Möta personer med psykossjukdom Nils Sjöström Verksamhetsutvecklare Psykiatri Psykos Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Relevanta dokument
Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Utvecklingsarbete i den slutna psykosvården

Integrerad Psykiatri. Nå Ut teamet

En Individuell Samarbetsplan Utvärdering av psykiatrisk sjukhusvård

-Stöd för styrning och ledning

Samordnad Rehabillitering

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt

Personcentrerad psykosvård. Forskningsresultat från implementeringsprojekt vid Psykiatri psykos, SU

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

Vård och stödsamordning, en modell för samverkan i Göteborgsområdet

Inbyggda mål i Steg för Steg manualen. Vad är ett självständigt liv?

Validand och valideringshandledare

IPS. Evidensbaserad Supported Employment inom psykiatrin Sahlgrenska Universitetssjukhuset AIR. Birgitta Magnusson.

SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA HANDLINGSPLAN

Handlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri

Handlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri

Temagrupp Psykiatri. Årsrapport 2016 Datum: Sammanfattning och analys. Sammanfattning av temagruppens arbete under 2016

Vad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni:

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Psykiatrisamordningen Agneta Ahlström Liselott Bergström

Gapanalys för region och kommuner i VG utifrån NR Schizofreni 2018

Vård- och stödsamordning

Basniva i samverkan och arbetsga ng fo r va rd- och sto dsamordning

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet

Kommunikationsstödjande webbtjänster för äldre med kognitiva svårigheter

ACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet

Vårdriktlinjer för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Projektet Bättre psykosvård 2013

INFORMATION OM INVEGA

Psykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv

Läkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet

Evidens. vård och utbildning

Suicidalt beteende bland personer med schizofreni

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999).

RSMH konferens. - Att leva med psykos och vägen till återhämtning. Vad är en psykos? Roger Carlsson

Källa: Schizofreniförbundet (Sverige) Schizofreni & psykos. Orsak. Vad beror schizofreni på?

Kommunikationsstödjande webbtjänster för äldre med kognitiva svårigheter

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder

KONFUSI N. Theofanis Tsevis! Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande! Karolinska Universitetssjukhuset!

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid Schizofreni och Schizofreniliknande tillstånd

Personcentrerad vård en etik i praktiken

Måste den psykiatriska patienten dö i förtid av diabetes eller hjärtkärlsjukdom?

RAPPORT. Datum Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden

Psykiatrikurs Malmö/Lund T9 5 sept, HT Mats Lindström, leg läk

Personcentrerad vård/förhållningssätt. Något Nytt? 19 jan 2017 Hälsorådet

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Handlingsplan för år 2015

Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens BPSD

Stigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar

PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen

Individuell Samarbetsplan ISP. Ett personcentrerat verktyg för en bättre vård med mindre tvång

Psykisk ohälsa hos äldre Bemötande och förhållningssätt Sara Oscarsson Hannuksela

Verktyg för tillämpning av regionalt vårdprogram: schizofreni och andra psykossjukdomar (rev )

Validand och valideringshandledare

ULF MALM. Göteborg den 3 okt 2016

Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser. Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen

Projekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö

Handlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)

Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa. Lägesrapport

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari

Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Rundabordssamtal. i samband med ADHES Janssen. Janssen-Cilag AB

Samverkan - avtal och överenskommelser Majorna-Linné

Vårdprogram för psykosvården i Psykiatri Skåne, vuxenpsykiatri

Vård- och stödsamordning. Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Gunilla Cruce Processledare ACT-teamet i Malmö. Programtrogen ACT i Sverige går det?

Kommunikation betyder kontakt mellan människor, samt överföring av information

Ungdomsbok Maria får en psykos

I-nod: Anpassade ACT-team typ FACT eller liknande. Jeanette Jonsson, V Götaland Christel Norrud, Kristianstads kommun

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Uppföljning vid psykossjukdom

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT

Hur används nationella riktlinjer för psykosociala insatser med inriktning på schizofreni och schizofreniliknade tillstånd år 2012?

Kvalitetsregister i verksamhetsutveckling - Psykiatri Psykos/SU. Zophia Mellgren september 2013

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta.

Utbildningsdag Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård

Psykiatrisk tvångsvård. Ingrid Thernfrid Chefsöverläkare September 2012

Utveckling av psykosvården i Halland

Karin Hallén, Elisabeth Nygren, Björn Vikström SU/Psykiatri Östra Göteborg

Nationella riktlinjer för schizofreni och schizofreniliknande tillstånd.

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Behandling vid samsjuklighet

Facit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12

Lokal överenskommelse för vård- och stödsamordning Med utgångspunkt i LGS delregionala överenskommelse

Vad är följsamhet? Varför gör dom inte som vi säger? Agenda. Det handlar egentligen om samma sak... Patientlag (2014:821)

Familjeintervention Praktisk guide till psykosociala riktlinjer vid schizofreni

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport. Kroppslig hälsa. hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

Välkommen! Hur kan vi göra psykosvården bättre?

HANDLINGSPLAN/AKTIVITETSPLAN TILL VERKSAMHETSPLAN 2014 NÄRVÅRDSOMRÅDE ULRICEHAMN REV. DATUM:

Transkript:

Möta personer med psykossjukdom Nils Sjöström Verksamhetsutvecklare Psykiatri Psykos Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sahlgrenska universitetssjukhusets värdegrund PSYKIATRI PSYKOS I KORTHET - 2017 1

MEDARBETARE Totalt: 351 (nettoårsarbetare dec 2018) ARBETSTERAPEUT 18 Vad är en psykos? Förändrad verklighetsuppfattning Förmågan att tolka verkligheten är störd Upplevs som sann och påverkat det dagliga livet Vanföreställningar Hallucinationer Tankestörningar 2

Positiva symtom Vanföreställningar - Felaktig föreställning om sig eller omvärlden, t.ex. förföljd Hallucinationer - Felaktig varseblivning utan yttre stimulering, t.ex. röster Tankestörningar - Sättet att tänka, t.ex. egna tankar blir borttagna, tankar placeras i huvudet av utomstående Negativa symtom Försjunken i sig själv Drar sig undan familj och vänner Passiv och svårt att fatta beslut Förändrat känsloliv Kognitiva symtom Cirka 70% av alla psykospatienter har någon typ av kognitivt symtom - Uppmärksamhetsstörning, minnesstörning och störning i problemlösningsförmåga - Försämrad social och känslomässig förmåga 3

Patienter Totalt 2600 Omsättning 3-400 per år 46% 54% Män Kvinnor Diagnoser enl DSM 5 Vanföreställningssyndrom Kortvarig psykos Schizofreniformt syndrom Schizofreni Schizoaffektivt syndrom Substans/läkemedelsbetingad psykos Diagnoser Övriga 19% Psykos 44% Schizofreni 37% Vanliga risktillstånd: Diabetes Hjärt- och kärlsjukdom Thyroideasjukdom Schizofreni Psykos Övriga 4

Var är patienterna födda? Sverige 68 % Europa 15 % (utom Sverige) Övriga världen 17 % (utom Europa) Behandlingsrekommendationer Genomgående arbetssätt - Delat beslutsfattande - Påminnelse om besökstider Återhämtningsstöd - Läkemedel - Case management - Samhällsbaserade insatser (ACT) Förebygga och behandla somatisk ohälsa - Regelbundna kontroller av metabola riskfaktorer - Stöd i kontakt med somatisk vård 5

Metoder återhämtningsstöd Psykiatri Psykos Heldygnsvård - Personcentrerad psykosvård (PCPC) Vårdplan Min förmåga Öppenvård - Resursgrupps-ACT (öppen vård) Individuell samarbetsplan (ISP) Social färdighetsträning Narrative Enhancemant Cognitive Therapy (NECT) Individual Placement Support (IPS) Hälsosamtal Hur möta? Visa respekt och förståelse för patientens verklighetsuppfattning Stöd personen att leva i verkligheten Rikta dig direkt till personen och använd gärna namnet Klart och tydligt språk, fritt från ironi och undertoner Uppgjorda överenskommelser och löften måste hållas Ge tillbaka så mycket ansvar som personen klarar En psykotisk person har stark revirkänsla och kommer någon hastigt för nära inpå kan det upplevas mycket hotfullt Forskning Forskning bedrivs inom olika fält, t.ex.: - Utredning och behandling (PCPC, GRIP, kognitiv bedömning vid funktionsnedsättning) - Förbättringsarbete (patientvyn) - epsykos (mood-app, aktivitetsarmband) - Bemötande (ISP, RACT anhöriga, public stigma) och med olika samarbetsparter: Göteborgs Universitet Karlstad Universitet Chalmers Tekniska Högskola Skaraborgs Sjukhus Högskolan i Skövde Jönköpings Universitet 6

Aktiverade tidiga teckenplaner, n=40 Ingen inläggning HSL Konverterad till LPT LPT Till sjukhuset med polis 27 4 6 2 1 1 2 Preliminära resultat ISP patienter CM-relationen viktig för att förhindra återinsjuknande Ökar förutsägbarhet Ökad trygghet Otrygg slutenvårdsmiljö Preliminära resultat ISP anhöriga Handlingsplan vid tidiga tecken har tagits emot positivt. Tycks ge anhöriga trygghet. Bristande kommunikation tycks skapa osäkerhet hos de anhöriga. 7

Preliminära resultat RACT anhöriga Anhöriga med resursgrupp var generellt mer nöjda med kontakten med vården Anhöriga med resursgrupp var mer nöjda med frekvensen av kontakt med vården Anhöriga med resursgrupp hade fler positiva erfarenheter av vården Ingen skillnad livskvalitet mellan grupperna Ingen skillnad familjebörda PSYKIATRI PSYKOS SYFTE : Motverka stigmatisering Lyfta fram engagerade medarbetare, forskning och bra arbetsmetoder Rekrytering PSYKIATRI PSYKOS I KORTHET 8