Förslag till beslut Äldrenämnden godkänner delårsrapporten.

TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum -09-17 Sida 1 (1) Diarienr AN /00246-1.4.2 Sociala nämndernas förvaltning Jan Bäversten Epost: jan.baversten@vasteras.se Kopia till Kommunstyrelsen Äldrenämnden Delårsrapport 2, Äldrenämnden Förslag till beslut Äldrenämnden godkänner delårsrapporten. Ärendebeskrivning Budgetavvikelsen totalt för nämnden prognostiseras till +12,1 mnkr vilket motsvarar cirka 0,8 procent av budgetramen. Avvikelserna återfinns främst inom områden hemtjänst (+11,2 mnkr), hemsjukvård (-4,7 mnkr), äldreboende (+7,5 mnkr) och lokalanpassning (-1,7 mnkr). Bedömningen är att nämndens ekonomiska läge är stabilt med ett litet överskott som eventuellt kan bli större.

Dnr: ÄN /00246-1.4.2 Delårsrapport 2 Äldrenämnden Soc nämndernas förvaltning 721 87 Västerås 021-39 00 00 www.vasteras.se Bäversten, Jan 021-392120 jan.baversten@vasteras.se

Innehållsförteckning 1. Nämndens ansvarsområde... 4 1.1. SAMMANFATTNING... 4 1.2. VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET... 5 1.3. SAMMANFATTANDE ANALYS AV EKONOMISK UTVECKLING... 7 2. Styrkort... 8 BALANSERAT STYRKORT... 9 2.1. KUND... 9 2.2. KVALITÉ... 11 2.3. EKONOMI... 13 2.4. MEDARBETARE... 14 3. Strategiska utvecklingsområden... 15 3.1. KRAFTSAMLING FÖR ATT STÄRKA DEN SOCIALA HÅLLBARHETEN... 15 3.2. SAMMANHÅLLEN SATSNING PÅ VÅR FYSISKA LIVSMILJÖ... 16 3.3. HÖJD KUNSKAP OCH KOMPETENS... 16 3.4. KRAFTSAMLING FÖR ATT MINSKA MILJÖ- OCH KLIMATPÅVERKAN... 17 3.5. ÖVRIGA UTVECKLINGSOMRÅDEN... 18 4. Gemensamt... 20 4.1. VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET... 20 4.2. EKONOMI... 25 5. Förebyggande insatser... 25 5.1. VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET... 25 5.2. EKONOMI... 27 6. Ordinärt boende... 27 6.1. VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET... 28 6.2. EKONOMI... 31 6.3. JÄMFÖRELSER OCH FÖLJETAL... 32 6.4. BEDÖMNING... 36 7. Särskilda boenden... 36 7.1. VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET... 36 7.2. EKONOMI... 40 7.3. JÄMFÖRELSER OCH FÖLJETAL... 41 7.4. BEDÖMNING... 44 2

Bilagor Bilaga 1: Bilaga 2: Ekonomisk översikt/sammanfattning Följekort 3

1. Nämndens ansvarsområde Äldrenämnden ansvarar för insatser till personer som har fyllt 65 år och arbetet styrs främst av socialtjänstlagen (SoL) och hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och lagen om bostadsanpassningsbidrag m.m. (BAB). Nämnden ska underlätta för den enskilde att bo kvar i sitt ordinära boende. Om den enskilde har omfattande omvårdnadsbehov eller är otrygg, trots stödinsatser i sitt ordinära boende, kan särskilt boende erbjudas. Nämndens verksamhetsområden är: Stöd i ordinärt boende (hemvård). Hemvård är ett samlingsbegrepp för hemtjänst och hemsjukvård. Hemtjänst är insatser med stöd i Socialtjänstlagen och hemsjukvård gäller hälso- och sjukvårdsinsatser i det ordinära boendet med stöd i Hälso- och sjukvårdslagen. Särskilt boende inkl. korttidsplatser Särskilt boende för personer yngre än 65 år Förebyggande verksamhet, ex. anhörigstöd Mötesplatser Dagverksamhet Bostadsanpassningsbidrag Ekonomisk fördelning Äldrenämnden har ekonomiskt ansvar för all hemvård. Nämnden för personer med funktionsnedsättning har ekonomiskt ansvarar för allt boendestöd enligt SoL. 1.1. Sammanfattning Regelverk för hemvården; höjda ersättningsnivåer för hemtjänstinsatser, nytt förfrågningsunderlag för hemvården och återinförande av avgiftsfri avlösning har beslutats under perioden. De utredningsuppdrag som avsett hemvården och som äldrenämnden har fått från kommunstyrelsen och kommunfullmäktige, har godkänts av kommunstyrelsen och anses vara slutförda. Socialstyrelsens brukarundersökningar visar en hög kundnöjdhet i Västerås och indikerar inget samband mellan volym i hemtjänst och brukarnöjdhet. Tack vare att Västerås erhållit stimulansmedel som stöd för välfärdsteknik kan arbetet med att möjliggöra olåsta och öppna dörrar på särskilda boenden skyndas på. 4

Upphandlingen av trygghetsskapande teknik i särskilt boende har överklagats. Det innebär att utbyte av gammal teknik inte kan påbörjas som planerat under hösten. 1.2. Viktiga händelser under året Nytt förfrågningsunderlag för hemvård beslutades i maj. Förändringarna gällde främst zon-indelning och ersättningsprinciper. Fördelningen av de extra 20 mnkr som kommunstyrelsen har tillfört hemtjänsten, beslutades i maj. Pengarna används från och med 1 maj till generellt höjda ersättningsnivåer. Ersättningsnivåerna ökade mest för insatser utförda på landsbygden och natten. De 20 mnkr i år innebär en budgetökning på 30 mnkr på helårsbasis till hemtjänsten. Ett återinförande av avgiftsfri avlösning upp till 12 timmar per person och månad, beslutades i juni. Förändringen trädde i kraft 1 september och kostar cirka 3,3 mnkr på helårsbasis. Kommunstyrelsen beslutade i juni (Dnr KS /01307-1.3.2) att godkänna de utrednings- och återrapporteringsuppdrag som nämnden har haft. Uppdragen har gällt regelverket för hemtjänst och hemsjukvård, fördelning av ökade budgetmedel och effekter av förändringar inom hemtjänst och hemsjukvård. En översyn av ersättningsmodeller för hemsjukvård och särskilt boende har beslutats och påbörjats. Under sommarens värmebölja blev inflödet till Västmanlands sjukhus Västerås stort. Detta resulterade i att behovet av korttidsplatser ökade kraftigt. Därför köpte Västerås stad därför under vecka 31 och 32 totalt fyra korttidsplatser av andra kommuner. En rutin för klagomålshantering, baserad på förvaltningens riktlinjer, som beskriver den praktiska hanteringen av synpunkter och klagomål har tagits fram under sommaren. Utbildningsinsatser planeras för berörda inom förvaltningen. Efter genomförd upphandling av Trumslagarbackens äldreboende beslöt äldrenämnden tilldela Vardaga AB uppdraget att bedriva verksamheten. För att förbättra boendemiljön och tryggheten i särskilda boenden pågår ett arbete för att möjliggöra olåsta dörrar och också skapa förutsättningar för att dörrar till hemvister ska kunna stå i uppställt läge. Tack vare att Västerås erhållit stimulansmedel som stöd för välfärdsteknik kan detta arbete skyndas på och planering pågår för att genomföra detta arbete före årsskiftet. 5

En upphandling av trygghetsskapande teknik i särskilt boende har överprövats. Det innebär att utbyte av gammal teknik inte kan påbörjas som planerat under hösten. Trygghetsskapande teknik på särskilda boenden är i dagsläget kopplat i egna enskilda nätverk. En förstudie pågår för att ta reda på förutsättningar att koppla välfärdstekniken till stadens nätverk för att åstadkomma bättre stabilitet. I samband med detta ska även principer för enskildas tillgång till internet ses över. Tillbyggnationen av lägenheter på Ängsklockan och Björkbacken är klar och det innebär ett tillskott med totalt 17 lägenheter. I samband med att ombyggnationen av Gryta var klar, tillkom sex korttidsplatser utöver de 48 som fanns sedan tidigare samt 18 lägenheter för permanent boende. Växelvårdsplatser och trygghetsplatser har flyttats från Hälleborgs äldreboende till Zethelius korttidsenhet. Platserna på Hälleborg har omvandlats till särskilt boende vilket har gett ett tillskott på 12 lägenheter. Teknik och Fastighetsförvaltningen har fått i uppdrag att starta en förprojektering för ett nytt äldreboende i centrala delen av staden efter de projekt som redan påbörjats (Öster Mälarstrand och Södra Källtorp). Beslut har fattats om att bygga om ett av husen, C-huset, vid Karlslunds servicehus till äldreboende. Det innebär en minskning av antalet servicehuslägenheter med 50 och en utökning av lägenheter i äldreboende med 41 när ombyggnationen är klar. Väsentliga iakttagelser från styrkort De flesta resultaten för perspektiven Kund och Kvalitet redovisas i slutet av året, efter att resultaten av socialstyrelsens årliga nationella enkät är klar under hösten. Väsentliga iakttagelser från följekort Det finns inga ytterligare iakttagelser under perioden maj-augusti, jämfört med verksamhetsberättelsen avseende 2017, vad gäller kund, kvalitet och medarbetare. För perioden redovisas endast uppgifter för ekonomi. 6

1.3. Sammanfattande analys av ekonomisk utveckling Äldrenämnden Nettokostnad, mnkr Bokslut 2017 Utfall 8 mån Budget Prognos Avvikelse Gemensamt 80,1 65,1 87,5 89,8-2,4 Förebyggande vht/ socialt nätverk 33,9 22,6 33,4 33,9-0,5 Stöd i ordinärt boende 593,8 395,3 625,5 618,9 6,6 Särskilda boenden 694,1 485,2 739,7 731,3 8,4 Totalt äldrenämnden 1 401,9 968,2 1 486,0 1 473,9 12,1 I budgeten för ingår den tilläggsbudget på 20 mnkr som tilldelats nämnden fr.o.m. 1 maj. Budgetavvikelsen totalt för nämnden prognostiseras till +12,1 mnkr vilket motsvarar cirka 0,8 procent av budgetramen. Avvikelserna återfinns främst inom områden hemtjänst (+11,2 mnkr), hemsjukvård (-4,7 mnkr), äldreboende (+7,5 mnkr) och lokalanpassning (-1,7 mnkr). Bedömningen är att nämndens ekonomiska läge är stabilt med ett litet överskott som eventuellt kan bli större. Nettokostnadsavvikelse % Nettokostnadsavvikelse för äldreomsorgen 15,0 10,0 5,0 0,0-5,0-10,0-15,0-20,0 Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping Örebro Västerås Alla 2016 2017 kommuner, ovägt medel 7

Nettokostnadsavvikelsen är den beräknade teoretiska kostnaden som motiveras av kommunens struktur. Den kan också beskrivas som den kostnad som kommunen skulle ha haft om man bedrev verksamheten till en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå med hänsyn till de egna strukturella faktorerna enligt kostnadsutjämningssystemet. Under 2017 bedrev Västerås äldreomsorgen till en kostnad som låg 8,0 procent lägre än vad strukturen motiverar. Det är en relativt stor förändring jämfört med 2016 då nettokostnadsavvikelsen var minus 4,5 procent. % Västerås: Nettokostnadsavvikelse för äldreomsorgen 0,0-2,0-4,0-6,0-8,0-10,0-12,0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Sett över tid har trenden varit tydlig, med utfall som år för år närmat sig noll. Men fr o m 2016 har nettokostnadsavvikelsen vänt åt andra hållet och börjar nu närma sig 2012 års utfall. 2. Styrkort Inga nya resultat finns att redovisa för perspektiven Kund och Kvalitet jämfört med 2017 års siffror som främst bygger på resultaten från den nationella undersökningen Så tycker de äldre om äldreomsorgen. Undantagen är kundperspektivet och indikatorerna aktiva användare av e-hemtjänst, biståndshandläggarnas tillgänglighet, samt Kvalitets-perspektivet och indikatorerna om uppföljning av biståndsbeslut och den enskildes delaktighet i utredningen. 8

Balanserat styrkort 2.1. Kund Kritisk framgångsfakt or Indikatorer Styrtal Resultat Alla enskilda är trygga i sin vardag Personalen meddelar den enskilde om tillfälliga förändringar. Personalen brukar meddela den enskilde i förväg om tillfälliga förändringar. Antalet aktiva användare av e- hemtjänst har ökat vid utgången av. Biståndshandläggar na är tillgängliga och de som söker kontakt med biståndshandläggare Via Kontaktcenter får återkoppling senast nästkommande vardag. Den enskilde är nöjd med hemtjänst/särskilt boende i sin helhet. 80 % (säbo) *47 % 80 % (hemtjänst) *77 % 200 st. dec (hemtjänst) 46 st. (31/8 ) 95 % 100% Handläggarna har telefontid varje dag. 95 % (hemtjänst) 85% (säbo) *91% *80% Kommentar Resultat som föregås med * avser Socialstyrelsens nationella brukarundersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2017. 9

Per 31 augusti fanns 46 personer med beställd insats Tillsyn trygghetskamera. Trygghetskamera används för tillsyn under natten, medan telefon har en tillsyns- eller påminnelsefunktion under dag- och kvällstid. Totalt i Västerås har ca 3 300 personer hemtjänst (både under- och över 65 år). Av dessa är det mycket få personer (sett till hela dygnet) som enbart har insatsen tillsyn. Antalet personer med insatser nattetid är cirka 290 st. i hela staden. Av dessa är cirka 35 personer boende på landsbygden. Det kan finnas anledning att överväga om styrtalet för antalet aktiva användare av e-hemtjänst bör justeras, i vart fall tills nämnden har ett större utbud av olika digitala lösningar för fler insatser. 10

2.2. Kvalité Kritisk framgångsfaktor Indikator Styrtal Resultat Handläggningen är rättssäker Biståndsbeslut om hemtjänst följs upp. Den enskilde är delaktig i utredningen. Utredningen kommuniceras. Efter utskrivning från vårdinstans följs alla de hemtjänstbesluten upp inom 3-5 veckor. Rättssäkerheten mäts via egenkontroller 3 ggr/år (säbo/hemtjänst). **75 % **85% Enskilda upplever social gemenskap. Enskilda är delaktiga Utredningstiden är skälig. Måltiderna är en trevlig stund på dagen. Enskilda äter god mat. Den enskilde kan påverka vilka tider man får hjälp. **80% inom 1 v. **10% inom 1 mån. **10% inom 1-4 mån. 85 % (säbo) *64% 80 % (säbo) *69% 75 % (hemtjänst) 70 % (säbo) *72 % *59% Personalen tar hänsyn till den äldres åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras. 95 % (hemtjänst) 85 % (säbo) *91% *79% Kommentar Resultat som föregås med * avser Socialstyrelsens nationella brukarundersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2017. Resultat som föregås med **avser tertial 1 och gjordes i maj. 11

Delaktighet i utredning Resultat av genomförda egenkontroller visar att den enskilde själv varit delaktig i 75 % av utredningarna. Att resultatet inte visar en delaktighet på 100% beror på att det inte alltid är möjligt att för den enskilde att vara delaktig i sin utredning på grund av sin sjukdomsbild. Det kan ex. vara en person med långt framskriden demenssjukdom och där kontakterna förs mellan anhöriga och biståndshandläggaren och andra berörda professioner, exempelvis läkare. Kommunicering av beslut När det gäller kommunicering visar resultaten att ingen utredning kommunicerats innan beslut. Däremot bedöms att undantagsregeln varit tillräcklig i 85 % av utredningarna. Den träder in när uppgifter endast kommer från den enskilde själv och beslutet inte går den enskilde emot. Utredningstid Utredningstiderna visar att 80 % färdigställs inom en vecka, 10 % inom en månad och 10 % mellan en till fyra månader. 12

2.3. Ekonomi Kritisk framgångsfaktor Hålla given budgetram. Verksamheten är kostnadseffektiv. Indikatorer Budget jämförs med utfall och prognos. Nämnden fattar beslut som är ekonomiskt hållbara på sikt. Jämföra med jämförbara kommuner inom olika verksamhetsområden. Styrtal Utfallet är lika med eller lägre än budget. Nettokostnader för hemtjänst/särskilt boende per invånare är lägre eller i nivå med jämförbara kommuner. Kommentar Prognosen för visar på ett överskott jämfört med budgeten. Styrtalet förväntas därmed uppnås. I förhållande till jämförbara kommuner ligger Västerås på en låg kostnad både när det gäller hemvård och särskilt boende. Styrtalet uppnås därmed. 13

2.4. Medarbetare Kritisk framgångsfaktor Indikator Styrtal SNF har ett tillåtande och öppet arbetsklimat där medarbetare är delaktiga i verksamhetsutvecklingen Alla tillsvidareanställda är tillsatta av medarbetare som uppfyller kravprofilen för tjänsten Engagerade medarbetare Det är ett gott ledarskap inom SNF Medarbetarna kommer med nya förslag kring utveckling av verksamheten Vi hittar rätt person med rätt kompetens vid rekrytering till verksamheterna Vi har en personalomsättning som understödjer en naturlig och sund kompetensrörlighet HME-värde 80 HME- värde 75 Antal idéer som effektiviserat/ förbättrat verksamhetens kvalité på något vis ska vara minst en per enhet och tertial Vid rekrytering leder 80 % till anställning vid första annons-tillfället Extern personalomsättning är mellan 8-12% Kommentar: Antal idéer som effektiviserar eller förbättrar verksamhetens kvalité ska vara minst en per enhet och tertial. För enheterna som deltar i Arbetsplatsdialog sker detta kontinuerligt då arbetsmetodens syfte är att medarbetarna lyfter och genomför aktiviteter för att effektivisera verksamheten. I supporthanteringen inom systemförvaltningen av verksamhetssystemen har det identifierats att supportflödet kan effektiviseras. Idag är ärendehanteringen inom supporten beroende av e-post, funktionsbrevlådor och säker lagring. Det är många manuella steg och svårt att ha koll på vilket inflöde det är av ärenden samt svårt att kunna återanvända tidigare lösningar på problem. De har idag inte möjlighet att följa ett ärende från frågeställare till lösning på ett smidigt sätt och inte heller kunna följa kvalitetsarbetet då statistik kring ställda supportfrågor inte går att följa. Förslaget är därmed att ha ett specifikt ärendehanteringssystem och de undersöker detta. Enheten för ekonomi, administration och kommunikation ska framgent titta igenom beslutssatserna i nämndernas protokoll för att se om stadens invånare 14

förstår vad nämnderna har beslutat. Om inte, påbörjas ett arbete för att besluten ska bli tydligare och mer lättförståeliga. Vid rekrytering har förvaltningen som mål att vid första annonseringstillfälle ska 80 % av rekryteringarna leda till anställning. För tertial 1 uppnår förvaltningen målet med 92 %. För tertial 2 uppnår förvaltningen målet med 100 %. Förvaltningen ska ha en personalomsättning som understödjer en naturlig och sund kompetensrörlighet på 8-12 %. För tertial 1 uppnår förvaltningen målet med 5 %. För tertial 2 uppnår förvaltningen målet med 4,3 %. 3. Strategiska utvecklingsområden Kommunfullmäktige har pekat ut fyra strategiska områden för Västerås stad. Programmet för social hållbarhet bygger bl.a. på fyra strategiska områden: Social hållbarhet, Fysiskt miljö, Höjd kunskaps- och kompetensnivå, Minskad miljö och klimatpåverkan. Handlingsplanen har fyra målområden: Hälsa, Utbildning, Arbete, Bostad. Till målområdena finns aktiviteter kopplade som konkretiserar nämndens kugge i hjulet för en stärkt social hållbarhet. Handlingsplanen ska årligen följas upp och kommenteras i nämndens verksamhetsberättelse och återrapporteras årligen till Kommunstyrelsen. Efter remissförfarande och inkomna yttranden, fördes överläggningar gällande handlingsplanen på kommunstyrelsens sammanträde i juni och beräknas bli beslutat på Kommunstyrelsen i september. Förvaltningen har deltagit en workshops om Resecentrum utifrån målgruppen äldre och funktionsnedsatta ur perspektivet trygghet och tillgänglighet. Vidare har förvaltningen varit delaktig i arbetet med Livsmedelsberedskap i händelse av kris. 3.1. Kraftsamling för att stärka den sociala hållbarheten Särskilt utpekade aktiviteter för äldrenämnden för en stärkt social hållbarhet är följande: Förvaltningens deltagande i det stadsövergripande arbetet för en social hållbarhet har hittills inte inneburit att mer personella resurser, eller andra resurser har krävts. För innevarande år har bedömningen gjorts att nämnden inte behöver 15

skapa nya satsningar för att bidra till en för staden social hållbarhet. Det beror på att flera olika arbeten pågår och är inplanerade sedan tidigare. Dessa har bedömts relevanta för hållbarheten och det finns en överensstämmelse mellan dem och målområdena i programmet för Social hållbarhet. Exempelvis pågår projektet Intensiv hemrehabilitering som bedömts ha en effekt inom målområdet hälsa. Förvaltningens bedömning är att fortsatta satsningar, dvs. på aktiviteter som inte redan är planerade och finansierade, kan komma att kräva ökade resurser; bemanningsmässigt och/eller pengar. Detta för att stimulera till och få genomslag på hållbara satsningar. Det är inte möjligt att idag uppskatta omfattningen på resurserna. I september fattar Kommunfullmäktige beslut om programmet och Kommunstyrelsen om handlingsplanen. I övrigt fortgår pilotprojektet för social hållbarhet på Råby, Viksäng-Öster Mälarstrand och Skallberget, med syfte att ta fram metoder och modeller för arbete med social hållbarhet på stadsdelsnivå. 3.2. Sammanhållen satsning på vår fysiska livsmiljö Sociala nämndernas förvaltning deltar i stadsplaneringen för att dels bevaka att bra bostäder för äldre byggs inom den ordinära bostadsmarknaden, och dels för att i tidiga skeden hitta tomter för att bygga äldreboenden. I stadsplaneringen bevakar även förvaltningen att hänsyn tas till behoven hos personer med funktionsnedsättningar och äldre, så att dessa bostäder har en god tillgänglighet. Vid planeringen av nybyggnationer av särskilda boenden strävar nämnden efter en ökad spridning över kommunen för att möta kommuninvånarnas behov och verka för ett hållbart samhälle. Äldrenämnden beslutade 2014 om en boendeplan med utblick mot 2030. Planen har årligen reviderats och konkretiserats för de närmaste åren. Den senaste planen omfattar perioden 2017-2021 och beslutades i december 2017. Planerade byggnationer under den tiden uppgår till ca 260 platser. Detta är mer än behovet om man ser endast till demografin. Bedömningen är dock att platserna behövs för att ge utrymme för förändrade riktlinjer och möjliggöra omställning till mer ändamålsenliga lokaler. 3.3. Höjd kunskap och kompetens Nämnden bedriver inte någon skolverksamhet. Nämndens anhörigkonsulenter ska bidra till att nämndernas verksamheter har en samlad kunskap om anhörigas behov av stöd, samt att det finns ett gemensamt anhörigkompetent 16

förhållningssätt. Under perioden har anhörigkonsulenterna hållit utbildningsinsatser tillsammans med demensteamet. Förvaltningen tar årligen emot socionomstudenter under deras verksamhetsförlagda utbildning (VFU). Studenterna får en handledare som har läst handledarutbildning 7.5 hp. Handledaren är med studenten under hela VFU för att stötta och introducera studenten i arbetet. Kompetenskrav i hemvården Förvaltningen har under våren, mot bakgrund av ett nämndinitiativ, fört dialoger med hemvårdsutförarna om ett förslag på förändrade kompetenskrav för omvårdnadspersonalen. Utbildningskraven inom vård och omsorg är en långsiktig fråga och behöver bearbetas på sikt. Äldrenämnden beslutade därför att nämndinitiativet inte skulle föranleda någon förändring i kravställningen i uppdrag och upphandlingar. Kompetensbehovet kring digitalisering Ett arbete har initierats för att se över kompetensbehovet kring digitalisering både inom Sociala nämndernas förvaltning och i utförarverksamheten. Syftet med förstudien är att få en framåtsyftande plan för kompetensutveckling inom området digitalisering, vilket även kommer att komma den enskilde till godo. 3.4. Kraftsamling för att minska miljö- och klimatpåverkan Nämnden arbetar på olika sätt för att minska miljö- och klimatpåverkan. Detta sker bl.a. genom support i bostaden via digitala omsorgstjänster, införande av e- tjänster, miljösmarta val vid resor i tjänsten, samt att nämndhandlingar distribueras digitalt och hanteras via dator eller läsplatta. Hantering av fax har delvis avvecklats och ersatts av digitala tjänster vilket ger en minskad pappershantering. Ett arbete är också påbörjat för att införa möjligheten att delta på möten digitalt vilket har en positiv inverkan på miljön genom att resor kan undvikas. Sociala nämndernas förvaltning har tagit fram ett funktionsprogram för nybyggnation som även i stora delar kan användas vid ombyggnationer av äldreboenden. I funktionsprogrammet läggs stor vikt på att studera flöden, yteffektivet men också för att effektivisera både det interna arbetet och för att möjliggöra ett mer effektivt arbete under byggprocessen. 17

3.5. Övriga utvecklingsområden Särskilt boende Det råder brist på plats i äldreboenden vilket medför en ökad belastning på hemtjänsten. Platsbristen påverkar även korttidsverksamheterna. En utmaning under den närmaste framtiden blir att tillskapa fler äldreboendeplatser i syfte att tillgodose de allt mer ökade behoven av platser på särskilt boende. Hemvård och särskilt boende går hand i hand. Med ökad andel multisjuka äldre, finns en både kvalitativ- och ekonomisk gräns för när insatser i ordinärt boende inte längre är kvalitativt säkra. Då måste det finnas en balans mellan behov och tillgång till lägenheter i särskilt boende för en hållbar äldreomsorg i sin helhet. Trygghetsboende Enligt demografin kommer antalet personer över 65 år att öka och det innebär att behovet av bra bostäder för äldre i ordinärt boende kommer att vara stort framåt. Fastighetsägare som bygger trygghetsboende kan ansöka om bidrag från Boverket. Flera trygghetsboenden planeras inom de närmaste åren. Eftersom trygghetsboenden också kan minska efterfrågan på särskilt boende i form av servicehus och skjuta upp behov av hemtjänst har äldrenämnden beslutat om en riktlinje avseende ersättning för trygghetsboende. Det innebär att fastighetsägare kan få en årlig ersättning för trygghetsboende, detta för att säkerställa kvalitet gällande bovärd, gemensamhetslokal och anpassningar i fastigheten. Kostnaden uppskattas kunna uppgå till drygt 400 tkr under år 2020 och därefter öka årligen. 2020 planeras nu pågående projekt att stå klara. Hemvård Fortsatta utredningsarbeten görs enligt uppdrag från nämnden: Beredningar har hållits i äldrenämnden om möjligheterna att revidera riktlinjen för måltider och nutrition som antogs 2014 (som enbart omfattar särskilt boende och dagverksamhet) utifrån Livsmedelsverkets nya rekommendationer. Rekommendationerna visar på betydelsen av kvalitativa måltider i hela äldreomsorgen. Därför har beredningar förts om att vidga riktlinjen till att omfatta kvalitetskrav på måltider inom hela äldreomsorgen. En översyn av ersättningsmodellen för hemsjukvård är ett fortsatt utredningsarbete under året. Vad kostar en hemtjänsttimme? Äldrenämnden har gett förvaltningen i uppdrag att utreda vad hemtjänsten kostar att utföra och vilka ersättningsnivåer som krävs för att 18

täcka utförarnas kostnader. Uppdraget beräknas vara slutfört vid årsskiftet. Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård En ny lag, Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård trädde i kraft den 1 januari. Inom länet pågår ett stort arbete med implementering av såväl lagen som av gemensamt framarbetade riktlinjer. Detta kommer att ske parallellt med att ett nytt IT-system införs. Till dess att det nya IT-systemet är fullt infört hanteras reglerna kring betalningsansvaret enligt gamla lagen. Utbildning i dels arbetsprocessen och i dels själva IT-systemet kommer att genomföras under september och oktober, för de personer som utsetts att vara experter på sina enheter. Totalt sett rör det sig om ca 120 personer. IT-systemet beräknas vara i skarp drift i slutet av november. Planer har tagits fram för migrering av uppgifter från andra system till det nya COSMIC LINK. Strategi- och handlingsplan för digitalisering I nämndens strategi- och handlingsplan för digitalisering framgår bl.a. en rad aktiviteter som krävs för ett breddinförande av teknik och förväntas innebära investeringskostnader och bibehållna personella resurser inom omsorgen. Kostnaderna för en utbyggd digitalisering kommer att beräknas inför varje beslut om tester och/eller implementering. Aktiviteter utifrån Handlingsplan för digitalisering Äldrenämnden har under flera år investerat i utbyggnad av nätverk för att kunna komma åt internet. Denna investering behöver fortsätta. Arbete pågår även att se över om välfärdstekniken som används kan gå via stadens nätverk vilket skulle ge en ökad stabilitet. Automatiserat handläggarstöd används för lämpliga processer. Ett projekt har startats för att implementera automation för fyra utvalda processer. Upphandling av IT-verktyg ingår i projektet. Medarbetares kompetens höjs inom området digitalisering. Arbete är startat för att inventera kompetensbehovet i verksamheterna. Invånare kan få sin medicin via en automatiserad läkemedelsdoserare. Ett beslut har tagits om att starta ett pilotprojekt. Syftet är att testa och utreda om hantering av läkemedel inom hemvården med digital lösning är fördelaktigt för enskilda och Västerås stad. Digitala nyckelfria lås används i Skultuna. En förstudie är påbörjad för att ta fram förutsättningar att starta ett projekt för implementering av digitala nyckelfria lås i ordinärt boende i hela staden. Invånarna kan kommunicera via videomöten istället för fysiska möten med verksamheten. Arbete är startat för att se över de tekniska 19

möjligheterna samt att ta fram instruktioner kring handhavande. Lösningen är planerad att testas i samordnad vårdplanering vid utskrivning från slutenvården. Erbjuda GPS-larm vid behov av ledsagning på grund av oro. Insatsen ska vara biståndsbedömd och kan beviljas personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning, med undantag för personer med kognitiv svikt. Medborgarportal är utvecklad för digital ansökan om bistånd enligt Socialtjänstlagen, tester pågår under hösten med användare/medborgare. 4. Gemensamt Under området gemensamt återfinns den politiska organisationen, förvaltningens tjänstemannaorganisation inklusive myndighetsutövningen, en del andra gemensamma verksamheter samt de insatser som inte naturligt kunnat fördelas på en huvudverksamhet. 4.1. Viktiga händelser under året Sociala nämndernas förvaltning - organisationsförändring Sociala nämndernas förvaltning arbetar på uppdrag från och med 1 januari av äldrenämnden och nämnden för personer med funktionsnedsättning. Då bildade Individ och familjeförvaltningen en egen förvaltning. Den 1 januari bildades bildades Enheten för förebyggande och bostadsanpassning. Enheten består av seniorguider, arosfixare, demensteam inom äldrenämndens verksamhetsområde, anhörigkonsulenter samt bostadsbidragshandläggare och vissa projekt som utför insatser för båda nämnderna. Enheten är lokaliserad på Nygårdsgatan. Vid samma datum överfördes systemförvaltarna av verksamhetssystemen för Pulsen, Procapita m.fl. till förvaltningen och integrerades i enheten Välfärdsteknologi och Systemförvaltning, där också systemförvaltning av e- hemtjänst, testbedden Mistel och projekten ingår. Översyn av beställar- utförarmodellen Kommunstyrelsen beslutade i juni om att styrelsen för Västerås stad Vård och omsorg avvecklas och att verksamheten läggs i en linje under Äldrenämnden och Nämnden för personer med funktionsnedsättning från 2019. 20

Riktlinje för Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP) Kommunstyrelsen beslutade i juni om en riktlinje för partnerskapsöverenskommelser och gäller för alla nämnder och styrelser. Syftet är bland annat att stärka samverkan mellan Västerås stad och idéburna organisationer för att utveckla möjligheterna för dessa att bli viktiga aktörer inom utvecklingen av välfärden. Program och handlingsplan för social hållbarhet Kring årsskiftet fick flera förvaltningar, civilsamhälle och andra berörda möjligheter att lämna yttranden över förslag på ett program- och handlingsplan för social hållbarhet. En överläggning över inkomna yttrandet hölls i kommunstyrelsen i juni. Äldrenämndens aktiviteter i planen grundas på befintliga aktiviteter och verksamheter och avser. Aktiviteterna är tänkta att var för sig bidra till helheten och ska redovisas i årets verksamhetsberättelse. En pensionärsorganisation sade i sitt yttrande att man generellt saknade de äldres perspektiv i handlingsplanen och lämnade ett antal egna förslag. Det är synpunkter som kommande äldrenämnd kan ha i beaktande- och eventuellt ta höjd för i eventuella revideringar i hållbarhetsdokumenten. Lokal Överenskommelse (LÖK) I juni träffades representanter från Västerås stad och civilsamhället, där en av programpunkterna var att tillsammans diskutera innehållet i en revidering av befintlig lokal överenskommelse. Den reviderade planen antas bli beslutad av kommunstyrelsen i augusti och undertecknas i samband med Kulturnatten. Handlingsplan kultur I kulturnämnden pågår ett arbete med en gemensam stadsövergripande strategi för kultur. Äldrenämndens bidrag i planen innefattar olika former av kultur som beställs- eller upphandlas i pågående verksamheter, däribland kultursekreterare och mötesplatser. Handlingsplanen kommer att skickas ut till ett antal remissinstanser och antas bli beslutad under hösten. Beredskapsplan för livsmedelsförsörjning Förvaltningen deltar i framtagandet av en stadsövergripande beredskapsplan för livsmedelsförsörjning i händelse av kris. Planen kommer att gå ut på remissas till flera förvaltningar och andra berörda innan beslut. 21

Riktlinjer för föreningsbidrag En översyn av riktlinjer för föreningsbidrag beslutades av kommunstyrelsen i mars (DNR KS 2015/00190-420). Målsättningen är att föreningsstödet ska se lika ut oavsett förvaltning och typen av förening. Hemlig lägenhet Äldrenämnden beslutade i mars att inrätta en hemlig lägenhet som skydd för våldsutsatta inom nämndens målgrupp. En lägenhet kommer att tillgängliggöras i något servicehus som skydd för våldsutsatta äldre eller personer med funktionsnedsättning. Kvalitetsarbete Äldrenämnden har i januari godkänt en riktlinje för klagomåls- och synpunktshantering. Avsikten med riktlinjen är att dokumentera och förtydliga de grundläggande principerna för arbetet med klagomål och synpunkter. En rutin för klagomålshantering, baserad på förvaltningens riktlinjer, som beskriver den praktiska hanteringen av synpunkter och klagomål har tagits fram under sommaren. Utbildning planeras för biståndsenheten, hälso- och sjukvårdsenheten samt enheten för förebyggande och bostadsanpassning Utbildningens syfte är att uppdatera medarbetarna om reglerna i bl.a. SOSFS 2011:9 kring klagomålshantering och lex Sarah samt om den praktiska handläggningen i Flexite. Myndighetsutövning Under första halvåret har totalt 9 klagomål kommit in som berör SNF:s myndighetsdel med biståndsbedömning och SNF:s policyarbete inom äldresidan. Klagomålen handlar t.ex. om brister i lyhördhet för hjälpbehov och dåligt bemötande, men även om bristande kommunikation med hemtjänstutförare om förändrade insatser. Klagomålen kring SNF:s strategiska funktioner handlar om bristande samverkan mellan Västerås Stad och Region Västmanland samt om kommunens beräkningssystem för tidssättning av hemtjänstinsatser. Utförd omsorg Under samma tid har 551 klagomål och synpunkter registrerats som avser utförd omsorg. Antalet innebär en fortsatt ökande trend som sannolikt till största delen beror på bättre systematik i klagomålshanteringen hos flertalet utförare. Det finns skillnader mellan utförare som kan tyda på ett kunskapsglapp när det gäller rutiner kring systematiken i klagomålsarbetet. 22

142 klagomål och synpunkter har redovisats första halvåret som berör hälso- och sjukvård. De är av skiftande karaktär och berör bland annat larm som har missats eller att vården och omsorgen har brustit. Lex Sarah Under första halvåret har fem lex Sarah utredningar färdigställts som avser SNF:s myndighetsutövning. Ingen av dem har bedömts vara så allvarlig att en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) varit befogad. Under samma tid har 121 lex Sarah-rapporter kommit in som avser utförd omsorg. Rapporterna handlar främst om brister i utförande av insats och brister i bemötande men också om ekonomiska övergrepp i form av stöld av kontanter och smycken. Två av de redovisade rapporterna har ansetts vara av så pass allvarlig karaktär att händelserna medfört anmälan till IVO. Under perioden 1 januari till 30 juni har nio allvarligare ärenden utretts som Lex Maria, men ingen av dem har resulterat i någon anmälan till IVO. Domar Det har inkommit 14 st. överklagningar under perioden maj augusti. Totalt antal domar från maj augusti är 13, varav 12 av överklagningarna avslogs och ett bifölls. Sammanhållen journalföring Under 2017 startade ett samägt projekt mellan Västerås stad och Region Västmanland. Syftet med projektet är att utvärdera om ett gemensamt och integrerat IT- stöd för hälso- och sjukvård (sammanhållen journalföring) ökar patientsäkerhet, kvalitet och effektivitet, i verksamheten hos såväl kommun som region. För ändamålet kommer Region Västmanlands journalsystem Cosmic att användas. I april startade piloten på ett par enheter inom Västerås stad och förväntas att resultera i ett beslutsunderlag för ett eventuellt fortsatt arbete kring sammanhållen journal. Stimulansmedel till investeringar i välfärdsteknik i omsorgen. Regeringen har, i juli, utlyst stimulansmedel som kan användas dels för investeringar i välfärdsteknik, dels för investeringar i sådant som ökar förutsättningarna för att implementera välfärdsteknik i verksamheterna. 23

Västerås stad har rekvirerat 4,6 mnkr och aktiviteter är inplanerade. Medlen ska användas under och redovisning hur medlen har använts ska redovisas till Socialstyrelsen februari 2019. Dataskyddsförordningen I maj trädde Dataskyddsförordningen i kraft. På förvaltningen har ett projekt varit igång sedan årsskiftet 2017/ för att möta upp de krav som ställs utifrån den nya lagstiftningen. Nämnden har fått information vid flera tillfällen, förvaltningen har inventerat alla enheters behandlingar av personuppgifter, åtgärdslista skapats, rutiner för incidenthantering är framtagna och informationsmaterial till enskilda har tagits fram. Förvaltningen har även inrättat en funktion för att fortsatt arbeta med frågor som rör personuppgiftshantering. Redovisningsplan Enligt Arkivlagen ska varje myndighet upprätta en arkivbeskrivning som redovisar vilka handlingar som ska förekomma hos myndigheten. En redovisningsplan av allmänna handlingar har godkänts. Syftet med planen är bland annat att underlätta för allmänheten att ta del av allmänna handlingar. Värmeböljan Under sommarens värmebölja v 29-31 var det under perioder klass 2 varning extremt höga temperaturer (mer än 30 grader i mer än 3 dygn). Handlingsplan vid värmebölja/höga temperaturer hade före sommaren skickats ut till alla utförare, under sommaren gick den ut ytterligare två gånger. Information lades ut på kommunens hemsida och facebook och det var reportage i radio Västmanland och i VLT vilket innebar spridning av information till allmänheten med bland annat goda råd för att hantera situationen. Råd vid värmebölja skickades ut till alla invånare 80+ i ordinärt boende. Kontakt togs också med samtliga leverantörer inom äldreomsorgen för en uppföljning av läget. Utförare uppmanades även att prioritera hjälp till de äldre med dryck och att hålla dem svala framför insatser av mindre akut karaktär som städning och tvätt. Under denna period var också trycket på korttids stort. Erfarenheter från sommarens värmebölja kommer nu att sammanställas för att därefter se över beredskapen inför nästa sommar och ta ställning till eventuella åtgärder. Innovationsarbete Personal och användare har identifierat att få upp benen i sängen självständigt liksom att duscha på egen hand är problemområden på äldreboenden. Utifrån behovet testas nu en duschrobot och en säng med roterbar sängbotten vilken 24

underlättar förflyttning i/ur säng på äldreboenden i Skultuna och Västerås med användare, personal och innovatörer. 4.2. Ekonomi Gemensamt Nettokostnad, mnkr Bokslut 2017 Utfall 8 mån Budget Prognos Avvikelse Politisk verksamhet/nämnd 1,4 1,0 1,6 1,6 0,0 Ledning/myndighetsutövning 67,2 54,8 75,9 76,6-0,7 IT-stöd 4,1 1,8 1,9 1,9 0,0 Utvecklingsmedel 0,6 0,4 1,0 1,0 0,0 Samordning/samverkan 1,1 0,7 1,1 1,1 0,0 Föreningsbidrag 2,5 2,5 3,0 3,0 0,0 Lokalanpassning 3,2 4,0 3,0 4,7-1,7 Totalt 80,1 65,1 87,5 89,9-2,4 En budgetavvikelse på -1,7 mnkr inom posten Lokalanpassning befaras. Anledningen till detta är ökade krav från MBR (Mälardalens brand och räddningsförbund) och IVO (Inspektionen för vård och omsorg) på byggnader där nämndens verksamheter bedrivs. Därutöver beräknas Ledning/ myndighetsutövning överskrida budgeten med 0,7 mnkr. 5. Förebyggande insatser Förebyggande verksamheter är mötesplatser, restauranger, anhörigkonsulenter, seniorguider, arosfixare, syn- och hörselinstruktör. Dessa är fria nyttigheter för de äldre och styrs av nämndens beställningar och avtal eller finns inom förvaltningen. 5.1. Viktiga händelser under året Seniorguiderna har: Gjort fortlöpande hembesök och hållit i två seniorgrupper som har träffats i cirkelform. Deltagit i utbildningar på temat Våld och Mäns våld mot kvinnor. Genomfört webbutbildningar Att synliggöra normer i socialtjänsten med ett hbtq-perspektiv. 25

Anhörigkonsulenterna har: Genomfört rekreationsresa för anhöriga till Sätra Brunn. Genomfört en länsövergripande informationsturné i början av sommaren. Samverkat med Regionen, Stadsbiblioteket och Vuxenskolan. Informerat om psykisk ohälsa. Genomfört en rad aktiviteter i enlighet med den plan för anhörigstöd som finns och haft riktade satsningar med anledning av planens fokus på demensåret. Genomfört Svenskt Demenscentrums webbutbildning Demens ABC. Hållit samtalsgrupper för make/maka till närstående med demensdiagnos. Hållit samtalsgrupp för vuxna barn som har en förälder med demens. I samverkan med Demensteamet bjudit in anhöriga till föreläsningar under januari-september på temat bemötande när man har en närstående med demenssjukdom. Föreläsningarna har varit välbesökta och uppskattade. I anslutning till föreläsningarna har inbjudan gjorts till Svenskt Demenscentrums webbutbildning Demens ABC plus för anhöriga, vilken har haft olika teman med Demenssjukdomen sett ur olika perspektiv. Målgrupperna för utbildningen är anhöriga, biståndshandläggare, hemvård, särskilt boende, primär- och slutenvård. Demensteamet Teamet har under våren genomfört ett pilotprojektet inom hemvården i samverkan med Attendo Care för att införa arbetssättet med BPSD-registret. BPSD är en förkortning av Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demenssjukdom (ex. aggressivitet, oro, sömnstörningar). Syftet med BPSD-registret är att observera förekomsten av BPSD symptom hos en demenssjuk person, göra en skattning enligt ett etablerat mätverktyg, analysera och vidta åtgärder. Kärnan är att bedömningar och åtgärder görs i multiprofessionella team och att åtgärderna kan minska symptomen och kan bidra till ökad livskvalité för den enskilde. Demensteamet har också hållit föreläsningar för anhöriga till närstående med demenssjukdom. Arosfixare Arosfixarnas målgrupp är personer boende i ordinärt boende eller servicehus och har ett fallförebyggande syfte. De har haft relativt få uppdrag under året och ur ett fallförebyggande perspektiv vill man nå fler. Enheten har arbetat med att 26

marknadsföra tjänsten, genom att vara synlig på mötesplatser, servicehus och matvaruaffärer. Syn- och hörselinstruktör Syftet med syn- och hörselinstruktören är att personer med syn- eller hörselskada ska ges förutsättningar att klara eget boende och leva så normalt och självständigt som möjligt. Målgruppen är personer från 65 år och uppåt, med eller utan hemtjänst och som har nedsatt syn eller nedsatt hörsel och bor i eget boende. I huvudsak har instruktören gjort hembesök enligt plan. Syn- och hörselinstruktören erbjuda hembesök hos personer i målgruppen för att: ge råd och stöd om behov av syn- och hörseltekniska hjälpmedel ge råd och stöd om hantering av syn- och hörseltekniska hjälpmedel utföra enklare felsökning och underhåll av syn- och hörseltekniska hjälpmedel ge råd och stöd kring träning för förenkling av vardagen se över hemmiljön och behovet av andra hjälpmedel informera om samhällets service för målgruppen 5.2. Ekonomi Förebyggande vht/ socialt nätverk Nettokostnad, mnkr Bokslut 2017 Utfall 8 mån Budget Prognos Avvikelse Restaurang 10,0 6,8 10,2 10,2 0,0 Mötesplats 22,5 15,3 22,7 23,0-0,2 Öppen dagverksamhet 1,5 0,5 0,4 0,7-0,3 Totalt 33,9 22,6 33,4 33,9-0,5 Inga större budgetavvikelser befaras. 6. Ordinärt boende Äldrenämndens stöd i ordinärt boende gäller de insatser som är biståndsbedömda enligt Socialtjänstlagen och finns inom nämndens riktlinjer, samt hälso- och sjukvårdsåtgärder beslutade av legitimerad personal. 27

6.1. Viktiga händelser under året Beslut i mars i äldrenämnden om reviderat regelverk för hemvården mot bakgrund av flera utredningsuppdrag och utökade budgetmedel till hemtjänsten. Beslut i mars i kommunstyrelsen att godkänna regelverket och på vilket sätt de utökade budgetmedlen skulle användas. Kortfattat innebar beslutet att de extra 30 mnkr (helårsbasis) skulle användas till ökade ersättningsnivåer till alla hemvårdsutförare inom valfrihetsmodellen och främst för landsbygd och natt. Ökade ersättningar gäller från och med 1 maj. Beslut i äldrenämnden i maj om reviderat förfrågningsunderlag för hemvård. Främsta ändringar gäller att zon 1 med tätorten minskas och zon 2 med ytterområden och landsbygd blir större. I maj beslutade äldrenämnden att återinföra avgiftsfri avlösning upp till 12 timmar per person och månad. Detta träder i kraft 1 september. Kommunstyrelsen beslutade att de extra 30 mnkr (helårsbasis) i ökade budget inte skulle användas till kvalitetsökade åtgärder, utan skulle användas till förändrade ersättningsnivåer. Däremot godkändes att avgiftsfri avlösning till en kostnad av cirka 3,3 mnkr på helårsbasis får finansieras inom detta tillskott. Tidigare yrkanden från några partier att utöka ledsagningen respektive bevilja matlagning 1 gång per vecka till personer som har beviljad insats matlåda, avstyrktes av kommunstyrelsen, som menade att fler kvalitetshöjande åtgärder måste finansieras på annat sätt. Under våren har beredningar hållits i äldrenämnden om riktlinjer för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen och insatsen e-hemtjänst. Resonemangen har gällt att stärka riktlinjen till att än mer stimulera att digitala lösningar används i ordinärt boende. Under våren har även beredningar hållits som gäller måltider i ordinärt boende mot bakgrund av Livsmedelsverkets nya rekommendationer och det faktum att kvalitetskrav på måltider i ordinärt boende inte finns. Fortsatt arbete förs med att se över möjligheterna att skapa en riktlinje får måltider i ordinärt boende enligt Livsmedelsverkets rekommendationer. I augusti redovisades en rapport om utfallet av den beräkningsmodell som äldrenämnden införde 2016 och som används för att beräkna tidsåtgången av hemtjänstinsatser. Målsättningen var förbättrad kontroll och en dämpning av volymutvecklingen inom hemtjänsten, ökad 28

överensstämmelse mellan beställd- och utförd tid, fokus på insatser och en mer enhetlig tidsättning. Uppföljningen visade att målen om volymkontroll har uppnåtts, liksom att tidssättningen har blivit mer enhetlig. Utförandegraden, dvs andelen utförd tid av beställd tid, är i stort sett oförändrad. Äldrenämndens bokslut för hemtjänsten 2017, visade en budget i balans för första gången på många år. Socialstyrelsen brukarundersökningar 2017 visade på en hög kundnöjdhet i Västerås. Fastställda FFU inför upphandling LOV: Äldrenämnden fastställde den 22 maj, förfrågningsunderlaget för hemvård samt beslutade att i dagligt tal benämna hemtjänst och hemsjukvård som Hemvård LOU: Äldrenämnden fastställde den 22 maj, upphandlingsdokumenten för Pilfinksgården. Upphandlingen genomförs enligt SIQs modell för kvalitetsupphandling. LOV leverantörer Samtliga befintliga leverantörer för hemvård har godkänt nya kontraktsvillkor och tecknat nya kontrakt i juni, enligt nytt fastställt förfrågningsunderlag för hemvård. Per 31 augusti fanns 9 hemvårdsutförare, varav två är kommunala. Attendo Care har under våren valt att ej längre vara verksamt i Irsta tätort. Attendo avslutade även samtliga tjänster på natten under våren. Kontrakt har tecknats med ny leverantör för hemvård (Continuum). Planerad driftstart är i november. En leverantör lämnade in en ansökan om att bli LOV-leverantör under april. Ansökan avslogs. En överklagan lämnades in till förvalstingsrätten. Förvaltningsrätten avvisade ansökan. 29

Avtalsuppföljning En avtalsuppföljning genomfördes vid Hjärtpunkt Skiljebo under våren och visade sammantaget att Hjärtpunkt Skiljebo uppfyller avtalets krav, men att några förbättringsområden fanns inom hälso- och sjukvård. Kompetenskrav i hemvården Förvaltningen fick i uppdrag att svara på ett nämndinitiativ avseende svårigheter att rekrytera utbildad personal. Förslaget kommunicerades med samtliga leverantörer inom hemtjänst och hemsjukvård. I dialog konstaterades att krav på utbildning inom vård och omsorg är en långsiktig fråga som behöver bearbetas på sikt. Äldrenämnden beslutade därför att nämndinitiativet inte föranleder någon förändring. Intensiv hemrehabilitering (IHR) Verksamheten beställs av Västerås stad vård och omsorg. Projektet startade i september 2017 och pågår till och med 181231. Syftet är att, efter vistelse på sjukhus eller korttidsenhet, erbjuda teambaserad rehabilitering i den enskildes hem och närmiljö och på så sätt minska, avsluta eller skjuta på behovet av hemtjänst och/eller hemsjukvård samt att korta ner vårdtiderna på korttidsenhet. Projektet visar hittills på ett gott resultat både för de enskilda i form av ökad aktivitets- och rörelseförmåga, bättre balans, en ökad självskattad hälsa och livkvalitet samt ur ett ekonomiskt perspektiv då de enskilda i de flesta fall haft ett minskat behov av hemtjänst efter avlutad rehabilitering. Bostadsanpassning Den nya lagen (:222) om bostadsanpassningsbidrag trädde i kraft den 1 juli. Bland annat innebär lagförändringarna att om ex. sökanden inte är ensam ägare så krävs för bidrag att ägaren går med på att anpassningen utförs. Det behövs också en utfästelse från den som äger bostaden att inte kräva någon ersättning för att återställa anpassningen. Inget bidrag för åtgärder i särskilt boende. Bidrag lämnas inte för åtgärder i sådana bostäder som avses i 5 kapitlet SoL (eller enligt kapitel i LSS). Bidrag kan ges i vissa fall, trots att bygglagstiftningens tillgänglighetskrav inte har följts. Om sökanden har flyttat lämnas inte bidrag för att rätta till vissa typer av brister som gör att den nya bostaden är uppenbart olämplig med hänsyn till funktionsnedsättningen. Det handlar om brister i fråga om storlek, planlösning, antal våningsplan eller andra våningsskillnader. 30

6.2. Ekonomi Ordinärt boende Nettokostnad, mnkr Bokslut 2017 Utfall 8 mån Budget Prognos Avvikelse Hemtjänst 393,1 260,7 420,8 409,6 11,2 Hemsjukvård 56,3 43,0 64,6 69,3-4,7 Korttidsvård/korttidsvistelse 111,8 73,1 108,8 109,7-0,9 Dagverksamhet 5,0 3,5 5,2 5,2-0,1 Avlösarservice -0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 Utskrivningsklara patienter 5,8 2,8 6,0 5,0 1,0 Bostadsanpassningsbidrag 22,2 12,1 20,0 20,0 0,0 Totalt 593,8 395,3 625,5 618,9 6,6 Antalet utförda hemtjänsttimmar hittills i år är färre jämfört med samma period 2017. Under har utvecklingen planat ut. Prognosen för hela pekar mot ett lägre antal timmar än 2017. Detta beräknas medföra ett budgetöverskott på 11,2 mnkr. När det gäller hemsjukvården (utförd av leg personal) är förhållandena de omvända. Där är prognosen -4,7 mnkr. Äldrenämnden beslutade i januari att ge sociala nämndernas förvaltning i uppdrag att minska kostnaderna för bostadsanpassningar med 10 procent under. Enligt prognosen förväntas kostnaden bli cirka 20 mnkr, vilket är 10 procent lägre än 2017. 31

6.3. Jämförelser och följetal Antal personer 3 000 Utförd hemtjänst i ordinärt boende Antal timmar 120 000 2 500 2 552 2 576 2 377 100 000 99 309 2 000 89 487 85 717 80 000 1 500 60 000 1 000 40 000 500 20 000 0 Jan - 16 Mar - Maj - Jul - 16 16 16 Sep - Nov - Jan - 16 16 17 Mar - Maj - Jul - 17 17 17 Antal personer Sep - Nov - Jan - Mar - Maj - Jul - 17 17 18 18 18 18 Antal timmar 0 Antalet utförda hemtjänsttimmar har minskat jämfört med 2017. Den nedåtgående trenden började i oktober 2015. Under har nedgången planat ut. En sänkning av volymerna förväntas framöver till dess alla biståndsbeslut har hanterats via beräkningsmodellen som används för att beräkna tidsåtgången av hemtjänstinsatser. Hur stor denna sänkning blir är svårbedömd. Antalet personer har minskat sedan årsskiftet. Förklaringen till detta är troligtvis den nya avgiftsmodellen som uppmuntrar användandet av RUT-tjänster för de med relativt litet antal servicetimmar per månad. 32

Utförd tid hemvård (jan-aug) 900 000 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 163 618 141 347 100 026 111 429 78 878 Utförd hemsjukvård 810 014 773 747 729 295 662 447 602 476 Utförd hemtjänst 2014 2015 2016 2017 Diagrammet visar total utförd hemsjukvård (legitimerad och delegerad personal) samt utförd hemtjänst (exklusive delegerade hälso- och sjukvårdsinsatser) för perioden januari-augusti respektive år. Sedan 2015 har antalet utförda hemtjänsttimmar (jan-aug) minskat med 207 538 eller 26 % och hemsjukvårdstimmar ökat med 63 592 eller 64 %. Utförda hemsjukvårdstimmar utgörs ungefär till hälften av insatser utförda av legitimerad personal och ungefär till hälften av insatser utförda på delegation. Detta gäller i stora drag hela perioden 2014-. Ökningstakten för den delegerade hemsjukvården har dock varit lite högre än för den som utförs av legitimerad personal. Antal personer med upp till 6 timmar beställd hemtjänst per månad 1 000 800 600 400 200 0 Antal personer Fr.o.m. januari gäller en ny avgiftsmodell som bl.a. syftar till att stimulera enskilda med upp till 6 timmar hemtjänst per månad att välja RUT-tjänster istället för kommunalt finansierade servicetjänster. I diagrammet ovan kan man konstatera att antalet personer med upp till 6 timmar har minskat markant. Den nya 33

avgiftsmodellen har alltså gett avsedd effekt. Sedan november 2017 har antalet personer minskat med 212 personer eller cirka 23 procent. 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 Bostadsanpassningsbidrag 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Kostnad 2017 Kostnad Budget Kostnaden för bostadsanpassningar har minskat jämfört med 2017. Prognosen är att kostnaden för blir 20 mnkr, vilket är cirka 10 procent lägre än 2017. Jämförelser med andra kommuner Antal 20 Antal personer som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar 15 10 5 0 Eskilstuna Linköping Jönköping Örebro Västerås Alla kommuner, 2016 2017 ovägt medel Utfallet 2017 för Västerås var 13 vilket är detsamma som för 2016. Det är bara Linköping som ligger lägre (12). Eskilstuna ligger högst med 17. 34

% Andel som är mycket eller ganska nöjda - hemtjänst 100 80 60 40 20 0 Eskilstuna Jönköping Linköping Norrköping Örebro Västerås Alla 2016 2017 kommuner, ovägt medel Samtliga kommuner ligger relativt nära 90 procent. Kr 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 Hemtjänst - kostnad per hemtjänsttagare, 65 år och äldre Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping Örebro Västerås Alla kommuner, 2016 2017 ovägt medel Västerås kostnad per hemtjänsttagare har i genomsnitt ökat från 175 378 kr till 180 067 kr mellan åren 2016 och 2017. Kostnaden ligger lågt i jämförelse med övriga kommuner, förutom Linköping som ligger ännu lägre. Kr 30 000 Kostnad hemtjänst per invånare 65 år och äldre 20 000 10 000 0 Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping Örebro Västerås Alla kommuner, 2016 2017 ovägt medel 35

Diagrammet visar kommunens kostnad för hemtjänst per invånare 65 år och äldre. Kostnaden för Västerås har minskat från 18 714 kr (2016) till 18 075 kr (2017) vilket motsvarar -3,4 %. Västerås ligger näst lägst bland jämförelsekommunerna. Lägst ligger Linköping med 14 560 kr (2017). Även Linköpings kostnad har minskat jämfört med 2016 (- 4,3 %). 6.4. Bedömning Den beställd och utförda tiden avseende hemtjänst har planat ut. Bedömning är att effekterna av de åtgärder som vidtagits för att minska antalet utförda timmar i stort sett klingat av och att volymförändringarna fortsättningsvis torde följa den underliggande demografiska utvecklingen. Detta under förutsättning att inga förändringar i riktlinjer för bistånd eller regler för ersättning görs. Utförd hälso- och sjukvård i ordinärt boende fortsätter att öka och är en osäkerhetsfaktor vad gäller utvecklingen. Det gäller både hälso- och sjukvårdsinsatser utförda av legitimerad personal och delegerade insatser. Översyn av uppföljningsprocess och ersättningsmodell avseende hemsjukvård pågår. 7. Särskilda boenden I Västerås är särskilt boende ett samlingsbegrepp för 630 lägenheter i servicehus och 1 128 i äldreboende. Nämnden erbjuder särskilt boende när den enskildes behov inte kan tillgodoses på annat sätt eller när hemtjänstinsatserna är omfattande under en större del av dygnet. De boendeformer som finns är servicehus och äldreboenden. Vissa äldreboenden, ibland delar av, är avsedda för personer med demensdiagnoser. 7.1. Viktiga händelser under året Tillbyggnationen av lägenheter på Ängsklockan och Björkbacken är klar och det innebär ett tillskott med totalt 17 lägenheter i äldreboende. I samband med att ombyggnationen av Gryta var klar, tillkom sex korttidsplatser utöver de 48 som fanns sedan tidigare samt 18 lägenheter för permanent boende. 36

Samtidigt iordningsställdes två dagverksamheter och Gryta demenscentrum kunde så invigas. Växelvårdsplatser och trygghetsplatser flyttade från Hälleborgs äldreboende till Zethelius korttidsenhet. Platserna på Hälleborg omvandlades till särskilt boende vilket innebar ett tillskott på 12 lägenhet varav en extra stor lägenhet lämplig för parboende. Antalet korttidsplatser minskade, i och med flytten, med sju platser. Anledningen till att minskningen inte blev större var att det parallellt tillkom nya korttidsplatser på Gryta demenscentrum. Teknik och Fastighetsförvaltningen har fått i uppdrag att starta en förprojektering för ett nytt äldreboende i centrala delen av staden efter de projekt som redan påbörjats (Öster Mälarstrand och Södra Källtorp). Antal ej verkställda beslut (inom tre månader) har minskat. När andra kvartalet var slut, rapporterades 14 beslut, men samtliga hade vid detta tillfälle erbjudits boende. Flertalet hade också tackat nej till erbjudet boende upprepade gånger. Beslut har fattats om att bygga om ett av husen, C-huset, vid Karlslunds servicehus till äldreboende. Det innebär en minskning av antalet servicehuslägenheter med 50 och en utökning av lägenheter i äldreboende med 41 när ombyggnationen är klar. De boende i hus C har erbjudits andra lägenheter och flyttat. Under sommarens värmebölja blev inflödet till Västmanlands sjukhus Västerås stort. Detta resulterade i att behovet av korttidsplatser ökade kraftigt. För att enskilda inte skulle bli kvar på sjukhuset i väntan på korttidsplats köpte Västerås stad därför under vecka 31 och 32 totalt fyra korttidsplatser av Kungsör och Köpings kommun. Tilldelningsbeslut Upphandlingen för Oxbackens servicehus avbröts och kontrakt tilldelades Västerås Vård och Omsorg som var enda anbudsgivare. Upphandlingen genomfördes enligt SiQs modell (Institutet för kvalitetsutveckling) för kvalitetsupphandling. Återkoppling enligt SiQs modell avseende beskrivna verksamhetsprocesser har genomförts. Driftstart för Oxbacken är -10-01. Avtal för platser i särskilt boende, Flodinsgården, har tilldelats Attendo. Avtalet har driftsstart från och med 2019-01-01. 37

Äldrenämnden har beslutat om tilldelning för upphandling av Trumslagarbackens äldreboende. Vardaga AB har tilldelats avtalet som har driftstart 2019-02-01. Upphandingen genomfördes som en prisupphandling men med förstärkta kvalitetskrav. Förfrågningsunderlag inför upphandling Från april måste privata aktörer som driver äldreboenden åt kommuner ha tillstånd från IVO. Handläggningstiderna på IVO är långa vilket tvingat verksamheten att etablera en upphandlingsprocess på 18 månader för att hinna få besked. Detta eftersom det inte går att skriva avtal med en aktör om vi inte vet om de får tillstånd eller inte. Äldrenämnden fastställde den 22 maj, upphandlingsdokumenten för Pilfinksgården. Upphandlingen genomförs enligt SIQs modell för kvalitetsupphandling. Tematiska uppföljningar Sex tematiska uppföljningar genomfördes under våren med anledning av den mediakritik som riktats mot äldreomsorgen. Uppföljningarna kompletterades med uppföljning av biståndsbeslut. Verksamheter som följdes upp var Hammarby Servicehus, Hagalidsgården, Rösegården (alla Attendo) samt Daggrosen, Klockarkärleken och Skallberget (Vvo). Gemensamma faktorer visade sig vara följande; - Verksamhetschef finns inte merparten av arbetstiden i verksamheten för att leda, säkra och förbättra verksamheten och vara den som patient, anhöriga och personal kan vända sig till med frågor rörande verksamheten - Tydlig ledning saknas för hur det systematiska kvalitetsarbetet kontinuerligt bedrivs, säkras och förbättras - Tydlig ledning saknas för systematisk behandling av synpunkter och klagomål - Brister i följsamhet av riktlinjer för hälso- och sjukvård - Brister hälso- och sjukvårdsdokumentation - Upplevd komplexitet att säkra upp personalens kunskaper i svenska språket avseende tal, skrift och läsförmåga 38

Vanliga avtalsuppföljningar Avtalsuppföljning genomfördes vid Gotlandsgatans- (Attendo) och Pilfinksgårdens äldreboende (Vvo). Fördjupad uppföljning har genomförts vid Hagalidsgården. Avtalsförlängningar och uppsägningar Södergårdens gruppboende förlängdes till och med 2020-03-31. Samtidigt har beslut fattats om att avveckla lokalerna för gruppboendet i samband med att Öster Mälarstrands Allé färdigställs. Avtalen för Rösegårdens och Södergårdens dagverksamheter för personer med demenssjukdom har sagts upp och löper ut 2019-03-31. Verksamheterna kommer då istället flytta till Gryta demenscentrum. Trygghetsplatser Beslut har fattats om att från och med den 1 februari inrätta trygghetsplatser på Gryta korttidsenhet. Stimulansmedel Stimulansmedlen för 2017 har redovisats. Av drygt 28 miljoner kronor har drygt 19 miljoner använts. Oförbrukade medel återbetalas till Socialstyrelsen. Beslut om fördelning av stimulansmedlen för (drygt 29 miljoner kronor) har fattats. Som tidigare kan medlen användas för att utveckla arbetet med Aktiv vardag, Välfärdsteknologi, SMAK-projektet, IHR och korttidsverksamhet. Nytt för i år är att medlen även kan användas för förstärkning av bemanning nattetid. Projektet SMAK (finansierat av stimulansmedel) arbetar tillsammans med särskilda boenden i Västerås och utvecklar metoder för att höja kvaliteten på den äldres måltidsupplevelse vilket därmed bidrar till en god livskvalitet. SMAK stödjer och inspirerar verksamheternas arbete med mat och måltidsmiljö. Projektet har fått mycket positiv respons, från såväl personal som erhållit praktisk utbildning som av enskilda bosatta på äldreboenden. Kultur för äldre I samband med årsplan och de rationaliseringskrav som fanns, upphörde nämndens beställning av verksamheten Kultur för äldre, vilket medförde en besparing på drygt 400 tkr. I mars beslutades att beställa Kultur även för. 39

Välfärdsteknologi i särskilt boenden Under 2017 påbörjades arbetet med att breddinföra västeråsmodellen (arbetsmetod, verksamhetsstyrd boendemiljö och teknik) i alla särskilda boenden för personer med demenssjukdom. Utvecklingsarbetet som tidigare bedrivits i projektform fortsätter nu i ordinarie verksamhet. För att förbättra boendemiljön och tryggheten pågår ett arbete för att möjliggöra olåsta dörrar och också skapa förutsättningar för att dörrar till hemvister ska kunna stå i uppställt läge. Tack vare att Västerås erhållit stimulansmedel som stöd för välfärdsteknik kan detta arbete skyndas på och planering pågår för att genomföra detta arbete före årsskiftet. En upphandling av trygghetsskapande teknik i särskilt boende överklagades i fjol. Ett nytt förfrågningsunderlag har tagits fram och upphandlingen gjordes om under sommaren. Teknik och fastighetsförvaltningen ansvarar för upphandlingen som åter har överprövats. Det innebär att utbyte av gammal teknik inte kan påbörjas som planerat under hösten. Trygghetsskapande teknik på särskilda boenden är i dagsläget kopplat i egna enskilda nätverk. En förstudie pågår för att ta reda på förutsättningar att koppla välfärdstekniken till stadens nätverk för att åstadkomma bättre stabilitet. I samband med detta ska även principer för enskildas tillgång till internet ses över. 7.2. Ekonomi Särskilt boende Nettokostnad, mnkr Bokslut 2017 Utfall 8 mån Budget Prognos Avvikelse Servicehus 183,3 121,6 182,3 181,6 0,7 Äldreboende 510,7 363,6 557,0 549,5 7,5 Bostadsanpassningsbidrag 0,4 0,4 0,4 0,5-0,1 Tekniska hjälpmedel -0,3-0,3 0,0-0,3 0,3 Totalt 694,1 485,2 739,7 731,3 8,4 Inom området Äldreboende förväntas en budgetavvikelse på helårsbasis på +7,5 mnkr som till stor del har sin grund i en försiktig budgetering av avgiftsintäkter och sexprocentsmomsbidrag. Därutöver har beläggningen varit hög, vilket har medfört mindre kostnader för tomhyror än budgeterat. För övrigt befaras inga större avvikelser. 40

7.3. Jämförelser och följetal Antal 120 100 80 60 40 20 8 0 Lediga lägenheter i servicehus 110 108 103 83 85 80 75 66 68 66 64 56 59 60 52 48 48 44 37 37 32 28 31 5 8 13 17 12 19 9 15 15 19 11 14 Ledig lägenhet Ledig lägenhet inklusive Karlslund hus C Den 31 augusti fanns det 64 lediga lägenheter i servicehus. De lediga lägenheterna redovisas från och med mars exklusive de lägenheter i hus C på Karlslunds servicehus som har tömts på grund av planerad ombyggnation. Totalt är det 50 lägenheter i hus C på Karlslund och från och med juli är alla dessa tomma. Antal 140 Äldreboende 120 100 80 60 40 110 110 110 116122 116 112109 103 105 98 88 89 90 95 92 95 98 90 93 88 92 99 95 82 68 74 77 84 68 74 82 77 80 81 81 70 72 65 68 71 74 77 66 55 55 55 58 60 63 60 48 51 54 52 47 42 45 46 51 20 0 7 23 28 11 13 16 8 5 9 9 10 8 7 2 4 1 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 10 4 0 0 0 Bifallsbeslut-ej erbjuden plats (1) Bifallsbeslut-väntar på särskilt boende (2) Ledig lägenhet Den 31 augusti fanns det inga lediga lägenheter i äldreboende. Totalt sett var det 77 personer med bifallsbeslut om särskilt boende som väntade på ett erbjudande vid mättillfället. Av dem var det 51 personer som inte hade fått något 41

erbjudande om plats och 26 personer som hade tackat nej till minst ett erbjudande. Anledningar till att enskild tackat nej till erbjudet särskilt boende kvartal 2 Känsla; 1 Övrigt / framgår ej; 8 Namngivet boende; 13 Fel på lägenhet; 8 Vill inte flytta just nu; 13 För liten lägenhet; 2 Område; 2 Den vanligaste anledningen till att tacka nej till erbjudande om plats i särskilt boende var att den enskilde önskar plats på ett namngivet boende eller att tidpunkten för flytt inte passar. Jämförelser med andra kommuner % Andel personer 65 år och äldre i särskilda boenden 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping Örebro Västerås Alla kommuner, ovägt medel 2016 2017 Andelen personer 65 år och äldre i Västerås som bor i särskilda boenden har minskat något 2017 jämfört med 2016. Västerås ligger över riksgenomsnittet. Till särskilt boende räknas även servicehus. Det är en viktig förklaring till att andelarna är så pass höga i Västerås och Linköping. Dessa två kommuner har till skillnad från 42