Kvalitetsredovisning läsåret 2008/2009...1 Beskrivning av Högsby center...1 Personal...1 Elever...1 Elevstatistik...2 Antal elever i program 0809 - inriktning...2 Antal elever i program 06/07 08/09...3 Elever slutbetyg, högskolebehörighet m.m. Avgångsår...3 Nationella prov...4 Pedagogiskt koncept...5 Mål...5 Delmål som vi har haft under läsåret...5 Normer och värden...6 Kunskaper...8 Bedömning och betyg...11 Elevernas ansvar och inflytande...12 Utveckla internationaliseringen...12
Kvalitetsredovisning läsåret 2008/2009 Beskrivning av Högsby center Skolan är ett integrerat utbildningscenter med Ungdomsgymnasium med följande program: Barn och Fritidsprogrammet med inriktningarna: Fritid, Pedagogisk och social verksamhet Handelsprogrammet med inriktningarna: Turism och resor, Handel och service Medieprogrammet med inriktningen: Medieproduktion Samhällsprogrammet med inriktningarna: Samhälle, Kultur, Ekonomi Individuella programmet med inriktningarna: IV, Specialutformat industriprogram - SMIP, RSS Lärlingsutbildning Grundläggande vuxenutbildning GRUV Kommunal vuxenutbildning på gymnasienivå KGY Svenska för invandrare SFI Utbildning för vuxna utvecklingsstörda SÄRVUX I de olika verksamheterna har vi ca 240 elever engagerade i studier/praktik (09-06-11). I denna kvalitetsredovisning ingår endast verksamheten på ungdomsgymnasiet. Rapporten bygger bl.a. på inlämnade uppgifter från arbetslagen i de olika programmen. Vi har läsåret 2008/2009 kontinuerligt arbetat med kvalitetsredovisning i all verksamhet för att implementera denna i det dagliga skolarbetet och därmed få en ännu högre grad av måluppfyllelse och kvalité. Personal Personalen på HUC består av 23 personer varav 1 skolledare, 1 SYV (0,5 tjänst), 1 adminassistent, 1 vaktmästare (0,5 tjänst), 1 cafeteriabiträde), 18 lärare (16 lärartjänster varav 5,6 tjänst i vuxenundervisningen) och 1 elevassistenter (0,6 tjänst). Elever Elevantalet på gymnasiet ökade under året från 114 elever till 131 - se elevstatistiken sid. 2, 3. 1
Elevstatistik Antal elever i program 0809 - inriktning Vid datum: 2009-06-11 Åk 1 Åk 2 Åk 3 Summa 08 07 06 BF Barn och Fritids-programmet 4 6 0 10 Fritid 0 1 0 1 Pedagogisk och social verksamhet 0 5 0 5 Specialutformat 0 0 0 0 Priv 0 0 0 0 HP Handels-programmet 8 6 12 26 Handel och service 0 6 6 12 Turism och resor 0 0 6 6 Specialutformat 0 0 0 0 Priv 1 0 0 1 MP Media-programmet 6 0 0 6 SP Samhälls-programmet 9 14 23 46 Ekonomi 0 2 11 13 Samhälle 0 8 6 14 Kultur 0 0 0 0 Specialutformat 2 4 6 12 Priv 0 0 0 0 IP Industri-programmet 5 0 0 5 OP Omvårdnads-programmet 0 1 0 1 IV Individuella programmet 37 0 0 0 IV-08 18 0 0 18 IV-RSS 2 0 0 2 IV-GRUV 1 0 0 1 IV-SFI 11 0 0 11 IV-RSSM 4 0 0 4 IV-Gy 1 0 0 1 Summa Gy-elever 69 27 35 131 2
Antal elever i program 06/07 08/09 Elev antal Elev antal Elev antal 06/07 07/08 08/09 Barn- och fritidsprogrammet 9 8 10 Handels- och administrationsprogrammet 34 23 26 Medieprogrammet 0 0 6 Omvårdnadsprogrammet 0 0 1 Samhällsvetenskapsprogrammet 65 55 46 Industriprogrammet 0 0 5 Antal elever på individuella program 46 28 37 Summa elever i gymnasiestudier 154 114 131 *elever i åk 3 Elever slutbetyg, högskolebehörighet m.m. Avgångsår 06/07 07/08 08/09 Totalt antal elever som slutat år 3 44 26 37 Antal elever med slutbetyg 43 24 35 Antal elever med samlat betygsdokument 1 2 2 Antal behöriga till högskolan 37 23 35 Medelbetyg för elever i åk 3 (utan idrott) 13,88 13,43 13,64 Medelbetyg SP** 14,30 13,65 14,47 Medelbetyg HP 13,45 12,62 11,59 Medelbetyg BF 12,26 13,37 - Antal elever med reducerade program* 0 0 0 Antal elever med utökade program* 9 7 15 Antal elever med specialutformat program* 9 6 12 Elever som efter 3 år (slutbetyg) läser upp betyg Antal elever som bytt program och börjat skola i annan kommun Interkommunala ersättningar elever från andra kommuner *elever i åk 3 som är behöriga till högskolan ** gäller även elever på SM som läser med Sp 7 4 1 0 0 2 11 6 7 3
Nationella prov Procent BF Antal IG G VG MVG MA A 0 3 0 0 EN A 2 2 0 0 EN B 0 2 0 0 HP MP SP IP MA A 0 3 1 0 SV B 0 10 3 0 EN A 1 4 1 0 EN B 0 1 1 0 MA A 1 1 0 0 EN A 1 1 4 0 MA A 0 5 3 1 MA B 6 7 0 0 MA C 2 5 2 0 SV B 2 12 7 1 EN A 0 3 5 1 EN B 1 4 5 1 EN A 0 2 2 0 4
Pedagogiskt koncept Det pedagogiska konceptet bygger på en kunskapssyn som utgår från en individualiserad flexibel utbildning då det gäller tid, rum och kravnivå samt tillgång till en modern IT-miljö där vi använder datorn som ett pedagogiskt redskap. Utbildningen bygger på ett flexibelt, entreprenöriellt och tvärvetenskapligt förhållningssätt med synen på ett elevaktivt arbetssätt som grund med mål att arbeta tematiskt och i projektform. Detta innebär att verksamheten bygger på olika slags pedagogiska metoder där variationen av metoder skall genomsyra undervisningen och eleverna skall varje läsår delta i minst ett större ämnesintegrerat projekt och 2 st kursrelaterade projekt. Viktiga redskap som stöd för elevers lärande är IT, handledning, utvärdering, individuella studieplaner och utvecklingssamtal. Eleverna skall aktivt medverka vid planeringen och vid utvärderingen av kurserna. Lärarna arbetar i arbetslag organiserade efter programstruktur. Mål Skolans mål är att erbjuda en personligt utformad utbildning som ger eleverna möjlighet att införskaffa de kunskaper, insikter, förmågor och färdigheter som krävs för att kunna leva och verka i framtidens mångkulturella och demokratiskt uppbyggda samhälle. Eleven får den undervisning han/hon verkligen behöver genom en individualisering av studierna. Delmål som vi har haft under läsåret 1. Normer och värden 2. Kunskaper 3. Bedömning och betyg 4. Elevernas ansvar och inflytande 5. Utveckla internationaliseringen 5
Normer och värden De dagliga mötena i skolan ska präglas av respekt, empati, ansvar och samhörighet. För att nå detta ska värdegrundsfrågor diskuteras och behandlas inom ramen för undervisningen, mentorsträffar, projekt m.m. Varje elev ska under läsåret delta i flera mentorstider med fokus på olika värderingsövningar, utifrån grupp, samhällssituation, etc. För att nå målet har vi arbetat på följande sätt: Varje måndag under hela läsåret har alla klasser haft sin egen mentorstid. En gång i månaden har varje klass haft protokollfört klassråd. Ungefär en gång i månaden har mentorstiden också inneburit besök eller information av olika samhällsorganisationer o dyl. Övriga mentorstimmar har bl a inneburit diskussioner kring arbetssätt, attityder och värderingar samt ansvar och gemensamma aktiviteter. SP Höstterminen (2008) ägnades genom olika projekt mycket åt normer och värden. Åk 1 genomförde projektet Migration och kulturmöten. Där behandlades möten mellan olika kulturer i samhället och vilken samhörighet, empati och respekt som då krävs. I åk 2 genomfördes projekt Källkritik utifrån ett samhällsperspektiv. Där betonades vikten av ett källkritiskt synsätt i dagens globala och internetbaserade värld. I åk 3 (Sp06) genomfördes projektet Människans natur. Där fick eleverna arbeta utifrån filosofi, psykologi och religion med människans olika sidor och värderingsgrunder. Diskussioner kring begreppen rätt och fel utgjorde grunden. Under vårterminen (2009) genomförde åk 1 projektet Vem bestämmer?, där demokratibegreppet ställts mot begreppet makt. Genom elevdeltagande (åk 1 3) i FN-rollspelet i Kalmar, studieresa till koncentrationsläger i Polen (åk 2) och andra studiebesök har eleverna fått en inblick i andra människors livsöden samt andra länders kulturer och styrelseskick. Regelbundna personaldiskussioner för ett likvärdigt arbetssätt. Den nya likabehandlingsplanen har diskuterats, värderingsövningar och allmänna diskussioner om respekt, empati, ansvar och samhörighet har genomförts. Projekt Sex och samlevnad har genomförts för årskurs 3 med etik och moral som kärna. Regelbundna personaldiskussioner för ett likvärdigt arbetssätt har ägt rum. BF har arbetat med bemötande av barn och ungdomar med svårigheter som olika funktionsstörningar. Diskuterat betydelsen av tystnadsplikt. HP har diskuterat lagar, krav och förväntningar från näringslivet i samband med APU och Projekt företagsamhet. IP har deltagit i SPs aktiviteter vid samläsning, se ovan. 6
MP har diskuterat vikten av upphovsrättslagar och immaterialrätt. Har även diskuterat etik och moral i kursen Fotografisk bild. I fotbollsprofilen har eleverna arbetat med olika typer av samarbetsövningar och diskussioner om etik och moral. Har även diskuterat värdet av att i grupp jobba mot samma mål för att nå framgång. IV Vi har diskuterat värdegrundsfrågor varje dag. En gång i veckan har vi etik och moral på schemat. Eleverna har varit engagerade och det har diskuterats flitigt. Vi har också tagit upp kommunens Likabehandlingsplan och diskuterat valda delar. Vårt arbete med temat Samlevnad har till stor del handlat om värdegrundsfrågor. Resultat och analys: SP Höstterminens projekt bygger egentligen på varandra för att våra elever under sina tre gymnasieår ska utveckla och öka sina kunskaper inom samhällets värderingar. Genom projekten har eleverna utvecklat sitt ansvarstagande, varit med i den demokratiska beslutsprocessen samt utvecklat sin förståelse för sin egen och andras behov och möjligheter att kunna påverka. Projektet Sex och samlevnad föll väl ut, eleverna fick en fördjupad kunskap om olika sexuella läggningar och en förståelse för andras livssituation. BF har enligt omdömen från APU-platser visat relativt stor kunskap inom tystnadsplikt och bemötande av barn och personal. HP Eleverna har i stort följt de regler som gäller på skolan och på APU-platsen. IP har deltagit i SPs aktiviteter vid samläsning, se ovan. MP Eleverna har relativt god kunskap om de regler och lagar som gäller angående immaterialrätten samt vad som anses vara etiskt riktigt att skildra i fotografiska verk. I fotbollsprofilen: Resultat har åstadkommits i form av god sammanhållning i gruppen, framgångar i olika turneringar, bl.a Skol-SM, samt en individuell utveckling hos eleverna. IV Det har varit viktigt att diskutera aktuella händelser i elevernas närhet och i samhället i övrigt utifrån ett värdegrundsperspektiv för att få en ökad medvetenhet om hur möten mellan människor med olika kulturell bakgrund både berikar och skapar konflikter i samhället. Åtgärder och förbättringar: SP Vi skall ytterligare utveckla det egna ansvarstagandet i gruppsamarbetet. Utveckla samarbetet och kontakterna med samhället runt omkring skolan för att medvetengöra eleverna om samhällets villkor. Fortsätta arbetet genom diskussioner och samtal kring attityder, respekt och gällande samhällsnormer. Projektet Sex och samlevnad bör ligga i tidigare årskurs för att passa kurserna för respektive program. BF Ytterligare diskussioner om vikten av att passa tider i och utanför skolan samt fortsatta diskussioner om samarbete i grupper behövs. HP Vi måste anordna fler externa möten för att belysa det som anses särskilt viktigt för en lyckad framtida yrkesverksamhet. 7
MP Vi skall diskutera olika domar och tvister i upphovsrättsfrågor, djupare diskussioner om etik och moral vid skapande av visuella medier. I fotbollsprofilen: Vi fortsätter med den individuella utvecklingen samt ska öka medvetenheten hos eleverna om olika träningsmetoder som bidrar till deras utveckling. IV Eftersom skolan har elever från olika länder och kulturer är det är viktigt att vi arbetar med att eleverna får insikt i andra kulturer och vardagsliv för att få bättre förståelse för olika livssituationer. Kunskaper Alla elever ska stimuleras till att utveckla sin förmåga utifrån sina förutsättningar för att nå kursplanernas mål. Alla elever ska känna till att olika lärstilar finns och vilken (vilka) deras personliga lärstil(ar) är. Arbetssättet i undervisningen anpassas till dessa lärstilar. All undervisning ska präglas av variation. För att nå målet har vi arbetat på följande sätt: SP Genom de olika projekt vi genomfört under året har eleverna fått utveckla sina intressen, färdigheter och kunskaper inom de kurser och ämnen de läst. Undervisningen har präglats av varierade arbetssätt, t ex presentationer, grupparbeten, enskilda arbetsuppgifter och projektform. Genom projektet Källkritik ur ett samhällsperspektiv har åk 2 fått bra och viktiga insikter i hur källkritik går till inom samhället idag och hur viktigt det är. Under den tid (vt 2009) som de praktiska programmen hade APU genomfördes ett projekt för åk 1 (Sp), Historia ur ett samhällsperspektiv, där elevernas kunskaper och insikter inom lagars framväxt och tillämpning, såväl då som nu. Eleverna i årskurs 1 har genomfört APU-perioder om 5 dagar på höstterminen och 5 dagar på vårterminen. Eleverna i årskurs 2 och 3 har haft sin APU förlagd varje torsdag under hela läsåret. HP I Projekt företagsamhet har årskurs 2 och 3 kopplat ihop den teori de inhämtat på lektioner med praktiska övningar genom att vara aktiva i arbetet med skolans kafeteria och affär. De har i projektet arbetat gemensamt med planering, inköp via Internet, beräkningar i kalkylprogram, prissättning, marknadsföring, kassaförsäljning, administration, inventering m.m. Hela HP-programmet besökte i mars TUR-mässan i Göteborg. IP har deltagit i SPs aktiviteter vid samläsning, se ovan. BF Eleverna har erbjudits barnledarutbildning i SISU:s regi. Eleverna har efter eget valt arbetssätt skaffat sig kunskap om olika aktiviteter och sedan genomfört dem praktiskt genom samarbete med förskolan i kommunen, där de har genomfört dessa aktiviteter med förskolebarn. MP Eleverna har efter teoretiska diskussioner genomfört praktiska övningar inom både text-, ljud- och bildmedier. Eleverna har haft varierande redovisningsformer som t.ex. filmvisning, multimediepresentationer, bildcollage osv. 8
I fotbollsprofilen: Eleverna i årskurs 3 har planerat och genomfört olika övningsmomentinför gruppen. En studieresa till Holland har genomförts. IV Vi har arbetat problembaserat och ämnesintegrerat i olika teman t ex Länder i världen med IT som ett viktigt arbetsverktyg. Vi har under läsåret arbetat med Hållbar utveckling. Under läsåret har vi arbetat med projekt och teman. Projektet har handlat om idrott och sport och de teman vi har arbetat med är ANT, samlevnad och friluftsliv. Under läsåret har vi gjort många olika studiebesök. Vi har besökt X-labbet i Kalmar, Ambulansen, Räddningstjänsten, Högsby kommun och Tegelbruket i Högsby. IV-RSS har gjort studiebesökbesök på Oskarshamns Plåtverkstad. Det har också funnits möjlighet att läsa kurser på RSS där eleverna arbetat praktiskt med till exempel svetsning. Resursgruppen har till stor del bestått av elever på det individuella programmet som under året haft svårigheter att klara av studierna på ett tillfredställande sätt. Därför uppstod behov att kunna erbjuda dessa elever en plats där de kunde få lugn och ro att arbeta utifrån sina egna förutsättningar. Dessa grupper har bidragit till att vi fått ett större samspel mellan eleverna och mellan elever och lärare. Vilket i sin tur gjort att eleverna presterat bättre och fått bättre arbetsro i de mindre grupperna. Vi har tätare kontakt med föräldrar och har individuella samtal med eleverna i större utsträckning samt ett utökat samarbete med Socialen. Eleverna har möjlighet att praktisera en eller flera dagar i veckan vilket gör att eleverna får möjlighet att få kunskaper i olika yrken och få insikt i arbetslivet. RSS tar in kundarbeten som ska göras till kundens belåtenhet innan skolan släpper ifrån sig arbetet. Detta medför att eleverna får möjlighet att arbeta med den verklighet och de krav som finns utanför skolan. Resultat och analys: SP Eleverna inom projektet Historia ur ett samhällsperspektiv ökade sina kunskaper både vad gäller ämnesinnehåll som gruppsamhörighet (Sp). Genom projektformerna har alla elever sett och lärt sig strukturen av rapportskrivning, vilket är viktigt inför Projektarbetet i åk 3. Varje elev har gjorts medveten om att olika lärstilar finns samt fått finna sitt speciella sätt att arbeta och samarbeta i olika grupper. HP Utvärderingen av APU har visat att valet av praktikplatsen har stor betydelse för elevernas kunskapsinhämtning. Eftersom arbetet med Caféet tagit mycket tid har arbetet med affären fått stå tillbaka. Möjligheten att driva verksamheterna på riktigt har hjälpt eleverna att förstå vad som krävs för detta, de har också kunnat förankra de teoretiska kunskaperna på ett effektivt sätt och hjälpt dem att nå målen. Eleverna fann TUR-mässan och dess föreläsningar intressanta och lärorika. IP har deltagit i SPs aktiviteter vid samläsning, se ovan. BF Större delen av eleverna genomförde i november barnledarutbildningen i Älmhult vilket senare ledde till samarbete med bikupans förskola. Detta samarbete kommer att fortsätta under kommande läsår. 9
MP Eleverna har fått möjlighet att uttrycka sig genom olika medier vilket har lett till en större självkännedom om den lärstil som passar bäst. I fotbollsprofilen: Studieresan till Holland har gett eleverna insyn i etablerade i fotbollsföreningars verksamhet i utlandet. Eleverna i årskurs 3 har även lärt sig att genomföra övningar som ledare. IV Vi har arbetat utifrån individuella studieplaner där eleverna varit med och planerat sina studier. Detta har lett till att eleverna fått insikt i vad de lär sig och vet vad de ska göra. Varje elev har fått ett specialutformat åtgärdsprogram där eleven och mentorn, gemensamt kommit fram till hur de ska jobba för att nå målen. Vi har tätare kontakt med föräldrar och har individuella samtal med eleverna i större utsträckning. Vårt samarbete med Socialen är under uppbyggnad och har utvecklats under året och vi kommer att arbeta för att samarbetet ska bli bättre. Under läsåret har vi arbetat med tre olika teman och projekt. Vi kommer att arbeta i projektform även nästa läsår. Elevernas kunskaper om omvärlden har ökat, vi har ägnat en tid på morgonen åt att titta på nyheter både rikstäckande och lokalt och sedan diskuterat valda delar. Även i engelska, svenska och matematik har kunskaperna ökat. Eleverna har möjlighet att praktisera en eller flera dagar i veckan vilket gör att eleverna får möjlighet att få kunskaper i olika yrken och få insikt i arbetslivet och vara till stor nytta inför framtida studier och yrkesliv. Vi har knutit kontakter med flera företag i kommunen som är villiga att ta emot våra elever för praktik. I resursgruppen har eleverna fungerat mycket bra. De har tagit ansvar för sina studier och närvaron har varit god. De har känt trygghet och har i stort sett kunnat få den hjälp de har behövt. Åtgärder och förbättringar: SP Vi måste förbättra sättet att presentera gruppernas resultat genom att lägga mer tid på delarna i presentationen inom projekten. Uppmuntra eleverna att använda alternativa redovisningsformer och inte bara hålla sig till de traditionella med rent muntliga och skriftliga presentationer. Anordna fler externa möten för att belysa det som anses särskilt viktigt för en lyckad framtida yrkesverksamhet. Läraren skall hjälpa till mer med att hitta praktikplatser som passar målen för elevens studieinriktning samt se över upplägget av APU-perioden. HP Vi skall återuppta det aktiva arbetet med affären. BF Vi behöver se över upplägget med APU, fortsätta att utöka klassrumsdiskussionerna vilket eleverna funnit mycket givande enligt kursutvärderingarna. Vi fortsätta utöka samarbetet med övriga verksamheter i kommunen. IP har deltagit i SPs aktiviteter vid samläsning, se ovan. MP Vi skall försöka knyta nya kontakter inom näringslivet inför kommande samarbeten och praktik. I fotbollsprofilen: Vi skall utöka samarbetet med närliggande skolor och föreningar IV För att vi ska kunna öka elevernas kunskaper och se till varje elevs behov tillgodoses behöver vi utveckla ett bättre samarbete med grundskolan. 10
Vårt samarbete med Socialen är under uppbyggnad och har utvecklats under året och vi kommer att arbeta för att samarbetet ska bli bättre. Bedömning och betyg Skolan ska arbeta aktivt för att alla elever ska ha kunskaper för minst betyget godkänt i alla kurser. Elevernas arbetssätt ska utvecklas på ett sådant sätt att eleverna under sin studietid ökar sin förmåga till ett mer ansvarstagande och aktivare arbetssätt, i en anda av entreprenörskap. Bedömningen av de olika projekten utgör grunden för att analyserautvecklingen i arbetssättet. För att nå målet har vi arbetat på följande sätt: Vi har utgått från läroplanens mål att eleverna ska utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. De får välja såväl metoder som infallsvinklar inom sina valda ämnesområden inom de olika projekten vi gjort (åk 1 ). Genom projektformen har de även fått ta större ansvar och har fått ett aktivare arbetssätt. Undervisningen har präglats av nivåanpassning och genom resurstillfällen har eleverna fått möjlighet till ytterligare extra hjälp för att nå minst betyget G i sina kurser. Genom samtal under kursens gång och utvecklingssamtal görs eleverna medvetna om nivåer och omdömen, samt vad som krävs för att de ska nå sina betygsmål. Vi har minst 2 gånger per läsår erbjudit betygssamtal. Resultat och analys: Under en treårsperiod kan man se eleverna utvecklar kunskapsinhämtning och arbetssätt på ett positivt sätt, vilket syns i deras slutbetyg. Flertalet av eleverna har använt sig av resurstillfällena, vilket märks genom att antalet IG minskat. Genom projektet Kärlekens språk (åk 3, inom temat Sex och samlevnad) märks det tydligt att eleverna under sin gymnasietid lärt sig ta eget ansvar för arbetssättet och utvecklat förmågan att samtala och diskutera, även ett känsligt och pinsamt ämne. Av utvärderingarna att döma bör vi vara ännu tydligare med betygskriterierna. Vårt individanpassade arbetssätt har givit goda resultat. Vi har också märkt att eleverna trivs med att arbeta i teman och projekt där de själva varit delaktiga i planeringen. Studiemotivationen har ökat och därmed bättre studieresultat. Åtgärder och förbättringar: Vi skall minska antalet IG ytterligare. Göra kortare projekt rent tidsmässigt, men då kanske också fler, eftersom nuvarande projekt dragit ut för mycket på tiden men inte med ökade resultat. Minska gapet inom årskurserna, såväl kunskapsmässigt som betygsmässigt. Öka samarbetet mellan kurser och lärare, vilket då kräver att schemat möjliggör detta rent tekniskt. Vi skall ha fler och tätare betygsdiskussioner i de olika grupperna. 11
Elevernas ansvar och inflytande Alla elever har möjlighet att påverka, vara delaktiga och ta ansvar för sina studier och för HUC. Varje gymnasieklass ska ha minst ett protokollfört klassråd varje månad. Varje gymnasieklass ska ha elevrepresentanter i elevrådet. För att nå målet har vi arbetat på följande sätt: Alla elever har haft möjlighet att påverka, vara delaktiga och ta ansvar för sina studier och för HUC, t ex aktivt deltagande i planeringar och genom kursutvärderingar.. Varje gymnasieklass har haft ett protokollfört klassråd varje månad. Varje gymnasieklass har haft elevrepresentanter i elevrådet. Eleverna uppmanas kontinuerligt att ta egna initiativ i både klasser och grupper. Resultat och analys: Klassråden har fungerat bra. Däremot har elevrådet fungerat mindre bra under detta läsår, då eleverna inte vill engagera sig i elevrådet. Åtgärder och förbättringar: Medvetandegöra eleverna ytterligare om sina rättigheter och skyldigheter. Vikten av ett fungerande elevråd för medinflytande och påverkansmöjligheter i skolan. Elevrådet kan fungera om en vuxen kan vara med och initiera arbetet. Enhetlighet i klassrådsprotokollen. Utveckla internationaliseringen Varje gymnasieelev ges under sin utbildningstid på HUC möjlighet till en studieresa utomlands minst en gång och ska ha haft kontinuerlig kontakt med elever från andra länder. För att nå målet har vi arbetat på följande sätt: Studieresor till Polen har genomförts (åk 2) och två grupper i åk 3 har inom sina Projektarbeten genomfört ett besök i Spanien och en I I fotbollsprofilensprofilensresa till Nederländerna. Alla i åk 2 har under våren 2009 genomfört projektet Afrika och en hållbar utveckling där de lärt sig mer om såväl kontinenten som miljöfrågor. elevdeltagande (åk 1 3) i FN-rollspelet i Kalmar har eleverna fått kontakt med andra skolor (såväl svenska som utländska) och fått en insikt i FN:s arbetssätt och funktion. I maj 2009 genomförde hela skolan en Kulturdag för att se våra olika kulturer som finns inom HUC:s olika verksamheter (Gy, Gruv, Kgy, SFI, Särvux). Även här kan vi nämna våra projekt som handlat om länder i världen, migration och kulturmöten och demokrati i världen. I december besökte rektor Kenneth Johansson och en IV-lärare Tanzania i Afrika för att besöka skolans fadderbarn Melissa och utveckla ett samarbete med Föreningen För Afrikas Barn. Under läsåret har eleverna bland annat brevväxlat med elever i skolor i Tanzania. 12
Resultat och analys: Studieresor har genomförts som planerat. Även icke planerade studieresor har genomförts på elevinitiativ. Åtgärder och förbättringar: Vi skall öka kontakten med elever från andra länder, inte minst skolelever. Vi skall försöka ta vara på de kontakter kommunen har i andra länder. Temaarbeten om världen kommer att fortsätta. Vi kommer även att fortsättningsvis arbeta med media, TV och Internet för att uppdatera oss om vår omvärld och föra diskussioner och arbeta utifrån detta i olika teman/projekt. Vårt samarbete med Föreningen för Afrikas barn kommer att fortsätta även nästa läsår. 13
Kvalitetsredovisningen är en sammansatt rapport med synpunkter från arbetslagen som har bearbetats och sammanställts av lärare och med synpunkter från skolledning och rapporten har färdigställts av undertecknad. Undertecknad Kenneth Johansson har varit rektor vid Högsby center under läsåret 2008/2009. Högsby 21/09-09 Kenneth Johansson Rektor Högsby center 14