Lars Andrén Behöver staten ett gemensamt arbetsgivarvarumärke?
En liten sektor med kända verksamheter Sveriges minsta arbetsmarknadssektor 250 000 anställda (kommunoch landsting ca 1,1 miljoner, privat sektor ca 3,1 miljoner. Ett antal kända verksamheter/ varumärken : Exempelvis Skatteverket, Försvarsmakten, Polisen, ett antal universitet, Försäkringskassan, Finansinspektionen, Åklagarmyndigheten, Regeringskansliet med flera Statlig sektor är mindre känd som arbetsgivare eller?
Staten som attraktiv arbetsgivare? Ett omtvistat begrepp Staten som bransch oerhört heterogen kompetensbehoven ser olika ut, svårt med gemensamma budskap? Alla känner inte en stark identitet som statlig verksamhet/arbetsgivare högskolorna? Arbetsgivarna har kommit olika långt, vissa har sedan länge ett mycket starkt eget varumärke, andra har påbörjat arbetet. Små arbetsgivare vill gärna ha dragkraft av stora verksamheter Men det har skett en rörelse.
Rörelsen mot en tydligare profil av staten som attraktiv arbetsgivare En större självmedvetenhet inom statlig sektor från byråkratisk koloss till kundanpassad tjänsteleverantör? Staten inte ett problem utan staten är en problemlösare Finanskraschen 2008? Flyktingkrisen? Rationaliseringstrycket är hårt, samverkan blir rationell Intresset för samhällsnyttiga verksamheter med tydliga värderingar ökar Staten ska inte vara löneledande vi måste konkurrera med något annat 2007 - attraktiv arbetsgivare i löptext 2010 delstrategi under en av fem prioriterade områden 2015 en av tre prioriterade målbilder
Strategin består av tre målbilder
Den statliga sektorns kompetensförsörjning en snabbkurs Arbetsgivarverket har 250 medlemmar. De statligt anställda: cirka 130 000 kvinnor och 120 000 män. Högst andel akademiker av alla sektorer - 74 procent av de anställda har eftergymnasial utbildning Största verksamhet utbildning. Universitet och högskolor ca 70 000 anställda Medelåldern i staten 45 år. 25 procent är över 55 år. 13 procent under 30 år, nyanställdas medelålder ca 35 år. Totalt slutar cirka 25 000 statligt anställda årligen. Cirka 5 000 går till annan statlig arbetsgivare. Cirka 15 000 lämnar sektorn. Cirka 5 000 går i pension. 40-talisternas uttåg?
20 000 nyanställda varifrån kommer de? 5% 25% 50% Privat sektor Kommuner och landsting Studier Arbetssökande, lediga 20%
1500 statligt nyanställda om varför jag tog jobbet?
Vilka av följande kriterier tycker du är viktigast att utveckla för att din arbetsgivare ska bli ännu mer attraktiv? Ange max tre alternativ.
Vilka av följande tycker du är viktigast att utveckla för att din arbetsgivare ska bli ännu mer attraktiv? Ange max tre alternativ.
1100 högskolestudenter om de viktigaste attraktivitetsfaktorer för en arbetsgivare Stimulerande arbetsuppgifter 52% 54% 53% Trevliga arbetskamrater/bra stämning på arbetsplatsen 30% 37% 45% Hög lön 27% 33% 45% Goda karriärmöjligheter 32% 34% 31% Personlig utveckling i arbetet 20% 20% 21% Bra balans mellan arbete och privatliv 20% 18% 23% Utrymme för kompetensutveckling Tillsvidareanställning (fast anställning) Bra ledning 13% 16% 13% 13% 9% 15% 11% 11% 9% Totalt Man Kvinna Flexibla arbetstider 10% 11% 9% Kreativt utrymme 8% 8% 7%
Jag associerar olika sektorer med: Stimulerande arbetsuppgifter 17% 45% 52% Hög lön 10% 33% 71% Trevliga arbetskamrater/bra stämning på arbetsplatsen 16% 22% 37% Goda karriärmöjligheter 17% 32% 57% Bra balans mellan arbete och privatliv 5% 20% 27% Personlig utveckling i arbetet Utrymme för kompetensutveckling Tillsvidareanställning (fast anställning) 7% 8% 20% 16% 13% 22% 13% 29% 43% Tre viktigaste valfaktorerna Privata företag Statliga myndigheter Bra ledning 11% 17% 16% Flexibla arbetstider 10% 16% 26% Goda möjligheter att bidra till samhällsnytta 4% 9% 46%
forts. jag associerar olika sektorer med Kreativt utrymme 4% 8% 24% Bra psykosocial arbetsmiljö 2% 7% 8% Jämställdhet och mångfald 7% 5% 31% Arbetsplatsens geografiska belägenhet 5% 7% 12% Hög grad av inflytande 5% 6% 15% Lång semester Flexibel/dynamisk organisation 3% 5% 4% 3% 21% 20% Tre viktigaste valfaktorerna Privata företag Statliga myndigheter Att arbetsgivaren jobbar aktivt med värdegrunden på arbetsplatsen 2% 5% 17% Bra fysisk arbetsmiljö 1% 4% 9% Möjlighet till skräddarsydda förmåner t ex städning eller tjänstebil 1% 6% 21%
Beskriv med tre ord vad du spontant associerar med en statlig arbetsgivare (alla studenter)
Beskriv med tre ord vad du spontant associerar med en statlig arbetsgivare (studenter med statliga myndigheter som förstahandsval)
Hur vill studenter få information från en möjlig framtida arbetsgivare?
När studenterna väljer framtida arbetsmarknadssektor Privat företag Statlig myndighet Kommun/landsting i första hand, 68% 24% 7% (-4%) (+7%) (-3%) i andra hand, 20% 63% 17% (-1%) (-3%) (+4%) i tredje hand. 12% 12% 76% (+3%) (-11%) (+8%) (Siffra inom parentes indikerar skillnaden jämfört med mätningen 2008)
Vilken typ av arbetsgivare skulle du helst vilja arbeta för i framtiden? Privat företag Statlig myndighet Kommun/landsting Totalt 69% 23% 7% Kvinna 60% 32% 8% Man 75% 18% 7% Ekonomi 88% 10% 2% IT 79% 15% 6% Juridik 59% 41% 1% Samhällsvetenskap 49% 36% 15% ) Teknik 87% 9% 3%
Förstahandsval av arbetsgivare avseende bakgrund Icke utländsk Svensk bakgrund 16% 79% 5% Statlig myndighet Utländsk bakgrund 24% 70% 6% Privat företag Kommun/landsting Total 18% 77% 5%
Känner nyanställda stolthet inför omgivningen över sitt arbete?
I vilken grad har arbetet för nyanställda levt upp till förväntningarna?
Var vill nyanställda arbeta om fem år?
Slutsatser Positiv trend för staten som arbetsgivare 24 procent av högskolestudenterna vill helst arbeta statligt (sektorns storlek 5 procent av arbetsmarknaden). 83 procent av de nyanställda tycker att förväntningarna på anställningen uppfyllts Utvecklande arbetsuppgifter högst prio för båda grupper. Samhällsnyttan i framkant för nyanställda Jämställdhet och mångfald viktigare som faktorer men ökningen sker från låga nivåer Studenter med utländsk bakgrund är generellt sett mer attraherad av staten som arbetsgivare. It-bristen en utmaning men trenden är positiv hos högskolestudenterna. Det personliga mötet överlägset som profileringsmetod men webbplats och sociala medier har hög effekt i förhållande till resursåtgång.