Mål, värderingar och verksamhetsidé.3 Stödundervisning 4 Specialundervisning 4 Elevvård..4



Relevanta dokument
MATEMATIK. Åk 1 Åk 2. Naturliga tal Naturliga tal Större än, mindre än, lika med

Innehållsförteckning

Sociala strävansmål. De två övergripande områdena är: Normer och värderingar Ansvar och inflytande

Uppdaterad Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen:

ARBETSPLAN MATEMATIK

Lokala arbetsplaner Stoby skola

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning

kunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri

Torskolan i Torsås Mars Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5

Kunskapsmål. F 3 Lilla Järnåkra/Vegaskolan, Lund. Mål att uppnå i slutet av det tredje skolåret. Bild. Engelska. Svenska Svenska som andraspråk

Lokal studieplan matematik åk 1-3

7F Ma Planering v2-7: Geometri

K U L L T O R P S S K O L A

Kursplan i svenska Skriva. Förskoleklass Skriva sitt namn Spåra och rita mönster Träna skrivriktning Träna pennfattning

8F Ma Planering v2-7 - Geometri

Mål årskurs 4, vårterminen 2013

9E Ma Planering v2-7 - Geometri

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Engelska Matematik Svenska Svenska som andraspråk Idrott och hälsa Musik Biologi Fysik Kemi...

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

Förskola 1-5år Mål Riktlinjer

Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper.

Matematik Svenska Svenska som andraspråk Idrott och hälsa Musik Biologi Fysik Kemi Geografi...

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bilagor:

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment:

Detta är kunskapsmål. Vi kommer att markera i dokumentet allt eftersom målen uppnås.

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

MÅLÖVERSIKT NORMER & VÄRDEN, SVENSKA, MATEMATIK, ENGELSKA

Vad jag ska kunna! Åk 2

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av femte skolåret Eleverna skall:

Mattestegens matematik

Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven

Matematik Svenska Svenska som andraspråk Idrott och hälsa Musik Biologi Fysik Kemi Geografi...

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

Röda tråden. Skyttorps skola, Vattholmaskolan, Pluggparadiset, Storvretaskolan och Ärentunaskolan Reviderad:

Kursplaner. Uppnåendemål För år 3 resp år 5 eller 6

Arbetsplan - turkiska.

Södervångskolans mål i matematik

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.

Svenska Läsa

CAS-vuxenutbildning för dig

ENGELSKA. Årskurs Mål att uppnå Eleven skall:

Lokal planering år 1-3

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Matematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal.

5.6 MATEMATIK. Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr

"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik"

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Engelska Svenska Svenska som andraspråk Idrott och hälsa Musik Biologi Fysik Kemi Slöjd...

Ma7-Per: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

Svenska mål och kriterier

känner igen ordbilder (skyltar) ser skillnad på ord med olika längd och som börjar på samma bokstav (bi-bil)

OCKELBO KOMMUN. Kunskapsstege År

Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Planeringsstöd. Kunskapskrav i fokus

SKOLA INLEDNING. Vägledning

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

Arbetsplan för. förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2011/2012

Grovplanering 2012/2013 BILD

Centralt innehåll och arbetsformer höstterminen Årskurs två Gamla Uppsala skola

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2012/2013

Röda tråden i engelska har vi delat in i fem större delmoment: Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret.

Kursplan i svenska som andra språk på Alsalamskolan enligt kursplan 2011

Strävansmål för Förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål förskoleklass Taluppfattning

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik

Matematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP

Lokala mål i matematik

ha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform.


Kursplanen i matematik grundskolan

A. Kunna arbeta med de varierade arbetssätt som förekommer. B. Eleven ska kunna redovisa lösningar så att de kan följas av läraren.

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2016/2017

Pedagogisk planering Svenska åk 2

Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

Kurskatalog

Engelska Matematik Svenska Svenska som andraspråk Idrott och hälsa Moderna språk Musik Biologi...

Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll.

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Grovplanering för Strålsnäs förskola. Hösten 2011

Matematikplanering 3 geometri HT-12 VT-13 7 a KON

Svenska årskurs 3. Kommentarer till individuell utvecklingsplan, IUP. utvecklas. Läsa och skriva Jag kan läsa och förstå olika texter.

Språklekar enligt Bornholmsmodellen Alfabetssånger Dramatiseringsövningar Trullematerialet Rim och ramsor

Elevens namn: Klass: Har ännu ej startat arbetet mot detta mål (har ej påbörjat arbetet i detta moment)

Transkript:

Innehållsförteckning Mål, värderingar och verksamhetsidé.3 Stödundervisning 4 Specialundervisning 4 Elevvård..4 Lärarnas arbetssätt och metoder..5 Samarbete mellan skola och hem 8 Samarbete skola-daghem....8 Tyngdpunktsområden under läsåret. 8 Övriga tyngdpunktsområden....10 Skolans arbetstider. 11 Läsårets arbetstider...11 Klassammansättningar och gruppindelningar 12 Språkundervisning.12 Timresurs läsåret 2010-2011.12 Samplanering.13 Fortbildning...13 Rastvärdar..14 Kontaktpersoner.15 Timplan..16 Lärostoffet.17 Bilagor: Läromedelsförteckning Lärarblanketter Trygghetspärm, innehåll: - Krisplan - Mobbningsplan - Handlingsplan för elever med inlärningssvårigheter - SANT plan - JÄMT plan - 2 -

Mål, värderingar och verksamhetsidé Personalens och skolans mål är att alla elever i Ödkarby skola skall känna: Trygghet, arbetslust och nyfikenhet Ett positivt inlärnings- och arbetsklimat Ansvar för sitt lärande Hänsyn och respekt för andra För att uppnå dessa mål är det viktigt att: Skapa en gynnsam arbetsmiljö för alla som finns i skolan Elever, föräldrar och lärare känner delaktighet i skolans arbete Samarbeta över klass- och åldersgrupper i olika situationer Alla elever får rätt form av stöd och hjälp under sin skoltid Flera viktiga arbetsområden Charlie- programmet - självmedvetande - beslutsfattande - relationer - information om droger Friends elever mot mobbning, vars mål är att: - förebygga och minska mobbning i skolan - förebygga och minska fysiskt och psykiskt våld i skolan - sprida kunskap om mobbning för ökad förståelse - sprida humana, demokratiska och jämlika värderingar Fadderverksamhet - eleverna i åk 1 får en personlig fadder i åk 6 Trivselregler - Vi kommer i tid. - Vi bryr oss om varandra. - Vi är artiga, visar hänsyn och vårdar vårt språk. - Vi ger varandra matro. - Vi sköter om skolans, andras och egna saker. - Vi ersätter det vi förstört. - Vi går ut på rast. - Vi håller oss på skolans område under skoltid. - Vi låter bli att kasta stenar, kottar, snöbollar - 3 -

Stödundervisning Stödundervisning ges vid behov till eleverna på klasslärarens, speciallärarens, föräldrarnas eller elevens förslag. Stödundervisning ges utanför ordinarie lektionstider. Specialundervisning Speciallärare Tove Eklund finns på skolan måndag-fredag sammanlagt 24 vt. Samordnad specialundervisning ges av specialläraren till de elever som har inlärningssvårigheter av olika slag. Detta kan gälla om eleven har t ex. läs- och skrivsvårigheter (dyslexi), matematiksvårigheter, talsvårigheter eller koncentrationssvårigheter. Den samordnade specialundervisningen ges i samarbete med klassläraren, föräldrar och specialläraren. Elevens arbetsuppgifter skall i mån av möjlighet ansluta till elevens vanliga arbete i klassen. Undervisningen sker antingen inne i den vanliga klassen, i liten grupp eller som enskild undervisning. För de elever som behöver mer individualiserad undervisning än den som sker inom klassens ram, upprättar specialläraren i samråd med eleven, dess föräldrar och klassläraren individuella åtgärdsprogram. Undervisningsformerna skall vara flexibla, omväxlande och alltid utgå från elevens aktuella behov. För elever med särskilda behov och för elever med anpassad undervisning inom grundskolans ram, har specialläraren en handledande roll. Detta för att all undervisning i möjligaste mån skall motsvara elevernas inlärningskapacitet, även när specialläraren inte är tillgänglig på skolan. Elevvård Elevvården sköts i första hand av klassläraren genom bl.a. återkommande och allmänna etiska samtal tillsammans med klassen samt genom enskilda samtal med elever. Elevvårdsärenden diskuteras gemensamt av hela kollegiet vid behov under den gemensamma planeringen på måndagar. Gäller elevvårdsärendet inte all personal träffas berörd personal med specialläraren som sakkunnig. Vid behov kallas kurator och psykolog in. Hälsovårdaren har mottagning i skolan på fredagar mellan kl. 9-12.30. Skolkurator och skolpsykolog besöker skolan regelbundet och deltar i elevvården tillsammans med klasslärarna. Skolan har en egen krisplan, som bifogas arbetsplanen. - 4 -

Lärarnas arbetssätt och metoder Siv Eriksson åk 1 Den viktigaste förutsättningen för inhämtande av kunskap är att elevernas skol- och klassrumsmiljö upplevs trygg, lugn och uppmuntrande. Vi jobbar regelbundet med materialet StegVis, där eleverna får träna på färdigheterna empati, impulskontroll och problemlösning samt självkontroll, dvs. utvecklande av den sociala kompetensen. Något som också bidrar till tryggheten i skolan för ettorna är deras personliga faddrar i åk 6 som hjälper och stöttar såväl under vissa lektioner som på rasterna och i matsalen. I årskurs 1 är det viktigt att ta till vara elevernas nyfikenhet, lust att lära och spontanitet. Arbetssätten behöver därför varieras hela tiden. Vi använder oss av bl. a. av diskussioner, sagor, bilder, böcker, datorer, elevernas eget berättande, drama och praktiska laborationer. Vi tillverkar även egna läromedel och går naturligtvis också ut ur klassrummet för att undersöka saker i verkligheten. Tyngdpunktsområdena i åk 1 är svenska - att lyssna, tala, läsa och skriva - samt matematik. Läs- och skrivinlärningen börjar från varje elevs individuella mognad varför en hel del olika läromedel används. Målet är att väcka elevernas intresse för att läsa, skriva och berätta. Att få höra läraren läsa högt i klassen samt att själv låna skönlitterära böcker på biblioteket är viktiga ingredienser. Matematikinlärningen bygger på ett praktiskt, laborativt arbetssätt. Vi utför räkneoperationerna med kroppen (och olika hjälpmedel) innan vi överför de förvärvade kunskaperna till boken. Uppmuntran och beröm går som en röd tråd genom undervisningen det ska vara roligt att lära sig och man ska få känna att man lyckas! Datorer kommer in som ett naturligt verktyg redan från början av åk 1. Vi tränar bl.a. bokstavsskrivning (även rätt fingersättning), gör gemensamma Photo Story berättelser, skriver egna sagor samt jobbar med undervisningsprogram på klassens smartboard. Dessutom används lärplattformen Fronter med information för både elever och föräldrar. Jenny Pettersson, åk 2-3 Arbetet i en sammansatt klass kräver mycket struktur och rutin samt att vi har det tryggt och trivsamt i klassrummet och i skolan. I det arbetet med EQ tränas eleverna i att uttrycka egna åsikter, lyssna till andras åsikter och respektera dem. Vi har även massage som återkommer varje vecka där eleverna lär sig lita på varandra, att man rör försiktigt vid varandra och alltid frågar innan. Dessa saker tror jag bidrar till att stärka gruppen så att vi får ett bra klassrumsklimat. Tala, läsa, skriva och räkna är grundelementen i undervisningen i både årskurs 2 och 3. Däremot ställs det lite högre krav då eleverna kommer upp i trean. Det är fler ämnen, längre dagar och eleverna kommer ha sitt första prov. Ett gott stöd hemifrån och från skolan, samt ett gott samarbete mellan hem och skola är viktigt för att eleven ska kunna lyckas och bemästra de svårigheter som denne kan tänkas stöta på under tiden. Användningen av IKT i skolan ökar i takt med att skolan satsar på elevdatorer, SmartBoards och interaktiva läromedel. Inslag av detta förekommer i princip varje vecka. Genom lärplattformen Fronter kan eleverna och föräldrarna ta del av information från skolan, samt finna länkar till olika webbsidor där eleverna kan arbeta med något aktuellt ämne. - 5 -

Jag vill att undervisningen ska engagera eleverna så de får vara aktiva och delaktiga i sitt lärande. Det är också viktigt att det eleverna lär sig ska ha en förankring i deras verklighet och omgivning. Mitt mål är också att hålla en röd tråd i undervisningen så att de olika ämnena integreras med varandra. Eva-Maria Lehtonen åk 4 Att börja årskurs 4 innebär nya utmaningar och med åldern klarar man av mera. Därmed ökar det egna ansvaret för skolarbetet. Mitt mål är att stötta eleven att tro på den egna förmågan. Vuxenstöd i hemmet är fortsättningsvis viktigt. Grunden till ett gott lärande finns i en trygg och trivsam skolmiljö. Tidigare och vidare regelbundet arbete med material som Steg-Vis, Charlie, EQ och Friends har en stor bidragande roll till att elever känner sig trygga med varandra och blir accepterade som den de är. I undervisningen ges ofta tillfällen att öva förmågan att samarbeta i par eller i grupp. Undervisningen fokuserar fortsättningsvis på färdigheterna tala, läsa, skriva och räkna. Sociala färdigheter övas genom att man deltar i diskussioner och delger andra egna åsikter samt att lyssna på varandra. Regelbunden lästräning är viktig och innefattar både tystläsning och högläsning. Jag värdesätter det egna nygamla skolbiblioteket vi har i Ödkarby skola. Jag ger regelbundet eleverna olika bokpresentationer och vill därmed väcka ett läsintresse för skönlitteratur. Utvecklandet av en god handstil betonas då eleverna antecknar mycket själv i läsämnena. Eleverna ska genom processkrivning få övning att skriva egna berättelser på dator. Matematikundervisningen inbegriper nu alla fyra räknesätt. I min undervisning ser jag vikten av en positiv och uppmuntrande inlärningssituation som en källa till att elever känner lust att lära. Vi har från höstterminen tagit i användning ett nytt läromedel som heter Min matematik. Nya ämnen för årskurs 4 är historia och fysik och kemi. Även i engelska har vi ett nytt läromedel som heter What s up? Mer grammatik och skriftliga ordförhör är nytt för eleverna. Skolans IT satsning ger oss möjlighet att använda datorn i undervisningen. Elever och föräldrar uppmanas att använda sig av lärarplattformen Fronter som ett ställe att hitta information från skolan. Sonja Sjöström åk 5 Grunden till ett gott och aktivt lärande är en trygg miljö. Genom tydliga och välkända rutiner och strukturer vill jag ge barnen en inlärningsmiljö där de kan känna sig trygga. Där de lär sig att lyssna till andra åsikter och själva vågar föra fram sina åsikter. Social kompetens är ett välkänt ord i dagens samhälle. För att främja barnens självkänsla och förmåga att fatta beslut använder vi arbetsmaterialet EQ. Arbetet med EQ hjälper barnen att träna sig: fatta beslut, våga säga nej, känna igen sina känslor och våga diskutera. Kan man tolka sina egna känslor har man lättare att tolka och förstå andras känslor. - 6 -

Datorer tar mer och mer utrymme i vår vardag. Även i skolvärlden utvecklas datoranvändandet med e- läromedel, smart board, fronter mm. Här ser jag det som viktigt att lära barnen söka information, granska den kritiskt samt träna sin förmåga att använda datorn som ett hjälpmedel vid inlärning och presentation. Eleverna har olika inlärningsstilar som det är viktigt att försöka möta. Mål att uppnå och sträva mot finns uppsatta i läroplanen och arbetsplanen. Genom att individualisera undervisningen hoppas jag att eleverna får känna att de lyckas med sin strävan att uppnå målen och känna motivation samt arbetsglädje. Eleverna har ett eget ansvar i skolarbetet. De behöver med föräldrarnas och lärarnas hjälp tro på sin egen förmåga att utföra sitt arbete med noggrannhet och omsorg för att utveckla bra studievanor. Detta inte minst för att underlätta inför framtida studier. Josef Fagerholm åk 6 Som lärare för årskurs 6 så ser jag det som en stor uppgift att förbereda eleverna på att ta steget upp till högstadiet. För att stärka elevernas självkänsla och få dem att ha en åsikt som de står för jobbar vi regelbundet med material som Eg, Friends och Charlie. De får då även lyssna till andras åsikter och lära sig att det förekommer olika åsikter. För att utveckla eleverna inom skolarbete och samarbete så försöker jag bedriva en varierande undervisning där det ska förekomma enskilt arbete såväl som grupparbeten. Detta ser jag som en viktig del eftersom det kommer att vara viktigt senare under delar av livet att kunna samarbeta med andra. Eftersom dagens samhälle blir bara stressigare så ser jag det som mycket viktigt att ha rutiner i skolan som får eleverna att känna trygghet i sin skolgång. Genom att låta eleverna själva söka fram nyheter som de även läser upp får de såväl förståelsen för händelser ute i världen utanför Åland som för olika kommunikationsalternativ. I takt med att samhället utvecklas så går även tekniken framåt och användningen av datorerna som läromedel och som kommunikationsalternativ. Jag vill bedriva stora delar av min undervisning via dator. För att träna på att skapa nya kontakter och kunna kommunicera med andra har vi i år tagit ett beslut att åka på en gemensam lägerskola med Rangsbys årskurs 6. Under året kommer vi att ha olika samarbeten med Rangsby som gemensam Poängjakt och andra ämnesövergripande projekt. För att variera undervisningen har vi jobbat med varandra genom vanliga möten i vardera skola men även skött kommunikationen via videofilmade sammankomster via datorn. Utöver den moderna undervisningen via dator vill jag även ge eleverna möjlighet att ha kännedom om hur man klarar sig utan datorer och att vissa saker ska upplevas för att uppskattas. - 7 -

Samarbete mellan skola och hem Föräldramöten anordnas minst en gång per termin. Utvecklingssamtal sker minst en gång per termin i varje klass. Sammankomster för föräldrar och syskon vid terminernas avslutningar samt vid advents- och luciafirandet. Genom Lärplattformen Fronter informeras alla hem samt erbjuds information om det löpande skolarbetet i Ödkarby skola. Alla klasser har sitt eget klassrum i Fronter vilket möjliggör för föräldrarna att aktivt ta del av vad som händer i skolan. Samarbete skola daghem I början av vårterminen inleds ett samarbete mellan daghem och skola som syftar till att förbereda de nya ettorna på skolgången inför höstterminen. Målet är att de blivande eleverna besöker skolan vid flera tillfällen under våren. Skolan strävar till att få ett utökat samarbete mellan lärare, speciallärare och daghemspersonal. Tyngdpunktsområden under läsåret IKT- i skolan och FRONTER: Läsåret 2008-2009 påbörjades en satsning på IKT- i skolan. Startskottet för både den pedagogiska och den ekonomiska satsningen blev lärplattformen Fronter. Både Ödkarby skola samt Rangsby skola blev pilotskolor inom grundskolan för ibruktagandet av Fronter. Läsåret 2010-2011 innebär att alla lärare och alla elever samarbetar och utbyter information genom lärplattformen Fronter. Dessutom kompletteras den traditionella undervisningen med datorn som stöd flitigt i alla klasser. Inför läsåret 2009-2010 fick alla elever, föräldrar och personal egen inloggning till lärplattformen Fronter. Alla klasser har ett eget klassrum i Fronter, där läggs information ut, länkar till nyttiga sidor med träning samt pedagogiska verktyg för läraren. Lektionsupplägg med espresso och smartboardprogram används flitigt som komplement till den traditionella undervisningen. Detta klassrum på nätet kan eleverna nyttja var de än befinner sig i världen, t. ex kan arbetsuppgifter eller läxor ges till elever, vilka är på långresor. Personalen i Ödkarby skola har ett lärarrum i Fronter där de kan dela med sig av information, diskutera och samarbeta när som helst under dygnets 24 h eller var som helst de befinner sig. Dessutom finns ett informationsrum dit alla elever, föräldrar och personal har tillträde. Detta informationsrum innehåller, matsedlar, schema, arbetsplan och en uppdaterad terminskalender. På detta sätt är hemmen inte beroende av att eleverna delger information vad som händer i skolan samtidigt som informationen går direkt till både föräldrar och elever. Skolbiblioteket tillhandahåller kunskapskällor, i såväl tryckt som elektronisk form, som kompelement till läromedlen och för att ge eleverna kunskap att söka fram, jämföra och värdera information. I ett undersökande arbetssätt blir biblioteket en integrerad del av undervisningen inom de olika läroämnena. Skolbyråns och landskapsregeringens kriterier ligger till grund för vad eleverna i Ödkarby skola skall kunna på miniminivå. - 8 -

Årskurs 4 Allmän datorhantering Kan starta datorn, logga in, logga ut och stänga av Kan namnge och spara och en fil i en bestämd mapp Kan använda tangentbordet, förutom bokstäver och siffror även backstegs-, delete-, mellanslags-, enter- och shifttangenten Kan grunderna i fingersättning Kan starta och avsluta ett namngivet eller flera namngivna program Kan minimera/maximera ett fönster Kan växla mellan program på aktivitetsfältet Kan använda rullningslisterna i fönster Kan öppna en namngiven fil inifrån ett program Kan skriva ut ett dokument Kan skapa en ny mapp och namnge denna Kan välja skrivare ifall det finns flera valbara Kan söka efter filer Kan radera en fil Kan använda rätt terminologi Kan flytta överlappande fönster i bildskärmen Kan se skillnad mellan aktivt och inaktivt fönster Kan kopiera/flytta filer från en enhet till en annan Kan arbeta med snabbmenyn bakom högra musknappen Kan använda undervisningsprogram Ordbehandling Kan skriva, markera och radera text Kan ändra teckensnitt och teckenstorlek Kan framhäva enskilda ord med fet/kursiv/understruken stil Kan justera text enl. vänster, höger, centrera Kan kopiera/klippa ut/klistra in text Kan ångra Kan infoga och placera bilder 1 Kommunikationen kan ske med både text, bild och ljud. 2 Interaktiva skrivtavlor, projektorer, datorer m.m. 2-9 -

Årskurs 6 Allmän datorhantering Kan söka och hitta filer Kan byta namn på en redan befintlig fil Kan ändra utskriftsformat Kan växla mellan olika fönster inom samma program Kan stänga fönster (utan att stänga programmet) Fördjupad kunskap angående tangentbordet och fingersättning (t.ex tangentbordskommandon) Ordbehandling Kan justera dokumentmarginaler Kan olika sätt att markera text Kan använda rättstavningskontroll Kan använda tabfunktion Bildbehandling Kan spara en bild i olika filformat Kan beskära en bild Kan formatera bild Kan infoga bild från olika media Presentation Kan göra enkla bildspel med text och bild IKT Kan öppna en Internetsida när adressen är given Kan kopiera text och bild från en webbsida/ett dokument Kan göra enkla sökningar på Internet Kan kommunicera med hjälp av IKT Övriga tyngdpunktsområden: - Skolfred, genom att Ödkarby skola är en såkallad Friendsskola. Vi jobbar även med material som Stegvis, Charlie och EQ för att våra elever skall lära sig ta hänsyn och visa respekt gentemot sina medmännsikor. - Hälsa och motion, genom att eleverna deltar i Unicefrundan, går på gemensamma promenader samt vistas ute på raster. Dessutom ordnas dans i ungdomsförbundets regi samt vi deltar i alla diverse friluftsdagar och tävlingar. Övriga aktiviteter: - litteraturdag (författarbesök) - pyssel inför jul och påsk - kura gryning - brand- och räddningsdag - motionstema Högtider - advent - lucia med decemberfest - julkyrka - skolavslutning Morgonsamlingar - kyrkoherden/diakonissan besöker skolan i regel varannan vecka - kyrkoårets högtider uppmärksammas samt även Hungerdagen, - FN-dagen, Runebergsdagen, Självständighetsdagen mfl - de övriga morgnarna hålls inledande samlingar i respektive klass - 10 -

Idrott - skolmästerskapen i friidrott - friluftsdag, "poängjakten", tillsammans med Rangsby grundskola - skiddag - slalomskidning, Germundö - skridskoåkning i Islandia - skolsimning i Mariebad och Godby simhall - stafettlöpning, simning Besök och resor utanför skolan - bio- och teaterbesök - klasserna gör studiebesök till museér, företag mm - skolgudstjänst i anslutning till avslutning av höstterminen - åk 1-6 gör endagsutflykter inom Åland Övrigt - fastlagstisdagen, alla hjärtans dag m.fl. dagar uppmärksammas på olika sätt - skolfotografering - grupparbeten i alla årskurser - dessa redovisas och presenteras inför hela skolan - polisen besöker alla klasser och informerar om trafik och om lag och rätt. - skolans elever i åk 4-6 deltar i Trafikjokern. - läkarbesök - tandläkarbesök - en del av eleverna deltar i 4H-verksamhet, Power Club mm. Skolans arbetstider * lektion 1 08.30-09.15 * lektion 2 09.15-10.00 * lektion 3 10.20-11.05 * lektion 4 11.45-12.30 * lektion 5 12.45-13.30 * lektion 6 13.45-14.30 Lunch serveras kl. 11.05. Matrastens längd är 40 minuter. Eftermiddagens raster är 15 minuter långa. Mellanmål serveras kl 13.30 för de elever som slutar kl 14.30. Läsårets arbetstider 2010-2011 Hösttermin to 19.8 - on 22.12.2010 Höstlov 14-15.10.2010 Vårterminen to 10.1 - on 8.6.2011 Vinterlov 21-25.2.2011 (vecka 8) Övriga ledigheter: Påskledighet fre 22.4-må 25.4.2011 Kristi himmelsfärd to 2.6-fre 3.6.2011-11 -

Klassammansättningar och gruppindelningar Läsåret 2010-2011 har Ödkarby skola 67 elever fördelade på följande årskurser: - åk 1 12 elever - åk 2 7 elever - åk 3 11 elever - åk 4 15 elever - åk 5 14 elever - åk 6 8 elever Eleverna i årskurserna 3-6 undervisas i både textilslöjd och teknisk slöjd i blandade grupper med flickor och pojkar i varje grupp. Eleverna i årskurserna 1-2 undervisas i småslöjd. Språkundervisningen i engelska och finska sker årskursvis i enkla klasser. Språkundervisning Saltviks kommun erbjuder eleverna att läsa finska som frivilligt språk från och med årskurs 5. Läsåret 2010-2011 läser Ödkarby skolas elever följande språk: - engelska åk 2 7 elever - engelska åk 3-6 48 elever - finska åk 5 13 elever - finska åk 6 6 elever Timresurs läsåret 2010-2011 Jenny Pettersson åk 2-3 27 vt Eva-Maria Lehtonen åk 4 19 vt Siv Eriksson åk 1 20 vt Sonja Sjöström åk 5 20 vt Josef Fagerholm åk 6 25 vt Tove Eklund speciallärare 24 vt Johan Påvals/Robin Björkvall idrott 8,0 vt Patrik Larsson Fysik/kemi 5,0 TOTALT 148 vt - 12 -

Samplanering Samplanering med hela kollegiet sker i regel varje måndag kl. 13.30-15.30. Gemensam planering tillsammans med Rangsby skolas lärarkollegium 2 gånger/termin. Diskussionsämnen: - arbetsplanen - läroplansfrågor - temaveckor och -dagar - övriga aktiviteter inom och utom skolan - undervisningen i de olika årskurserna - elevvård - ordnings- och trivselregler - trivseln i skolan (elever och personal) - förberedelse inför föräldramöten - gemensamma diskussionsämnen - genomgång av principerna för utvecklingssamtal - läromedel - bedömning av eleverna, omdömen och stipendier - julfest och avslutning - skrivelser mm - övriga frågor som är väsentliga för hela kollegiet Fortbildning Lärare och personal deltar i minst 18 timmar obligatorisk fortbildning. Läsåret 2010-2011 kommer fortbildning inom IKT- i skolan att prioriteras tillsammans med individuellt välmående och personlig utveckling. Dessutom deltar lärarna i kurser och fortbildning som anordnas av Öppna Högskolan, Åbo Akademi, Ålands landskapsregering m.fl. - 13 -

RASTVÄRDAR Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag 10.00-10.20 Tove/Sonja E-M/Josef Siv/Josef Patrik/Jenny Robin/Tove 11.05-11.45 Patrik/Jenny Tove/Sonja E-M/Sonja Siv/Tove Jenny/Patrik 12.30-12.45 Josef/Robin Siv Tove Josef Rullande 13.30-13.45 E-M/Siv E-M Jenny Josef Vecka Vecka Vecka 33 Jenny 40 Robin 48 Jenny 34 Siv 41 Patrik 49 Siv 35 Patrik 43 Jenny 50 E-M 36 Robin 44 Siv 51 Patrik 37 Jenny 45 E-M 2 Robin 38 Siv 46 Patrik 3 Jenny 39 E-M 47 Robin 4 Siv - 14 -

Kontaktpersoner Patrik Larsson föreståndare tel. 489 140 0457 379 8947 Jenny Pettersson Klasslärare åk 2-3 tel. 0457 5483989 Eva-Maria Lehtonen klasslärare åk 4 tel. 31 771 Siv Eriksson klasslärare åk 1 tel. 14 043 Sonja Sjöström klasslärare åk 5 tel. 19 802 Josef Fagerholm klasslärare åk 6 tel. 43 473 Tove Eklund speciallärare tel. 43 465 Jessica Eriksson kock tel. 489 130 Karola Karlsson kock tel. 489 130 Helena Martinsson lokalvårdare tel. 0457 331 3114 J. Kuhlmans Åkeri skolskjuts tel. 48 077 tel. 0400-529 640 Nylunds Taxi skolskjuts tel. 48 411 tel. 040 565 8388 Heli Pasanen skolhälsovårdare tel. 432 328 på skolan måndagar kl. 9-13 tel. 489 135 Lisette Isaksson skolkurator tel. 431 232 NN skolpsykolog tel. 431 582-15 -

Timplan Läsåret 2010-2011 Skolans namn: Ödkarby skola Läroämne/ämneshelhet Min. vt Sk:s vt Åk 1-6 Åk 1-6 Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Svenska 32 35 7 7 6 5 5 5 Matematik 22 27 4 4 4 5 5 5 Miljö- och naturkunskap 17 14 2 2 3 2 2 2 Omgivningskunskap * Biologi ** Geografi ** Fysik och kemi ** 3 1 1 1 Samhällsorientering 9 11 Religionskunskap el. livsåskådningskunskap 6 6 1 1 1 1 1 1 Samhällskunskap ** 2 1 1 3 Historia *** 3 1 1 1 Konst och färdighetsämnen 44 44 Musik 6 6 1 1 1 1 1 1 Bildkonst 6 14 2 2 2 2 3 2 Slöjd 8 10 1 1 2 2 2 2 Idrott **** 12 14 3 2 2 2 2 3 Engelska (A1) 8 9 1 2 2 2 2 Frivilligt språk (A2) 4 4 Finska 4 2 2 Franska Tyska Gemensamma läroämnen Sammanlagt Elever med ett frivilligt språk Sammanlagt 132-144 136-148 21 21 23 25 26 26 28 28 Gemensamma läroämnen 19-21 23-25 24-26 Elever med ett frivilligt språk, därtill 4 * Undervisning i årskurserna 1-3. Omfattar temaområden som hänförs till såväl naturorienterande som samhällsorienterande läroämnen. ** Undervisning i årskurserna 4-6, forts. på temaområden som ingår i läroämnet omgivningskunskap. *** Undervisning i årskurserna 4-6.

Lärostoffet årskusrvis Svenska åk 1-6 Åk 1 Åk 2 Åk 3 Att tala och lyssna Att tala och lyssna Att tala och lyssna Lyssna till sagor och berättelser Följa muntliga instruktioner Uttrycka sig i tal, redogöra, berätta och dramatisera Lyssna till sagor, dikter och berättelser Följa muntliga instruktioner Uttrycka sig i tal, redogöra och berätta Dramatisera egna och andras texter Diskutera Uttrycka egna åsikter och lyssna till andras åsikter Redogöra och förklara Berätta och uttrycka sig varierat Dramatisera Följa muntliga instruktioner Att läsa Att läsa Att läsa Lära sig läsa och träna sin läsförmåga Uppöva läsförståelse samt väcka intresse och lust för läsning Utveckla läsfärdigheten Lära sig läsa med inlevelse och betoning, samt förstå det lästa Följa skriftliga instruktioner Lära sig nya lästekniker Öva högläsning Läsförståelse, samt upplevelseläsning Läsa för att öka ordförrådet Att skriva Att skriva Att skriva Lära sig alfabetets bokstäver och texta dem tydligt Träna goda skrivvanor Skriva egna berättelser, sagor, dikter och rim samt utveckla en positiv attityd till skrivandet Rättskrivning med ljudenligt stavade ord Skrivstil med stora och små bokstäver Producera egna texter i form av berättelser, sagor, dikter och rim Rättskrivning med enkla och dubbeltecknad konsonant, e/ä, o/å ljudet, ng-ljudet, sj-ljudet med sj och sk, lj-ljudet med j,g,hj och j Rättskrivning, ljudenlig- och ljudstridig stavning Skrivstilsövningar Friskrivning i form av sagor, dikter, berättelser, brev och redovisningar Språklära och språkkännedom Språklära och språkkännedom Språklära och språkkännedom Termer som bokstav, ljud, stavelse ord, rim och mening Använda stor bokstav och punkt Termer som vokal, konsonant, ordföljd, mening och skiljetecken Använda stor bokstav, samt skiljetecken; komma, punkt, frågetecken, utropstecken och kolon Termer som vokal, konsonant, ordföljd, mening och skiljetecken Använda stor bokstav, samt skiljetecken; komma, punkt, frågetecken, utropstecken och kolon Meningsbyggnad Åk 4 Åk 5 Åk 6 Att tala och lyssna Att tala och lyssna Att tala och lyssna Följa muntliga instruktioner Redogöra och förklara Diskutera Mötesteknik, detta i debatter Dramatisera Berätta och uttrycka sig på olika sätt Lära sig lyssna till och förstå muntliga instruktioner Uppfatta andras åsikter och värderingar Muntligt framföra sina tankar och stå för sina åsikter Intervjua och diskutera 2 Lära sig lyssna till och förstå muntliga instruktioner Uppfatta andras åsikter och värderingar Muntligt framföra sina tankar och stå för sina åsikter Intervjua och diskutera

De nordiska språken De nordiska språken Kritiskt granska egna och andras resonemang Delta i debatter och sammanträden Uppfatta dialekter Att läsa Att läsa Att läsa Öva högläsning Upplevelseläsning Läsa för att utöka ordförrådet Lästekniker Dramatisering av lästa texter Följa skriftliga instruktioner Läsa barn- och ungdomsböcker Analysera och kritiskt granska litteratur Facklitteratur, ordlistor, ordböcker, dagstidningar, tidskrifter och uppslagsböcker Följa skriftliga instruktioner Att skriva Att skriva Att skriva Bokrecensioner Friskrivning i form av sagor, dikter, berättelser, brev och redovisningar Skrivklådan = öka sin skrivkapacitet under en begränsad tid Rättskrivning, lång och kort vokal, ljudenlig och ljudstridig stavning Skrivstil Bokrecensioner Rättskrivning Ordförståelse Friskrivning, berättelser, sagor, brev, dikter och redovisningar Tidningsartiklar och notiser Skrivstil Läsa barn- och ungdomsböcker Analysera och kritiskt granska litteratur Facklitteratur, ordlistor, ordböcker, dagstidningar, tidskrifter och uppslagsböcker Följa skriftliga instruktioner Bokrecensioner Rättskrivning Ordförståelse Friskrivning, berättelser, sagor, brev, dikter och redovisningar Tidningsartiklar och notiser Skrivstil Språklära och språkkännedom Språklära och språkkännedom Språklära och språkkännedom Tempusformer Meningsbyggnad Fördjupa kunskaperna från åk 3 Talspråk och skriftspråk och skillnaden mellan dem Ordklasserna, substantiv, adjektiv, verb, räkneord och pronomen Satsdelarna, subjekt, predikat och objekt Talspråk och skriftspråk och skillnaden mellan dem Ordklasserna, substantiv, adjektiv, verb, räkneord och pronomen Satsdelarna, subjekt, predikat och objekt 3

Matematik Åk 1 Åk 2 Talbegreppet Talbegreppet Naturliga tal 0-100 Naturliga tal 0-1.000 - talföljder - talföljd - tiopar, tvillingar, - större än, mindre än - större än, mindre än lika med - lika med -sifferskrivning Positionssystemet Talskrivning Räknesätten Räknesätten Add och subtr inom tal- Add och subtr inom talområdet 0-10, 0-20, 0-100 området 0-100, 0-1000 Sambandet mellan add och subtr Add- och subtr algoritmen - additions och subtraktions- (med en växling / minnessiffra) tabeller (0-10), (0-20) Laborationer med multi- Räknesagor plikationstabellerna 1-5, 10 Multiplikation som upprepad addition - additions och subtraktionstabeller (0-20) Likadelning Algebra Algebra Prealgebra Prealgebra Mätningar och enheter Mätningar och enheter Uppskattning och mätning Uppskatta och mäta av längder; m, cm - volym (l, dl) Tid; hel- och halvtimme, - massa (kg, g) veckodagar, månader, datum - längd (km, m, cm) Pengar, dyrare - billigare Tid; hel och halv timme, kvart över, kvart före, fem över, fem före, veckodagar, månader, år Pengar Geometri Geometri Plangeometriska figurer; kvadrat, rektangel Plangeometriska figurer; kvadrat, rektangel, triangel, cirkel, triangel Lägesord, storleksord -sträckor och omkrets Mönster och avbildningar Mönster och avbildningar Tredimensionella figurer Tredimensionella figurer 4

Åk 3 Åk 4 Talbegreppet Talbegreppet Naturliga tal 0-10.000, Naturliga tal 0-100.000, -talföljder -talens storleksordning Positionssystemet (tiosystemet) Talskrivning -talföljder -talens storleksordning Positionssystemet Talskrivning Decimalform; tiondel, hundradel Bråk som del av antal och del av helhet Räknesätten Räknesätten Addition och subtraktion inom talområdet 0-10000 Additionsalgoritm med flera minnessiffror Additionsalgoritm med minnessiffra Subtraktionsalgoritm med en växling (lån) Subtraktionsalgoritm med flera växlingar / lån Multiplikationstabellerna (1-10) snabbt och säkert Sambandet add - subtr Multiplikation med 10 Multiplikationstab 1-10 Multiplikationsuppställning Sambandet multiplikation - division Kort och lång division med ensiffrig nämnare Divison av tal som Divisionstabeller, enkel slutar på 0 division med rest Räknesagor Prealgebra Tid; s, min, h Klockan; analog och digital tid Kalendern Algebra Mätningar och enheter Längd; km, m, cm, mm Massa; kg, g Volym; l, dl Valuta: euro, cent Sambandet multiplikation - division Multiplikationsalgoritm Add och subtr. med lika nämnare Prealgebra Algebra Mätningar och enheter Räkneoperationer med tid Tidtabeller Enhetstabeller, enhetsprefix Längd; mil, km, m, dm, cm, mm Massa; ton, kg, hg, g Volym; l, dl, cl, ml Valuta; euro, cent Termometern Geometri Plangeometriska figurer; kvadrat, rektangel, cirkel, triangel - sida, hörn, vinkel Mönster och avbildningar Tredimensionella figurer Geometri Plangeometriska figurer; namnge och rita Kub och rätblock Omkrets Vinklar Koordinatsystem Mönster och avbildningar 5

Åk 5 Åk 6 Talbegreppet Talbegreppet Naturliga tal 0-1000.000 Naturliga tal 0-1000.000.000 Positionssystemet Decimalform; tiondel, hundradel, tusendel Procentbegreppet Tal i bråkform och i blandad form Addition och subtraktion av liknämniga bråk Sambandet mellan bråk, decimaltal och procent Addition och subtraktion; Räknesätten -huvudräkning och uppställning -decimaltal Multiplikation -tabellerna Positionssystemet Decimalform; tiondel, hundradel, tusendel Negativa tal; termometern Tal i bråkform och i blandad form Liknämniga och oliknämniga bråk Procentbegreppet Samband mellan bråk, decimalform, procent - 1/2,1/3, 1/4,1/5, 1/10 av i procent Addition och subtraktion; Räknesätten - Additions- och subtraktionsalgoritmer med flera minnessiffror samt med tal i decimalform Multiplikation och division; -tabellerna -decimaltal - med 10, 100, 1.000 -multiplikation med 10, 100,1000 - med tal som slutar på 0 -multiplikation med tal som slutar på noll Division -tabellerna -division med en och tvåsiffrig nämnare -kort division och divisionsalgoritmen -decimaltal -medeltal -division med 10, 100, 1000 -division med tal som slutar på noll Räknesättens ordningsföljd Avrundning till heltal Enklare procenträkning; rabatt - med tal i decimalform Division -tabellerna - med en- och tvåsiffrig nämnare - kort division och divisionalgoritmen -decimaltal Medelvärden Räknesättens ordningsföljd och parenteser Avrundning till heltal och till tal i decimalform Procenträkning; rabatt Enheter Enheter Massa-, volym- och längdenheterna Massa-, volym- och längdenheterna Enhetsbyten - även med tal i decimalform - prefixen milli-, centi-, deci-, (deka-, hekto-), kilo- Tid och tidsberäkningar - enhetsbyten - även med tal i decimalform - sekunder, minuter, timmar, enhetsbyten Tid och tidsberäkningar -dygn, år, månad, ålder - sekunder, minuter, timmar, dygn, månader, år -tidsskillnader - enhetsbyten - tidskillnader - ålder 6

Geometri Punkt, linje, sträcka Fyrhörningar: kvadrat, rektangel,diagonal Area av fyrhörningar Omkrets Vinklar; rät, rak, trubbig, spetsig. Rätblock, kub Geometri Punkt, linje, sträcka Kvadrat, rektangel, romb, parallellogram, diagonal Cirkeln och dess delar Rätblock, kub, klot - konstruera / rita Omkrets, area, volym Vinklar; rät, rak, trubbig, spetsig, vinkelsumma Inledande algebra Algebra Att mäta och rita vinklar Koordinatsystem Likformighet och skala Symmetri Algebra Inledande algebra Enkla funktioner 7

Engelska åk 2-6 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Att tala och lyssna Att tala och lyssna Att tala och lyssna Att tala och lyssna Muntliga övningar Rim och ramsor Fråga och svara Korta dialoger Bygga upp ordförråd Träna uttal och intonation Dramatisering och rollspel Avlyssning av band Textläsning Mycket sång Rollspel och dramatisering Enkelt fritt berättande Fritt återberätta en text Vardagssituationer Återberätta i imperfekt Att läsa Att läsa Att läsa Att läsa Läsa enkla texter Gradvis öka ordförrådet Läsa engelska texter, ofta i dialogform Ordinlärning Läsa längre texter Faktatexter om USA Att skriva Ord Enkla skrivövningar för att bygga upp ordförrådet Språklära och språkkännedom Verben to have och to be, både i jakande och nekande satser samt i frågor Possesiva pronomen Obestämd och bestämd artikel Räkneorden 0-100 Färgerna Plural s This that, these - those Att skriva Att skriva Att skriva Skriftliga övningar i arbetsbok Enklare fri skrivning (presentera sin familj, beskriva djur) Språklära och språkkännedom There is, there are Some any Verb i 3:e person singularis Does, doesn t Ing-formen Klockan, årstiderna och månaderna Vädret Skriftliga övningar i arbetsbok Egna dialoger Språklära och språkkännedom Fonetik Must, musn t, will won t Oregelbundna substantiv Komparation Rumsprepositioner Imperfekt (to be, to have) Regelbundna och oregelbundna verb Skriftliga övningar i arbetsbok Egna texter och dikter Språklära och språkkännedom Oregelbundna verb även perfekt Who which Futurum Stavningsförändringar i plural Relativa pronomen Biologi åk 3-6 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Vad är biologi? Naturen omkring oss Olika slags organismer Inhemska däggdjur Hur fungerar bladet Djuren, växterna och årstiderna Miljöfostran Blomväxternas huvuddelar Förökning, spridning och övervintring Vattnet Hotade djur i vårt land Fåglar på fågelbrädet Vattenväxter och djur Fåglar på våren Djur i vår närmiljö under vintern Enskilda växter och djur Människans biologi Gårdsplanen - växternas förökning - fjärilar och insekter - fåglar Skördetid i skog och trädgård Växter och djur i skogen Allemansrätten Praktisk miljövård Jordbrukets biologi - äppelträdet - bärodling - sockerbetan - våra sädesslag Utdöda och utrotningshotade djur - skräcködlor - valarna - våra öknar Djuren på lantgården Hälsosamma levnadsvanor Första hjälpkurs, Röda Korset 10 lektioner

Geografi åk 3-6 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Saltvik Finland Kartkunskap Hav, sjöar och vattendrag Berg och slätter Huvudstaden Helsingfors Kartkunskap, klimat Norden med tyngdpunkt på Sverige De baltiska länderna Väder, vindar Europa - kartkunskap - växter och djur - miljöproblem - ebb och flod - bergskedjor Världen - naturtyper och klimattyper - Afrika - Asien - Oceanien - Nordamerika - Sydamerika Religion åk 1-6 Åk 1 Åk 2 Åk 3 Gamla testamentet Gamla testamentet Gamla testamentet Skapelseberättelsen Noa, Patriarkerna, Mose, Josef Skapelseberättelsen Noa, Patriarkerna, Mose, Josef Mose Domartiden Konungatiden Profeterna Nya testamentet Nya testamentet Nya testamentet Jesu liv Liknelser Jesu liv Liknelser Jesu liv och verksamhet, död och uppståndelse Vår kristna kyrka Vår kristna kyrka Vår kristna kyrka Hemförsamlingen Verksamheten Gudstjänst Dopet Hemförsamlingen Verksamheten Gudstjänst Dopet Mission Sankta Maria kyrka Katekesen Katekesen Katekesen Böner, aftonbön, morgonbön och bordsbön Böner, aftonbön, morgonbön och bordsbön Kyrkans verksamhet och kyrkliga förrättningar Mission De tio budorden Trosbekännelsen Bönerna Fader Vår och Herrens Välsignelse Allmänna teman Allmänna teman Allmänna teman Etik och moral Frågor om liv och död Ansvar för allt levande Etik och moral Frågor om liv och död Ansvar för allt levande Musik Musik Musik Psalmer anpassade efter olika helger och skeden i livet Psalmer anpassade efter olika helger och skeden i livet Etik och moral Frågor om liv och död Ansvar för allt levande Psalmer anpassade efter olika helger och skeden i livet Åk 4 Åk 5 Åk 6 Gamla testamentet Gamla testamentet Gamla testamentet Mose Domartiden Konungatiden Profeterna Mose Domartiden Konungatiden Profeterna Mose Domartiden Konungatiden Profeterna 9

Bibelkunskap Bibelkunskap Nya testamentet Nya testamentet Nya testamentet Jesu liv och verksamhet, död och uppståndelse Bibelkunskap Jesu liv och verksamhet, död och uppståndelse Bibelkunskap Jesu liv och verksamhet, död och uppståndelse Bibelkunskap Vår kristna kyrka Vår kristna kyrka Vår kristna kyrka Kyrkans verksamhet och kyrkliga förrättningar Mission Kyrkans verksamhet och kyrkliga förrättningar Mission Katekesen Katekesen Katekesen De tio budorden Trosbekännelsen Bönerna Fader Vår och Herrens Välsignelse Kyrkans verksamhet och kyrkliga förrättningar Mission De tio budorden Trosbekännelsen Bönerna Fader Vår och Herrens Välsignelse Allmänna teman Allmänna teman Allmänna teman Etik och moral Frågor om liv och död Ansvar för allt levande Etik och moral Frågor om liv och död Ansvar för allt levande Musik Musik Musik Psalmer anpassade efter olika helger och skeden i livet Psalmer anpassade efter olika helger och skeden i livet Kyrkohistoria Kyrkans första tid Religionerna i Grekland och Rom Den första kristna missionären Paulus Medeltiden - kloster - helgon (Birgitta och Fransiscus) Reformationen - Luther Etik och moral Frågor om liv och död Ansvar för allt levande Psalmer anpassade efter olika helger och skeden i livet Kyrkohistoria Olika kristna samfund Världsreligioner Islam Judendomen Buddismen Kristendomen Historia åk 4-6 Tidslinjen Stenåldern Bronsåldern Järnåldern Nordens historia fram till 1808 Medeltiden Vasatiden Stormaktstiden Frihetstiden Gustavianska tiden Världshistorien fram till 1789 De första högkulturerna Antiken Medeltiden i Europa Nya tiden till franska revolutionen Ålands historia Fornlämningar (boplatser och gravfält) 10

Sjöleder (Kung Valdemars segelled) Åland som en del av det svenska riket Levnadsförhållanden (familj, släkt, by, socken) Näringar (djurhållning, fiske, handel) Kyrkans makt och inflytande Klostret på Kökar Kastelholm (administrativt centrum) Kungsgårdarna Postväsendet och övriga kommunikationer Sjukvården (Spetälskehospitalet på Gloskär) Häxprocesserna Krigen och båtsmanshållet Stora ofreden Lilla ofreden Samhällskunskap åk 4-6 Familjen, samhället och ekonomin - familj och skola - den egna ekonomin - miljömedvetenhet och -vård - energi- och naturfenomen - hälsofostran - kommunen och självstyrelsen Praktiska medborgarfärdigheter - telefon, post och bank - trafikkunskap och -säkerhet - allemansrätten - brand- och befolkningsskydd - sjöräddning Informationssamhället - medierna och deras påverkan - källkritik - etik och moral Lag och rätt - i skolan - i samhället Relationsträning och konflikthantering - självkännedom och kulturidentitet - relationer och vänskap 11

Fysik och kemi åk 4-6 Astronomi - Jorden och planeterna - Solen och stjärnor - Big Bang - Gravitation - Tidsbegrepp Materien - Grundämnen - Byggstenar - Kemiska föreningar, molekyler - Aggregationstillstånd Vatten - Vattnets kretslopp - Lösningar - Syra/bas - Vattenånga - Föroreningar Luft - Sammansättning - Tryck - Föroreningar Ljud och ljus - Egenskaper - Syn och hörsel - Hur uppstår ljud - Kan vi mäta ljud - Låga respektive höga toner Elektricitet - Sluten krets - Magnetism - Elsäkerhet - Blixt/åska - Statisk elektricitet Energi - Energi i olika former - Hur sparar vi energi - Hur omvandlar vi energi - Var behövs energi - Vad alstrar energi - Vad kostar energi 12

Teknisk slöjd åk 1-6 Åk 1-2 Åk 3-4 Åk 5-6 Lära sig handverktygens namn Mäter, ritar och vinklar Täljer, sågar, raspar, filar och slipar Spikar, skarvar och borrar Ytbehandlingar Använda handverktyg Formge arbeten, enkla skisser och ritningar Täljer, spikar och skruvar Sågar rakt, figursågar Borrar med drillborr, borrsväng och skruvdragare Hyvlar, filar, raspar och slipar Ytbehandlingar Vi använder i huvudsak handverktyg samt skruvdragare, svarv och pelarborr Eleverna tränar att: - formge arbeten, skissa, göra ritningar - mäta, vinkla - tälja, såga, spika, skruva, borra, hyvla, urholka och tappa - raspa, fila, slipa och ytbehandla - böja järntråd, bearbeta mässing och koppar - arbeta med enklare elektronik (lödningar) - löda (bleckplåt) Bildkonst åk 1-6 Åk 1 Åk 2 Åk 3 Kompositionslära Kompositionslära Kompositionslära Grundformer Proportioner Ytor och rum Form och rytm Grundformer Proportioner Ytor och rum Form och rytm Grundformer Proportioner Ytor och rum Form och rytm Färglära Färglära Färglära Grundfärger Kalla och varma färger Grundfärger Kalla och varma färger Grundfärger Kalla och varma färger Mellan färger och valörer Konstruktion och Formgivning Konstruktion och Formgivning Konstruktion och Formgivning Olika material; lera, snö, pappersmassa, papper, trä, restmaterial Origami Bok- och papperstillverkning Olika material; lera, snö, pappersmassa, papper, trä, restmaterial Origami Bok- och papperstillverkning Tekniker Tekniker Tekniker Kritor och vattenfärg Modellering Blandtekniker Kritor och vattenfärg Modellering Blandtekniker Schablontryck Olika material; lera, snö, pappersmassa, papper, trä, restmaterial Origami Bok- och papperstillverkning Kritor och vattenfärg Modellering Blandtekniker Schablontryck Teknisk ritning Teknisk ritning Teknisk ritning Enkla linjalritningar Lodräta, vågräta och diagonala linjer Enkla linjalritningar Lodräta, vågräta och diagonala linjer Enkla linjalritningar Lodräta, vågräta och diagonala linjer Skrivkonst Skrivkonst Skrivkonst Fantasiuppgifter Fantasiuppgifter Fantasiuppgifter Egna upplevelser och erfarenheter Fritt skapande Egna upplevelser och erfarenheter Fritt skapande Egna upplevelser och erfarenheter Fritt skapande 13

Konsthistoria Konsthistoria Konsthistoria Museibesök Heraldik Museibesök Heraldik Museibesök Heraldik Åländska och utländska konstnärer Åk 4 Åk 5 Åk 6 Kompositionslära Kompositionslära Kompositionslära Grundformer Proportioner Ytor och rum Form och rytm Grundformer Proportioner Ytor och rum Form och rytm Ornamentik Grundformer Proportioner Ytor och rum Form och rytm Ornamentik Färglära Färglära Färglära Grundfärger Kalla och varma färger Mellan färger och valörer Färgcirkeln Grundfärger Kalla och varma färger Mellan färger och valörer Färgcirkeln Grundfärger Kalla och varma färger Mellan färger och valörer Färgcirkeln Konstruktion och Formgivning Konstruktion och Formgivning Konstruktion och Formgivning Olika material; lera, snö, pappersmassa, papper, trä, restmaterial Origami Bok- och papperstillverkning Olika material; lera, snö, pappersmassa, papper, trä, restmaterial Origami Bok- och papperstillverkning Relief Tekniker Tekniker Tekniker Kritor och vattenfärg Modellering Blandtekniker Schablontryck Collage Mosaik Skrapteknik Kritor och vattenfärg Modellering Blandtekniker Schablontryck Collage Mosaik Skrapteknik Kolteckning Skuggning Olika material; lera, snö, pappersmassa, papper, trä, restmaterial Origami Bok- och papperstillverkning Relief Kritor och vattenfärg Modellering Blandtekniker Schablontryck Collage Mosaik Skrapteknik Kolteckning Skuggning Rutförstoring Teknisk ritning Teknisk ritning Teknisk ritning Enkla linjalritningar Lodräta, vågräta och diagonala linjer Enkla linjalritningar Lodräta, vågräta och diagonala linjer Perspektiv Skrivkonst Skrivkonst Skrivkonst Bild och text Lay-out Enkla linjalritningar Lodräta, vågräta och diagonala linjer Perspektiv Bild och text Lay-out Fantasiuppgifter Fantasiuppgifter Fantasiuppgifter Egna upplevelser och erfarenheter Fritt skapande Egna upplevelser och erfarenheter Fritt skapande Konsthistoria Konsthistoria Konsthistoria Museibesök Heraldik Åländska och utländska konstnärer Museibesök Heraldik Åländska och utländska konstnärer Arkitektur och andra konstformer Analys av konstbilder Egna upplevelser och erfarenheter Fritt skapande Museibesök Heraldik Åländska och utländska konstnärer Arkitektur och andra konstformer Analys av konstbilder 14

Textilslöjd åk 1-6 Åk 1 Åk 2 Åk 3 Handsömnad och broderi Handsömnad och broderi Handsömnad och broderi Förstygn, överkaststygn Förstygn, överkaststygn Korsstygn Förstygn, överkaststygn Korsstygn Tråckling Stickning och virkning Stickning och virkning Stickning och virkning Fingervirkning Fingervirkning Fingervirkning Rätstickning, virkning med fasta maskor Maskinsömnad Maskinsömnad Maskinsömnad Körkort för symaskin Raksöm, sick-sack Lättare textilarbeten Tryckning, färgning och toning Tryckning, färgning och toning Tryckning, färgning och toning Schabloner Tova Schabloner Tova Schabloner Tova Vävning Vävning Vävning - - - Applikation och lappteknik Applikation och lappteknik Applikation och lappteknik - - - Åk 4 Åk 5 Åk 6 Handsömnad och broderi Handsömnad och broderi Handsömnad och broderi Förstygn, överkaststygn Korsstygn Tråckling Förstygn, överkaststygn Korsstygn Tråckling Plattsömnad Stjälkstygn och kedjestygn Förstygn, överkaststygn Korsstygn Tråckling Plattsömnad Stjälkstygn och kedjestygn Stickning och virkning Stickning och virkning Stickning och virkning Fingervirkning Rätstickning, virkning med fasta maskor Fingervirkning Rätstickning, virkning med fasta maskor Slätstickning, virkning och fasta maskor Maskinsömnad Maskinsömnad Maskinsömnad Körkort för symaskin Raksöm, sick-sack Lättare textilarbeten Raksöm, sick-sack Lättare textilarbeten Trikåsömmar Egna plagg Fingervirkning Rätstickning, virkning med fasta maskor Slätstickning, virkning och fasta maskor Raksöm, sick-sack Lättare textilarbeten Trikåsömmar Egna plagg Tryckning, färgning och toning Tryckning, färgning och toning Tryckning, färgning och toning Schabloner Tova Schabloner Tova Batiktryck Schabloner Tova Batiktryck Vävning Vävning Vävning - Bandgrind Bandgrind 15

Musik åk 1-6 Åk 1 Åk 2 Åk 3 Sång Sång Sång Sånglekar, ramsor, kända och okända barnsånger Körsång Psalmer Tonbildning Sånglekar, ramsor, kända och okända barnsånger Körsång Psalmer Tonbildning Sånglekar, ramsor, kända och okända barnsånger Körsång Psalmer Tonbildning Nationalsånger Traditionella och moderna sånger Gehörsträning Gehörsträning Gehörsträning Skilja mellan hög och låg ton Skilja mellan hög och låg ton Skilja mellan hög och låg ton Känna igen melodier och rytmer i olika sånger Kanon och stämövningar Musiklyssning Musiklyssning Musiklyssning Musiksagor Kända musikstycken Enskilda instrument Musiksagor Kända musikstycken Enskilda instrument Olika sorters musik Musiksagor Kända musikstycken Enskilda instrument Olika sorters musik Rytm och tempo Rytm och tempo Rytm och tempo Ordrytmer Markera pulsen i en grundrytm Ordrytmer Markera pulsen i en grundrytm Rytmer och taktarter Ordrytmer Markera pulsen i en grundrytm Rytmer och taktarter Teori Teori Teori Notsystemet och G-klaven Notsystemet och G-klaven Notsystemet och G-klaven Skapande och rörelse Skapande och rörelse Skapande och rörelse Dramatisera olika djur Ljudcollage Danser Sång- och rörelselekar Dramatisera olika djur Ljudcollage Danser Sång- och rörelselekar Instrument Instrument Instrument Ackompanjemang på rytminstrument och klangspel Ackompanjemang på rytminstrument och klangspel Dramatisera olika djur Ljudcollage Danser Sång- och rörelselekar Egna rytm- och melodikompositioner Ackompanjemang på rytminstrument och klangspel Instrumentspel Åk 4 Åk 5 Åk 6 Sång Sång Sång Sånglekar, ramsor, kända och okända barnsånger Körsång Psalmer Tonbildning Nationalsånger Traditionella och moderna sånger Sånglekar, ramsor, kända och okända barnsånger Körsång Psalmer Tonbildning Nationalsånger Traditionella och moderna sånger Sånglekar, ramsor, kända och okända barnsånger Körsång Psalmer Tonbildning Nationalsånger Traditionella och moderna sånger Gehörsträning Gehörsträning Gehörsträning Skilja mellan hög och låg ton Skilja mellan hög och låg ton Skilja mellan hög och låg ton 16