G Landstinget Halland ~ I ICQ Q fy Tjänsteskrivelse w S ( rypp ~t~ 7Od~ v5 Datum Diarienummer 2007-01-10 Ls 060273-1 II. Göran Jonsson, finansdirektör Ekonomiavdelningen Tfn 035-13 48 67 Goran.I.jonsson@Ithalland.se Landstingsstyrelsen Yttrande över Trafikförsörjningsplan 2007-2008 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen avger yttrande till Hallandstrafiken AB enligt upprättat förslag. Bakgrund Landstinget Halland har erhållit Trafikförsörjningsplanen 2007-2008 från Hallandstrafiken AB för yttrande. Trafikförsörjningsplanen (ettårig) är ett av de fyra styrdokument som Hallandstrafiken arbetar med. De övriga är marknadsplan (treårig), rambudget (ettårig) och driftbudget (ettårig) Riktlinjerna för Trafikförsörjningsplanen anges i Marknadsplanen. I övrigt baseras Trafikförsörjningsplanen på synpunkter som kommit till Hallandstrafiken från allmänheten, kommunernas kontaktpersoner och entreprenörerna samt egen personal. Inledningsvis ges en kort beskrivning av de olika trafikslagen samt en linjevis beskrivning med planerade förändringar. Vid förslag om förändrad trafik kompletteras beskrivningen med en ekonomisk bedömning. I övrigt redovisas i planen grunderna för prissättning, milj öskyddande åtgärder och handikappanpassning av kollektivtrafiken samt viss redogörelse för den anropsstyrda trafiken. Då Hallandstrafiken även ansvarar för färdtjänsten i Falkenbergs, Varbergs och Laholms kommuner finns en beskrivning av densamma i planen. Under avsnittet "Närtrafik" beskrivs en utbyggd kollektivtrafik i glesbygd. Förändringar i linjetrafiken Trafikförsörjningsplanen innehåller förändringar i linjetrafiken, som innebär nettokostnadsförändringar 2007 i förhållande till Rambudget 2007 enligt 1 (3) www.lthalland.se/handlingar
följande. Kostnaderna 2007 är för andra halvåret och medför helårseffekt 2008. Trafikförändringar Kommun Kostnad 2007 (kr) Laholm 20.000 Halmstad - Hylte - 15.000 Falkenberg - Varberg 205.000 Kungsbacka 225.000 Landstinget 360.000 De största trafikförändringarna planeras i Varberg och Kungsbacka. Inom Varbergs kommun planeras utökad trafik mellan Varberg och Ullared för att förbättra möjligheterna till arbetspendling samt ny tur Varberg-Bua-Frillesås och åter. Inom Kungsbacka kommun planeras på grund av många resande två nya dubbelturer på morgonen och eftermiddagen för linjen Frillesås-Fjärås- Kungsbacka samt ny tur på morgonen på linjen Kungsbacka-Fjärås. Kommentarer Pågående och föreslagna insatser vad gäller miljöskydd och handikappanpassning är väsentliga och viktiga delar i planen och är i linje med tidigare planering. Landstinget har inget att erinra mot innehållet i nämnda avsnitt. Detta gäller även beträffande ambitionen att införa ett nytt prissystem, som baseras på mer differentierade avståndsberoende priser, där kunden alltid betalar för varje resa samt något slag av prenumerationssystem som gynnar trogna kunder. Prissättningen för resande på Västkustbanan samt över länsgränsen mot Skåne kommer också att ses över. De i planen redovisade förändringarna i linjetrafiken innebär ökade nettokostnader för landstinget med 360.000 kr för 2007. Med helårseffekt växer beloppet till 720.000 kr 2008. Det av landstingsfullmäktige anvisade budgetbeloppet för 2007 för Hallandstrafiken AB upptogs i enlighet med Hallandstrafikens förslag till rambudget för 2007. När Hallandstrafiken erhållit slutliga budgetförutsättningar för 2007 från Västtrafik avseende Kungsbackatrafiken innebar dessa lägre kostnader med 500.000 kr än vad som antogs i rambudgetförslaget. Detta innebär att anvisat budgetbelopp för 2007 för Hallandstrafiken AB inrymmer ovan redovisade kostnader för förändringar i linjetrafiken för 2007. Sammanfattningsvis kan konstateras att föreslagna förändringar i linjetrafiken stöder och stimulerar ett ökat resande och förbättrade möjligheter till 2 (3) www.lthalland.se/handlingar
arbetspendling samt att kostnadsökningarna för landstinget 2007 ryms inom anvisat budgetbelopp för 2007. Mot bakgrund härav tillstyrkes Trafikplanens förslag till förändringar i linjetrafiken 2007. I det efterföljande lämnas förslag till yttrande från Landstinget Halland till Hallandstrafiken AB. j änstem ann altidningen 7 5 / Catari a Dahlöf Landstingsdirektör J.'.ri ' Anette : nriksson Ekonomidirektör 3 (3) www.lthalland.se/handlingar
G Landstinget Halland Tjänsteskrivelse Datum 2007-xx-xx Diarienummer [Diarienummer] Konsult & stöd Göran Jonsson, finansdirektör Ekonomiavdelningen Tfn 035-13 48 67 Goran.ljonsson@lthalland.se Hallandstrafiken AB Sandgatan 5 A 311 31 Falkenberg Trafikförsörjningsplan 2007-2008 Landstinget Halland har erhållit Trafikförsörjningsplan 2007-2008 från Hallandstrafiken AB för yttrande. Landstingsstyrelsen vill därför yttra sig enligt följande. Yttrande Pågående och föreslagna insatser vad gäller miljöskydd och handikappanpassning är väsentliga och viktiga delar i planen och är i linje med tidigare planering. Landstinget har inget att erinra mot innehållet i nänmda avsnitt. Detta gäller även beträffande ambitionen att införa ett nytt prissystem, som baseras på mer differentierade avståndsberoende priser, där kunden alltid betalar för varje resa samt något slag av prenumerationssystem som gynnar trogna kunder. Likaså att prissättningen för resande på Västkustbanan samt över länsgränsen mot Skåne kommer att ses över. De i planen redovisade förändringarna i linjetrafiken innebär ökade kostnader för landstinget med 360.000 kr för 2007. Med helårseffekt växer beloppet till 720.000 kr 2008. Landstinget tillstyrkte Hallandstrafikens förslag till rambudget för 2007 och landstingsfullmäktige har anvisat medel i enlighet härmed. Senare erhållna budgetförutsättningar från Västtrafik avseende Kungsbackatrafiken innebär enligt uppgift från Hallandstrafiken 500.000 kr i lägre kostnader 2007 för landstinget än vad som upptogs i rambudgetförslaget. Då föreslagna förändringar i linjetrafiken stöder och stimulerar ett ökat resande och förbättrade möjligheter till arbetspendling, samt att 1 (2) www.lthalland.se/handlingar
kostnadsökningarna för landstinget 2007 ryms inom anvisat budgetbelopp, tillstyrkes Trafikplanens förslag till förändringar i linjetrafiken 2007. Landstingsstyrelsen Mats Eriksson Landstingsstyrelsens ordf Catarina Dahlöf Landstingsdirektör 2 (2) www.lthalland.se/handlingar
Hallandsfrafken REMISS Falkenberg 2006-12-21 Kommunerna i Hallands län Landstinget Halland TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPLAN 2007-2008 Hallandstrafiken AB översänder Trafikförsörjningsplan 2007/08 för yttrande. Hallandstrafiken AB skall enligt "Lag om ansvar för viss kollektiv persontrafik" (1997:734) varje år upprätta en trafikförsörjningsplan, som beskriver omfattningen av trafiken, grunderna för prissättningen och åtgärder för handikappanpassningen av trafiken. Om en eller flera kommuner överlåtit ansvaret för färdtjänsten och riksfärdtjänsten till trafikhuvudmannen ska trafikförsörjningsplanen även omfatta dessa resor. Trafikförsörjningsplanen (ettårig) är ett av de fyra styrdokument som Hallandstrafiken arbetar med. De tre övriga är: Marknadsplan Rambudget Driftbudget Riktlinjerna för Trafikförsörjningsplanen anges i Marknadsplanen. I övrigt baseras Trafikförsörjningsplanen på synpunkter som kommit till Hallandstrafiken från allmänheten, kommunernas kontaktpersoner och entreprenörerna samt egen personal. I Trafikförsörjningsplanen ges först en kort beskrivning av de olika trafikslagen varefter en linjevis beskrivning görs. I denna framgår bland annat linjens huvudsakliga trafikeringsuppgift, antalet resor (påstigande) föregående trafikår samt planerade förändringar. I de fall det finns förslag till förändrad trafik kompletteras beskrivningen med en ekonomisk bedömning. I övrigt framställs i planen grunderna för prissättning, miljöskyddande åtgärder och handikappanpassningen av kollektivtrafiken samt viss redogörelse för den anropsstyrda trafiken. Eftersom kommunerna Falkenberg, Varberg och Laholm har överflyttat huvudmannaskapet för färdtjänst och riksfärdtjänst till Hallandstrafiken, beskrivs den trafiken särskilt i Trafikförsörjningsplanen. För länets övriga kommuner gäller att de skall upprätta en egen trafikförsörjningsplan för aktuell trafik i enlighet med 6 i "Lag om ansvar för viss kollektiv persontrafik" (1997:734) som anger följande: "Omfattningen av trafik enligt lagen (1997:736) om färdtjänst och lagen
2(2) (1997;735) om riksfärdtjänst och grunderna för prissättningen för resor med sådan trafik skall anges i en trafikförsörjningsplan som kommunen årligen antar efter samråd med trafikhuvudmannen och landstinget i länet." Under året gjordes en förändring i konsortialavtalet för Hallandstrafiken där den extra bolagsstämman to : 'bort. Trafikförsörjningsplanen kommer nu i stället att fastställas på bolagets styrelse den 29 mars efter att ägarnas remissvar behandlats. Hallandstrafiken kommer att behandla denna remiss, Trafikförsörjningsplan 2007/08, på styrelsens arbetsutskott den 19 mars 2007 för fastställande på styrelsemöte den 29 mars 2007. Med refererande till ovanstående tidsplan emotser Hallandstrafiken AB ert remissvar senast 2007-03 Bruno Andersson Planeringschef
Remissutgåva 2006-12-15/BA TRAFIKFÖRSÖRJNINGS PLAN 2007-2008 För Hallandstrafiken AB
Trafikförsörjningsplanens förutsättningar Trafikhuvudmannen är skyldig enligt "Lag om ansvar för viss kollektiv persontrafik" (1997:734) att varje år upprätta en trafikförsörjningsplan, som beskriver omfattningen av trafiken, grunderna för prissättningen och åtgärder för handikappanpassningen av trafiken. Om en eller flera kommuner överlåtit ansvaret för färdtjänsten och riksfärdtjänsten till trafikhuvudmannen ska trafikförsörjningsplanen även omfatta dessa resor. Trafikförsörjningsplanen (ettårig) är ett av de fyra styrdokument som Hallandstrafiken arbetar med. De tre övriga är en treårig Marknadsplan, Rambudget och Budget. Riktlinjerna för Trafikförsörjningsplanen ges i Marknadsplanen. Hittillsvarande arbete Trafikplaneringen har under en följd av år bland annat baserats på synpunkter som kommit Hallandstrafiken tillhanda genom allmänheten, kommunernas kontaktpersoner och från entreprenörerna. Dessa är även framdeles viktiga i planeringsarbetet. Synpunkterna har sedan prövats i samband med årliga trafikplaner gentemot ägarna. Kort beskrivning av trafiken Landsbygdstrafik Linjenätet i Halland är uppbyggt för att tillgodose grundskole- och gymnasieskjutsar, arbetspendling, serviceresor samt resor av social karaktär (främst glesbygdens behov av kontakt med kommuncentra). Huvuddelen av linjenätet tillgodoser kraven på ett tillfredsställande sätt. Emellertid finns ett antal linjer som närmast är att betrakta som skolskjutsar. På dessa linjer är intäkterna från betalande resenärer låga. Linjerna fyller emellertid ett behov för glesbygdsbefolkningen. Läggs linjerna ner och körs som rena skolskjutslinjer krävs komplettering med anropsstyrd trafik vilket sannolikt ökar kostnaden för samhället som helhet. Hallandstrafiken har gjort en översyn av de större linjerna. Linje 652 Varberg-Falkenberg och 555 Falkenberg-Ullared-Älvsered var de första som förändrades på så sätt att linjen fick en enhetlig linjesträckning, tätare turer med jämna avgångstider (så kallad styv tidtabell) och kortare körtider. Utfallet har till dags dato givit en resandeökning på över 100% på bägge linjerna. Efter detta har en genomgång gjorts av "stomlinjerna" i länet på motsvarande sätt och gett betydande resandeökningar. På de större linjerna infördes låggolvbussar från och med att det nya avtalet med trädde ikraft. För närvarande är i princip samtliga bussar av låggolvstyp i Hallands län. Resandet i landsbygdstrafiken utvecklas fortfarande på ett positivt sätt och har på de senaste 12 månaderna uppnått "all time high" och passerat 2 000 000 resor exklusive resande med skolkort.
Resande landsbygd, exkl VKB och skol 2100000 2000000 1900000 1800000 1700000 1600000 1500000 db ^b db q b,ob db b b b h & h h 0 5 h aa ryam Aryȯ ~ a ryas` ti,'q vao bry a os (b ~agj\ 0,N o g o of' ) oa c c ia Få Figur: Resande i landsbygdstrafiken januari 2002-oktober 2006 6 t - t).bg) bvȯ~ baq \Ob` Aba o,e a a u y a vaq ~ ~a a,, o, E ~ 6au 5 eb o a aa Q 'fia eo F yaq ao.,' o O ~ O Hallandstrafiken vill göra kommunerna uppmärksamma på att restidsförlängningar till följd av hastighetsdämpande åtgärder, ändrade gatusträckningar, stora cirkulationsplatser mm gör att busstrafiken får längre körtider och som följd av detta ökade kostnader. Som exempel kan nämnas linje 350 förbi Flygstaden i Halmstad. Omläggningen har inneburit att kostnaden för att trafikera linjen ökat med ca 300 000 kr på ett år utan att trafikutbudet förändrats. Kollektivtrafikens konkurrenskraft gentemot bilen försämras genom att bussen ofta måste göra avstickare från huvudleden vid trafikomläggningar medan biltrafiken kan utnyttja tidsvinsten med ny vägsträckning. Ett annat exempel är den nya cirkulationsplatsen vid Tångakrysset i Falkenbergs kommun. Genom förlängd körsträcka i cirkulationsplatsen för busstrafiken mot Ullared ökar trafikkostnaden med ca 50 000 kr per år. Kompletteringstrafik (BussPlus) Hallandstrafiken ansvarar för den så kallade kompletteringstrafiken i länet, benämnd BussPlus. BussPlus är till för de personer som av geografiska skäl inte har tillgång till den ordinarie kollektivtrafiken. Denna trafik är enligt definition anropsstyrd, det vill säga den beställs i förväg. De regler som gäller är att kunden skall vistas minst 2 km från närmsta busshållplats. Då har man rätt att nyttja BussPlus 2 bestämda dagar/ vecka till närmsta tätort eller busslinje. Priset per resa är detsamma som för en zon i linjetrafiken. Beställning av BussPlusresa görs till Hallandstrafikens beställningscentral, utom för Kungsbacka kommun. I Kungsbacka sker beställning direkt till taxi.
Närtrafik Närtrafik är anropsstyrd trafik i glesbygd och en utvecklad BussPluss trafik. Denna trafik är tänkt att ersätta BussPlus efter hand som samordning sker mellan linjetrafiken och färdtjänsten/sjukresorna. Trafikering är då tänkt att ske med ett antal dagliga turer in till närmsta samhälle med servicefunktioner alternativt till kommuncentra. Samordning kommer att ske mellan resenärer utan funktionshinder med de som har funktionshinder samt sjukresenärer. Närtrafikutredningen: Hallandstrafiken genomförde under hösten 2003 en Närtrafikutredning med syftet att med Laholm som förebild utreda förutsättningarna att införa Närtrafik i länets kommuner genom att samordna linjetrafik, skolskjuts, färdtjänst och sjukresor. Förutsättningen var att införandet skall kunna ske inom totalt sett givna ekonomiska ramar för den samhällsbetalda trafiken. Utredningens remissvar var odelat positiva att Hallandstrafiken skall gå vidare och på sikt införa Närtrafik i länets kommuner. I utredningen konstaterades att de största besparingarna kan göras genom samordning av skoltider samt samordnad upphandling av skolskjutsar och övrig anropsstyrd trafik Hallandstrafiken genomför under hösten 2006 en gemensam upphandling av anropsstyrd trafik, skolskjutsar och viss linjetrafik Gemensam skolskjutsupphandling genomförs för kommunerna Varberg, Halmstad, Laholm och Hylte. -Utgångspunkten för Närtrafiken är bussarnas tidtabell och att ansluta Närtrafiken till bussarnas avgångstider vid de noder som tas fram. Hallandstrafiken arbetar tillsammans med Falkenbergs kommun med en utveckling av Närtrafik i kommunen med möjlig trafikstart efter sommaren 2007. För att uppnå en acceptabel ekonomi behöver kopplingen till färdtjänsten belysas. Särskild kollektivtrafik Hallandstrafiken är huvudman för den Särskilda kollektivtrafiken (färdtjänst/riksfärdtjänst) i tre av länets kommuner, Varberg, Falkenberg och Laholm. Hallandstrafiken och Halmstads kommun diskuterar för närvarande hur och när ett överförande kan ske. Trolig tidpunkt är under våren 2007 under förutsättning av beslut både i kommunfullmäktige samt hos Hallandstrafiken. Detsamma gäller diskussionerna med Hylte kommun. Persontrafik på järnväg Viskadalsbanan: Denna järnväg går mellan Borås och Varberg. Trafiken på banan ingår i ett västsvenskt tågsystem, VÄSTTAG, med anslutningar via Borås mot Herrljunga -Uddevalla samt med byte i Herrljunga mot Stockholm. Hallandstrafiken, Västtrafik, Jönköpings Länstrafik, Länstrafiken i Örebro och Värmlandstrafik arbetar med framtida trafikering i västra Sverige kallat "Tåg i Väst. Trafiken under samlingsnamnet Västtåg trafikeras av SJ AB. Parterna har löst ut den option som finns i avtalet vilket innebär att avtalet sträcker sig fram till 2010. Halmstad-Nässjö-banan: Denna järnväg mellan Halmstad och Nässjö ingår i ett småländskt tågsystem, Krösatågen. Det långväga resandet och anslutningarna i Nässjö mot Stockholm prioriteras. Trafiken utförs av Merresor AB, ett av SJ och People Travel Group gemensamägt dotterbolag. Parterna har löst ut den option som finns i avtalet vilket innebär att avtalet sträcker sig fram till 2010. Västkustbanan: Samtliga halländska kommuner utom Hyltebruk ligger vid Västkustbanan. Denna järnväg är av yttersta vikt för Halland. Den ger goda pendlingsmöjligheter dels mellan de halländska städerna men också pendlingsmöjlighet till Göteborg. Järnvägen gör det möjligt att bo i Halland och arbeta på annan ort, men också tvärtom. Järnvägsförbindelserna kan ofta vara förutsättningen för halländska företag att rekrytera kvalificerad arbetskraft. Utbyggnaden av Västkustbanan till dubbelspår på hela sträckan Göteborg-Malmö kommer även på
sikt öppna bättre pendlingsmöjligheter mot Helsingborg-Lund-Malmö/Köpenhamnsregionen. Hallandstrafiken har tillsammans med SJ AB bildat ett marknadsbolag, RATATOSK Västkustbanan AB, för att säkerställa trafiken på Västkustbanan. Öresundstågen trafikerar hela sträckan mellan Göteborg och Köpenhamn och det ges därför möjlighet till direktresor till Kastrup och Köpenhamn från samtliga halländska kommuner längs banan. Hallandstrafiken investerade i tre nya fordon, X31 Contessa, för att ge möjlighet till större turutbud. Från januari 2006 utökades turutbudet på sträckan Halmstad-Göteborg från 14 dubbelturer till 21 dubbelturer. På sträckan söderut från Halmstad skedde en ökning från 8/9 dubbelturer till 14 dubbelturer. Resandet på banan har utvecklats på ett mycket positivt sätt. Hallandstrafiken följer utvecklingen både med avseende på resandeutvecklingen och behovet av ytterligare trafikinsatser. våstla sstba,an, ack. förs. 2002-2006 Ragnm lama Ncd f u11e'f '. irg old 2000/dd 2006c+21,3% okt 2006rdd 2000. +2$3 iii:ok.. 200Ndd 1lJD. t3r,3% lä _.. jan feb rrrs apr maj juni juli aug sept old nov dec Figur: Sålda tågkort på Västkustbanan 2002-2006 Tåganslutande busstrafik Hallandstrafiken gjorde tillsammans med länets kommuner och landstinget en kraftig utökning av trafiken på Västkustbanan i januari 2006. I de mest frekventerade tidslägena går det i princip ett tåg i halvtimman i vardera riktningen. Vid införandet av den nya trafiken gjordes en del satsningar på anslutande busstrafik i pendlarlägen. Resandet har till dags dato inte utvecklats på det sätt som förväntats, men tiden har varit alltför kort för att dra några slutsatser. Normalt tar det mellan två och tre år innan man kan dra dessa slutsatser. Hallandstrafiken följer utvecklingen framöver. Tätortstrafik Tätortstrafik finns i Kungsbacka, Varberg, Falkenberg och Halmstad. Standarden på trafiken ide olika
kommunerna varierar högst väsentligt. I Halmstad trafikeras med 33 fordon och fyra turer per timma i högtrafik på de tyngsta linjerna. Resandet uppgår till 3 260 000 resor per år. I Varberg trafikeras med fem fordon. En linje har trafik varje halvtimma (Träslövsläge-Breared- Centrum) medan övriga har trafik en gång per timma. Resandet uppgår till drygt 295 000 resor per år. I Falkenberg trafikeras med som mest en tur per timma och med tre fordon. Hjortsberg trafikeras av två linjer vilket tillsammans ger halvtimmas trafik för huvuddelen av de boende. Resandet uppgår till knappt 150 000 resor per år. I Kungsbacka trafikeras med tre fordon två turer per timma i högtrafik på fyra linjer. I övrigt en tur per timma. Resandet uppgår till ca 190 000 resor per år enligt senast kända statistik. Hallandstrafiken trafikerar numera all tätortstrafik med låggolvsfordon. Trafiken inom Kungsbacka kommun I och med bildandet av Västra Götalands län, förändrades huvudmannaskapet för kollektivtrafiken inom Kungsbacka kommun. Hallandstrafiken AB renodlades som huvudman för trafiken inom hela Hallands län i enlighet med Lagen om ansvar för viss köllektiv persontrafik, SFS 1997:734. Ett Samverkansavtal upprättades mellan Hallandstrafiken och Västtrafik AB om hur en samverkan skall ske beträffande trafiken samt en överenskommelse mellan kommunen och Hallandstrafiken om arbetsformerna. I korthet innebär överenskommelserna att Västtrafik svarar för upphandling och trafikering efter beställning från Hallandstrafiken. Trafikförändringar inom Kungsbackatrafiken skall beslutas av Hallandstrafiken på samma sätt som för övriga Halland. Inom Kungsbacka kommun tillämpas Västtrafiks taxesystem, som inte är kompatibelt med Hallandstrafikens dito. Detta innebär svårigheter vid gränsöverskridande resor mellan främst Kungsbacka och Varbergs kommuner. Både Västtrafik och Hallandstrafiken arbetar för närvarande med den nya generationens biljettsystem. Västtrafik håller för närvarande på att införa det nya biljettsystemet medan Hallandstrafiken enligt tidplan skall vara klara vid årsskiftet 2007/08. Hallandstrafiken har inte kunnat erhålla någon resandestatistik under det senaste halvåret till följd av tekniska problem vid införandet av nytt biljettsystem. Trafikförsörjningsplan 2007-2008 Nedan följer en linjevis sammanställning av föreslagna förändringar i linjetrafiken (dt= dubbelturer= 2 enkelturer). Det som redovisas efter "+"-tecknet i "Antal turer" talar om hur många turer som är skolturer, det vill säga trafikeras endast under skoldagar. Resandet som visas gäller för november 2004 - oktober 2005 medan produktionen (tkm=tidtabellkm) avser perioden 12 juni 2006-11 juni 2007. Linjenätskarta landsbygd finns på sista sidan. 145 Halmstad-Ljungby-(Växjö) Connex (Kronoberg) M-F: 4,2 dt, L: 1 dt, SoH: 2 dt
33 km Regional linje som trafikeras tillsammans med Kronobergs län. Linjen fungerar som länk mellan Halland och Kronoberg. 81 500 tkm inom Halland 43 500 inom Halland varav 14,1% skolresor 223 Laholm-Veinge-Knäred M-F: 6,8 dt, L: 2,5 dt varav 0,5 anropsstyrd, SoH: 1 dt anropsstyrd 24 km Lokal linje. Linjen fungerar både för arbetspendling, skolskjutsning och serviceresor in till Laholm och Halmstad. 88 200 tkm 24 200 varav skolresor 44,9% 224 Laholms busstation - Järnvägsstationen 9 M-F: 7,5 dt, L: 2,5 dt varav 1 anropsstyrd, SoH: 3,5 dt anropsstyrda 5km Lokal linje. Kompletterar linje 225 och 324 för anslutning mellan busstationen och järnvägsstationen. 21300 tm +anropsstyrd trafik Ny linje från 8 januari 2006 225 Laholm-Mellbystrand-Skummeslövsstrand-Halslöv Ekonomi: M-F: 11,5 dt(varav 4 dt anropsstyrda), L: 0 dt, SoH: 2,5 dt(varav 1,5 dt anropsstyrda) 26 km Lokal linje. Linjen fungerar för både arbetspendling, skolskjutsning och serviceresor in till Laholm med bra anslutning mot Halmstad. 82 700 tkm +anropstyrd trafik 22 600 varav skolresor 49,6% Nattrafik från Laholm kl. 02.20 natt efter fre- och lördagar till Mellbystrand - Skummeslövsstrand - Skottorp - Vallberga. Anropsstyrda kvällsturer mån- - fredagar från järnvägsstationen mot kusten. Lördagar införs en ny förmiddagstur samt en anropsstyrd tur med ankomst till Laholm ca kl. 19.30. Nettokostnad: nattrafik (med buss) 25 000 kr, anropsstyrda turer kvällstid på vardagar 20 000 kr, förmiddagsturer (med buss) på lördagar 30 000 kr och tur på lördagar med ankomst Laholm 19.30, 5000 kr. Totalt : 80 000 kr
226 Laholm-Vallberga-Skottorp-Båstad M-F: 5 dt 22 km Regional linje. Linjens huvudsyfte är transport av gymnasieelever från Båstad till Laholm. Utnyttjas även för serviceresor i båda riktningarna. 53 600 tkm 17 900 varav skolresor 49,9% 227 Laholm-EdenbergaNallberga-Våxtorp - M-F: 7,6+1 dt, L: 2,5 dt varav 0,5 anropstyrd, SoH: 1 dt anropsstyrd 19 km Lokal linje. Har ett bra trafikutbud för gymnasieelever och arbetspendling både till Laholm och anslutning mot Halmstad 85 000 tkm 30 800 varav skolresor 59,2% 228 Laholm-Hishult M-F: 4,6 dt; L: 0,5 dt anropsstyrd 26 km Lokal linje. Huvudsakligen avsedd för gymnasieelever men även serviceresor till Laholm och Halmstad 60 100 tkm 14 300 varav skolresor 62,8% 307 Gräsås-Kvibille/Oskarström Buss i Väst M-F: 1,9+0,5 dt 15 km Lokal linje. Bortsett från gymnasieturerna är linjen anropssstyrd, dvs turerna måste förbeställas 17 100 tkm Inga planerade ändringar 309 Bygget-Simlångsdalen Buss i Väst M-F:0+1 dt
11 km Lokal linje. Linjen används som matarlinje till linje 318 in till Halmstad för ett fåtal gymnasieelever 4 100 tkm 1300 (0%) varav skolresor 49% Inga planerade ändringar 310 Sävsered-Simlångsdalen Buss i Väst M-F:0+1 dt 13 km Lokal linje. Ren gymnasietur. Linjen används som matarlinje till linje 318 in till Halmstad 4 800 tkm Inga planerade ändringar 314 Halmstad-Laxvik-Eldsberga a M-F: 18,4 dt, L: 10, SoH: 6 dt 37 km Lokal linje. Linje med utbud för såväl arbetspendling och gymnasieresor som serviceresor. 211 300tkm 107 100 varav skolresor 22,9% Inga planerade ändringar 316 Halmstad-Oskarström M-F: 18+0,5 dt, L: 11,5 dt, SoH: 8,0 dt 27 km Lokal linje. Linjen har ett gott turutbud mot Halmstad. Emellertid är bebyggelsestrukturen i Oskarström sådan att det är svårt att försörja de olika bostadsområdena. 283 100 tkm 146 800 varav skolresor 16,3% 318 Halmstad-Simlångsdalen-Lidhult M-F: 8,7 dt, L: 8 dt, SoH: 2 dt 20 km Lokal linje. Linje med bra utbud för både skolresor, arbetsresor och serviceresor. 136 500 tkm 444500 varav skolresor 34% Inga planerade ändringar
319 Halmstad-Tönnersjö M-F: 0+2 dt 23 km Lokal linje. En ren gymnasielinje. 16 600 tkm 1400 varav skolresor 66,4% Inga planerade ändringar 323 Knäred/Laholm-Veinge by-halmstad / M-F: 2 dt 31 km Regional linje. Linjen avsedd främst för gymnasieelever till Laholm och Halmstad. Linjen försörjer främst Veinge By och Öringe 38 100 tkm 16 200 varav skolresor 49,7% Inga planerade ändringar 324 Laholm-Halmstad M-F: 19,2 dt, L: 8 dt, SoH: 6 dt 29 km Regional linje. Linjen har ett bra turutbud vad gäller arbetspendling, gymnasieturer liksom serviceturer. Trafiken går även inom Laholms tätort och anpassas till tågtrafiken vid järnvägsstationen. 360 000 tkm 197 000 varav skolresor 26,4% 325 Halmstad- Markaryd- Hässleholm/Kristianstad Connex (Kronoberg) M-F: 1,2 dt; L: 0 dt; SoH: 1 dt 31 km Regional linje. Linjen avsedd främst för högskolestuderande från Markaryd till Högskolan i Halmstad. 33 800 tkm inom Halland 6400 varav skolresor 53,6% 330 Halmstad-Haverdalsbro-Harplinge-Getinge M-F: 17+0,5 dt; L: 0,5 dt
28 km Lokal linje. Linje med bra turutbud för både skolresor, arbetspendling och serviceresande. Vissa turer går Getinge-Harplinge-Haverdalsbro eller Harplinge-Haverdalsbro och ansluter där till/från linje 350. 168 300 tkm 74 800 varav skolresor 28% 350 Halmstad-Skipås-Falkenberg M-F: 20,4 dt, L: 9 dt, SoH: 5 dt 48 km Regional linje. Linjen försörjer kustvägen mellan Falkenberg och Halmstad. 404 100 tkm 187 600 varav skolresor 21,3% 351 Halmstad-Kvibille-Getinge-Falkenberg M-F: 21,4+0,5 dt, L: 12,5 dt, SoH: 6 dt 45 km Regional linje. Huvudlinje för resande mellan Falkenberg och Halmstad. Linje med bra turutbud för både skolresor, arbetspendling och serviceresande. 535 700 tkm 250 600 varav skolresor 21,7% 400 Hyltebruk-Halmstad M-F: 20,3+0,5 dt, L: 8,5 dt, SoH: 6 dt 55 km Regional linje. Linjen har ett gott turutbud för både arbetspendling, skolresor och serviceresor. Kompletterar Halmstad-Nässjö - banan samt ansluter mellan Torup och Hyltebruk 619 700 tkm 268 800 varav skolresor 25,,9% Inga planerade förändringar. 431 Lidhult-Unnaryd-Hyltebruk M-F: 5,2 dt, L: 0 dt, SoH: 1 dt 40 km
Lokal linje. Huvudsakligen anpassad för gymnasieresor till Halmstad och Gislaved samt arbetspendling till bruket i Hyltebruk 77 300 tkm 23 400 varav skolresor 54,5% Inga planerade ändringar 432 Gislaved-Hyltebruk-(Halmstad) Ekonomi: Arriva M-F: 5,5 dt 96 km Regional linje. Linje anpassad till gymnasieelevernas resor samt arbetspendling från Hyltebruk till Gislaved 93 300 tkm i Halland 33 900 varav skolresor 63,2% Jönköpings länstrafik ser f.n. över trafiken mellan bl. a. Gislaved- Smålandsstenar vilket kommer att få konsekvenser för trafiken mellan Gislaved-Hyltebruk. Anpassning mot Halland. Inom ramen för oförändrad ekonomi. 501/509 Falkenberg-Boberg-Eftra M-F: 5 dt, L: 1 dt anropsstyrd 17 km Lokal linje. Erbjuder resor för gymnasieelever samt serviceresor till/från Falkenberg 39 600 tkm 15 800 varav skolresor 87,1% 517 Bjärnared-Mosilt/Årstad-Falkenberg Asige Busstrafik M-F:5,3+1 dt 30 km Lokal linje. Huvudsakligen gymnasieresor samt serviceresor in till Falkenberg 61 300 tkm 9 400 varav skolresor 65% Inga planerade förändringar 544 Falkenberg-Sjönevad-Kinnared 554 Falkenberg-Sjönevad-Fegen Ramnareds Busstrafik M-F: 0,2 dt/linje 45/46 km
Ekonomi: Lokal linje. Trafikeras endast onsdagar (544) och fredagar (554). Möjliggör serviceresande in till centralorten Falkenberg. Att betrakta som linjelagd kompletteringstrafik 9 200 tkm 200/100 varav skolresor 1,4% resp. 8% Linjen läggs ner från 17juni 2007. Ersätts med Närtrafik (BussPlus). Besparing ca 150000 Kr. Falkenberg: 100.000 kr Hylte: 50.000 kr 552/553 Falkenberg-Glommen-Långås-Falkenberg Antal turer 552: Linjelängd 552: Antal turer 553: Linjelängd 553: M-F: 5,5 dt, L: 0 dt, SoH: 0 dt 22 km M-F: 7,5 dt, L: 4 dt, SoH: 0 dt 15 km Lokal linje. Linjerna kompletterar linje 652 så till vida att samtliga turer sammanstrålar i Morup för att uppnå korta bytestider och snabba resor både mot Varberg och Falkenberg 123 100 tkm 61 200 varav skolresor 48,4% 555 Falkenberg-Ullared-Älvsered Ekonomi: M-F: 16+0,5 dt, L: 6,5 dt SoH: 3 dt 48 km Lokal linje. Linjen ger mycket goda möjligheter till arbetspendling och serviceresande samt gymnasieresor. Arbetspendling möjliggörs både mot Falkenberg och Ullared. 375 900 tkm 161 800 varav skolresor 35,6% För linjerna 555 och 556 föreslås utökad trafik för att förbättra möjligheterna till arbetspendling mellan Falkenberg och Ullared. Mån- fredagar en ny tur ca kl. 21.05 från Ullared till Falkenberg samt lördagar med ankomst till Ullared kl. 06.45 och avresa från Ullared kl. 17.30. Vilken linjesträckning de olika turen skall ha avgörs senare. Nettokostnaden beräknas bli 200 000 kr/år.(m-f 150 000, Lö 50 000kr) 556 Falkenberg-Vessigebro-Ullared M-F: 16,2 dt, L: 4,5 dt, SoH: 1,5 dt 35 km Lokal linje. Kompletterar linje 555 den inre vägen mellan Falkenberg och Ullared. Möjliggör både arbetspendling, serviceresande samt skolresor. 271 400 tkm 115 200 varav skolresor 24%
Se linje 555. 557 Köinge-Höstena-Vessigebro-Ljungby-Falkenberg M-F: 1,2+1,5 dt, L: 1 dt, SoH: 1,5 dt 29 km Lokal linje. Framförallt en kompletterande gymnasielinje för boende längs de inre vägarna mellan Falkenberg och Ullared. 34 000 tkm 20 800 varav skolresor 76,9% Inga planerade förändringar 558 Fegen-Ullared d Ätrans Buss M-F: 9 dt, L: 2 dt, SoH: 1 dt 24 km Lokal linje. Huvudsakligen gymnasieelever till Falkenberg samt grundskoleelever till Ullared. Även ett stort övergångsresande till linje 555 mot Falkenberg 114 200 tkm 54 900 varav skolresor 59,7% Inga förändringar föreslås. 568 Gödeby-Ryen-Falkenberg Ekonomi: Ljungby Busstrafik M-F: 0,4 dt 32 km Lokal linje. Trafiken möjliggör serviceresande till Falkenberg onsdagar och fredagar. Får betraktas som linjelagd kompletteringstrafik 6 600 tkm 200 varav skolresor 41,8% Linjen läggs ner från 17juni 2007. Ersätts med Närtrafik (BussPlus). Besparing 100 000 Kr. 615 Varberg-Bua-Frillesås M-F: 20,7 dt, L: 8 dt, SoH: 6 dt 40 km Lokal linje. Linjen har ett gott blandat utbud med dels lokala turer via Bua till Frillesås och direktturer. Koppling i Frillesås till linje 732 mot Kungsbacka prioriteras för möjlighet till resande Varberg- Kungsbacka. 462 300 tkm 170 700 varav skolresor 32,5% Ny tur från Varberg kl. 08.00 med förbindelse i Frillesås kl 08.55 mot Kungsbacka. Från Frillesås kl. 08.55 med ankomst till Varberg kl. 09.44 och fortsätter till Sjukhuset.
Ekonomi: Nettokostnad 200 000 kr/år 616 Veddige-Trönninge-Varberg M-F: 9,3 dt, L: 5,5 dt 25 km Lokal linje. Linjen kompletterar tåglinjen VISKADALEN. Främst avsedd för resande som inte har tillgång till tåget samt kompletterande turutbud. Möjliggör arbetspendling till Strängbetong i Veddige. 144 900 tkm 59 200 varav skolresor 27,1% Inga förändringar föreslås. 620 Veddige-Kärradal-Varberg Ekonomi: M-F: 2 +0,5 dt +0,5 dt anropsstyrd 32 km Lokal linje. Huvudsakligen gymnasieelever och grundskoleelever samt serviceresor. Kompletterar linje 615 på delen Tångaberg-Varberg 38 500 tkm 26 300 varav skolresor 77,9% Ons- och lördagar föreslås anropsstyrd trafik från Duveslätt och Espevik med ankomst ca 09.30 till Varberg. Återresa kl. 12.00. Turen kan ev. köras ihop med linje 13 till/från Norra Näs. Anropstyrd tur kl. 11.40 fr. Tångaberg till Veddige föreslås indragen. Ingen resenär ännu 2006. Nettokostnaden beräknas bli 15 000 kr/år 651 Ullared-Varberg Ekonomi: M-F: 12 dt, L: 4 dt 34 km Lokal linje. Linjen möjliggör arbetspendling både mot Varberg och Ullared. Dessutom gymnasieresor till Varberg 226 500 tkm 67 700 varav skolresor 24,6% Utökad trafik föreslås för att förbättra möjligheterna till arbetspendling mellan Varberg och Ullared. Mån- -fredag nya turer med ankomst till Ullared kl.10.45 och 12.45 samt från Ullared kl. 21.05. Lördagar nya turer med ank. till Ullared 06.45 och 07.45 samt från Ullared kl. 16.15, 17.30 och 19.00. Nettokostnaden beräknas bli 600 000 kr/år.(m-f 450 000 kr, Lö 150 000 kr) 652 Falkenberg-Morup -Tvååker -Varberg M-F: 18+1 dt, L: 10 dt, SoH: 4,5 dt 37 km Regional linje. Huvudsaklig förbindelse mellan Falkenberg och
Varberg. Turutbudet tillfredsställer de flesta resbehov. 357 400 tkm 192 000 varav skolresor 34% Inga förändringar föreslås. 653 Falkenberg-Långås-Tvååker-Himle-Varberg M-F: 6,5+0,5 dt, L:1 dt, SoH: 0,5 dt 36 km Regional linje. Linjen kompletterar linje 652 mellan Falkenberg och Varberg. Trafikerar den inre vägen via Långås och Himle. Främst avsedd för gymnasieelevernas resor 85 800 tkm 24 300 varav skolresor 52,6% Inga planerade ändringar 660 Dagsås-Himle-Varberg M-F: 0,3+1 dt, L:1 dt 39 km Lokal linje. Huvudsakligen gymnasie- och grundskoleskjutsar. Ger även möjlighet till serviceresande till Varberg 28 600 tkm 10 500 varav skol resor 79,4% Inga planerade ändringar 661 Karl Gustav-Skällinge/Grimeton-Varberg M-F: 5+1 dt, L: 1 dt 38 km Lokal linje. Huvudsakligen gymnasie- och grundskoleskjutsar. Ger även möjlighet till serviceresande till Varberg 117 100 tkm 41 200 varav skolresor 48,6% Inga förändringar föreslås. 662 Valinge-Lindberg-Trönninge-Varberg M-F: 12 dt, L: 4 dt, SoH: 2 dt 15 km Lokal linje. Linjen har ett bra utbud för gymnasieelever, arbetspendlare och serviceresor. Vissa turer vänder i Trönninge. 74 200 tkm 32 600 varav skolresor 66,7% Inga förändringar föreslås.
664 Varberg-Stamnared/Gunnarsjö-Stackenäs M-F: 2+3 dt 54 km Lokal linje. Linje främst avsedd för gymnasieelever. Ger även möjlighet till serviceresande in till Varberg 73 300 tkm 34 000 varav skolresor 80,1% 666 Varberg-Träslövsläge-Tvååker-Skällinge Fredagar: 2 turer, Lördagar: 3 turer 59 km Nattrafiklinje. Linjen består av natturer från Varberg fredag och lördag 15 100tkm 5 200 varav skolresor 0,9% 668 Istorp-Sällstorp-Varberg M-F: 0+2 dt 40 km Lokal linje. Körs skoldagar för gymnasie- och grundskoleelever 20 600 tkm 8400 varav skolresor 90,4% 690-696 Varberg-Värö Bruk-Ringhals M-F: 6,5 dt 32 km Lokal industrilinje. Linje anpassad till arbetstiderna på Värö Bruk och Ringhals. 106 300 tkm 70 800 varav skolresor 0,9% 699 Veddige-Värö Bruk/Ringhals M-F: 2 dt 23 km
Lokal industrilinje. Linje anpassad till arbetstiderna på Värö/Ringhals 16 300 tkm 4 500 varav skolresor 1,8% 717lnseros-Anneberg-Kungsbacka Ekonomi: Buss i Väst M-F: 7,5 dt, L: 2 dt anropsstyrda Lokal linje. Linjen i första hand anpassad till skolelever samt visst serviceresande. 53 100 tkm Statistik saknas Boende längs linjen har synpunkter på att det inte finns någon tidig morgontur, så att man kan gå i gymnasieskolan i Göteborg. Sommartid dras trafiken på linje 717 ner kraftigt, utbudet består av en dubbeltur till Kungsbacka. Boende i området vill ha ytterligare turer. Förslag: Ny tur på morgonen mellan Röshult och Anneberg med passning till pendeltåget mot Göteborg. En ny dubbeltur Röshult-Kungsbacka införs juni-augusti. Kostnad 40 000 kr för helår 730 Mariedal-Kungsbacka Göteborgs Spårvägar M-F: 11,5 dt, L: 4 dt 16 km Lokal linje. Trafik som kompletterar linje 731 på sträckan Mariedal- Kungsbacka. 82 900 tkm Ny linje från juni 2005. Statistik saknas. Inga planerade förändringar 731 Onsala-Kungsbacka Göteborgs Spårvägar M-F: 33,9 dt, L: 22,5 dt, SoH: 12 dt 18 km Lokal linje. Mycket bra trafik som försörjer Onsala-halvön. Körs tillsammans med linje 733 och 734 i en slinga via Vallda-Älskogsbräcka- Onsala-Kungsbacka. 371 500 tkm Statistik saknas Inga planerade förändringar.
732 Frillesås-Fjärås-Kungsbacka Ekonomi: Göteborgs Spårvägar M-F: 24,3 dt, L: 17,5 dt, SoH: 13 dt 26 km Lokal linje. Mycket bra turutbud för resor mot Kungsbacka och Göteborg. Kopplingar finns i Frillesås för fortsatt resa mot Varberg. 419 900 tkm Statistik saknas Några turer på morgonen och eftermiddagen har stående resenärer. Framför allt är det turer i skollägena som är fullsatta. Linjen dras med förseningar i de mest belastade lägena på grund av många resande. För att kunna locka nya resenärer att åka behövs mer sittplatskapacitet och bättre tidhållning. Förslag: Två nya dubbelturer på morgonen och på eftermiddagen sätts in. För detta krävs ytterligare ett fordon. Nettokostnaden beräknas bli 600 000 kr/år i 733 Kungsbacka-Stenstugan-Älskogsbräcka Göteborgs Spårvägar M-F: 15,7 dt, L: 8,5 dt, SoH: 5 dt 20 km Linjen ihopkopplad med linjerna 731 och 734. 180 500 tkm Statistik saknas Inga planerade förändringar 734 Kungsbacka-Heberg-Älskogsbräcka Göteborgs Spårvägar M-F: 21,2 dt, L: 9,5 dt, SoH: 7 dt 15 km Linjen ihopkopplad med linjerna 731 och 733. 173 700 tkm Statistik saknas Inga planerade förändringar 735 Kungsbacka-Lindome Buss iväst M-F: 2+3 dt 18 km Linjen anpassad till skolelevernas resor. Finns visst serviceresande. 36 100 tkm
Statistik saknas Inga planerade ändringar 740 Fjärås-Hjälm-Ubbhult-(Hällingsjö) KE's Bussar M-F: 7,5+1 dt; L:2 dt anropsstyrda 30 km Lokal linje. Möjliggör pendling till Kungsbacka via byte till linje 741 i Hjälm 108 900 tkm Statistik saknas Inga planerade ändringar 741 Nåkälla-Sundstorp-Fjärås-Hjälm-Kungsbacka trafikuppgift: KE's Bussar M-F: 7+1 dt; L:2 dt anropsstyrda 24 km Lokal linje med goda resmöjligheter till Kungsbacka och Göteborg 95 500 tkm Statistik saknas Inga planerade ändringar 742 Kungsbacka-Fjärås C-(Öxared-Förlanda) Ekonomi: KE's Bussar M-F: 13,5+1 dt; L:2 dt anropsstyrda 26 km Lokal linje med bra turutbud för pendling till Kungsbacka och Göteborg. 98 100 tkm Statistik saknas Det finns behov av förbindelse mellan Kungsbacka och skolorna i Fjärås på morgon och eftermiddag. I dagsläget åker cirka 15-20 elever och även några lärare från Kungsbacka till Fjärås. De åker med Skolbuss 4 som trafikerar Hanhals. Kapaciteten på skolbuss 4 är inte beräknad för resenärerna från Kungsbacka, det är ofta stående på denna buss. Förslag: Ny tur på linje 742 Kungsbacka-Fjärås sätts in på morgonen. Fordonet kan även användas till förstärkning på linje 744 Gällingeskolan- Kungsbacka. Nettokostnad beräknas till 100 000 kr/år 743 Litserhult-Åmminaredsvägen-Förlanda-Gällinge-Fjärås KE's Bussar M-F: 1,5+5,5 dt; L:2 dt anropsstyrda
Ekonomi: 29 km Linjen anpassad till skolelevernas resor. Förbindelse finns till Kungsbacka genom byte till linje 744. 65 200 tkm Statistik saknas Linje 743 trafikerar både Litserhult och Biskopsgärde. Detta gör att linjen är mycket tidspressad och några av resenärerna får en lång omväg. Förslag: Skolbuss 5 övertar del av linje 743:s sträckning. De turer som inte går i skollägen behålls så att resmöjligheterna i Litserhult inte försämras. Inom befintlig kostnadsram 744 Kungsbacka-Gällinge-(dala-Helsjön-Horred KE's Bussar M-F: 7+1 dt; L:2 dt anropsstyrda 31 km Lokal linje med bra turutbud och möjlighet till resor till Kungsbacka och Göteborg. 118 300 tkm Statistik saknas 745 Idala-Stuv-Bergsäter-Frillesås-Åsa-Fjärås KE's Bussar M-F: 2,5+3 dt 21 km Lokal linje anpassad till skolans behov 56 300 tkm Statistik saknas 746 Stättaredsvägen-Bergsäter-Stuv-Frillesås-Kungsbacka KE's Bussar M-F: 0+4 dt 37 km Lokal linje helt anpassad till skolan. 51 300 tkm Statistik saknas Inga planerade ändringar 747 Ölmanäs-Åsaskolan-Kungsbacka KE's Bussar M-F:2+1 dt
12 km Lokal linje i första hand anpassad till skolan. 24 900 tkm Statistik saknas 748 Kyrkobyn-Breared-Landa-Åsa KE's Bussar M-F: 1,5+3,5 dt 33 km Lokal linje helt anpassad till skoleleverna. 29 500 tkm Statistik saknas Nattbussar Kungsbacka 794 Göteborg-Hovås-Kullavik-Kungsbacka Göteborgs Spårvägar Fre: 2dt, L: 2dt till/från Kungsbacka Linjen trafikeras f.n. natt efter fredag och lördag. Blå EXPRESS Kungsbacka-Askim-Göteborg-Partille-Jonsered Göteborgs Spårvägar M-F: 34 dt, L:18 dt, SoH: 17 dt Expressbuss med mycket stort turutbud. Huvuduppgiften för linjen är att försörja Kullavik och Särö in mot Göteborg. Statistik saknas Inga planerade förändringar. KungsbackaPendeln Kungsbacka-Mölndal-Göteborg SJ M-F: 52,6 dt, L: 38 dt, SoH: 26 dt Pendeltåg mellan Göteborg och Kungsbacka. Huvudlinjen in mot Göteborg. All busstrafik in till Kungsbacka centrum skall ha anslutning till pendeln. Statistik saknas Inga ändringar föreslås.
KrösaTågen Halmstad-Nässjö Merresor AB M-F: 5 dt, L: 3 dt, SoH: 3 dt (4 dt under sommaren) 63 km (inom Halland) Regional tåglinje som trafikerar sträckan Halmstad-Nässjö. Inriktningen på trafiken är främst att ge snabba förbindelser mot Östergötland och Stockholm samt inom regionen. Även kopplingen mot Västkustbanan prioriteras. 201 800 tkm (inom Halland) Inga planerade ändringar Västtåg Varberg-Borås (Viskadalsbanan) SJ Persontrafik M-F: 9 dt, L: 4,5 dt, SoH: 4,5 dt 27 km (inom Halland) Regional tåglinje. Viskadalsbanan ingår i Västtåg. Anslutningsmöjligheterna mot Stockholm i Herrljunga och mot Västkustbanan prioriteras. Stort gymnasialt resande både mot Varberg, Kinna och Borås samt resande till Högskolan i Borås. Enda förbindelselänken mellan Varberg och Borås 146 300 tkm (inom Halland) Inga planerade ändringar TÄTORTSTRAFIK Halmstad tätort Tätortstrafik inom Halmstad tätort. 2 420 500 tkm 3 260 000 varav skolresor 5,4% Linje 80 till/från handikappbadet under sommaren dras in. Sommaren 2006 hade linjen i genomsnitt 2,5 resande per dag (en tur till badet och en återresa/dag). I samband med tidtabellsarbetet kommer anslutningstrafik till Flygstationen att ses över för att möjliggöra ytterligare anslutningstrafik under morgonen. Ekonomi: Halmstads kommun har stått för hela kostnaden för trafiken till handikappbadet. Trafiken till Flygstationen föreslås ske genom omläggning av resurser inom tätortstrafiken. Varbergs tätort Tätortstrafik inom Varbergs tätort. 379 600 tkm 295 300 varav skolresor 17,6%
Inga planerade förändringar. Falkenbergs tätort Ekonomi: Tätortstrafik inom Falkenbergs tätort. Söndagar finns vintertid trafik enbart med linje 7. 285 500 tkm 148 400 varav skolresor 17,6% Översyn pågår av linje 4,5,6. Inom ramen för nuvarande kostnad Kungsbacka tätort Ekonomi: KE's Bussar Tätortstrafik inom Kungsbacka tätort. Trafikeras av fyra linjer (736, 737, 738 och 739) med huvudsaklig uppgift att mata till Kb-Pendeln samt till torget och vårdcentralen. 207 400 tkm Statistik saknas Trafiken i Kungsbacka tätort på söndagar startar ganska sent, i Varlaområdet går första bussen 11.15. Önskemål har kommit om tidigare turer på morgonen. Förslag: Två nya turer sätts in på söndag morgon. Nettokostnaden beräknas till 20 000 kr/år
Ekonomi De i trafikplanen redovisade förändringarna innebär följande för respektive kommun, utöver de redovisade kostnaderna i budget 2007. Kostnaderna gäller år 2007, dvs halvårseffekt. Först år 2008 uppnås helårseffekt. KOMMUN KOSTNAD 2007 Utöver budget Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Landstinget +20 000 kr 0 kr -15000 kr 0 kr +205 000 kr +225 000 kr +360 000 kr Tabell: Sammanställningen i tabellen visar planens ekonomiska effekter fördelat per kommun och Landstinget för år 2007. Grunder för prissättning Grunderna för prissättningen i kollektivtrafiken utgår från flera olika perspektiv, i huvudsak under rubrikerna företagsekonomi och samhällsekonomi eller "politik". I det förstnämnda fallet spelar variabeln verksamhetsresultat en avgörande roll, medan - i vissa fall - motverkande variabler såsom "rättvisa", regionalekonomiska skäl och miljö återfinns i det senare facket. Detta gör prissättningen i kollektivtrafiken särskilt komplicerad. En gemensam grund i sammanhanget är konkurrenskraften till alternativen. Avgifterna i verksamheten ska vara prisvärda i första hand till bilens driftskostnader (marginalkostnader), varför detta jämförelseperspektiv vid sidan av verksamhetsresultatet är en grund för prissättningen. Våra avgifter är konkurrenskraftiga vad gäller frekvent resande på korta och långa sträckor respektive allt långväga resande. Alla Hallandstrafikens linjer och turer har inte samma ekonomiska grund. Vissa har kostnadstäckningsgrader över genomsnittet medan andra, framförallt inom glest befolkade områden samt turer på icke-dimensionerande tid, får en mindre del av kostnaderna täckta via resenärerna. För dessa linjer fordras därför ett större tillskott från ägarna, men nyttan av linjerna kan många gånger bedömas som stor, varför linjernas framtid inte alltid enbart kan värderas utifrån bakomliggande driftsekonomi. I dessa fall görs heller inga avsteg från den grundläggande prissättningen.
Då prissättningen måste ses i ett totalekonomiskt sammanhang avser vi att utreda möjligheterna och effekterna av införandet av differentierade och mer avståndsberoende priser. En ny prisstruktur där kunden t ex alltid betalar för varje resa samt något slag av premierat prenumerationssystem för trogna kunder. Ett sådant system skall kunna implementeras 2007-2008 efter det att ett nytt biljettsystem införts. Speciellt avseende prissättningen på Västkustbanan kommer taxan att ses över. Även olika typer av periodkort kommer att bli föremål för studier samt resande över länsgräns mot Skåne. I övrigt gäller att en samordning måste ske med intilliggande regioner såväl vad gäller priser som regelverk och teknik. Särskilt beaktas i detta sammanhang kontakterna mot Västtrafik. Miljöskyddande åtgärder i Miljöfrågorna blir allt viktigare och krav om övergång, till miljövänligare teknik och drivmedel växer sig allt starkare i samhället. Man kan mot denna bakgrund förvänta sig att samhället på olika sätt kommer att stimulera och påverka insatser som leder till en bättre miljö. Redan har man lagstiftningsvägen skärpt kraven inom många områden och med olika skatter som styrmedel "straffat" miljömässigt sämre teknik respektive premierat goda miljöval. En väl fungerande och miljöattraktiv kollektivtrafik kan i detta sammanhang spela en stor roll. Förutsättningen för detta är då självklart att bästa teknik och bränslen nyttjas samt att ett i övrigt aktivt miljöarbete bedrivs. Till kollektivtrafikens övergripande fördel i sammanhanget hör emellertid - oavsett hur rent bränsle/rena motorer som används i bussar och bilar - att utsläppen totalt sett blir mindre om fler åker tillsammans i buss och tåg än om var och en färdas i egen bil. Dessutom hushållas samtidigt med våra gemensamma energitillgångar. För Hallandstrafiken gäller det att skapa trovärdighet kring sin uppgift i sammanhanget och - även om organisationen inte orkar bära stora, dyra och egna forskningsprojekt - alltid sträva efter att tillvarata den bästa miljöteknik som marknaden erbjuder. Hallandstrafiken ska därför erbjuda tjänster med minsta möjliga miljöpåverkan i utvecklingen mot ett långsiktigt hållbart kretsloppssamhälle. Detta innebär exempelvis att våra trafikoperatörer vid investering i nya bussar minst ska investera i bussar som uppfyller Euro 4-kraven försedda med partikelfilter (typ CRT). De dieselbränslen som används ska vara av minst miljöklass 1-kvalitet. I tätortstrafiken skall nya fordon dessutom utrustas med EGR-filter eller motsvarande för att få ner NOx-utsläppen. Vi avser att gå vidare vad gäller krav om bästa miljöval med avseende på insatsprodukter såsom däck, smörjmedel och oljor. Härvidlag avses användandet av tjänliga produkter vilka försetts med miljömärkning. I avtalet med sägs t ex att däcken inte får innehålla mer HA-oljor än att värdet på PAH (polyaromatiska kolväten) understiger 3%. Hallandstrafiken har för avsikt att ta upp en diskussion med om att gå över till däck som inte innehåller HA-oljor. Hallandstrafiken ska - inom ramen för de ekonomiska resurser som finns - ställa sig positiv till att pröva och använda alternativa bränslen vilka ur miljösynpunkt kan vara särskilt intressanta. Härvid gäller att fokus skall riktas mot bränslen av icke-fossilt ursprung. 1 Hallandstrafikens bussar i tätorterna Varberg, Falkenberg och Halmstad sker inblandning av Urea ((NH2)2CO) i dieselmotorerna. Användandet av Urea ersätter EGR-filtret för att ta hand om NOx-
utsläppen (kväveoxiderna). Kravet vad avser NOxvar i Hallandstrafikens upphandling för tätortstrafiken 3,2 g/kwh och uppfyller kraven för Euro 3-motorer. Den nu planerade tekniken med Urea ger i stället en utsläppsnivå på endast 1,6-2,0 g/kwh NOx, vilket är den nivå som skall gälla för Euro 5 från år 2008. Inom branschorganisationen Svenska Lokaltrafikföreningen (SLTF) pågår ett arbete med att ta fram ett för trafikhuvudmän anpassat miljöstyrningssystem. Hallandstrafiken avser att ta detsamma i anspråk för verksamheten. Vad gäller våra operatörer avser vi också gå vidare med krav om ett aktivt och seriöst arbete för att - utöver vad som nämnts tidigare - minska sin miljöpåverkan. Härvidlag krävs ett fungerande miljöstyrningssystem vilket ger operatörerna möjlighet och vägledning för att systematiskt gå igenom sin egen verksamhet och successivt skaffa en god miljöprofil. Redan nu tillämpar vår största operatör väl genomarbetade miljöstyrningssystem av mycket god kvalitet. Handikappanpassning Definitioner: Allmän kollektivtrafik: Linjelagd och anropsstyrd trafik tillgänglig för allmänheten utan individuellt beslut. Särskild kollektivtrafik: Linjelagd och anropsstyrd trafik tillgänglig efter individuellt beslut (färdtjänst) Detta perspektiv på kollektivtrafiken innebär, enligt riksdagens beslut, också behov av organisationsförändringar för att integrationen ska kunna genomföras. Exempelvis ges möjligheter till att överföra huvudmannaskapet för färdtjänsten till länets trafikhuvudman. Om så inte blir fallet ställs särskilda krav som har med integrationen särskild/allmän kollektivtrafik att göra. Kommunen måste upprätta en särskild trafikförsörjningsplan för färdtjänstens omfattning, åtgärder för handikappanpassning, integrationen med linjetrafiken med mera. Planen ska fastställas efter samråd med trafikhuvudmannen och landstinget. Om huvudmannaskapet för färdtjänsten flyttas till trafikhuvudmannen ska nämnda uppgifter ingå i trafikhuvudmannens trafikförsörjningsplan. Genom ny och reformerad lagstiftning från och med 1 januari 1998 ställs tydligare och större krav på handikappanpassning av kollektivtrafiken. Detta har sin bakgrund i att färdtjänsten, dvs den särskilda kollektivtrafiken, numera är en transportfråga och inte en fråga om socialt bistånd. Kollektivtrafiken skall vara anpassad för funktionshindrade senast år 2010 enligt riksdagsbeslut. Fler ska alltså kunna åka kollektivt vilket innebär att Hallandstrafikens verksamhet, såväl vad gäller fordon och informationssystem som hållplatser och resecentra, måste modifieras för att tillgängligheten ska öka. Hallandstrafikens förändringsarbete bygger på åtgärder med avseende på analyserade behov. Det vill säga att vi utifrån resenärernas funktionshinder (synnedsättning, hörselnedsättning, rörelsehinder etc)