Innehållsförteckning
|
|
- Hanna Berglund
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 Innehållsförteckning Värdegrund och mål 3 Specialundervisning 4 Elevvård 4 Elevråd 5 Samarbete 5 Tyngdpunktsområden 5 IKT- i skolan 6 Tema: En läsande klass och hjärngympa 8 Övriga teman 8 Övriga aktiviteter 9 Skolans arbetstider 9 Läsårets arbetstider 10 Gruppsammansättningar 10 Språkundervisning 10 Timresurs 10 Samplanering 11 Fortbildning 11 Rastvärdar 12 Kontaktpersoner 13 Timplan 14 Lärostoffet 15 Bilagor: - Läromedelsförteckning - Lärarblanketter - Trygghetspärm - Stöd för lärande och skolgång - Åtgärdsblankett (stöd) - 2 -
3 Ödkarby skolas värdegrund och mål - Alla elever skall våga vara och bli en självständig individ med goda värderingar - God samverkan mellan alla vuxna och alla elever i skolan, eleven i centrum - Vuxna i skolan hjälper eleverna utveckla sina färdigheter och synsätt till det gemensamma målet i mitten; den självständige individen med goda värderingar - För att uppnå målet måste både skola, hemmet och samhället samverka Skolan Inspirera Hemmet Kreativitet och Upptäckarglädje Ta eget God framtidstro Självinsikt ansvar Lära Goda Eleven God Själv- Uppmuntra God lär- studie- själv- förtroende miljö vanor känsla God medmänniska Respekt och acceptans Skolan Fostra Samhället Trivselregler - Vi kommer i tid. - Vi bryr oss om varandra. - Vi är artiga, visar hänsyn och vårdar vårt språk. - Vi ger varandra matro och arbetrsro. - Vi sköter om skolans, andras och egna saker. - Vi ersätter det vi förstört. - Vi går ut på rast. - Vi håller oss på skolans område under skoltid. - Vi låter bli att kasta stenar, kottar, snöbollar - 3 -
4 Specialundervisning Detta läsår ansvarar speciallärare Tove Eklund och Jennica Lundberg för specialundervisningen i Ödkarby skola. Läsåret fortsätter vi arbetat enligt utbildningsavdelningens rekommendationer enligt en trestegsmodell vad gäller specialundervisningen. Det innebär att vi graderar stödåtgärderna i tre olika kategorier: 1. Allmänpedagogiskt stöd Det allmänpedagogiska stödet riktar sig till alla elever som tillfälligt behöver stöd för sitt lärande och sin skolgång. Detta stöd ska vara en del av skolans dagliga undervisning och handledning och genomförs bl.a. så att undervisningen differentieras och individualiseras. Då eleven tillfälligt, exempelvis på grund av sjukfrånvaro eller tillfälliga svårigheter, blivit efter i undervisningen ska skolan erbjuda stödundervisning. 2. Specialpedagogiskt stöd Det specialpedagogiska stödet ordnas då det allmänpedagogiska stödet konstaterats vara otillräckligt, då elevens behov av stöd inte längre kan anses vara tillfällig, utan regelbundet, och då situationen kräver flera, samtidiga stödåtgärder. 3. Mångprofessionellt stöd I det mångprofessionella stödet kan en eller flera enskilda lärokurser anpassas individuellt så att de motsvarar elevens förutsättningar och specifika behov för lärande och skolgång. Det mångprofessionella stödet kan antingen ges i elevens egentliga undervisningsgrupp eller, helt eller delvis, i en särskild inrättad undervisningsgrupp. Oavsett vilken stödform en elev ges ska undervisningsformerna vara flexibla, omväxlande och alltid utgå från elevens aktuella behov. Ovanstående stödformer har framtagits i syfte att elever som är i behov av särskilt stöd i så hög grad som möjligt ska erbjudas undervisning som motsvarar elevens inlärningskapacitet. Som bilaga: Stöd för lärande och skolgång samt åtgärdsprogram Elevvård Elevvården sköts i första hand av klassläraren genom bl.a. återkommande och allmänna etiska samtal tillsammans med klassen samt genom enskilda samtal med elever. Elevvårdsärenden diskuteras gemensamt av hela kollegiet vid behov under den gemensamma planeringen på måndagar. Gäller elevvårdsärendet inte all personal träffas berörd personal med specialläraren som sakkunnig. Vid behov kallas kurator och psykolog in. Hälsovårdaren har mottagning i skolan varannan fredag mellan kl Skolkurator besöker skolan regelbundet och deltar i elevvården tillsammans med klasslärarna och kommunens socialsekreterare vid behov
5 Elevråd Elevrådet i Ödkarby skola består av medlemmarna; alla elever, alla målsmän och alla vuxna med Ödkarby skola som arbetsplats. Målet med elevrådet är att alla skall känna delaktighet och känna att de kan påverka skolans verksamhet. Elevrådet består av valda elever från årskurserna 3-6, sammanlagt 8 elever samt två vuxna ur lärarkollegiet. Elevrådet träffas 1/månad under läsåret och utgår från en agenda och skriver även protokoll från sina möten. På detta sätt lär sig även elevrådsrepresentanterna en mötesteknik samtidigt som de känner att de för andra elevers talan, de har ett ansvar. Elevrådet i Ödkarby skola har även ett eget rum i Fronter där alla kan träffas och för fram önskemål och diskussionsfrågor. Elevrådet kommer förhoppningsvis att gå som en röd tråd genom studietiden för våra elever från Ödkarby skola. Högstadieskolorna samt även gymnasieskolor samt universitetsskolor har idag väl fungerande elevrådsverksamhet. Samarbete mellan skola och hem Föräldramöten anordnas minst en gång per läsår. Utvecklingssamtal sker minst en gång per termin i varje klass. Sammankomster för föräldrar och syskon vid terminernas avslutningar samt vid luciafirandet. Genom Lärplattformen Fronter informeras alla hem samt erbjuds information om det löpande skolarbetet i Ödkarby skola. Alla klasser har sitt eget klassrum i Fronter vilket möjliggör för föräldrarna att aktivt ta del av vad som händer i skolan. Samarbete skola daghem I början av vårterminen inleds ett samarbete mellan daghem och skola som syftar till att förbereda de nya ettorna på skolgången inför höstterminen. Målet är att de blivande eleverna besöker skolan vid flera tillfällen under våren. Skolan strävar till att få ett utökat samarbete mellan lärare, speciallärare och daghemspersonal. Tyngdpunktsområden under läsåret Det vi belyser extra detta år är mycket av den karaktären som genomsyrar hela vårt arbetssätt från första till sista skoldagen. Vardagliga lösningar där eleverna integreras årskurslöst och klasslöst för att alla skall känna att Vi Tillsammans är EN skola. Allt mycket genomtänkt; Matsalsplacering av både vuxna och elever, fadderverksamhet, KIVA skola, Livskunskap, elevråd och klassråd, gemensamt program vid decemberfest och avslutning, temadagar Run for Africa tillsammans med Rangsby skola och En läsande klass är några exempel. Vi vill lyfta fram elevernas prestationer genom morgonsamlingar där eleverna själva visar upp/berättar om vad de gjort i skolan för de andra klasserna. Motion och koordination i form av en hjärngympa varje dag i klassrummet. Gemensamma utfärder, Islandia och Germundö alpin. - Alla elever skall känna att de spelar roll, de har en betydelse och kan påverka både sin egen men även andras framtid. - Alla är lika viktiga - Acceptera varandras olikheter - Använda sig av de viktiga små orden, se nästa sida: - 5 -
6 Tack Varsågod Tack för idag God morgon Förlåt Välkommen Kan jag få? Hej! Hej då IKT- i skolan Läsåret innebär att alla lärare och alla elever samarbetar och utbyter information genom lärplattformen Fronter. Dessutom kompletteras den traditionella undervisningen med datorn som stöd eller läsplattor i alla klasser. Alla elever har dessutom en en unik inloggning i kommunens nätverk och kan därigenom nyttja alla program och sparade dokument både hemma och i skolan, dessutom har eleverna tillgång till läromedlen i form av talböcker. Alla klasser har ett eget klassrum i Fronter, där läggs information ut, länkar till nyttiga sidor med träning samt pedagogiska verktyg för läraren. Lektionsupplägg med webblabbet och smartboardprogram används flitigt som komplement till den traditionella undervisningen. Detta klassrum på nätet kan eleverna nyttja var de än befinner sig i världen, t. ex kan arbetsuppgifter eller läxor ges till elever, vilka är på långresor. Personalen i Ödkarby skola har ett lärarrum i Fronter där de kan dela med sig av information, diskutera och samarbeta när som helst under dygnets 24 h eller var som helst de befinner sig. Dessutom finns ett informationsrum dit alla elever, föräldrar och personal har tillträde. Detta informationsrum innehåller, matsedlar, schema, arbetsplan och en uppdaterad terminskalender. På detta sätt är hemmen inte beroende av att eleverna delger information vad som händer i skolan samtidigt som informationen går direkt till både föräldrar och elever. Skolbiblioteket eller mediateket tillhandahåller kunskapskällor, i såväl tryckt som elektronisk form, som kompelement till läromedlen och för att ge eleverna kunskap att söka fram, jämföra och värdera information. I ett undersökande arbetssätt blir biblioteket en integrerad del av undervisningen inom de olika läroämnena. Skolbyråns och landskapsregeringens kriterier ligger till grund för vad eleverna i Ödkarby skola skall kunna på miniminivå. Årskurs 4 Allmän datorhantering Kan starta datorn, logga in, logga ut och stänga av Kan namnge och spara och en fil i en bestämd mapp Kan använda tangentbordet, förutom bokstäver och siffror även backstegs-, delete-, mellanslags-, enter- och shifttangenten Kan grunderna i fingersättning Kan starta och avsluta ett namngivet eller flera namngivna program Kan minimera/maximera ett fönster Kan växla mellan program på aktivitetsfältet Kan använda rullningslisterna i fönster Kan öppna en namngiven fil inifrån ett program Kan skriva ut ett dokument - 6 -
7 Kan skapa en ny mapp och namnge denna Kan välja skrivare ifall det finns flera valbara Kan söka efter filer Kan radera en fil Kan använda rätt terminologi Kan flytta överlappande fönster i bildskärmen Kan se skillnad mellan aktivt och inaktivt fönster Kan kopiera/flytta filer från en enhet till en annan Kan arbeta med snabbmenyn bakom högra musknappen Kan använda undervisningsprogram Ordbehandling Kan skriva, markera och radera text Kan ändra teckensnitt och teckenstorlek Kan framhäva enskilda ord med fet/kursiv/understruken stil Kan justera text enl. vänster, höger, centrera Kan kopiera/klippa ut/klistra in text Kan ångra Kan infoga och placera bilder 1 Kommunikationen kan ske med både text, bild och ljud. 2 Interaktiva skrivtavlor, projektorer, datorer m.m
8 Årskurs 6 Allmän datorhantering Kan söka och hitta filer Kan byta namn på en redan befintlig fil Kan ändra utskriftsformat Kan växla mellan olika fönster inom samma program Kan stänga fönster (utan att stänga programmet) Fördjupad kunskap angående tangentbordet och fingersättning (t.ex tangentbordskommandon) Ordbehandling Kan justera dokumentmarginaler Kan olika sätt att markera text Kan använda rättstavningskontroll Kan använda tabfunktion Bildbehandling Kan spara en bild i olika filformat Kan beskära en bild Kan formatera bild Kan infoga bild från olika media Presentation Kan göra enkla bildspel med text och bild IKT Kan öppna en Internetsida när adressen är given Kan kopiera text och bild från en webbsida/ett dokument Kan göra enkla sökningar på Internet Tema: En läsande klass och hjärngympa Vetenskapen och erfarenheten visar på att störst påverkan på barn och ungas språk har litteratur och läsvanor. Barn med goda läsvanor har en tendens att behålla och utveckla vanorna i vuxen ålder samtidigt som de med goda vanor utvecklar ett bättre språkligt ordförråd och förståelse. Läsåret vill vi försöka påverka och få upp läsintresset för skönlitteratur för barnen genom vårt tema En läsande klass. Genom att träffas regelbundet vill vi fånga alla elevers uppmärksamhet och nyfikenhet kring skönlitteratur. Hjärngympa är återkommande koordinationsövningar och tränas dagligen i alla klasser. Övriga teman: - Tamt för skolfreden detta år är Tillsammans är vi starka. - Studiebesök till närliggande gårdar för att ta del av närproduktion och djurhushållning. Vi jobbar även med material som Kiva skola, Stegvis, Charlie, Livskunskap och EQ för att våra elever skall lära sig ta hänsyn och visa respekt gentemot sina medmänniskor. - KIVA-teamet, vilket består av speciallärarna i skolan gör snabbt utredningar och uppföljningar enligt KIVA-programmet. - Hälsoveckan, vilken skall ge eleverna insikt i hur stor roll kost, sömn och träning inverkar på deras mående. Eleverna skall få chansen att pröva på alternativa former av rörelse såsom yoga och även lära sig att laga goda och nyttiga mellanmål själva. Besök av mer eller mindre kända idrottsprofiler som berättar om sin träning och sitt liv. Hälsoveckan börjar med 4H:s naturstig och avslutas genom att eleverna deltar i Run for Africa tillsammans med eleverna från Rangsby skola. Genom nära samarbete med kommunens fritidsledare som även är idrottslärare på skolan får eleverna en naturlig och nära kontakt till olika idrotter. Vi deltar även i alla diverse friluftsdagar, pröva på dagar och tävlingar. - Åk 4 och 5 besöker Vikingabyn. - Lägerskola åker eleverna i åk 6 på. Lägerskolan hålls på Åland eller i närregionen detta år gemensamt med eventuellt åk 6 i Rangsby skola
9 Övriga aktiviteter: - litteraturdag (författarbesök) - pyssel inför jul och påsk - kura gryning/skymning - utrymningsövning Högtider - advent - lucia med decemberfest - julkyrka - skolavslutning Morgonsamlingar - kyrkoårets högtider uppmärksammas, tex. Påskspelen en tradition i Ödkarby skola - FN-dagen, Runebergsdagen, Självständighetsdagen mfl Idrott - skolmästerskapen i friidrott - friluftsdag, "Run for Africa", tillsammans med Rangsby grundskola - skiddag - slalomskidning, Germundö - skridskoåkning i Islandia - skolsimning i Mariebad och Godby simhall Besök och resor utanför skolan - bio- och teaterbesök - klasserna gör studiebesök till närliggande gårdar - skolgudstjänst i anslutning till avslutning av höstterminen - åk 1-5 gör dagsutflykter inom Åland, åk 1-2 4H gården - åk 5 besöker Larssons Vattensport - Åk 6 lägerskola på Åland eller Roslagen Övrigt - fastlagstisdagen, alla hjärtans dag m.fl. dagar uppmärksammas på olika sätt - skolfotografering - grupparbeten i alla årskurser - dessa redovisas och presenteras inför hela skolan eller för klasskamraterna - läkarbesök - tandläkarbesök - en del av eleverna deltar i 4H-verksamhet Skolans arbetstider * lektion * lektion * lektion * lektion * lektion * lektion Lunch serveras kl Matrastens längd är 40 minuter. Eftermiddagens raster är 15 minuter långa. Mellanmål serveras kl för de elever som slutar kl
10 Läsårets arbetstider Höstterminen Höstlov Självst. Lov (söndag) Vårterminen Sportlov v Påsklov Kristihimmelsfärd Gruppsammansättningar Läsåret har Ödkarby skola 72 elever fördelade på följande årskurser: - åk 1 12 elever - åk 2 15 elever - åk 3 9 elever - åk 4 8 elever - åk 5 15 elever - åk 6 13 elever Eleverna i årskurserna 3-6 undervisas i både textilslöjd och teknisk slöjd i blandade grupper med flickor och pojkar i varje grupp. Eleverna i årskurserna 1-2 undervisas i småslöjd. Språkundervisningen i engelska och finska sker årskursvis i enkla klasser. Språkundervisning Saltviks kommun erbjuder eleverna att läsa finska som frivilligt språk från och med årskurs 5. Läsåret läser Ödkarby skolas elever följande språk: - engelska åk 2 15 elever - engelska åk elever - finska åk 5 13 elever - finska åk 6 11 elever Timresurs läsåret Eva-Maria Lehtonen åk 1 21 vt Siv Eriksson åk 2 22 vt Jenny Pettersson åk 3 25 vt Sonja Sjöström åk 4 21 vt Ulla Broberg åk 5 24 vt Siv Dahlman åk 6 17 vt Jennica Lundberg speciallärare/timl 24 vt Tove Eklund speciallärare 24 vt Johan Påvals idrott 6,0 vt Josef Fagerholm Tekn. Sl 4,0 vt Patrik Larsson vik 5,0 vt TOTALT 193 vt
11 Samplanering Samplanering med hela kollegiet sker i regel varje tisdag kl Gemensam planering tillsammans med Rangsby skolas lärarkollegium 2 gånger/termin. Diskussionsämnen: - arbetsplanen - läroplansfrågor - temaveckor och -dagar - övriga aktiviteter inom och utom skolan - undervisningen i de olika årskurserna - elevvård - ordnings- och trivselregler - trivseln i skolan (elever och personal) - förberedelse inför föräldramöten - gemensamma diskussionsämnen - genomgång av principerna för utvecklingssamtal - läromedel - bedömning av eleverna, omdömen och stipendier - julfest och avslutning - skrivelser mm - övriga frågor som är väsentliga för hela kollegiet Fortbildning Lärare och personal deltar i minst 18 timmar obligatorisk fortbildning. Läsåret kommer gemensamma föreläsningar i distriktet samt landskapet att prioriteras. Dessutom deltar lärarna i enskilda kurser och fortbildningar som anordnas av Öppna Högskolan, Åbo Akademi, Ålands landskapsregering m.fl
12 RASTVÄRDAR Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Jenny Eva Siv E Jennica Siv D Tove Sonja Tove Jenny Siv D Sonja (M) Jennica Tove (M) Jennica Eva (M) Siv E Jenny (M) Ida Patrik (M) Ida Siv D Jennica Sonja Siv D Patrik Ida Siv E Eva Rullande Eva Patrik Siv E Johan Jenny Sonja Tove Ida =Anders =Dennis Vecka Vecka Vecka 34 Patrik 41 Jennica 49 Johan 35 Sonja 43 Johan 50 Siv E 36 Eva 44 Ida P 51 Jenny 37 Siv E 45 Patrik 2 Tove 38 Siv D 46 Eva 3 Jennica 39 Jenny 47 Siv D 4 Ida P 40 Tove 48 Sonja 5 Eva
13 Kontaktpersoner Patrik Larsson Föreståndare tel Jenny Pettersson klasslärare åk 3 tel Eva-Maria Lehtonen klasslärare åk 1 tel Siv Eriksson klasslärare åk 2 tel Siv Dahlman klasslärare åk 6 tel Sonja Sjöström klasslärare åk 4 tel Ulla Broberg Klasslärare åk 5 tel Tove Eklund speciallärare tel Jennica Lundberg Speciallärare tel Johnny Karlsson kock tel Karola Karlsson kock tel Helena Martinsson lokalvårdare tel Nylunds Taxi skolskjuts tel tel Heli Pasanen skolhälsovårdare tel på skolan fredagar kl tel Lisette Isaksson skolkurator tel Lina Cederberg skolpsykolog fr nov 2015 tel
14 Timplan Läsåret Skolans namn: Ödkarby skola Läroämne/ämneshelhet Min. vt Skolans vt Åk 1-6 Åk 1-6 Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Svenska Matematik Miljö- och naturkunskap Omgivningskunskap Biologi Geografi Fysik och kemi Samhällsorientering 9 11 Religionskunskap el. livsåskådningskunskap Historia Samhällskunskap Konst och färdighetsämnen Musik Bildkonst Slöjd Idrott Engelska (A1) Minimi- och maximiantal vt Valfritt läroämne Finska (A2) Franska (A2) Tyska (A2) Vt med ett valfritt språk Gemensamma läroämnen Skolans motsvarande timantal Undervisning i årskurserna 1-3. Omfattar undervisning som hänförs till såväl miljö- och naturvetenskap som samhällsorientering. 2 Undervisning fr.o.m. årskurs 4, forts. på undervisning som ingår i omgivningskunskap. 3 Åtminstone ett av språken finska, franska och tyska ska erbjudas. 4 Därutöver kan eleverna ges stödundervisning. 5 Då elever väljer att läsa ett valfritt språk kan antalet utökas med högst två veckotimmar.
15 Lärostoffet årskursvis Svenska åk 1-6 Åk 1 Åk 2 Åk 3 Att tala och lyssna Att tala och lyssna Att tala och lyssna Lyssna till sagor och berättelser Följa muntliga instruktioner Uttrycka sig i tal, redogöra, berätta och dramatisera Lyssna till sagor, dikter och berättelser Följa muntliga instruktioner Uttrycka sig i tal, redogöra och berätta Dramatisera egna och andras texter Diskutera Uttrycka egna åsikter och lyssna till andras åsikter Redogöra och förklara Berätta och uttrycka sig varierat Dramatisera Följa muntliga instruktioner Att läsa Att läsa Att läsa Lära sig läsa och träna sin läsförmåga Uppöva läsförståelse samt väcka intresse och lust för läsning Utveckla läsfärdigheten Lära sig läsa med inlevelse och betoning, samt förstå det lästa Följa skriftliga instruktioner Lära sig nya lästekniker Öva högläsning Läsförståelse, samt upplevelseläsning Läsa för att öka ordförrådet Att skriva Att skriva Att skriva Lära sig alfabetets bokstäver och texta dem tydligt Träna goda skrivvanor Skriva egna berättelser, sagor, dikter och rim samt utveckla en positiv attityd till skrivandet Rättskrivning med ljudenligt stavade ord Skrivstil med stora och små bokstäver Producera egna texter i form av berättelser, sagor, dikter och rim Rättskrivning med enkla och dubbeltecknad konsonant, e/ä, o/å ljudet, ng-ljudet, sj-ljudet med sj och sk, lj-ljudet med j,g,hj och j Rättskrivning, ljudenlig- och ljudstridig stavning Skrivstilsövningar Friskrivning i form av sagor, dikter, berättelser, brev och redovisningar Språklära och språkkännedom Språklära och språkkännedom Språklära och språkkännedom Termer som bokstav, ljud, stavelse ord, rim och mening Använda stor bokstav och punkt Termer som vokal, konsonant, ordföljd, mening och skiljetecken Använda stor bokstav, samt skiljetecken; komma, punkt, frågetecken, utropstecken och kolon Termer som vokal, konsonant, ordföljd, mening och skiljetecken Använda stor bokstav, samt skiljetecken; komma, punkt, frågetecken, utropstecken och kolon Meningsbyggnad Åk 4 Åk 5 Åk 6 Att tala och lyssna Att tala och lyssna Att tala och lyssna Följa muntliga instruktioner Redogöra och förklara Diskutera Mötesteknik, detta i debatter Dramatisera Berätta och uttrycka sig på olika sätt Lära sig lyssna till och förstå muntliga instruktioner Uppfatta andras åsikter och värderingar Muntligt framföra sina tankar och stå för sina åsikter Intervjua och diskutera De nordiska språken Lära sig lyssna till och förstå muntliga instruktioner Uppfatta andras åsikter och värderingar Muntligt framföra sina tankar och stå för sina åsikter Intervjua och diskutera De nordiska språken Kritiskt granska egna och andras resonemang
16 Delta i debatter och sammanträden Uppfatta dialekter Att läsa Att läsa Att läsa Öva högläsning Upplevelseläsning Läsa för att utöka ordförrådet Lästekniker Dramatisering av lästa texter Följa skriftliga instruktioner Läsa barn- och ungdomsböcker Analysera och kritiskt granska litteratur Facklitteratur, ordlistor, ordböcker, dagstidningar, tidskrifter och uppslagsböcker Följa skriftliga instruktioner Att skriva Att skriva Att skriva Bokrecensioner Friskrivning i form av sagor, dikter, berättelser, brev och redovisningar Skrivklådan = öka sin skrivkapacitet under en begränsad tid Rättskrivning, lång och kort vokal, ljudenlig och ljudstridig stavning Skrivstil Bokrecensioner Rättskrivning Ordförståelse Friskrivning, berättelser, sagor, brev, dikter och redovisningar Tidningsartiklar och notiser Skrivstil Läsa barn- och ungdomsböcker Analysera och kritiskt granska litteratur Facklitteratur, ordlistor, ordböcker, dagstidningar, tidskrifter och uppslagsböcker Följa skriftliga instruktioner Bokrecensioner Rättskrivning Ordförståelse Friskrivning, berättelser, sagor, brev, dikter och redovisningar Tidningsartiklar och notiser Skrivstil Språklära och språkkännedom Språklära och språkkännedom Språklära och språkkännedom Tempusformer Meningsbyggnad Fördjupa kunskaperna från åk 3 Talspråk och skriftspråk och skillnaden mellan dem Ordklasserna, substantiv, adjektiv, verb, räkneord och pronomen Satsdelarna, subjekt, predikat och objekt Talspråk och skriftspråk och skillnaden mellan dem Ordklasserna, substantiv, adjektiv, verb, räkneord och pronomen Satsdelarna, subjekt, predikat och objekt
17 Matematik Åk 1 Åk 2 Talbegreppet Talbegreppet Naturliga tal Naturliga tal talföljder - talföljd - tiopar, tvillingar, - större än, mindre än - större än, mindre än lika med - lika med -sifferskrivning Positionssystemet Talskrivning Räknesätten Räknesätten Add och subtr inom tal- Add och subtr inom talområdet 0-10, 0-20, området 0-100, Sambandet mellan add och subtr Add- och subtr algoritmen - additions och subtraktions- (med en växling / minnessiffra) tabeller (0-10), (0-20) Laborationer med multi- Räknesagor plikationstabellerna 1-5, 10 Multiplikation som upprepad addition - additions och subtraktionstabeller (0-20) Likadelning Algebra Algebra Prealgebra Prealgebra Mätningar och enheter Mätningar och enheter Uppskattning och mätning Uppskatta och mäta av längder; m, cm - volym (l, dl) Tid; hel- och halvtimme, - massa (kg, g) veckodagar, månader, datum - längd (km, m, cm) Pengar, dyrare - billigare Tid; hel och halv timme, kvart över, kvart före, fem över, fem före, veckodagar, månader, år Pengar Geometri Geometri Plangeometriska figurer; kvadrat, rektangel Plangeometriska figurer; kvadrat, rektangel, triangel, cirkel, triangel Lägesord, storleksord -sträckor och omkrets Mönster och avbildningar Mönster och avbildningar Tredimensionella figurer Tredimensionella figurer
18 Åk 3 Åk 4 Talbegreppet Talbegreppet Naturliga tal , Naturliga tal , -talföljder -talens storleksordning Positionssystemet (tiosystemet) Talskrivning -talföljder -talens storleksordning Positionssystemet Talskrivning Decimalform; tiondel, hundradel Bråk som del av antal och del av helhet Räknesätten Räknesätten Addition och subtraktion inom talområdet Additionsalgoritm med flera minnessiffror Additionsalgoritm med minnessiffra Subtraktionsalgoritm med en växling (lån) Subtraktionsalgoritm med flera växlingar / lån Multiplikationstabellerna (1-10) snabbt och säkert Sambandet add - subtr Multiplikation med 10 Multiplikationstab 1-10 Multiplikationsuppställning Sambandet multiplikation - division Kort och lång division med ensiffrig nämnare Divison av tal som Divisionstabeller, enkel slutar på 0 division med rest Räknesagor Prealgebra Tid; s, min, h Klockan; analog och digital tid Kalendern Algebra Mätningar och enheter Längd; km, m, cm, mm Massa; kg, g Volym; l, dl Valuta: euro, cent Sambandet multiplikation - division Multiplikationsalgoritm Add och subtr. med lika nämnare Prealgebra Algebra Mätningar och enheter Räkneoperationer med tid Tidtabeller Enhetstabeller, enhetsprefix Längd; mil, km, m, dm, cm, mm Massa; ton, kg, hg, g Volym; l, dl, cl, ml Valuta; euro, cent Termometern Geometri Plangeometriska figurer; kvadrat, rektangel, cirkel, triangel - sida, hörn, vinkel Mönster och avbildningar Tredimensionella figurer Geometri Plangeometriska figurer; namnge och rita Kub och rätblock Omkrets Vinklar Koordinatsystem Mönster och avbildningar
19 Åk 5 Åk 6 Talbegreppet Talbegreppet Naturliga tal Naturliga tal Positionssystemet Decimalform; tiondel, hundradel, tusendel Procentbegreppet Tal i bråkform och i blandad form Addition och subtraktion av liknämniga bråk Sambandet mellan bråk, decimaltal och procent Addition och subtraktion; Räknesätten -huvudräkning och uppställning -decimaltal Multiplikation -tabellerna Positionssystemet Decimalform; tiondel, hundradel, tusendel Negativa tal; termometern Tal i bråkform och i blandad form Liknämniga och oliknämniga bråk Procentbegreppet Samband mellan bråk, decimalform, procent - 1/2,1/3, 1/4,1/5, 1/10 av i procent Addition och subtraktion; Räknesätten - Additions- och subtraktionsalgoritmer med flera minnessiffror samt med tal i decimalform Multiplikation och division; -tabellerna -decimaltal - med 10, 100, multiplikation med 10, 100, med tal som slutar på 0 -multiplikation med tal som slutar på noll Division -tabellerna -division med en och tvåsiffrig nämnare -kort division och divisionsalgoritmen -decimaltal -medeltal -division med 10, 100, division med tal som slutar på noll Räknesättens ordningsföljd Avrundning till heltal Enklare procenträkning; rabatt - med tal i decimalform Division -tabellerna - med en- och tvåsiffrig nämnare - kort division och divisionalgoritmen -decimaltal Medelvärden Räknesättens ordningsföljd och parenteser Avrundning till heltal och till tal i decimalform Procenträkning; rabatt Enheter Enheter Massa-, volym- och längdenheterna Massa-, volym- och längdenheterna Enhetsbyten - även med tal i decimalform - prefixen milli-, centi-, deci-, (deka-, hekto-), kilo- Tid och tidsberäkningar - enhetsbyten - även med tal i decimalform - sekunder, minuter, timmar, enhetsbyten Tid och tidsberäkningar -dygn, år, månad, ålder - sekunder, minuter, timmar, dygn, månader, år -tidsskillnader - enhetsbyten - tidskillnader - ålder
20 Geometri Punkt, linje, sträcka Fyrhörningar: kvadrat, rektangel,diagonal Area av fyrhörningar Omkrets Vinklar; rät, rak, trubbig, spetsig. Rätblock, kub Geometri Punkt, linje, sträcka Kvadrat, rektangel, romb, parallellogram, diagonal Cirkeln och dess delar Rätblock, kub, klot - konstruera / rita Omkrets, area, volym Vinklar; rät, rak, trubbig, spetsig, vinkelsumma Inledande algebra Algebra Att mäta och rita vinklar Koordinatsystem Likformighet och skala Symmetri Algebra Inledande algebra Enkla funktioner
21 Engelska åk 2-6 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Att tala och lyssna Att tala och lyssna Att tala och lyssna Att tala och lyssna Muntliga övningar Rim och ramsor Fråga och svara Korta dialoger Bygga upp ordförråd Träna uttal och intonation Dramatisering och rollspel Avlyssning av band Textläsning Mycket sång Rollspel och dramatisering Enkelt fritt berättande Fritt återberätta en text Vardagssituationer Återberätta i imperfekt Att läsa Att läsa Att läsa Att läsa Läsa enkla texter Gradvis öka ordförrådet Läsa engelska texter, ofta i dialogform Ordinlärning Läsa längre texter Faktatexter om USA Att skriva Ord Enkla skrivövningar för att bygga upp ordförrådet Språklära och språkkännedom Verben to have och to be, både i jakande och nekande satser samt i frågor Possesiva pronomen Obestämd och bestämd artikel Räkneorden Färgerna Plural s This that, these - those Att skriva Att skriva Att skriva Skriftliga övningar i arbetsbok Enklare fri skrivning (presentera sin familj, beskriva djur) Språklära och språkkännedom There is, there are Some any Verb i 3:e person singularis Does, doesn t Ing-formen Klockan, årstiderna och månaderna Vädret Skriftliga övningar i arbetsbok Egna dialoger Språklära och språkkännedom Fonetik Must, musn t, will won t Oregelbundna substantiv Komparation Rumsprepositioner Imperfekt (to be, to have) Regelbundna och oregelbundna verb Skriftliga övningar i arbetsbok Egna texter och dikter Språklära och språkkännedom Oregelbundna verb även perfekt Who which Futurum Stavningsförändringar i plural Relativa pronomen NK/Biologi åk 3-6 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Vad är biologi? Naturen omkring oss Olika slags organismer Inhemska däggdjur Hur fungerar bladet Djuren, växterna och årstiderna Miljöfostran Blomväxternas huvuddelar Förökning, spridning och övervintring Vattnet Hotade djur i vårt land Fåglar på fågelbrädet Vattenväxter och djur Fåglar på våren Djur i vår närmiljö under vintern Enskilda växter och djur Människans biologi Gårdsplanen - växternas förökning - fjärilar och insekter - fåglar Skördetid i skog och trädgård Växter och djur i skogen Allemansrätten Praktisk miljövård Jordbrukets biologi - äppelträdet - bärodling - sockerbetan - våra sädesslag Utdöda och utrotningshotade djur - skräcködlor - valarna - våra öknar Djuren på lantgården Hälsosamma levnadsvanor Första hjälpkurs, Röda Korset 10 lektioner
22 NK/Geografi åk 3-6 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Saltvik Finland Kartkunskap Hav, sjöar och vattendrag Berg och slätter Huvudstaden Helsingfors Kartkunskap, klimat Norden med tyngdpunkt på Sverige De baltiska länderna Väder, vindar Europa - kartkunskap - växter och djur - miljöproblem - ebb och flod - bergskedjor Världen - naturtyper och klimattyper - Afrika - Asien - Oceanien - Nordamerika - Sydamerika Religion åk 1-6 Åk 1 Åk 2 Åk 3 Gamla testamentet Gamla testamentet Gamla testamentet Skapelseberättelsen Noa, Patriarkerna, Mose, Josef Skapelseberättelsen Noa, Patriarkerna, Mose, Josef Mose Domartiden Konungatiden Profeterna Nya testamentet Nya testamentet Nya testamentet Jesu liv Liknelser Jesu liv Liknelser Jesu liv och verksamhet, död och uppståndelse Vår kristna kyrka Vår kristna kyrka Vår kristna kyrka Hemförsamlingen Verksamheten Gudstjänst Dopet Hemförsamlingen Verksamheten Gudstjänst Dopet Mission Sankta Maria kyrka Katekesen Katekesen Katekesen Böner, aftonbön, morgonbön och bordsbön Böner, aftonbön, morgonbön och bordsbön Kyrkans verksamhet och kyrkliga förrättningar Mission De tio budorden Trosbekännelsen Bönerna Fader Vår och Herrens Välsignelse Allmänna teman Allmänna teman Allmänna teman Etik och moral Frågor om liv och död Ansvar för allt levande Etik och moral Frågor om liv och död Ansvar för allt levande Musik Musik Musik Psalmer anpassade efter olika helger och skeden i livet Psalmer anpassade efter olika helger och skeden i livet Etik och moral Frågor om liv och död Ansvar för allt levande Psalmer anpassade efter olika helger och skeden i livet Åk 4 Åk 5 Åk 6 Gamla testamentet Gamla testamentet Gamla testamentet Mose Domartiden Konungatiden Profeterna Mose Domartiden Konungatiden Profeterna Bibelkunskap Mose Domartiden Konungatiden Profeterna Bibelkunskap
23 Nya testamentet Nya testamentet Nya testamentet Jesu liv och verksamhet, död och uppståndelse Bibelkunskap Jesu liv och verksamhet, död och uppståndelse Bibelkunskap Jesu liv och verksamhet, död och uppståndelse Bibelkunskap Vår kristna kyrka Vår kristna kyrka Vår kristna kyrka Kyrkans verksamhet och kyrkliga förrättningar Mission Kyrkans verksamhet och kyrkliga förrättningar Mission Katekesen Katekesen Katekesen De tio budorden Trosbekännelsen Bönerna Fader Vår och Herrens Välsignelse Kyrkans verksamhet och kyrkliga förrättningar Mission De tio budorden Trosbekännelsen Bönerna Fader Vår och Herrens Välsignelse Allmänna teman Allmänna teman Allmänna teman Etik och moral Frågor om liv och död Ansvar för allt levande Etik och moral Frågor om liv och död Ansvar för allt levande Musik Musik Musik Psalmer anpassade efter olika helger och skeden i livet Psalmer anpassade efter olika helger och skeden i livet Kyrkohistoria Kyrkans första tid Religionerna i Grekland och Rom Den första kristna missionären Paulus Medeltiden - kloster - helgon (Birgitta och Fransiscus) Reformationen - Luther Etik och moral Frågor om liv och död Ansvar för allt levande Psalmer anpassade efter olika helger och skeden i livet Kyrkohistoria Olika kristna samfund Världsreligioner Islam Judendomen Buddismen Kristendomen Historia åk 4-6 Tidslinjen Stenåldern Bronsåldern Järnåldern Nordens historia fram till 1808 Medeltiden Vasatiden Stormaktstiden Frihetstiden Gustavianska tiden Världshistorien fram till 1789 De första högkulturerna Antiken Medeltiden i Europa Nya tiden till franska revolutionen Ålands historia Fornlämningar (boplatser och gravfält) Sjöleder (Kung Valdemars segelled)
24 Åland som en del av det svenska riket Levnadsförhållanden (familj, släkt, by, socken) Näringar (djurhållning, fiske, handel) Kyrkans makt och inflytande Klostret på Kökar Kastelholm (administrativt centrum) Kungsgårdarna Postväsendet och övriga kommunikationer Sjukvården (Spetälskehospitalet på Gloskär) Häxprocesserna Krigen och båtsmanshållet Stora ofreden Lilla ofreden Samhällskunskap åk 4-6 Familjen, samhället och ekonomin - familj och skola - den egna ekonomin - miljömedvetenhet och -vård - energi- och naturfenomen - hälsofostran - kommunen och självstyrelsen Praktiska medborgarfärdigheter - telefon, post och bank - trafikkunskap och -säkerhet - allemansrätten - brand- och befolkningsskydd - sjöräddning Informationssamhället - medierna och deras påverkan - källkritik - etik och moral Lag och rätt - i skolan - i samhället Relationsträning och konflikthantering - självkännedom och kulturidentitet - relationer och vänskap
25 Fysik och kemi åk 4-6 Astronomi - Jorden och planeterna - Solen och stjärnor - Big Bang - Gravitation - Tidsbegrepp Materien - Grundämnen - Byggstenar - Kemiska föreningar, molekyler - Aggregationstillstånd Vatten - Vattnets kretslopp - Lösningar - Syra/bas - Vattenånga - Föroreningar Luft - Sammansättning - Tryck - Föroreningar Ljud och ljus - Egenskaper - Syn och hörsel - Hur uppstår ljud - Kan vi mäta ljud - Låga respektive höga toner Elektricitet - Sluten krets - Magnetism - Elsäkerhet - Blixt/åska - Statisk elektricitet Energi - Energi i olika former - Hur sparar vi energi - Hur omvandlar vi energi - Var behövs energi - Vad alstrar energi - Vad kostar energi
26 Teknisk slöjd åk 1-6 Åk 1-2 Åk 3-4 Åk 5-6 Lära sig handverktygens namn Mäter, ritar och vinklar Täljer, sågar, raspar, filar och slipar Spikar, skarvar och borrar Ytbehandlingar Använda handverktyg Formge arbeten, enkla skisser och ritningar Täljer, spikar och skruvar Sågar rakt, figursågar Borrar med drillborr, borrsväng och skruvdragare Hyvlar, filar, raspar och slipar Ytbehandlingar Vi använder i huvudsak handverktyg samt skruvdragare, svarv och pelarborr Eleverna tränar att: - formge arbeten, skissa, göra ritningar - mäta, vinkla - tälja, såga, spika, skruva, borra, hyvla, urholka och tappa - raspa, fila, slipa och ytbehandla - böja järntråd, bearbeta mässing och koppar - arbeta med enklare elektronik (lödningar) - löda (bleckplåt) Bildkonst åk 1-6 Åk 1 Åk 2 Åk 3 Kompositionslära Kompositionslära Kompositionslära Grundformer Proportioner Ytor och rum Form och rytm Grundformer Proportioner Ytor och rum Form och rytm Grundformer Proportioner Ytor och rum Form och rytm Färglära Färglära Färglära Grundfärger Kalla och varma färger Grundfärger Kalla och varma färger Grundfärger Kalla och varma färger Mellan färger och valörer Konstruktion och Formgivning Konstruktion och Formgivning Konstruktion och Formgivning Olika material; lera, snö, pappersmassa, papper, trä, restmaterial Origami Bok- och papperstillverkning Olika material; lera, snö, pappersmassa, papper, trä, restmaterial Origami Bok- och papperstillverkning Tekniker Tekniker Tekniker Kritor och vattenfärg Modellering Blandtekniker Kritor och vattenfärg Modellering Blandtekniker Schablontryck Olika material; lera, snö, pappersmassa, papper, trä, restmaterial Origami Bok- och papperstillverkning Kritor och vattenfärg Modellering Blandtekniker Schablontryck Teknisk ritning Teknisk ritning Teknisk ritning Enkla linjalritningar Lodräta, vågräta och diagonala linjer Enkla linjalritningar Lodräta, vågräta och diagonala linjer Enkla linjalritningar Lodräta, vågräta och diagonala linjer Skrivkonst Skrivkonst Skrivkonst Fantasiuppgifter Fantasiuppgifter Fantasiuppgifter Egna upplevelser och erfarenheter Fritt skapande Egna upplevelser och erfarenheter Fritt skapande Egna upplevelser och erfarenheter Fritt skapande
27 Konsthistoria Konsthistoria Konsthistoria Museibesök Heraldik Museibesök Heraldik Museibesök Heraldik Åländska och utländska konstnärer Åk 4 Åk 5 Åk 6 Kompositionslära Kompositionslära Kompositionslära Grundformer Proportioner Ytor och rum Form och rytm Grundformer Proportioner Ytor och rum Form och rytm Ornamentik Grundformer Proportioner Ytor och rum Form och rytm Ornamentik Färglära Färglära Färglära Grundfärger Kalla och varma färger Mellan färger och valörer Färgcirkeln Grundfärger Kalla och varma färger Mellan färger och valörer Färgcirkeln Grundfärger Kalla och varma färger Mellan färger och valörer Färgcirkeln Konstruktion och Formgivning Konstruktion och Formgivning Konstruktion och Formgivning Olika material; lera, snö, pappersmassa, papper, trä, restmaterial Origami Bok- och papperstillverkning Olika material; lera, snö, pappersmassa, papper, trä, restmaterial Origami Bok- och papperstillverkning Relief Tekniker Tekniker Tekniker Kritor och vattenfärg Modellering Blandtekniker Schablontryck Collage Mosaik Skrapteknik Kritor och vattenfärg Modellering Blandtekniker Schablontryck Collage Mosaik Skrapteknik Kolteckning Skuggning Olika material; lera, snö, pappersmassa, papper, trä, restmaterial Origami Bok- och papperstillverkning Relief Kritor och vattenfärg Modellering Blandtekniker Schablontryck Collage Mosaik Skrapteknik Kolteckning Skuggning Rutförstoring Teknisk ritning Teknisk ritning Teknisk ritning Enkla linjalritningar Lodräta, vågräta och diagonala linjer Enkla linjalritningar Lodräta, vågräta och diagonala linjer Perspektiv Skrivkonst Skrivkonst Skrivkonst Bild och text Lay-out Enkla linjalritningar Lodräta, vågräta och diagonala linjer Perspektiv Bild och text Lay-out Fantasiuppgifter Fantasiuppgifter Fantasiuppgifter Egna upplevelser och erfarenheter Fritt skapande Egna upplevelser och erfarenheter Fritt skapande Konsthistoria Konsthistoria Konsthistoria Museibesök Heraldik Åländska och utländska konstnärer Museibesök Heraldik Åländska och utländska konstnärer Arkitektur och andra konstformer Analys av konstbilder Egna upplevelser och erfarenheter Fritt skapande Museibesök Heraldik Åländska och utländska konstnärer Arkitektur och andra konstformer Analys av konstbilder
28 Textilslöjd åk 1-6 Åk 1 Åk 2 Åk 3 Handsömnad och broderi Handsömnad och broderi Handsömnad och broderi Förstygn, överkaststygn Förstygn, överkaststygn Korsstygn Förstygn, överkaststygn Korsstygn Tråckling Stickning och virkning Stickning och virkning Stickning och virkning Fingervirkning Fingervirkning Fingervirkning Rätstickning, virkning med fasta maskor Maskinsömnad Maskinsömnad Maskinsömnad Körkort för symaskin Raksöm, sick-sack Lättare textilarbeten Tryckning, färgning och toning Tryckning, färgning och toning Tryckning, färgning och toning Schabloner Tova Schabloner Tova Schabloner Tova Vävning Vävning Vävning Applikation och lappteknik Applikation och lappteknik Applikation och lappteknik Åk 4 Åk 5 Åk 6 Handsömnad och broderi Handsömnad och broderi Handsömnad och broderi Förstygn, överkaststygn Korsstygn Tråckling Förstygn, överkaststygn Korsstygn Tråckling Plattsömnad Stjälkstygn och kedjestygn Förstygn, överkaststygn Korsstygn Tråckling Plattsömnad Stjälkstygn och kedjestygn Stickning och virkning Stickning och virkning Stickning och virkning Fingervirkning Rätstickning, virkning med fasta maskor Fingervirkning Rätstickning, virkning med fasta maskor Slätstickning, virkning och fasta maskor Maskinsömnad Maskinsömnad Maskinsömnad Körkort för symaskin Raksöm, sick-sack Lättare textilarbeten Raksöm, sick-sack Lättare textilarbeten Trikåsömmar Egna plagg Fingervirkning Rätstickning, virkning med fasta maskor Slätstickning, virkning och fasta maskor Raksöm, sick-sack Lättare textilarbeten Trikåsömmar Egna plagg Tryckning, färgning och toning Tryckning, färgning och toning Tryckning, färgning och toning Schabloner Tova Schabloner Tova Batiktryck Schabloner Tova Batiktryck Vävning Vävning Vävning - Bandgrind Bandgrind
29 Musik åk 1-6 Åk 1 Åk 2 Åk 3 Sång Sång Sång Sånglekar, ramsor, kända och okända barnsånger Körsång Psalmer Tonbildning Sånglekar, ramsor, kända och okända barnsånger Körsång Psalmer Tonbildning Sånglekar, ramsor, kända och okända barnsånger Körsång Psalmer Tonbildning Nationalsånger Traditionella och moderna sånger Gehörsträning Gehörsträning Gehörsträning Skilja mellan hög och låg ton Skilja mellan hög och låg ton Skilja mellan hög och låg ton Känna igen melodier och rytmer i olika sånger Kanon och stämövningar Musiklyssning Musiklyssning Musiklyssning Musiksagor Kända musikstycken Enskilda instrument Musiksagor Kända musikstycken Enskilda instrument Olika sorters musik Musiksagor Kända musikstycken Enskilda instrument Olika sorters musik Rytm och tempo Rytm och tempo Rytm och tempo Ordrytmer Markera pulsen i en grundrytm Ordrytmer Markera pulsen i en grundrytm Rytmer och taktarter Ordrytmer Markera pulsen i en grundrytm Rytmer och taktarter Teori Teori Teori Notsystemet och G-klaven Notsystemet och G-klaven Notsystemet och G-klaven Skapande och rörelse Skapande och rörelse Skapande och rörelse Dramatisera olika djur Ljudcollage Danser Sång- och rörelselekar Dramatisera olika djur Ljudcollage Danser Sång- och rörelselekar Instrument Instrument Instrument Ackompanjemang på rytminstrument och klangspel Ackompanjemang på rytminstrument och klangspel Dramatisera olika djur Ljudcollage Danser Sång- och rörelselekar Egna rytm- och melodikompositioner Ackompanjemang på rytminstrument och klangspel Instrumentspel Åk 4 Åk 5 Åk 6 Sång Sång Sång Sånglekar, ramsor, kända och okända barnsånger Körsång Psalmer Tonbildning Nationalsånger Traditionella och moderna sånger Sånglekar, ramsor, kända och okända barnsånger Körsång Psalmer Tonbildning Nationalsånger Traditionella och moderna sånger Sånglekar, ramsor, kända och okända barnsånger Körsång Psalmer Tonbildning Nationalsånger Traditionella och moderna sånger Gehörsträning Gehörsträning Gehörsträning Skilja mellan hög och låg ton Skilja mellan hög och låg ton Skilja mellan hög och låg ton
30 Känna igen melodier och rytmer i olika sånger Kanon och stämövningar Känna igen melodier och rytmer i olika sånger Kanon och stämövningar Följa linjen i en given melodi Enkla melodi och rytmdiktat Musiklyssning Musiklyssning Musiklyssning Musiksagor Kända musikstycken Enskilda instrument Olika sorters musik Musiksagor Kända musikstycken Enskilda instrument Olika sorters musik Instrumentgrupper i en orkester Känna igen melodier och rytmer i olika sånger Kanon och stämövningar Följa linjen i en given melodi Enkla melodi och rytmdiktat Dur och moll treklanger Musiksagor Kända musikstycken Enskilda instrument Olika sorters musik Instrumentgrupper i en orkester Rytm och tempo Rytm och tempo Rytm och tempo Ordrytmer Markera pulsen i en grundrytm Rytmer och taktarter Ordrytmer Markera pulsen i en grundrytm Rytmer och taktarter Teori Teori Teori Notsystemet och G-klaven Notvärden och pulser Notsystemet och G-klaven Notvärden och pulser Tonarterna, C, G och F-dur Sänkta och höjda toner Olika tempobeteckningar Ordrytmer Markera pulsen i en grundrytm Rytmer och taktarter Notsystemet och G-klaven Notvärden och pulser Tonarterna, C, G och F-dur Sänkta och höjda toner Olika tempobeteckningar Skapande och rörelse Skapande och rörelse Skapande och rörelse Dramatisera olika djur Ljudcollage Danser Sång- och rörelselekar Egna rytm- och melodikompositioner Dramatisera olika djur Ljudcollage Danser Sång- och rörelselekar Egna rytm- och melodikompositioner Instrument Instrument Instrument Ackompanjemang på rytminstrument och klangspel Instrumentspel Enkla ostinaton Ackompanjemang på rytminstrument och klangspel Instrumentspel Enkla ostinaton Dramatisera olika djur Ljudcollage Danser Sång- och rörelselekar Egna rytm- och melodikompositioner Ackompanjemang på rytminstrument och klangspel Instrumentspel Enkla ostinaton Idrott åk 1-6 Åk 1 Åk 2 Åk 3 Idrott Idrott Idrott Krypa, åla, rulla, hoppa och backa Klappa rytmer, plocka saker med tårna Hopprep, ärtpåsar, bollar och tunnband Kullerbyttor, stå på huvudet, hoppa upp på bock, klättra i ribbstolarna och hänga i rep Enkla balans-övningar på linje, på rep och på låg bom Rörelse till musik Samarbetsövningar Krypa, åla, rulla, hoppa och backa Klappa rytmer, plocka saker med tårna Hopprep, ärtpåsar, bollar och tunnband Kullerbyttor, stå på huvudet, hoppa upp på bock, klättra i ribbstolarna och hänga i rep Enkla balansövningar på linje, på rep och på låg bom Rörelse till musik Hjälpa och stöda varandra Krypa, åla, rulla, hoppa och backa Klappa rytmer, plocka saker med tårna Hopprep, ärtpåsar, bollar och tunnband Kullerbyttor, stå på huvudet, hoppa bock, olika plinthopp, klättra i ribbstolar och hänga i rep, fågelbo, kullerbytta i rep Balansövningar på halvhög bom Rörelse till musik, ringlekar, hur känns rytmen Hjälpa och stöda varandra Hälsa, hygien och ergonomi Hälsa, hygien och ergonomi Hälsa, hygien och ergonomi Byta om Rörelser för att stärka benbyggnaden Byta om, duscha Rörelser för att stärka benbyggnaden Stärka kondition, hjärta och andning Byta om, duscha Rörelse för att stärka benbyggnaden Stärka kondition, hjärta och andning Bollspel Bollspel Bollspel Bollövningar med stor och liten boll Bollspel med förenklade regler Bollövningar med stor och liten boll Bollspel med förenklade regler Bollövningar med stor och liten boll Bollspel med förenklade regler
31 Dans och rytmik Dans och rytmik Dans och rytmik Sånglekar och ringlekar Sånglekar och ringlekar Sånglekar och ringlekar Friidrott Friidrott Friidrott Löpning: långa och korta sträckor Hopp: längd och höjd Kast: bollövningar och kula Löpning: långa och korta sträckor Hopp: längd och höjd Kast: bollövningar och kula Löpning: långa och korta sträckor Hopp: längd och höjd Kast: bollövningar och kula Orientering Orientering Orientering Röra sig i skogen Kartans färger Hur ser en kontroll ut? Enkla karttecken Röra sig i skogen Kartans färger Hur ser en kontroll ut? Enkla karttecken Lek Lek Lek Rörelselekar Samarbetslekar Reaktionslekar Konditionslekar Rörelselekar Samarbetslekar Reaktionslekar Konditionslekar Simning Simning Simning Vattenvaneövningar Olika simsätt Lekar Vattenvaneövningar Olika simsätt Lekar Röra sig i skogen Kartans färger Karttecken Ritar av skolgården Rutt orientering Rörelselekar Samarbetslekar Reaktionslekar Konditionslekar Olika simsätt Hoppa, dyka och badvett Skidåkning Skidåkning Skidåkning Lekar och balansövningar Teknikövningar i olika terrängtyper Lekar och balansövningar Teknikövningar i olika terrängtyper Lekar och balansövningar Teknikövningar i olika terrängtyper Skridsko Skridsko Skridsko Åkteknik Enkla balansövningar Figuråkning Lekar och isspel Säkerhetsfrågor Åkteknik Balansövningar Lekar Åkteknik Balansövningar Lekar Åk 4 Åk 5 Åk 6 Idrott Idrott Idrott Hoppserier, springa Fotövningar Hopprep, ärtpåsar, bollar och tunnband Kullerbyttor, stå på huvudet, hoppa bock, olika plinthopp, klättra i ribbstolar och hänga i rep, fågelbo, kullerbytta i rep Balansövningar på halvhög bom Rörelse till musik, ringlekar, hur känns rytmen Hjälpa och uppmuntra Hoppserier, springa Fotövningar Hopprep, ärtpåsar, bollar och tunnband Kullerbyttor, stå på huvudet, hoppa bock, olika plinthopp, klättra i ribbstolar och hänga i rep, fågelbo, kullerbytta i rep Balansövningar på hög bom, balansplatta på ett ben, blunda Aeorobic och dans Hjälpa och uppmuntra Hoppserier, springa Fotövningar Hopprep, ärtpåsar, bollar och tunnband Kullerbyttor, stå på huvudet, hoppa bock, olika plinthopp, klättra i ribbstolar och hänga i rep, fågelbo, kullerbytta i rep Balansövningar på hög bom, balansplatta på ett ben, blunda Aeorobic och dans Hjälpa och uppmuntra Hälsa, hygien och ergonomi Hälsa, hygien och ergonomi Hälsa, hygien och ergonomi Byta om, duscha Rörelser för att stärka benbyggnaden Stärka kondition, hjärta och andning Uppvärmning och stretching Kroppens påverkan av motion Klädsel, utrustning, kost och vila Droger Bollspel Bollspel Bollspel Bollövningar Spel med regler, teknik och övningar Bollövningar Spel med regler, teknik och övningar Uppvärmning och stretching Kroppens påverkan av motion Klädsel, utrustning, kost och vila Droger Bollövningar Spel med regler, teknik och övningar
MATEMATIK. Åk 1 Åk 2. Naturliga tal Naturliga tal Större än, mindre än, lika med
MATEMATIK Åk 1 Åk 2 Naturliga tal 0-100 Naturliga tal 0-100 Talföljd Talföljd Tiokamrater Större än, mindre än, lika med Större än, mindre än, lika med Positionssystemet Sifferskrivning Talskrivning Add.
Läs merMål, värderingar och verksamhetsidé.3 Stödundervisning 4 Specialundervisning 4 Elevvård..4
Innehållsförteckning Mål, värderingar och verksamhetsidé.3 Stödundervisning 4 Specialundervisning 4 Elevvård..4 Lärarnas arbetssätt och metoder..5 Samarbete mellan skola och hem 8 Samarbete skola-daghem....8
Läs merUppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se.
Matematik Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se. ADDITION, SUBTRAKTION, DIVISION OCH MULTIPLIKATION.
Läs merARBETSPLAN MATEMATIK
ARBETSPLAN MATEMATIK Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera
Läs merkunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri
Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk F-1 Stor-liten, framför - bakom, större än osv. kunna visa att du förstår ordens förhållande till varandra, tex. med hjälp av olika saker eller genom
Läs merSociala strävansmål. De två övergripande områdena är: Normer och värderingar Ansvar och inflytande
Skolans kunskapsmål I läroplanen, Lpo 94, finns kunskapsmålen för grundskolans undervisning beskrivna. Läroplanen anger dessa mål för år 5 och 9, men visar inte vilka detaljkunskaper eleverna ska uppnå.
Läs merEngelska... 2. Matematik... 3. Svenska... 4. Svenska som andraspråk... 5. Idrott och hälsa... 6. Musik... 7. Biologi... 7. Fysik... 8. Kemi...
2010-08-23 Lokal kursplan år 4 Engelska... 2 Matematik... 3 Svenska... 4 Svenska som andraspråk... 5 Idrott och hälsa... 6 Musik... 7 Biologi... 7 Fysik... 8 Kemi... 8 Slöjd... 9 Geografi... 10 Historia...
Läs merLokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde
Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde MÅL Att eleverna ska få möjligheter att tillgodogöra sig de matematiska kunskaper som krävs för att uppnå kursplanens mål. Att eleverna ges en varierande
Läs merStudieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning
Moment Begreppsbildning Mätningar och enheter Algebra och ekvationer Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen känna igen naturliga tal kunna positiva heltal:
Läs merBagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:
Matematik 1-5 Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och
Läs merMatematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer
Matematik Steg: Bas ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och enkla tal i talområdet 0-10 bråk- och decimalform ordningstal upp till 5 ha en grundläggande rumsuppfattning och kunna
Läs merLokala arbetsplaner Stoby skola
Lokala arbetsplaner Stoby skola Rev. 080326 Innehållsförteckning Lokala arbetsplaner Stoby skola... 1... 1 Lokal arbetsplan Engelska... 3 År 1...3 År 2...3 År 3...3 År 4-5...4 Lokal arbetsplan Matematik...
Läs merMatematik... 2. Svenska... 4. Svenska som andraspråk... 5. Idrott och hälsa... 6. Musik... 7. Biologi... 7. Fysik... 8. Kemi... 8. Geografi...
2010-08-23 Lokal kursplan år 2 Matematik... 2 Svenska... 4 Svenska som andraspråk... 5 Idrott och hälsa... 6 Musik... 7 Biologi... 7 Fysik... 8 Kemi... 8 Geografi... 9 Historia... 9 Religion... 10 Samhällskunskap...
Läs merK U L L T O R P S S K O L A
N K U L L T O R P S S K O L A KUNSKAPSMÅL ÅR 3 För att Du som förälder ska veta vad läroplanen kräver att eleverna ska lära sig i skolan har vi sammanställt detta häfte som innehåller mål för år 3 framtagna
Läs merLokal studieplan matematik åk 1-3
Lokal studieplan matematik åk 1-3 Kunskaps område Taluppfat tning och tals användni ng Centralt Innehåll Kunskapskrav Moment Åk1 Moment Åk2 Moment Åk3 Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen
Läs merLokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass
Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24 Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass 1 Mål att sträva mot Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven S11 utvecklar intresse för matematik
Läs merKursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5
Kursplan i svenska En av skolans viktigaste uppgifter är att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Skolans undervisning ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla sina färdigheter
Läs mer7F Ma Planering v2-7: Geometri
7F Ma Planering v2-7: Geometri Arbetsform under en vecka: Måndagar (50 min): Genomgång av gemensamma svårigheter i begrepp och metoder. Arbete i grupp med begrepp och metoder. Läxa (30 min): Läsa på anteckningar
Läs merMatematik Svenska Svenska som andraspråk Idrott och hälsa Musik Biologi Fysik Kemi Geografi...
2010-08-23 Lokal kursplan år 1 Matematik... 2 Svenska... 4 Svenska som andraspråk... 5 Idrott och hälsa... 6 Musik... 7 Biologi... 8 Fysik... 8 Kemi... 8 Geografi... 9 Historia... 9 Religion... 9 Samhällskunskap...
Läs merKunskapsmål. F 3 Lilla Järnåkra/Vegaskolan, Lund. Mål att uppnå i slutet av det tredje skolåret. Bild. Engelska. Svenska Svenska som andraspråk
Bild Svenska Svenska som andraspråk Engelska Matematik Kunskapsmål F 3 Lilla Järnåkra/Vegaskolan, Lund NO S0 Idrott & Hälsa Musik Mål att uppnå i slutet av det tredje skolåret Mer information, se www.skolverket.se
Läs merMål årskurs 4, vårterminen 2013
Mål årskurs 4, vårterminen 2013 Matematik: osäker säker Vara säker på taluppfattning 0-10 000 och förstå positionssystemet. Kunna avläsa och ordna tal efter storlek och sätta ut tal på en tallinje. Kunna
Läs merTorskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning
Torskolan i Torsås Mars 2007 Matematik Kriterier för betyget godkänd Metoder: Arbetssätt Ta ansvar för sin egen inlärning. Göra läxor. Utnyttja lektionstiden (lyssna, arbeta). Utnyttja den hjälp/stöd som
Läs mer8F Ma Planering v2-7 - Geometri
8F Ma Planering v2-7 - Geometri Arbetsform under en vecka: Tisdagar (50 min): Genomgång av gemensamma svårigheter i begrepp och metoder. Arbete i grupp med begrepp och metoder. Läxa (30 min): Läsa på anteckningar
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING Bilagor:
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Mål, värderingar och verksamhetsidé 3 Trivselregler. 4 Samarbete.. 4 Samarbete skola hem 4 Samarbete Prästkragen Rangsby GHS. 5 Undervisningsarrangemang..5 Tyngdpunktsområden under
Läs merLokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning
Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Eleven skall år 1 Begrepp Jämförelse- och storleksord, t.ex. stor, större, störst. Positionssystemet
Läs merDetta är kunskapsmål. Vi kommer att markera i dokumentet allt eftersom målen uppnås.
Detta är kunskapsmål. Vi kommer att markera i dokumentet allt eftersom målen uppnås. Matematik Engelska Svenska Idrott Bild Kunskapsmål för elever i År 1-5 Österskolan Musik NO Livskunskap SO Mål att uppnå
Läs merEngelska... 2. Svenska... 6. Svenska som andraspråk... 7. Idrott och hälsa... 8. Musik... 9. Biologi... 10. Fysik... 11. Kemi... 11. Slöjd...
2010-08-23 Lokal kursplan år 3 Engelska... 2 Svenska... 6 Svenska som andraspråk... 7 Idrott och hälsa... 8 Musik... 9 Biologi... 10 Fysik... 11 Kemi... 11 Slöjd... 12 Geografi... 13 Historia... 13 Religion...
Läs merSTRÄVANSMÅL VISÄTTRASKOLAN - FÖRSKOLEKLASS
STRÄVANSMÅL VISÄTTRASKOLAN - FÖRSKOLEKLASS Svenska - Språkutvecklande Vi arbetar med slingerpedagogik och Bornholms modellen vägen till läsning. Detta med utgångspunkt från rim, meningar, ord, stavelser
Läs mer9E Ma Planering v2-7 - Geometri
9E Ma Planering v2-7 - Geometri Arbetsform under en vecka: Måndagar (50 min): Genomgång av gemensamma svårigheter i begrepp och metoder. Arbete i grupp med begrepp och metoder. Läxa (45 min): Läsa på anteckningar
Läs merMattestegens matematik
höst Decimaltal pengar kr 0 öre,0 kr Rita 0,0 kr på olika sätt. räkna,0,0 storleksordna decimaltal Sub för lite av två talsorter 7 00 0 tallinjer heltal 0 0 Add med tiotalsövergångar 0 7 00 0 Sub för lite
Läs merKursplaner. Uppnåendemål För år 3 resp år 5 eller 6
Kursplaner Uppnåendemål För år 3 resp år 5 eller 6 Innehåll Inledning s. 3 Bild s. 4 Biologi s. 5-6 Engelska s. 7 Fysik s. 8-9 Geografi s. 10 Historia s. 11 Idrott och hälsa s. 12 Kemi s. 13 Matematik
Läs merStavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper.
Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper. Lokala mål Tala och lyssna: Jag kan lyssna och förstå
Läs merKursplan i svenska 2006-09-25. Skriva. Förskoleklass Skriva sitt namn Spåra och rita mönster Träna skrivriktning Träna pennfattning
Kursplan i svenska 2006-09-25 Skriva Skriva sitt namn Spåra och rita mönster Träna skrivriktning Träna pennfattning Skolår 1 Arbeta med bokstäver Rim och ramsor Skriva dagbok Skriva enkla sagor Känna till
Läs merSvenska Läsa
Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika
Läs merLokal planering år 1-3
Lokal planering år 1-3 MÅL FÖR ÄMNET HISTORIA Åk 1: Livet förr och nu. Åk 2: Berättelser om Gudar och hjältar inom nordisk och antik mytologi. Åk 3: Hemortens och Skånes historia. Forntiden. MÅL FÖR ÄMNET
Läs merVad jag ska kunna! Åk 2
Matematik Taluppfattning HT Taluppfattning Jag kan skriva talens grannar upp till 50. Jag kan läsa av tal som visas på olika sätt upp till 50, t.ex. pengar. Jag kan markera ut rätt tal på tallinjen upp
Läs merRöda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment:
Röda tråden i svenska för F-6 Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Varje delmoment innehåller olika arbetsområden. Delmomenten rymmer i sin tur olika arbetsområden. Dessa arbetsområden
Läs merSödervångskolans mål i matematik
Södervångskolans mål i matematik Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det första skolåret beträffande tal och taluppfattning kunna läsa av en tallinje mellan 0-20 kunna läsa och ramsräka tal
Läs merOm LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik Övergripande Mål: formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband
Läs merFörskola 1-5år Mål Riktlinjer
Förskola 1-5år Mål Förskolan ska sträva efter: Att ge barnet ett rikt och välfungerande språk Att barnen kan lyssna på sagor, återberätta, skapa egna berättelser, dramatisera och beskriva bilder Att öva
Läs merRöda tråden. Skyttorps skola, Vattholmaskolan, Pluggparadiset, Storvretaskolan och Ärentunaskolan Reviderad:
Matematik Åk 1 Åk 2 Åk 3 Taluppfattning och tals användning. Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur det kan användas för att ange antal och ordning. Kunna läsa och skriva
Läs merOCKELBO KOMMUN. Kunskapsstege År 2 2009-10-13
OCKELBO KOMMUN Kunskapsstege År 2 2009-10-13 1 Kunskapsstege år 2 Matematik Utbildningen i matematik syftar till att utveckla elevens intresse för matematik och möjligheter att kommunicera med matematikens
Läs merFostran och undervisning samt tyngdpunktsområden under läsåret
LÄSÅRSPLANEN FÖR ISNÄS SKOLA OCH FÖRSKOLA 2012-2013 Behandling: Personalmöte 13.08.2012 Direktionen 01.10.2012 Underskrifter: Isnäs, 01.10.2012 Mikael von Martens direktionsordförande Laura Ståhl tf. föreståndare
Läs merkan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt
Lokal pedagogisk planering Matematik år 2 Syfte Undervisningen i matematikämnet ska syfta till att eleverna ska utveckla kunskaper om matematik och visa intresse och tilltro till sin förmåga att använda
Läs merArbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2016/2017
Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2016/2017 Gruppens sammansättning Vi har 10 barn, 8 flickor och 2 pojkar 1 barn födda 15 3 barn födda 14 1 barn födda 13 4 barn födda 12 1 barn födda 11
Läs merÄmnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven
Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven (2009-05-14) Namn Utarbetad under läsåret 08/09 Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik
Läs merLgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6
Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla förmågan att De matematiska förmågor
Läs merBegrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal.
MATEMATIK ÅR1 MÅL Begrepps- och taluppfattning Kunna talbildsuppfattning, 0-10 EXEMPEL Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal. Kunna
Läs merRÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK
RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK 5 F-KLASS TALUPPFATTNING ALGEBRA Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas Matematiska likheter och likhetstecknets
Läs merMatematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP
Geometri Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, - använda och analysera begrepp
Läs merMatematik F- 6 Checklista för matematik K L A R A T Begreppsbildning år år år år år år år Kunna ord om: F 1 2 3 4 5 6 storlek ex störst, minst antal ex flera, färre volym ex mest, minst vikt ex tyngst,
Läs merSträvansmål för Förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål förskoleklass Taluppfattning
Strävansmål för Förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål Taluppfattning Kunna skriva siffrorna Kunna uppräkning 1-100 Kunna nedräkning 10-0 Kunna ordningstalen upp till 10
Läs merMatematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal
Matematik Mål att sträva mot Vi strävar mot att varje elev ska utveckla intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik utveckla sin förmåga att
Läs merEngelska... 2. Matematik... 3. Svenska... 4. Svenska som andraspråk... 5. Idrott och hälsa... 6. Moderna språk... 7. Musik... 8. Biologi...
2010-08-23 Lokal kursplan år 6 Engelska... 2 Matematik... 3 Svenska... 4 Svenska som andraspråk... 5 Idrott och hälsa... 6 Moderna språk... 7 Musik... 8 Biologi... 9 Fysik... 10 Kemi... 11 Slöjd... 12
Läs merSvenska mål och kriterier
Svenska mål och kriterier Mål att sträva mot Vi strävar mot att varje elev ska - utveckla sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse. - utveckla
Läs merMatematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping
Enhet 591 Ekholmen Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping Fakta Förståelse Färdighet Förtrogenhet De olika formerna samspelar och utgör varandras förutsättningar. För att
Läs merSKOLA INLEDNING. Vägledning
SKOLA SKOLA SKOLA Vägledning Avsnittet berör det åländska skolsystemet. Grundskolan står i fokus, eftersom den är obligatorisk för alla barn. Bland annat presenteras undervisningsämnena, elev-, lärar-
Läs merha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform.
1 (6) 2005-08-15 Matematik, år 9 Mål för betyget Godkänd Beroende på arbetssätt och arbetsmaterial kan det vara svårt att dela upp dessa uppnående mål mellan skolår 8 och skolår 9. För att uppnå godkänd
Läs merMål som eleverna skall ha uppnått i slutet av femte skolåret Eleverna skall:
SVENSKA - SPRÅKUTVECKLING Med språkutveckling menar vi: Genom språket sker kommunikation och samarbete med andra. Svenskämnet syftar till att tillsammans med andra ämnen i skolan utveckla elevernas kommunikationsförmåga,
Läs mer"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik"
"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik" Grundskola 4 6 1 LPP för hela läsåret med tillhörande kunskapskrav i matrisform Skapad 2016-08-17 av Charlotte Steinwig i Lerbäckskolan 4-6, Lund Grundskolor
Läs merEleven skall kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker,
BILD kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker, kunna använda egna och andras bilder för att berätta, beskriva eller förklara, ha grundläggande förmåga att granska och
Läs merStorvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5
2010-11-01 Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5 Skolan skall i sin undervisning sträva efter att eleven : utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den
Läs merENGELSKA. Årskurs Mål att uppnå Eleven skall:
1 SKOLHAGENSKOLAN, TÄBY OMDÖMESKRITERIER 2006-06-15 ENGELSKA Årskurs 6 Mål att uppnå Eleven skall: LYSSNA, TALA Förstå tydligt och enkelt tal samt enkla texter och berättelser. Kunna delta aktivt i enkla
Läs merGrovplanering för Strålsnäs förskola. Hösten 2011
Grovplanering för Strålsnäs förskola Utifrån Läroplan för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Hösten 2011 Oktober 2011; Anna Bratz, Britt Thudén, Helené Svanström, Maria Lööke, Anita Andersson, Åsa Holm,
Läs merLokala mål i matematik
Lokala mål i matematik År 6 År 7 År 8 År 9 Taluppfattning (aritmetik) förstår positionssystemets uppbyggnad med decimaler ex: kan skriva givna tal adderar decimaltal ex: 15,6 + 3,87 subtraherar decimaltal
Läs merBild Förskoleklass 2012-08-20
Bild Bildframställning Framställning av berättande bilder, till exempel sagobilder. Teckning, måleri, modellering och konstruktion. Redskap för bildframställning Olika element som bygger upp bild: färg,
Läs merMa7-Per: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.
Ma7-Per: Geometri Det tredje arbetsområdet handlar om geometri. Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda
Läs merCentralt innehåll och arbetsformer höstterminen Årskurs två Gamla Uppsala skola
Centralt innehåll och arbetsformer höstterminen 2015 Årskurs två Gamla Uppsala skola NO ht 2015 Centralt innehåll i Lgr 11: Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas
Läs merMÅLÖVERSIKT NORMER & VÄRDEN, SVENSKA, MATEMATIK, ENGELSKA
MÅLÖVERSIKT NORMER & VÄRDEN, SVENSKA, MATEMATIK, ENGELSKA Målöversikt Normer & Värden SJÄLVKÄNSLA/SAMSPEL -Känner tillit och trygghet bland olika vuxna. -Känner trygghet bland barn. -Tar kontakt med jämnåriga
Läs merPedagogisk planering Svenska åk 2
Pedagogisk planering Svenska åk 2 Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk samt sin förmåga att uttrycka
Läs mer5.6 MATEMATIK. Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr 16.1.2004
5.6 MATEMATIK Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr 16.1.2004 Undervisningen i matematik skall hos eleverna utveckla det matematiska tänkandet, ge matematiska begrepp samt de mest använda lösningsmetoderna.
Läs merGrovplanering 2012/2013 BILD
Grovplanering 2012/2013 BILD Teckna, måla och modellera. Vi använder material som t.ex. papper och lera samt verktyg för olika tekniker. Fotografering och överföring av bilder med hjälp av datorprogram.
Läs merMatematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP
Geometri Syftet undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera och lösa problem hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, - använda och analysera begrepp och samband
Läs merMålkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll.
ÖREBRO MATEMATIK, ÅR 3 1(5) Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll Eleven kan uttrycka sig muntligt, skriftligt och i handling på ett begripligt sätt med hjälp av vardagligt språk,
Läs merSammanfattningar Matematikboken X
Sammanfattningar Matematikboken X KAPITEL 1 TAL OCH RÄKNING Naturliga tal Med naturliga tal menas talen 0, 1,,, Jämna tal 0,,, 6, 8 Udda tal 1,,, 7 Tallinje Koordinater En tallinje kan t ex användas för
Läs merMATEMATIK 3.5 MATEMATIK
3.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk
Läs merCAS-vuxenutbildning för dig
SÄRVUX- värmdö CAS-vuxenutbildning för dig Särskild utbildning för vuxna Särvux Värmdö är kommunens vuxenutbildning för dig som är över 20 år och har inlärningssvårigheter som beror på utvecklingsstörning
Läs merKursplan i svenska som andra språk på Alsalamskolan enligt kursplan 2011
Kursplan i svenska som andra språk på Alsalamskolan enligt kursplan 2011 Målen för år 1 Eleven skall kunna: alla bokstäver alla bokstavsljud läsa korta frekventa ordbilder utan att ljuda ljuda korta ord
Läs merCentralt innehåll. I årskurs 1.3
3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.
Läs merÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN
1(6) Förskoleklass mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få fonologisk medvetenhet känna lust att lära genom att LÄSA få möjlighet till att LYSSNA, TALA och BERÄTTA utveckla
Läs merArbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2012/2013
Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan läsåret 2012/2013 Organisation Personal Rektor: Gunilla Falk. Förskollärare: Sofia Gladewitz 100% och Helena Fridsson 70%. Övrig personal: Ulrika Bergman
Läs merVerksamhetsplan för Tessjö förskola
Verksamhetsplan för Tessjö förskola 2012-13 Fostran och undervisning I Tessjö förskola vill vi främja det goda sociala samspelet. Eleverna skall lära sej respektera varandra oberoende av deras olikheter.
Läs merArbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2017/2018
Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2017/2018 Gruppens sammansättning Vi har 11 barn, 8 flickor och 3 pojkar 2 barn födda 16 1 barn födda 15 3 barn födda 14 1 barn födda 13 4 barn födda 12
Läs merMatematikplanering 3 geometri HT-12 VT-13 7 a KON
Matematikplanering 3 geometri HT-12 VT-13 7 a KON MÅL Grundkurs Mäta (med gradskiva) och beräkna vinklar Känna till triangelns vinkelsumma och använda den för att räkna ut vinklar Kunna namnen på några
Läs merArbetsblad 1. Addition och subtraktion i flera steg 1 524 + 162 = 2 374 + 424 = 3 762 + 218 = 4 257 + 431 = 5 287 + 372 = 6 415 + 194 = 7 665 58 =
Arbetsblad NAMN: Addition och subtraktion i flera steg + 3 + 3 + + 3 + 3 + 9 3 3 9 9 9 39 3 3 + 39 3 + 99 0 3 Kopiering tillåten Matematikboken Författarna och Liber AB Arbetsblad Addition och subtraktion
Läs merOm LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs merArbetsplan - turkiska.
Arbetsplan - turkiska. Lokal arbetsplan för Förskoleklass till Årskurs 9 Modersmålets mål är att eleven ska tala aktivt, skriva och läsa med förståelse. Min planering baserar på tema. Jag har turkiska
Läs merHammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk
Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Skriva alfabetets bokstavsformer t.ex. genom att forma eller att skriva bokstaven skriva sitt eget namn forma varje bokstav samt skriva samman bokstäver
Läs merExtramaterial till Start Matematik
EXTRAMATERIAL Extramaterial till Start Matematik Detta material innehåller diagnoser och facit till alla kapitel. Extramaterial till Start matematik 47-11601-0 Liber AB Får kopieras 1 70 Innehållsförteckning
Läs merArbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem
Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem Gruppens sammansättning Vi har 12 barn, 10 flickor och 2 pojkar 3 barn födda 14 1 barn födda 13 4 barn födda 12 1 barn födda 11 3 barn födda 10 Personal
Läs merVälkommen till föräldramöte. Åk 4B
Välkommen till föräldramöte Åk 4B Dagordning Val av sekreterare Genomgång av dagordning Paviljongen Grovplaneringar Bloggen Utflykter Övrig info Klassföräldrar/klassresa Övriga frågor Paviljongen Hur har
Läs merMediafostran och användandet av nya kommunikativa redskap påbörjas redan på nybörjarstadiet.
BILAGA: REVIDERAD LÄROPLAN I LÄROÄMNET MODERSMÅL OCH LITTERATUR Språket är av avgörande betydelse för all form av inlärning. Språkinlärningen är en fortlöpande process, och därför är modersmålsinlärningen
Läs merSvenska årskurs 3. Kommentarer till individuell utvecklingsplan, IUP. utvecklas. Läsa och skriva Jag kan läsa och förstå olika texter.
Svenska årskurs 3 Kunskapskrav Läsa och skriva Jag kan läsa och förstå olika texter. Uppnått Behöver Kommentarer till individuell utvecklingsplan, IUP Jag skriver fakta och berättande texter anpassade
Läs merLäroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.
Läroplanens mål Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Mål att sträva mot är det som styr planeringen av undervisningen och gäller för alla årskurser.
Läs mer22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:
SMID Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Matematik 3hp Studenter i inriktningen GSME 22,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 12-08-30 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga Totalt antal poäng på
Läs merPlaneringsstöd. Kunskapskrav i fokus
Planeringsstöd Kunskapskrav i fokus Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser. Du berättar på ett enkelt sätt
Läs merkänner igen ordbilder (skyltar) ser skillnad på ord med olika längd och som börjar på samma bokstav (bi-bil)
Svenska F-2 utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på gen hand och av eget intresse...utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av...utvecklar sin förmåga
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs mer