Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 (4) Datum 2018-01-24 Kommunstyrelsens lärandeutskott Tid 2018-01-31, kl. 13:00-16:30 Plats Almen Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr 212000-1447 Lerums kommun Bagges torg 0302-52 10 00 (vx) www.lerum.se Pg 3 31 43-9 443 80 Lerum 0302-52 11 18 (fax) kommun@lerum.se Bg 547-6239 Sida 1 av 45

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2 (4) Datum 2018-01-24 Kommunstyrelsens lärandeutskott Ärendeförteckning 1 Särskild verksamhetsuppföljning 2018: Förskola läsåret 2016/2017 13.00-14.30 Ann Blom och Karin Persson 14.30-14.45 Fika 2 Dialog: Skolstrukturen i Lerum 14.45-15.30 Marie F Nilsson och Ann Blom 3 Medborgarförslag om västtrafikkort till samtliga elever med skolgång i Lerum kommun 15.30-15.45 Gunilla Nilsdorff 4 Studiebesök bussförskola Ca 16.00 Cilla Larsson m fl. Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr 212000-1447 Lerums kommun Bagges torg 0302-52 10 00 (vx) www.lerum.se Pg 3 31 43-9 443 80 Lerum 0302-52 11 18 (fax) kommun@lerum.se Bg 547-6239 Sida 2 av 45

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 3 (4) Datum 2018-01-24 Kommunstyrelsens lärandeutskott 1 Särskild verksamhetsuppföljning 2018: Förskola läsåret 2016/2017 KS18.61 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att genomföra de i verksamhetsuppföljningen föreslagna strategierna. Sammanfattning I enlighet med Skollagen (SFS 2010:800) ska huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Med utgångspunkt i de analyser av verksamhetens resultat och av tidigare beslutade strategier som framkommer i uppföljningen formuleras strategier för det framåtsyftande utvecklingsarbetet. De strategiska utvecklingsområden för verksamheten förskola som föreslås är i sammanfattning: - Fortsatt arbete med utveckling av ny förskolestruktur - Utveckla nya organisatoriska former för vårdnadshavarnas forum för samråd - Utvecklingsarbete inom ramen för likabehandlingsarbetet med anledning av förändringar i lagstiftningen - Utvecklad kommunikation och information om förskolornas pedagogiska arbete - Uppföljningen av området skapande uttrycksformer/entreprenöriellt lärande avslutas - Nytt område för särskild uppföljning blir naturvetenskap Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse om Särskild verksamhetsuppföljning 2018: Förskola läsåret 2016/2017 Särskild verksamhetsuppföljning 2018: Förskola läsåret 2016/2017 Expedieras till Elisabeth Westin - sektorschef Ann Blom - verksamhetschef Christian Jerhov - verksamhetsutvecklare 2 Dialog: Skolstrukturen i Lerum KS16.1071 Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr 212000-1447 Lerums kommun Bagges torg 0302-52 10 00 (vx) www.lerum.se Pg 3 31 43-9 443 80 Lerum 0302-52 11 18 (fax) kommun@lerum.se Bg 547-6239 Sida 3 av 45

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 4 (4) Datum 2018-01-24 Kommunstyrelsens lärandeutskott 3 Medborgarförslag om västtrafikkort till samtliga elever med skolgång i Lerum kommun KS17.878 4 Studiebesök bussförskola Ca 16.00 Cilla Larsson m fl. Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr 212000-1447 Lerums kommun Bagges torg 0302-52 10 00 (vx) www.lerum.se Pg 3 31 43-9 443 80 Lerum 0302-52 11 18 (fax) kommun@lerum.se Bg 547-6239 Sida 4 av 45

Särskild verksamhetsuppföljning 2018: Förskola läsåret 2016/2017 KS18.61 Sida 5 av 45

TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Datum Dnr Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse om Särskild verksamhetsuppföljning 2018: Förskola läsåret 2016/2017 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att genomföra de i verksamhetsuppföljningen föreslagna strategierna. Sammanfattning I enlighet med Skollagen (SFS 2010:800) ska huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Med utgångspunkt i de analyser av verksamhetens resultat och av tidigare beslutade strategier som framkommer i uppföljningen formuleras strategier för det framåtsyftande utvecklingsarbetet. De strategiska utvecklingsområden för verksamheten förskola som föreslås är i sammanfattning: - Fortsatt arbete med utveckling av ny förskolestruktur - Utveckla nya organisatoriska former för vårdnadshavarnas forum för samråd - Utvecklingsarbete inom ramen för likabehandlingsarbetet med anledning av förändringar i lagstiftningen - Utvecklad kommunikation och information om förskolornas pedagogiska arbete - Uppföljningen av området skapande uttrycksformer/entreprenöriellt lärande avslutas - Nytt område för särskild uppföljning blir naturvetenskap Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr 212000-1447 Lerums kommun Bagges torg 0302-52 10 00 (vx) www.lerum.se Pg 3 31 43-9 443 80 Lerum 0302-52 11 18 (fax) kommun@lerum.se Bg 547-6239 Sida 6 av 45

TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Datum Dnr Jämställdhet Berör ärendet kvinnor, män, flickor eller pojkar? Ja Synliggör ärendet kvinnor, män, flickor och pojkar? Ja Kan ärendet få olika effekter för kvinnor och män, flickor och pojkar? Ja Hur påverkar ärendet kommunens jämställdhetsmål? Bidrar till att målen uppfylls Statistik som är möjlig att ta fram könsuppdelad är redovisad på detta sätt. Analyser av resultaten och de föreslagna strategierna innehåller ett jämställdhetsperspektiv. Beslutsunderlag Särskild verksamhetsuppföljning 2018: Förskola läsåret 2016/2017 - Dnr. KS 18.61-1 Beslutet ska skickas till Elisabeth Westin - sektorschef Ann Blom - verksamhetschef Christian Jerhov - verksamhetsutvecklare Sektor lärande Elisabeth Westin Sektorschef Christian Jerhov Verksamhetsutvecklare Sida 7 av 45

Särskild verksamhetsuppföljning förskola 2018 Dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet rörande läsåret 2016/2017 2018-01-17 Ann Blom Christian Jerhov 1 Sida 8 av 45

2 Sida 9 av 45

Innehåll 1 Inledning 5 2 Verksamhetens uppdrag förskolan 6 3 Vision 2025 7 3.1 Verksamhetens arbete mot visionen... 7 3.1.1 Hållbarhet... 7 3.1.2 Kreativitet... 8 3.1.3 Inflytande... 8 3.2 Uppföljning av arbetet mot visionen... 9 3.2.1 Giftfri miljö strategi från föregående år... 9 3.2.2 Utvecklingssamtalen strategi från föregående år... 9 4 Verksamhetens förbättringshistoria 10 4.1 Sedan tidigare institutionaliserade strategier... 11 4.2 Övriga avslutade strategier... 12 5 Utvecklingsområden av övergripande karaktär 13 5.1 Uppföljning av utvecklingsområden från föregående år... 13 5.1.1 Sjukfrånvaro... 13 5.1.2 Personalens utbildning... 13 5.1.3 Entreprenöriellt lärande... 13 5.1.4 IKT... 14 5.1.5 KKiK plats i förskola... 14 5.1.6 Förskolestruktur... 15 5.2 Nya övergripande utvecklingsområden... 17 5.2.1 Forum för samråd (med vårdnadshavare)... 17 6 Barnkonsekvensanalyser 19 6.1 Uppföljning BKA... 19 6.1.1 Barnkonsekvensanalyser i enskilda ärenden... 19 7 GR-gemensam enkät för vårdnadshavare 20 7.1 Genomförande och utformning... 20 7.1.1 Frågeområden och frågor... 20 7.2 Resultat 2016... 21 7.2.1 Resultat per fråga och frågeområde 2016 könsuppdelat... 21 7.2.2 Resultat uppdelat per respondentens kön 2016... 22 7.1 Övergripande analys av resultaten på förskolenivå 2016... 23 7.2 Sammanfattning av förskolornas arbete utifrån enkätresultat 2016.. 24 7.3 Resultat 2017... 24 7.3.1 Resultat per fråga och frågeområde 2017 könsuppdelat... 25 7.3.2 Övergripande analys... 25 8 Område för särskild uppföljning 27 8.1.1 Tillbakablick 2012 2016... 27 8.2 Område för särskild uppföljning 2017 Barns skapande/entreprenöriellt lärande... 28 3 Sida 10 av 45

8.2.1 Sammanfattning av förskolechefernas analyser från föregående år (2016)... 28 8.2.2 Resultat 2016... 30 8.2.3 Övergripande analys och bedömning av uppföljningen 201630 8.2.4 Strategier för vidare utveckling 2016... 30 8.2.5 Sammanfattning av 2017 års uppföljning av förskolornas utvecklingsarbete... 31 8.2.6 Resultat 2017... 31 8.2.7 Övergripande analys... 32 8.2.8 Strategier för vidare arbete... 32 9 Hallsås förskola 33 10 Sammanfattning av internkontroll likabehandling 34 10.1 Tillbakablick 2015... 34 10.2 Tillbakablick 2016... 34 10.3 Resultat av 2017 års internkontroll... 34 10.3.1 Ändringar i diskrimineringslagen... 34 10.3.2 Förändringar genomförda 2017... 35 11 Synpunkter och klagomål 36 11.1 Synpunkter och klagomål inkomna till huvudmannen... 36 11.2 Synpunkter och klagomål inkomna till förskolorna... 36 12 Uppföljning av strategier för utveckling från föregående års särskilda verksamhetsuppföljning (2017), sammanfattning 37 13 Strategier för utveckling 2018 sammanfattning 38 13.1 Förskolestruktur... 38 13.2 Forum för samråd med vårdnadshavare... 38 13.3 Likabehandlingsarbetet... 38 13.4 Strategisk kommunikation... 38 13.5 Område för särskild uppföljning... 38 4 Sida 11 av 45

1 Inledning Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen (4 kap. 3 ). Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls (4 kap. 5 ). Av andra föreskrifter är i första hand Läroplan för förskolan, reviderad 2010 Lpfö 98 och Allmänna råd med kommentarer för förskolan (Skolverket, 2013) aktuella. Enligt Skollagen (4 kap. 6 ) ska det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras. Denna rapport utgör huvudmannens dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet inom förskolan. En kort sammanfattning av kvalitetsarbetet på Hallsås förskola finns i kapitel 9. Hallsås förskola bedrivs på entreprenad och tillämpar delvis en annan modell för det systematiska kvalitetsarbetet. Från och med 2018 ingår Hallsås förskola som en del i den kommunala organisationen för förskolorna och tillämpar samma modell för kvalitetsarbetet som övriga förskolor. Samma kvalitetsarbete som bedrivs på huvudmannanivå ska även bedrivas på förskoleenhetsnivå (4 kap. 4 ). Ansvarig för detta arbete är förskolechefen. I denna rapport ingår samtliga förskolenheters dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet (enheternas kvalitetsrapporter) i underlaget för huvudmannens resultatanalyser och strategier för utveckling. Underlaget till årets kvalitetsuppföljning består av följande delar. Inledningsvis finns en uppföljning av arbetet mot visionen och av ett antal utvecklingsområden av övergripande karaktär. Där finns även en sammanfattning av verksamhetens förbättringshistoria. Nästa del beskriver arbetet med barnkonsekvensanalyser (BKA). Sedan vidtar den del som tar sin utgångspunkt i de enkäter till vårdnadshavare som genomfördes hösten 2016 och 2017. Nästa del består av analyser av förskolechefernas rapporter om arbetet med de områden för så kallad "särskild uppföljning" som gäller för året. Sedan följer en sammanfattning av den internkontroll som genomförts av alla enheters likabehandlingsplaner (Skollagen 6 kap. 8 ). Rapporten innehåller även en sammanfattande beskrivning av de synpunkter och klagomål som inkommit till förskolorna under året. I slutet av rapporten sammanfattas resultaten av arbetet med föregående års strategier och de strategier som föreslås gälla för kommande års arbete. Denna särskilda verksamhetsuppföljning behandlar i huvudsak den verksamhet som bedrivits under läsåret 2016/2017. Detta gäller framförallt de delar som grundar sig i förskolornas kvalitetsrapporter. Dessa rapporter färdigställs under september månad och behandlar då föregående läsårs verksamhet. I de övergripande utvecklingsområdena och internkontrollen i denna verksamhetsuppföljning ingår även uppgifter från hösten 2017. 5 Sida 12 av 45

2 Verksamhetens uppdrag förskolan Sektor lärandes uppdrag är att i enlighet med Skollagen (SFS 2010:800) erbjuda en förskola som lägger grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara stimulerande, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska ha individens behov och intressen i fokus. I samarbete med hemmen ska barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas. Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska dess verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. Beslut ska föregås av barnkonsekvensanalyser där huvudmannen eller förskolechefen bedömer vilka konsekvenser beslutet kan få för det enskilda barnet eller för en grupp av barn. Utifrån denna analys avgörs sedan vad som är bäst för barnet eller barnen. 6 Sida 13 av 45

3 Vision 2025 Lerums kommun har vision att bli Sveriges ledande miljökommun 2025 och att kommunen ska präglas av hållbarhet, kreativitet och inflytande. Ett hållbart samhälle innebär en utveckling av samhället som tillgodoser varje människas grundläggande behov, kulturellt, socialt och miljömässigt, utan att frånta kommande generationers möjlighet till detsamma. Men utvecklingen behöver också vara ekonomiskt hållbar. Tätorter måste leva i samklang med landsbygd och kretsloppssamhället är en förutsättning. Visionen Sveriges ledande miljökommun ställer krav på kreativitet för att den ska uppnås. Grundpelarna för kreativitet är kunskap och kompetens inom många olika områden och tillgång till platser där människor med olika bakgrund kan mötas. Ny teknik och utveckling gör stegen mot en ledande miljökommun möjliga. Att vara Sveriges ledande miljökommun innebär att värna medborgarnas möjlighet till inflytande och självbestämmande, samtidigt som man tar ansvar för det gemensamma. Det är den enskilda människan och hennes eller hans anhöriga, som bäst vet hur hon eller han vill utforma sitt liv. En viktig förutsättning för att nå visionen är att alla medverkar. Kommunen ska därför ge medborgare förutsättningar för inflytande och valfrihet så att det blir en naturlig del av alla kommunens verksamheter. 3.1 Verksamhetens arbete mot visionen Verksamheten förskola bedriver ett kontinuerligt arbete för att stödja utvecklingen mot visionen. Hållbarhet, kreativitet och inflytande genomsyrar hela förskolans pedagogiska arbete. 3.1.1 Hållbarhet Förskolan lägger stor vikt vid ett ekologiskt förhållningssätt. Detta beskrivs även tydligt i förskolans läroplan. Barnen ska genom undervisningen tillägna sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstå sin delaktighet i naturens kretslopp. Undervisningen berör hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö. 7 Sida 14 av 45

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. (Lpfö 98). Se även beskrivningar av arbetet med att skapa en giftfri miljö i förskolan i kapitel 3.2.1. I Skollagen framgår att all utbildning inom skolväsendet ska vara likvärdig oavsett av var den anordnas. Detta är en av de viktigaste delarna i förskolans arbete för att skapa ett hållbart samhälle. Det systematiska kvalitetsarbetet som bedrivs inom Sektor lärande syftar till att ständigt utveckla kvaliteten i hela verksamheten så att likvärdigheten kan säkerställas. I förskolans läroplan tydliggörs också att i förskolans uppdrag ingår att ständigt arbeta med barnens förståelse för de olikheter i bakgrund som olika människor har. I den sociala och kulturella mötesplats som förskolan ska vara ges möjligheter för barnen att utveckla sin förståelse för och att kunna leva sig in i andra människors olika villkor och förutsättningar. Ytterligare en viktig del i förskolans bidrag till den sociala hållbarheten är att erbjuda stimulerande lärmiljöer för alla barn. Detta för att alla barn ska ges möjligheter att lära och utvecklas på ett sätt som är oberoende av deras socioekonomiska förutsättningar. 3.1.2 Kreativitet I Sektor lärandes verksamhetsidé framgår att alla skolor och förskolor ska arbeta med entreprenöriellt lärande. I detta arbete är kreativiteten en avgörande del. Inom förskolan pågår ett större projekt inom detta område (kapitel 5.1.3) och det entreprenöriella lärandet kopplat till de skapande uttrycksformerna har varit aktuellt som område för särskild uppföljning (kapitel 8) såväl 2016 som 2017. I förskolans läroplan beskrivs vikten av leken för barns utveckling och lärande. I leken stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. I förskolans pedagogiska arbete används informations- och kommunikationsteknik i stor utsträckning. (Se även kapitel 5.1.4) 3.1.3 Inflytande Arbetet med barns inflytande beskrivs utförligt i ett eget kapitel i förskolans läroplan. Där beskrivs vikten av att förskolan arbetar så att barnen utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed får möjlighet att påverka sin situation. Barnen ska även utveckla sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö och utveckla sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Barns inflytande var område för särskild uppföljning 2012 och detta är ett område som idag anses vara väl institutionaliserat i våra förskolor. Det är dock också ett område där det ständigt finns nya infallsvinklar som kan ge näring åt ytterligare utveckling. De senaste årens arbete med utveckling av användningen av barnkonsekvensanalyser är ett exempel på detta. 8 Sida 15 av 45

Även vårdnadshavarnas inflytande ska tas till vara. Varje förskoleenhet ska ha ett eller flera forum för samråd med vårdnadshavare. Där ska (enligt Skollagen 2010:800 kapitel 4. 13) frågor som är viktiga för enhetens verksamhet och som kan ha betydelse för barnen och vårdnadshavarna behandlas. Detta är ett område för utveckling som identifierats utifrån resultaten i SCB-enkäten redan tidigare år och många utvecklingsinsatser inom detta område har genomförts under senare år. Även den enkät som genomfördes hösten 2016 pekar på att detta är ett område där fortsatt utveckling bedöms behövas. Resultaten i enkäten 2017 visar på en viss förbättring rörande frågan om vårdnadshavarnas möjlighet att vara med och påverka arbetet i förskolan. Inom detta område har ett antal olika modeller för att organisera för vårdnadshavarnas formella inflytande utvecklats på olika förskolor. Flera enheter rapporterade dock svårigheter att få tillräckligt med föräldrar att engagera sig på detta sätt föregående år. 2017 års rapporter pekar i samma riktning. En tämligen allmän uppfattning är att vårdnadshavare idag låter sitt engagemang ta sig andra uttryck. 2016 bedömdes det vara rimligt att överväga om de mer traditionella och formaliserade formerna för vårdnadshavarnas inflytande och deras möjligheter till samråd ska lämnas helt och hållet och att istället ännu mer än idag utveckla de alternativa former för detta som vuxit fram allteftersom. Ytterligare analyser av detta har gjorts i årets verksamhetsuppföljning (se vidare kapitel 5.2.1). 3.2 Uppföljning av arbetet mot visionen 3.2.1 Giftfri miljö strategi från föregående år Lerums kommun har upprättat en handlingsplan som syftar till att minska gifterna som barn utsätts för i förskolorna. Arbetet med giftfria förskolor är långsiktigt och i handlingsplanen finns en lista över de åtgärder som ska göras för att minska gifterna i förskolorna senast år 2018, då handlingsplanen ska utvärderas och revideras. 2017 års uppföljning har berört området måltidsservice. Åtgärder har bland annat genomförts, och bedöms som slutförda, för att öka andelen ekologisk mat och minska användandet av konserver. En del åtgärder kvarstår en del arbete inom, dessa rör vilka redskap, tillbringare och serveringskärl som används. Den kompletta handlingsplanen har inte följts upp. Detta planerades att göras i samband med en förnyad miljödiplomering, vilken inte har genomförts som planerat under 2017. 3.2.2 Utvecklingssamtalen strategi från föregående år Utvecklingssamtalen mellan förskolläraren och barnens vårdnadshavare är en viktig del i vårdnadshavarnas och barnens upplevelser av delaktighet och inflytande. I enkäten som genomfördes 2015 framgick att vårdnadshavare som deltagit i utvecklingssamtal är mer nöjda med förskolan. Där framgick också att alla vårdnadshavare inte svarar att de haft utvecklingssamtal, vilket ska genomföras enligt Skollagen (2010:800). I enheternas kvalitetsarbete (såväl 2016 som 2017) har en uppföljning gjorts kring hur förskolecheferna arbetat med att utveckla rutiner för att säkerställa att alla barns vårdnadshavare deltar i utvecklingssamtal. Uppföljningen visar att förskolecheferna redan har implementerat system för detta, alternativt har påbörjat initiering av system. Strategin bedöms därför inte behöva kvarstå till kommande år. 9 Sida 16 av 45

4 Verksamhetens förbättringshistoria I Sektor lärandes modell för det systematiska kvalitetsarbetet ingår att varje enhet dokumenterar och följer upp sin egen förbättringshistoria. Detta är en del i systematiken i att följa att genomförda förbättringar (i vår modell beslutade strategier) institutionaliseras i verksamheterna. Denna del i kvalitetsarbetet är hämtad från docent Ulf Blossing och boken Kompetens för samspelande skolor (2008) och sedan några år ingår den även i de särskilda verksamhetsuppföljningarna. Ett förändringsarbete bedrivs i olika faser. De tre första är initiering, implementering och institutionalisering. Initieringen sker när de nya idéerna (strategierna) beslutas och presenteras. Implementeringen innebär att strategierna börjar genomföras praktiskt. Institutionalisering innebär att de nya handlingar som följt av implementeringen av strategierna blivit rutin, en del av verksamhetens vardag. En beskrivning av en verksamhets förbättringshistoria innehåller analyser av i vilken fas som förbättringsarbeten av större art befinner sig i. Förbättringshistorian nedan beskriver strategier som beslutats inom det systematiska kvalitetsarbetet, följaktligen startar förbättringshistorian 2011. De områden som bedömts varit institutionaliserade tidigare år beskrivs nu i ett eget kapitel (4.1) nedan. Strategier som initierats men som bedöms inte komma att slutföras har tagits bort. Strategi/ förbättringsområde: Initierad /beslutad i SKA år: Befinner sig 2016 i följande fas: Personalens utbildning 2013 Implementering pågår (målet är 70 % förskollärare) Riktlinjer för modersmålsstöd 2013 Initierat. Uppföljning av detta arbete görs från och med 2018 i SVU social hållbarhet. Avslutas i denna SVU i och med denna rapport. Giftfri förskola 2014 Implementering pågår. Planen sträcker sig fram till 2018. Entreprenöriellt lärande 2014 Implementering pågår, projektet sträcker sig till 2019. IKT 2015 Implementering pågår, utifrån en kartläggning av nuläget och behov genomförd 2015. Inriktningsmålet som ligger till grund för strategin sträcker sig fram till 2018. Väntetid på förskoleplats 2015 Institutionaliserat insatser har genomförts och den genomsnittliga väntetiden har minskat. Detta arbete fortgår genom den årliga uppföljningen som görs inom KKiK och som redovisas 10 Sida 17 av 45

i denna SVU. Utvecklingssamtalen 2015 Implementeringen avslutad, inga fortsatta uppföljningar planeras. Strategien avslutas. Skapande aktiviteter 2016 Arbetet är under implementering, se område för särskild uppföljning (kapitel 8.3). Ingen verksamhetsgemensam uppföljning planeras för 2018. Enheterna arbetar vidare med sina egna identifierade utvecklingsområden. Ökad samverkan med externa aktörer 2016 Detta arbete bedrivs inom ramen för verksamheten social hållbarhet och följa upp i SVU social hållbarhet. Avslutas i denna SVU i och med denna rapport. Förskolestruktur 2017 Implementering pågår 4.1 Sedan tidigare institutionaliserade strategier Det systematiska kvalitetsarbetet Initierat 2011 institutionaliserat 2015 Barns inflytande Initierat 2012 institutionaliserat 2015 Förskolemiljön Initierat 2012 institutionaliserat 2015 Kulturell identitet 2013 Initierat 2013 institutionaliserat 2015 Årlig plan i likabehandlingsplanerna Initierat 2013 institutionaliserat 2015 Pedagogiskt ledarskap 2014 Initierat 2014 institutionaliserat 2015 Översyn av resursfördelningsmodellen Initierat 2014 institutionaliserat 2016 Språkutveckling Initierat 2014 institutionaliserat 2016 Barnkonsekvensanalyser Initierat 2014 institutionaliserat 2016 Införande av en ny enkät till vårdnadshavare 11 Sida 18 av 45

Initierat 2016 institutionaliserat 2016 4.2 Övriga avslutade strategier Personalens sjukfrånvaro Initierat 2013 avslutat 2017 Detta arbete följs sedan 2017 upp inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Särskilt stöd och elevhälsa Initierat 2014 avslutat 2017 Arbetet har pågått under flera år och bedöms behöva fortsätta även framgent. Men arbetet drivs från enheten för elevhälsa och utveckling, vilka också ansvarar för att följa upp och utveckla detta arbete inom ramen för sin enhets kvalitetsarbete. Bemötande och föräldrars inflytande och delaktighet Initierat 2013 avslutat 2017 Avslutas i och med att ett nytt strategiskt utvecklingsarbete inom området vårdnadshavarnas forum för samråd startar 2018. 12 Sida 19 av 45

5 Utvecklingsområden av övergripande karaktär 5.1 Uppföljning av utvecklingsområden från föregående år 5.1.1 Sjukfrånvaro Från och med 2017 ingår arbetet med att sänka sjukfrånvaron i den nya modell för systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) som implementeras. Resultat, analyser och strategier kommer framgent att redovisas inom ramen för detta arbete. 5.1.2 Personalens utbildning Den statistik som tas fram av personalenheten visar att, av personer anställda som verksamhetspersonal i förskolan, utgör de som är anställda som förskollärare 64 %. Nationellt jämförs kommuner utifrån ett annat mått och detta är andel (%) årsarbetare med förskollärarexamen. Andelen i Lerums kommunala förskolor var 2016 49 %. Detta resultat är nu tydligt bättre än riket. Statistisk för 2017 har ännu inte publicerats. Detta mått skiljer sig från det som beskrivs ovan då det mäter antal årsarbetare, alltså antalet anställda omräknat till heltidsanställningar och att det avser de som faktiskt arbetade på förskolorna vid mättillfället. Måttet i stycke ett ovan är andel av de som är anställda. Sektor lärande arbetar aktivt med att utveckla sin attraktivitet som arbetsgivare och med strategisk personalförsörjning. Med utgångspunkt i ovanstående uppföljning synes arbetet i förskolan som lyckat, så tillvida att den stora brist på förskollärare som befarats inte syns i dessa siffror. Personalomsättningen bland förskollärare ligger på en högre nivå än för några år sedan. Men ovanstående siffror visar alltså att denna kunnat mötas genom rekrytering av förskollärare. 5.1.3 Entreprenöriellt lärande 2017 2016 2015 2014 Källa: Andel förskollärare 64% 61% 59% 57% Egen statistik Av totala antalet anställda som verksamhetspersonal i förskolan Andel (%) årsarbetare med förskollärarexamen - LERUM.. 49% 48% 49% Skolverket Andel (%) årsarbetare med förskollärarexamen - RIKET.. 42% 45% 46% Skolverket Det verksamhetsövergripande projektet med professor Gunilla Dahlberg fortgår. Två pedagoger och förskolechef från varje enhet ingår. Syftet med satsningen är att förskolor ska mötas med sina erfarenheter kring hur man utvecklar barns kompetenser och entreprenöriella förmågor och att fördjupa förståelsen av den pedagogiska dokumentationen av barns lärande. Pedagogerna som deltar har tillsammans med förskolechef ansvar för att sprida arbetet på enheten. 13 Sida 20 av 45

Projektet pågår under en tvåårsperiod som avslutas till sommaren 2017, för den grupp som är med nu, och därefter startar en ny tvåårsperiod hösten 2017, för de förskolor som inte är med i första omgången. 5.1.4 IKT Arbetet inom detta område utgår från det inriktningsmål som finns i dokumentet Målbild 2018 och lyder enligt följande: År 2018 har pedagogerna hög relevant kompetens inom Informations- och kommunikationsteknik (IKT). Elever och pedagoger känner sig trygga med de läroverktyg som finns. För att få fram en nulägesanalys har förskolor och skolor genomfört SKL:s självskattningsverktyg LIKA. LIKA innebär att man får en bild av läget på enheten inom följande områden: Ledning, infrastruktur (tillgången till både hårdvara och mjukvara), kompetens, användning (identifierar relevanta användningsområden). Analysen har använts av enheterna för att ta fram strategier i form av en lokal IKT-plan för att utveckla digitaliseringen i lärandet i enlighet med de reviderade läroplanerna och Digitaliseringsstrategin för skolväsendet. LIKA-skattningen kommer att göras igen under våren 2018 för att få en ny mätpunkt jämfört med den tidigare LIKA-skattningen. På Sektor lärande centralt har ett arbete gjorts för att ta fram kompetensutvecklingsinsatser för enheterna inom förskola och skola samt bibliotek, kultur och fritid. Detta har tagits fram i samverkan med IKT-pedagogerna på enheterna och har förankrats i sektorns IKT-råd som består av chefer inom de olika verksamhetsområdena. 5.1.5 KKiK plats i förskola Sedan 2014 deltar Lerums kommun i ett jämförelseprojekt som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som heter Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK). Jämförelser mellan de kommuner som deltar görs inom en rad olika områden, bland annat rörande tillgången till plats i förskola. KKiK 2017 2016 2015 2014 Andel barn som får plats på önskad placeringsdatum Totalt 53% 51% 38% 31% Flickor 51% 48% 37% 36% Pojkar 54% 54% 39% 26% Genomsnittlig väntetid (i dagar) för de som inte fått plats på önskad datum Totalt 24 21 25 30 Flickor 22 22 23 33 Pojkar 25 20 26 25 Önskat placeringsdatum är det datum som vårdnadshavarna önskar få en plats på förskolan för sitt barn. Erbjudet placeringsdatum är det datum då barnet enligt erbjudandet kan börja på förskolan, oavsett om vårdnadshavarna tackar ja eller inte. Resultatet visar andelen barn som blivit erbjudna plats på önskat placeringsdatum samt genomsnittlig väntetid i förhållande till önskat datum. Mätningen genomfördes första 14 Sida 21 av 45

gången 2014. Resultatet har förbättrats i mätningen i jämförelse med tidigare år vad gäller plats på önskat placeringsdatum. Däremot har genomsnittlig väntetid ökat något under 2017 jämfört med 2016. Platserbjudandet sker sedan 2017 via digital e-tjänst. Detta har gjort att processen snabbats upp avsevärt från erbjudande om plats till vårdnadshavare och deras svar på erbjudandet. Denna e-tjänst innebär dock inte förbättrade resultat vad gäller väntetiden eftersom det är förskolan som bestämmer vilket datum plats ska erbjudas. Förskolorna tillämpar tämligen ofta ett inskolningssystem där flera barn inskolas samtidigt. Bakgrunden är att detta sätt bedöms ge goda möjligheter till en inskolning av god kvalitet. Beslut om detaljerna i varje barns inskolning fattas i samråd med vårdnadshavarna. 5.1.6 Förskolestruktur I budget 2017 finns ett uppdrag till kommunstyrelsen om att barngrupperna ska minska i storlek. Nya förskolor ska byggas och mer personal ska anställas. I verksamhetsplan 2017 konkretiseras detta uppdrag av kommunstyrelsen och där framgår följande önskade inriktning på arbetet: Den genomsnittliga storleken på barngrupperna ska minska under året. I detta arbete ingår ett fortsatt arbete med barnkonsekvensanalyser för att förändringarna ska få bästa möjliga effekt. De nya nationella riktlinjer som finns för barngruppernas storlek ska beaktas i det vidare arbetet och en översyn av strukturen för förskoleverksamheten i hela kommunen ska genomföras. Med utgångspunkt i forskning och Skolverkets allmänna råd för förskolan har Sektor lärande dragit följande slutsatser i förhållande till arbetet med att minska barngruppernas storlek: Stora barngrupper försvårar för vuxna att kunna se, möta, samtala med och engagera sig i enskilda barn och för barn att få vara delaktiga och ha inflytande i verksamheten. Barns språkutveckling har samband med antalet barn i barngruppen och gynnas av mindre grupper. Arbetslagets utbildning och kompetens är den enskilt viktigaste kvalitetsfaktorn för barns välmående, lärande och utveckling i förskolan. Förskolor av hög kvalitet kännetecknas av en god personaltäthet, begränsad personalomsättning och välutbildad personal. Förändringar av barngruppernas storlek måste kombineras med utvecklade former för arbetslagsorganisationen och lokalernas utformning. För att kunna förverkliga det politiska målet med minskade barngrupper och kunna uppnå förväntade kvalitetsförbättringar behöver ett samlat arbete med en utvecklad förskolestruktur att påbörjas. Nedan beskrivs de ingående delarna i detta arbete och nuläget under varje punkt. Behovet av utbyggnad av nya förskolor utifrån såväl den förväntade befolkningsökningen som uppdraget om att minska barngruppernas storlek. 15 Sida 22 av 45

Under året har utbyggnaden av förskolan fortsatt. Två nybyggda avdelningar på Blåsippans förskola togs i bruk i mitten av april och den nybyggda förskolan i Stenkullen; Åkerslätts förskola, togs i bruk i början av maj. Under året har ombyggnationer gjorts på Höjdens förskola för att kunna ta emot fler barn. I augusti tillkom ytterligare två förskoleavdelningar i Berghultsskolan. Antal barn är något färre under hösten 2017 jämfört hösten 2016 samtidigt som fler avdelningar tagits i bruk jämfört under 2017. Detta bidrar till att det genomsnittliga antalet barn per avdelning sjunker. Under hösten 2017 har upphandling av genomförts av entreprenör för byggnation av fyra nya förskolor. Förskolorna kommer att projekteras och byggas genom strategisk partnering som innebär att kommunen och entreprenören arbetar tillsammans under hela projekterings- och produktionsfaserna. Förskolorna ska ligga i Öxeryd, norra Lerum och i Gråbo. Var den fjärde förskolan ska ligga är i nuläget inte klart. Projektering pågår för en utbyggnad av Torpstugans förskola med ytterligare en avdelning. Den nya avdelningen planeras att kunna tas i bruk efter sommaren 2018. Upphandling av förskolebuss vid Timmeråsen har genomförts och nytt avtal har tecknats vilket innebär att verksamheten i förskolebuss har fortsatt under hösten. Behovet av en utvecklad syn på avdelnings- och barngruppsbegreppen. De barn som finns placerade på en avdelning utgör inte med automatik den barngrupp varinom undervisning bedrivs. Synen på hur barnen grupperas på olika sätt under dagen och hur detta avspeglas i den statistik som upprättas angående barngruppernas storlek behöver tydliggöras och utvecklas. På enhetsnivå har förändringar genomförts i syfte barnen får vistas i mindre grupper under större delen av dagen. Förändringsarbetet bedrivs utifrån lokala förutsättningar och olika enheter har kommit olika långt. Arbete med att kommunicera hur detta arbete bedrivs i syfte att skapa en samsyn mellan personalen och barnens vårdnadshavare har påbörjats. I den GR-gemensamma enkäten till vårdnadshavare finns en fråga som lyder: Barnen har möjlighet att ingå i mindre och större grupper. 2016 hade Lerums förskolor resultatet 5,7 på en sjugradig skala. Det samlade resultatet i GR var 5,5. 2017 var resultaten samma; 5,7 i Lerum och 5,5 i GR. Det syns dock variationer i utvecklingen av detta resultat mellan förskolorna, vilket är naturligt. I uppföljningen av 2017 års enkät på förskolenivå (görs i enheternas SKA-rapporter 2018) ska dessa resultat särskilt analyseras och ställas mot genomförda utvecklingsinsatser inom området. Se mer om enkäten i kapitel 7. De riktmärken för barngrupperna som finns i de Allmänna råden för förskolan ska vara styrande för planeringen. Under de delar av dagen då undervisningen bedrivs i mindre grupper är dessa riktmärken styrande för planeringen. Även här har enheterna kommit olika långt. Med utgångspunkt i ovanstående behöver nya styrande idéer kring förskolornas fysiska utformning och enheternas inre organisation tas fram. Varje förskoleenhet har tagit fram egna målbilder för hur lokalerna ska användas och hur utemiljön kan användas i syfte att nå målen om mindre barngrupper. Vid nyproduktion tas hänsyn till detta. 16 Sida 23 av 45

I samband med förändringar utifrån ovanstående är det viktigt att även utveckla synen på förskollärarens roll som ansvarig för den undervisning som bedrivs. Samtidigt behöver övriga personalkategoriers (främst barnskötare) ansvar förtydliggas på samma sätt och ett eventuellt behov av nya personalkategorier utredas. Förskollärare och barnskötare har både gemensamma och särskilda uppdrag. Förskollärarna skall bedriva det pedagogiska utvecklingsarbetet, ansvara för pedagogisk dokumentation och bedriva undervisning utifrån ett lärandeperspektiv. Barnskötarna är en viktig del i arbetslagen och tar olika ansvar utifrån olika utbildningsbakgrund, olika erfarenhet och förmågor. En utredning om att införa nya personalkategorier pågår. Exempel på dessa är värd, pedagogista 1 och ateljerista 2. Inom det utvecklingsarbete som bedrivs med utgångspunkt i område för särskild uppföljning Barns skapande/entreprenöriellt lärande har enheterna genomfört kompetenskartläggningar inom området skapande verksamhet. Även som en följd av detta arbete kan anställningar av pedagoger med annan och mer specialiserad kompetens än förskollärare bli aktuella. Se även kapitel 8. Allt ovanstående ska göras utifrån ett tydligt barnperspektiv och i alla led ska barnkonsekvensanalyser genomföras. Resultaten av dessa ska vara styrande för arbetet. Arbete med barnkonsekvensanalyser har bedömts som institutionaliserat i verksamheten (se kapitel 6.) och genomförs som en naturlig del i arbetet med ny förskolestruktur. De analyser och strategier för utveckling som framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet ska kontinuerligt beaktas i arbetet. Det systematiska kvalitetsarbetet är institutionaliserat i verksamheten och på enheterna och de strategier som beslutas inom detta arbete utgör en naturlig del i arbetet med ny förskolestruktur, i den mån det finns direkta kopplingar. 5.2 Nya övergripande utvecklingsområden 5.2.1 Forum för samråd (med vårdnadshavare) Enligt skollagen (SFS 2010:800) ska det vid varje förskole- och skolenhet finnas ett eller flera forum för samråd med barnen, eleverna och deras vårdnadshavare. Där ska sådana frågor behandlas som är viktiga för enhetens verksamhet och som kan ha betydelse för barnen, eleverna och vårdnadshavarna. 1 Begreppet pedagogista växte fram i regionen Emilia Romagna under 1970-talet och har på senare år fått betydelse för svensk förskola och grundskola. En pedagogista kan fungera som verksamhetsutvecklare, mentor, handledare och representant för den pedagogiska verksamheten och kan ha en roll som motsvarar delar av en verksamhetsledares pedagogiska ansvarsområden. (Källa: Göteborgs Universitet) 2 Ateljeristor skapar förutsättningar i miljö och material, ger konstnärliga redskap, inspirerar och utmanar nyfikenhet hos barn, ungdomar och vuxna. Ateljeristans huvudsakliga mål är att främja det lustfulla skapandet genom lek och kreativitet samt att underlätta för och uppmuntra till individens eget upptäckande, utforskande, experimenterande och skapande genom att göra personer förtrogna med bild och formspråk, olika tekniker och material. (Källa: www.framtid.se) 17 Sida 24 av 45

Inom ramen för ett eller flera sådana forum som avses i första stycket ska barnen, eleverna och vårdnadshavarna informeras om förslag till beslut i sådana frågor som ska behandlas där och ges tillfälle att komma med synpunkter innan beslut fattas. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att det finns forum för samråd enligt första stycket och för att informations- och samrådsskyldigheten enligt andra stycket fullgörs. Barns inflytande har varit föremål för utvecklingsarbete inom verksamheten och på enheterna under en längre tid. Även de forum för vårdnadshavare som finns har diskuterats under en rad av år. Efter årets uppföljningar inom området görs bedömningen att ett gemensamt strategiskt arbete inom området startas. På grund av olikheter i förskolornas förutsättningar, nuvarande arbetssätt och resultat av nuvarande arbetssätt inom området kommer arbetet att bedrivas på respektive enhet med förskolechefen som ansvarig. Ett gemensamt arbete med spridning av kunskaper och goda exempel inom området kommer att genomföras på verksamhetsnivå. 18 Sida 25 av 45

6 Barnkonsekvensanalyser De allmänna råd för förskolan som Skolverket gav ut 2013 beskriver att såväl huvudmannen som förskolechefen inför beslut som påverkar barnen i den befintliga barngruppen ska genomföra barnkonsekvensanalyser. En barnkonsekvensanalys innebär att bedöma vilka konsekvenser ett visst beslut eller en åtgärd får för det enskilda barnet eller för en grupp av barn, och utifrån detta avgöra vad som är bäst för barnet eller barnen. (Ur Skolverkets allmänna råd för förskolan) 6.1 Uppföljning BKA Följande bedömning gjordes i SVU-förskola 2017: På övergripande nivå anses arbetssättet nu vara institutionaliserat och särskilda uppföljningar inom området behöver inte längre ingå som en strategi inom kvalitetsarbetet. En årlig rapportering av arbetet framförallt med barnkonsekvensanalyser i enskilda ärenden kommer dock att ingå även i kommande års särskilda verksamhetsuppföljningar. 6.1.1 Barnkonsekvensanalyser i enskilda ärenden BKA i enskilda ärenden genomförs och dokumenteras lokalt på förskolorna. Följande är en sammanfattning av vilka typer av ärenden som föranlett att BKA genomförts: Förändringar av enhetens inre organisation, inre resursfördelning och start av ny avdelning Schemaläggning och bemanning Barngruppernas sammansättning och placering av barn Barn i behov av särskilt stöd Ovanstående visar att modellen tillämpas i enlighet med riktlinjerna, detta utifrån vilken typ av beslut som föregåtts av barnkonsekvensanalyser. Detta innebär då i sin tur att arbetet bedöms bedrivas i enlighet med de allmänna råden för förskolan. 19 Sida 26 av 45

7 GR-gemensam enkät för vårdnadshavare 7.1 Genomförande och utformning För första gången genomfördes 2016 en GR-gemensam enkät i förskola/familjedaghem. Undersökningen innefattade samtliga medlemskommuner i GR. Undersökningen vände sig till vårdnadshavare som har sitt barn i förskola/familjedaghem. Vårdnadshavarna har bedömt sin förskola/familjedaghem på 14 områden hämtade från förskolans läroplan. Bedömningen görs på en sjugradig skala - där 1 betyder Otillräcklig och 7 betyder Utmärkt. Varje område har också beskrivningar av vad som ska vara uppfyllt för att t.ex. betyget Utmärkt ska ges. Frågorna har besvarats via en webbenkät. De vårdnadshavare som inte har e-post eller där vi inte haft tillgång till deras e-postadress har fått en pappersenkät via post. Bara en vårdnadshavare per barn har kunnat svara. Enkäten kunde besvaras mellan 7 november och 9 december 2016. Svarsfrekvensen i Lerums kommun 2016 var 80,5 %. Högst av de deltagande kommunerna. I de resultat för 2016 som redovisas nedan ingår endast barn som är födda efter 15 september 2014. I det sammanlagda resultatet ingår också de fristående förskolor som deltog. Redovisning av resultat görs per frågeområde där frågor som analytiskt hör ihop redovisas sammanslaget. 7.1.1 Frågeområden och frågor 20 Sida 27 av 45

7.2 Resultat 2016 Det sammanlagda resultat för de olika indexområdena ser ut som följer. Lerums kommun har högre resultat på alla frågeområdena än GR som helhet. Lerums kommun har även högre resultat på samtliga i enkäten ingående frågor än GR som helhet. 7.2.1 Resultat per fråga och frågeområde 2016 könsuppdelat 21 Sida 28 av 45

Generellt, inom samtliga frågeområden, syns en högre nöjdhet för vårdnadshavare till flickor. Inom området Pedagogik syns att frågan om barnens möjlighet att utveckla sitt språk får högst resultat. Resultaten är lägre för matematik och naturvetenskap. Detta är något som synts även i tidigare enkäter. Sektorns bedömning är att detta inte beror på att undervisningen inom dessa områden är av lägre kvalitet eller bedrivs i mindre omfattning utan att det istället är svårare för vårdnadshavare att ha insyn i denna del av undervisningen. 7.2.2 Resultat uppdelat per respondentens kön 2016 Ovanstående diagram visar hur svaren fördelar sig om man delar upp dem utifrån om det är en kvinna eller en man som besvarat enkäten. Då syns små skillnader. Endast en svag övervikt mot att kvinnorna svarar något mer positivt på några av frågeområdena syns. 22 Sida 29 av 45

7.1 Övergripande analys av resultaten på förskolenivå 2016 TRYGGHET OCH GEMENSKAP INFORMATION OCH INFLYTANDE FÖRUTSÄTTNINGA R PEDAGOGIK KONTINUITET Lerums kommuns förskolor 5.9 5.5 5.8 5.7 5.8 Almekärrs förskolor 5.8 5.5 5.6 5.5 5.7 Bygrindens förskola 5.9 5.4 6.0 5.7 5.5 Ekeredsvägens förskola 5.7 5.8 5.7 5.5 5.8 Ekollonvägens förskola 5.9 5.6 5.9 5.6 5.7 Rydsbergs förskola 5.6 5.4 5.4 5.4 5.4 Timmeråsens förskola 5.8 5.4 5.6 5.4 5.8 Aspenäs förskolor 6.0 5.7 5.9 5.7 5.7 Riddarstens förskola 6.2 5.9 6.1 5.8 5.6 Seatons Allé förskola 5.7 5.4 5.7 5.4 5.5 Åtorps förskola 6.3 5.7 5.9 6.0 6.2 Berghults förskolor 6.2 5.7 6.0 5.9 6.0 Berghults förskola 6.0 5.5 5.9 5.8 5.9 Nordåsens förskola 6.3 6.0 6.2 6.0 6.2 Enhet Centrals förskolor 5.8 5.3 5.4 5.7 5.8 Centralskolans förskola 5.7 5.1 5.6 5.8 5.7 Violens förskola 5.8 5.5 5.2 5.5 6.1 Dagbarnvårdare 6.1 5.1 6.3 6.1 6.2 Gråbo förskolor 5.9 5.4 5.9 5.7 5.8 Bäckamadens förskola 6.0 5.6 6.0 5.8 5.5 Fågelkärrs förskola 5.3 4.8 5.4 5.2 5.8 Ljungviks förskola 6.1 5.9 6.2 6.1 5.6 Olstorps förskola 5.9 5.3 6.0 5.6 5.8 Parasollens förskola 5.8 5.0 5.5 5.4 5.9 Rösekullens förskola 5.9 5.4 6.0 5.8 6.1 Hallsås Förskola 5.6 5.0 5.4 5.6 5.1 Hulans förskolor 6.0 5.6 5.8 5.6 5.9 Bråtastugans förskola 6.4 6.1 6.1 5.9 6.2 Hulans förskola 5.9 5.3 5.8 5.6 5.8 Hulantäppans förskola 5.9 5.4 5.6 5.3 5.9 HästhagenUddared 5.9 5.4 5.7 5.6 5.9 Blåsippans förskola 5.8 5.3 5.5 5.4 5.8 Hästhagens förskola 6.0 5.8 5.9 5.7 6.1 Smörblommans förskola 5.6 5.1 5.6 5.5 5.5 Vitsippans förskola 6.3 5.9 5.9 5.7 6.7 Knappekulla förskolor 5.7 5.0 5.4 5.3 5.7 Höjdens förskola 5.6 5.0 5.3 5.3 5.8 Torpstugans förskola 5.7 5.1 5.5 5.3 5.6 Stenkulans förskolor 6.0 5.6 5.8 5.7 6.1 Stenkulans förskola 5.9 5.7 5.8 5.6 5.9 Ölslanda förskola 6.0 5.5 5.9 5.8 6.2 Tollereds förskola 5.3 4.8 5.0 5.1 5.2 Östads förskolor 6.4 5.9 6.2 6.1 6.3 Björkhyddans förskola 6.4 5.9 6.2 6.0 6.2 Björnens förskola 6.3 5.9 6.2 6.2 6.3 Resultaten bedöms som tämligen jämna, både mellan enheter och inom enheter. De olika förskolornas resultat hamnar i de allra flesta fall nära enheten som helhet. Några förskolor har resultat som bedöms som för låga, och arbete med detta bedrivs på enhetsnivå. Sammantaget är resultaten, som redan nämnts, goda och föranleder inga övergripande strategier för utveckling av kvalitet med utgångspunkt i enheternas resultat. 23 Sida 30 av 45

7.2 Sammanfattning av förskolornas arbete utifrån enkätresultat 2016 Samtliga förskolor tar i sina analyser upp informationen till vårdnadshavarna och deras möjligheter till insyn, inflytande och samråd. De strategier som beslutats på enhetsnivå rör till övervägande del arbete inom detta område. Många förskolor kopplar sina resultat inom området pedagogik till att alla vårdnadshavare inte vet tillräckligt mycket om hur undervisningen bedrivs inom olika ämnesområden. Detta bör ses i förhållande till att Lerums kommuns förskolor till stora delar når goda resultat i enkäten och att låga resultat inom ett särkskilt område på en förskola är ganska sällsynta och därför inte utgör grunder för strategier på enhetsnivå. Slutsatserna blir ofta, som sagt, att verksamheten fungerar väl men att högre enkätresultat kan åstadkommas genom att vårdnadshavarna blir mer insatta i förskolornas, främst pedagogiska, arbete. I kvalitetsarbetet 2017 bestämdes att ett särskilt fokus skulle vara just på vårdnadshavarnas inflytande vilket kan ha bidragit till att även de övergripande analyserna inom området kan ha styrts i denna riktning. 7.3 Resultat 2017 Resultaten för enkäten 2017 har ännu inte analyserats av enheterna. De analyser som beskrivs nedan utgörs därför av kvantitativa analyser på övergripande nivå. Svarsfrekvensen var 2017 77,1 % vilket är lägre än 2016, men fortfarande har Lerums kommun högst svarsfrekvens av samtliga deltagande kommuner. Resultaten har förbättrats, om än ganska marginellt, sedan föregående år. Samtidigt har resultaten för hela GR sjunkit något, vilket gör att skillnaden i indexvärdena mellan Lerums kommun och GR per frågeområde är något större 2017 än 2016. På samma sätt som 2016 har Lerums kommun högre resultat på samtliga frågor i enkäten än GR som helhet 2017. Förbättrade resultat på frågeområdesnivå syns inom området Pedagogik. Förbättrade resultat på frågenivå syns på följande fyra frågor: Föräldrar får möjlighet att vara med och påverka arbetet i förskolan Barnen har möjlighet att utveckla språket 24 Sida 31 av 45

Barnen har möjlighet att utveckla förståelse för matematik Barnen får möjlighet att utveckla förståelse för naturvetenskap En viss minskning av antalet vårdnadshavare som svarat vet ej på dessa frågor syns också. De strategier som beslutats på enhetsnivå inom området information till vårdnadshavarna kan ligga bakom denna förändring, men det är självklart svårt att säga detta helt säkert. 7.3.1 Resultat per fråga och frågeområde 2017 könsuppdelat Skillnaderna i resultat mellan flickor och pojkar har minskat något. Inom områdena Information och inflytande, Pedagogik och Kontinuitet är skillnaderna små eller obefintliga. Störst skillnad mellan flickor och pojkar syns inom områdena Trygghet och gemenskap och Förutsättningar 7.3.2 Övergripande analys Resultaten 2017 är goda och stiger, om än marginellt, och skillnaderna mellan flickor och pojkar minskar. Två av de utpekade strategiska områdena för utveckling där arbete 25 Sida 32 av 45

pågått under flera år, vårdnadshavarnas insyn och inflytande och förskolornas pedagogiska arbete, visar på förbättrade resultat. Ett tredje område där ett större strategiskt utvecklingsområde påbörjats är rörande barnens möjligheter att få vistas i mindre grupper under dagen. Här syns inga förändringar i resultaten på kommunnivå men under dessa, på förskolenivå, kan det finnas resultatförändringar som en följd av pågående utvecklingsarbete. Detta behöver analyseras vidare. Enkäten genomförs dock vid en tid på året att detta arbete inte hinner göras innan denna rapport färdigställs. Analysen får istället därför göras under 2018. Det fokus som samtliga förskolor uppvisar (i analyser och strategier kopplade till 2016 års enkätresultat) kring vikten av att utveckla informationen till vårdnadshavarna, främst rörande det pedagogiska innehållet i verksamheten, kan som nämnts ovan haft viss effekt. Förskolorna fortsätter att arbeta systematiskt inom området, enligt samtliga enheters kvalitetsrapporter. Ett sätt att stödja detta arbete skulle vara att via strategisk kommunikation på övergripande nivå komplettera förskolornas arbete med information om förskolornas pedagogiska arbete som når ut på ett mer övergripande plan. 26 Sida 33 av 45