Tillsyn gällande Villa Lindö Behandlingshem

BESLUT 2008-07-21 1 ( 701-5058-08 23) Villa Lindö Behandlingshem i Kalmar AB Lindölundsgatan 18 392 35 Kalmar Tillsyn gällande Villa Lindö Behandlingshem Beslut Länsstyrelsens allmänna bedömning är att de inskrivna bemöts professionellt, respektfullt och känslomässigt bra. De intervjuade vårdnadshavarna känner sig delaktiga i den vård och behandling som är på Villa Lindö. Barnens delaktighet kan på ett bättre sätt dokumenteras. Länsstyrelsen uttalar kritik mot Villa Lindö i följande avseenden Behandlingsplaner saknas i vissa akter samt i den behandlingsplan som fanns saknas uppgifter som: datum när de skrevs, när de ska följas upp och vilka som var närvarande vid behandlingskonferenserna Barnens möjlighet till delaktighet i behandlingen måste på ett tydligare sätt visas i den dokumentation som finns. Behandlingsinnehållet med barnen bör tydliggöras. Länsstyrelsen ser följande förbättringsområden Vissa viktiga dokument saknas i akter som exempelvis placeringsbeslut från socialnämnd. Följande viktiga områden saknas helt eller delvis i behandlingsplanerna tandhälsa och sömn Villa Lindö fortsätter att höja kompetensen hos vissa av sina anställda som ett led i kvalitetsutveckling att Villa Lindö i sitt kvalitetsutvecklingsarbete fortsätter att arbeta fram tydligare, helst skriftliga rutiner för olika risksituationer och att dessa implementeras i verksamheten. Länsstyrelsen begär redovisning senast 18 september över vidtagna åtgärder som följd av detta tillsynsbeslut. Ärendet avslutas. I detta beslut har deltagit socialdirektör Stig Lindahl, beslutande och socialkonsulent Elisabeth Edberg- Karlsson och socialkonsulent Alexandra Engelholm. Stig Lindahl Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post 391 86 Kalmar Malmbrogatan 6 Växel 0480-820 00 0480-82 147 lansstyrelsen@h.lst.se www.h.lst.se

BESLUT 2 (23) Bakgrund Insatser inom den sociala barn- och ungdomsvården innebär ofta ett stort ingrepp i barn/ungdomars och deras familjers liv. Samhället påtar sig i detta sammanhang ett stort ansvar. Det måste därför ställas höga krav på insatsernas säkerhet och kvalitet liksom på rättssäkerheten i handläggning och dokumentation. Under åren 2006 2008 skall det genomföras en nationell tillsyn av hem för vård eller boende för barn och unga (HVB). HVB som ingår i tillsynen är verksamheter som tar emot pojkar och flickor i ålder 0-18 år. Tillsynen omfattar även hem som tar emot barn och föräldrar tillsammans. Granskningen är en del i regeringens tillsynsuppdrag, Barnuppdraget. Oavsett orsak till placeringen är det viktigt att barnen inte blir åsidosatta när barn och föräldrar vårdas tillsammans. Det är viktigt att barnen känner sig trygga och att barnen har möjligheter att självt signalera/meddela om det far illa inom den inskrivna familjen. Det är även viktigt att barnet får stöd i att bli avlastat ansvar för vårdnadshavare som brister i sin omsorgsförmåga. När barn och föräldrar är placerade tillsammans är det viktigt att det finns personal med kompetens för att kunna uppfatta samspel mellan föräldrar och barn. Inbyggd tid för att arbeta med föräldra- barn relationen måste finnas inom behandlingsverksamheten. Tonvikten skall ligga på kvalitet och säkerhet utifrån barnens behov samt att brister skall åtgärdas. Underlaget kommer att sammanställas i en gemensam rapport för hela landet. Såväl internationell som svensk forskning har visat att barn som har varit placerade i samhällsvård varit överrepresenterade gällande hälsoproblem och är dessutom en lågpresterande grupp i skolan som riskerar att lämna vården med svag utbildning. (Nationell tillsyn av hem för vård eller boende för barn och unga, Socialstyrelsen och Länsstyrelserna, (2006). Tillsynen genomförs inom följande sex ansvarsområden där barns behov i centrum (BBIC) är utgångspunkt för bedömningskriterierna. Hälsa Förskoleverksamhet och utbildning Känslomässiga och sociala behov Delaktighet Säkerhet Kvalitet Målet med tillsynen är främst att belysa och ytterst förbättra situationen för brukaren och att ge en bild på en nationell nivå.

BESLUT 3 (23) Metod Innan den operativa tillsynen genomfördes samlade Länsstyrelsen in diverse uppgifter från Villa Lindö uppgifter om de placerade barnen och föräldrarna, uppgifter om personalen, föreståndarenkät samt de skriftliga rutiner som fanns upprättade. Intervju av föreståndare/biträdande föreståndare respektive personalgrupp, enligt intervjuguider. Intervju med de placerade mammorna, enligt intervjuguide. Intervju med de intervjuade mammornas och barnens socialsekreterare, enligt intervjuguide. Aktgranskning Kommunicering av utredningsmaterialet. Vid granskningstillfället var 6 familjer inskrivna, 6 vuxna (samtliga kvinnor) och 8 barn (fem flickor och tre pojkar). De placerade barnen var födda år 94, 98, 2004, 2005, 2006 (två stycken) och 2007. De vuxna placerade var födda 71, 80, 81, 83, 87, 88. Tre av de vuxna inskrivna intervjuades var och en för sig, en per telefon. De barn som var aktuella för intervju ville ej medverka. Två handläggande socialsekreterare intervjuades via telefon. Tre av de inskrivna familjernas akter granskades. Vid föreståndareintervjun deltog föreståndaren och föreståndaren för Villa Lindö Utrednings och Akutenhet. Allmänt Villa Lindö, Kalmar kommun har haft Länsstyrelsens tillstånd att driva enskilt hem för vård eller boende (HVB) sedan 1989. Den vårdkategori som tillståndet för Villa Lindö Behandling omfattar är: Mammor med barn eller gravida kvinnor. Hemmet vänder sig till mammor med psykiatriska, psykosociala och/eller missbruksproblem. Barnen är vid inskrivningen i åldrarna 0-12 år. Äldre syskon i åldern upp till 15 år kan även skrivas in. Inskrivningen sker i första hand enligt SoL, LVU eller LVM. Placeringar kan även ske enligt 34 KvaL. Den huvudsakliga målsättningen är att mammor och barn ska ges en möjlighet att utveckla en positiv och långsiktig hållbar relation, samt att de ska återintroduceras i samhället.

BESLUT 4 (23) Inskrivningen sker enligt föreståndaren genom att socialtjänsten kontaktar verksamheten. Under de senaste 12 månaderna hade totalt nio mammor och tretton barn varit inskrivna. Av barnen var åtta flickor och fem pojkar. Beskrivningen av de inskrivna mammorna och deras vårdbehov överensstämmer med de kriterier som omfattas av det tillstånd som beviljades i januari 2005. Resultat Personal/organisation Verksamhetens föreståndare har en adekvat utbildning för uppdraget med bland annat sjuksköterskutbildning, barn och ungdom och Marte-meo utbildning. Föreståndaren säger att det ej finns någon egentlig biträdande föreståndare inom verksamheten utan att föreståndaren för utredningsdelen på Villa Lindö tillika verksamhetschefen hjälper till. De är ställföreträdande för varandra. Denna föreståndare är psykiatrisjuksköterska och har steg 1 utbildning i psykoterapi. Personalen har varierad utbildningsnivå. Två av behandlingsassistenterna är utbildade socialpedagoger, två är undersköterskor/skötare, en har gått en skötarutbildning på 80 poäng och två behandlingsassistenter har ingen utbildning. Den nya styrelsen har bestämt att de som nyanställs skall vara socionomer. Utöver behandlingsassistenterna finns en förskolelärare, en fritidpedagog(tjänstledig) och en vaktmästare. Både personalen och föreståndaren anser att personalen har möjlighet till kontinuerlig fortbildning. Den nya ägaren för verksamheten har påbörjat enskilda samtal där kompetensutveckling diskuteras. Den nya VD:n arbetar heltid men är ej i verksamheten. Personalgruppen består av 10 kvinnor och tre män. Föreståndaren arbetar aktivt i verksamhetens behandling. Personalgruppen anser sig, som samlad grupp sedd, ha såväl utbildning som erfarenheter anpassade för uppdraget. De uppger att de har handledning en gång i veckan av extern handledare. Personalgruppen menar att de håller sig informerade om nya forskningsresultat inom området. Detta är allas ansvar. Personalen anser att de har de förutsättningar som krävs för att kunna arbeta enligt verksamhetens behandlingsmetoder och för att uppfylla verksamhetens mål med de grupper som verksamheten är avsedd för. Varje placerad familj har en kontaktperson som är ansvarig för familjen. De äldre barnen har en egen kontaktperson. I intervjuerna framkommer att det finns tillgänglig personal dygnet runt i de delar av verksamhetens lokaler där familjerna vistas. Vid arbetstoppar eller sjukdomar

BESLUT 5 (23) anser föreståndaren och personal att de har möjlighet att anställa personal med lämplig utbildning. De har en grupp timanställda som de använder sig av. Föreståndare och personal berättar att det nu finns ett skriftligt introduktionsprogram för nyanställda. Verksamheten anlitar tolk vid behov. Förskoleverksamhet/skolgång för de inskrivna barnen Alla barn som är inskrivna i Villa Lindö:s behandlingsverksamhet har tillgång till förskola eller undervisning vare sig de är skolpliktiga eller inte. Verksamheten har egen anställd förskolelärare och driver en egen förskola. De äldre barnen som är inskrivna, som har skolplikt går i kommunal skola. Verksamheten anser att de har ett bra samarbete med denna skola. Länsstyrelsen finner att det i två av tre granskade akter inte finns skriftlig behandlingsplan/genomförandeplan där det framgår hur undervisning är planerad för de inskrivna barnen. De två intervjuade socialsekreterarna var positiva till Villa Lindös arbete gällande de placerades undervisning och förskoleverksamhet. En socialsekreterare uttryckte att Villa Lindö gav den placerade mamman mycket stöd gällande barnens skolgång genom att strukturera upp vardagen för henne. Kvalitet Verksamhetens behandlingsmetoder finns beskrivna i Villa Lindö:s ansökan om HVB-tillstånd samt i tillståndsbeviset. Verksamheten har uppföljningsbara mål och dokumenterar data om de inskrivna familjerna så att detta kan användas för uppföljning av verksamhetens mål. Verksamheten har använt sig av svensk sjukvårds kvalitetsindex för att utvärdera verksamhetens effekter för de inskrivna. Utvärderingen var då på handläggarplan. Verksamheten har kontinuerliga uppföljningar på individnivå var sjätte månad för inskrivna familjer. Verksamheten har en önskan om att kunna göra uppföljningar efter ett till två år efter utskrivning. Huruvida beskrivningen av de inskrivna familjerna och deras vårdbehov (i vårdplan/utredning) överensstämmer med den grupp som verksamheten är avsedd för och har tillstånd för är svårt att avgöra då vårdplan och utredning saknas i två av tre granskade akter. Dokumentation om familjerna De familjer som var inskrivna vid vårt besök hade dels egen pärm men vissa delar fanns i pärmar som delades med de andra inskrivna. Dessa förvarades inlåsta, ej tillgängliga för obehöriga. Av de tre akter/pärmar som vi tittade närmare på var

BESLUT 6 (23) dokumentationen inte helt komplett. En av de tre granskade akterna hade behandlingsplan. I akterna fanns månadsrapporter som skrevs som ett uppföljningsdokument. I tre av akterna saknas placeringsbeslut från den placerande kommunen. I två av akterna saknades socialtjänstens utredning och vårdplan. I samtliga ärenden fanns journal som verksamheten skrev. Journalerna innehöll faktiska omständigheter och händelser men bara delvis beslut som fattats om de inskrivna. Journalerna var uppdelade i tre områden, en som rörde barnet(framförallt förskoleanteckningar), en som rörde familjen och en som rörde medicin. Den behandlingsplan som fanns saknade punkter som fysisk hälsa, tandhälsa och sömn. Psykisk hälsa och barnets kostbehov fanns inskrivna i behandlingsplanen. I de andra två granskade akterna fanns barnens behov vad gäller fysisk hälsa, kostbehov, sömn, psykisk hälsa(känslomässig värme) sammanfattade i den månadsrapport som skrevs. Några sexuella övergrepp, psykisk eller fysisk misshandel fanns inte dokumenterade i journalanteckningarna. Personal och föreståndare beskrev i intervjuerna att i de fall detta inträffar journalförs detta. Vid oplanerad avvikelse från hemmet dokumenterades det i journalanteckning. I den behandlingsplan som fanns saknades vilka som deltagit i planeringen, när uppföljningen av behandlingsplanen skulle ske framgick ej. Det framgick inte av akterna huruvida barnen och föräldrarna kontinuerligt tagit del av den dokumentation som fanns kring dem. I en journal fanns en anteckning om att en mamma klagat men ej vad som hände med detta. Två av de tre intervjuade mammorna säger att de inte fått se eller tagit del av det som skrivits under de möten där de deltagit. Mammorna säger att det är praxis för dem att vara med vid så kallade soc-möten /behandlingskonferenser men inte för barnen. Samtliga i personalgruppen inklusive föreståndaren berättar att familjerna är delaktiga i de möten och beslut som fattas även om det inte alltid skriftligt framgår av akterna. Barnen är med vid möten utifrån ålder och mognad, oftast är de med en del av mötet. Minnesanteckningarna från behandlingskonferensen gås alltid igenom med mammorna enligt föreståndaren. Det finns idag inga rutiner i hur och när familjerna ska ta del av dokumentationen Samverkan med andra utifrån barnens behov Enligt personal och föreståndare samverkar verksamheten alltid med socialtjänsten i placerande kommun, mammorna, i den mån det är möjligt, samt andra för barnet viktiga personer. Samverkan med andra aktörer runt barnet/ungdomen såsom skola, BuP, skolhälsovård osv. sker efter varje placerad barns individuella behov. Verksamheten själv har sjuksköterska inom verksamheten. Föreståndaren och personalen tycker även att samarbetet fungerar

BESLUT 7 (23) bra med den offentliga sjukvården. Verksamheten anser sig ha rutiner, för hur samverkan skall ske både under placeringstiden och vid placeringens avslutning. Detta är inlagt i eftervårdspaketet. Utslussningen är alltid individuellt anpassad. De två intervjuade socialsekreterarna anser att Villa Lindö samverkar med socialtjänsten på ett bra sätt. Medvetenhet om god etik och respektfullt bemötande Såväl föreståndaren som personalen uppger att det finns etiska riktlinjer, dock inte skriftliga. De menar att de ständigt har en levande diskussion om förhållningssätt. Föreståndaren och två av de intervjuade mammorna, anser att man tar hänsyn till pojkars och flickors särskilda förutsättningar och behov. Personalen vill istället uttrycka det så att de ser till varje enskilt barns behov och förutsättningar som personer. Det finns även, anser personalen, föreståndaren och två av de inskrivna, en medvetenhet om och ett hänsynstagande till barnens sexuella identitet, barnens etnicitet och barnens rättigheter. Två av de intervjuade mammorna ansåg att det fanns etiska riktlinjer. Rutiner för att hantera synpunkter och klagomål inom verksamheten Enligt föreståndarna och personalen så finns rutiner för klagomålshantering. Verksamheten har mammaforum där de inskrivna träffas utan personal. Tanken är att de där bland annat skall ta upp eventuella klagomål. Detta förs sedan vidare till personalmöten där klagomålen följs upp och åtgärdas. Två av mammorna som intervjuades anser att klagomål inte alltid tas upp eller att det dröjer väldigt länge innan det tas upp. Det är svårt som inskriven och veta vad personalen gjort för att åtgärda klagomålen. Personalen kan exempelvis svara att de ibland gör saker som de inskrivna inte kan se. De två socialsekreterarna som intervjuades ansåg att konflikter och klagomål följdes upp av HVB-hemmet. Säkerhet Inom området Säkerhet berörs om medvetenhet finns om den förhöjda risken för våld, kränkningar och övergrepp mellan barn som vårdas tillsammans. Det kan gälla för barn med särskilda problem, samt beträffande kön, ålder och mognad. Det framkommer här att såväl föreståndaren som personalen har en medvetenhet om att riskerna inom vissa av dessa områden finns. Rutiner för att motverka

BESLUT 8 (23) riskerna finns i viss mån dokumenterade och muntliga rutiner finns inom vissa delar. Området Säkerhet tar omfångsmässigt huvudsakligen upp huruvida rutiner finns för dels att förebygga och förhindra, dels att agera vid inträffade missförhållanden avseende följande. Sexuella övergrepp då barnen är placerade på HVB-hemmet Skador som barnen eller vårdnadshavaren orsakar sig själva, exempelvis att någon skär sig själv Psykisk misshandel (mobbning, utfrysning, verbala tillmälen mm) Fysisk misshandel Då barn rymmer Om förälder avviker med eller utan barnen/utskriven Konflikter och missförhållanden inom verksamheten. I vissa fall avses enbart situationer då missförhållande inträffat, alltså inte förebyggande. Villa Lindö har skriftliga gemensamma regler eller riktlinjer som de vuxna inskrivna får ta del av och skriva under vid inskrivning. Det finns även ett kontrakt som den vuxne får skriva på. Kontraktet innehåller även det regler för vistelsen. Här finns bland annat regler att alkohol och droger är absolut förbjudet på verksamheten och medför omedelbar kontakt med placerande socialtjänst. De vuxna har även skyldighet att lämna urinprov för droganalys vid anmodan. Visitering av rum och kroppsvisitering godkänner de vuxna i kontraktet. Våld eller hot accepteras inte heller enligt kontraktet. Här står även att det är förbjudet att lämna över föräldraansvaret till annan inskriven mamma eller barn. Skrivna rutiner förekommer nästan inte alls på Villa Lindö. Vid intervjuer har följande framkommit: Föreståndaren och personalgruppen säger i intervju att det finns skriftliga rutiner för hur personalen skall agera om ett barn utsätts för fysisk och psykisk misshandel samt sexuella övergrepp. Denna rutin innehåller inte hur personalen skall agera om det är någon inom verksamheten som är förövare. Vilka särskilda insatser som kan erbjudas offret respektive förövaren samt hur detta då ska ordnas finns inte dokumenterat. Allt som avviker från det planerade anmäls till

BESLUT 9 (23) socialtjänsten enligt föreståndaren. Rutiner för att förebygga att ett barn utsätts för fysisk och psykisk misshandel samt sexuella övergrepp finns inte skriftliga. En förebyggande rutin som Villa Lindö har för att förebygga sexuella övergrepp är att inga män arbetar ensamma på kvällen. Man går heller inte in ensamma i de inskrivnas rum. För att förhindra och förebygga självskadebeteende hos de vuxna inskrivna eller barnen finns inga skriftliga rutiner. Föreståndarna menar att om en mamma är självskadebenägen erbjuds hon dialektiska beteendeterapi. Där överenskommer terapeuten och mamman att denne ska be om hjälp innan hon skadar sig själv. Skulle mamman trots allt skada sig själv så får hon ta ansvar över det. Personalgruppen säger i intervjun att de arbetar efter ett förhållningssätt som förhindrar och förebygger självskadebeteende. Psykisk misshandel får aldrig fortlöpa då personal uppmärksammat detta utan detta tas då alltid upp direkt och åtgärdas, enligt föreståndarna. Vid rymning finns muntliga rutiner för hur man ska agera. I varje akt står det huruvida barnen är placerade enligt LVU eller SoL, detta är avgörande för hur man agerar vid en rymning. Om en förälder skulle avvika finns muntliga rutiner för hur personalen ska agera och precis som vid andra incidenter skrivs en avvikelserapport. Muntliga rutiner finns även gällande missförhållanden och konflikter inom verksamheten. Föreståndaren menar att det lyfts upp direkt med den det berör. Det finns ett personalansvar där. Konflikthantering pågår egentligen hela tiden och det är föreståndaren som håller i det. Skulle det finnas en konflikt mellan föreståndare och personal kan man alltid gå till verksamhetens VD. En socialsekreterare säger att denne frågat om vilka rutiner Villa Lindö har och anser sig därmed veta att de har rutiner för olika situationer. Den andra socialsekreteraren vet inte hur rutinerna ser ut men litar på att det finns rutiner. Denne säger att ett fritagningsförsök av en förälder inträffat och då skötte Villa Lindös personal sig precis som de borde. Två av de intervjuade mammorna har ingen kännedom om att det finns rutiner på Villa Lindö. Den tredje vet inte men säger att personalen agerar när det händer något. En säger att om en mamma inte sköter sitt barn tar inte personalen ansvar för barnet utan andra boende får gripa in. En annan mamma anser att personalen inte ingriper vid psykisk misshandel utan säger att det är mammans eget ansvar. Angående rutiner för att förebygga och förhindra att vårdnadshavaren eller barnet skadar sig själva säger en mamma- man kan hålla sig undan på rummet utan att någon kommer in under stor del av en dag, även tillsammans med sitt barn. En av mammorna berättar att hennes barn var med om att ett äldre barn varit innanför trosorna med handen. Enligt mamman tog inte verksamheten detta på allvar utan ansåg att mamman överreagerade i situationen. En av de intervjuade anser att det förekommer mycket kränkningar och övergrepp mellan barn och vuxna som är

BESLUT 10 (23) placerade på Villa Lindö. Denne upplever att personalen ignorerar mycket och ser mellan fingrarna. En annan av de intervjuade mammorna säger att de just nu tagit upp med personal frågor kring fysisk misshandel. Hon säger att de boende känner att personalen lägger över det på de inskrivna och att det saknas rutiner för vad som ska göras vid fysisk misshandel. En mamma tror att det finns rutiner för att hantera konflikter som uppstår inom verksamheten. De andra två säger att det inte finns detta. En säger att de anställda är mesiga. Det blir inga konsekvenser av de inskrivnas handlande. Den andre berättar att en inskriven mamma bråkat med de andra mammorna men personalen gjorde ingenting, trots att de andra initierat krismöten. En mamma vill även tillägga att personalen inte följer det städschema som finns. Köksgolvet städas dagligen men inte i vardagsrummet eller lekrummet. Dessa städas kanske en gång i veckan. Golvet torkas inte. Vid kommunicering vill Villa Lindö behandling påpeka att verksamheten agerat då ett annat barn varit innanför trosorna på ett annat barn. Händelsen dokumenterades och anmäldes till båda parters socialtjänst. De skriver vidare att de sänder med lite skriftliga rutiner som vi arbetat fram sedan ert besök. Ordningsregler Skriftliga ordningsregler finns enligt såväl föreståndare, personal som de intervjuade mammorna. Ordningsreglerna finns såväl i pärmen man får när man blir inskriven samt i det kontrakt man ska skriva på. Länsstyrelsen tog del av ordningsreglerna vid granskningen. En mamma anser att personalen ej tillämpar ordningsreglerna lika. Denna säger vidare att det finns konflikter mellan personalen kring detta som märks utåt för de inskrivna. Stöd till barnen att upprätthålla kontakt med sin familj och övriga nätverket och dess delaktighet i behandlingen, med hänsyn tagen till barnens säkerhet. Vid Länsstyrelsens granskning framkommer att såväl ledning som personal och två av de intervjuade mammorna är överens om att familj och nätverk är delaktiga i barnens och vårdnadshavarens vård. Det går ej att utläsa i några av de granskade behandlingsplanerna/genomförandeplanerna på vilket sätt som familj och nätverk ska vara delaktiga i barnens och vårdnadshavarens vård. Det finns dock exempelvis i månadsrapporter eller anteckning från socialtjänstmöte uppgifter som visar att barnen får stöd i att upprätthålla kontakter med vissa viktiga personer och att nätverket är delaktiga i vården.

BESLUT 11 (23) Kontroll i Rikspolisstyrelsens register vid anställning samt då personal anlitas för andra uppdrag Kontroll görs i Rikspolisstyrelsens register vid anställning av personal samt då personal anlitas för andra uppdrag. Det finns ingen rutin inom verksamheten för hur personal visar upp uppgifter från belastnings- och misstankeregistret under anställningstidens gång. Lokaler, brandskydd, säkerhet vid aktiviteter Både föreståndare och personal är eniga om att såväl lokaler som utrustning var av god kvalitet. Utifrån en tillsyn av länsstyrelsen i slutet av 2007 har en barnsäkerhetsöversyn gjorts. Enligt föreståndaren och personalen hade verksamheten ett systematiskt brandskyddsarbete i enlighet med SRVFS 2004:3. Säkerhetsföreskrifter finns och följs enligt personal och föreståndare. Utemiljön kan förbättras och det finns en plan för hur detta skall ske. Två av de inskrivna anser att lokalerna och utrustningen är av god kvalité. Den ena av dessa säger samtidigt att de inskrivna har tjatat länge om en barngrind som skulle behövas. Den tredje intervjuade anser att det finns brister. I dennes rum saknas petsäkra kontakter. Denne menar att renligheten brister exempelvis genom att golven i allmänna utrymmen är väldigt skitiga. För sju månader sedan gick information ut om att nya gungor skulle ordnas men inget har ännu hänt. Två av de intervjuade inskrivna anser inte att utemiljön är av god kvalité. Delaktighet Att barnen är delaktiga i beslut är en viktig grund för en god behandling. Delaktighet för ett enskilt barn kan innebära att vara närvarande vid ett möte. För ett annat barn kan det innebära att vara inblandad i beslutsprocessen. I samband med möten är det även viktigt för barnen att få information om syftet med ett möte och att de vuxna försäkrar sig om att barnen förstår orsak till och innebörden i det som beslutats. Bedömningsvariablerna inom bedömningskriterierna är uppbyggda utifrån en delaktighetsmodell utvecklad av H Shier, 2001. Barnens möjligheter till delaktighet är av Shier indelad i fem olika nivåer: 1. Vuxna lyssnar på barnen 2. Barn får stöd i att uttrycka sina åsikter 3. Hänsyn tas till barnens åsikter (utifrån sina individuella förutsättningar) 4. Barn är inblandade i beslutsprocesser

BESLUT 12 (23) 5. Barn delar makt och ansvar när beslut ska fattas Begreppen används enligt Shier för att analysera organisationens sätt att erkänna sig till principerna om barns delaktighet och medbestämmande. Nivå 1-3 bedöms som ett minimum för att följa FN:s konvention om barnens rättigheter. De tre intervjuade mammorna anser att något slags möte ägde rum vid inskrivningen eller i tidsmässig närhet till den. På detta möte anser två stycken att deras barns behov blev tydliga och barnens röst blev hörda. Möte mellan socialtjänsten och personal från Villa Lindö samt inskriven skedde med jämna mellanrum enligt de tre intervjuade. Barnen deltog inte alltid i dessa. Även de intervjuade socialsekreterarna ansåg att barnen och mammorna gavs möjlighet att vara delaktiga i frågor som rörde den egna behandlingen. I de tre granskade akterna framkom inga anteckningar om inskrivningsmöte för familjen utan ett inskrivningsmöte mellan mamma och läkaren. Vid inskolningen i förskolan berörs dock att barnen deltagit i hur behandlingen planerats och vid uppföljningar av behandlingen. Ett barn har tydligt sagt ifrån och varit arg enligt en dokumentation från förskolan. Hälsa Stöd till de inskrivna gällande den fysiska hälsan Av de granskade akterna finns det anteckningar om barnets hälsa i aktens månadsrapport. En akt innehöll behandlingsplan men där fanns ingen punkt där barnets fysiska hälsa berörs. Två av de tre intervjuade mammorna anser att de och barnen får stöd i att sköta den fysiska hälsan. En mamma berättar att under dennas placering är det bara hon och en till som gått till BVC regelbundet. Hon har varit placerad i ungefär sju månader. Detta är ingenting som personalen tar upp och pratar om. Enligt denna mamma får de andra barnen inte AD-droppar. De intervjuade socialsekreterarna ansåg att den fysiska hälsan muntligt diskuterades vid och under placeringen då behov uppkom. De ansåg att mammorna fick stöd i att sköta barnens fysiska hälsa. Stöd till barnen att sköta sin tandhälsa Föreståndare och personal anser att de placerade får stöd och hjälp med att sköta sin tandhälsa. Verksamheten har etablerad kontakt med tandvård anser föreståndaren, personal och en av de intervjuade mammorna. I en akt finns anteckningar som rör tandhälsan, i utvecklingssamtal från förskolan. Ingen av de intervjuade mammorna ansåg att de fick stöd i att ta ansvar och sköta tandhälsan. En mamma säger att det oftast tas för givet av personalen. Man förväntas vara självständig. Alla tre socialsekreterarna anser att mammorna får stöd i att sköta barnens tandhälsa och att personalen går in och tar över om mammorna ej klarar detta. De två ansåg att tandhälsan vid behov följs upp på behandlingskonferensen.

BESLUT 13 (23) Barnen får bra kost och lär sig en god kosthållning Länsstyrelsens frågor om kost besvarades jakande av samtliga tillfrågade. En mamma ansåg dock att vårdnadshavaren inte alltid fick stöd att ta ansvar för goda rutiner kring mat. I den akt i vilken det fanns behandlingsplaner, fanns det noteringar om den placerades kosthållning. I de andra två akterna finns detta område upptaget i månadsrapport och i vissa daganteckningar. Barnen ges förutsättningar för god sömn Samtliga tillfrågade anser att det ges goda möjligheter för de placerade att få en god sömn. Särskilda rutiner finns kring sovtider vilket informeras om vid inskrivningen, samt finns i det kontrakt som skrivs på av vårdnadshavaren. Sovtiderna är fasta men varierar utifrån barnens ålder. Det finns lite dokumenterat kring barnens sömnbehöv. Barnets behov när det gäller den psykiska hälsan Såväl föreståndare som personal anser att de placerade barnen får sina behov tillgodosedda då det gäller den psykiska hälsan under placeringstiden. Två av de tre intervjuade mammorna anser att barnen får det stöd de behöver och att deras psykiska hälsa följs upp vid behandlingskonferenserna. I de granskade akterna berördes den psykiska hälsan och psykiska behov togs upp akterna. I en akt finns det nämnt i behandlingsplanen, i de andra två i månadsrapporten som känslomässig värme. Att barnens behöv följs upp vid behandlingskonferenser finns att läsa i förskolepärmen och i utvecklingssamtal från förskolan. Hälsorisker när det gäller sex och samlevnad Ämnet sex och samlevnad får enligt föreståndaren och personal alla inskrivna ta del av med hänsyn till ålder och mognad. Mammorna stöttas att ta ansvar för att motverka hälsorisker för sina barn när det gäller sex och samlevnad bland annat genom föräldrautbildningen. De intervjuade inskrivna tror att de skulle få stöd i att förmedla detta till sina barn om barnen skulle vara i aktuell ålder. Medvetenhet om beroendeproblematik och kontroll över att barnen inte har tillgång till beroendeframkallande medel Såväl föreståndare som personal uppger att man har muntliga rutiner, som förhindrar att de placerade har tillgång till droger under placeringstiden. I den information om riktlinjer som mammorna tar del av vid inskrivningen står att det råder absolut drogfrihet samt att personalen förklarar hur drogtesterna går till samt hur ofta dessa ska tas. Både personalgruppen och föreståndaren anser att man har kunskap om beroendeproblematiken och att man fortbildas kontinuerligt. Drogtester tas på alla vuxna i samband med permission. Om en mamma har en känd drogproblematik kan hon testas två eller tre gånger i veckan. Ibland bestäms vissa dagar då drogtest tas på alla. Föreståndaren påpekar att de ej har

BESLUT 14 (23) visitationsrätt men pratar med den de misstänker och ber att få titta i väskor eller i rummet. Av de tillfrågade socialsekreterarna trodde båda att det fanns rutiner. De ansåg även att personalen hade bra kunskap om beroendeproblematik. En av de tre intervjuade mammorna tror att Villa Lindö har kunskap om beroendeproblem. En mamma tror att Villa Lindö har rutiner kring att förhindra att någon inskriven har tillgång till någon form av beroendeframkallande medel. De andra två anser att det inte finns några rutiner kring detta. En av dem berättar att dennes dotter hittat exanortabletter på Villa Lindö. Denne uppger att hon flyttat ut från själva behandlingshemmet för att det var så mycket tabletter i omlopp. På nyårsafton 2007 ska två inskrivna ha åkt iväg med en okänd man för att hämta cigaretter. Personalen passade barnen. Hon uppger att många varit ute och festat men det blir oftast ingen konsekvens av det. En annan mamma berättar att det är ingen som kollar- man skulle kunna dricka en kväll, ingen märker det. Vid kommuniceringen vill Villa Lindö tillägga att ett ej lämnat prov anses som positivt. Om klient lämnar positivt prov eller använder alkohol får de kontakta sin handläggare på socialförvaltningen som tillsammans med klient och oss kommer överens om konsekvens. Tålamodet hos socialsekreterarna varierar. Känslomässiga behov Respekteras barnens personliga integritet och ges barnen möjlighet att ha en tydlig privat sfär under placeringen. Föreståndaren och personalgruppen anser att de inskrivna familjerna har möjlighet till såväl personlig integritet som att ha en privat sfär under placeringstiden. Alla familjer har egna rum och tillgång till låsbar toalett och dusch. Villa Lindö har ett kollektivt kök som familjerna kan nyttja. Eget kök finns i utslussningsboende. Alla kan få tala ostört i telefon. Ibland kan mobiltelefonsamtal begränsas men de inskrivna har alltid möjlighet att höra av sig till myndigheter. De tre intervjuade anser att de kan prata ostört i telefon och med besökare. Har barnen någon egen vuxen att tala med i personalgruppen och sker samtal med respekt för barnens självbestämmande och integritet När barnen ger en vuxen ett förtroende behandlas informationen med respekt och händelser som upplevs som integritetskränkande av barnen följs upp enskilt med dem. De intervjuade inskrivna anser att det finns någon i personalen som deras barn har förtroende för och kan vända sig till samt två av dem anser att händelser som uppfattats integritetskränkande av barnen tas upp enskilt med dem. Enligt personal och föreståndare finns skriftliga rutiner för vem som är ansvarig för barnet om vårdnadshavaren sviktar eller avviker. I sådana situationer är det först och främst kontaktpersonen som går in och ansvarar för barnet. Villa Lindö försöker att minimera antalet personal som går in och arbetar intensivt med barnet. De tre inskrivna som intervjuades hade ingen kännedom om någon sådan rutin.

BESLUT 15 (23) Påverkas barnens känslomässiga och beteendemässiga utveckling i positiv riktning och får barnet stöd i sin identitetsutveckling Både föreståndare och personal är överens om att vårdnadshavaren får möjlighet att prata om barnen och deras livssituation. Vårdnadshavaren får stöd i att förstå hur det egna behovet påverkar barnen och får stöd i att tillgodose barnens behov. Vårdnadshavaren får stöd i att träna barnens förmåga att hantera konflikter, klara förändringar, uttrycka känslor samt stöd i att träna barnens empatiska förmåga. De intervjuade mammorna var mer tveksamma. En anser sig här fått hjälp och stöd med allt det tidigare nämnda. De två övriga säger att de haft active parenting kurser men att de inte får hjälp när problemen uppstår. Den ena efterfrågar mer vägledning och stöttning i uppkomna situationer i vardagen. Den andra uttrycker att hon inte får hjälp med praktisk omvårdnad. Av de tillfrågade är också personal, föreståndare och två av de intervjuade mammorna, oberoende av varandra, överens om att vårdnadshavaren får stöd i att träna barnens självkänsla och stärka barnens förmåga att sätta och upprätthålla gränser. Stöd i att ge barnen praktisk träning i att stimulera talutveckling och i att uttrycka sig tycker två intervjuade inskrivna att de får hjälp med. Förmågan att hantera risksituationer är enligt föreståndaren, personalen och en intervjuad inskriven något som verksamheten arbetar med. De andra två anser ej att frågan är aktuell med tanke på åldern på deras barn. Har barnen möjlighet att utveckla sociala relationer och relationer till sina familjer Villa Lindö underlättar enligt alla intervjuade anknytningen och stärker omsorgsförmågan mellan vårdnadshavare och barnen. Alla intervjuade är även överens om att barnen får uppskattning av personalen. Och stödjer mammorna i att ge barnen uppskattning. Två av de intervjuade anser dock inte att Villa Lindö har rutiner för att tillgodose barnens behov då vårdnadshavaren brister. Enligt personal och föreståndare finns detta som en skriftlig rutin. Verksamheten uppmuntrar de placerade barnen att ha egna kamratrelationer alternativt delta i förskoleverksamhet eller skolbarnomsorg utifrån barnens behov, anser alla intervjuade utom två inskrivna mammor. Fritidsaktiviteter Enligt föreståndaren har alla barn aktiviteter, alternativt att föräldrarna får stöd i att upptäcka sådana tillsammans med barnen. Alla erbjuds fritidsaktivteter och

BESLUT 16 (23) personalen ger på Infomötet förslag på aktiviteter. Personalen berättar att alla barn ej har fritidsaktiviteter utan däremot har alla som vill ha fritidaktiviteter det. Föreståndaren berättar att Villa Lindö sponsrar träningsaktiviteter. Om en familj har många barn så ordnar personalen så att mamman får tid med varje barn enskilt. De tre intervjuade inskrivna anser att de har inflytande över vilka fritidsaktiviteter som erbjuds. En mamma säger dock att hon önskat en dansgrupp för sitt barn men detta har ej har gått att ordna. En annan mamma tycker att aktiviteterna borde vara schemalagda och att det borde ligga mer ansvar på personalen att se till att det blir gjort. Bedömning Personal/organisation Villa Lindö behandlingshem har lång erfarenhet av att familjer med särskilda behov. Verksamhetens föreståndare har adekvat högskoleutbildning och erfarenhet. Personalen har varierad utbildningsnivå. Två behandlingsassistenter har ingen utbildning. Ledningen tycks stödja behovet av kompetensutveckling. Länsstyrelsen ser vikten av att föreståndaren stöttar viss personal att vidareutbilda sig så att Villa Lindö behandlingshem ska kunna fortsätta ge god vård och behandling till de inskrivna familjerna. Målgrupp Den målgrupp som Villa Lindö tar emot är mammor med barn eller gravida kvinnor. Hemmet vänder sig till mammor med psykiatriska, psykosociala och/eller missbruksproblem. Barnen är vid inskrivningen i åldrarna 0-12 år. Äldre syskon i åldern upp till 15 år kan även skrivas in. Inskrivningen sker i första hand enligt SoL, LVU eller LVM. Placeringar kan även ske enligt 34 KvaL. De inskrivna tillhör den målgrupp verksamheten enligt tillståndet har rätt att ta emot. Skolgång/utbildning Alla som är inskrivna i Villa Lindös behandlingsverksamhet har tillgång till skolgång eller förskola vare sig de är skolpliktiga eller inte. Länsstyrelsen finner att det i en av tre granskade akter finns skriftlig behandlingsplan/genomförandeplan där det framgår hur undervisning eller praktik är planerad för de inskrivna. De två andra akterna saknade behandlingsplan. I de andra två akterna finns sammanfattande anteckningar om förskolegången. De tre intervjuade socialsekreterarna var positiva till Villa Lindös arbete gällande de placerades undervisning och förskoleverksamhet.

BESLUT 17 (23) Kvalitet Under rubriken kvalitet ryms områdena: kvalitetssäkring, dokumentation om barnet, planering av barnets vård, samverkan, medvetenheten om god etik och respektfullt bemötande, rutiner för att hantera synpunkter och klagomål inom verksamheten. Verksamheten har använt sig av svensk sjukvårds kvalitetsindex för att utvärdera verksamhetens effekter för de inskrivna. Utvärderingen var då på handläggarplan. Verksamheten har kontinuerliga uppföljningar på individnivå var sjätte månad för inskrivna familjer. Verksamheten har en önskan om att kunna göra uppföljningar efter ett till två år efter utskrivning. Dokumentation om de inskrivna Länsstyrelsens aktgranskning visar att de familjer som var inskrivna hade dels egen pärm. Vissa delar fanns i pärmar som delades med de andra inskrivna. Dessa förvarades inlåsta, ej tillgängliga för obehöriga. Av de tre akter/pärmar som vi tittade närmare på var dokumentationen inte helt komplett. En av de tre granskade akterna hade behandlingsplan. I akterna fanns månadsrapporter som skrevs som ett uppföljningsdokument. I tre av akterna saknas placeringsbeslut från den placerande kommunen. I två av akterna saknades socialtjänstens utredning och vårdplan. I samtliga ärenden fanns journal som verksamheten skrev. Journalerna innehöll faktiska omständigheter och händelser men bara delvis beslut som fattats om de inskrivna. Journalerna var uppdelade i tre områden, en som rörde barnet(framförallt förskoleanteckningar), en som rörde familjen och en som rörde medicin. Sexuella övergrepp, psykisk eller fysisk misshandel fanns inte dokumenterade i journalanteckningarna. Personal och föreståndare beskrev i intervjuerna att i de fall detta inträffar journalförs det. I den behandlingsplan som fanns saknades vilka som deltagit i planeringen, när uppföljningen av behandlingsplanen skulle ske framgick ej. Det framgick inte av akterna huruvida barnen och föräldrarna kontinuerligt tagit del av den dokumentation som fanns kring dem. I en journal fanns en anteckning om att en mamma klagat men ej vad som hände med detta. Två av de tre intervjuade mammorna säger att de inte fått se eller tagit del av det som skrivits under de möten där de deltagit. Medvetenhet om god etik och respektfullt bemötande Såväl föreståndaren som personalen uppger att det finns etiska riktlinjer, dock inte skriftliga. Två av de intervjuade mammorna ansåg att det fanns etiska riktlinjer.

BESLUT 18 (23) Det finns även, anser personalen, föreståndaren och två av de inskrivna, en medvetenhet om och ett hänsynstagande till barnens sexuella identitet, barnens etnicitet och barnens rättigheter. Säkerhet Den enskilde skall tillförsäkras boende, vård och behandling av god kvalitet och kraven på säkerhet skall vara uppfyllda enligt 6 Kap 1 SoL och 2 Kap 1 SOSFS 2003:20. Riskfaktorer i vården är bland annat att sammanföra en grupp ungdomar med allvarliga beteendeproblem på grund av smitteffekt. En annan riskfaktor är att blanda ungdomar med olika grad av beteendeproblem(andreasson T, 2003 institutionsbehandlingar av ungdomar, Vad säger forskningen?). Inom området Säkerhet berörs om medvetenhet finns om den förhöjda risken för våld, kränkningar och övergrepp mellan barn som vårdas tillsammans. Granskningen visar att medvetenhet om riskerna finns, enligt både ledning och personal. Enligt föreståndarna och personalen så finns rutiner för klagomålshantering. Verksamheten har mammaforum där de inskrivna träffas utan personal. Tanken är att de där bland annat skall ta upp eventuella klagomål. Detta förs sedan vidare till personalmöten där klagomålen följs upp och åtgärdas. Två av mammorna som intervjuades anser att klagomål inte alltid tas upp eller att det dröjer väldigt länge innan det tas upp. Det är svårt som inskriven och veta vad personalen gjort för att åtgärda klagomålen. Personalen kan exempelvis svara att de ibland gör saker som de inskrivna inte kan se. De två socialsekreterarna som intervjuades ansåg att konflikter och klagomål följdes upp av HVB-hemmet. Föreståndaren och personalgruppen säger i intervju att det finns skriftliga rutiner för hur personalen skall agera om ett barn utsätts för fysisk och psykisk misshandel samt sexuella övergrepp. Denna rutin innehåller inte hur personalen skall agera om det är någon inom verksamheten som är förövare. Vilka särskilda insatser som kan erbjudas offret respektive förövaren samt hur detta då ska ordnas finns inte dokumenterat. Allt som avviker från det planerade anmäls till socialtjänsten enligt föreståndaren. Rutiner för att förebygga att ett barn utsätts för fysisk och psykisk misshandel samt sexuella övergrepp finns inte skriftliga. En förebyggande rutin som Villa Lindö har för att förebygga sexuella övergrepp är att inga män arbetar ensamma på kvällen. Man går heller inte in ensamma i de inskrivnas rum. För att förhindra och förebygga självskadebeteende hos de vuxna inskrivna eller barnen finns inga skriftliga rutiner. Föreståndarna menar att om en mamma är

BESLUT 19 (23) självskadebenägen erbjuds hon dialektiska beteendeterapi. Där överenskommer terapeuten och mamman att denne ska be om hjälp innan hon skadar sig själv. Skulle mamman trots allt skada sig själv så får hon ta ansvar över det. Personalgruppen säger i intervjun att de arbetar efter ett förhållningssätt som förhindrar och förebygger självskadebeteende. Psykisk misshandel får aldrig fortlöpa då personal uppmärksammat detta utan detta tas då alltid upp direkt och åtgärdas, enligt föreståndarna. I varje akt står det huruvida barnen är placerade enligt LVU eller SoL, detta är avgörande för hur man agerar vid en rymning. Om en förälder skulle avvika finns muntliga rutiner för hur personalen ska agera och precis som vid andra incidenter skrivs en avvikelserapport. Muntliga rutiner finns även gällande missförhållanden och konflikter inom verksamheten. Föreståndaren menar att det lyfts upp direkt med den det berör. Det finns ett personalansvar där. En socialsekreterare säger att denne frågat om vilka rutiner Villa Lindö har och anser sig därmed veta att de har rutiner för olika situationer. Den andra socialsekreteraren vet inte hur rutinerna ser ut men litar på att det finns rutiner. Denne säger att ett fritagningsförsök av en förälder inträffat och då skötte Villa Lindös personal sig precis som de borde. Två av de intervjuade mammorna har ingen kännedom om att det finns rutiner på Villa Lindö. Den tredje vet inte men säger att personalen agerar när det händer något. En säger att om en mamma inte sköter sitt barn tar inte personalen ansvar för barnet utan andra boende får gripa in. En annan mamma anser att personalen inte ingriper vid psykisk misshandel utan säger att det är mammans eget ansvar. Angående rutiner för att förebygga och förhindra att vårdnadshavaren eller barnet skadar sig själva säger en mamma- man kan hålla sig undan på rummet utan att någon kommer in under stor del av en dag, även tillsammans med sitt barn. En av de intervjuade anser att det förekommer mycket kränkningar och övergrepp mellan barn och vuxna som är placerade på Villa Lindö. Denne upplever att personalen ignorerar mycket och ser mellan fingrarna. En annan av de intervjuade mammorna säger att de just nu tagit upp med personal frågor kring fysisk misshandel. Hon säger att de boende känner att personalen lägger över det på de inskrivna och att det saknas rutiner för vad som ska göras vid fysisk misshandel. En mamma tror att det finns rutiner för att hantera konflikter som uppstår inom verksamheten. De andra två säger att det inte finns detta. En säger att de anställda är mesiga. Det blir inga konsekvenser av de inskrivnas handlande. Den andre berättar att en inskriven mamma bråkat med de andra mammorna men personalen gjorde ingenting, trots att de andra initierat krismöten. En mamma vill även tillägga att personalen inte följer det städschema som finns. Länsstyrelsen gör bedömningen att Villa Lindö i hög grad saknar skriftliga rutiner i både förebyggande syfte och för användning då incidenter skett.

BESLUT 20 (23) Skriftliga ordningsregler finns enligt såväl föreståndare, personal som de intervjuade mammorna. Vid Länsstyrelsens granskning framkommer att såväl ledning som personal och två av de intervjuade mammorna är överens om att familj och nätverk är delaktiga i barnens och vårdnadshavarens vård. Det går ej att utläsa i några av de granskade behandlingsplanerna/genomförandeplanerna på vilket sätt som familj och nätverk ska vara delaktiga i barnens och vårdnadshavarens vård. Kontroll i Rikspolisstyrelsens register görs vid anställning av personal samt då personal anlitas för andra uppdrag. Registerutdrag tas ej löpande under anställningen. Lokalerna är av god kvalité anser både personal och föreståndare. Utemiljön kan förbättras och det finns en plan för hur detta skall ske. Två av de inskrivna anser att lokalerna och utrustningen är av god kvalité. Den tredje intervjuade anser att det finns brister. I dennes rum saknas petsäkra kontakter. Denne menar att renligheten brister exempelvis genom att golven i allmänna utrymmen är väldigt skitiga. För sju månader sedan gick information ut om att nya gungor skulle ordnas men inget har ännu hänt. Säkerhetsföreskrifter fanns och skyddsutrustning användes. Delaktighet Att barnen är delaktiga i beslut i samband med behandling är en viktig grund för en god behandling. Delaktighet för ett enskilt barn kan innebära att vara närvarande vid ett möte. För ett annat barn kan det innebära att vara inblandad i beslutsprocessen. I samband med möten är det även viktigt för barnen att få information om syftet med ett möte och att de vuxna försäkrar sig om att barnen förstår orsak till och innebörden i det som beslutats. Bedömningsvariablerna inom bedömningskriterierna är uppbyggda utifrån en delaktighetsmodell utvecklad av H Shier, 2001. Barnens möjligheter till delaktighet är av Shier indelad i fem olika nivåer: 1. Vuxna lyssnar på barnen 2. Barn får stöd i att uttrycka sina åsikter 3. Hänsyn tas till barnens åsikter (utifrån sina individuella förutsättningar) 4. Barn är inblandade i beslutsprocesser 5. Barn delar makt och ansvar när beslut ska fattas.

BESLUT 21 (23) Begreppen används enligt Shier för att analysera organisationens sätt att erkänna sig till principerna om barns delaktighet och medbestämmande. Nivå 1-3 bedöms som ett minimum för att följa FN:s konvention om barnens rättigheter. De tre intervjuade mammorna anser att något slags möte ägde rum vid inskrivningen eller i tidsmässig närhet till den. På detta möte anser två stycken att deras barns behov blev tydliga och barnens röst blev hörda. Möte mellan socialtjänsten och personal från Villa Lindö samt inskriven skedde med jämna mellanrum enligt de tre intervjuade. Barnen deltog inte alltid i dessa. I de tre granskade akterna framkom inga anteckningar om inskrivningsmöte för familjen utan ett inskrivningsmöte mellan mamma och läkaren. Vid inskolningen i förskolan berörs dock att barnen deltagit i hur behandlingen planerats och vid uppföljningar av behandlingen. Ett barn har tydligt sagt ifrån och varit arg enligt en dokumentation från förskolan. Länsstyrelsens bedömning är att Villa Lindö behandling tydligare behöver visa att de vuxna lyssnar på de inskrivna barnen, exempelvis inskrivningsmöte för barnen. Det är viktigt att barnen inte blir åsidosatta när barn och föräldrar vårdas tillsammans. Hälsa Av de granskade akterna finns det anteckningar om barnets hälsa i aktens månadsrapport. En akt innehöll behandlingsplan men där fanns ingen punkt där barnets fysiska hälsa berörs. Två av de tre intervjuade mammorna anser att de och barnen får stöd i att sköta den fysiska hälsan. En mamma berättar att under dennas placering är det bara hon och en till som gått till BVC regelbundet. I en akt finns anteckningar som rör tandhälsan, i utvecklingssamtal från förskolan. Ingen av de intervjuade mammorna ansåg att de fick stöd i att ta ansvar och sköta tandhälsan. En mamma säger att det oftast tas för givet av personalen. I den akt i vilken det fanns behandlingsplaner, fanns det noteringar om den placerades kosthållning. I de andra två akterna finns detta område upptaget i månadsrapport och i vissa daganteckningar. Sovtiderna är fasta men varierar utifrån barnens ålder. Det finns lite dokumenterat kring barnens sömnbehöv. I de granskade akterna berördes den psykiska hälsan och psykiska behov togs upp akterna. I en akt finns det nämnt i behandlingsplanen, i de andra två i månadsrapporten som känslomässig värme. Att barnens behov följs upp vid behandlingskonferenser finns att läsa i förskolepärmen och i utvecklingssamtal från förskolan. Länsstyrelsen bedömer att det är viktigt att även frågorna om tandvård och sömn berörs kontinuerligt vid behandlingskonferenserna. Även om förhållandena vid