MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1(24) Bilaga D Miljökonsekvensbeskrivning Ansökan om förnyad nätkoncession för linje för en 33 kv kraftledning, av Hornbergets Vindkraftspark till distributionsnätet Malå kommun, Västerbottens län
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 2(24) Sammanfattning Skellefteå kraft Elnät AB har för avsikt att söka omkoncession för en 33 kv kraftledning som ansluter den befintliga vindkraftsparken i Hornberget till elnätet. På så vis kan elen som produceras i vindkraftsparken fortsatt levereras till distributionsnätet. För att kunna göra detta krävs nätkoncession för linje vilket beviljas av energimarknadsinspektionen. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingår som en del i denna ansökan om nätkoncession. I MKB:n beskrivs de konsekvenser för miljön som kan förutses vid anläggande och drift av den nya kraftledningen. Som en del i ansökningsprocessen ska också samråd med berörda sakägare genomföras. Samråd har skett under våren 2017 genom att skriftliga samrådsunderlag har skickats ut till berörda sakägare samt att möte hållits med Malå sameby. Samråden har utgjort ett viktigt underlag för avgränsning och inriktningen av MKB:n. I samrådsunderlaget (och MKB) beskrivs fyra olika alternativ för uppkoppling av vindkraftsparken till elnätet. Baserat på synpunkter från samråd, hänsyn till naturvärden och resursmässiga faktorer så förordar Skellefteå Kraft att befintlig markkabel (Alt 1A) samt befintlig luftledning (Alt 2A) fortsatt får användas och att flytt eller ändring av utförandet ej är nödvändigt.
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 3(24) Innehållsförteckning 1. Administrativa uppgifter... 4 2. Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Områdesbeskrivning... 5 2.3 Syfte... 5 3. Prövningsprocess och tillstånd... 6 3.1 Tillståndsprocessen... 6 3.2 Samråd... 6 4. Beskrivning av Kraftledningens föreslagna sträckningar... 7 4.1 Del 1 Markkabel inom vindkraftsparken... 7 4.2 Del 2 av vindkraftsparken till distributionsnätet... 7 4.3 Avfärdade alternativ... 9 4.4 Nollalternativ... 9 4.5 Förordat alternativ... 9 5. Ledningens utförande... 9 5.1 Luftledningsalternativet... 9 5.2 Markkabelalternativet... 10 5.3 Underhåll... 10 6. Planförhållanden... 11 6.2 Miljökonsekvensbeskrivning i koncessionsprojekt... 13 6.3 Avgränsning... 14 6.4 Konsekvensbedömning samt försiktighetsmått... 14 6.5 Synpunkter från samråd... 17 7. Hälsa och säkerhet... 18 8. Samlad bedömning... 18 8.1 De allmänna hänsynsreglerna (2 kap Miljöbalken)... 18 8.2 Miljökvalitetsnormer... 20 8.3 Sammanfattade konsekvenser... 20 8.4 Bedömning av de olika alternativen samt val av huvudalternativ... 20 9. Slutsats... 24 Underbilagor MKB Bilaga 1 Samrådsredogörelse Bilaga 2 PM Fågelutredning (kompletteras senast augusti 2017) Bilaga 3 Naturvärdesinventering (kompletteras senast sep 2017)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 4(24) 1. Administrativa uppgifter Sökandens namn Skellefteå Kraft Elnät AB Adress Kanalgatan 71 931 80 Skellefteå Telefon 0910 77 25 00 Organisationsnummer 556244 3951 Kontaktperson Skellefteå Kraft Adress Kanalgatan 71 93180 Skellefteå Telefon e mail Berörda fastigheter Kommun Län @skekraft.se Se koncessionsansökans bilaga C samt samrådsredogörelsen, bilaga 1 Malå Västerbotten Kartor i rapporten är publicerade enligt Lantmäteriets medgivande Lantmäteriet CA2014/0601, CA2012/1208, CA2012/1207 2. Inledning 2.1 Bakgrund Skellefteå kraft Elnät AB (fortsatt benämnt Skellefteå Kraft) har sedan den 6 juni 2005 koncession (tillstånd) för att använda en 33 kv kraftledning som ansluter den tillståndsgivna vindkraftsparken i Hornberget till elnätet. Vindkraftsparken består idag av fem stycken verk. Eftersom koncessionstiden löper ut den 8 juni 2017 så har därför Skellefteå Kraft för avsikt att ansöka om att förlänga denna koncession. Som en del i denna ansökningsprocess skall samråd enligt 6 kap 4 Miljöbalken hållas. Därför har Skellefteå kraft i omgångar gått ut med samrådsunderlag avseende detta ärende där befintliga sträckningar har presenterats tillsammans med alternativa sträckningar och utföranden. Vidare har uppgifter om t.ex. natur, kulturvärden tagits
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 5(24) fram och tillsammans med uppgifter från samrådet har denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) arbetsats fram. 2.2 Områdesbeskrivning Området för kraftledningen finns beläget i närheten av byn Aspliden i Malå kommun, Västerbotten län. Strax söder om området ligger Kristinebergsgruvan med tillhörande sandmagasin vilket tillhör Boliden Mineral AB. Väster om ledningen finns Hornbergets vindkraftspark. Närmsta tätort är Malå som ligger ca 12 km nordost om området. Avståndet till närmaste stad, Lycksele är ca 50 km. Figur 1 Översiktskarta med stäckningen för kraftledningen markerad med en stjärna 2.3 Syfte Syftet med kraftledningen är att ansluta vindkraftsparken i Hornberget till distributionselnätet och därmed säkerställa att strömmen som produceras i vindkraftsparken kan levereas till slutkund. Anslutningen sker genom att kraftledningen ansluter till en befintlig kraftleding med koncessionsnummer 412 Gs som löper mellan Ytterberg och Kristineberg. Syftet med den här MKB:n är att identifiera, beskriva och värdera de direkta och indirekta, positiva och negativa konsekvenser som de föreslagna ledningssträckningarna kan
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 6(24) medföra för miljön, människors hälsa och hushållningen med naturresurser och därefter göra en värdering avseende vilket alternativ som kan anses vara det mest lämpliga. 3. Prövningsprocess och tillstånd 3.1 Tillståndsprocessen För att bygga och/eller använda elektriska starkströmsledningar i Sverige krävs enligt ellagen (1997:857) ett tillstånd; nätkoncession. Nätkoncession kan sökas för ett område eller för en linje. Elförordningen (2013:208) reglerar hur en koncessionsansökan skall se ut samt hur prövning av koncessionsärenden ska gå till. Energimarknadsinspektionen (Ei) är den myndighet som prövar ansökningar om nätkoncession. Koncessionsansökan inklusive MKB, kartor och teknisk beskrivning lämnas till Ei. Ei skickar ärendet på remiss och beslutar därefter om koncession. Beslutet kan överklagas till Markoch miljödomstolen. Koncessionen gäller tills vidare och ger rätt att bygga ledningen men inte rätt att ta mark i anspråk. För detta krävs markupplåtelse för kraftledningen inom berörda fastigheter. Skellefteå Kraft strävar efter att teckna frivilliga markupplåtelseavtal med berörda fastighetsägare. Koncessionsbeslutet och markupplåtelseavtalet ligger till grund för Skellefteå Krafts ansökan om ledningsrätt hos Lantmäterimyndigheten, vilket innebär att marken fastighetsrättsligt upplåts för ledning. Ledningsrätten gäller under obegränsad tid och innebär att fastighetsägaren fortsätter att äga marken men att Skellefteå Kraft betalar ett ersättningsbelopp för att få använda marken. 3.2 Samråd I tillståndsprocessen ges de som är berörda av projektet möjlighet att påverka genom ett samrådsförfarande. Samrådsskedet ska följa 6 kap 4 6 i miljöbalken. Det innebär att verksamhetsutövaren, i detta fall Skellefteå Kraft, ska samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda av den planerade kraftledningen. Ett skriftligt samrådsunderlag har tagits fram och skickats ut till ett antal berörda fastighetsägare, ägare med särskild rätt, samt Malå kommun och Länsstyrelsen. En fullständig sändlista finns redovisad i samrådsredogörelsen i bilaga 1. Ett samrådsmöte har även hållits med Malå sameby. Efter att samrådsprocessen tas en samrådsredovisning fram baserat på synpunkter och åsikter som framkommit i samrådet. Baserat på detta underlag tar därefter länsstyrelsen beslut om den bedömer att verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller ej.
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 7(24) 3.2.1. Genomförda samråd Samråd har genomförts skriftligt med fastighetsägare, ägare med särskild rätt, vindkraftsbolaget, Malå och Norsjö kommuner samt Länsstyrelsen. Utöver detta har ett samrådsmöte hållits med Malå sameby där denna och ett antal andra områden där Skellefteå Kraft avser att söka omkoncessioner tog upp. Under samrådsprocessen presenterades sträckningar både för sträckningen inom parken samt för en till den befintliga kraftledningen mellan Ytterberg och Kristineberg. En presentation av sträckningarna ges i kapitel 4. En samrådsredogörelse finns bifogad i bilaga 1. 3.2.2. Beslut om betydande miljöpåverkan Den 2 juni 2017 beslutade länsstyrelsen i Västerbottens län att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan, om det uppförs enligt något av alternativen 1A, 1B samt 2A och 2 C. Väljs något av alternativen 2B eller 2D ska projektet däremot anses ha betydande miljöpåverkan. Se också ansökans bilaga E. 4. Beskrivning av Kraftledningens föreslagna sträckningar I följande kapitel finns en beskrivning av de i samrådsprocessen föreslagna kraftledningssträckningarna (se figur 2). Kraftledningssträckningarna är uppdelade i två delar där del 1 utgöras av den markkabel som sammankopplar vindkraftsverken och del 2 beskriver de olika salternativen till ledningen mellan Ytterberg och Kristineberg. De idag befintliga ledningarna och kablarna utgör varsitt alternativ. Här nedan ges en beskrivning av sträckningarna för de olika alternativen. En beskrivning av det tekniska utförandet för markkabel respektive luftledning ges i kapitel 5. 4.1 Del 1 Markkabel inom vindkraftsparken Del 1 anger den del av koncessionen som ligger inom den befintliga vindkraftsparken. Alternativ 1A (befintlig sträckning): Detta alternativ innebär att de nuvarande markkabelen behålls i nuvarande sträckning och att inga extra arbeten behöver utföras. Den totala sträckan på markkabeln är ca 1,5 km. Alternativ 1B: Vid detta alternativ förläggs kabeln i direkt till det befintliga vägnätet inom vindkraftsparken. Den totala sträckan för markkabeln i detta alternativ är ca 1,6 km. 4.2 Del 2 av vindkraftsparken till distributionsnätet Del 2 utgörs av delen där kraftledningen löper från vindkraftsparken och kopplas upp mot det befintliga distributionsnätet.
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 8(24) Alternativ 2A (befintlig sträckning): Detta alternativ innebär att den befintliga kraftledningen behålls i nuvarande uppförande. Ledningsalternativet består av en befintlig 33 kv luftledning som löper i riktning sydost från vindkraftsparken till en spunkt till distributionsnätet. Alternativ 2B: Detta alternativ utgöras av en alternativ sträckning för luftledning. Alternativet löper först åt nordost och därefter efter ca 300 m viker av ner mot sydost och ansluter till den befintliga ledningen på en punkt något längre norrut än i alternativ 2A. Detta alternativ skulle innebära att en ny ledningsgata skulle behövas tas upp och en ny kraftledning behöva byggas samtidigt som den befintliga kraftledningen raseras. Alternativ 2C: Ledningsalternativet visar på ett alternativ där man byter ut den befintliga luftledningen med en markkabel men som läggs enligt samma sträckning. Sträckan på markkabeln blir lika lång som det befintliga luftledningsalternativet, dvs ca 1,2 km. Alternativet innebär att den befintliga kraftledningen raseras och ersätts med en markkabel som förläggs i en kabelgrav som grävs upp längs hela sträckan (se kap 5) Alternativ 2D: Utgörs av ett markkabelalternativ som förläggs enligt samma sträckning som den alternativa luftledningsdragningen (Alt 2B). Alternativet skulle innebära att den befintliga luftledningen raseras och att en markkabel istället förläggs i en kabelgrav som grävs längs den gul streckade linjen i karta i figur 2. Figur 2 Alternativa sträckningar
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 9(24) 4.3 Avfärdade alternativ För del 1 (inom vindkraftsparken) ges inte luftledning som ett alternativ. Vidare redovisas ej eller några alternativa spunkter till distributionsnätet via andra kraftledningar än den som löper mellan Kristineberg och Ytterberg. Anslutning via andra kraftledningar skulle behöva betydligt länge kraftledningssträckning samt eventuellt innebära att en transformatorstation behöver byggas. 4.4 Nollalternativ Ett så kallat nollalternativ som beskriver situationen om en verksamhet eller åtgärd inte genomförs ska alltid redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen till en tillståndsansökan. Det betyder inte nödvändigtvis att allting blir som i nuläget, utan handlar om vilken utveckling som är trolig om den planerade verksamheten inte genomförs. Nollalternativet i detta fall innebär att ingen förlängd koncession ges och den befintliga 33 kv kraftledningen måste raseras. Det skulle i sin tur betyda att den förnyelsebara energin från vindkraftsparken inte kan tas tillvara. Om denna energi ska produceras på annat sätt, t.ex. av fossila bränslen, kommer det att ge upphov till negativa miljökonsekvenser till följd av ökade utsläpp till luft och vatten av bl.a. koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider. När etablering uteblir medför detta att arbetstillfällen går förlorade i och med att verksamheten upphör. 4.5 Förordat alternativ Utifrån de uppgifter som framkommit vid samrådet samt vid framtagandet av denna MKB tas ett förordat alternativt för ledningsdragning fram genom att väga för och nackdelar av respektive alternativ mot varandra. Det kraftledningsalternativ som förordas samt en sammanställning av för och nackdelarna med de olika alternativen presenteras under kapitel 8. 5. Ledningens utförande 5.1 Luftledningsalternativet Den befintliga kraftledningen är uppförd med en konstruktionsspänning på 52 kv men drivs med en nominell spänning på 33 kv. Kraftledningen är uppförd med enkelstolpar i trä med ca 90 m mellanrum. Ledningen är trädsäkrad vilket innebär att krafteldningen är uppförd i en ca 30 meter bredd kraftledningsgata som hålls öppen genom att buskar och sly med jämna mellanrum avverkas. I samband med detta avverkas också farliga kantträd. En eventuell ny luftledning uppförs med i princip samma förutsättningar gällande spann mellan stolpar och bredd på ledningsgatan. Viss variation kan dock förekomma.
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 10(24) Figur 3 Principskiss som visar vad som avses med skogsgata respektive ledningsgata. Ledningsgatan för aktuell ledning blir ca 30 35 meter, det vill säga, ca 15 17 meter på ömse sidor av ledningen. 5.2 Markkabelalternativet Markkabelalternativet innebär till en början att avverkning sker innan grävarbetena startar. Markkabeln förläggs huvudsakligen i öppet schakt, på ett djup av ca 1 1,2 meter. Under byggtiden krävs ett arbetsområde om totalt ca 15 20 meter för maskiner och uppläggning av material m.m. Förläggning av kabel sker kontinuerligt så att avsnitt för avsnitt grävs upp och återfylls. Eventuella bäckar passeras genom styrd borrning vilket innebär att kabeln förläggs under den aktuella bäcken. Detta alternativ ger pga. topografin och markförhållanden omfattande markarbeten vid nedgrävning av markkabeln, sprängningsarbeten där ytligt berg eller berg i dagen förekommer samt utdikning av våtmarksområden. Om markkabeln inte följer befintlig väg krävs också att nya vägar byggs för att komma fram med de maskiner som krävs vid markarbetet. 5.3 Underhåll Kraftledningarna besiktas på årsbasis. Detta sker oftast med skoter eller med helikopter. Beroende på utfallet från besiktningarna utförs därefter vid behov underhållsarbeten. Röjningar av ledningsgatan sker vart 6:e år. Första året då ledningen byggs röjs hela ledningsgatan inklusive de sidoträd som riskerar att falla på ledningen (figur 2). År 6 efter byggnationerna så görs en sk B röjning vilket innebär att ledningens fasområde plus 2 meter röjs. I detta fall innebär det ca 6 meter. Efter ytterligare 6 år så görs en sk A röjning vilket innebär att hela ledningsgatan röjs. Detta forsätter med omväxlade A och B röjningar vart 6:e år under hela kraftlednings driftstid. Vart 8:e år sker en underhållsbesiktning av kraftledningen vilket sker till fots.
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 11(24) 6. Planförhållanden 6.1.1. Gällande planer och program Projektet bedöms inte stå i konflikt med föreslagen markanvändning enligt Malå kommuns översiktsplan. 6.1.2. Riksintressen m.m. Den befintliga ledningen samt de alternativa sträckningarna ligger till viss del inom ett område som är satt som riksintresse för mineralnäringen. Norr om området finns ett område som är satt som riksintresse för rennäringen. Detta område påverkas emellertid inte av något av de föreslagana alternativen. Figur 4 Område för Riksintresse för rennäring 6.1.3. Landskap Det område som berörs av den föreslagna kraftledningen är dominerat av barrskog som till stor del består av produktionsskog, med inslag av myrmark. Närområdet är präglat av Boliden Minerals Gruva (Kristineberg) samt av vindkraftsparken. Inga områden av riksintresse för t.ex. kulturmiljövården, naturvård eller friluftsliv berörs. Inte heller några nyckelbiotoper som är utpekande av skogvårdstyrelen bedöms att påverkas av ledningen.
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 12(24) 6.1.4. Markanvändning Förutom vindkraftsparken och gruvan så dominerar skogsbruket markanvändningen inom närområdet. Området är i stort tillgängligt för bland annat jakt, skoteråkning, bär och svampplockning och som strövområden. Utredningsstråken ligger inom Malå samebys gränser (se separat avsnitt om rennäring). 6.1.5. Naturvärden Att bevara värdefulla naturmiljöer är en förutsättning för biologisk mångfald. Kraftledningar kan påverka flora och fauna på flera sätt vilket leder till konsekvenser för naturvärden av olika slag. Nedan följer en kortare beskrivning av naturvärden i området (se även figur 5). Riksintresse Naturvård Inga områden för riksintresse för naturvård berörs av utredningsområdena för aktuell kraftledning. Natura 2000 Inga natura 2000 områden berörs av aktuell kraftledning. Skogsstyrelsen Enligt Skogsstyrelsens GIS underlag finns det i direkt norr om området ett område som är satt som naturvårdsareal. Här finns även en nyckelbiotop. Nyckelbiotopen bedöms inte påverkas av kraftledningen. Viss mindre påverkan för området med naturvårdsareal kan ske beroende på vilket alternativ som slutgiltigen väljs. Våtmarker och sumpskogar I till området finns ett antal våtmarker med vissa naturvärden (Klass 3) samt ett antal sumpskogar. Ingen av dessa bedöms dock påverkas av något av alternativen. Inga kända naturvärden finns i till de berörda områdena. En naturvärdesinventering enligt SIS standard (199000:2014). kommer att utföras under sommaren 2017 och kompletteras ansökan.
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 13(24) Figur 5 Våtmarker, sumpskogar samt kulturlämningar 6.1.6. Vattendrag och sjöar Inga sjöar finns i till de angivna utredningsområdena. En mindre bäck (lillbäcken) passerar i till den nedre föreslagna ledningssträckningen. Denna bäck har dock inte status som vattenförekomst 6.1.7. Kulturvärden In till de två markkabelalternativen i del 1 finns en kulturminneslämning i form av en hällristning (RÄA nummer: Malå 1602). Denna bedöms dock inte påverkas av något av alternativen. I övrigt finns det inga kända kulturlämningar som påverkas av kraftledningen. Placeringen av kulturminneslämningar i område finns angivna i figur 6. 6.2 Miljökonsekvensbeskrivning i koncessionsprojekt Enligt ellagen (SFS 1997:857) ska en MKB ingå i en ansökan om tillstånd s.k. nätkoncession för linje. Bestämmelser om MKB återfinns i miljöbalken (SFS 1998:808) och i förordningen (SFS 1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Arbetet med MKBn omfattar både att ta fram ett dokument och att få till stånd en process. Processen syftar till att påverka utformningen av kraftledningen och dess
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 14(24) sträckning, så att effekterna och miljökonsekvenserna begränsas. Detta sker i samverkan mellan och i samråd med enskilda, allmänhet, myndigheter, kommuner och övriga som kan beröras av projektet. Det dokument som tas fram (MKBn) ska beskriva förutsättningar, effekter, positiva och negativa konsekvenser samt förslag till åtgärder för att undvika eller minska de negativa miljökonsekvenserna. 6.3 Avgränsning Miljökonsekvensbeskrivningen fokuserar på de miljöaspekter som är mest väsentliga med byggandet av kraftledningen samt vad som sker under drift. Hänsyn tas även till vad som sker ifall ledningen inte byggs. Miljökonsekvensbeskrivningen omfattar inte någon av Vindkraftsparkens verksamheter. 6.4 Konsekvensbedömning samt försiktighetsmått I följande kapitel görs en bedömning av vad projektet har för inverkan under uppförande och under drift. Här beskrivs i mer allmänna ordalag vilken påverkan som är att vänta av en kraftledning i området. En mer specifik bedömning av de olika alternativen ges därefter i kapitel 8 med en bedömning om vilket alternativ som Skellefteå kraft avser att förorda. 6.4.1. Landskapsbild En kraftledning som går igenom ett landskap kan skapa en känsla av att orördheten i naturen påverkas. Den planerade dragningen går igenom ett skogslandskap i ett område med befintliga kraftledningar, vindkraftspark samt Bolidens gruvområde. Påverkan på landskapsbilden blir något större med luftledning jämfört med markkabel då en luftledning är synlig samt att en ledningsgata måste hållas öppen. Markkabel har emellertid också viss påverkan i och med att en ledningsgata måste hållas öppen även här. Överlag bedöms påverkan på landskapsbilden vara liten oavsett vilket alternativ som väljs. 6.4.2. Naturmiljön Att bevara värdefulla naturmiljöer är en förutsättning för biologisk mångfald. Kraftledningar kan på olika sätt påverka flora och fauna på flera sätt vilket leder till konsekvenser för naturvärden av olika slag. Ett område som är satt som naturvårdsareal kan dock komma att påverkas till viss del av vissa av de föreslagna alternativen. Det rör sig om alternativ 1B som i händelse av att detta alternativ kommer att kräva vissa grävarbeten inom område för naturvårdsareal. Genom att grävarbetena i så fall utförs i till befintlig skogsbilväg kan denna påverkan begränsas. De två gula alternativen (alt 2B samt 2D) tangerar området men den slutgiltiga sträckningen kan anpassas så att området för naturvårdsareal ej berörs i händelse av att något av dessa alternativ väljs. Länsstyrelsen har meddelat att dessa två alternativ utgör betydande miljöpåverkan i fall något av dess väljs.
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 15(24) Påverkan för markmiljön blir vid markkabel alternativet något högre än för luftledningen. Detta eftersom markkabel kräver grävarbeten längs hela sträckan medan luftledning endast kräver grävning för stolpfundamenten. 6.4.3. Kulturmiljön Den registrerade kulturlämningen som finns i närheten (hällristningen) kan lätt undvikas i samband med projektering genom att planera så att kabelgraven inte går genom kulturlämningen. I händelse av att en fornlämning skulle påträffas i samband med byggnationerna avbryts arbetena och länsstyrelsen meddelas. 6.4.4. Vattendrag En bäck passerar i till de två södra alternativen (Alternativ 2A samt 2C). Vissa påverkan kan ske ifall markkabelalternativet väljs (2C) eftersom grävarbeten krävs i så fall. I projekteringsfasen planeras dock sträckningen på ett sådant sätt så att bäcken inte påverkas. Väljs befintligit alternativ (2A) behöver inga fler åtgärder vidtas och därmed sker ej heller någon påverkan på bäcken. 6.4.5. Fågellivet En studie kring fågellivet utfördes under försommaren 2017 av Amalina miljökonsult. Studien utfördes som en skrivbordsutredning då det aktuella området är litet och att mycket talade för att koncession kommer sökas för att fortsätta nyttja den befintliga elledningen. Påverkan på fågelfaunan bedömdes därför initialt bli liten, men om något i studien visar att en fördjupad studie med fältbesök bör göras skall detta presenteras. I studien konstaterades att det i den aktuella trakten förekommer en hel del naturvårdsintressanta fågelarter. Bland de som är rapporterade till artportalen märks t ex de rödlistade arterna sädgås, kungsörn, spillkråka, ängspiplärka, kungsfågel och videsparv. Huruvida dessa arter förekommer i det område som berörs av kraftledningen är däremot högst osäkert. Fjärranalysen visar att den befintliga luftledningen främst går över ett hygge och markledningarna ligger i till de vägar som går till respektive vindkraftverk. Ett kalhygge hyser normalt en tämligen trivial fågelfauna och det finns inget som pekar på att det skulle vara annorlunda i det nu aktuella fallet. Området bedöms inte vara en viktig fågellokal varken som rastlokal eller som övervintringslokal. Det bedöms inte heller ligga i något viktigt flyttfågelstråk eller ligga mittemellan häckningslokal och födosöksloka för t ex lommar. Bedömningen blir därför att påverkan på fågelfaunan blir marginell om ens någon om man fortsätter att nyttja de aktuella ledningarna. Om man istället väljer att bygga en ny ledning bedöms så påverkan på fågellivet bli något större. För att veta vilken fågelfauna som finns och kunna ta hänsyn till eventuella arter som behöver speciellt skydd rekommenderas en något fördjupad fågelutredning med ett besök i fält.
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 16(24) Rapporten över studien kommer att bifogas ansökan i sin helhet och kompletteras under sommaren 2017. 6.4.6. Friluftsliv, Bebyggelse och infrastruktur Området nyttjas för jakt, bär och svampplockning. I till området finns byn Aspliden. Områdets värde för fritidsfiske, jakt, skoteråkning eller allmänt friluftsliv bedöms inte att påverkas i någon omfattning av betydelse i och med kraftledningen. Detta gäller samtliga alternativ. Under tiden för röjning och underhåll kan området tillfälligt att bli mindre tillgängligt och störas av anläggningstrafik. 6.4.7. Rennäring Viss påverkan för rennäringen kan ske i byggskedet genom att maskiner och trafik i övrigt verkar störande för renarna som därmed söker sig bort från området. Detta kan dock undvikas genom att arbeten planeras till de tidpunkter renarna inte vistas i området. Därför sker alltid en dialog med berörd sameby innan uppstart av projektet. När kraftledningen är på plats så kan en ledningsgata skapa påverkan för en renhjord genom att en vandringsled skapas som leder bort renarna från de område de vistas i. Detta kan främst vara ett problem om t.ex. en flyttled eller liknande korsar ledningens väg. Detta område är dock naturlig avgränsat av det gamla sandmagasinet i söder, vindkraftsparken i väster samt Aspliden i öster så detta påverkan bedöms vara lite. Vidare finns teorier om att luftledningar kan skapa Corona effekter som kan komma att påverka genom att renarna skräms bort från området. Överlag är dock ledningen placerad i ett område som nyttjas sparsamt av samebyn för renbete så därför bedöms effekterna vara relativt små. 6.4.8. Skogsbruket En kraftledning kan komma ha viss påverkan för skogsbruket i och med att en skogsgata måste hållas öppen. På så vis innebär detta att den marken inte går att nyttja för skogsbruk i framtiden. Påverkan för den enskilde markägaren begränsas genom att kraftledningen så långt som möjligt förläggs till fastighetsgränser samt i det norra alternativet till viss del parallellt med en befintlig kraftledning. Berörda markägare kommer att alltid ersättas för intrånget i enlighet gällande regler och riktlinjer. 6.4.9. Påverkan under byggskedet Innan byggnationen av en ny kraftledning påbörjas genomförs en fältprojektering där ledningssträckningen stakas ut och markens plan och profil dokumenteras. Arbetet sker huvudsakligen till fots med understöd av transportfordon på befintliga vägar. En värdering av den skog som behöver avverkas för den nya kraftledningsgatan görs. Skogen i den kommande kraftledningsgatan avverkas med vanliga skogsmaskiner som skördare och skotare. Vid passage över ungskog och hyggen avverkas buskar och småträd med röjsåg. Intransport av material som stolpar och reglar till luftledningen kommer att ske med terränggående fordon varför behovet av nya tillfartsvägar undviks. Transporter
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 17(24) och byggnadsarbeten inom våtmarker och myrmarker kommer i första hand att ske när marken är tjälad av tekniska skäl, men även för att minska markskador. Stolpresning sker genom att en grävmaskin med en specialskopa gräver ett ca 2 3 m djupt hål som stolpen placeras i. De uppgrävda massorna används som återfyllning kring stolpen. Placering av stolpar i våtmark och myrar undviks så långt som möjligt. När stolparna är på plats monteras reglar och staglinor varefter faslinorna läggs ut och monteras upp. Samtliga moment utförs med terränggående fordon, inga nya vägar är planerade att anläggas för byggnationen av ledningen. Under fasen för rasering och byggande av den nya kraftledningen kommer det att förkomma maskiner i arbete i området. Maskinerna kommer att arbeta med att t.ex. röja fram en ledningsgata, resa stolpar och dra kabel. Mindre markskador kan uppkomma i samband med detta, framförallt vid arbete i blöta områden. Vidare kommer arbetena innebära transporter till och från området samt en viss mängd buller. Väljs de befintliga alternativen för ledningen behöver inga arbeten utföras annat än det normala röjnings och underhållsarbetet. 6.4.10. Försiktighetsåtgärder För att minimera skador på aktuella markområden använder Skellefteå Kraft vid behov av stockmattor i projektet för att minimera skadorna i terrängen. I den mån det är möjligt kan även arbeten komma att utföras under vinterperioden på frusen mark i den mån det är möjligt. Entreprenörerna kommer att följa ett egenkontrollprogram för att undvika olägenheter för människor och miljön på grund av anläggningsarbetena. Under anläggningsskedet kommer befintliga vägar att användas för att ta sig fram till arbetsområdet och för att kunna utföra arbetet. Skellefteå Kraft kommer att anvisa entreprenören till i förväg utsedda platser för tillfälliga uppställningsytor och upplag. Dessa utförs i första hand på anslutande befintliga vägar och ytor eller inom arbetsområdet. Eventuell markröjning kommer att utföras så att så lite mineraljord som möjligt följer med röjningsmassorna. Stor försiktighet kommer att iakttas så att markskador minimeras. Skadade markområden kommer att återställas för att undvika erosion. Inga arbetsmaskiner tillåts utanför arbetsområdet. 6.5 Synpunkter från samråd En viktig del av processen med att ta fram en MKB är att låta särskild berörda ta del av projektet och ges möjlighet att yttra sig. Detta har gjorts genom att brevutskick skickats ut till berörda fastighetsägare, ägare till fastigheter med särskild rätt, Malå kommun samt länsstyrelsen. Utöver detta har ett samrådsmöte hållits med Malå sameby. Synpunkyter har inkommit via t.ex. brev och telefon. Överlag så har de synpunkter som inkommit handlat om att man föredrar att ledningen behålls i nuvarande utsträckning eller att man inte har några synpunkter alls. Samebyn meddelar att de föredrar markkabel
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 18(24) framför luftledning. Resultatet från samrådet inklusive alla svar redovisas i en komplett samrådsredogörelse ges i bilaga 1 till denna MKB. 7. Hälsa och säkerhet 7.1.1. Elektromagnetiska fält Kraftledningar som uppförs orsakar elektromagnetiska fält som kan påverka omgivningen. Elektromagnetiska fält är ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält finns nästan överallt i vår miljö, runt alla elektriska ledningar och elektriska apparater. Elektromagnetiska fält mäts i mikrotesla (μt). Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med strömlasten som i sin tur är beroende på variationerna i elförbrukning över tiden. Ju mer ström som flödar i ledningen desto större blir magnetfältet. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen (dubbla avståndet ger en fjärdedel av det elektromagensetiska fältet). Några gränsvärden för magnetfält eller skyddsavstånd till kraftledningar (utöver skyddsavstånd med hänsyn till eltekniska aspekter) finns inte framtagna av svenska myndigheter, då de inte anser att det vetenskapliga underlaget är tillräckligt gediget. Däremot har ansvariga svenska myndigheter gemensamt formulerat en försiktighetsprincip för lågfrekventa magnetiska fält och 0,4 μt brukar användas som ett riktvärde. Principen innebär, att man bör eftersträva att reducera magnetiska fält som starkt avviker från vad som kan anses vara normalt i bostäder och på arbetsplatser, om detta kan ske till rimliga kostnader och utan andra starkt negativa konsekvenser. Inga beräkningar är gjord på denna ledning men erfarenhetsmässigt vet vi från beräkningar från liknande ledningar att då det rör sig om en lågbelastad ledning så är det endast i direkt till ledningen (ca 10 meter) som riktvärdet på 0,4 μt överskrids. Då avståndet till närmsta bostadshus är ca 100 meter eller mer så görs bedömningen att riktvärdet på 0,4 μt med råge kommer att understigas. 7.1.2. Elsäkerhet Skellefteå kraft AB har lång erfarenhet av att hantera starkström och att rasera gamla, renovera befintliga och att uppföra nya krafteldningar. Allt arbete sker med gällande bestämmelser och riktlinjer som finns i t.ex. Ellagen. Den färdiga ledningen driftas och bevakas via driftcentralen som är belägen vid företagets huvudkontor inne i Skellefteå. 8. Samlad bedömning 8.1 De allmänna hänsynsreglerna (2 kap Miljöbalken) En av grundbultarna i miljöbalken är de s.k. allmänna hänsynsreglerna vilka finns beskrivna i 2 kap. Syftet med dessa att förebygga negativa effekter av verksamheter och åtgärder och att miljöhänsynen ska öka. Hänsynsreglerna ska tillämpas i alla sammanhang där
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 19(24) miljöbalkens bestämmelser gäller. Nedan redovisas hur Skellefteå kraft tar de allmänna hänsynsreglerna i beaktande inför det planerade arbetet. 8.1.1. Bevisbörderegeln, 2 kap 1 miljöbalken Verksamhetsutövaren är skyldig att visa att hänsynsreglerna i andra kapitlet följs. Skellefteå Kraft kommer att kräva ett egenkontrollprogram av den entreprenör som ska utföra arbetet. I egenkontrollen ska entreprenören redovisa hur arbetena ska utföras för att undvika påverkan på naturmiljön. 8.1.2. Kunskapskravet, 2 kap 2 miljöbalken Skellefteå Kraft har skaffat sig god kunskap om naturförhållandena i utredningsområdet, genom platsbesök, samråd, inmätning och genom att ta del av inventeringar och övrig information som finns tillgängligt hos kommunen och Länsstyrelsen samt övriga myndigheter. Företaget har även god kunskap och erfarenhet av att anlägga kraftledningar. Detta redovisas genom denna MKB. 8.1.3. Försiktighetsprincipen, 2 kap 3 miljöbalken Skellefteå Kraft Elnät AB har genom föreslagna skyddsåtgärder i denna MKB visat vilka åtgärder som kan vidtas för att förhindra störningar på naturmiljön. Avsikten är att så långt som möjligt använda bästa möjliga teknik som finns tillgänglig och är ekonomiskt rimligt för att förebygga skador och olägenheter på grund av nyanläggning av kraftledningen. 8.1.4. Produktvalsprincipen, 2 kap 4 miljöbalken Skellefteå Kraft ställer alltid krav på att upphandlade entreprenörer ska uppfylla aktuella miljökrav för motorer, bränslen och hydrauloljor för att minska miljöpåverkan. 8.1.5. Hushållnings och kretsloppsprinciperna, 2 kap 5 miljöbalken Genom att så långt som möjligt använda befintligt material och för nya material hämta dessa i närområdet från godkända upplag och täkter anser sig Skellefteå Kraft använda råvaror och energi så effektivt som möjligt. Restmaterial och eventuellt avfall kommer att bortskaffas på ett miljöriktigt sätt. 8.1.6. Lokaliseringsprincipen, 2 kap 6 miljöbalken Ledningen placering är direkt beroende av vindkraftsparken. Placeringen gör att sträckan mellan vindkraftsparken och distributionsnätet (i detta fall kraftledningen mellan Ytterberg och Kristineberg i öster) hålls så kort som möjligt. Denna MKB har också visat att ledningen kunnat placeras i ett område utan specifika naturvärden eller på övrigt sätt känsliga områden. 8.1.7. Skälighetsregeln, 2 kap 7 miljöbalken Skellefteå Kraft har med denna MKB gjort en avvägning mellan nytta och kostnader. De skyddsåtgärder som Skellefteå Kraft åtar sig anser de vara miljömässigt motiverade utan Erik Spinnel Rolf Lindgren
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 20(24) att vara ekonomiskt orimliga att genomföra. Resurser och kostander som krävs för att uppföra de olika alternativen har därför lagts in som en av bedömningsgrunderna bland de andra (se kapitel 8.3). 8.1.8. Skadeansvaret, 2 kap 8 miljöbalken Skadeansvaret innebär att det är den som orsakat en skada på miljön som är ansvarig för att skadan blir avhjälpt. Se även försiktighetsprincipen. 8.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer föreskrivs av regeringen i enlighet med 5 kap 1 i Miljöbalken och det finns idag miljökvalitetsnormer beslutade för buller, luft och vattenkvalitet. För Buller gäller miljökvalitetsnormen främst omgivningsbuller från t.ex. vägar, järnvägar, flygplatser och större utpekade industrigrenar. När det gäller luft så finns miljökvalitetsnormer uppsatta för ett antal parametrar som kan tänkas avspegla luftkvaliten. Bland dessa parametrar finns t.ex. kvävedioxid/kväveoxider, partiklar (PM10/PM2,5), marknära ozon, kadmium och nickel. När det gäller vatten brukar man prata om vattenförekomster. En vattenförekomst är enligt vattendirektivet en avgränsad och betydande ytvattenförekomst som till exempel en sjö, ett magasin, en å, flod eller kanal, ett vatten i övergångszon eller en kustvattensträcka. På samma sätt finns också grundvattenförekomster vilka definieras som "en avgränsad volym grundvatten i en eller flera akviferer 1 ". För dessa vattenförekomster finns miljökvalitetsnormer avseende t.ex. kemisk och ekologisk status. I samband med uppförande och underhåll av ledningen så kommer anläggningsmaskiner orsaka visst buller samt utsläpp. Detta är dock endast av ringa omfattning och någon påverkan för dessa miljökvalitetsnormer kommer därmed inte heller att ske. Ingen vattenförekomst påverkas heller av kraftledningen. Skellefteå kraft gör därför bedömningen att ingen påverkan på miljökvalitetsnormer kommer att ske tillföljd av kraftledningen. 8.3 Sammanfattade konsekvenser Överlag bedöms konsekvenserna av projektet som små då linjen uppförs i ett område som redan är präglat av vindkraftsparken och gruvdriften i området. Man kan dock se viss påverkan framförallt om ledningen flyttas från nuvarande placering. Markägare kompenseras dessutom för det intrång som kraftledningen innebär. 8.4 Bedömning av de olika alternativen samt val av huvudalternativ I tabell 2a och 2b nedan har en bedömning gjort för hur varje område påverkas av varje alternativ. Varje delområde har getts en poäng mellan 0 5 där 0 är ingen påverkan och 5 är 1.1.1. 1 En akvifer är en geologisk bildning som lagrar grundvatten med så stor lagringskapacitet och så stor genomsläpplighet att grundvatten kan utvinnas ur den i användbara mängder (Wikipedia)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 23(24) 8.4.4. Rennäring Samebyn har vid samrådet meddelat att de föredrar markkabel framför luftledning men att sträckningen i övrigt mindre betydelse. Luftledningsalternativen ges därför mer poäng än markkabelalternativen. Vidare kan viss påverkan ske för renar i område i samband med anläggningsarbeten. Nya ledningar ges därför mer poäng än befintliga eftersom nya ledningar kräver arbeten med rasering av befintlig ledning samt byggnationen av ny ledning. Befintlig luftledning ges 2 poäng och det nya alternativet för luftledning ges 3 poäng. Markkabelalternativen ges 1 poäng var tillföljd av anläggningsarbetena. Den befintliga markkabeln då denna inte kommer kräva några ytterligare anläggningsarbeten. 8.4.5. Elsäkerhet (inklusive EMF) Eftersom Ledningen är placerad långt ifrån bebyggelse finns ingen risk för påverkan från EMF fält som uppstår. Detta gäller samtliga alternativ och de ges därför 0 poäng. 8.4.6. Vattenmiljöer (inklusive våtmarker) Det är begränsat med vattenmiljöer i området som kan komma att påverkas av kraftledningen. En liten bäck som rinner i till de södra alternativen för del 2 kan eventuellt komma att påverkas, framförallt om en kabelgrav grävs nära denna. Dock bör man vi en projektering kunna undvika påverkan för denna. Även om det inte finns några våtmarker från våtmarksinventeringen inom de angivna områdena kan det fortfarande finnas mindre blöta områden som påverkas av en ledning. Denna eventuella påverkan blir större för markkabelar än luftledningar eftersom kabelgravar måste grävas för markkabelar men för luftledning bara gropar för stolpfundament. Luftledningarna ges därför 1 poäng medan markkablarna ges 2 poäng. Undantaget är den befintliga markkabeln som redan är nedgrävd. 8.4.7. Skogsbruk och boendemiljö Luftledningar innebär att skogsmark tas i anspråk och kan inte längre nyttjas för skogsbruk. Även markkabel innebär att en ledningsgata måste tas upp om än dock något smalare. Dock är det så att en markkabel begränsar möjligheten för skogsmaskiner att passera kabeln till vissa förstärkta överfarter vilket kan orsaka visst besvär. Därför ges samtliga alternativ 2 i poäng. För delarna som ligger inom vindkraftsparken så ges 0 poäng eftersom marken här redan är tagen i anspråk och det inte går att bedriva något skogsbruk här. 8.4.8. Synpunkter från samråd De synpunkter som kom in under samrådet var antingen att ledningen skulle vara kvar i befintligt skick eller att man inte hade någon åsikt. Samebyn meddelade att man föredrog markkabel. Detta har tagits med i beräkningen kring rennäringspunkten och räknas därför inte in i denna punkt. Befintliga sträckningar ges 1 poäng medan de nya ges 2 poäng var. 8.4.9. Resurser En viktig del i miljöbalkens allmänna hänsynsregler är den så kallade skälighetsprincipen, vilket innebär att åtgärder som ska utföras ska vara ekonomiska rimliga. Därför att
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 24(24) kostnaden för att uppföra varje respektive alternativ en viktig bit att ta hänsyn till i den slutgiltiga bedömningen. Markkabel är överlag betydligt dyrare att lägga ut jämfört med luftledningsalternativen. Därför ges markkabelalternativen 3 poäng jämfört med 2 poäng som ges till luftledningsalternativet. Eftersom alternativet att behålla befintliga ledningar inte innebär någon extra kostnad ges dessa alternativ 0 poäng. 9. Slutsats Sammataget ser man att för del 1 så ges befintlig markkabel 4 poäng jämfört med 12 för laternativet. För del 2 ges befintligt alternativ 9 poäng, vilket ska jämföras med 13 15 poäng för de andra alternativen. Baserat på detta och det som övrigt framkomit i denna MKB så framgår att det är både miljömässigt och kostnadsmässigt mest lämpligt att kraftledningen och markkabeln behålls i den omfattning som redan finns idag. Att bygga om ledningen ger på det hela taget inga egentliga miljömässiga fördelar och kan därför inte heller motiveras kostnadsmässigt