karin Östergren SIK

Världens främsta utvecklingsresurser väntar på dig. Bli medlem nu!

Delrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet

Slutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet

Energieffektiv bakning

Miljö. Ekonomi. Avfall. morötter mot matsvinn

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

NOBELMÖTET 2017 TEMA MAT LIVSMEDEL REGERINGSUPPDRAG OM MINSKAT MATSVINN

UPPDRAG. Mikrobiologiska risker i Grönsakskedjan. Slutrapport 4P Pernilla Arinder. November 2014 SIK

ett case inom projektet Anders Persson VD, Sysav Utveckling AB

UPPDRAG CONTRACT. Slutrapport. Dnr /08. P80565 SMART - Jobba smartare, minimera slöseriet Lean production. Barbro Sundström SIK

Rapport Ekokompetens för beslutsfattare Diarienummer: /11 Projektnummer: 384

Uthållighetsmärkning av livsmedel (Projektredovisning) Bakgrund

Rapport Ekoökningar i skola och omsorg Diarienummer: Projektnummer: 385

Projekt inom Hushållningssällskapen Miljö

En hållbar innovativ livsmedelskedja som möter framtidens behov

Livsmedelsverkets arbete inom hållbar mat och matsvinn

HÅLLBARHETS- MANIFEST.

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg

Miljösamverkan Sverige

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006

Jordbruksverkets arbete med -Minskat matsvinn -Motverka orättvisa affärsmetoder

Totala koldioxidutsläpp från konsumtionen av buteljerat vatten i Sverige

Slutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet

Vi utvecklar och förmedlar kunskap för företagens, människornas och hela landets framtid.

Slutrapport. 1. Allmänna uppgifter vilket projekt redovisas? 2. Vilka personer kan svara på frågor om projektet? Förstudie Integration

Lång hållbarhet utan mögel

Hållbar livsmedelsproduktion i städer. Förslag till nya svenska standarder

MILJÖFÖRVALTNINGEN. Handläggare: Charlotta Hedvik Telefon: Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden p. 15

VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL.

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/ Ks14 1

Brett opp ermene! Katarina Lorentzon SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik. Nofima Mat, Matforsk, Ås 16 september 2008

Delrapport analys av nulägesbilden från steg 1 och 2

Miljöpåverkan av kaninkött. Ulf Sonesson,

Slutrapport. Telefon: E-post: Namn: Ulf Alderborn Roll i projektet: Ekonomiansvarig

Gården i ett livscykelperspektiv

Hållbara matvägar. Katarina Lorentzon SP

Frågor för framtiden och samverkan

Nya framsteg för Sveriges livsmedelsindustri

Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet

Riktlinjer för projekt i Nacka kommun

Hur man ska undvika slöseri med livsmedel: strategier för att förbättra livsmedelskedjans effektivitet inom EU

Livsmedelsstrategi i Västra Götalands kommuner. Workshop 1 den 29:e november 2018

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Mat, mat, mat? En fråga för WFD!

Forskning och innovation inom livsmedel en framtidssatsning

Redovisning av Ekocentrum Projekt 121. SJV Dnr /09 1. SAMMANFATTNING

UPPDRAG CONTRACT. Nya, hälsosamma glutenfria bröd. Slutrapport. Dnr /08 P Emma Levenstam Bragd. December 2010 SIK

Slutrapport. Namn: Christer Oscarsson Roll i projektet: Projektägare / Ordf. i Främjandet. Telefon: E-post:

Dingle. Hotel Lab

Kvalitetsstandarder för odling och förädling av bladgrönsaker

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning

Skandinaviens främsta köttleverantör

SLUTRAPPORT. Kompetensregistreringsverktyg för livsmedelsindustrierna

Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer

Informationskampanj till Konsumenter

14:00 Q & A: 14:30 Q & A:

Obs! Börja med att mejla in din ansökan. När den bedöms som komplett av LEADER-kontoret, skickar du den undertecknad per post.

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning, bröd & spannmål

Livscykelanalys eller LCA- Ett sätt att kommunicera produkters miljöpåverkan

Energieffektiv och innovativ tillverkning av livsmedel med mikrovågsvärmning av pumpbara råvaror Slutrapport kortfattad version. Dnr /08 P80633

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök

Uppdrag att genomföra åtgärder inom ramen för livsmedelsstrategin

Konsumtionens klimatpåverkan

Slutrapport. Vad är bakgrunden till projektidén och vad planerade du/ni att genomföra?

Handlingsplan

Klimatavtryck från hushållens matavfall

Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik)

Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp

Mänsklighetens säkra handlingsutrymme. Upplägg i stora drag

Dokument: Objektägare-ITs placering. Författare Malin Zingmark, Förnyad förvaltning

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

Tid till förbättring ger tid till förbättring

Projektansökan

Den goda skolmaten. Slutrapport. Den goda skolmaten - temadag i Bjurholm Foto: Dagmar Schröder. Projektet pågick mars-november 2011

Projektredovisning för Projektet Matturism i Uppland Journalnummer: Bondens Mat i Uppland, org nr

KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS

SLU Alnarp- Partnerskap Alnarp

Food Valley of Bjuv. - restvärme och cirkulär produktion basen för utveckling av en ny svensk industri Henrik Nyberg. Int NN

Projektplan. Vidarutveckla förutsättningarna för utresande studenter. Projektplan - Vidarutveckla förutsättningarna för utresande studenter

Slutrapport: Act Art for Tourism

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6)

Slutrapport för projektet

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Minska matsvinnet. Livsmedelsverkets Mat och måltidskonferens 11 nov 2015 Ingela Dahlin

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY

Addera värden i livsmedelsvärdekedjan baserat på spårbarhet och riskhantering

Utsläpp till luft vid biogasproduktion

Miljöanpassade måltider i offentlig sektor ett verktyg med miljönytta för många

Vi tjänar på att minska matsvinnet

Underlag för anbud/uppdragsbeskrivning avseende utvärdering av Diakonias arbete gentemot aktivister och unga.

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Är du intresserad av en bra affär?

Universities in Sweden

Transkript:

UPPDRAG PX10156 Diarienummer 19-1129/11 Minskat svinn i livsmedelskedjan ett helhetsgrepp Delrapport Ingela Lindbom November 2011 SIK

Projektinformation Projekt påbörjat 15 mars 2011 Granskad av Barbro Sundström Projektledare Ingela Lindbom Projektgrupp Ingela Lindbom, Jenny Gustavsson, Joakim Forsman, Thomas Angervall, Ulf Sonesson, Katarina Nilsson, Barbro Sundström, Karin Östergren, Ulla-Karin Barr, Gustaf Zettergren, Johanna Berlin Distributionslista Dina Sacic, SJV Nyckelord 2

INNEHÅLL PROJEKTINFORMATION... 2 SAMMANFATTNING... 4 BAKGRUND... 4 SYFTE OCH MÅLGRUPP... 4 PROJEKTETS MÅL... 5 GENOMFÖRANDEPLAN OCH TIDSPLAN... 5 SPRIDNING AV PROJEKTETS RESULTAT... 6 PROJEKTETS FINANSIERING... 6 PROJEKTETS ARBETSSÄTT... 6 SLUTSATS OCH REKOMMENDATIONER... 6 KONTAKTPERSONER... 7 BILAGOR... 7 3

Sammanfattning Projektarbetet startade i mars 2011 och projektet pågår till mars 2013. Det är därför för tidigt att dra slutsatser om mängder och orsaker samt att ge rekommendationer för åtgärder mot minskat svinn. Uppgifter om svinnmängder betraktas av företagen som ytterst konfidentiella uppgifter, men är helt nödvändiga för genomförandet av projektet. Den strikta konfidentialiteten är sannolikt en av förklaringarna till att så lite uppgifter om svinn i förädlingsindustrin finns publicerat. Företagen som har knutits till projektet har hittills varit mycket öppna mot SIK och vi har ett samarbete som innehåller utbyte av konfidentiella uppgifter som fungerar mycket väl. Projektet har därmed tillgång till de uppgifter som behövs för att genomföra projektet och dra slutsatser kring orsaker och kunna föreslå åtgärder för minskat svinn. Företagen är villiga att medverka i projektet och vi upplever att medverkande företag känner förtroende för att SIK kan hantera de konfidentiella uppgifter som de ställer till vårt förfogande. Detta gör det möjligt att genomföra projektet på ett bra sätt. Bakgrund FAO uppskattar att den globala livsmedelsproduktionen fram till 2050 bör öka med 70 %, bland annat för att tillgodose behoven från en kraftigt växande befolkning. Livsmedelsproduktion medför stora påfrestningar på miljön, bl. a i form av pesticidanvändning, övergödning och utsläpp av växthusgaser. Miljöpåverkan från svinn utgörs av samtliga miljöbelastande aktiviteter som produkten genomgått innan den slängs. I livsmedelskedjan som helhet finns uppenbara incitament till att minska onödigt svinn, ett slöseri med såväl råvaror, energi som finansiella resurser. En förutsättning för att effektivt arbeta för minskat svinn i livsmedelskedjan är en samlad bild av var svinnet uppstår och varför. Naturvårdsverket arbetar på nationell nivå med att eventuellt formulera ett etappmål kring minskat matavfall, en högst aktuell fråga efter stor uppmärksamhet i bl. a media. Allmänhetens attityd mot livsmedelsbranschen som helhet påverkas sannolikt av hur frågorna kring det nu synliggjorda svinnet hanteras. Samtliga aktörer utmed kedjan stärker sannolikt sitt varumärke genom tydligt engagemang för minskat svinn. Syfte och Målgrupp Detta projekt syftar till att ge en samlad bild av var i livsmedelskedjan svinnet uppstår och varför. Projektet är initierat av och förankrat hos branschorganisationerna Livsmedelsföretagen (Li) och Svensk Dagligvaruhandel (SDH) och deras nystartade samarbete inom Miljöforum. 4

Projektets Mål Projektet syftar till att kartlägga och inventera mängderna och orsakerna till svinn, samt att identifiera möjliga åtgärder för minskat svinn, ur ett livscykelperspektiv, från gårdsgrind till konsument. Genomförandeplan och Tidsplan Under perioden 2011 03 15 2011 11 25 har, helt enligt den ursprungliga tidplanen, följande aktiviteter genomförts: En litteratursammanställning kring livsmedelssvinn från gårdsgrind till konsument har genomförts som en del av kartläggningsarbetet. Representativa livsmedelskedjor som kommer att inventeras inom ramen för projektet har identifierats och valts ut. I nuläget bedömer vi att projektet kommer att kunna inventera 3-4 produktkedjor. De hittills utvalda produktkedjorna är bröd-, chark- och mejerikedjorna. Kartläggnings- och inventeringsarbetet inom de olika produktkedjorna startas upp kontinuerligt. Arbetet kring mängder och orsaker till svinn inom brödkedjan har påbörjats under perioden. Både brödtillverkningen i bageriet och butiksreturerna ingår i kartläggningen. Kring mejeri- och charkkedjorna har intresserade företag under perioden identifierats för kommande samarbete inom ramen för projektet. Kartläggningen av dessa kedjor kommer att genomföras under 2012. Kommentarer till Genomförandeplan och Tidsplan: Uppgifter om svinnmängder betraktas av företagen som ytterst konfidentiella uppgifter. Detta är sannolikt en av förklaringarna till att så lite uppgifter om svinn i förädlingsindustrin finns publicerat. Uppgifter om mängder svinn är nödvändiga som underlag för att förstå samband kring hur olika steg i kedjan påverkar varandra och därmed helt nödvändig information för att kunna identifiera orsakerna till svinn och även föreslå åtgärder som minskar svinnet. Företagen som har knutits till projektet har hittills varit mycket öppna mot SIK och vi har ett samarbete som innehåller utbyte av konfidentiella uppgifter som fungerar mycket bra. Deltagande företag kommer att ges det slutliga avgörandet kring hur projektet i resultatspridningen kan uttrycka den konfidentiella informationen som företagen har gjort tillgänglig för SIK och projektet. Projektet säkerställer därmed tillgång till de uppgifter som behövs för att genomföra projektet och dra slutsatser kring orsaker och kunna föreslå åtgärder för minskat svinn. Under perioden 2011 09 01 2012 12 31 ska enligt tidplanen tre möten hållas inom referensgruppen. Något möte inom referensgruppen har inte hållits under 2011 eftersom vår bedömning är att inventerings- och kartläggningsarbetet behöver ha startats inom 2-3 produktkedjor innan första mötet hålls. 5

Spridning av projektets resultat Resultaten från projektet kommer att presenteras i rapportform där möjligheterna till minskat svinn hos både enskilda företag och över livsmedelskedjan beskrivs. Tanken är att redovisningen ska fungera som verktyg för ökad och förbättrad kommunikation mellan olika aktörer i kedjan, i syfte att minska det totala svinnet. Utöver skriftlig rapport utformas även mer kortfattade sammanfattningar/faktablad. Utöver tryckt material kommer projektet att presenteras löpande på SIK:s nätverk Mat och klimat och på förslag kan seminarier och kurser anordnas av SIK, för olika aktörer inom livsmedelsbranschen. Projektets finansiering Under redovisningsperioden 15 mars-25 november 2011 har projektets totala kostnader uppgått till 399 304 kr. Projektet har finansierats av SJV, Livsmedelsföretagen, Svensk Dagligvaruhandel samt SIK. Projektets arbetssätt I projektgruppen ingår personal från SIK, i första hand från enheten Miljö och uthållig produktion med kompetens inom både Miljösystemanalys och Green Lean. Flera inom projektgruppen har även industriell erfarenhet. Vid behov finns det möjlighet att knyta personal från SIKs övriga kompetensområden till projektgruppen. Till projektet knyts minst ett företag per produktkedja; hittills bröd, chark och mejeri. Tillsammans med personal på företagen genomförs det kartläggnings- och inventeringsarbetet som kommer att ligga till grund för slutsatser om mängder, orsaker och förslag till förbättringsåtgärder vad gäller svinn i livsmedelskedjan. Till projektet knyts även en referensgrupp. De företag som är knutna till projektet kommer att erbjudas plats i denna referensgrupp tillsammans med representanter från handel, livsmedelsindustri och myndigheter. Slutsats och rekommendationer Det är ännu för tidigt att dra slutsatser om mängder och orsaker samt att ge rekommendationer för åtgärder mot minskat svinn. Ett bra fungerande samarbete med företagen är viktigt för projektets genomförande och vi konstaterar att samarbetet med företagen som är knutna till projektet fungerar väl. Företag är villiga att medverka i projektet och vi upplever att medverkande företag känner förtroende för att SIK kan hantera de konfidentiella uppgifter som de ställer till vårt förfogande. Detta gör det möjligt att genomföra projektet på ett bra sätt. 6

Kontaktpersoner SIK Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB Box 5401 402 29 Göteborg Ingela Lindbom, Projektledare Tel: 010 516 66 03 E-post: ingela.lindbom@sik.se Bilagor Delrapporten innehåller inga bilagor. 7

Huvudkontor/Head Office: SIK, Box 5401, SE-402 29 Göteborg, Sweden. Telephone: +46 (0)10 516 66 00, fax: +46 (0)31 83 37 82. Regionkontor/Regional Offices: SIK, Ideon, SE-223 70 Lund, Sweden. Telephone: +46 (0)10 516 66 00. SIK, Forslunda 1, SE-905 91 Umeå, Sweden. Telephone: +46 (0)10 516 66 00. SIK, c/o Almi, Box 1224, SE-581 12 Linköping, Sweden. Telephone: +46 (0)10 516 66 00. www.sik.se 8