Kvalitetsredovisning förskola 2017

Relevanta dokument
Kvalitetsredovisning förskola 2017

Verksamhetsområdesplan 2017

Verksamhetsområdesplan 2018

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Verksamhetsområdesplan 2017

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Verksamhetsområdesplan 2018

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Verksamhetsområdesplan 2018

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Verksamhetsplan förskola 18/19

Verksamhetsområdesplan 2018

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Verksamhetsområdesplan 2017

Verksamhetsområdesplan 2018

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Verksamhetsområdesplan 2018

Verksamhetsområdesplan 2017

Verksamhetsområdesplan 2017

Verksamhetsområdesplan 2018

Verksamhetsområdesplan 2018

Verksamhetsområdesplan 2018

Verksamhetsområdesplan 2018

Verksamhetsområdesplan 2018

Verksamhetsområdesplan 2018

Verksamhetsområdesplan 2018

Verksamhetsområdesplan 2018

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Verksamhetsområdesplan 2018

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

KVALITETSARBETET VT 2017& HT 2017

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Verksamhetsplan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Mjölnargränds förskola

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Tyck till om förskolans kvalitet!

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan Duvans förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Verksamhetsplan Duvans förskola

Arbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Gäller Förskolan Konvaljen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola

Verksamhetsbeskrivning. Väsby förskola. hösten våren 2017

Transkript:

Kvalitetsredovisning förskola 2017 SAGOLANDET 1

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Solna stads vision och övergripande mål... 3 Aktiviteter utifrån nämndmålen... 3 Övrigt arbete inom läroplansområdet... 6 2

Sammanfattning Pedagogerna har på sina arbetsplatsträffar arbetat fram en gemensam värdegrund på förskolan. Vi arbetar med ett positivt förhållningssätt mot alla på förskolan. Vi ser att arbetet utvecklas då pedagogerna är delaktiga i arbetet. Vi arbetar med kollegialt lärande och fokus ligger i samarbete med alla på förskolan för att öka tryggheten bland barnen och sprida arbetsglädje bland pedagogerna. Förskolechefen möter förskolerådet en gång per termin och olika saker tas upp. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling har varit en uppskattad diskussionsfråga på förskolerådet, så arbetet fortsätter i den gruppen. Genom att arbeta i mindre grupper får barnen mer tid och stöd av en pedagog. Barnen visar att de trivs och visar glädje och vågar komma till tals. Pedagogerna är närvarande och bemöter barnen med glädje, närvaro och engagemang. Pedagogerna utgår från barnens intressen för att skapa en god verksamhet. Arbetet med Före Bornholmsmodellen har förankrats på varje avdelning och många arbetar med materialet utifrån deras planering. Många väljer att ta en del av materialet och samlingar och anpassar efter barngruppen. Vi fortsätter skapa material och köpa böcker runt dessa aktiviteter. Läsandet är en naturlig del av verksamheten därför använder vi biblioteket som utflyktsmål med barnen. Språkutveckling genomsyrar all verksamhet i förskolan. Pedagogerna driver språkutvecklande arbetssätt i dagens vardagssituationer, samlingar och projektarbeten. Denna termin startar läslyftet och det ser vi som kompetenshöjande och kollegialt lärande. Utevistelsen är ett utvecklingsområde som vi fortsätter att försöka att ta större del av. Vi arbetar för att skapa olika stationer så att barnen har olika material utomhus inifrån. Vårt mål är att utevistelsen blir en stimulerande och lärorik stund under dagen. Solna stads vision och övergripande mål Solna ska vara en sammanhållen och levande stad, som växer och utvecklas hållbart för alla solnabor. Staden kännetecknas av trygghet och öppenhet, där allas potential tas tillvara. Vi erbjuder kunskap, kreativitet och upplevelser som ökar regionens attraktionskraft. Visionen bryts ner i fyra övergripande mål, som lyder på följande sätt; * Solna stads verksamheter ska hålla god kvalitet och hushålla med stadens resurser. * Solna stad ska vara en stad som kännetecknas av mångfald, kreativitet och upplevelser. * Solna ska vara en attraktiv och trygg stad att leva och verka i. * Solna ska växa ihop och utvecklas på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt. Aktiviteter utifrån nämndmålen Nämndmål: Förskolans arbete ska leda till att barnen är trygga och väl förberedda för övergången till förskoleklass/skola. Mått Utfall 2016 Utfall 2017 Mitt barn känner sig tryggt i Utfall 2016 Utfall 2017 förskolan - enkätfråga 94 96 Gruppstärkande lekar Vi leker gruppstärkande lekar tillsammans med barnen för att öka tryggheten i barngruppen. 3

Vi vill ge alla barn möjlighet och förutsättningar att känna sig trygga och sedda på vår förskola genom att lära barnen olika typ av lekar. Vi vill stärka barnens självkänsla, självförtroende så att de vågar utrycka sig både enskilt och i grupp. Vi upplever att barnen vågar mer och mer gå fram till varandra och vara med i leken. En kontinuerlig användning av lekar ges barnen trygghet, de hittar lättare nya lekkamrater, smälter lättare in i gruppen och även i andra sammanhang under dagens gång kan underlättas för de. Vi tycker att detta är viktigt att vi erbjuder barnen till olika sorters lekar, så som rollekar, rörelselekar, grupplekar och par-lekar. Vi strävar efter att göra alla lekar inomhus, utomhus och i gympasalen. Vi använder oss av olika material och hjälpmedel som instrument eller musik. Vi leker samma lek om och om igen för att barnen skulle kunna fördjupa sig i den och känna sig trygga och genom detta skapar vi glädje i barnens vardag. Vi leker traditionella lekar som Bro, bro breja, Kom hem alla mina kycklingar, Under hökens vingar kom, Katten och råtta, Är Mulle hemma? Vi har skapat sinnepåsar med olika material i och barnen kan leka i grupp eller 2 2 och leka. Vi upplever att vi är på rätt spår för att nå målen. Vi uppmuntrar och låter nyfikenheten styra barnens lekar. Möjligheterna är oändliga och genom analys och uppföljning kan pedagogerna förbättra och förnya aktiviteten med barnen. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Elevers ansvar och inflytande/barns inflytande Skola och hem/förskola och hem Rektors ansvar/förskolechefens ansvar På höstterminen görs alltid en kartläggning genom observationer och intervjuer med barn. Föräldrar förankras genom förskoleråd och föräldramöten. Likabehandlingsplanen skrivs sedan under höstterminen för att vara klar senast januari 2017. Vi har läst böcker så som Lika som bär, Sami räddar glädje och Grodans serie som handlar om olika känslor., tittat film på lärplatta tillsammans med barn och diskuterat om händelserna. Vi har pratat om lika/olika, att vi är olika på utsidan men lika på många sätt. Att våra olikheter är tillgång till att berika vår förskola ännu mer. Vi har uppmärksammat att vi kan prata på olika språk, att detta gör oss rika och många gånger mer förstådda. Det vill vi använda för att jobba mera med på vårterminen. Att vi alla är viktiga och alla behövs för att kunna utvecklas. Vi alla är lika värde, oavsett kön, hudfärg eller ursprung. För att kunna förebygga kränkande behandling vi samtalar, lyssnar på barnens funderingar och tankar. Allt detta dokumenterar vi och har skapat en vägg på våra avdelningar. Vi arbetar med att likabehandlingsplanen ska vara ett levande dokument som finns i vardagen. Barnen ska känna sig trygga och veta att pedagogerna finns där för att kunna stötta och vända sig till. Vi har arbetat med husmodellen för att kunna se var pedagogerna känner till likabehandlingsplanen men vi behöver påminna varandra hur den ska användas i praktiken i vår verksamhet. Eventuella kränkningar kan ske, så att vi kan skriva vår likabehandlingsplan. Vi är på god väg att uppnå målen. Arbeta i mindre grupper. Elevers ansvar och inflytande/barns inflytande Under dagen ska barnen vara indelade i mindre grupper, dels i rutinsituationer och i olika projekt. Detta för att barnen ska komma till tals för att träna på språk, hänsyn, respekt och öva turordning. strävar efter att ge barnen möjlighet /tillgång att jobba så ofta som möjligt i mindre grupper i vardagen i olika aktiviteter och situationer. Genom detta ger vi barnen möjlighet att kunna klara sig i en påklädnings situation eller skapande i ateljé i deras egna takter. Vi ger bättre förutsättningar att ha talutrymme, vi ger tid för härliga diskussioner med varandra eller med oss pedagoger. Vi delar barnen i mindre grupper när vi har högläsning, på/avklädningssituation i hallen eller i olika aktiviteter, i leken, i skapande där turtagningstid har rejält minskat. Genom handlingar, analys, reflektioner och ett systematiskt arbetssätt ser vi utveckling och den positiva förändringen hos individer. För oss pedagoger har sätt fördelar med dokumentation på detta sätt att jobba med barn. Att kunna se och höra alla 4

barn i olika aktiviteter och vardagssituationer har givit oss bättre resultat. Vi hinner med att nå, se, höra barn mer än tidigare. Arbete med värdegrund i barngrupperna. Varje pedagog inom förskolan ska stimulera barns förmåga att utveckla sin självständighet och förmåga att bearbeta konflikter. Vi ser alla barn som är kompetenta, vi bemöter våra barn väl och är välkommen hos oss. Vi strävar efter att alla barn känner sig trygga på vår förskola. Via att vi är närvarande pedagoger och vill vara den goda förebilden till våra barn skapar vi en lugn, glädjefull och lärorik vardag till alla våra barn. Vi arbetar mycket med empati och konflikthantering som ett naturligt inslag i den dagliga verksamheten. Vi vill ge stöd till våra barn att lösa det som uppstår genom att vi är närvarande. Barnens inflytande och delaktighet till aktiviteterna är en viktig del i vardagen och tas till vara. Vi uppmuntrar, stödjer våra barn med samtal, breda valmöjligheter av material för att vara delaktiga i våra grupper. Respekt, öppenhet, solidaritet och att ta ansvar för våra handlingar vill vi utveckla i våra grupper. Vi strävar efter att våra barn utvecklar sin förståelse för vårt samhälle, natur, alla människors värde genom att våra aktiviteter ger möjlighet att upptäcka, uppleva, prova, på och reflektera över olika dilemma och i livsfrågor i vardagen. Nämndmål: Förskolors, fritidshems och grundskolors arbete ska leda till att varje elev efter genomgången grundskola har god läsförståelse. Mått Utfall 2016 Utfall 2017 Andel elever i förskoleklass som uppnår godkänt i språkscreeninghöstterminen Alla avdelningar arbetar med Före Bornholmsmodellen. Före Bornholmsmodellen är en metod för att barnen utvecklar sin språkutveckling. Vi arbetar med före Bornholmsmodellen. Vi får idéer, inspiration från det. Vi har valt att stanna lite längre period och fördjupa oss i vissa delar om barnens intresse och nyfikenhet visar detta. Vi har valt denna höstterminen sagan om Petter och hans fyra Vi har på lekfullt sätt använt rim och ramsa till sagans ord, ritat figurer ur sagan och använt matematik, färg, form, naturkunskap, rörelselekar, skapande som allt innebär en aktiv språkresa med barnen under denna perioden. Genom att jobba i djupet, upprepa och förklara ord, läsa samma saga om och om igen ges möjlighet för barnen att få bättre förkunskaper och god läsförståelse i deras framtid. Högläsning och återberättande. 5

Läsgrupp och boksamtal varje dag och reflektion på fredagar. Högläsning och återberättande i det dagliga arbetet. Högläsning sker dagligen, av pedagogerna med barnen uppdelade i grupper skapar vi mindre grupper för att kunna ge goda möjligheter för tal, samtal för alla barn. Med små grupper behöver barnen inte vänta långa stunder för att kunna återberätta sagan till hela gruppen eller till varandra. Vi utmanas i att skapa en stimulerande innemiljö för att inspirera, uppmuntra barnen till en aktiv användning tillbokläsning och återberättande i olika form, tex skapa egna sagofigurer, skriva sagan själv, tillsammans i gruppen eller med en kompis. Genom att vi fördjupar oss i en saga och läser många sagor efter barnens intresse ger vi goda möjligheter, förutsättningar till våra barn för en rik språkupplevelse och lärorik språkinlärning på våra avdelningar. Högläsning har vi haft varje dag men med läslyftets kompetenshöjning blir vi mer medvetna om hur vi gör högläsningen. Vi upplever att barnen gillar, vill vara med och är intresserade av att lyssna på saga, samtala om det. Vi vill även sprida vidare kunskap det vi har fått från Läslyftet till våra kollegor. Genom analys, uppföljning, utvärdering, systematisk dokumentation kan utvecklingen ske. Det är vårt mål och vi är på väg att nå det. Språkutvecklande arbetssätt i vardagen. Vi arbetar utifrån de språkpedagogiska principerna som är skrivna i Solnas språkplan. De är språkutrymme, upplevelser, rikt språkbruk, språknivå och begriplighet. Det arbetet pågår under hela dagen. Övrigt arbete inom läroplansområdet Det här avsnittet handlar om aktiviteter förskolan gjort inom läroplansområden utöver dem som ligger i verksamhetsplanen. Förskolan redovisar sina övriga aktiviteter, dess effekter och vilka utvecklingsåtgärder de identifierat. Förskolan arbetar med att varje barn och vuxen har ett gott bemötande mot varandra och där pedagogerna har ett positivt förhållningsätt. Vi säger hej till alla på förskolan. Vi leker lekar där alla lär känna varandra. Arbetar med olika kompismaterial för att visa barnen hur vi är mot varandra. Vi lär varandra att ta hand om förskolans material och vi värnar om vår närmiljö och natur. På förskolan arbetar vi med att barnen ska känna sig trygga och kunna säga och vara som de själva vill. Genom olika aktiviteter skapar pedagogerna detta genom att medveten utgå från ett syfte. Barnen och vårdnadshavare känner sig trygga och vill komma till förskolan, vårdnadshavaren har god tillit till pedagogerna. Fortsätta att arbeta med pedagogernas (positiva) förhållningsätt och att alla barn ska känna sig trygga på vår förskola. Under vårterminen kommer all personal få gå ABC-kurs som kompetensutveckling (alla barn i centrum) Vi skapar en verksamhet som till stor del bygger på barnens intresse. Pedagogerna ska vara medforskande och 6

stötta barnen i sin nyfikenhet. Vi gör olika experiment i naturvetenskap, så som "russinhissen", att frysa in olika material, att tillverka bilar som kör med luft. Vi skapar lärande utifrån barnens egna nivå. Vi har olika matematikprojekt i skogen för att vistas i olika miljöer. Barnens nyfikenhet utmanas utifrån deras intressen eller att de lär sig något de inte hade intresse för innan. Barnen lär sig kemiska termer och de lär sig att skapa en hypotes först och sen vad som faktiskt händer. De lär sig söka fakta. Att alla barn får samma möjligheter oavsett pedagogens kompetens eller intresse för matematik, naturvetenskap eller teknik. Se över förskolan material så att vi kan ex, utföra vissa experiment. Elevers ansvar och inflytande/barns inflytande För oss på förskolan är det viktigt att barnen känner att pedagogerna lyssnar på dem. De ska känna att vi tar till vara på när de vill göra något. Genom att pedagogerna har en aktivitet som heter "barnens val" eller aktiviteter som dukvärd, så får barnen känna att de har delaktighet. Miljön ska vara anpassad till att kunna ta fram material själv och ställa undan och göra iordning efter sig. Klä på sig själva och gå med kläderna till hyllan eller torkskåpet. Barnen ska lära sig att kunna säga vad de tänker eller vill göra och känna att de blir lyssnade på. Ibland röstar barnen på olika ex lekparker de ska besöka, på så sätt lär de sig demokratiska värderingar utifrån deras nivå. Barnen blir både själva i sitt val men också att de väljer i en grupp och att lyssna på de andra barnen i gruppen. Barnen blir mer självständiga, tar egna beslut och får ett stärkt självförtroende. Vi fortsätter att arbeta med aktiviteter som gör att barnen känner sig delaktiga. En aktivitet kan vara vilken aktivitet de väljer att sätta sin bild på, som gör att barnen känner sig delaktiga i sitt val av vad de vill göra. Vi fortsätter att samarbeta med köket så barnen önskar sin favoritmat/ frukt i en vecka under terminen. Skola och hem/förskola och hem Genom olika aktiviteter försöker vi skapa en god dialog med vårdnadshavare och hemmet. Förskolan skapar en god introduktion som ger barnen och vårdnadshavaren tid att lära känna förskolan. pedagogerna finns nära tillhands för att skapa trygghet och tillit. Vi har föräldramöten, förskoleråd, fixarkvällar och drop in fika. Vårdnadshavaren har utvecklingssamtal med pedagogerna och har tid att prata om sitt barn. Genom att hemmet och förskolan har en god dialog skapar det goda förutsättningar för barnet att känna sig trygg under dagen. God kommunikation gör att det blir lätt att föra dialog som rör barnet och deras utveckling. Daglig kommunikation från pedagog till vårdnadshavare. Kommunikation genom digitala verktyg. utveckla våra verksamhetsbrev till vårdnadshavare. Förskolans pedagoger arbetar först på den egna förskolan för att skapa gemenskap med de barn som börjar i förskoleklass i hela enheten. Pedagogerna arbetar med att besöka skolan på olika sätt tillsammans med barnen. Barnen ska känna igen den nya miljön. 7

Genom att pedagogerna som känner barnen arbetar med övergången till förskoleklass känner barnen att de har tid och vågar ställa frågor eller att de känner sig trygga i en grupp på besök i ny miljö Vi behöver skapa en bra plan för vårterminen med aktiviteter och hur övergången ska göras på ett bra sätt för de som börjar skolan. 8