En rapport från Region Halland

Transkript

1 Kollektivtrafikens grunder Kartläggning av faktorer som styr resbehovet Version 1. En rapportt från Region Halland Kollektivtrafikens grunder är en rapport 1 från Region Halland framtagen av Regional samhällsplanering december

2 Innehållsförteckning Inledning ) Befolkning... 4 Åldersstruktur ) Kommun- och ortstruktur... 9 Tätorter Tätortsexpansion 1980, 1990 och Ålderstruktur i tätorter ) Översiktsplaner och bostadsbyggande Översiktsplaner Viktiga orter enligt översiktplanerna Planerat bostadsbyggande ) Arbetsplatsers lokalisering och pendlingsmönster Arbetsplatsers lokalisering Pendlingsmönster Falkenbergs kommun - pendlingsmönster Halmstads kommun - pendlingsmönster Hyltes kommun - pendlingsmönster Kungsbackas kommun - pendlingsmönster Laholms kommun - pendlingsmönster Varbergs kommun - pendlingsmönster Källhänvisning

3 Inledning Halland ska vara en mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region 2020 än Detta är Tillväxtstrategins 1 övergripande mål. Hur ska kollektivtrafiken planeras för att på bästa sätt bidra till att uppfylla dessa mål? För att besvara den frågan har Regionstyrelsen uppdragit till kollektivtrafikmyndigheten att kartlägga resbehoven i Halland. Kartläggningen ska ge underlag för beslut om inriktning, resursfördelning och uppdrag till kollektivtrafiken. För att kunna bedöma var och hur mycket kollektivtrafik som ska erbjudas invånarna i Halland behövs kunskap om resbehovet. Vad styr vart människor reser, när de reser och hur de reser? Resandet inom Halland och till närliggande orter utanför länsgränsen har stort fokus, det vill säga det regionala resandet. Kollektivtrafiken behöver även knyta samman Halland med andra delar av Sverige. Därför kartläggs även behovet av resande på längre avstånd. Region Halland påbörjade under 2013 arbetet med att ta fram strategiska planeringsförutsättningar för kollektivtrafiken i länet. Syftet är att identifiera resbehovet i Halland på kort och lång sikt med fokus på arbets- och studieresor. Ett antal rapporter har arbetats fram under 2014, till exempel genomfördes en resvaneundersökning och en kartläggning av järnvägarna i Halland. Sammantaget blir allt material strategiska planeringsförutsättningar för kollektivtrafiken i länet. Denna rapport bidrar till de strategiska planeringsförutsättningarna genom att beskriva faktorer som påverkar resbehovet. Faktorerna är Hallands ortstruktur, befolkning och pendlingsmönster. Rapporten beskriver utveckling av nya bostads- och verksamhetsområden utifrån kommunernas översiktplaner. Även bostadsbyggande på kortare sikt är identifierat. Med kunskap om de faktorer som styr resandet och hur de utvecklas på sikt kan riktlinjer dras upp för kollektivtrafikens utveckling. Var ska kollektivtrafik köras i framtiden? Med vilket utbud? Med vilket trafikslag? Beskrivningen av fakta över förhållandena i Halland och grannlänen ger i sig inte svaret på vilket kollektivtrafikutbud som ska erbjudas invånarna. Med utgångspunkt i beskrivningen görs sedan en politisk bedömning av hur resbehoven ska tillfredsställas. De strategiska planeringsförutsättningarna utgör en viktig grund för kommande aktualisering av trafikförsörjningsprogrammet. Statistiken som visas i denna rapport kommer från Statistiska centralbyrån (SCB). Material från översiktsplanerna och utbyggnadsområden ägs av kommunerna. 1 Tillväxtstrategi för Halland , Region Halland

4 1) Befolkning Hur befolkningen utvecklas påverkar behovet av att resa. En ökande befolkning innebär rimligtvis också ett ökat resbehov. Och en förändrad åldersstruktur innebär ett förändrat resbehov. Unga, studenter, förvärvsarbetande och pensionärer har skiftande resmönster, de reser på olika tider och till olika målpunkter. Detta kapitel tittar på hur Hallands befolkning utvecklats fram tills idag, vilken ålderstruktur den har och hur den bedöms att utvecklas framåt. Folkmängden i Halland har sedan 1950-talet ökat från cirka invånare till nästan år 2013, en ökning med drygt 80 procent. Diagrammet nedan beskriver befolkningsutvecklingen i antalet personer från 1968 och framåt. Halmstad är den kommun som har flest invånare, och Kungsbacka är den kommun som haft kraftigast befolkningstillväxt. BEFOLKNINGSUTVECKLING (ANTAL) Halmstad Kungsbacka Varberg Falkenberg Laholm Hylte Befolkningsutvecklingen kan också illustreras med ett index, se diagram på nästa sida. Kungsbacka har tredubblat sin befolkning under denna tidsperiod vilket även är mycket vid en nationell jämförelse. Enbart fyra andra kommuner i Sverige har sedan 1950 en befolkningsutveckling som överträffar Kungsbackas och alla dessa kommuner återfinns i Stockholmsområdet. 4

5 BEFOLKNINGSUTVECKLING (INDEX 1968=100) Kungsbacka Varberg Hallands län Halmstad Falkenberg Laholm Riket Hylte Fem av sex kommuner i Halland har sedan 1968 haft en större befolkningsökning än genomsnittskommunen i Sverige. Halmstads och Varbergs kommun visar en stadig befolkningsökning, medan Falkenberg och Laholm i det långa perspektivet växer lite långsammare. Hylte är den enda kommunen i Halland vars folkmängd utvecklats negativt. Befolkningsökningen förklaras i första hand av en stor boendedriven inflyttning från angränsande kommuner i Västra Götaland och Småland. Hallands utveckling stärks genom sitt läge mellan två av de områden i Sverige där befolkningstillväxten är som störst, sydvästra Sverige mellan Göteborgsregionen och Malmö. 5

6 Det kan konstateras att hela Halland inte växer i samma takt. Kartan på nästa sida visar antal tillkommande personer per SAMS-områden mellan åren 2007 och Den starkaste befolkningsutvecklingen har skett längs med kusten, i den norra länsdelen och omkring de större tätorterna. KARTA 1: ANTAL TILLKOMMANDE PERSONER SAMS betyder Small Areas for Market Statistics och är en indelning som har skapats av SCB. Indelningen bygger på kommunernas delområden (NYKO) i de större kommunerna och på valdistrikt i de mindre. Indelningen skapades i januari 1994 och reviderades senast SAMS indelningen har hållits intakt över åren. Vid revideringar har mindre justeringar gjorts t.ex. för att anpassa gränserna till kommungränser. Det finns mycket statistik redovisad enligt SAMS-indelningen och det är även möjligt att göra jämförelser mellan länen. 6

7 Åldersstruktur Nedan följer en redovisning av ålderstrukturen för Halland, övriga län i Sverige samt Hallands kommuner. Andel är procent av total befolkning. Länet har en stor andel (procent) av befolkningen i åldersgruppen 0-19 år, en liten andel i åldersgrupperna och en genomsnittlig andel i åldersgrupperna över 65 år. Precis som folkmängdsutvecklingen ser olika ut i Hallands kommuner skiljer sig åldersfördelningen kommunerna emellan. Hylte, Laholm och Falkenberg har en högre andel i de äldsta åldersgrupperna, medan Kungsbacka avviker i motsatt riktning. BEFOLKNINGENS ÅLDERSFÖRDELNING 2013 andel (procent) av befolkningen i åldersgrupper 0-19, 20-64, år år 65+ år Stockholms län 23,9 Stockholms län 60,5 Kalmar län 23,9 Jönköpings län 23,5 Uppsala län 59,3 Gotlands län 23,3 Hallands län 23,4 Västra Götalands län 58,4 Dalarnas län 23,2 Södermanlands län 23 Skåne län 58,1 Blekinge län 23,2 Kronobergs län 22,8 Västerbottens län 58 Västernorrlands län 23,1 Skåne län 22,8 Riket 57,9 Gävleborgs län 23 Uppsala län 22,8 Östergötlands län 57,5 Värmlands län 22,9 Riket 22,7 Norrbottens län 56,8 Jämtlands län 22,5 Örebro län 22,7 Örebro län 56,5 Norrbottens län 22,5 Västra Götalands län 22,6 Västmanlands län 56,3 Södermanlands län 21,8 Östergötlands län 22,6 Kronobergs län 56,3 Västmanlands län 21,3 Västmanlands län 22,4 Gotlands län 56,2 Hallands län 20,9 Västerbottens län 21,8 Värmlands län 56,1 Kronobergs län 20,9 Blekinge län 21,6 Jönköpings län 56,1 Örebro län 20,8 Västernorrlands län 21,6 Jämtlands län 56 Jönköpings län 20,4 Dalarnas län 21,6 Hallands län 55,7 Västerbottens län 20,1 Jämtlands län 21,5 Gävleborgs län 55,6 Östergötlands län 19,9 Gävleborgs län 21,4 Västernorrlands län 55,3 Riket 19,4 Värmlands län 20,9 Dalarnas län 55,2 Skåne län 19,2 Kalmar län 20,9 Kalmar län 55,2 Västra Götalands län 18,9 Norrbottens län 20,7 Blekinge län 55,2 Uppsala län 17,9 Gotlands län 20,5 Södermanlands län 55,2 Stockholms län 15,6 Kungsbacka 26,9 Halmstad 57,8 Laholm 23,7 Hylte 23,3 Varberg 55,6 Falkenberg 22,9 Varberg 22,5 Falkenberg 54,7 Hylte 22,1 Falkenberg 22,4 Laholm 54,7 Varberg 21,9 Halmstad 21,9 Hylte 54,5 Halmstad 20,3 Laholm 21,6 Kungsbacka 54,2 Kungsbacka 18,9 7

8 Folkmängden i Halland förväntas att utvecklas positivt även i framtiden. År 2030 bedöms befolkningen ha ökat från drygt till invånare. 3 Diagrammet nedan visar Region Hallands befolkningsframskrivning fram till år BEFOLKNINGSFRAMSKRIVNING HALLANDS KOMMUNER Hylte Halmstad Laholm Falkenberg Varberg Kungsbacka och WSP Analys Det bör noteras att kommunernas egna befolkningsprognoser i de flesta fall ligger högre än Region Hallands befolkningsframskrivning. Framförallt Kungsbacka, Halmstad och Varberg bedömer en större befolkningsökning än vad som redovisas i figuren ovan. Även Falkenbergs prognos är mer optimistisk än Region Hallands, om än inte i samma utsträckning som tidigare nämnda kommuner. Laholm och Hylte är mer pessimistiska i sina prognoser, men skillnaden mellan kommunernas prognos och Region Hallands framskrivning är mindre. Det som skiljer en prognos mot en befolkningsframskrivning är att prognoser tar hänsyn till fler parametarar, till exempel bostadsbyggande. Mellan beräknas Hallands befolkning öka mest i de äldre åldersgrupperna. Befolkningen över 65 år beräknas öka med personer eller med 26,8 procent. Av dessa ökar antalet invånare som är 80 år eller äldre med 57,6 procent fram till år 2030 och åldersgruppen år ökar med 15,7 procent. Befolkningen i åldern 0-19 år ökar med 5,3 procent och befolkningen i åldersgruppen år, dvs. befolkningen i vanligtvis förvärvsarbetande åldrar, ökar med 9,4 procent. 3 Befolkningsprognos till 2030 för kommunerna i Halland, WSP Analys och Strategi

9 2) Kommun- och ortstruktur I förra kapitlet gavs en övergripande bild av Hallands befolkningsutveckling. Ett bra underlag för beslut om inriktning, resursfördelning och uppdrag till kollektivtrafiken behöver en högre detaljeringsnivå. Därför tittar detta kapitlet på Hallands tätortsstruktur. Resmönster i respektive kommun påverkas bland annat av hur stora delar av befolkningen som bor i småorter, tätorter eller i centralorten. Även befolkningens ålderstruktur påverkar resandet och återges därför på tätortsnivå i detta kapitel. Innan Hallands tätortsstruktur beskrivs kan det konstateras att Hallands kommuner har olika karaktär. Sveriges kommuner och Landsting (SKL) gör en kommungruppsindelning som bland annat tar hänsyn till pendling, geografisk struktur och näringslivsstruktur. De halländska kommunerna betecknas enligt SKL:s klassificering som: Falkenberg: Kommun i tätbefolkad region Halmstad: Större stad Hylte: Varuproducerande kommun Kungsbacka: Förortskommun till storstad Laholm: Kommun i tätbefolkad region Varberg: Större stad Hallands kommuner är alltså inte homogena. De har olika karaktär vilket ger upphov till olika resmönster. Det är också relevant för kapitel fyra där pendling diskuteras. Se kartan på nästa sida med klassificering av alla kommuner i södra och mellersta Sverige. 4 4 Kommungrupps-indelning 2011, revidering av Sveriges kommuner och landstings kommungruppsindelning, SKL

10 KARTA 2: KOMMUNGRUPPSINDELNING 2011 Källa: SKL 10

11 Tätorter Statistiska centralbyrån (SCB) definierar en tätort som en sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Deras klassificering av tätorter är inte statisk och gränserna uppdateras vart femte år. Den senaste uppdatering är från 2010 och är den som används i denna rapport. Då indelningen inte är statiskt kan det innebära att tätorterna över tid förändras, de kan växa ihop med andra tätorter, nya kan bildas och tätorter kan upphöra. Det är inte ovanligt att kommuner arbetar med andra avgränsningar än tätortsavgränsningarna. I Halland finns det totalt 98 orter som klassas som tätorter. 35 av dessa har en befolkning på över invånare. 79 procent av Hallands befolkning bor i någon av tätorterna. Kartan på nästa sida visar de halländska tätorternas geografiska placering. 11

12 KARTA 3: TÄTORTER HALLAND

13 Tätortsstrukturen i de halländska kommunernas skiljer sig åt. Halmstad är den kommun med högst tätortsgrad, det vill säga att kommunen har störst procentuell andel av den totala befolkningen boendes i en tätort. Halmstad har även störst andel boende i centralorten. En centralort är den största tätorten och det naturliga centrumet i respektive kommun. 64 procent av Halmstad kommuns totala befolkning bor i centralorten. Totalt bor drygt i Halmstads centralort, vilket är mer än dubbelt så mycket jämfört med övriga kommuners centralorter. Kungsbacka har många boende i tätorter men centralorten dominerar inte på samma sätt som i många andra halländska kommuner. Laholm och Hylte har en relativt stor andel av befolkningen boende utanför tätorterna. Varberg och Falkenberg har liknande tätortsgrad och andel boende i centralorten. Kommun Total befolkning Boende i centralorten Antal tätorter Befolkning i tätort Befolkning utanför tätort Tätortsgrad Andel boende i centralorten Hylte % 37% Halmstad % 64% Laholm % 26% Falkenberg % 49% Varberg % 47% Kungsbacka % 25% Totalt Halland % 45% SCB använder begreppet småorter för orter med invånare och som har högst 150 meter mellan husen. År 2013 fanns det 144 småorter i Halland och 4,9 procent av befolkningen bodde i någon av dem. Kungsbacka och Varberg har flest småorter. Värt att notera är att det finns ett antal småorter i såväl Kungsbacka, Varberg och Falkenberg som idag ligger nära gränsen till att klassas som tätort. Framöver kommer troligtvis dessa småorter att bli tätorter i takt med att bostader byggs i dessa småorter. Denna rapport utgår dock konsekvent från SCB:s definition av tätort och inkluderar de orter som enligt tätortsavgränsningen år 2010 klassades som tätorter. Tätortsexpansion 1980, 1990 och 2010 Tätortersavgränsningarna är inte statiska utan kan ändras över tid. Det senaste av tätortstillskottet i Halland är Skreanäs i Falkenberg. Sedan 1980 har 18 nya tätorter tillkommit i Halland, 11 av dessa återfinns i Kungsbacka. Samtidigt som 18 har tillkommit har två upphört (Fegen och Köinge). Onsala har växt ihop med Gottskär, Vickan och Rydet. Här handlar det om att avståndet mellan husen har minskat och att det numer är mindre än 200 meter mellan husen. Dessa tätorter har därmed upptagits i Onsalas tätort, en tätort som idag har invånare. Onsala är den största tätorten i Halland som inte är centralort. Kartan på nästa sida visar tätortsutbredning för åren 1980, 1990, och Det är i norra Halland som de största förändringarna av tätorterna har skett. 13

14 KARTA 4: TÄTORTSEXPANSION 1980, 1990 OCH

15 Ålderstruktur i tätorter Unga, studenter, förvärvsarbetande och pensionärer har skiftande resmönster, de reser på olika tider och till olika målpunkter. På de tre följande sidorna visas kartor som anger hur stor procentuell andel av befolkningen i respektive tätort som finns i åldergrupperna 0-19 år, år samt 65 år och äldre. Avseende befolkningen i åldrarna 0-19 år har Kungsbacka en stor andel, särskilt i tätorter på Onsala halvön. Tätorter i direkt anslutning till Varbergs och Falkenbergs centralorter har också en stor andel i denna åldersgrupp. Även tätorter kring Halmstads centralort har en relativt stor andel i denna åldersgrupp. I Laholm är det tätorterna närmst Halmstad som har störst andel av befolkningen i ålderspannet 0-19 år. Hylte har relativt stor andel barn och unga i Hyltebruk. Varbergs centralort sticker ut då denna har en förhållandevis liten andel i detta ålderspann. Varbergs, Falkenbergs, Halmstads och Hyltes centralorter har hög andel befolkning mellan år. Tätorter med en låg andel i denna åldersggrupp finns företrädesvis längs med kusten utanför centralorterna. Tätorter längs Halmstads norra kust samt flera tätorter i Laholm har en stor andel i åldersgruppen 64 år och äldre. Även Torup i Hylte och Bua i Varberg har en stor andel äldre. Av tätorterna i Kungsbacka är det enbart tätorten Hjälm som har en andel som överstiger 25 procent i åldern 65 år eller äldre. 15

16 KARTA 5: ANDEL 0-19 ÅR PER TÄTORT

17 KARTA 6: ANDEL ÅR PER TÄTORT

18 KARTA 7: ANDEL 64+ ÅR PER TÄTORT

19 3) Översiktsplaner och bostadsbyggande Hur kommer resbehoven att utvecklas framåt? För att kunna bedöma förändringar i resebehoven tittar detta kapitel på kommunernas översiktsplaner samt på bostadsbyggandet i Halland de närmsta åren. Översiktsplaner Alla kommuner i Sverige ska enligt plan- och bygglagen (PBL) ha en aktuell Översiktsplan (ÖP) som omfattar hela kommunens yta. En översiktsplan ska ge vägledning och stöd i beslut om mark- och vattenanvändning i kommunen. Enligt PBL ska översiktsplanen aktualiseras under varje mandatperiod, en aktualisering behöver dock inte innebära revidering. I kartan på nästa sida har nya bebyggelseområden från kommuneras översiktsplaner lagts bredvid varandra. Kartan ger en långsiktig bild av den framtida utbyggnaden av bostäder och verksamheter. Utvecklingen av kollektivtrafik behöver gå hand i hand med utvecklingen av övrig samhällsbyggnad för att tillgodose resbehov på bästa sätt. Tidshorisonterna för och begreppen i kommunernas översiktsplaner skiljer sig åt vid en jämförelse antog Halmstad, Falkenberg och Laholm nya översiktsplaner. Kungsbackas översiktsplan är från 2006, Varbergs från 2010 och Hyltes från Laholm arbetar med två tidshorisonter i sin översiktplan, en fram till år 2030 och en bortom år I kartbilden på nästa sida inkluderas båda Laholms tidshorisonter vilket innebär att Laholms översiktsplan har längre tidshorisont än övriga kommuner i Halland. Även hur kommunerna definierar områden i sina översiktplaner skiljer sig åt vilket påverkar jämförbarheten. Hylte skiljer till exempel inte på utbyggnadsområden avsedda för verksamheter eller bostäder. Halmstad använder sig av begreppet omvandlingsområde, vilket innebär att områden går från verksamhetsområde till område med blandad bebyggelse med övervägande del bostäder. Laholm har en kategori som de kallar Entreprenörsbostäder, större ytor där det ska gå att kombinera lättare verksamhet med bostaden. I kartan klassas dessa områden som utbyggnadsområden för bostäder. Kungsbacka kommun arbetar med elva utvecklingsområden i sin översiktsplan. Dessa utgör en avgränsning för hur mycket bebyggelsen tillåts breda ut sig. Specifika ytor avsatta för framtida verksamhets- och bostadsområden anges inte inom utvecklingsområdena. Sådana behandlas istället i kommande Fördjupade översiktsplaner (FÖP) som då anger mer precisa avgränsningar inom utvecklingsområdena. De ytor som visas för Kungsbacka är på kortare sikt än övriga kommuners vilket förklarar att ytorna är mindre i storlek. Informationen som visas är snarare på detaljplanenivå än på översiktsplanenivå. Kartan kan ge sken av att Kungsbacka växer mindre än övriga kommuner i Halland men så är inte fallet. Utan här handlar det om olika arbetssätt som gör att det är svårt att få jämförbarhet i materialet. 19

20 KARTA 8: ÖVERSIKTSPLANER, BOSTADS- OCH VERKSAMHETSOMRÅDEN Källa: Översiktsplaner, halländska kommuner 20

21 Viktiga orter enligt översiktplanerna Vissa översiktsplaner anger orter som ska upprätthålla ett visst utbud av offentlig och kommersiell service. Många av de utpekade orterna är också sådana som framöver kommer att växa. Nedan följer en sammaställning av orter som pekats i översiktsplanerna, centralorterna inkluderade. Kommunernas indelning av staden/centralorten behöver inte vara samma som SCB:s tätortsklassning. Halmstad, Falkenberg och Varberg inkluderar fler tätorter i sin geografiska avgränsning av staden. Hur kommunerna väljer att använda sig av begrepp i översiktplanen skiljer sig åt. Halmstad, Varberg och Falkenberg använder sig av begreppet serviceorter på liknande sätt. Översiktligt är en serviceort för dessa kommuner en tätort som utöver centralorten tillmäts betydelse för tillväxt och service. Kungsbacka och Laholm använder begreppet serviceorter på ett annat sätt medan Hylte inte alls klassificerar tätorter. Halmstad pekar ut följande orter som serviceorter i sin översiktsplan: Halmstad (centralort) Oskarström Gullbrandstorp Åled Haverdal Simlångsdalen Harplinge Trönninge Getinge Eldsberga Kvibille Steninge Serviceorter i Halmstads mening är orter som kommunen prioriterar och där satsningar i form av skola, särskilda boenden, kvarboendemöjligheter för äldre samt byggandet av hyreslägenheter i kommunal regi kommer att ske. Dessa orter tillåts växa utanför nuvarande tätortsgränser. Bebyggelse i Halmstad koncenteras till staden och ovan nämnda serviceorter. I Varberg klassas följande orter som serviceorter: Varberg (centralort) Väröbacka/Limabacka Tvååker Veddige Rolfstorp/Skällinge Kungsäter Bua Enligt Varbergs översiktsplan är en serviceort en ort utanför staden där det ska finnas omfattande offentlig service. Den kommersiella och offentliga servicen i dessa orter har stor betydelse för den omkringliggande landsbygden. I Översiktsplanen finns målet att stärka de befintliga serviceorterna med bebyggelse och kollektivtrafik så att befolkningsunderlaget kan öka och orterna fortsätta att utvecklas. Nedan presenteras Falkenbergs knutpunkter och serviceorter: Falkenberg (knutpunkt) Ullared (knutpunkt) Slöinge Vessigebro Glommen Ätran 21

22 I Falkenbergs översiktsplan klassas orterna enligt följande; knutpunkt, serviceort och nod. Översiktsplanen klassar Falkenbergs stad och Ullared som knutpunkter, övriga orter som nämns ovan klassas som serviceorter. Knutpunkterna är av störst betydelse och serviceorterna har enligt Falkenbergs översiktsplan stor potential att kunna växa snabbare utifrån kommunikationsläge och service. I dessa orter ska omfattande service finnas. Nivån under serviceort kallas nod och i Falkenbergs ÖP är nio orter klassade som noder. I noder ska lämpliga lokaliseringar ske för att skapa bättre förutsättningar till bibehållen service. Följende orter klassas som serviceorter och kustorter enligt Laholms översiktsplan: Laholm (centralort) Skummeslövsstrand (kustort) Mellbystrand (kustort) Knäred Våxtorp Veinge Hishult Serviceorterna är enligt Laholms översiktsplan; Knäred, Våxtorp, Veinge och Hishult. I Laholms översiktsplan framgår att dessa orter har betydelse för omgivande landsbygd. I översiktsplanen framgår att Laholms tätort tillmäts störst betydelse och att Skummeslövsstrand och Mellbystrand som benämns som kustorter också tillmäts betydelse. Såväl centralorten som kustorterna adderas till de orter som Laholms kommun benämner som serviceorter i kartan på nästa sida. Kungsbacka arbetar med elva utvecklingsområden. Kommunen ska växa och utvecklas främst inom utvecklingsområdena och enligt översiktsplanen upprättas det därför i regel inte några detaljplaner utanför dessa områden. Utvecklingsområdena enligt översiktsplanen är följande: Kungsbacka Kullavik Sörö Bukärr Vallda Onsala Gottskär Anneberg Älvsåker Hjälm Fjärås Fjärås stationssamhälle Åsa Frillesås Kungsbackas översiktsplan använder begreppet serviceort i sammanhanget att försöka samla service som till exempel kollektivtrafik för boende i de mer glesbefolkade delarna. Översiktplanen ser serviceorter som strategiskt utvalda platser i de östra delarna av kommunen där service och kollektivtrafik samlas för att utveckling av detta ska kunna ske på ett samhällsekonomiskt och ekologiskt hållbart sätt. De utpekade serviceorterna enligt översiktsplanen är orter som idag inte är tätorter enligt SCB:s definition. Hyltes översiktsplan gör inga konkreta ställningstagande vad gäller tillgång till service och serviceorter. Dock har i samband med att Region Halland arbetade fram Regionalt serviceprogram följande orter identifierats som viktiga: Hyltebruk Unnaryd Torup

23 Kartan nedan visar de orter som kommunerna i Halland pekat ut som viktiga. KARTA 9: VIKTIGA ORTER ENLIGT ÖP Källa: Översiktsplaner, halländska kommuner 23

24 Planerat bostadsbyggande Boverket genomför varje år en bostadsmarknadsenkät som belyser läget på bostadsmarknaden och det förväntade bostadsbyggandet de närmaste åren. Analysen publiceras årligen av Länsstyrelsen i Hallands län. 5 Utifrån denna enkät kan konstateras att fem av länets sex kommuner bedömer att det idag (år 2014) råder brist på bostäder. I Hylte kommun finns ett överskott på bostäder i kommunen som helhet. I centralorterna råder bostadsbrist i alla kommuner utom i Hylte som uppvisar balans. I övriga kommundelar utanför centralorterna råder bostadsbrist i Halmstad, Kungsbacka och Varbergs kommuner, överskott i Hylte kommun samt balans i Falkenberg och Laholm. Situationen är särskilt svår för ungdomar i länets samtliga kommuner. Det är i mångt och mycket marknaden som styr hur mycket det byggs i en kommun. Kommunen har en nyckelroll genom sitt planmonopol men det är byggherrens risk- och lönsamhetsbedömning som ytterst avgör om något bostadsbyggande ska komma till stånd. Kommunerna kan med andra ord ha en hög planberedskap utan att det för den skull kommer att byggas i kommunen. Detta gör det svårt att få en bild av var det kommer byggas på lite längre sikt i kommunerna. På kortare sikt kan kommunen trots konjunkturkänsligheten på bostadsmarknaden ändå ha en relativt klar bild av vad som kommer att byggas. Kartan på nästa sida visar material från de halländska kommunerna och påvisar i vilka tätorter som det under åren planeras att byggas bostäder. Det är inte den reella markytan där bostäder ska byggas som visas utan det som visas är vilka tätorter som inom de närmsta åren kommer att bebyggas med fler bostäder. Syftet med kartbilden att är att ge en indikation på var bostadsbyggandet i Halland framöver kommer att ske och då även spegla var Halland kommer att växa de närmsta åren. Det kan konstateras att centralorterna kommer att växa mest de närmsta åren. Till stor del handlar detta om förtätning. Många tätorter utmed den halländska kusten kommer att utöka sitt bostadsbestånd de närmsta åren. Viss utbyggnad sker även i inlandet men då rör det sig om ett mindre antal bostäder. Detta innebär att Hallands utveckling även de kommande åren kommer att vara lik utvecklingen de senaste åren, karaktäriserad av en befolkningsökning i kommunernas centralorter och utmed vissa delar av kusten. 6 En fortsatt befolkningsökning i redan tätbefolkade områden innebär ökat underlag för kollektivtrafiken. 5 Bostadsmarknadsenkäten 2014, Länsstyrelsen i Hallands län 6 Se även kapitel två om Hallands befolkning. 24

25 Kartan visar planerad utbyggnad av bostäder i Halland under åren Mycket stor utbyggnad innebär ca till 500 nya bostäder, Stor utbyggand ligger i spannet nya bostäder. Klassen Utbyggnad innebär en planerad nybyggnation av bostäder i spannet Viss utbyggnad innebär att det planeras för mindre än 30 nya bostäder. Det planeras för nya bostäder i Halland mellan åren KARTA 10: PLANERAT BOSTADSBYGGANDE Källa: Material från halländska kommuner (insamlat 2013) 25

26 4) Arbetsplatsers lokalisering och pendlingsmönster Arbetsresor står för en stor del av det totala resandet. Därför behöver arbetsplatsers lokalisering ingå i kartläggningen av resbehoven. I detta kapitel redovisas även pendling på kommun- och tätortsnivå. Arbetsplatsers lokalisering I Sverige överlag har tätorterna i genomsnitt cirka hälften så många arbetande (dagbefolkning) som boende (nattbefolkning). Små tätorter har i regel en lägre andel arbetande, medan större orter har en något högre andel. Inte helt oväntat så har kommuner med en hög andel av befolkningen boende i tätort (tätortsgrad) även en hög andel förvärvsarbetande i tätorterna. SCB har tagit fram statistik som belyser arbetsplatsers lokalisering i eller utanför tätort, dock uppdateras siffrorna vart femte år och tillgänglig statistik är från För Halland som helhet arbetade 79 procent av alla förvärvsarbetande 2010 i någon tätort. 7 Vad som synliggörs är att flest antal arbetstillfällen finns i kommunernas centralorter. Ullared i är en tätort med många sysselsatta, detta syns tydligt på kartan. Noterbart är att Ringhals i Varbergs kommun ligger utanför en tätort vilket gör att arbetspendlingen hit inte inkluderas i statistik som är nedbruten på tätortsnivå. Kartan på nästa sida visar antalet sysselsatta per 500 meters ruta i Halland och då syns Ringhals tydligt. 7 Tätorter 2010, förvärvsarbetande och boende, SCB

27 KARTA 11: ANTAL SYSSELSATTA PER RUTA

28 Pendlingsmönster Avsnittet inleds med att redovisa större pendlingsflöden från och till kommuner och tätorter i Halland. Därefter följer en detaljerad beskrivning per kommun. Samtliga kartor redovisar bruttoflöden, det vill säga summan av både in- och utflöden av pendling. Kartan visar kommunpendling med mer än 200 arbetspendlare, därmed har mindre pendlingsrelationer fallit bort. Det som framgår av kartbilden är att utbytet med Göteborg dominerar i norr och att pendlingen mellan de halländska kommunerna är också relativt stor. Söderut och inåt landet är flödena inte lika stora. Noterbart är att i princip alla relationer har ökat under den senaste tioårsperioden (se tabeller som följer under avsnittet för respektive kommun). Pendlingsflödena på kartan utgår från kommunens centrumpunkter, det vill säga kommunernas geografiska mittpunkt. 28

29 KARTA 12: PENDLING KOMMUNNIVÅ 2012 Studeras pendlingen på tätortsnivå, vilket är den detaljeringsnivå som krävs för planering av kollektivtrafik, blir flödena betydligt mindre. Då pendlingen utgår från SCB:s klassning av tätorter, dvs. med mindre än 200 meter mellan husen ingår även centralorterna i Mölndal och Partille som en del i Göteborgs tätort. För alla kommuner i Halland är antalet personer som både bor och arbetar inom centralorten störst. Halmstad sticker ut då antalet personer som både bor och arbetar i centralorten är många fler än för övriga kommuner. Kartan visar tätortspendlingen till, från och inom Halland med minst 50 pendlare i bägge riktningarna. Tätortsnamnen på de tre största pendlingsrelationerna för respektive kommun är utskrivna i kartorna som visar pendling på tätortsnivå. 29

30 KARTA 13: PENDLING TÄTORTSNIVÅ 2012 Även på tätortsnivå visar pendlingsflödena norra Hallands, särskilt Kungsbackas, stora utbyte med Göteborg. Tydligt blir också att pendlingen söderut från Halland till Skåne inte alls är lika utvecklad. 30

31 Falkenbergs kommun - pendlingsmönster De fyra största pendlingsrelationerna för Falkenberg på kommunnivå är mellan Varberg, Halmstad, Göteborg och Hylte. Pendlingen till och från Halmstad och Varberg är av större omfattning än övriga relationer. Det är fler som pendlar från Falkenberg till Halmstad än tvärtom. Motsatsen gäller för Varbergs kommun där det är något fler som pendlar från Varberg till Falkenberg men flödena är relativt jämnstora. KOMMUNPENDLING FALKENBERG 2012 BRUTTOPENDLING INPENDLING UTPENDLING Differens Differens Differens Varberg Halmstad Göteborg Hylte Svenljunga Kungsbacka Stockholm Gislaved Mölndal Laholm Mark Helsingborg Malmö Borås Lund Totalt Bryts pendlingen ned till tätortsnivå synliggörs att de största relationerna är mellan Falkenbergs centralort och Halmstads- och Varbergs centralorter. Signifikanta pendlingsrelationer inom kommunen finns mellan centralorten och tätorterna Ullared, Skogstorp och Skrea. Ullared sticker ut eftersom flödena går från Falkenbergs centralort till Ullared. På kommunnivå är pendlingsrelationen till och från Svenljunga den femte största för Falkenbergs kommun, på tätortsnivå kommer inte denna relation med. Detta beror på att det enbart är flöden med mer än 50 arbetspendlare som redovisas. Även pendlingen till och från Hylte försvinner då pendlingen bryts ned till tätortsnivå. Mellan Falkenbergs tätort och Hyltebruk är det enbart 36 personer som arbetspendlar och därmed kommer inte heller denna relation med på kartan som börjar vid volymen 50 arbetspendlare. 31

32 KARTA 14: TÄTORTSPENDLING FALKENBERG

33 Halmstads kommun - pendlingsmönster På kommunnivå är pendlingsutbytet för Halmstad störst med Laholm och Falkenberg. Andra viktiga relationer för Halmstad är till och från Hylte, Varberg och Göteborg. Halmstad sticker ut i det avseendet att Stockholm kommer relativt högt upp. Halmstad har ett relativt litet utbyte med kommunerna i Skåne. KOMMUNPENDLING HALMSTAD 2012 BRUTTOPENDLING INPENDLING UTPENDLING Differens Differens Differens Laholm Falkenberg Hylte Varberg Göteborg Stockholm Ängelholm Helsingborg Båstad Malmö Ljungby Gislaved Kungsbacka Lund Markaryd Totalt För Halmstad dominerar pendlingen inom Halland och framförallt inom den egna kommunen. Bryts pendlingen ned på tätortsnivå synliggörs ett väldigt utspritt pendlingsmönster. Det finns fler relationer med mer än 50 pendlare än i övriga kommuner. Ett stort antal tätorter i Halmstads kommun har en stark koppling till centralorten vad gäller pendlingsflöden. Flödena är relativt enkelriktade in mot centralorten. Inpendling från övriga tätorter i Halmstad till centralorten är stor, särskilt från Fyllinge och Oskarström. På kommunnivå är pendlingen till och från Laholm större än till och från Falkenberg. På tätortsnivå är det däremot fler som pendlar mellan Halmstads centralort och Falkenbergs centralort än mellan Laholms centralort och Halmstads dito. 33

34 KARTA 15: TÄTORTSPENDLING HALMSTAD

35 Hyltes kommun - pendlingsmönster Hyltes viktigaste pendlingsrelationer är med Halmstad, Gislaved och Falkenberg. Mellan Halmstad och Hylte är det fler som pendlar till Hylte än tvärtom. För Gislaved gäller det omvända, det är fler som pendlar från Hylte till Gislaved. I jämförelse med de andra halländska kommunerna är omfattningen på pendlingen relativt liten. KOMMUNPENDLING HYLTE 2012 BRUTTOPENDLING INPENDLING UTPENDLING Differens Differens Differens Halmstad Gislaved Falkenberg Ljungby Värnamo Varberg Göteborg Laholm Stockholm Gnosjö Malmö Lund Växjö Jönköping Svenljunga Totalt Genom att studera pendling på tätortsnivå konstateras att relationen Hyltebruk och Halmstads centralort är den största. Det är fler som bor i Halmstads centralort och som pendlar till Hyltebruk än i motsatt riktning. Det finns även viss pendling från Hyltebruk till Unnaryd och Torup. Av dessa relationer är Unnaryd och Hyltebruk något större än relationen Torup och Hyltebruk. På kommunnivå är relationen mellan Hyltes kommun och Gislaveds kommun den näst största pendlingsrelationen. Studeras samma pendlingsriktning på tätortsnivå synliggörs att det är tätortspendlingen mellan Hyltebruk och Smålandstenar som dominerar. Tredje största pendling på kommunnivå är mellan Hylte och Falkenberg. Vid nedbrytning till tätortsnivå kommer relationen Falkenbergs centralort och Hyltebruk inte med på kartan (se nästa sida), vilket beror på att volymen i denna relation inte överstiger 50 arbetspendlare. 35

36 KARTA 16: TÄTORTSPENDLING HYLTE

37 Kungsbackas kommun - pendlingsmönster Pendlingsströmmarna för Kungsbacka är av större volym än för någon annan kommun i Halland. Pendlingsrelationen till och från Göteborg är väl utvecklad och ingen annan kommun i Halland har en in- eller utpendling med motsvarande volymer. Det finns även en stark pendlingsrelation med Mölndal. KOMMUNPENDLING KUNGSBACKA 2012 BRUTTOPENDLING INPENDLING UTPENDLING Differens Differens Differens Göteborg Mölndal Varberg Härryda Stockholm Mark Partille Halmstad Borås Kungälv Falkenberg Lerum Malmö Ale Solna Totalt Genom att studera pendlingen på tätortsnivå kan konstateras att utbytet är stort mellan tätorten Göteborg och tätorter i Kungsbacka. Tätorten Göteborg breder ut sig och inkluderar mer än enbart Göteborgs stad, bl.a. ingår här även Mölndal vilket innebär att kartbilden kan ge en något missvisande bild då all pendling går till Göteborgs tätort. Tätorter som påvisar en stor pendling till och från Göteborg är förutom Kungsbacka och Onsala även Billdal, Särö, Åsa och Vallda. Även Anneberg, Backa, Fjärås kyrkby och Frillesås har volym i sin tätortspendling mot Göteborg. Gemensamt för alla dessa tätorter är att inpendlingen till Göteborg är betydligt större än pendling i motsatt riktning. 37

38 KARTA 17: TÄTORTSPENDLING KUNGSBACKA

39 Laholms kommun - pendlingsmönster För Laholm är den största pendlingsrelationen på kommunnivå den med Halmstad. Övriga relationer har ett betydligt mindre utbyte. KOMMUNPENDLING LAHOLM 2012 BRUTTOPENDLING INPENDLING UTPENDLING Differens Differens Differens Halmstad Båstad Ängelholm Markaryd Örkelljunga Helsingborg Falkenberg Göteborg Malmö Stockholm Varberg Hässleholm Lund Ljungby Klippan Totalt Bryts siffrorna ned till tätortsnivå, se karta på nästa sida, synliggörs att relationen Laholms tätort och Halmstads tätort är den i särklass största relationen. Den näst största pendlingen tätorterna emellan är Laholm och Mellbystrand, i övrigt har även tätorterna längs med riksväg 15 en del pendling in mot Halmstads tätort. För tätorter utanför Halland är det Båstads och Ängelholms tätort som kommer främst men nivån är låg. Viss pendling finns mellan Knäred och Markaryd men även här är nivån relativt låg och i dagsläget bruttopendlar 57 personer mellan dessa tätorter. Från tätorter i Laholm är pendlingen norr om Halmstads centralort liten. Ingen relation överstiger 50 arbetspendlare brutto och därmed visas de inte på kartan. 39

40 KARTA 18: TÄTORTSPENDLING LAHOLM

41 Varbergs kommun - pendlingsmönster För pendling på kommunnivå är relationerna med Falkenberg, Göteborg och Kungsbacka de största. Mellan Falkenberg och Varberg är pendlingen stor och det är ungefär lika många som pendlar i båda riktningarna. Pendlingen till och från Göteborg är även den stor men denna relation har betydligt mer enkelriktade flöden, fler pendlar från Varberg till Göteborg än tvärtom. KOMMUNPENDLING VARBERG 2012 BRUTTOPENDLING INPENDLING UTPENDLING Differens Differens Differens Falkenberg Göteborg Kungsbacka Mark Halmstad Mölndal Borås Stockholm Malmö Härryda Helsingborg Laholm Svenljunga Kungälv Partille Totalt Studeras pendlingen på tätortsnivå konstateras att bruttopendling mellan Varbergs centralort till Göteborgs tätort är den största. Fortsatt är pendlingen relativt enkelriktad från Varbergs centralort till Göteborg. Näststörst är tätortspendlingen mellan Varbergs och Falkenbergs centralorter, sedan följer relationer mellan tätorterna inom Varberg kommun. T.ex. Träslövsläge, Tvååker och Veddige som har relativt stora flöden in mot Varbergs centralort. Som tidigare nämnts saknas pendlingsstatik över Ringshals då denna inte ligger i en tätort. Bruttopendlingen mellan Varbergs centralort och Kinna är 120 personer och mellan Varbergs och Borås centralorter är

42 KARTA 19: TÄTORTSPENDLING VARBERG

43 Källhänvisning Källor Regionala planer och program Tillväxtstrategi för Halland , Region Halland 2014 Befolkningsprognos till 2030 för kommunerna i Halland, WSP Analys och Strategi 2012 Kommunala planer och program Framtidsplan 2030, strategisk översiktsplan för Halmstads kommun, Halmstads kommun 2015 Framtidsplan 2030, översiktsplan för Laholms kommun, Laholms kommun 2014 Kungsbacka översiktsplan 2006, Kungsbacka kommun 2006 Översiktsplan för Hylte kommun, ÖP2001, Hyltes kommun 2003 Översiktsplan för Varbergs kommun, Varbergs kommun 2010 Översiktsplan 2.0 för Falkenbergs kommun, Falkenbergs kommun 2014 Handlingsprogram för bostadsförsörjning, Laholms kommun 2014 Mål för bostadsbyggande , Kungsbackas kommun 2014 Insamlat material över kommande bostadsutbyggand i Halland, kommunerna 2013 Rapporter Bostadsmarknadsenkäten 2014, Länsstyrelsen i Hallands län Tätorter 2010 Förvärvsarbetande och boende i och utanför tätort, MI 38 SM 1301, SCB 2013 Tätorter 2010, MI 38 SM 1101, SCB 2011 Kommungrupps-indelning 2011, REVIDERING AV SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTINGS KOMMUNGRUPPSINDELNING, SKL

44 Kontaktperson Catrine Karlsson, tfn e-post Diarienummer: