ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt



Relevanta dokument
VIC Egen forskning om personer med svår hjärtsvikt och erfarenheter från HOPP-projektet

Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende

Man måste vila emellanåt

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Träning vid hjärtsvikt

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET

INTRODUKTION OCH KOPPLING TILL ARBETSTERAPI TEORI

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

Falls and dizziness in frail older people

BEDÖMNING AV PALLIATIVT VÅRDBEHOV HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Vardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?

Falls and dizziness in frail older people

Bedömningsredskap för ADL--K/F (ADL=aktiviteter i dagliga livet, K=kriminell, F=flykting)

Ärendebeskrivning Vårdtyngdsmätning från september 2017 har inkommit. Vårdtyngdsmätning genomförs enligt Katz ADL-index och Bergerskalan.

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Att leva med hjärtsvikt

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg.

ARBETSTERAPIPROGRAM HJÄRTSVIKT Version

Med hjärtat i centrum

Syfte. Att utvärdera om patienter med försämring av kronisk hjärtsvikt rapporterar mindre osäkerhet vid

Process. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Sammanställning utförd av ADL-instrumentgruppen Jönköpings kommun och sjukvårdsområde

Hjärtsvikt. Fristående kurs i farmakologi. Klas Linderholm

Arbetsterapiprogram. Specifikt för Paramedicin Södra

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Förhållandet mellan anhörigas insatser och offentlig omsorg

NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland

ARBETSTERAPI Eva Ruberg, leg arbetsterapeut

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Att leva med ett dolt funktionshinder

Giltighetstid: ADL- status för arbetsterapeuter och sjukgymnaster i Vårdboende Karlstads kommun

RAS projektet ReAktivering i Samverkan ( )

Svenska palliativregistret (2009)

SF 36 Dimensionerna och tolkning

Utvärdering av rehabiliteringen vid KRA med mätinstrumentet FIM. Kommunens Rehabiliteringsavdelning

Hjärtsvikt. Hjärtsvikt. Hjärtsvikt. Fristående kurs i farmakologi. Klas Linderholm

IKT-medierat stöd till yrkesverksamma anhöriga till äldre närstående

ESCel. Anna Freyschuss, Karolinska, SCF Utbildningsutskott. SCF fortbildningsdagar 2015

Spisvakt arbetsterapeutisk utredning i Karlstads kommun

Rätt träning förbättrar den äldres förmåga att utföra vardagssysslor

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS

Att leva med hjärtsvikt Hur finner man en balans i tillvaron? Nationella utbildningsdagar i hjärtsvikt Göteborg 2011

Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures

Hälsa, ohälsa och det goda åldrandet i staden

Arbetsterapiprogram, generell nivå, för Västerbottens Läns Landsting

XIVSvenska. Sjukdomsrelaterad undernäring- kakexi vid kronisk hjärtsvikt. Kardiovaskulära Vårmötet

Palliativ vård vid hjärtsvikt. Camilla Öberg, distriktsläkare och kardiolog

Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU)

Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

VIC Nationella utbildningsdagar i hjärtsvikt - Jonna Norman Stockholm

TryggVE. Bakgrund. Osteoporosdagen Presentation av TryggVE-teamet, SÄS. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD

Instrumentell ADL-förmåga hos äldre kvinnor som har drabbats av höftfraktur

Multisjuklighet hos äldre svikt i hjärta/kärl. Niklas Ekerstad Överläkare, Kardiologiska kliniken, Norra Älvsborgs Länssjukhus

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Utmaningar för sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagningar att prata om diagnos och palliativ vård

Om åtminstone blöjleveranserna kunde komma i tid! Vårda och vårdas. Äldre och deras anhöriga, två undersökningar 2000

Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version)

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Stödjande miljöer för en åldrande befolkning

OKEJ med SAMARBETE vid HJÄRTSVIKT VIC nationella utbildningsdagar Stockholm 2016

Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

Vardagsteknologi för de allra äldsta Delstudie inom interventionsstudien Äldre i riskzon. Synneve Dahlin Ivanoff Kristina Nilsson

HOPP-projektet. Anna Forssell

TryggVE. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO. TryggVE-team

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv.

Namn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom. Ingen intressekonflikt.

Externa Hjärtsviktsteamet

Sjuksköterskebaserad hjärtsviktsmottagning

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad

ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD. Demenssjukdomar

Boendemiljöns betydelse och flytt bland personer över 80 år

Att göra rätt från början

Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård

Maya Kylén,PhD Foto:Johan Bävman

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Camilla Bogarve

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson

Utmattningssyndrom i primärvård om behandling och rehabilitering av personer med UMS

Att leva med hjärtsvikt Hur finner man en balans i tillvaron?

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.

Utvärdering av ADL-träning efter stroke

Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel

RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015

Transkript:

ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt Eva-Britt Norberg, Reg OT, MSc Kurt Boman, Professor, Chief Physician Britta Löfgren, Reg OT, PhD

Presentationens innehåll Delarbete 1 Aktiviteter i det dagliga livet hos en grupp äldre personer med kronisk hjärtsvikt Delarbete 2 Trötthetens inverkan på dagligt liv hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt (muntligt preliminära resultat) Exempel från klinisk erfarenhet

Äldre hjärtsviktspatienters erfarenhet av att leva med hjärtsvikt 1 påfrestande symtom nedsatt fysisk funktion känsla av kraftlöshet och hopplöshet påverkan på socialt liv och roller ¹Yu D.,Lee D.,Kwong A.,Thompson D. & Woo J. Living with chronic heart failure: a review of qualitative studies of older people. Journal of Advanced Nursing (2008) 61(5),474-483.

Varför valde vi att göra studien? Behov av kunskap om rehabilitering för äldre personer med hjärtsvikt, i primärvård, multisjuka Guidelines för behandling och rehabilitering ger ingen vägledning angående ADLförmåga och trötthet. SBU efterfrågar kunskap om äldre hjärtsviktssjukas ADL-förmåga. Sällsynt med studier utifrån ett aktivitetsperspektiv. ADL-förmåga är ej tidigare bedömd under observation med instrumentet AMPS.

Övergripande målsättning med studierna Att öka kunskapen om ADL-förmåga och fatigue (trötthet) hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt samt deras nyttjande av kompensatoriska insatser som kan ge dem möjlighet att utföra sina dagliga aktiviteter. Denna kunskap förväntas aktualisera patientgruppens behov och bidra till en utveckling av bedömning och rehabilitering ur ett aktivitetsperspektiv.

Undersökningsgruppen 40 primärvårdspatienter med säkerställd hjärtsvikt Medelålder 81 år (66-91 år) 24 (60%) kvinnor, 16 (40%) män Ensamstående 18 kvinnnor 2 män Eget boende, 4 personer servicehus Multisjuka NYHA I/II 9 kvinnor, 11 män NYHA III/IV 15 kvinnor, 5 män

Procedur Informationsbrev Telefonintervju: bakgrundsdata, självskattad NYHA-klass, ADL-trappan, påfrestning under aktivitet, AMPS-intervju Hembesök: Multidimensional Fatigue Inventory, MFI-20 AMPS-bedömning

The New York Heart Association Classification NYHA I Inga symtom på hjärtsvikt NYHA II Lätt svikt med andfåddhet och trötthet efter fysisk aktivitet vid mer än måttlig ansträngning (springa, gå i trappor) NYHA III Medelsvår svikt med symtom vid lätt till måttlig ansträngning (påklädning, promenad) NYHA IV Svår svikt med symtom redan vid vila

Aktiviteter i det dagliga livet hos en grupp äldre personer med kronisk hjärtsvikt ¹ Syfte Att beskriva ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt utifrån deras: beroende / upplevd ansträngning kvalité på aktivitetsutförande samt undersöka sambandet mellan ADL förmåga och NYHA-klass ¹ Activities of daily living for old persons in primary health care with chronic heart failure. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 2008;22;203-210

ADL-trappan

ADL-trappan 1 Undersökningsgruppen skattar sitt beroende vid: 5 PADL aktiviteter: födointag, förflyttning, toalettbesök, på/avklädning och bad/dusch 4 IADL aktiviteter: matlagning, transport, matinköp och städning Kontinens exkluderades, kroppsfunktion Personer oberoende av hjälp vid aktiviteten skattade sin ansträngning vid utförandet av aktiviteten: Ingen ansträngning Någon ansträngning Stor ansträngning Utför inte aktiviteten av någon annan orsak än sin hälsa ¹Sonn U. & Hulter ÅK. Assessment of activities of daily living in the elderly. Scand J Rehabil Med 1991;23:193-202.

Resultat ADL-trappan 8 personer (20%), var beroende i en eller flera PADL-aktiviteter 30 personer (75%), var beroende i en eller flera IADL-aktiviteter Endast 3 personer utförde sina ADLaktiviteter utan att uppleva ansträngning

The Assessment of Motor and Process Skills, AMPS 1 En observationsbedömning som mäter kvaliteten på personens förmåga att utföra instrumentella och/eller personliga aktiviteter i det dagliga livet. 16 ADL motoriska färdigheter 20 ADL processfärdigheter Kvaliteten på ADL-utförandet bedöms i termer av ansträngning, effektivitet, säkerhet och oberoende. ¹ FisherAG. Assessment of Motor and Process Skills, 5th edn. 2003, Three Star Press, Fort Collins, CO, USA.

Personerna valde två för dem välkända och relevanta aktiviteter.

Resultat AMPS-bedömning Stor spridning på resultat inom samma NYHA-klass Signifikant lägre ADL-motor och processvärden hos undersökningsgruppen jämfört med jämnåriga friska personer Personer skattade i NYHA III/IV hade signifikant lägre AMPS ADL-motor och processvärden jämfört med personer skattade i NYHA I/II.

Konklusion Äldre personer med kronisk hjärtsvikt uppvisade en hög andel beroende, upplevd ansträngning och nedsatt kvalité under utförandet av dagliga aktiviteter. Det fanns ett samband mellan NYHA-klass III/IV och en nedsatt ADL-förmåga (AMPS motor värde) även då man justerat för ålder.

Kliniska implikationer Patientgruppens behov av rehabilitering och arbetsterapeutens interventioner. En balans mellan personens förmåga aktivitet miljö. Återställa/upprätthålla förmåga, anpassa aktiviteten, kompensera / anpassa miljö. En AMPS-bedömning i klientens hemmiljö rekommenderas som grund för arbetsterapeutens kommande interventioner. Multidisciplinära team.

Fatigue en trötthet, orkeslöshet och svaghet i både fysisk, mental och emotionell bemärkelse ¹ ¹ Piper, B.F. (1993). Fatigue. In:Carrieri-Kohlman V., Linsey A., West C., (eds.) Pathophysiological phenomena in nursing: Human responses to illness. (2th ed. Pp.279-302). Saunders, Philadelphia.

.. ja ha så många bekanta som man kan få träffa.. å de är ju roligt. Joo, då sätt ja mej. Kanske är de en gumma som också har en rollator, så då sätt vi oss, försöker att in t vara ivägen å så prata vi.. då orka man.

.. när du är uppe då andas du ju bättre. Å de är som periodvis, nu har ja haft en period.. Ja ha ju ett ryggstöd. Jaa, förstå de är så bra. Ja kan ju sitta, då ja är så slut att ja varken kan va vaken eller sova. Så, så kan ja åtminstone vika upp de där stödet så ja kan då väl halvvila. Om ja så sej. Å då somna man väl en stund..

Tack för er uppmärksamhet. Activities of daily living for old persons in primary health care with chronic heart failure. Scandinavian Journal of Caring Sciences 2008;22;203-210 evabritt.norberg@gmail.com