Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (12) 2016-01-01 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i förskolan ska ha samma rättigheter flickor som pojkar och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Bristande tillgänglighet är också en grund för diskriminering från och med 1 januari 2015. Alla barn har rätt att vistas i förskolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Varje år upprättas en plan på alla förskolor. Det som står i likabehandlingsplanen ska ske i verksamheten.
Sida 2 (12) Arbetet med likabehandling mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier regleras i: o Skollagen 6 kap (2010:800), o Diskrimineringslagen (2008:567 ändrad 2014:958) o Förordning (2006:1083 ändrad 2011:681) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. o Läroplanen o Barnkonventionen o Stockholms stads förskoleprogram framtidens förskola Enligt skollagen och diskrimineringslagen är all personal inom förskolan som kommer i kontakt med barn skyldiga att arbeta målinriktat för att motverka, förebygga och förhindra att kränkande handlingar, diskriminering och trakasserier förekommer på förskolan. Om detta ändå skulle inträffa ska omständigheterna utredas, dokumenteras och åtgärder föreslås för att förhindra att det upprepas. Skadestånd kan utgå till den som diskriminerats/ kränkts, om personalen i förskolan åsidosätter sina skyldigheter enligt lagen. Vårdnadshavaren kan göra en anmälan till Statens skolinspektion eller Diskrimineringsombudsmannen. Skolinspektionen och barn- och elevombudet (BEO) har tillsynsansvar för bestämmelserna i skollagen. Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsyn av bestämmelserna i diskrimineringslagen. Diskriminering Diskriminering är när personalen i förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Beskrivning av diskrimineringsgrunderna - deo Bristande tillgänglighet är också en grund för diskriminering sedan 1 januari 2015. Bristande tillgänglighet innebär att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att man inte har vidtagit skäliga
Sida 3 (12) åtgärder för tillgänglighet för att personen i fråga ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Trakasserier Trakasserier är när personal eller barn kränker ett barns värdighet och kränkningen har samband med diskrimineringsgrunderna. Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av en förälders sexuella läggning, funktionsnedsättning med mera. Kränkande behandling Kränkande behandling är när personal eller barn kränker ett barns värdighet, men kränkningen har inte samband med någon diskrimineringsgrund. När man bedömer kränkande behandling mellan barn fäster man stor vikt vid barnets upplevelse. Förskolan ska alltid utreda om barnet blivit kränkt. Här tas hänsyn tas till barnens ålder. Det vanliga är att det inte är frågan om kränkande behandling men däremot snarast fråga om bristande tillsyn från personal. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när någon kommer) texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier) mobbning (upprepade kränkningar i avsikt att tillfoga någon annan skada eller obehag)
Sida 4 (12) Utvärdering av föregående års plan Genomfördes de åtgärder som föreslogs i förra årets plan? Är ni nöjda med resultatet? Vad behöver förbättras? Förskolans utvärdering beskrivs här: Vi har genomfört alla åtgärder i förra årets plan. Vi känner oss nöjda och handlingskraftiga. Detta år tänker vi fördjupa vårt arbete med litteratur för alla barn på förskolan. Vi vill göra litteraturen mer lättillgänglig för alla barn på förskolan. Vi vill använda litteraturen som inspiration att fördjupa alla människors rättigheter. Knyta an litteraturen till det pågående projektarbetet, hållbar utveckling samt till diskrimineringsgrunderna. Diskutera: Var går gränsen mellan befogade tillrättavisningar och kränkande behandling? Främja barns lika rättigheter och möjligheter Det främjande arbetet är förskolans värdegrundsarbete utifrån läroplanen och finns i förskolans förhållnings- och arbetssätt. Det är en del i det vardagliga, långsiktiga arbetet på förskolan. Att främja är att förstärka respekten för allas lika värde och skapa förståelse för det som är annorlunda. Det kan också vara till exempel kompetensutveckling för personalen om diskrimineringsgrunderna. Förskolans främjande arbete beskrivs här: Vi arbetar aktivt utifrån de sju diskrimineringsgrunderna (Kön, Könsidentitet, Sexuell läggning, Funktionsnedsättning, Etnisk bakgrund, Religion/Trosuppfattning samt Ålder) där alla ges likvärdiga möjligheter. Vi har en utvecklingsgrupp som fokuserar på likabehandling (en processinriktad fortbildning för pedagogerna) där vi diskuterar och tar upp frågor i anslutning till likabehandlingsplanen. Den är drivande i arbetet men alla pedagoger på förskolan är delaktiga. Vi vill skapa en trygg förskolemiljö och förstärka respekten för allas lika värde att skapa ett gott socialt klimat. Detta gör vi bl.a genom att: med fokus på likabehandling.
Sida 5 (12) diskrimineringsgrunderna. n vila på de sju böcker på olika språk, vi har barnens egna flaggor från deras respektive länder uppsatta. tydliggör vårt arbete med likabehandlingsplanen. a föräldrar, där vi Kartläggning Hur har kartläggningen har gått till och vilka slutsatser om verksamheten drar ni utifrån kartläggningen. Vad visade kartläggningen att ni behöver jobba vidare med som mål nästa år? Underlag för kartläggningen kan vara: o o o o o o Organiserade och väl förberedda samtal med barn och personal om trygghet och trivsel. Konfliktsituationer Vårdnadshavares/barns synpunkter Utvecklingssamtal/föräldramöten med workshops/föräldraråd RISK-incidenter och barnskyddsronder Kartläggning av riskområden enligt HUS-modellen
Sida 6 (12) Analys av kartläggningen I vilka situationer känner sig barnen otrygga, kränkta eller diskriminerade? På vilka platser? Har ni haft situationer där barn blivit kränkta eller diskriminerade enligt någon av diskrimineringsgrunderna? Utvärdera tidigare insatser, har de haft önskad effekt? Var går gränsen mellan befogade tillrättavisningar och kränkande behandling? Förskolans beskrivning och analys av kartläggningen: Genom att göra en kartläggning av verksamhetens litteratur på förskolan har vi möjlighet att exemplifiera områden för barnen där risk för kränkning, diskriminering och trakasserier kan förekomma. Den analys vi har gjort handlar om att vi diskuterat hur barnen trivs på förskolan och vilka barn som leker med varandra. Vi kan se att vissa barn leker bra med varandra medan andra har lite svårare att komma in i vissa lekar. Vi har tagit del av vårdnadshavarnas synpunkter genom: Vi har gjort iakttagelser samt observationer av barns samspel (mellan varandra och personal): Vid aktiviteter inomhus/ utomhus
Sida 7 (12) Förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Det förebyggande arbetet utgår från analys av kartläggningen av den tidigare planen och händelser som inträffat under året till exempel incidenter i RISK. Vad visade kartläggningen att ni behöver jobba vidare med som mål i nästa års plan? Kan insatser till exempel planeras tillsammans med barnen. Förskolan beskriver sina mål för nästa år här: Mål: Vi använder litteratur anpassat för barnen som inspiration och utgångspunkt för att exemplifiera diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Arbetssätt: Vi kommer att använda oss av estetiska läroprocesser så som, dans, måleri, musik, filosofiska samtal för att fördjupa och problematisera samt öppna upp fler sinnen i kontakt med exemplen i litteraturen. Detta för att barnen ska få en möjlighet att förstå hur olika vi kan tänka och att alla olikheter blir en rik tillgång på förskolan. Vi vill använda oss av leken som en metod för att fördjupa och utmana barnens erövrade kunskaper. Uppföljning: Kommer att ske en gång i månaden på våra arbetslagsträffar Ansvar: De som är drivande och ansvariga att uppföljning sker är likabehandlingsgruppen på förskolan När insatserna ska genomföras: under hela året 2016
Sida 8 (12) Upptäcka/utreda/Åtgärda Upptäcka: Via dagliga samtal enskilt och/eller i grupp, observationer och utvecklingssamtal. Misstanke om kränkning tas alltid på allvar och följs upp. Vi pedagoger måste ständigt reflektera kring vårt eget förhållningssätt till barnen, både enskilt och tillsammans med andra. Vi kan hjälpa varandra och synliggöra vårt bemötande och agerande i olika sammanhang. Utreda: När kränkningar förekommer är det högsta prioritet att personalens förhållningssätt och organisation genomlyses för att ge en förbättring. Så snart förskolan får kännedom om att kränkningar har eller kan inträffa ska utredning sättas igång. Kränkning mellan barn 1. Vuxna genomför ett kartläggningssamtal med de inblandade för att reda ut vad som hänt. 2. Pedagogerna kartlägger hur barngruppen ser ut, den dagliga strukturen och hur personalen organiserar sig. 3. Pedagogerna tar kontakt med förskolechef och vid behov förskolepsykolog eller specialpedagog (föräldrar om det är relevant) för stöd i analys- och utvecklingsarbetet. 4. Beslut om åtgärd tas gemensamt med de berörda. 5. Uppföljningssamtal med de inblandade sker efter överenskommen tid. Ansvariga är de som genomfört det inledande kartläggningssamtalet. 6. Om ingen förändring sker ska ett nytt möte med förskolechef, pedagoger, förskolepsykolog och eventuellt föräldrar och barn bokas. 7. Förskolechefen ansvarar för att socialtjänstanmälan görs vid misstanke om att ett barn far illa eller om annan allvarlig kränkning sker. Dokumentera Punkt 1-5 dokumenteras av berörd pedagog för framtida behov av uppföljning. Punkt 6 dokumenteras av förskolechef.
Sida 9 (12) Vuxnas kränkning av barn Om personal misstänks för kränkning av ett barn ansvarar förskolechefen för utredningen. 1. Förskolechefen samlar information om händelsen. 2. Förskolechefen och/eller kollega genomför samtal med de inblandade. 3. Berörda föräldrar/vårdnadshavare kontaktas. Facklig representant kontaktas för den vuxne. 4. Uppföljning inom överenskommen tid. Dokumentera Punkt 1-4 dokumenteras av förskolechefen. Dokumentera/åtgärda: Dokumentera gärna på förvaltningens blankett för Dokumentation för utredning av kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Följa upp: Dokumentera också hur och när ni tänker följa upp föreslagna åtgärder på samma blankett. Följa upp på förvaltningen: Om förskolan har haft en anmälan till Skolinspektionen/beo skrivs ett yttrande till Sociala delegationen. De föreslagna åtgärderna följs sedan upp tillsammans med förvaltningen. Har förskolan dokumenterat någon utredning om kränkning, diskriminering eller trakasserier under året?
Sida 10 (12) Ansvarsfördelning - anmälningsplikt Förskolechef Annacarin Haeggman ansvarar för att likabehandlingsarbetet genomförs, att planen årligen följs upp och en ny upprättas. Förskolechef är skyldig att anmäla om barn är utsatt för kränkning/diskriminering till chefen för Förskoleavdelningen. Personal När personal får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling/diskriminering är hen skyldig att anmäla händelsen till förskolechefen. Enligt skollagen och diskrimineringslagen är all personal inom förskolan skyldiga att arbeta målinriktat för att motverka, förebygga och förhindra att kränkande handlingar, diskriminering och trakasserier förekommer på förskolan. Lagarna omfattar all personal som kommer i kontakt med barn det vill säga även till exempel köks- och städpersonal. Avdelningschef Avdelningschef är skyldig att anmäla händelsen till stadsdelsnämnden som är ytterst ansvarig. Barn, vårdnadshavare och personals delaktighet Förskolan beskriver hur barnen, vårdnadshavare och personalen varit delaktiga i likabehandlingsarbetet: Förskolan ska tillsammans med föräldrarna lägga grunden till att barnet utvecklas till en öppen, hänsynsfull människa med förmåga till inlevelse och till samverkan med andra, i stånd att komma fram till egna omdömen och problemlösningar. Barnens delaktighet: alla människors lika värde. lärande av empati och social kompetens. (en av metoderna är Start/Stegvis) om problem uppstår och uppleva att de kan påverka sin situation. Vårdnadshavares delaktighet:
Sida 11 (12) Likabehandlingsplanen ska finnas tillgänglig på varje avdelning bland föräldrainformation. Regelbundet föra diskussioner med vårdnadshavare i jämställdhetsfrågor och alla människors lika värde. Personals delaktighet: Sker genom återkommande diskussioner och reflektioner i arbetslaget. Utgår från dokumenterande exempel utifrån verksamhetens vardagsituationer samt styrda aktiviteter.
Sida 12 (12) Kommunikation Planen ska innehålla rutiner för när och hur informationen ska spridas till personal, vårdnadshavare och barn. Barn och vårdnadshavare ska veta vem man vänder sig till på förskolan om ett barn är utsatt för kränkning/diskriminering och vilka rutiner som gäller. Här beskriver förskolan hur informationen om planen sprids till barn, vårdnadshavare och personal: Tillsammans med barnen pratar vi om hur man blir vänner och tillsammans för vi samtal kring barnens rättigheter och fångar upp vilka kopplingar barnen själva gör i sin vardag på förskolan. Likabehandlingsplanen presenteras på höstterminens föräldramöten och diskuteras på förskolerådet och finns sedan tillgänglig bland föräldrainformationen i varje entré och på förskolans hemsida. Ledningsgrupperna på respektive förskola, introducerar den nyskrivna likabehandlingsplanen för övriga medarbetare. Representanter för likabehandlingsgruppen driver utvecklingen av likabehandlingsarbetet på förskolans arbetsplatsträffar tillsammans med pedagogiska utvecklingsledaren som stöd.