Biogödsel, marken och skörden -baserad på kommande rapport från Avfall Sverige Sara B Nilsson Hushållningssällskapet Halland 035-465 09; 0730-46 93 18
Hushållningssällskapet Halland Medlemsorganisation sedan 1812 Nationellt täckande FoU & rådgivning till lantbruk Utveckla landsbygden Fri från säljintressen Från jord till bord
Program: Egenskaper Effekt på mikroorganismer Odlingsförsök med biogödsel Ø Grödor med kort vegetationsperiod Ø Grödor med lång vegetationsperiod Kväveförluster från lagring, spridning Kväveutlakning Ogräs
Egenskaper-näringsinnehåll: Beror på vad som rötas: Ø Ingredienser Ø Den individuella processen och mikrofloran Ø Utrötningsgrad Olika produkter som testas i VO-försök
Egenskaper hos olika flytande gödselmedel Nötflytg. Grisflytg. Biogödsel Biogödsel TS 6-10% 5-10% 2-5% Org N/tot N 50% 40% 30% NH4-N/tot N 50% 60% 70% ph 7 7 7,0-8,5
Sammanfattning av egenskaper hos ett substrat som ändras i o m rötning: 1. Kolhalten minskar= TS sjunker. 2. Lättillgängligt kol försvinner. 3. Allt kväve kvar, men en del har övergått från org-n till ammoniumkväve. Det finns fortfarande mkt org N kvar. 4. Kol/kväve-kvoten sjunker. 5. ph ökar. Egenskaper Effekt på mikroorganismer i marken Odlingsförsök Kväveförluster Ogräs
Mikroorganismer i marken gillar C & N Många vill ha kol som energikälla. Behöver kväve för tillväxt. Lättillgängligt kol = snabb tillväxt och fastläggning av kväve (=org N igen!). Kvävet i mikroorganismerna frigörs när de dör.
Effekt på mikroorganismer, ORC-försöken (Odlare 2008) Studerade kompost, nötfast, slam, biogödsel & svinflyt. Ingen negativ effekt på mikroorganismerna. Biogödsel stimulerade bl a Respirationen (vill ha C & N) Nitrifikationen (gynnas av NH4)
Effekt på mikroorganismer 2 (Johansen m fl, 2011) Biogödsel hämmar inte aktiviteten bland mikroorg. KG= klöver/gräs G= gödsel AG-MA= rötad gödsel & majs SG-KG= rötad gödsel & klöver/gräs
Effekt på mikroorganismer (Johansen m fl, 2011) Biogödsel hämmar inte diversiteten bland mikroorg. G= gödsel DG-MA= rötad gödsel & majs DG-KG= rötad gödsel & klöver/gräs KG= klöver/gräs
Effekt på mikroorganismer Jämförde effekten av biogödsel och grisflytgödsel på mikroorganismer i marken vid samma NH4-giva Högre respiration med grisflyt p g a mer kol. Varje biogödsel är unik, näring frigörs olika. Lägre denitrifikation från biogödsel än grisflyt? (Jönsson, 2011)
Sammanfattning- biogödselns effekt på mikroorganismer Inte skadligt med biogödsel Biogödsel stimulerar mikroorganismerna, men det gör annat kväve & kol också. Mindre fastläggning av N direkt vid spridning jmf med flytgödsel.
Biogödsel till grödor: Olika grödor har olika lång vegetationsperiod Kort veg.period =ex korn, havre Lång veg.period: sockerbetor, majs
När kommer kvävet & när vill grödan ha kväve? Fr Gödslingsråd, 2012, Yara
Vad jämförs? Biogödsel till havre & vårkorn, nordiska försök Sammanfattning av biogödsel till korn & havre Effekt jmf Effekt jmf Försök stg mineralg Tot-N - 72-105% Jönköping, JTI 1999-2004. Rötad hushållskompost (Baky m fl 2006) Tot-N - 76-101% Norge, 2008-2010. Rötad hushållskompost. (Øgaard, Kristoffersen och Haraldsen, 2011) Tot-N Ej sign Signifikant lägre NH4-N Ej sign Tendens till högre skörd, ej sign Västerås, 5-årigt försök. Jmf kompost, gödsel, slam mm, (Odlare m fl 2008) Danmark, 2002-2003, jmf rötad & orötad grisgödsel (Hansen, Birkmose och Skaaning 2004) NH4-N - 100% Danmark, rötad & orötad grisgödsel samt gödselblandning (Sørensen och Birkmose, 2002). NH4-N Ej sign 100% Jmf grisgödsel, Halland, 1993-2000 (Ekre, opubl) NH4-N 109-118%, men ej signf. Danmark,2011 Konv & eko nötg. (Sørensen, Mejnertsen och Møller, 2011)
Biogödsel till höstvete, sockerbetor & vall Vad jämförs? Sammanfattning Effekt jmf Effekt av biogödsel jmf Försök till korn & havre stg mineralg Höstvete NH4-N - 100% eller något mer Skåne, 2002 (Christensson och Blohmé, 2002) NH4-N 100% - Grisg. Halland, 1993-2000, (Ekre, opubl) NH4-N 116% (ej signf) Grisg. Danmark, 2011 (Sørensen, Mejnertsen och Møller 2011). NH4-N 100-163% Konv & ekonötg., Danmark 2011.(Sørensen, Mejnertsen och Møller 2011) Sockerbetor NH4-N - 122-144% Skåne, 2002 (Christensson och Blohmé, 2002) Vall NH4-N 127% (ts) 145 % (prot.) 86%, ej sign (mylln) 80% (släpsl) Nötg, Finland, 2007. (Kapuinen, Perälä och Regina 2007).
Näringsupptag i växt 2: I org gödsel finns kväve org bundet & NH4. Växter tar upp kväve i form av nitrat och ammoniumjoner. Org N frigörs m h a mikroorganismer under säsong
Lagring av biogödsel Biogödsel & grisflyt lagrades med eller utan täckning. Förlust av tot-n/månad Med täckning (jan-maj) Utan täckning (mars-maj) Biogödsel Flytgödsel 0,9% 0,8% 4,4% 2,5% (Hansen, Birkmose & Skaaning, 2004)
Spridningsförluster från biogödsel Ett danskt fältförsök, under 2 år Grisgödsel & rötad gödsel spreds i vårbruk inför korn (släpslang). Rötad gödsel hade 73 respektive 83% av NH3-utsläppen jmf med konv gödsel. (Hansen, Birkmose och Skaaning, 2004).
Kväveutlakning från fält gödslade med biogödsel Ofta högre N-utlakning från fält som får stg. Försök:100 kg NH4-N tillfördes som Ø Orötad kogödsel Ø Rötad gödselblandning (ko- & grisgödsel samt mag- & tarmavfall) Ø Orötad gödselblandning Ø Mineralgödsel Kväveutlakningen lägst från mineralgödsel, men ingen sign skillnad till rötad gödselblandning +17% N-utlakning från orötad gödselbland jmf med rötad. (Sørensen och Birkmose, 2002)
Avdödning av ogräs i biogödsel Effekten av mesofil och termofil rötning testades på ogräsfrön. De fröer som undersöktes var: raps, flyghavre, åkersenap, åkerbinda, gullört, svinmålla och kanadensiskt gullris. Alla frön dog omedelbart vid termofil rötning. Inga fröer överlevde längre än 7 dagar vid mesofil rötning. Mest seglivade var åkerbinda & svinmålla. (Johansen m fl, 2011)
Lägre spridningskostnader? Räkneexempel: 22 Kg P/ha får spridas Gödselslag N tot (kg/ ton) NH4-N (kg/ ton) P (kg/ ton) K (kg/ ton) Nötflyt 4,0 2,0 0,6 4,0 Grisflyt 4,2 2,4 0,8 1,8 Biogödsel (FBAB) 5,1 2,8 0,9 2,8 Gödselvärden från analyser i Halland 2010-2011 (HS Halland). Nötflyt: 37 ton/ha Grisflyt: 27,5 ton/ha Biogödsel: 24 ton/ha Kostnad för spridning & markpackning på lerjord (nära gård) 25-30 kr/ton. Sparar jmf nötflyt: 13 ton/ha *25 kr/ton = 325 kr (ung samma mängd NH4-N) Billigare att mylla biogödseln än släpslang med nötflyt
Lägre spridningskostnader? Räkneexempel: 22 Kg P/ha får spridas Gödselslag N tot (kg/ ton) NH4-N (kg/ ton) P (kg/ ton) K (kg/ ton) Nötflyt 4,0 2,0 0,6 4,0 Grisflyt 4,2 2,4 0,8 1,8 Biogödsel (Laholm) 4,3 2,9 0,4 1,6 Gödselvärden från analyser i Halland 2010-2011 (HS Halland). Nötflyt: 37 ton/ha Grisflyt: 27,5 ton/ha Biogödsel: 55 ton/ha (40 ton/ha för 170 kg tot-n/ha) Biog. jmf m nötg: (37 ton/ha) ger +33 kg NH4-N/ha och -8 kg P Biog. jmf grisg: 27,5 ton/ha ger +12 kg N/ha & -11 kg P/ha
Övrigt Svårt med svämtäcke, risk för lagringsförluster. Vatten i lagringsbrunnarna späder ut. Städerna kryper närmare lantbruket, bra med minskad lukt.
Till era lantbrukare: Försöken visar att: (Mikroorganismerna stimuleras) Ogräsfrön (& smittor) dör Kväveeffekten fr NH4-N är lika god eller högre jmf med mineralgödsel Lika god eller högre kväveeffekt jmf stg Högre koncentration ger lägre volym och därmed minskade spridningskostnader. Bäst till grödor som sockerbetor, vall
Försöken visar att: (Mikroorganismerna stimuleras) Ogräsfrön (& smittor) dör Kväveeffekten fr NH4-N är lika god eller högre jmf med mineralgödsel Lika god eller högre kväveeffekt jmf stg, något bättre jmf med nötgödsel Bäst till grödor som sockerbetor, vall Hög NH4-halt och låg P-halt minskar risk för P-AL V
Pågående eller ej publicerade försök: Crops 4 Biogas (SLU) Markläckage på Lönnstorp (SLU) Falköpings biogasgrödor (SLU) Kväveeffekt från biogödsel och ekogödsel utvärderas (SLU) Precisionssprida biogödsel testas kring Falkenberg av lantbrukarna själva.
Vidare arbete Andra egenskaper idag jmf i början av 2000-talet? Behov av svenska försök: Minskad kväveutlakning? (sannolikt ja) Minskad ammoniakavgång (sannolikt ja och ev större skillnad jmf Dk) Minskad lustgasavgång? Kan rötning av gödsel bli BAT? Långliggande bördighetsförsök (10-20 år!)
Tack för er uppmärksamhet!