PLANBESKRIVNING 1 (6) Innerstadsavdelningen 2006-06-01 Dp 2002-12713-54 Malin Olsson Tfn 508 266 54 Detaljplan för del av Kv Mårtensdal i stadsdelen Södra Hammarbyhamnen i Stockholm Dp 2002-12713-54 HANDLINGAR Planen består av plankarta med bestämmelser. Till planen hör denna planbeskrivning med illustrationsbilaga, genomförandebeskrivning samt beskrivning av miljöpåverkan. PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Planen syftar till att möjliggöra uppförandet av ett kontorshus vid Hammarby Sjöstads västra entré. PLANDATA Planområdet omfattar endast en mindre del av fastigheten Mårtensdal 6 om ca. 3700 kvm. Fastigheten ägs av staden, men kvartersmarken inom den del som omfattas av detaljplanen, avses på sikt att säljas. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Plan- och programarbetet för Hammarby Sjöstad har pågått sedan 1990. Ett förslag till fördjupad översiktsplan presenterades 1991, där området föreslogs omvandlas från ett hamn- och industriområde till en utvidgning av Stockholms innerstad. Därefter har ett program för detaljplanering upprättats, där områdets huvudsakliga markanvändning regleras. Denna del av kvarteret Mårtensdal redovisas där att främst innehålla verksamheter. Programmet godkändes av stadsbyggnadsnämnden i september 1996 (rev. 1997). Gällande detaljplan, Pl 2985 (KM 2.11.1944) anger industri och därmed jämförligt ändamål som användningsbestämmelse.
2 (6) Dp 2002-12713-54 Parallella arkitektuppdrag genomfördes under våren 2002 och redovisning av bedömningen gjordes i stadsbyggnadsnämnden den 28 november 2002 och beslut togs om att gå vidare med detaljplanearbetet. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Befintliga förhållanden Inom kvarteret Mårtensdal, i anslutning till planområdet, ligger idag en betongfabrik. Verksamheten är helt inbyggd i en om- och tillbyggd före detta ställverksbyggnad. I de södra delarna av kvarteret finns en av Stockholms fem stamstationer för distribuering av elkraft. Hammarbyverket, som är en av basproduktionsanläggningarna för fjärrvärme, ligger norr respektive öster om planområdet. Framför betongfabrikens verksamhet, längs Hammarby Allé, finns en detaljplan för industri- och kontorsverksamhet (Dp 2001-04840-54). Detta område benämns fortsättningsvis hantverkshuset. Vissa gemensamma förutsättningar lades fast redan i arbetet med den detaljplanen, främst avseende betongfabrikens och den nya byggnadens parkering, angöring, lastning och lossning. Illustration från etapp 1 Vad gäller gatan väster om kvarteret är genomförandet av den inte möjlig längre än till kontorshusets infart, så länge luftledningarna ligger kvar i befintligt läge. Angöring till betongfabriken måste därför lösas genom ett långtidsprovisorium. Höga hus i Stockholms innerstad I Stockholms innerstad är de höga husen få till antalet och har en medveten placering och relation till den omgivande kvartersstaden. En av principerna för uppförandet av höga hus i innerstaden är placering längs Stockholmsåsens nord/sydliga axel samt vid tullsnitten. Den här föreslagna placeringen sammanfaller med Stockholmsåsen och markerar Skanstullsbroarnas landfäste på södra sidan tullsnittet. Området söder om Skanstullsbroarna innehåller flera storskaliga landskaps- och stadsbyggnadselement; högbroarna, spårvägsbron samt förkastningsbranten upp mot Hammarbyhöjden. Ett högt hus i detta läge utgör även pendang till Folksamhuset på Södermalm.
3 (6) Dp 2002-12713-54 Hammarby Sjöstad planeras och byggs som en utvidgning och vidare av den klassiska kvartersstaden. Utformningsprincipen har varit en tydlig horisontell höjdskala som förstärker den speciella landskapsformen. Den horisontella karaktären kan däremot kompletteras och tydliggöras genom en kontrasterande vertikal markering. Ett högt hus i Sjöstaden bör då placeras i anslutning till befintliga höjdpartier och inte inom Sjöstadens lägre platåer eller längs vattenfronten. Föreslagen byggnad Byggnaden är indelad i olika volymer i syfte att söka förena de olika rumsliga nivåerna i området, det storskaliga, regionala rummet och den lokala mellanskalan. Byggnaden består av två torn, 14 respektive 26 våningar, sammanhållna av en mellandel i samma höjd som den planerade kvartersbebyggelsen längs Allén. Takfotshöjden är +104,0 respektive +60,8 för de två tornen och +35,6 för mellandelen. Husdjupet är generellt 18 m. Det höga tornet är 18 x 34 m. Det lägre tornet är 18 x 27 m. Högdelens rektangulära form är orienterad i nordsydlig riktning, medan det lägre tornet är orienterat i esplanadens östvästliga riktning. Totalt ger huset en yta av ca 25 000 kvm BTA. Fasaderna föreslås få en indelning i form av ett grovt raster, tätt på högdelens nedre del och mest utdraget över byggnadens hörn som ger byggnaden ett varierat utseende. På det höga tornets norra fasad återfinns ett fasadmotiv med tvåvåningshöga fönster som även avspeglar förslagets möjlighet till dubbelhöga rum. Byggnaden föreslås få en mörk, matt fasad som kontrasterar mot glasytorna. I fasadgestaltningen ingår även solavskärmning i olika färger, som ger byggnaden varierat utryck under olika tider på dygnet. Byggnaden vilar på en hög sockelvåning med avvikande karaktär. Den är transparent och föreslås som glaslameller, med de bärande pelarna något indragna, för att minimera synlig bärning och listverk. I bottenvåning mot esplanaden placeras utåtriktade verksamheter, exempelvis butik och restaurang samt entréfunktioner. Byggnadens huvudentré har en genomgående entréhall mellan de två tornen. Vy från nordväst, illustration Berg arkitektkontor AB på uppdrag av PEAB.
4 (6) Dp 2002-12713-54 Vy från Hammarby Allé Vy från Tvärbanan Illustrationer av Berg arkitektkontor AB på uppdrag av PEAB. Angöring och parkering Infart till parkering samt lastning och lossning sker från södra sidan byggnaden, med tillfart via en kvartersgata. Parkering sker i garage under byggnaden och under kvartersgatan i tre plan. Garaget ska även tillgodose parkeringsbehovet för hantverkshuset. Totalt finns möjlighet till drygt 210 platser. Angöring till entréer är möjlig dels från Hammarby Allé, dels från ett angöringstorg söder om byggnaden. Lastning och lossning till både denna byggnad och hantverkshuset, sker via kvartersgatan söder om byggnaden. Utfart är möjlig mot Hammarby Allé mellan dessa två byggnader.
5 (6) Dp 2002-12713-54 Kollektivtrafik Området försörjs i huvudsak av tvärbanan Alvik Sickla Udde. Avståndet till hållplatsen Mårtensdal är ca 200 meter. Även tunnelbanestationerna Skanstull och Gullmarsplan är inom gångavstånd. Tillgänglighet Marken längs esplanaden är i stort sett plan och vid entrén finns möjlighet till angöring och parkering inom 10 meter. Från garagets alla våningar går hiss upp i huset. Även från husets södra sida finns angöringsmöjlighet. Elnätstation En ny elnätstation krävs för att försörja dels föreslagen byggnad i denna detaljplan, dels hantverkshuset i etapp 1. Elnätstationens placering föreslås under kvartersgatan och angörs via garaget. Konsekvenser för miljön Behovsbedömning Vid en sammanvägning av miljöaspekter bedömer stadsbyggnadskontoret att den aktuella detaljplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Genomförandet bedöms inte innebära några risker för människors hälsa eller säkerhet, miljökvalitetsnormer bedöms inte överskridas och planen påverkar inte något område eller natur som har erkänd skyddsstatus. En särskild beskrivning av miljöpåverkan har ändå gjorts (Tyréns, juni 2006) enligt policybeslut i kommunfullmäktige. Här återges en sammanfattning av bedömningen, i övrigt hänvisas till rapporten i sin helhet. Miljöförvaltningens bedömning är att störning från närliggande verksamheter samt trafikbuller är de väsentligaste miljöaspekterna att belysa. Planen tar tillvara en restyta i ett bullerutsatt läge för att skapa en byggnad som genom sin höjd väl utnyttjar den knappa markytan och samtidigt blir ett landmärke både för tullsnittet och för Hammarby Sjöstads västra entré. Planens genomförande medför en väsentligt bättre hushållning med marken i detta relativt centrala läge med goda kommunikationer. Trafikbuller Trafiken kring den föreslagna byggnaden medför höga bullernivåer utomhus. Med god ljudisolering kan krav på ljudnivåer enligt svensk standard för kontor klaras och god ljudmiljö inomhus uppnås. Bullret utanför byggnaden motiverar att man så långt möjligt skapar en tyst inomhusmiljö. Intilliggande verksamheter Vid normala vindförhållanden bedöms Hammarbyverkets luftutsläpp stiga uppåt och inte påverka luftkvaliteten kring höghuset. För att undvika luktstörningar, vid de klimatsituationer då utsläppet från Hammarbyverket tillfälligt ligger lägre än normalt, bör luftintag till byggnaden inte placeras vid de översta våningsplanen i den högsta byggnaden. Riskanalysen visar att det finns två tänkbara olycksscenarier som kan medföra risk för dem som vistas i byggnaden. Att sådana olyckor skulle inträffa är dock ytterst osannolikt. Därmed bedöms Hammarbyverket inte medföra hinder för den aktuella detaljplanen, varken med nuvarande verksamhet eller i de utvecklingsalternativ som redovisas för verket. En enkel åtgärd som ytterligare höjer säkerheten är möjlighet till central nödavstängning av ventilationen i byggnaden.
6 (6) Dp 2002-12713-54 Lokalklimat Höjden och formen på den planerade byggnaden kommer att medföra förhöjda vindhastigheter i området på ca 100 meter kring byggnaden. Mest utsatt är byggnadens kortsidor och vid den västra bör man planera för växtlighet eller liknande som kan bromsa upp vindarna. Längs allén bedöms alléträden medföra tillräcklig uppbromsande effekt på vinden. Den höga byggnaden kommer att ge en skugga som sträcker sig in över kvarteret på andra sidan Hammarby Fabriksväg. Skuggan är dock relativt smal och kommer inte att dominera ljusförhållandena. Solstudien ger ingen anledning att vidta åtgärder för att minska huset skuggverkan. Elektromagnetiska fält Söder om planområdet går en kraftledning till Skanstulls ställverk. Styrkan på det elektromagnetiska fältet från ledningen väntas ligga under riktvärdet 0,2 µt på platsen där byggnaden uppförs. Kraftledningen utgör därmed inget hinder för att byggnaden används som planerat. MEDVERKANDE Planbeskrivningen är upprättad av Malin Olsson, stadsbyggnadskontoret. Underlag till detaljplanen samt illustrationer är framtagna av Erik Torvén, Mårten Persson och Svante Berg, Berg Arkitektkontor på uppdrag av Gunnar Boström, PEAB. Beskrivning av miljöpåverkan är utförd av Ylva Nilsson och Marianne Klint på Tyréns på uppdrag av Malin von Sicard/ Martin Skillbäck, markkontoret. Arne Fredlund planchef Malin Olsson handläggare