- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar
Hälsoekonomi vad, varför & hur? Hälsoekonomiska analyser och dess användningsområden Praktiska exempel
tillämpad vetenskap som förenar ekonomiska teorier och analysmetoder med kunskap k om fkt faktorer som påverkar människors hälsa samt om hälso och sjukvårdens organisation och finansiering. - Nationalencyklopedin, www.ne.se.
Har vi en rättvis fördelningen av hälso och sjukvård i Sverige? Hur påverkar olika ekonomiska incitament läkares beteende? Hur påverkar privat versus offentlig finansiering av sjukvård den medicinska produktiviteten? Vad får en åldrande befolkning för ekonomiska konsekvenser? Hur uppnår vi så mycket hälsa som möjligt utifrån tillgängliga resurser? Vad kostar olika sjukdomar?
Analysmetod Kostnader i relation till effekter av teknologier* Ta fram underlag för beslutsfattare Tvärvetenskap (*teknologi= behandlingsmetod, läkemedel, teknisk apparatur etc.)
Resurserna i hälso och sjukvården är begränsade knappa resurser Emelie Heintz, CMT, Linköpings Universitet
Åldrande befolkning som kräver mer vårdresurser Nya medicinska teknologier som ger möjlighet att behandla nya indikationer och fler patienter. Högre förväntningar på sjukvården
Så länge som inte alla behov och önskemål i ett samhälle är tillfredsställda tvingas vi välja hur offentliga liksom privata resurser ska användas på bästa sätt. Emelie Heintz, CMT, Linköpings Universitet
Utnyttjandet av resurser på ett visstsättsätt innebär att avstå från den behållning man kunde ha fått om man använt samma resurser på något annat sätt.
Ska vi ha allmän vaccination mot livmoderhalscancer? Ska vi erbjuda behandling av åldersförändringar i ögats gula fläck (Lucentis)? Ska vi satsa mer på fetmaoperationer? Ännu bättre metoder på väg inom hjärtsjukvården j men det kostar Förmaksflimmer med blodförtunnande läkemedel (+1,3 miljarder som kan leda till besparingar) Rytmstörning med implanterbar defribrillator (+1 miljard kr) Hjärtsvikt med biventrikulärpacemaker (+60miljonerkr)
Människovärdesprincipen Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. (SOU 1995:5, s.115) Behovs och solidaritetsprincipen Resurserna bör satsas på den människa eller verksamhet som har de största behoven. (SOU 1995:5, s. 115) Kostnadseffektivitetsprincipen Vid val mellan olika verksamhetsområden eller åtgärder bör en rimlig Vid val mellan olika verksamhetsområden eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och höjd livskvalitet, eftersträvas. (SOU 1995:5, s.115)
Emelie Heintz, CMT, Linköpings Universitet
Så mycket nytta som möjligt? Welfarism Max U = u(h, c) Så mycket hälsa som möjligt? Extra welfarism
Paretokriteriet: Om en investering leder till en välfärdsökning för någon individ utan att någon annan individ får det sämre. Potentiella paretokriteriet: Samhället som helhet har vunnit på en investering i om de som har vunnit på den kan kompensera de som har förlorat något på den.
Kostnadseffektivitetsanalys (CEA) Kostnadsnyttoanalys (CUA) Kostnadsintäktsanalys (CBA) Cost of Illness (COI)
Analyserna jämför olika sätt att använda resurser Placebo mot behandling Två eller flera olika behandlingar Sätter kostnader i relation till någon typ av effekt Kostnader beräknas på samma sätt men olika effektmått Perspektiv: beslutfattarens eller samhällets?
Effekt mäts i monetära termer Willingness to pay Willingness to accept Resultatet mäts i en nettovinst: Vinster Kostnader > 0 Har inte använts mycket inom hälsoekonomi Svårt att finna korrekt betalningsvilja Ej accepterat att individers betalningsvilja/förmåga ska styra prioriteringar
Kostnader Kostnader som följd av bh behandlingsalternativen vi utvärderar täd Medicinska kostnader Ik Icke medicinska i k kostnader Indirekta kostnader Intäkter Hälsa eller livskvalitet värderat äd ti monetära termer Besparingar av resurser som följd av behandling Medicinska kostnader Icke medicinska kostnader Indirekta kostnader
Medicinska kostnader Personal Apparatur/läkemedel l Övrigt sjukvårdsmaterial Administration/sjukhus mm Icke medicinska kostnader Patientkostnader, avgifter, resor, anhöriga Färdtjänst Informell vård Hjälpmedel Indirekta kostnader Sjukfrånvaro Förtidspensionering
Olika behandlingsalternativ jämförs både när det gäller kostnader och effekt Resursanvändning beräknas på samma sätt som i CBA Besparingar kostnader Effekt kan mätas på olika sätt, kliniska mått Resultatet presenteras som kostnad per effekt Vad kostar det att uppnå en viss effekt?
Behandling A Kostnader Effekt Behandling B Kostnader Effekt
Antal kejsarsnitt som undviks kostnad per uteblivet kejsarsnitt Antal patienter med sänkt blodtryck kostnad per sänkt blodtryck Antal patienter som inte får hjärtinfarkt kostnad per utebliven tbli hjärtinfarkt Överlevnad kostnad per vunnet levnadsår
Inkrementell kostnadseffektkvot (ICER) Kostnad A = Kostnad för behandling A Effekt A = Effekt som konsekvens av behandling A, A g, exempelvis antal fall av sjukdom eller död
Kostnader A Kostnader B Effekter A Effekter B 2 500 000 2000 000 500 000 5 levnadsår 45levnadsår 4.5 = 05levnadsår 0,5 = 1 000 000 Levnadsår Är detta kostnadseffektivt?
Svårt att jämföra olika kliniska mått Vi kan använda levnadsår men vi vill även veta något om livskvaliteten under levnadsåren Kostnader identiska med kostnader i CEA Kvalitetsjusterade levnadsår (QALYs) Antalet levnadsårmultiplicerat med värdet (nyttan) av hälsotillståndet (QALY vikt) under dessa år
Kombinerar livslängd med livskvalitet QALY vikten indikerar värdet (livskvaliteten) av ett hälsotillstånd Mäts på en skala mellan 0 och 1, där 0 är död och 1 är full hälsa Det finns ett flertal sätt att skapa QALY vikter Vems värdering? Patientens, politikernas, läkarnas, allmänhetens.?
Kostnader identiska med kostnader i CEA, CMA & CBA Effekt mäts i hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL) Quality adjusted t d life years (QALYs) Q A Skala 0 1. 1 representerar full hälsa 0 representerar död orelaterad livs skvalitet Q B A B Häls L A L B Levnadsår
Standard gamble Time trade off EQ 5D Health Utility Index SF 6D
CUA Standard gamble p Full health Alt. 1 1- p Dead Alt. 2 Present health state QALY-vikten = p
CUA - Time trade-off Tänk dig att du kommer att leva i 10 år till få från och med idag i ditt nuvarande hälsotillstånd. Skulle du föredra att leva 10 år som du mår idag eller 7 år med full hälsa?
Markera, genom att kryssa i en ruta i varje nedanstående grupp, vilket påstående som bäst beskriver Ditt hälsotillstånd i dag. Rörlighet Jag går utan svårigheter Jag kan gå men med viss svårighet Jag är sängliggande Hygien Jag behöver ingen hjälp med min dagliga hygien, mat eller påklädning Jag har vissa problem att tvätta eller klä mig själv Jag kan inte tvätta eller klä mig själv Huvudsakliga aktiviteter (t ex arbete, studier, hushållssysslor, familje- och fritidsaktiviteter) Jag klarar av mina huvudsakliga aktiviteter Jag har vissa problem med att klara av mina huvudsakliga aktiviteter Jag klarar inte av mina huvudsakliga aktiviteter Smärtor/besvär Jag har varken smärtor eller besvär Jag har måttliga smärtor eller besvär Jag har svåra smärtor eller besvär Oro/nedstämdhet Jag är inte orolig eller nedstämd Jag är orolig eller nedstämd d i viss utsträckning t Jag är i högsta grad orolig eller nedstämd ' 1990 EuroQol Group. EQ-5D is a trade mark of the EuroQol Group'
Behandling A = 5 år 0.8 = 4 QALY Behandling B = 4.5 år 0.6 = 2.7 QALY 2 500 000 2000 000 384 615 = 4 QALY 27QALY 2.7 QALY Är detta kostnadseffektivt?
Finns inga exakta värden! Rimlig relation mellan en behandlings kostnader och effekter 500 000 kr per QALY brukar användas som någon slags fiktiv gräns för kostnadseffektivitet Inte absolut
A C Δ Kostnader B 0 D Acceptanskurva Δ QALYs
Prioriteringar genomförs Hälsoekonomiska analyser är ett hjälpmedel för beslutsfattare Kostnadseffektivitet: Rimlig relation mellan kostnader och effekter Begrepp: Hälsoekonomiska analyser Kostnads effektivitet QALYs
Emelie Heintz Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Institutionen för medicin och hälsa Linköpings i Universitet i emelie.heintz@liu.se