Sammanfattning Slutrapportering Arvika kommun
Projektidé, mål och förväntat resultat Övergripande projektmål, delmål, indikatorer och förväntade resultat Projektets huvudproblem Värmland har hög ungdomsarbetslöshet och en stor andel unga kvinnor och män befinner sig i utanförskap. Projektets syfte Minska arbetslösheten och utanförskapet bland unga kvinnor och män i Värmland. Projektets målgrupp Ungdomar i åldern 15-24 år i Värmland, som varken arbetar eller studerar med prioritering på ungdomar som saknar fullständiga gymnasiebetyg. Effekter av huvudproblemet Konsekvenser i form av ökad risk för psykisk och fysisk ohälsa och långvarigt utanförskap hos målgruppen. Individnivå. Höga kostnader för samhället och ungdomar i behov av samhällsstöd, från olika aktörer, i form av bidrag, stöd och vård. Organisationsnivå. Värmland får bekymmer med framtida kompetensförsörjning Projektet ska stärka och höja kvaliteten i kommunernas befintliga insatser för ungdomar i målgruppen och långsiktigt förhindra socialt utanförskap på grund av arbetslöshet och stigmatiserad självbild. Anpassade aktiviteter ska erbjudas utifrån individens behov. Insatserna ska öka individens anställningsbarhet exempelvis via förberedande aktiviteter såsom coaching, praktik, yrkesvägledning, studier och hälsofrämjande insatser. Projektets prioriteringar Stödja unga som hoppat av eller inte klarat måluppfyllelsen i grund- och/eller gymnasieskola. Ge insatser för att öka individens anställningsbarhet. Arbeta med tillämpning av beprövade metoder, t ex MI, Lösningsfokuserat arbetssätt, Arbetsmarknadscoaching och 7-tjugometoden.
Beskriv varför ni (när ni gick in i projektet) ville genomföra projektet och vilken målgrupp ni avsåg arbeta med. Vilka förväntningar hade ni på projektet? Vid projektets start låg Arvika något över riket vad det gällde unga som varken arbetar eller studerar (UVAS) med 8 % för pojkar och 9,4 % för flickor. Så att ungdomarna fanns det visste vi. Arvika kommun hade sedan tidigare ett bra arbete med ungdomar på det då nybildade Arbetsmarkandsenheten Ungdom. Det jobbades med ungdomarna men inte med någon speciell metod. Arbetsmarknadshandläggarna märkte att många av ungdomarna inte var redo praktik utan att andra insatser behövdes. De såg också att ungdomarna i hög grad även hade kontakt med många andra instanser så som socialtjänsten, psykiatrin, vuxenhabilitering, Försäkringskassan. I de fall ungdomarna ej hade kontakt med några andra instanser såg arbetsmarkandshandläggarna ofta ett behov av stöd från flera håll. I vissa fall hade de olika myndigheterna svårt att nå ungdomarna, ungdomarna bollades mellan olika instanser och det fanns ingen utarbetad samverkan mellan myndigheterna. Drömmen i starten av projektet var ett Ungdomens Hus där samtliga inblandade myndigheter var samlokaliserade och gemensamt arbetade för att minimera utanförskapet i målgruppen ungdomar 16-29 år som varken arbetar eller studerar. Förväntningarna vi hade med att gå med i projektet var att fortsätta göra det vi gjorde som var bra, göra det ännu bättre samt att utveckla både samverkan och arbetsmetoder för målgruppen. Förhoppningen var även att nå fler ungdomar än de vi redan nådde samt att öka deras möjligheter att nå studier eller jobb. Har syfte, mål eller målgrupp förändrats under projekttiden? Varför i sådana fall? Syftet och målet med projektet har under hela tiden varit densamma. Att ungdomar ska närma sig arbete eller studier samt få en ökad egen upplevd hälsa. Målgruppen däremot har förändrats under projekttiden. 2017 gjordes en förlängning av projektet och då ändrades också åldersspannet till 16-29 år. Detta var en mycket bra förändring då det då följer Försäkringskassans regler om aktivitetsersättning vilket många av våra deltagare har. Nu gavs chansen att jobba längre med dessa ungdomar därmed öka deras möjligheter till att nå studier eller jobb eller i bli berättigad sjukersättning. Även vår samarbetspartner öppenpsykiatrin har varit mycket positiva till att åldersgränsen höjdes: Åldersgränsen som höjts till 29 och därmed följer aktivitetsersättningen har varit till hjälp för att kugga i arbetslivsrehabilitering när vi inom sjukvården ser att patienterna är redo för det. Sen är vår uppfattning om att när Unga Vuxna avslutades som projekt, så fick
Värmlands Framtid överta mycket av de uppgifterna runt samordning som vi tidigare gjort, pga resursförändringar. Beskriv hur ni avsåg integrera ett jämställdhetsperspektiv samt integrering av tillgänglighet och icke-diskriminering. I inledningen av projektet upprättades mål beträffande lika möjligheter, icke diskriminering, tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning och jämställdhet. Målen var att projektet skulle arbeta med: Kunskap om förekomst av och mekanismer bakom diskriminering, utestängning utifrån tillgänglighet och kön används i projektets utformande och genomförande. Identifiera och undanröja hinder för att alla deltagare oavsett diskrimineringsgrund ska kunna vara delaktiga i projektets insatser. Bryta stereotypa mönster utifrån individuella faktorer som ger ökad risk för ungdomsarbetslöshet För att nå dessa mål planerades följande aktiviteter: Utbildningsinsatser, workshops, upprättande av rutiner och metoder samt tillämpning av rutiner och metoder i det dagliga arbetet. Personalen i projektet hade vid projektstart olika kunskapsbas inom området. Många var väl förtrogna med, och förankrade i de horisontella principerna genom jobb och erfarenhet. Trots detta var det få som i starten hade konkreta planer för hur arbetet med jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering skulle införlivas i projektet. Det var därför viktigt att börja med att skapa en gemensam kunskapsgrund att stå på och utifrån det arbeta fram planer och modeller.
Arbetssätt/Metod Beskriv projektets huvudsakliga arbetssätt (övergripande beskrivning) Delprojekten har arbetat med olika aktiviteter, t.ex. uppsökande verksamhet, coaching, kartläggning, självstärkande aktiviteter, individuellt stöd/lots, studiebesök, studie- och yrkesvägledning, arbetsmarknadskunskap, rustande/förberedande verksamhet, friskvård, praktik och öppen verksamhet flera dagar i veckan m.m. Arbetet har varit kvalitativt, skett med hög personaltäthet och med helhetsgrepp där personalen håller i och inte släpper taget om ungdomen (t.ex. vid påbörjade studier eller arbete), utan följer upp under en period. Projektets aktiviteter har varit individuellt anpassade och utgått från den enskildes möjligheter till deltagande och tillgång till resurser, oavsett kön, funktionsnedsättning, etnicitet, sexuell läggning eller trosuppfattning. Projektet har arbetat med att främja lika möjligheter och icke-diskriminering. Berätta mer detaljerat om centrala metoder/aktiviteter som använts. När en ungdom är intresserad av att delta i Värmlands Framtid börjar vi alltid med en informationsträff där vi berättar om projektet och våra olika aktiviteter. Sedan får ungdomen fundera om det är något som passar och om så är fallet bokar vi in en ny träff för inskrivning. Informationsträffen kan vara lite vart som helst, där ungdomen känner sig trygg. Exempel på det kan vara hos en annan myndighet som socialtjänsten men även på psykiatrin eller hemma
hos ungdomen. Under de två första träffarna pratar vi mycket om vad ungdomen själv är intresserad av, vad den tycker är roligt och vad den själv har för önskemål om stöd och aktiviteter. Syftet med de fösta träffarna är att ungdomen ska känna sig trygg, sedd och lyssnad på. Så här sa en ungdom: Ett bra bemötande gör störst skillnad Sedan brukar det följas av enskilda samtal med syfte att kartlägga ungdomens behov och önskemål. Hur det har sett ut tidigare i ungdomens liv, hur det ser ut idag och hur ungdomen skulle vilja att det såg ut framåt. Det kan vara små önskemål som att få någonting att göra i veckan för att bryta sin isolering som betyder oerhört mycket för ungdomen själv. Vi använder MI-metoden i våra samtal för att motivera till förändring och ritar gärna och mycket på White board för att tydliggöra det vi pratar om. Vid behov sammanfattar vi samtalet även skriftligt så att ungdomen lättare kan komma ihåg det vi pratat om. En ungdom sa: Ni ser allas styrkor Vi erbjuder även olika former av gruppaktiviteter. Gruppstorleken brukar vara ungefär 5-6 personer samt personal, det har visat sig vara en lagom storlek för vår målgrupp. Gruppaktiviteter har flera syften. Dels att bryta isoleringen och få kontakt med andra ungdomar i liknande situation, dels att träna de sociala färdigheterna då detta är något många av våra ungdomar beskriver som svårt. Enskilda samtal Gruppaktivit et tex 7- tjugo Uppföljning enskilda samtal Praktik eller prova-påstudier Studier eller jobb Friskvård, tex yoga, innebandy, ridning m.m De olika aktiviteterna vi erbjuder är: Sörgårdskursen: Ett samarbete med Ingesunds Folkhögskola. Där erbjuder vi en egen studiegrupp för projektets deltagare som vill prova på studier. Syftet är att hitta motivation, lust och arbetsglädje, struktur, få studierutiner och träna på studieteknik. Gruppen leds av då engagerade specialpedagoger som stöttar och kartlägger ungdomens behov. Kursen är 10 timmar per vecka och har ett eget klassrum i ett eget hus, Sörgården, på Ingesunds Folkhögskola. I huset finns flera mindre rum den en kan sitta avskilt om en önskar. Deltagarna får även lunch på skolan vilket ger tillfälle att
träna sociala färdigheter. De främsta framgångsfaktorerna med Sörgårdskursen har varit de två specialpedagoger som personligt och enagerat sett styrkor och motiverat ungdomarna på professionellt sätt. Den naturliga kopplingen till Ingesunds Folkhögskola har gjort att flera av deltagarna på kursen tryggt sökt vidare till allmän kurs där. Så här säger en ungdom om Sörgårdskursen: Jag har kommit igång med saker jag aldrig trodde var möjligt med ert stöd 7tjugogrupp: En kurs för ungdomarna som vi kör 2 timmar, 2 dagar i veckan i 8 veckor. Grupperna har 4-6 deltagare och vi är två gruppledare varje gång. Fokus ligger på personlig utveckling och förändringsprocesser. Vi följer 7tjugometodens material och struktur som är indelad i olika block med olika teman. 7tjugo står för 720 grader, två hela varv. Först ett varv inåt för att orientera sig i sitt eget liv och landa i vem jag är och vad jag vill. Efter det ett varv utåt och relaterar insidan mot omvärlden för att sedan kunna göra ett medvetet och välgrundat val. Övningarna i kursen är både lättsamma och roliga men också eftertänksamma och känsliga. En ungdom sa så här om sin tid i 7tjugo: Jobbigt, utmanande och helt underbart Det som ungdomarna i sin utvärdering skriver som det bästa med 7tjugo är de lärt sig mycket om sig själva och om andra, att de lärt sig saker de kommer att ha nytta av i framtiden och de haft roligt! Många ungdomar nämner också att gruppledarna är roliga, kompetenta, positiva och respektfulla och detta är något vi tycker är mycket viktigt. Vi bjuder på oss själva, både skrattar och gråter med ungdomarna och lär oss själva massor. Stämningen ska vara tillåtande och positiv men vi ska också respektera när en ungdom inte vill prata, mår lite dåligt eller om något känns jobbigt. Samtliga ungdomar som gått 7tjugo har i sin utvärdering skrivit att de skulle rekommendera andra att gå den. Det är det bästa betyget! Så här säger två ungdomar om 7tjugo: Lärt mig se positiva egenskaper hos andra och mig själv som jag inte såg förut Fått mycket bättre självkänsla, en ny bästa vän och blev trygg i mig själv
Matlagningskurs: Vid 1-2 tillfällen per termin har vi haft kursen Mat å sånt i samarbete med Friskvården i Värmland. Syftet med kursen är att få lära sig mer om mat, få praktiska kunskaper om matlagning, inspiration och tips till att välja och laga hälsosam, bra och billig mat. Gruppen träffas en gång i veckan, cirka 2 timmar vid 6 tillfällen. Vid träffarna lagas olika maträtter och mellanmål som äts tillsammans. Det diskuteras mat, hälsa och livsstil. Allt är gratis och blir det mat över får ungdomarna ta med hem i matlåda. Den här kursen är mycket uppskattad och blir snabbt full då vi bara är max 6 åt gången. Friskvård: Vi har under projektets gång haft olika aktiviteter med inriktning på friskvård. Syftet med att erbjuda våra ungdomar friskvård är att vi genom forskning att fysisk aktivitet är bra för den psykiska hälsan. Det är också ett sätt att under lättsamma former bryta sin isolering, träffa andra ungdomar och öva på sina sociala färdigheter. Under projektiden har de ungdomar som önskat fått fri tillgång till kommunens sim-och sporthall där det finns möjlighet till både bad och gymträning. Varje torsdag har vi haft två timmars prova-på-idrott. Där har vi oftast haft tillgång till en sporthall med gym. Då har det spelats innebandy, badminton men också gymmats. När gruppen inte varit i hallen så har de tex varit på sim-och sporthallen, promenerat, gått stolpjakt och provats ute gym. Vi har också haft ett samarbete med Arvika Ridklubb. En dag i veckan har en grupp hästintresserade ungdomar träffats på ridskolan och ridit lektion där. Personal från projektet har alltid varit med på ridskolan. Träffarna har varit i två timmar med en timme fika och samtal innan ridningen. Där har det pratats om rädslor, självförtroende och självkänsla kopplat till hästen. Så här säger en ungdom som varit på ridningen: Tisdagar, när vi har ridning, är den bästa dagen i veckan
En dag i veckan har det också funnits möjlighet att delta i qi gong som är en metod bestående av mental koncentration, enkla rörelser och andning för att förbättra cirkulationen av energi i kroppen. Syftet med qi gong är att ungdomarna ska känna sig mer avslappnade, öka kroppsmedvetenheten, motverka stress, spänningar och värk samt att öka uppmärksamheten och närvaron i nuet. De första gångerna var personal från projektet med men sedan gick ungdomarna dit själva. De kände sig trygga och hade förtroende för ledaren. Vi har även under projektet gjort utflykter med inriktning på friskvård. Vi har tex varit på Selma SPA vid två tillfällen vilket ungdomarna uppskattade mycket. Det var flera ungdomar som har svår ångest och social fobi som utmanade sig själva ordentligt och följde med till Selma SPA. De var så stolta och nöjda efteråt. Praktik/arbetsträning: Det finns också möjlighet till att ha praktik/arbetsträning genom projektet. Praktiken kan vara på någon enhet inom kommunens verksamhet men det kan också vara på ett privat företag. Praktiken/arbetsträningen kan se mycket olika ut allt efter ungdomens egen förmåga och önskemål. Någon kanske arbetstränar 2 timmar 2 dagar i
veckan, någon annan 8 timmar 5 dagar i veckan. Det viktigaste är att ungdomen känner sig trygg på sin praktikplats och att både ungdomen och praktikplatsen är väl förberedda för uppdraget. Vilka samverkans- och samarbetspartners har varit med och genomfört projektet? Hur har samverkan gått till? Ett gemensamt krafttag gällande samverkan skedde från start mellan AMI ungdom, socialtjänstens enhet för ekonomiskt bistånd, Unga Vuxna-enheten på öppenpsykiatrin, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt socialtjänsten barn- och familjeenhet. En handläggarträff varje vecka där handläggare från ovanstående enheter samt studie-och yrkesvägledare från både komvux och gymnasieskolan, handläggare socialpsykiatri och samordnare dagligverksamhet LSS träffas 08:00-10:00 på tisdagar har pågått under hela projektets tid. Dessa så kallade Tisdagsträffarna har varit oerhört värdefulla. Det har gett handläggarna en förståelse för varandras regelverk, de ger ett lärande av varandra vilket skapar mindre gnissel myndigheterna emellan samt minskar risken för att ungdomarna ska bollas mellan olika instanser. Tyvärr så tappade vi psykiatrin i samband med att Unga Vuxna enheten lades ned och deltagandet i våra träffar drogs in på grund av resursbrist. Träffarna har använts till kunskapsutbyte mellan myndigheterna men vi har även bjudit in gäster inom områden vi velat veta mer om. Exempel på detta har varit avdelningschef Bistånd, Första Linjen, SIUS-konsulenter. Vi har sett en stor vinst i att ha samverkansträffar varje vecka. Dels att det inte hinner gå lång tid emellan on någon är borta men framför allt för ungdomarna i projektet som vet att vi träffas varje vecka om de har frågor kring något. Samverkansträffana ger också möjlighet till att ha tre- eller fyrpartsmöten tillsammans med ungdomen då vi ändå ses varje tisdag. Arbetsförmedlingens handläggare är dessutom på plats hela tisdagen varje vecka i vår lokal vilket ökat tillgängligheten till Arbetsförmedlingen för både ungdomar och handläggare. Förutom handläggarträffarna sker samverkan i det dagliga arbetet. Vi har mycket kontakt dagligen med olika myndigheter och kommunala enheter. En samverkan som varit viktig för oss har varit med kommunens socialpsykiatri. De arbetar bland annat med boendestöd. Många av våra ungdomar har behandlats inom psykiatrin under långa tider. Där har de fått verktyg för att hantera sitt mående, tex andningsövningar, KBT-övningar och andra tips om hur de ska agera när ångesten eller depressionen kommer. Att använda dessa verktyg i praktiken, när en tex står i kön i matvaruaffären och drabbas av en panikångestattack, är svårt. Där kan en behöva stöd i att omsätta teori till praktik i
verkligheten. Det är där som boendestödet från kommuns socialpsykiatri kan stötta. De kan hjälpa till med struktur, rutiner och igångsättning i hemmet, påminna om tider men också följa med ut i affärer och öva på de verktyg ungdomen fått. Den här sortens stöd har varit värdefullt för många av våra ungdomar i projektet och vi har haft ett mycket bra samarbete med boendestödjarna. Och ungdomarna har fått fler trygga vuxna som de blir sedda och stöttade av. Exempel på hur samverkan kan se ut i praktiken, här med öppenpsykiatrin: Har vi en patient som behöver öka sin aktivitetsnivå eller få stöd och hjälp att hitta möjligheter eller förberedelser för studier eller arbete kontaktar vi projektledaren för ett gemensamt infomöte där projektledare och patienten kommer överens om inskrivning i projektet är aktuellt. Vid behov samverkar vi i olika grad runt en del deltagare med stora behov av samordning tex för att förmedla tider eller information då individen vill det, SIP etc. Beskriv kortfattat eventuellt material (mallar, infomaterial, lathundar mm) som tagits fram i projektet. Inget speciellt material har tagit fram till projektet, Information till ungdomen om projektet har främst skedd muntligt av oss som arbetar i det eller av någon av våra samarbetsparter. Kortfattad information med kontaktuppgifter har funnits på kommunens hemsida. Beskriv aktiviteter (ex. projektledarträffar, projektmedarbetardagar, erfarenhetsutbyte med andra kommuner mm) och fortbildningsinsatser för personal (ex 7- Tjugo, konferenser, dagar kring horisontella principer mm) och om och i så fall hur dessa påverkat arbetssättet. Det som haft allra störst betydelse för oss har varit 7-tjugo utbildningen. Vi har haft möjlighet att skicka 7 stycken personal på detta under projektets gång. Även vår samverkanspartner från Arbetsförmedlingen har varit med vid ett tillfälle. Det har betytt att 7-tjugo som metod inte bara är något vi gör med ungdomarna utan att det genomsyrar hela AMI-ungdom. Hur vi i personal förhåller oss, inte bara till ungdomarna utan även till varandra. Att möta varje människa där den befinner sig och göra det med respekt och kunskap. Vi har numera ett medvetet arbets- och förhållningssätt. Övriga utbildningsinsatser har gett oss ökad kunskap inom olika områden som rör våra ungdomar tex neuropsykiatriska funktionsvariationer, normer, HBTQ, arbetsmarknad Ämnen har varit vitt skilda och det har varit bra för det hjälper oss att stötta varje unik
individ. En fördel med de utbildningsdagar vi haft har varit möjligheten att bjuda med samarbetsparter. Då får vi samma information och en möjlighet att diskutera våra olika uppdrag i förhållande till ämnet. Hur har projektet arbetat för att säkerställa deltagande på lika villkor för kvinnor, män och personer med annan könsidentitet? Beskriv t ex vilka aktiviteter ni har genomfört för att lösa de jämställdhetsutmaningar ni mött. Medvetet arbete med jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering Projektet har i arbetet utgått från ett normmedvetet/normkritiskt förhållningssätt. Det innebär att arbeta med att tydliggöra och ifrågasätta normer som påverkar personers möjligheter. Att tillhöra en norm (något som anses vanligt och inte ifrågasätts) innebär fördelar. Ofta blir fördelarna synliga först då någon bryter mot normen. Ju färre normer en person passar in i, desto mer begränsat blir ofta handlingsutrymmet. Projektet har arbetat för att undvika att reproducera normer, ifrågasätta normer, synliggöra både personer och grupper som befinner sig inom och utanför normen, inkludera utan att fokusera på problem eller avvikelser, ta upp skillnader i förutsättningar för olika grupper där det är relevant och aktivt främja likabehandling genom ett respektfullt förhållningssätt. Källa: PPT Agneta Tynander, Landstinget i Värmland Arbetet med jämställdhet Projektet har genom olika fortbildningsinsatser arbetat med att:
Ge projektpersonal ökade kunskaper om diskriminering och utestängning utifrån kön och orsakerna bakom samt med att öka kunskaper om jämställdhetsfrågor och skapa medvetenhet och ett normkritiskt tänkande. Detta har gjorts bl.a. genom kompetenshöjande insatser i form av föreläsningar och workshops. Hur projektet har samlat in data och gjort analyser utifrån jämställdhet och kön Värmlands framtid har arbetat med utmaningar och utvecklingsområden i länet gällande bl.a. arbetsmarknadens könssegregering, könsstereotypa utbildningsval och skillnader i könen gällande ohälsotal. Jämförelser bygger i dessa sammanhang ofta på könsuppdelad statistik. I projektets könsuppdelade statistik har vi använt juridiskt kön. Kön kan också definieras på andra sätt såsom identitet, uttryck och funktion. I enkäter som utformats i projektet har vi med hänsyn till detta använt oss av formuleringen folkbokförd som kvinna/man eftersom det är statistik för det juridiska könet som efterfrågas vid rapportering till Europeiska socialfonden och Statistiska centralbyrån. Data har bl.a. samlats in kring avslutsorsaker, utbildningsnivå och mående. Insatser, verktyg och tillämpning Personal i projektet har erbjudits fortbildning löpande under projektets gång, däribland: Schysst kommunikation (jämställdhet), normkritik tillgänglighet utifrån funktionsvariationer, kränkningar på nätet, lågaffektivt bemötande, en riktig man (om mansnormen) och inbjudningar till årliga kostnadsfria jämställdhetsdagar Gen(i)us som arrangeras av Region Värmland och Länsstyrelsen i Värmland. Föreläsningar har också erbjudits för både personal och deltagare i projektet om fysiska och neuropsykiatriska funktionsvariationer m.m. Utöver detta finansierade projektet under några månader en konsultativ tjänst avseende jämställdhet och normkritik för att ge projektledarna stöd i arbetet lokalt, utifrån respektive kommuns behov. Det konsultativa arbetet bestod bl.a. i att hjälpa personal att se över kommunikationen i tryckt material såsom broschyrer och blanketter eller hemsidor, hålla i föreläsningar för personal och deltagare, vägleda personal eller liknande. Särskild satsning avseende fördjupning i normkritik gavs också till projektkoordinatorer för att kunna utgöra ett bättre stöd till personalen ute i kommunerna. Frågan om jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering har varit aktuell vid projektledarträffar, lokala och centrala styrgrupper, föreläsningar, konferenser och fortbildningsinsatser. I projektet har vi metodmässigt frågat om tillgänglighetsanpassningar vid sammankomster av dessa slag och använt mikrofoner och andra hjälpmedel för att öka tillgängligheten. Projektet har använt formuleringen Folkbokförd som kvinna/ man vid informationsinsamlande för enkäter m.m. eftersom det är det folkbokförda som tas upp i statistik och inte det kön som personen identifierar sig med. Här finns utvecklingsarbete att
göra då det förekommit att deltagare inte alltid känt sig nöjda med denna formulering. Vi behöver fortsätta arbeta så att kommunikationen sker på ett schysst sätt och att utestängning minimeras. Personalen I Värmlands framtid har arbetat med individens mål i fokus och varit uppmärksamma på om det stöd eller de aktiviteter som efterfrågas följer mönster, normer m.m. Är behoven som uttrycks utifrån vad deltagaren tror förväntas (enligt norm) eller är det den enskildes verkliga behov? Personal i projektet beskriver att alla deltagare tillfrågas/får erbjudande om allt, d.v.s. ingen urskiljning av erbjudanden sker utifrån personalens förförståelse. Personal har däremot medvetet tydligt och vid flera tillfällen presenterat traditionellt normbrytande förslag på t.ex. friskvård, praktik, arbete eller studier för deltagare för att tydliggöra möjligheten att välja utifrån intresse, inte utifrån vad som förväntas enligt norm. Projektpersonalen beskriver: Det är viktigt att erbjudande om aktiviteter ställs till alla deltagare och att inte utgå ifrån att det t.ex. bara är killar som vill delta i innebandy och att tjejer gillar yoga. I vad och hur deltagaren sedan väljer att delta är upp till var och en. Projektet arbetar för att ge varje enskild ungdom förutsättningar att göra individuellt medvetna val! Projektpersonal har tillämpat kunskaper om jämställdhet i arbetsmetoder och rutiner på olika sätt beroende på förutsättningar i det lokala delprojektet, men det har också funnits gemensamma former av tillämpning. Ett konkret exempel är arbetet med det stödmaterial som arbetats fram för att förbättra förutsättningarna för ett jämlikt bemötande i mötet med deltagare i projektet. En arbetsgrupp i projektet arbetade fram en checklista för arbetet som utgår från fem centrala delar i arbetssättet. Till varje del finns två checkfrågor som stöd. Här följer en kort beskrivning med områden och checkfrågor. Checklista med stödfrågor - jämställdhet Bemötande Är mitt bemötande individuellt och könsneutralt? Ger jag alla deltagare oavsett kön lika mycket tid och utrymme? Kommunikation Är kommunikationen könsneutral i både tal, bild och skrift? Kommunicerar jag jämställdhet? Aktivitet Tänker jag jämställt vid aktiviteter?
Fördelar jag resurserna lika mellan könen? Erbjudande Ger jag alla deltagare samma erbjudande oavsett kön? Tänker jag jämställt kring vad jag erbjuder? Utvärdering Hur vet jag att jag arbetar med jämställdhet? NÖHRA (Nuläge, Önskat läge, Hinder, Resurser, Aktivitet) Hur har ni arbetat för att göra verksamheten tillgänglig så att deltagare kan delta i aktiviteter utifrån sin vilja och förmåga oberoende av funktionsvariationer eller andra hinder. Beskriv t ex vilka aktiviteter ni har genomfört för att lösa de tillgänglighetsutmaningar ni mött. Arbetet med tillgänglighet Enligt Myndigheten för delaktighet och funktionshinderspolitiken ska alla människor, oavsett funktionsförmåga, ha samma möjligheter att vara delaktiga i samhället och ta del av mänskliga rättigheter. Att ge lika möjligheter och skapa delaktighet är centralt för arbetssättet i Värmlands Framtid och även inom detta område så har projektet valt ett normkritiskt perspektiv. Insatser, verktyg och tillämpning Kunskap om förekomst av och mekanismer bakom diskriminering, utestängning utifrån tillgänglighet och kön används i projektets utformande och genomförande. Identifiera och undanröja hinder för att alla deltagare oavsett diskrimineringsgrund ska kunna vara delaktiga i projektets insatser. Projektet har satsat på fortbildning till personal för att öka kunskapen om svårigheter som kan finnas utifrån olika tillgänglighetsaspekter,t.ex. neuropsykiatriska funktionsvariationer.
Även här vill projektet skapa en gemensam kunskapsgrund för att utifrån det arbeta fram planer och modeller. Psykisk ohälsa har också varit ett område som införlivats kring tillgänglighet, då även psykisk ohälsa kan göra att personer får svårigheter inom förmågor som t.ex. planering eller automatisering. Färdigheter som människor normalt sett har kan sättas ur balans om den psykiska ohälsan är stor. Att personal har goda kunskaper om sådana svårigheter och hur de kan bemötas kan vara avgörande för om en deltagare ska känna sig väl bemött och skapa förutsättningar för att de når så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Källa: PPT Maria Unenge Hallerbäck, Maria Marinopoulou, Landstinget i Värmland. Föreläsning om tillgänglighet 2015-11-05 Personal har fått fortbildningsinsatser med konkreta tips och verktyg för att öka tillgängligheten, ge lika möjligheter och öka delaktigheten. Källa: PPT Maria Unenge Hallerbäck, Maria Marinopoulou, Landstinget i Värmland. Föreläsning om tillgänglighet 2015-11-05 Projektpersonal har tillämpat kunskaper om tillgänglighet i arbetsmetoder och rutiner på olika sätt. Ett konkret exempel är det stödmaterial som arbetats fram för att förbättra förutsättningarna för ett tillgängligt bemötande. Även för detta område gjorde en arbetsgrupp i projektet en checklista. Arbetsgruppen skapade, på liknande sätt som för arbetet med jämställdhet, en enkel modell att applicera på verksamheten där de utgår från fem centrala delar i arbetssättet och har tagit fram checkfrågor till varje. Checklista med stödfrågor - tillgänglighet
Kommunikation Tänker jag tydlighet och tillgänglighet gällande: Tal, skrift, bild, materiel Öppettider, telefontider Kroppsspråk Aktivitet - Tänker jag tillgänglighet gällande: Delaktighet Rutiner, tider Lockande, intresse Alternativ Personal - Tänker jag tillgänglighet utifrån behov gällande: Flexibilitet Lyhördhet Mångfald Jämlikhet Lokaler - Tänker jag tillgänglighet gällande: Utformning Presentation Utvärdering Hur vet jag att jag arbetar med tillgänglighet? NÖHRAE (Nuläge, Önskat läge, Hinder; Resurser, Aktivitet/Agera, Effekt) Exempel på tillgänglighetsanpassningar som gjorts i projektet är t.ex. att personal vid friskvårdsinsatser i grupp tydliggjort att detta inte förutsätter gemensamt ombyte, utan att det finns andra alternativ för ombyte, då sådana situationer kan göra att deltagare väljer bort aktiviteten p.g.a. oro för detta moment. Inledningsvis i kontakten med deltagare har personal frågat om hur de vill bli kontaktade, vilka kommunikationssätt de föredrar och diskuterat kring hur arbetet behöver läggas upp för att det ska fungera för dem. Deltagarna får själva sätta ord på det stöd och de förutsättningar som de har behov av. Denna information kring hur det fungerar bäst är viktig att ha med sig genom hela arbetet, t.ex. vid förberedande av friskvård, studier, praktik eller arbete. Detta arbetssätt gör att deltagaren känner sig bekräftad, lyssnad till och att behoven som de uttryckt tas på allvar.
Hur har ni arbetat för att verksamheten och dess deltagare ska vara icke-diskriminerande (ex utifrån : kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning) så att deltagare kan delta i aktiviteter utan att känna sig utsatta eller uppleva obehag utifrån diskriminering. Beskriv t ex vilka aktiviteter ni har genomfört för att lösa de tillgänglighetsutmaningar ni mött. Arbetet med icke-diskriminering Diskriminering sker när någon missgynnas eller kränks och missgynnandet eller kränkningen har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna (kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder). Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Även bristande tillgänglighet, trakasserier, sexuella trakasserier och instruktioner att diskriminera är former av diskriminering. För att motverka detta har projektet genom olika fortbildningsinsatser samt insatser och aktiviteter till deltagare arbetat med att: Identifiera och undanröja hinder för att alla deltagare oavsett diskrimineringsgrund ska kunna vara delaktiga i projektets insatser. Insatser, verktyg och tillämpning Personal har genom fortbildningsinsatser fått ökad kunskap och konkreta tips/verktyg i det dagliga arbetet för att skapa medvetenhet kring utestängande mekanismer utifrån diskrimineringsgrunderna. Genom medvetet arbete kan personalen se till att deltagare ges lika möjligheter och öka delaktigheten. Projektets verksamhet har varit öppen för alla i åldersgruppen och de har inte behövt en särskild myndighetstillhörighet eller remiss för att kunna delta. I de fall projekten behövt göra prioriteringar, så har de mest utsatta prioriterats, t.ex. de med lägst utbildningsbakgrund. Personalen har arbetat med att vara tydlig med att alla är välkomna och att den enskilde väljer själv om hen vill dela med sig av sin bakgrund/mående/situation både vad gäller enskild personal eller i gruppverksamhet. Personalen har mött deltagarna där de är och utifrån det de valt att berätta om sig själva. Projektet har arbetat med att sprida kunskap om heterogeniteten i målgruppen (unga som varken arbetar eller studerar, UVAS) till personal i olika organisationer. En nyanserad bild av
målgruppen behöver spridas så att inte personal missar att ge information eller att uppmärksamma behov hos deltagare. Genom NDI har projektet följt upp hur deltagarna upplever verksamheten, bl.a. utifrån förekomst av diskriminering och kunnat ta diskussioner med bakgrund i detta. Om signaler framkommit på att det inte är helt OK, har det varit viktigt att ta tag i detta direkt för att visa att det är viktigt att alla trivs i verksamheten. Personal beskriver hur de dämpar jargong genom att t.ex. tydliggöra att i gruppaktiviteterna är vi tillsammans och det är viktigt för att alla ska kunna delta att vi visar varandra respekt. Det har också varit viktigt att lyfta fram och ge beröm för schysst uppträdande, när personal hör och ser att de är inkluderande. I arbetet med materialet i 7-Tjugo görs gruppkontrakt och deltagarna får också själva vara med och bestämma vilka regler som ska gälla. Arbetet med att skapa en inkluderande verksamhet har också bestått i granskning av kommunikation, informationsmaterial (text och bild) och lokaler (tillgänglighet och utformning). Genom insamlande av data kring deltagarnas tid i projektet har personal bl.a. kunnat följa hur resurser fördelats och lagt vikt vid att dessa ska fördelas jämlikt till projektdeltagare, utifrån individuella behov (ej utifrån diskrimineringsgrund, t.ex. kön). Resursfördelning har följts gällande individuell tid, tid i grupp, praktik, studier och friskvård. Om sned fördelning upptäckts har personal kunnat se över om de behövt justera något i insatsernas utformande så att fördelningen sker utifrån individuella förutsättningar och behov. Exempel på praktiska övningar/insatser som genomförts i arbete med deltagarna för att öka kunskap och medvetenhet om och arbeta för jämställdhet, tillgänglighet och ickediskriminering: - Spel, ex. kortlekar som ställer frågorna på sin spets, som skapar medvetenhet och gör att varje deltagare får fundera, värdera och ta ställning. - Övningar utifrån 7-tjugo-materialet. - Prata om normer och roller i samhället, i skolan, i arbetslivet och på fritiden och hur de kan fungera utestängande. Att prata om hur innanförskapet kan stänga ute. - Föreläsningar för deltagare för att höja kunskapsnivån om bl.a: sexuell läggning, normer och värderingar, vikten av att våga tro på sin förmåga, ADHD m.m. - Visat filmer som problematiserar jämställdhet, med efterföljande diskussioner. - Personal är förebilder och visar att alla är lika värda, har rätt att vara olika och att det är normer som begränsar oss. - Åkt och hämtat deltagare som varit i behov av det p.g.a. långt avstånd eller psykisk ohälsa. Varit med som personal under olika aktiviteter som stöd och medarbetare. - Ensamstående mammor har i vissa fall kunnat ta med sig sina barn för att kunna delta.
- Haft individuella aktiviteter för de som haft behov av det. Gjort hembesök, enskilda samtal, enskilda studiebesök på skolor eller praktik/arbetsplatser, haft friskvård individuellt genom att följa med på gym/bad, spela tennis, gå promenad e.t.c. - Haft gruppaktiviteter i mindre grupper - Socialträning följa med som personal och vistas i miljöer som är svåra för individen.
Projektets resultat Beskriv projektets faktiska resultat. Beskriv även eventuella oväntade resultat. Beskriv kvantitativa och kvalitativa resultat utifrån både deltagarperspektiv (ex arbete, studier, närmat sig studier/arbetsmarknad, fått rätt huvudman, ökad hälsa mm) och kommun-/organisationsperspektiv (ex. nya kunskaper och förändringar i attityder, värderingar, riktlinjer och rutiner, ökad samverkan, gemensamt synsätt). Av det kvantitativa resultatet kan vi utläsa att av totalt 84 stycken deltagare i projektet så har 11 stycken avslutats till studier. Vi har också 3 ungdomar som fullföljt projektet som kommer gå vidare till studier hösten 2018. 14 stycken har gått till arbete vilket är mycket glädjande. Det har både varit jobb de ordnat på egen hand samt jobb de fått efter praktik på arbetsplatsen. Det har varit både subventionerat och reguljärt arbete. 8 stycken har avbrutit projektet. Detta har främst berott på flytt utanför länet men även föräldraledighet samt vård på behandlingshem. 39 stycken har fullföljt projektet. Det innebär att individens nått det må den själv och/eller remitterande myndigheter önskat. Inräknat i de som fullföljt projektet finns också de 26 som är kvar på AMI-ungdom efter projektets avslut.
De flesta ungdomar har när de kommit till oss först och främst önskat sig att må bättre och få ett jobb. Många tror att bara jag får ett jobb så löser allt sig. Det vi har sett är att det är viktigt att först börja med grunden, de fysiska behoven och måendet för att klara av att söka, få och behålla ett jobb. Se Maslows behovstrappa: Det är inte många ungdomar som startat i projektet med drömmar om studier, ofta är skola och studier förknippade med misslyckanden och ångest. Men under projektets gång har önskan och tron på sig själv väckts. Genom att vi funnits med under prova-på-studier och sedan även funnits kvar i 3 månader när de börjat studera på Folkhögskola eller komvux så har de lyckats. Det har varit av stor vikt att funnits kvar dessa 3 månader för det är ofta då tvivlen och det dåliga självförtroendet och självkänslan kommer. Vad var det som gjorde skillnad/var betydelsebärande, vad ledde fram till det önskade resultatet? Vad fungerade inte, och varför? Det som gjort mest skillnad för våra ungdomar, enligt ungdomarna själva, är vårt bemötande. Att bli sedda, lyssnade på och at få känna egen makt. Att vi som personal har lyckats med vårt bemötande är tack vare kompetens och ett prestigelöst förhållningssätt gentemot varandra. Vi lär oss ständigt både av varandra och av våra ungdomar. Vi har drivits av en nyfikenhet och en genuin kärlek till varje ungdom där vi förmedlar att vi tror på hen och att hen kommer att lyckas med sina mål! Vi har också valt att ha ett salutogent förhållningssätt där vi fokuserar på det friska hos ungdomen, ser deras styrkor och möjligheter. Men vi är också öppna och ärliga mot ungdomen när något inte fungerar. Det är viktigt med ärlighet i alliansen med ungdomen. En stor framgångsfaktor är också tillgänglighet. Personalen i projektet är lätta att nå och flexibla med både tider och plats. Vår lokal är inbjudande och centralt placerad vilket gör att ungdomarna trivs här. Så här skriver en av våra samverkansparter: Absolut tillgänglighet till projektledare och de stora samarbetsmöjligheterna har varit till stor hjälp i vårt arbete inom psykiatrin med målgruppen. Samverkan är inte alltid lätt och det har ibland känts tungt på våra handläggarträffar. Det är lätt att tro att samverkan är något en blir serverad när en sätter sig i ett samverkansmöte.
Samverkan kräver engagemang från samtliga som ska samverka, varje handläggare måste förstå sin del av samverkan och ta ansvar för det. I början av projektet var projektledare ordförande vid varje handläggarträff vilket gjorde att flera av de övriga deltagarna lutade sig tillbaka och inte engagerade sig. Vi löste detta genom att ordförandeskapet fick vandra runt bland alla deltagande handläggare. När en var ordförande var det ens ansvar att hålla i mötet, berätta något (nytt eller gammalt) om sin verksamhet och eventuellt bjuda in någon gäst. Det var positivt för gruppen med denna förändring, fler blev engagerade och såg vikten av sin del i samverkan. Att vara projektledare och samtidigt handlägga runt 30 ungdomar har varit en utmaning. Från början var projektledaren även ansvarig för KAA, kommunens aktivitetsansvar, men det gick inte ihop tidsmässigt utan en personal anställdes 2016 som projektledare för Värmlands Framtid. När en tittar i bakspegeln idag så var det för mycket att vara både projektledare och ha ansvaret för så många ungdomar. Att utveckla arbetsmetoder, rapportera och dokumentera tar tid och behöver få ta tid. Ungdomarna hade behövt mer tid med personal än vad som var möjligt under projektet. Det är en lärdom att ta med sig framåt. Att bedriva gruppverksamhet är både personal- och tidskrävande. Det är bra att alltid vara minst två personal vid grupp då mycket kan hända både praktiskt och känslomässigt. En behöver också tid att reflektera efter grupptiden om vad som hänt under träffen, hur deltagarna mår osv. Viktigt också att ha en arbetsgrupp att kunna bolla tankar och funderingar med. Vad innebär resultatet för unga i er kommun? Resultatet har betytt att fler ungdomar i Arvika får det stöd de behöver för att närma sig studier eller arbete. Det har också lett till att vi förbättrad vår samverkan mellan myndigheter vilket minskar risken för att ungdomar ska falla mellan stolarna och att fler får det stöd de behöver/har rätt till. Vi fångar upp fler ungdomar med aktivitetsersättning än tidigare. Personalgruppens ökade kunskap kring bland annat olika neuropsykiatriska funktionsvariationer och psykisk ohälsa bidrar också till att de unga vi möter får ett bättre bemötande och större chanser att nå egen försörjning. Vi tror också att vårt arbetssätt smittat av sig på våra samverkansparter som på så vis också ger vår målgrupp mer adekvat stöd. Våra samarbetspartner öppenpsykiatrin beskriver betydelsen av projektet så här: Patienter inom psykiatrin har ofta kognitiva svårigheter som följd av sitt hälsotillstånd. Det uppstår då en paradox då dessa personer behöver stöd och hjälp av samhället för sin ekonomi eller sysselsättning, vilket ofta hör ihop, eftersom det innebär att man behöver ansöka, kontakta och ansvara för fler myndighetskontakter än om man inte har dessa svårigheter. Vid kognitiva svårigheter vet vi att det kan vara mycket svårt att ta kontakt med nya personer, organisera, komma ihåg information osv. För att kunna ta emot hjälp och administrera sitt stöd behövs ett personligt stöd som har kunskap om vilka svårigheter man kan ha, hur man bemöter detta, vilka samhällsinsatser som finns och
förutsättningar vilket vi tycker att Värmlands framtid har och gör att personerna som behöver detta stöd kan hitta strategier för sina svårigheter alt precisera vilket stöd man behöver och röra sig mot arbetsliv/studier. Vi lägger stor vikt vid att man kan ha en kontaktperson som man kan bygga upp ett förtroende till vilket underlättar och förutsätter detta arbete att fungera. Hade inte Värmlands framtid funnits hade utanförskapet för deltagarna varit större och ju längre tid som går växer den psykiska ohälsan, rehabiliteringen tar längre tid och kräver mer insatser. Hur många deltagare, fördelat på kvinnor och män (dvs inrapporterade till SCB) har deltagit under projekttiden. Hur många övriga ungdomar har indirekt berörts av era aktiviteter? 84 stycken ungdomar har deltagit i projektet. 38 män och 46 kvinnor. Det är svårt att räkna hur många övriga ungdomar som indirekt berörts av våra aktiviteter då Värmlands Framtid blivit ett arbetssätt för hela Arbetsmarknadsenheten Ungdom och här är ungefär 120 stycken ungdomar aktuella löpande. Hur många ungdomar (unika individer) har haft praktik under projekttiden? 37 ungdomar har haft praktik under projekttiden. Det har varit en jämn fördelning mellan killar och tjejer. Främst har praktiken skett inom vår egen verksamhet på Arbetsmarknadsenheten då vi har märkt att det varit svårt att hitta praktikplatser som kan ge det stöd vår målgrupp behöver. Inom vår verksamhet får ungdomen den handledning och stöd hen behöver. Det vi kan se är att när ungdomarna varit ute på praktik så har de varit många timmar per person, 246 timmar i snitt per person under projekttiden. Det visar att när ungdomen har kommit ut på praktik så har det varit rätt i tid för den enskilde. Hen har varit väl förberedd och redo för just praktik. Hur många ungdomar (unika individer) har tagit del av en utbildningsinsats eller provat på studier under projekttiden? 16 ungdomar har provat på studier under projekttiden. Det har varit en jämn fördelning mellan killar och tjejer. Detta har främst skett i vår egen studiegrupp Sörgårdskursen som vi haft i samverkan med Ingesunds Folkhögskola. Glädjande är att större delen av de ungdomar som provat på studier under sin tid i projektet sedan gått vidare till reguljära studier på folkhögskola eller komvux.
Hur har arbetet i styrgruppen fungerat? Vad har varit bra och vad har varit mindre bra? Ge tips på förbättringsområden. Styrgruppen för Värmlands Framtid har fungerat bra med de styrgruppsdeltagare som kommit. Sektionschef Arbetsförmedlingen, enhetschef Enheten för ekonomiskt bistånd, enhetschef Försäkringskassan, projektledare, enhetschef AMI-ungdom och AMI-chef har varit närvarande vid varje möte. Projektledaren har varit sammankallande. Däremot har vi saknat deltagande från skola och psykiatri. Avsaknaden av en representant från psykiatrin har varit rejält kännbar då en majoritet av ungdomarna i projektet har kontakt där. Vi har önskat dryfta frågor om hur landstinget arbetar med vår målgrupp, vad de ser för tendenser etc. Det som gjort att samverkan ändå fungerat okej med psykiatrin har varit engagerade behandlare där som varit tillgängliga för projektets personal och ansett att projektet är mycket viktigt. De styrgruppsdeltagare som kommit har varit engagerade och gett mandat till sina respektive handläggare att tex delta på samverkansträffar. Försäkringskassans representant i vår styrgrupp sitter även med i den centrala styrgruppen, detta anser han positivt då den lokala styrgruppen ger honom insikt om hur arbetet fungerar i praktiken. Styrgruppens möten har inte bestått av några större diskussioner utan mer rapportering och insyn i projektets arbete. Hur har den centrala organiseringen (projektkontoret) fungerat? Vad har varit bra och vad har varit mindre bra? Ge tips på förbättringsområden. Projektkontoret har fungerat fantastiskt bra för oss i Arvika. Personalen där har alltid varit lätta att nå och känts tillgängliga. Det stöd vi behövt i Arvika har främst varit praktiskt med rapportering och utbildningsinsatser. Det är svårt med träffar när ett projekt pågår i hela det avlånga länet. Det blir ibland långa resor. Vi önskar därför att det hade varit färre projektledarträffar men att de då samkörts med gemensamma utbildningar. För varje träff för oss är en dag utan arbete med våra ungdomar, då måste innehållet verkligen kännas värdefullt. De gemensamma utbildningsinsatserna som skett har varit mycket värdefulla. 7- tjugometoden är nu en metod som genomsyrar allt vårt arbete här på Arbetsmarknadsenheten ungdom. Utbildningsinsatserna inom olika områden har gett oss ökad kunskap om målgruppen och dess kontext.
Vilka resultat har arbetet med jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering gett? Projektets arbete har resulterat i att personal och deltagare ökat sin kunskap och medvetenhet om jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering samt om vinsterna med ett bättre utfall och ökad delaktighet som följd av detta arbete. Att deltagaren själv är med och gör upp sin handlingsplan, gör upp t.ex. hur de vill hålla kontakten och vilka aktiviteter de behöver och kan delta i ökar graden av deltagande, motivationen och känslan av egenmakt. Arbetet har ökat delaktighet och inkludering. Personal i projektet berättar också att arbetssättet i Värmlands Framtid inneburit att en del verksamheter fått ändra på tidigare förhållningssätt och arbetssätt som inte fungerat, t.ex.: De (ungdomarna) får väl lära/skärpa sig! eller De kom inte, så då får de inget. Genom att ställa frågan: Vad fungerar för dig? får alla deltagare möjlighet att berätta vilket stöd de behöver. Det handlar inte om rättvisa, utan om att skapa lika möjligheter och förutsättningar för alla att delta. Projektet har arbetat med ett flexibelt och icke-värderande arbetssätt, där den enskilde deltagaren får det stöd hen behöver. Jämlikhet handlar inte om att ge alla samma sak, utan om att ge alla förutsättningar att delta på så likvärdigt sätt som möjligt. Projektpersonalen beskriver arbetet såhär: Deltagarna har fått det de behövde inte samma stöd till alla, utan rätt stöd till alla, så att lika möjligheter skapas. Under projektet har löpande uppföljning gjorts av deltagarnas nöjdhet med verksamheten via en enkät (Nöjd Deltagarindex). Detta har också fungerat som ett verktyg för inflytande över verksamheten där deltagarna förutom att tycka till om verksamheten också kommit med förslag på förändringar. Enkäten har också öppna svar för att ge deltagarna möjlighet att lyfta det de tycker är viktigt att förmedla. En av frågorna i enkäten berör icke-diskriminering och frågar om det förekommer rasistiska, kränkande eller nedvärderande kommentarer eller skämt. Att ställa konkreta frågor har varit ett viktigt verktyg i arbetet, men också ett ställningstagande. Ett exempel på resultat av detta arbete: I ett av delprojekten framkom via NDI att det förekom denna typ av kommentarer eller skämt och projektpersonalen arbetade efter kännedomen om detta extra intensivt med bl.a. många diskussioner och övningar. Vid nästa mättillfälle borde då