GRANSKNINGSUNDERLAG. Kriterier för kvalitetsvärdering av standardiserade bedömningsmetoder inom socialt arbete. Deskriptiv del



Relevanta dokument
GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete

Standardiserade bedömnings. mnings- metoder

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning

Bedömningsredskap för ADL--K/F (ADL=aktiviteter i dagliga livet, K=kriminell, F=flykting)

BUS Becks ungdomsskalor

GHQ-12 General Health Questionnaire-12

Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Jag tycker jag är -2. Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde. Översikt. Vilka grupper är instrumentet gjort för?

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (5)

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Bilaga 3: Kvalitetsbedömning av primärstudier

Perspektiv på kunskap

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen

för att komma fram till resultat och slutsatser

SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UNDERVISNING, LÄRANDE OCH LEDARSKAP GRANSKNINGS- INSTRUKTION FÖR LEDA & LÄRA

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen

Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument.

Behandlingsprogram. Datum när behandlingsprogrammet skapades: (ÅÅÅÅ) Datum när den aktuella versionen av behandlingsprogrammet skapades: (ÅÅÅÅ-MM)

Bilaga 3: Kvalitativ granskningsmall

REV Dnr: 1-563/ Sid: 1 / 8

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde

Kriterier och riktlinjer för evidensbaserad bedömning av mätinstrument

Plan för löpande utvärdering och uppföljning av bedömningsverktyget aktivitetsförmågeutredning (AFU)

standardiserade bedömningsmetoder

PHQ-9 Patient Health Questionnaire-9

Gemensamma riktlinjer fo r genomfo rande av Examensarbete Hing Elkraftteknik

REVISIONSRAPPORT. Löpande granskning av redovisning och administrativa rutiner avseende. Byggnads- samt Miljö- och hälsoskyddsnämnden.

Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Differentiell psykologi

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator

Allmänna krav på utformningen och användandet av inlämningsuppgifter i kurser som ges av Brandteknik

Systematisk Uppföljning i Ekonomiskt bistånd

Socialstyrelsens författningssamling. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder

Uppföljning av BBIC 2014

Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12

Värderingsmall för internetbaserade stödprogram

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Manual för bedömning, verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet

Datainsamling Hur gör man, och varför?

Kort presentation av Gillbergcentrums digitala diagnosformulär november

Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index

Möjligheter och utmaningar med att använda Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter (KSI) lokalt

Bedömningsmall med riktlinjer för kvalitetskriterier för bedömning av examensarbete master+civilingenjör

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen

Välkomna! Närträff 9 februari Samordnareen. nyckelfunktion för att stärka utbildningens kvalitet

MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN

Värderingsmall för internetbaserade stödprogram

Psykologförbundets rekommendationer. Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården

Kvalitet i LSS Version 1.0

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

Bedömningsmall med riktlinjer för kvalitetskriterier för bedömning av examensarbete master+civilingenjör

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Regler för grupparbeten, inlämnings- och laborationsuppgifter

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen

Revisionsrapport. Genomförande av Kvalitetsmätning. Inledning Tullverket Box Stockholm.

Kunskapsprojektering

Lathund till ansökan om projektbidrag för utveckling av ANDT-förebyggande arbete 2017

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd

Region Gotland. Generella IT kontroller Visma och HR Plus. Detaljerade observationer och rekommendationer. Februari 2017

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

BETYG GYMNASIESKOLAN

Anvisningar för intern styrning och kontroll vid Karolinska Institutet

Riktlinjer för sakkunnigbedömning vid Vetenskapsrådet

Gruppvis kamratgranskning

Avesta kommun. Intern kontroll Uppföljning av revisionsgranskning

OBS! Vi har nya rutiner.

Följa upp, utvärdera och förbättra

Fördelning av bidrag till socialt frivilligt arbete

Delrapport Systematisk uppföljning UIV Dalarna

En utvärdering av validitet och reliabilitet för bedömningsinstrumentet uppföljning av insatser för vuxna missbrukare (UIV)

12-frågeversion, intervjuadministrerad

Lärarguide till textkommentering

BAS-kurs i Skövde 23 april Catherine Larsson, Sjuhärads kommunalförbund Georg Fischer, Fyrbodals kommunalförbund

FREDA. Standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer

Socialstyrelsens arbete med utredning och rekryteringskampanj. Rekryteringskonferens Linköping 2017 Sara Djupsund och Anna Svennblad

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)

1(6) Datum Anna Björkesjö Klara Jakobsson. Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö. - Nyköping Metod- och kvalitetsrapport

Mål och kriterier för utvärdering av ingenjörs- och teknikvetenskapliga området

Yttrande - Remiss Socialt Hållbarhetsprogram

Så här använder du handboken

Strukturerade risk-/skyddsintervjuer som underlag för bedömning i barnavårdsutredningar rörande misstanke om våld mot barn

Utvecklings- och bedömningsinstrument för sjukgymnaststuderande i klinisk utbildning

Granska skolans webbplats

Det professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering. - begrepp och möjliga tillvägagångssätt. Elisabeth Beijer

BESLUT. Datum Regelverk för Region Skånes webbplatser

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Information för bedömning med Bedömningsformulär för arbetsterapeutstudentens yrkeskompetens (BAY) i VFU

Tillämpningsanvisningar

Specialistutbildning för sjuksköterskor

arbetet mot våld i nära relation - verktyg i en evidensbaserad praktik

Transkript:

GRANSKNINGSUNDERLAG Kriterier för kvalitetsvärdering av standardiserade bedömningsmetoder inom socialt arbete Deskriptiv del Enheten för kunskapsutveckling Socialstyrelsen

Dokument för granskning av standardiserade bedömningsmetoder deskriptiv del Detta dokument är en del i det underlag som används för granskning av systematiska, standardiserade bedömningsinstrument som används i det sociala arbetets praktik och forskning. Samma grunddokument gäller för samtliga metoder som har en standardiserad datainsamlings- och poängberäkningsprocedur; intervju, professionell skattning, självskattning, observation och dokumentation (t e x journaler). Var gränsen går mellan olika graderingar när det gäller information och anvisningar avgör granskaren utifrån sin expertkunskap. Vissa kriterier är viktigare och mer avgörande för en säker användning än andra. Här måste granskaren utifrån varje instruments specifika karaktär och avsedda användning avgöra vikten av ett kriterium. En motivering bör dock göras för ställningstaganden. Granskningsunderlaget är indelat i två delar en deskriptiv och en teknisk. I den deskriptiva delen ska granskaren föra in allmän information såsom tillgänglighet och kostnader för att använda instrumentet samt en redogörelse för det material som ligger till grund för hela granskningen. I denna del av underlaget ska granskaren också värdera om den information som beskriver metoden vad gäller exempelvis syfte, målgrupp, innehåll och vad som ligger till grund för utformandet av instrumentet, är tillräcklig för användaren. Den tekniska delen innehåller information om vad som ligger till grund för den tekniska kvalitetsbedömningen, exempelvis validitets- och reliabilitetstester. Förutom en bedömning av kvaliteten i dessa tester ska också information om andra problem som kan påverka metodens tillförlitlighet värderas som hur tolkning av resultat ska göras och hur normativa mätningar ska förstås. Den information, skriftlig eller via hemsida som krävs för granskningen bör finnas tillgänglig från förlag eller licensinnehavare eller annan ansvarig för metoden. I ett inledande skede söker Socialstyrelsen material inför granskningar. Med dokument menas de substantiella och viktigaste delarna av instrumentet, manual, teknisk handbok, mindre skrifter som behandlar statistiska analyser samt tillägg till manualen. Det handlar också om andra tilläggsmaterial t e x böcker, artiklar och tolkningsanvisningar som är tillgängliga för användaren. Mer svårtillgängliga vetenskapliga skrifter behöver inte bedömas med avseende på tillgänglighet för den vanliga användaren men ska ingå i granskningen. Det är Socialstyrelsens strävan att tillhandahålla en så komplett uppsättning material som möjligt för varje granskare. Om granskaren tror att det finns ytterligare material än det levererade bör detta meddelas Socialstyrelsen. Om det är ett väl testat instrument från ursprungslandet som också finns i en svensk version ska granskningen i första hand utgå från den svenska versionen och material kring den. Om svenskt material saknas granskas det internationella och det anges då i granskningen. Det underlag som följer utgör den deskriptiva delen och är uppdelad i fem delar: I. Beskrivning av instrumentet i allmänna ordalag II. III. IV. Sammanfattande värdering av den deskriptiva delen Allmän information Underlag för granskningen V. Beskrivning av metoden Sis t fin n s m öjligh et a tt kom m en tera etis ka övervä ga n den och socia la kon s ekven s er a v a n vä n da n det a v m etoden.

I. BESKRIVNING AV INSTRUMENTET Beskrivning av instrumentet i allmänna och icke värderande ordalag för att ge en orientering om instrumentets bakgrund, syfte, målgrupp, domäner det mäter, kostnader i samband med utbildning och användning samt annan relevant information. Det ska också framgå om det är ett översatt eller svenskproducerat instrument. (cirka 1 sida) II. SAMMANFATTANDE VÄRDERING

III. ALLMÄN INFORMATION Metodens namn Granskare

Datum för granskningen Konstruktör(-er) Granskad version Ursprungsår för granskad version Tillgänglighet (copyright, licens etc.) Distributör i Sverige Krav på förkunskaper Krav på utbildning i metoden Kostnader för användning och utbildning

IV. UNDERLAG FÖR GRANSKNINGEN Förteckning över material som bifogas granskningen Svensk användarmanual Manual på annat språk Teknisk rapport/artikel baserad på svenskt material Teknisk rapport/artikel baserad på material från annat land Kompletterande teknisk information och uppdateringar (ex nationella data) Böcker och artiklar av relevans Annat: intervjuformulär Publiceringsmetod(-er) av dokumentationen Papper Diskett CD Internet Annat: Källor för granskningen (uppge referenser!) Bedömning av materialets utformning Väl strukturerat och sammanhållet med bra tryck Väl strukturerat och sammanhållet med bristfälligt tryck Bristfälligt strukturerat och sammanhållet med bra tryck Bristfälligt strukturerat och sammanhållet med bristfälligt tryck En bra och tydlig manual.

V. BESKRIVNING AV METODEN Beskrivning enligt nedanstående kriterier bör finnas i den information/manual som konstruktören/utgivaren tillhandahåller. Bedömningen ska utgå från användaren, att manualtext ska kunna förstås av användare av metoden och att den ska vara tillräckligt utförlig och med tydliga förklaringar. I den vänstra kolumnen finns plats för granskarens beskrivning av kriteriet. I den högra kolumnen kan kommentarer göras. Vissa kriterier kan bedömas som ej relevanta vad gäller det granskade instrumentet. I de fallen anges ej relevant (ER). Ursprungligt syfte med instrumentet Ett adekvat bedömningsinstrument är konstruerat för att mäta en eller flera variabler som har identifierats genom forskning inom det aktuella området. Det är också avsett för att relatera dessa mätningar till människor i en definierad grupp klienter eller population. Den bakgrunden bör vara väl beskriven i materialet kring instrumentet. Syftet med instrumentet ska klart framgå även i en svensk manual vid översatta metoder. Vilket/vilka områden(-n) instrumentet avser att täcka Med område avses det eller de individegenskaper/ livsområden/situationer/funktionsområden/behovsområden som ingår i instrumentet. Systematiska bedömningsmetoder kan se mycket olika ut. En variation är bredd och djup (specificity). Formuläret kan omfatta flera områden, dvs ha en bredd, med avsikt att mäta klientens/brukarens allmänna livssituation/behovssituation. Formuläret kan å andra sidan koncentreras till ett avgränsat område för att ge en mer detaljerad bild inom detta. Variabler och delskalor Ange vilka variabler och antal skalor som ingår i instrumentet. Variablerna kan överensstämma med områden enligt ovan, men respektive område kan även innehålla flera variabler. Terminologin kan variera och skala kan innebära såväl ett helt formulär som svarskategorier eller delskalor. Här används det som konstruktören använder. Antal item/frågor i instrumentet

Teoretiska antaganden till grund för instrumentets innehåll I dokumentationen bör finnas en god beskrivning av instrumentets utveckling exempelvis vad gäller källor till item, itemanalyser m m. Målgrupp(-er) I dokumentationen ska anges för vilken population instrumentet är avsett och testat på. Indelning görs efter socialtjänstens verksamhetsområden. Förutom huvudkategorierna ska anges underkategorier som instrumentet är avsett för och testats på, t ex åldersgrupper, problembilder, språk. Ex. Unga kriminella 13-18 år. Vuxna missbrukare. Missbrukande kvinnor. Barns psykiska hälsa. Kryssa för kategori och ange underkategori! Barn: Ungdom: Familj: Vuxna: fr.o.m 18 års ålder Funktionshinder: Äldre: Annan: Rekommenderad plats för bedömningssituationen Kontor/institution Klienten/brukarens hem Klassrum/arbetsplats Neutral plats Annan plats Testning med avseende olika grupper inom ett land

Här ska anges för vilka olika grupper (exempelvis etniska grupper, kön, ålder, handikapp, språkproblem) instrumentet testats och visat sig vara relevant/ej relevant. Hänsyn bör även tas till internationella resultat. Datainsamlingsmetod Kryssa för aktuell metod/aktuella metoder för datainsamling: Intervju Skattningsskala Observation Självskattning/Klientskattning Kombination: Annat:..intervjuarskattning Utformning av svarskategorier Kryssa för aktuell kategori/aktuella kategorier: Öppna svar Bundna svar Skala Annat. Administreringssätt till klienten/brukaren Individuell administrering Övervakad administrering Lokalt installerad datorversion bevakad Lokalt installerad datorversion ej bevakad Web-baserad version bevakad Web-baserad version, ej bevakad/självbedömning Annat:. Tidsåtgång för att användning av instrumentet Exakt tidsangivelse är inte alltid möjligt att uppge. Avsikten är att användaren ska få en uppfattning om vilken ungefärlig tid som krävs för att använda instrumentet. Förberedelser: Administrering:

Poängberäkning: Utvärdering och tolkning: Återföring till klient/brukare: Total tid: Poängberäkningsprocedur för instrumentet Poäng direkt inmatad i dator Poäng manuellt överförd från papper till dator Optisk datorinläsning från papper Enkel manuell poängberäkningsnyckel kan göras av administrativ personal Komplex manuell beräkning kräver tränad personal Konsultservice t ex beräkning av forskare eller företrädare för instrumentet Annat: Instruktioner för poängsättning och poängsammanräkning Användarmanualen bör innehålla detaljerad beskrivning över hur poängsättning och poängberäkning ska gå till. Det kan handla om att begrepp som används definieras så att oklarheter undviks och att ställningsstaganden och gränsdragningar som användaren måste göra tydligt beskrivs. I de fall poäng ska sammanräknas bör det finnas tydliga instruktioner kring hur det ska gå till. Tolkning av resultat I användarmanualen bör det finnas en beskrivning av hur olika resultat bör tolkas. Om olika cut-off gränser ska användas eller vissa profiltolkningar göras bör det finnas riktlinjer för dessa tolkningar. Återkoppling till klient/brukare eller andra berörda I användarmanualen bör det finnas en beskrivning av hur resultat av bedömningen ska återföras till klienten/brukaren. Det kan handla illustrerande exempel, vilket förhållningssätt man bör ha eller rekommendationer om lämplig plats eller situation för återkoppling.

Samlad värdering av dokumentationens instruktioner till användare Instruktioner till användare är ej möjlig att gradera p.g.a. avsaknad av eller otillräcklig information Instruktioner till användare bör omarbetas och klargöras Instruktioner till användare bör kompletteras Instruktioner till användare är god Etiska och sociala konsekvenser Finns det beskrivet om skillnader i tolkningar av resultatet som kan påverka användandet? T.ex. skillnader i kön och funktionsnedsättning etc.?