DIN GUIDE TILL LEIAS MENTORSKAPSPROGRAM

Relevanta dokument
Mentorguide. Handledning för mentorer i mentorprogram på Chalmers

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG

Handbok för mentorer och adepter

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers

Mentorskapsprojektet i Göteborg

MENTOR MATCH GUIDE FÖR MENTORER

FÖR MENTORER OCH ADEPTER VÄGLEDNING OCH TIPS

MENTOR MATCH GUIDE FÖR ADEPTER

Nå dina mål. Fredrik Alm

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

Mentorskap ett sätt att utvecklas. Region Halland, Laholms kommun och Halmstads kommun

PEDAGOGIK MÅLFORMULERING KOMMUNIKATION

Konstnärsmentorutbildning. Sissel Korpisola 2018 Luckan, Stora Komet

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG SCOUTKÅR

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

Mentorskapsprogram 2013/2014. i samarbete med

Om mentorskap. Soroptimisternas Unionsmöte

ORGANISATIONS- KULTUR EN WORKSHOP OM HUR VI ÄR MOT VARANDRA

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1

ORGANISATIONS- KULTUR EN WORKSHOP OM HUR VI ÄR MOT VARANDRA

7 MISSTAG DU BÖR UNDVIKA VID DINA MEDARBETARSAMTAL

Utdrag ur handboken Mentorskap... Adeptens sida

Introduktionsmaterial till Rotarys mentorprogram

FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN

TFiX Mentoring Kick-off

Led dig själv med visioner

LÄSGUIDE till Boken om Liten

Mentorskap ett sätt att utvecklas. Region Halland, Länsstyrelsen, Laholms kommun och Halmstads kommun

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

Scouternas gemensamma program

Rapport projektet En hemlighet känd av många

- Tips för att engagera unga och nya ledare

MENTOR MENTOR ADEPT & ADEPT. En guide för Sveriges Arbetsterapeuters mentorprogram. En guide för Sveriges Arbetsterapeuters mentorprogram

LEDARUTVECKLING GENOM MENTORSKAP

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Skriv ner din upplevelse under visualiseringen: bilder, känslor eller ord som kommer från din inrementor.

I-mentor. Lunds Tekniska Högskola. mentorsprogrammet på Industriell ekonomi

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

Det goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen.

Att sätta mål och nå dem!

Mentorskap för personlig och professionell utveckling

Intervjuguide - förberedelser

GRUPPER OCH REGLER. Scen 1

Intuition som ledarskapsverktyg För att kunna använda intuition som färdighet inom ledarskap bör vi tänka på tre saker:

ÖVNINGAR KRING KOMMUNIKATION OCH PARRELATION

INTRODUKTION STEG Övning ger färdighet. Träna gärna på intervjusituationen med en vän eller genom att filma dig själv och dina svar.

Hitta drivet i livet!

sätt att berömma ditt barn för att bygga självkänsla och grit.

Handbok för mentorskap

Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser. (SV åk 4 6)

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015

PEDAGOGISKT MATERIAL TILL FÖRESTÄLLNINGEN HEMLIGT

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

LÄSGUIDE till Boken Liten

MENTORSKAPS- PROGRAMMET 1/14

Mitt Livs Chans. Mentorprogram - Stockholm, Göteborg, Östergötland, Skåne och Online. Vill du göra skillnad på riktigt? Bli mentor i Mitt Livs Chans!

Verktyglåda för mentorskap

Nya Linjer. - att utveckla gymnastiken! Vi i Gymnastikförbundets Ungdomsråd håller inte med!

Min forskning handlar om:

Mitt Livs Chans. Mentorprogram Östergötland Vill du göra skillnad på riktigt? Bli mentor i Mitt Liv

Är det några som inte känner varandra i gruppen är det bra att hitta ett sätt att presentera deltagarna. Här kommer några förslag:

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT

Patientsäkerhetskonferensen , seminarium Förstå mig rätt minska missförstånd i patientmötet

Vision. Mer än idrott - En klubb full av stjärnor

HUR ÄR DET ATT VARA MAN?

Jag en individuell idrottare. 3. Träningsgruppen ett team

Innehåll för dagen är:

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Personalomsättningen i Skärholmen/Stockholm var mycket hög. Många erfarna slutade. Svårt att rekrytera erfaren personal. Många oerfarna anställdes.

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Mentorskap och sånt Vad är det och Hur gör man? LiU

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Sammanställning av kursutvärdering

Utveckling för dig som är handledare.

Guide: Sätta mål i karriären och nå dem

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Frågor till dig som söker arbete hos oss

ADEPT- OCH MENTORPROGRAM

Integrerad Spelarutveckling

Att stödja exekutiva funktioner i praktiken

Sammanfattning föreläsning Föräldrar emellan. Det bästa med självkänslan är att den kan tränas upp

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM?

Boksammanfattning. Konsten att få andra att prestera

tar fysisk kontakt söker fysisk kontakt

5 MINUTER. 3 minuter tänk på tre saker som du har gjort bra den senaste tiden (veckan, dagen etc).

Presenteras i samarbete med

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år

Skrivglädje i vardagen!

VEM VÄGLEDER VÄGLEDAREN? OM ATT ORKA I ARBETSLIVET. FM Ancha Kjerulf Arbetshandledare STOry

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NyföretagarCentrum Jämtland ger dem som funderar på att starta eget företag eller redan har startat kostnadsfri rådgivning.

Krylbos fotbollsbok för alla våra lirare. Att ha kul tillsammans är roligt

Det kollegiala samtalet. Anna-Lena Ebenstål Katarina Olsson Ylva Modig Lärarcoacher Utvecklingslärare FoU-enheten

Det kollegiala samtalet. Anna-Lena Ebenstål Katarina Olsson Ylva Modig Lärarcoacher Utvecklingslärare FoU-enheten

Workshop ungdomar, 4 april 2013

Transkript:

DIN GUIDE TILL LEIAS MENTORSKAPSPROGRAM

VÄLKOMMEN TILL LEIAS MENTORSKAPSPROGRAM! Tack för att du väljer att gå igenom sex månader av utveckling, nördighet och gemenskap tillsammans med oss! Du får åka på tre helgträffar fyllda med föreläsningar, workshops och sociala aktiviteter. Du får också din alldeles egna mentor eller adept som du träffar på egen hand! Här kommer en guide för att hjälpa dig igenom programmet. Guiden har tagits fram med hjälp av liknande handböcker. Tack till bland annat: Chalmers Jusek Maktsalongen Vinnande Mentorskap av Charlotta Wikström hanterakonflikter.se Mentorn: en praktisk vägledning av Hultman & Sobel NÅGOT SOM KRÅNGLAR? Ni kan alltid höra av er till oss som driver Leia. Maila på leia@sverok.se eller kontakta: Sam Bäfvenberg sam.bafvenberg@sverok.se 010-551 93 24 072-173 25 55 2

INNEHÅLL KALENDER FÖR ÅRET... 4 VAD ÄR MENTORSKAP... 5 VAD ÄR EN MENTOR?... 5 VAD ÄR EN ADEPT?... 8 ATT STÖTTA VARANDRA... 8 VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ... 10 ETT LEVANDE SAMTAL... 12 SÄTT UPP MÅL... 14 MITT MENTORSKAP... 16 MALL FÖR SAMTALEN... 19 WORKSHOP: MÅL... 20 WORKSHOP: ATT VARA MENTOR... 21 WORKSHOP: FÖRSTA MENTORSTRÄFFEN.. 23 3

KALENDER FÖR ÅRET APRIL 2018: Mentorskapet börjar! HELGTRÄFF 1: Introduktion till makt och mentorskap 20-22 april 2018, Eskilstuna MAJ-AUGUSTI: Mentorsparen träffas på egen hand, 2-3 gånger. Alla deltagare stämmer av med Sam. HELGTRÄFF 2: Inflytande i den digitala världen 14-16 September 2018, Malmö SEPTEMBER-OKTOBER: Mentorsparen träffas på egen hand, 1-2 gånger. HELGTRÄFF 3: Nordiskt samarbete och mångfald 9-11 november 2018, Göteborg NOVEMBER 2018: Mentorskapet slutar 4

VAD ÄR MENTORSKAP? Mentorskap handlar om att föra vidare kunskap från en person till en annan. Det är framför allt ett tillfälle att stanna upp och få tid för att prata om och reflektera över vad man vill, hur man fungerar och hur man kan nå sina personliga mål. I Leia handlar mentorskapet om att stötta tjejer inom spelhobbyn att kunna utveckla sitt engagemang. Vad det innebär för varje person är individuellt - men det kan vara allt ifrån att våga ta på sig ledarroller, hitta en hållbar nivå för engagemanget eller kanske börja engagera sig i en förening. Mentorskapet bygger på personliga möten - man behöver absolut inte vara en expert med alla svar för att vara mentor, det som är viktigt är att ställa rätt frågor. Det handlar om att dela med sig av sina personliga erfarenheter, vara en samtalspartner, någon som ställer frågor och någon som stöttar. VAD ÄR EN MENTOR? Att vara mentor är inte alltid helt lätt. Det gäller att hitta en balans mellan att driva adepten framåt och att stå tillbaka. Ditt mål är att hjälpa adepten att förstå vad hen vill och hur hen ska kunna nå dit. I boken Vinnande Mentorskap skriver författaren att rollen som mentor består av att hitta balans mellan flera motsatser: 5

NÄRHET OCH DISTANS: Ni behöver ha tillit i relationen, utan att relationen blir allt för personlig. En mentor ska kunna ifrågasätta och ställa kritiska frågor. AKTIV OCH PASSIV: Du behöver kunna lyssna aktivt och hjälpa adepten att komma framåt. Samtidigt måste du ge adepten tid för reflektion och inte ge färdiga lösningar. STORA PENSELDRAG OCH SMÅ VARDAGSBEKYMMER: Du ska hålla fokus på de större målen samtidigt som du kan hjälpa till med allt det lilla i vardagen som hindrar en från att fokusera på det. FÖREBILD OCH BIFIGUR: Du ska vara en förebild för adepten, men samtidigt stå tillbaka och låta hen ha huvudrollen. STÖTTARE OCH KRITIKER: Du ska stötta adepten men samtidigt inte vara rädd för att ifrågasätta - men tänk på att ha en positiv blick och inte en dömande. RATIONELL OCH EMOTIONELL: Du ska ha empati för din adept och försöka leva dig in i hens situationer, samtidigt som du ska kunna hålla huvudet kallt och kunna fatta rationella beslut. Allt detta tillsammans blir en ideal person - någon som antagligen inte finns. Det är helt okej att misslyckas som mentor. 6

Det viktigaste är att ni faktiskt ses - att ni har tid att tänka och prata. Precis som allt engagemang behöver man övning för att bli en bra mentor (och adept!). Ju mer tid ni lägger på det, desto bättre kommer mentorskapet bli! EN MENTOR Är en osjälvisk lärare Tar sig tid för sin adept Är tillgänglig Är motiverande Är respektfull med ett öppet sinne Kommunicerar öppet och ärligt Är beredd att dela med sig av personliga råd när adepten behöver det EN MENTOR ÄR INTE Ensamt ansvarig för en adepts utveckling Tillgänglig varje minut Perfekt En garanti för framgång En avlastningsplats för alla adeptens problem En psykolog 7

VAD ÄR EN ADEPT?. Adepten är den som står i centrum i mentorskapet. Adeptens mål är att vilja utveckla sig själv och skapa förändring i sitt engagemang. Mentorn är till för dig, men det är samtidigt jätteviktigt att du själv tar ansvar för din egen utveckling. Det är dina intressen och behov som adept som styr vad ni pratar om när ni ses. Det viktigaste du kan göra som adept är att fundera noggrant över vad du vill ha ut av mentorskapet. Ju tydligare du är med det, desto lättare kommer din mentor ha att hjälpa dig nå dit. För många kan det vara läskigt att stå i centrum i en relation. Det är inte alls konstigt, men det är viktigt att i alla fall försöka komma förbi den rädslan. Ju mer du vågar ta plats i relationen, desto mer kommer du få ut av mentorskapet (och desto lättare kommer din mentor ha det!). Mentorn är till för dig, men samtidigt behöver du komma ihåg att hen ställer upp ideellt på sin fritid. Det är därför viktigt att du tar era träffar på allvar, att du kommer förberedd och är öppen för att ta emot din mentors råd. ATT STÖTTA VARANDRA. Ibland är inte skillnaden mellan adeptern och mentorn så tydlig. Det är upp till er hur tydlig skillnad ni vill ha - om ni vill att relationen ska gå 8

ut helt på att stötta adepten, eller om det är så att ni vill turas om att coacha varandra. Båda varianterna har sina för- och nackdelar. En tydlig skillnad gör det lättare att hålla ordning på sina roller och era respektive förväntningar. Det ger adepten chans att träna sig i att stå i centrum, och mentorn möjlighet att utveckla sina förmågor som coach och ledare. En mer jämn fördelning kan å andra sidan få er att känna mer mer jämlika, och göra tydligare att ni båda har värdefulla erfarenheter att dela med er av. Det kan också ge en starkare känsla av att ni har ett gemensamt projekt. TÄNK PÅ......att ni gör det tydligt vad ni vill så att båda är överens om hur relationen ser ut...att ni är tydliga med vem som är vad vid vilket tillfälle. Vill ni turas om kan det till exempel vara bra att ta halva tillfället att fokusera på en person och sedan byta roller till andra halvan. 9

VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ. 1. SE TILL ATT NI FAKTISKT SES OCH PRATAR Kom överens om hur ni ska höras och boka gärna in så många tillfällen att ses så snart som möjligt. 2. MENTORN ÄR INGEN PSYKOLOG Det kan vara svårt att dra gränsen mellan vad som är personliga problem och vad som har att göra med engagemanget i spelhobbyn. Hör av er till oss direkt om ni märker att ni kommer in på frågor som inte känns bra. 3. KOM PÅ HELGTRÄFFARNA Att träffas i mentorsparen är bara en del av mentorskapsprogammet - att träffa andra deltagare och diskutera saker tillsammans är ett jättebra sätt för att boosta varandra och få ny inspiration. På varje helgträff kommer ni också få tid i mentorsparen för att utvärdera hur det har gått och reflektera över vad ni lärt er hittills. 4. GÖR EN PLAN FÖR PROGRAMMET Ni kommer få förslag på teman att diskutera på era träffar. Ni väljer själva om ni vill hålla er till dom, eller om ni vill diskutera något helt annat. Det kan oavsett vara bra att göra någon slags övergripande plan för vad ni vill ha pratat om när ni är klara, så att ni båda vet vad ni kan förvänta er. 10

5. DET NI SÄGER STANNAR I GRUPPEN Utgå ifrån att ni inte får dela vidare saker ni pratat om på mentorsträffarna. Det gör att ni kan lita på varandra och prata öppet. 6. HA ROLIGT Hur mycket ni får ut av det är till stor del upp till er - så ta chansen! Mentorskapet kan vara utmanande, men framför allt ska det vara roligt och peppigt. Så se till att skratta och tramsa emellanåt! VI FÖRVÄNTAR OSS AV DIG......att du svarar i telefon och på mail...att du kommer på helgträffarna. Kan du inte komma är det jätteviktigt att du hör av dig så snart som möjligt!...att du träffar din mentor/adept minst tre gånger utöver de gånger ni ses på helgträffarna....att du svarar på utvärderingar och avstämningar under programmet. 11

ETT LEVANDE SAMTAL. Här kommer lite tips för hur man får ett bra samtal på mentorsträffarna! 1. ANVÄND DITT KROPPSSPRÅK! Hur man uttrycker sig med kroppsspråk är individuellt men som utgångspunkt kan du ha att: Vända dig helt mot den du lyssnar på. Ha en öppen hållning, d.v.s. skärma inte av dig genom att exempelvis korsa armarna över bröstet Luta dig något mot den som talar Upprätthåll ögonkontakt Slappna av 2. UPPMUNTRA DEN SOM TALAR ATT FORTSÄTTA Med passande ljud som att humma eller dylikt. Använd gester som att nicka, luta huvudet åt sidan, gestikulera att fortsätta med handen. Upprepa ett par ord ur det sista som sagts, du blev arg, ordföranden i föreningen sa Be den som pratar att fortsätta, berätta mer, utveckla. Sammanfatta vad personen just sagt, om jag tolkar dig rätt så gick det till såhär 12

3. STÄLL ÖPPNA FRÅGOR: Öppna frågor är ett bra sätt att få någon att prata mer. Att frågan är öppen betyder att den inte har ett givet svar, du kan inte bara svara tex ja eller nej på den. Öppna frågor inleds med frågeord såsom: Hur skulle du...? Vad har...? Vilka tankar...? Hur tänker du kring? Hur känner du? Hur gjorde du? Vad hände sen? Vad tänker du att du kan göra? Hur tror du det skulle gå om..? Eller en inbjudan: Berätta mer! Beskriv! Vill du utveckla? 13

SÄTT UPP MÅL. Att ha tydliga mål för mentorskapet kan hjälpa dig att bli motiverad när du märker att du kommer framåt. Det kan också hjälpa dig att hålla fokus och komma ihåg vad som är viktigt under mentorskapet. Ett vanligt sätt att skapa mål är SMARTmetoden. Enligt den ska mål vara: SPECIFIKT Att ett mål är specifikt innebär att du har koll på vad det är du faktiskt vill uppnå. Om ett mål är formulerat som att du vill bli bättre på någonting - tänk efter vad det innebär för dig att bli bättre och exakt vad det är du vill bli bättre på. MÄTBAR Om du kan mäta ditt mål på något sätt kan du avgöra om du uppnått det eller inte. Att uppnå målen gör att man blir motiverad och får en kick! Hur vet du att du blivit bättre på det du ville bli bra på? Till exempel kan du istället för att ha ett mål som är Jag vill bli bättre på att prata inför folk ha ett mål som är jag vill klara av att säga min åsikt inför en grupp på tio personer. ACCEPTERAT/UPPNÅBART Detta handlar om att du kan stå bakom dina mål, men också att det känns som mål du faktiskt kan uppnå. Att sätta mål handlar 14

inte om att uträtta storverk, utan lägg dom på en nivå som känns lagom. Det ska vara tillräckligt utmanande för att det ska kännas tillfredsställande när du når målet, men det ska inte vara omöjligt eller kräva för mycket av dig. REALISTISKT Utgå från vad du har för förutsättningar för att nå målet. Har du tillräckligt med tid, ork eller andra resurser för att nå målet? TIDSBUNDET Att ha ett datum när målet ska vara uppnått gör det enkelt att stämma av hur du ligger till, och ser till att du blir motiverad att nå målet i tid. Tidsramen behöver inte vara alltför specifik, men det är bra om du tänker efter om det är något du vill uppnå inom en vecka, en månad, ett halvår eller ett år. ETT TIPS......är att ni stämmer av målen varje gång ni ses i mentorsparet, så hjälper ni varandra att hålla dom färskt i minnet! 15

MITT MENTORSKAP Min mentor/adept heter: Pronomen: Hur kontaktar ni varandra? När är det okej att skriva/ringa? Kontaktuppgifter: När ska vi ses första gången? Datum: Plats: Detta ska vi prata om: Avstämning med Sam: Fundera på egen hand och diskutera med din mentor/adept: Vad är dina mål? Vad förväntar du dig av dig själv? 16

Vad förväntar du dig av din mentor/adept? Hur vill du att er relation ska se ut? Hur ofta vill du att ni ska ses? Hur långa vill du att träffarna vara? Hur vill du att ni ska förbereda er inför träffarna? Finns det saker du inte vill prata om? Vill du följa samtalstemana i guiden eller vill du ha egna? 17

Finns det saker du inte vill prata om? Det här behöver min mentor/adept ta hänsyn till när det kommer till mig: Övriga tankar/önskemål: DIN UNDERSKRIFT DIN MENTOR/ADEPTS UNDERSKTFT 18

. MALL FÖR SAMTALEN: När ni ses på mentorsträffar kan ni börja med att prata om dom här frågorna: 1. Vad har hänt sen sist? 2. Hur går det med dina mål? 3. Vad ska vi prata om idag? När ni avslutar träffen kan det vara bra att sammanfatta: 1. Vad tar du med dig härifrån? 2. Vad vill du prata om nästa gång? Skriv gärna ner det ni kommer fram till! 19

WORKSHOP: MÅL. Sitt i grupper om 3-4 adepter. 1. Diskutera vad ni kan sätta för mål för er utveckling under mentorskapet. 2. Diskutera vad ni har för förväntningar på er själva och era mentorer. Utgå från SMART-metoden på sid 14. Varje person ska få fram minst ett övergripande mål (som ni ska uppnå innan mentorskapet är slut) och tre mindre (som ni själva väljer när ni ska uppnå). Skriv ner det du kom fram till på sidan 16. 20

WORKSHOP: ATT VARA MENTOR. Sitt i grupper om 3-4 mentorer. 1. Diskutera vad det innebär att vara en bra mentor. 2. Diskutera vilken typ av mentor du är/vill vara utifrån de fyra mentorstyperna nedan. 3. Diskutera vad ni har för förväntningar på er själva och era adepter. ÖVERBLICKARE I rollen som överblickare hjälper du adepten att både se helheten och upptäcka viktiga detaljer. Som utomstående kan du urskilja skeenden och mönster som adepten själv inte kan se eftersom adepten befinner sig mitt i händelsernas centrum. Överblickaren ifrågasätter adepten och hjälper adepten att se saker och ting ur andra synvinklar genom att vända och vrida på frågor och problem. SAMTALSPARTNER Mentorrollen innebär till stor del att vara en samtalspartner som fungerar som ett bollplank för adepten. Som samtalspartner lyssnar du aktivt och fungerar som en rådgivare för adepten. I rollen som mentor är det viktigt att ställa frågor istället för att svara. Genom att ställa öppna frågor och bolla tillbaka frågor som nya frågeställningar, får adepten finna svar på sina egna frågor. 21

INSPIRATÖR Att vara inspiratör innebär att du som mentor hejar på din adept och skapar motivation. Att du uppmuntrar och tror på din adept leder till att personen i fråga får en ökad självkänsla och ökat självförtroende som är oerhört värdefullt då arbetslivet närmar sig. Dessutom är det som mentor viktigt att vara en förebild för sin adept och att visa i ord och handling att vi följer våra egna värderingar. TRÄNARE I rollen som tränare är det mycket viktigt att du som mentor är öppen och ärlig. För att adepten ska utvecklas maximalt bör du ge återkoppling till adepten om vad som är bra och vad som kan förbättras. Genom att skapa utmaningar och inlärningstillfällen hjälper du din adept att växa och utvecklas. Tränarrollen innebär också att du förmedlar bra kontakter till din adept som kan vara värdefulla i framtiden. Tränaren öppnar dörrar för adepten men går inte själv före, utan bredvid eller efter. I er relation är det adepten som är huvudperson och det är i första hand adeptens behov som ska tillfredsställas. Tränaren finns primärt till för att hjälpa adepten i sin utveckling. 22

WORKSHOP: FÖRSTA MENTORSTRÄFFEN. Det är dags för er första mentorsträff! Första mötet är till för att ni ska kunna lära känna varandra och sätta upp ramarna för mentorskapet. 1. BERÄTTA OM ER SJÄLVA! Berätta till exempel om: Vad du har erfarenhet av (förtroendeuppdrag, projekt, arrangemang du varit med i, arbetsuppgifter du haft, etc.) Vad du är bra på - stort som smått! Vad dina största utmaningar är Saker du har misslyckats med Framgångar du har haft Vad du drömmer om 2. SÄTT UPP RAMARNA FÖR ERT MENTORSKAP! 1. Titta på sidan 16-18. 2. Diskutera varje rubrik ihop. 3. Skriv ner vad ni kommer fram till. 4. Berätta om era mål och förväntningar på mentorskapet. 23

SVEROK.SE/LEIA LEIA@SVEROK.SE 010-551 93 00