Kompletterande handlingar till BHUs sammanträde 23 juni 2011

Sida 1(1) Datum 2011-06-17 Till ledamöterna i Beredningen för hållbar utveckling Kompletterande handlingar till BHUs sammanträde 23 juni 2011 Översänder kompletterande handlingar till BHUs sammanträde 23 juni enligt nedan: Ärende 13 1. PM: Utredning om investeringsbehov för slussarna i Trollhätte kanal 2. Vänersjöfarten i framtiden - en stråkstudie UTKAST till utredningsprogram och kostnader 2011-05-18 reviderat 2011-06-1 3. PM ang brohöjder i Göta Älv (Götaälvbron), Fyrbodals kommunalförbund Ärende 15 a. 1. Förslag till sammanträdestider för BHU 2012 Vänliga hälsningar Lennart Löfgren POSTADRESS: Regionens Hus 462 80 Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Torget TELEFON: 0521-27 57 00 HEMSIDA: www.vgregion.se E-POST: post@vgregion.se

Ärende nr 13

REGIONUTVECKLING Infrastruktur och kollektivtrafik PM 2011-06-16 Till BHU Utredning om investeringsbehov för slussarna i Trollhätte kanal I utskickade handlingar till BHU finns en PM (ärende 13) som härmed kompletteras med förslag till utredningsprogram och förslag till ställningstagande på mötet den 23e. Vi har endast haft ett tillfälle att tillsammans med trafikverket och Region Värmland ta del av och diskutera förslaget till utredningsprogram. Det framhölls då att projektet berör många intressen och intressenter, att det behövs ett öppet och processinriktat arbete, att näringslivs- och brukarintressena behöver få komma till tals under arbetet. Vidare diskuterades arbetsinnehåll, tidplan, förslag till organisation och finansiering. Vi behöver efter BHU s möte ge en återkoppling vad gäller vad gäller dessa frågor. Förslaget innebär bl a att projektet bedrivs t o m 2012 och att parterna (VGR, Region Värmland och Trv) tillsammans skjuter till 4,1 mnkr exkl betydande egna arbetsinsatser från Trv. Utredningsprogrammet framgår av bilaga och här får diskussionen på BHU utvisa om det behövs några ändringar. En specifik frågeställning handlar om hur växande behov av trafik över älven i Göteborg inkl ny Göta älvbro kan förenas med en fungerande Vänersjöfart. Vad gäller organisation har vi inom VGR diskuterat möjligheten att låta styrgruppen bestå av några få politiska företrädare plus representanter för Trv och Sjöfartsverket. Västra Götalandsregionen skulle exempelvis kunna representeras av en företrädare för respektive Göteborgs Stad, endera Fyrbodals eller Skaraborgs kommunalförbund och regionen. Tillsammans med Region Värmland har vi markerat att vi vill att företrädare för både Handelskamrarna och Vänerns Näringslivsråd ska erbjudas ingå i en referensgrupp som kan följa projektet. En skrivelse från Fyrbodals kommunalförbund bifogas. Förslag till BHU s ställningstagande och inspel - förslag till tidplan och finansiering tillstyrks - förslag till utredningsprogram tillstyrks med förslag till ändringar??? Postadress Besöksadress Telefon Telefax Regionens Hus N Hamngatan 14 031-63 09 47 031-63 09 70 Box 1091 Mb 0703-20 63 58 E-post rolf.thor@vgregion.se 405 23 Göteborg

- VGR föreslås i styrgruppen representeras av??? REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Bertil Törsäter Rolf Thor

Vänersjöfarten i framtiden - en stråkstudie UTKAST till utredningsprogram och kostnader 2011-05-18 reviderat 2011-06-14 Stråkstudie Götaälv Vänerhamn Uppdrag I samarbete mellan Västra Götalandsregionen, Region Värmland och Trafikverket Region Väst utförs en trafikslagsövergripande studie av godstrafiken på Göta älv och Vänerhamnar, samt förutsättningar för sjöfarten i framtiden och investeringsbehov. Slussarna i Trollhättekanal är i behov av större ombyggnader, alternativt byggs nya slussar i närheten. Nuvarande slussar bedöms ha en livslängd fram till ca 2030. Investeringsbehovet är beräknat till knappt 3 miljarder kronor i nuvarande penningvärde. Behovet av större slussar får ingå i utredningen. I studien ingår att belysa och analysera alternativa transportmöjligheter i framtiden. Trafikverket åtar sig att leda utredningsarbetet om Götaälvs framtid som godstransportled, kommande investeringsbehov bl a i slussar och annan drift, samt konflikter med andra trafikslag som passerar älven via broar som kräver öppningar. I stråket ställs nationella trafikstråk och investeringsbehov mot regionala utvecklingsmål för näringslivet bl a kring Vänern samt stadsutveckling kring älven i centrala Göteborg. Götaälvdalen är ett skredkänsligt stråk och stora förstärkningsarbeten krävs i anslutning till E45 och Nordlänken. Riskanalyser av fartygstrafiken och alternativen bör ingå i en samlad analys. Götaälv är också vattentäkt för Göteborgs invånare. Studien bör också hantera hur vattenkvaliteten som dricksvatten kan säkerställas och om konflikter finns med fortsatt fartygstrafik. Bakgrund Vänersjöfarten fraktar år 2010, 2000 000 ton gods, primärt bulklast. Volymerna har minskat de senaste 10 åren successivt från en nivå om 2 800 000 ton per år.

Avgiftspliktiga godsvolymer Vänern, 1 000 ton 2 900 2 700 2 500 2 300 2 100 1 900 1 700 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 prognos 2010 Källa: Sjöfartsverket De största fartygen lastar ca 4000 ton (Vänermax). Max tillåten storlek på fartyg i slussarna (inom parentes efter särskilt tillstånd): Max längd = 87 m (89 m) Max bredd = 12,6 m (13,4 m) Max djup = 4,7 m (5,4 m) Källa: Sjöfartsverket [1] Antalet handelsfartyg som passerar Götaälvbron var 2009 i medeltal 4,4 per dygn och med en spridning mellan 0 och 11 stycken per dygn. För knappt hälften av handelsfartygen krävs öppning av Götaälvbron. Registrerade lastfartygspassager vid Göta älvbron 2006-2010 2500 2000 2060 2037 1927 1589 1689 1500 958 950 772 603 647 lastfartygspassager med broöppning 1000 lastfartygspassager utan broöppning 500 1102 1087 1155 986 1042 0 2006 2007 2008 2009 2010 K:\uppdrag11\163409\16-prj\04-bsk\M-Mark och Trafik\Älvtrafik\GÄBsammanst2008-2010.pptx Antalet broöppningar har enligt Trafikkontoret i Göteborg minskat till ca 1/3 mellan 2002 och 2010. Cirka 50 % av öppningarna är mellan kl 06 och 18.

GÖTA ÄLVBRONS ÖPPNINGAR 2002 2010 2500 2329 2175 2000 1656 1500 1000 1190 1113 974 807 835 500 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Andelbroöppningar 06:00-18:00 2007 49 % 2008 51 % 2009 54 % 2010 51 % Källor: 2002 2006 Götaälvbron broöppningar 2002-2006, rapport 3:2007 Trafikkontoret Göteborgs Stad 2007 Sjöfarten på Göta älv, meddelande 3:2009 Trafikkontoret Göteborgs Stad 2008 2009 Sammanställning av COWI AB K:\uppdrag11\163409\16-prj\04-bsk\M-Mark och Trafik\Älvtrafik\GÄBsammanst 2008-2010.pptx Göta älv, tillsammans med Trollhättekanal, är 82 km lång mellan Göteborg och Vänern. Nivåskillnaden på totalt 44 m klaras av sex slussar, en vid Lilla Edet på 6 m, fyra slussar vid Trollhättan på totalt 32 m och en vid Brinkebergskulle på ca 6 m. Körtiden mellan Vänern och Göteborg varierar mellan 7 10 timmar. En slussning tar cirka 1 timma. På sträckan Göteborg - Vänern finns totalt 12 st broar, 9 öppningsbara och 3 st fasta. Därutöver planeras en öppningsbar gång- och cykelbro i Göteborg. För broarna gäller följande segelfria höjder (Sjöfartsverket [1]) och farledsbredder: Göteborg - Vänern Segelfri Farledsbredd Anmärkning höjd Älvsborgsbron (fast bro) 45,0 m Göta älvbron, klaffspann sidospann 19,5 m 18,5 m 20 m 27 m Marieholmsbron, jvg bro 5,8 m 22,5 m Svängbro två farleder. 6,8 m över MW Angeredsbron (fast bro) 47,0 m Jordfallsbron, Bohus 11,0 m 40 m Lilla Edet bron, Lilla Edet 10,0 m 26 m Klaffbron, Trollhättan 3,5 m 30 m Järnvägsbron, Trollhättan 2,8 m 30 m Lyftbro 27,0 m i lyft läge Stallbackabron (fast bro) 28,0 m Gropbron, Vänersborg 4,0 m 30 m Järnvägsbron, Vänersborg 2,0 m 30 m Dalbobron, Vänersborg 15,5 17,0 m 30 m Nordre älv/ Kungälv Landvägsbron, Kungälv Motorvägsbron (fast) Järnvägsbron, Ytterby (fast) Segelfri höjd 5,2 m 12,5 m 12,5 m Ev alternativ farled som kräver stora investeringar

Den segelfria höjden på Göta älv är således max 27 m vilket också gäller som min avstånd för passerande kraftledningar. För fritidsbåtar genom Göta Kanal begränsas den segelfria höjden till 22 m vid passage under Norsholmsbron där E4:an korsar kanalen. Vid en segelfrihöjd om ca 13 meter kan i princip 100 % av tur- och charterbåtarna passera utan broöppning. Sjöfarten längs Götaälv till hamnar i Vänern har under några år varit föremål för diskussioner och utredningar. I horisonten (innan 2030) finns behov av miljardinvesteringar i slussarna längs älven för att säkra dess drift. Från sjöfarten har också väckts frågan om längre och bredare slussar för större fartyg. Den samhällsekonomiska kalkyl som gjorts av sjöfartsverket visar på negativ nettonuvärdeskvot. I denna analys saknas en studie hur transporterna kan ske via andra trafikslag och eventuella investeringsbehov i dessa trafikslag. I närtid finns beslut kring brohöjd ca 6 m för ytterligare en järnvägsbro vid Marieholm som krävs för att öka kapaciteten längs Hamnbana till Göteborgs hamn och Bohusbanan genom Bohuslän till Strömstad. Hamnbanan har de senaste 10 åren haft en kraftig ökning av gods på järnväg och antalet järnvägsskyttlar till och från olika destinationer i Sverige ökar löpande. Banan är nära sin kapacitetsgräns. Pendelresandet längs Bohusbanan har också ökat och banan, som har enkelspår, är i behov av utbyggnad för fler person- och godståg. Götaälvbron (invigd 1939) som sammanlänkar Hisingen med centrala Göteborg är i dåligt skick och behöver inom några år ersättas. En ny bro ingår i Västsvenska paketet och arbetet pågår med detaljplan och förprojektering. Göteborgs stad önskar en lägre bro än den befintliga som har ca 19 meters segelfri höjd. Skälen är bland annat anpassning i stadsbilden, öka kollektivtrafikens framkomlighet, skapa bättre förutsättningar för gång och cykel. Göteborgs Stad vill bygga en mellanhög bro med brohöjd kring 9-13 meter, som då kräver fler öppningar än idag och som i så fall står i konflikt med bl a kollektivtrafikens framkomlighet och tidtabeller. Delutredningar Fartygstyper, G A - General Arrangement Begränsningar Dagens slussmått i längd, bredd och med gällande djup. Maxhöjd för passage under Götaälvbron mellan 9-13 meter (på ej fällbara delar av fartyget). 1. FARTYG som trafikerar Götaälv och Vänerhamnar till/från Göteborg och närliggande skyddade hamnar, med så stor lastkapacitet som möjligt. Finns det några tydliga trappsteg inom detta intervall? Fartyget måste klara dagens krav på sjösäkerhet, iskrav, våghöjd (1,5 meter därutöver antas väderbegränsning råda) etc. Vilka i denna kombination av krav inverkar tydligast på möjligheten att hålla nere konstruktionshöjden? 2. FARTYG Vänermax för obegränsad fart. (Over sea) Begränsningar enligt kraven på den trafik som bedrivs idag, med tillägg för höjdbegränsningar enligt ovan. Kraven belyses för tre fartygstyper i vartdera fallet: - Bulkfartyg för transport av lösbulk, massaved eller sågtimmer med däckslast - Containerfartyg

- Tankfartyg Vilka i denna kombination av krav inverkar tydligast på möjligheten att hålla nere konstruktionshöjden? Underlaget skall belysa om det finns en fartygshöjd inom intervallet 9-13 meter som kan tillgodose både de säkerhets- och kapacitetskrav som gäller för dagens trafik och tänkt trafik inre vattenvägar. Tidtabellssystem för Vänersjöfarten Utredning görs hur ett tidtabellsystem för sjöfarten kan utformas som optimerar transporterna för samtliga trafikslag och minimerar konflikterna för passerande trafik över älven på öppningsbara broar. Förutbestämda tider för broöppningar och grön våg för fartyg anpassas till dessa tider. Begränsningar införs för sjöfarten under tider då annan korsande trafik har högtrafik, t ex kollektivtrafik under rusningstider och järnvägsgods under vissa tider. Troligen bör ett gemensamt system utvecklas för information och trafikstyrning. I ett första skede beskrivs och illustreras hur nuvarande trafikvolymer kan hanteras. Vänersjöfarten transportrutter, gods och volymer Kartläggning av nuläge Sammanställning av nuläget över dagens transporter på sträckningen Göta Älv och de hamnar som där trafikeras till Vänerhamnarna samt hamnar i andra änden av sjötransporten. I nuläget innefattas en datainsamling över vilken typ av gods dvs vad det är som transporteras och godsstorlekar. Godsets ursprung och destination kartläggs samt transportsätt i länkarna innan/efter transporten på Götaälv/Vänern. Under sensommaren/hösten kommer slussarna att hållas stängda. Detta kommer att medföra förändringar för sjöfarten, och i undersökningen ingår en kartläggning av hur godsflödet planeras att transporteras under denna tid. Denna del kan ge indikationer på vilka konsekvenser på klimat och miljö som förändrade transportmönster medför. I ett senare utredningsteg eftersträvas också att kartlägga godsströmmar som berör regionen speciellt Värmland via andra hamnar och trafikslag. Framtida alternativ för godstransporter och volymer Vänersjöfart och andra trafikslag Analys görs av hur det gods som idag transporteras på Vänern och Göta älv skulle kunna hanteras av andra trafikslag beroende på typ av gods, godsmängder, start och mål för flödet mm. En prognostisering genomföras för förändringen från nuläget till ett tillstånd 2030 innefattande de förväntade godsflödena i området. En analys görs av kapacitetsbehov i slussar och konsekvenser av minskat eller uteblivet underhåll av sluss systemet. En analys kring befintlig infrastruktur på väg/järnväg samt de konsekvenser i tid, kapacitet och ekonomi som en eventuell överflyttning av godstransporter från sjöfrakt till landbaserade transportslag genomförs. I analysen studeras också utskeppning via alternativa hamnar samt transportkapacitet till dessa. Beroende på vilka alternativa transportlösningar som utredningen skisserar, kan konsekvenser och investeringsbehov i de olika trafikslagen analyseras. Detta gäller och terminaler och andra kringanläggningar.

Investeringsbehov och andra frågor Nuvarande sjötrafik på älven och framtida investeringar och kostnader Intäkter och kostnader idag. Löpande kostnader för dagens sjötrafik -lots -bemannade passager slussar, broar, mm -isbrytning -muddring, utmärkning Löpande kostnader för älven som turistled. Investeringsbehov i framtiden. Slussar, farleder, isbrytning, andra investeringar. Kan man behålla vissa stora transporter (som inte kan gå på järnväg) utan att göra stora underhållsinsatser. Utredning av alternativa utbyggnader av slussar. Renovering. Ny i befintligt läge. Nya i sidoläge. Större slussar. Miljöfrågor Konflikter längs Götaälv. Broar, skred, andra miljöfrågor, vattenförsörjning dricksvatten. Götaälv och turism Kan turismen få bättre förhållanden (och öka) om sjötransporterna minskar/försvinner. Ser behoven annorlunda ut om leden enbart har turisttrafik. Tider och delmoment Fas 1 Underlag till Trafikverkets yttrande angående segelfri höjd för Ny Götaälvbro och konsekvenser för sjöfarten på Götaälv och Vänerhamnar. Delutredningar genomförs angående fartygstyper, tidtabellsystem för nuvarande trafik samt godsstudie över nuvarande godsvolymer och rutter. Klart för presentation i september 2011. Fas 2 Framtida godsvolymer och alternativa transportsätt. Studien bör samordnas med andra studier över godstransporter för berörda regioner. Studien ger underlag till transportstråk och investeringsbehov i trafikslagen och terminaler. Utredning av kommande investeringsbehov i sjöleder och slussar påbörjas. Tidigare utredningsmaterial utgör grund och kan behöva kompletteras.

Delredovisningar planeras in när projektet startar. Konsultupphandling planeras att genomföras sommaren 2011. Slutredovisning beräknas kunna redovisas i juni 2012. Fas 3 Utbyggnadsbehov och alternativ i slussar och andra delar av sjöleden fördjupas i teknisk utredning med konsekvensbeskrivning inklusive successivt kalkylering. Samhällsekonomiska analyser genomförs av alternativ. Klart dec 2012. Finansiering Trafikverket bistår med utredningsresurser motsvarande 3 200 mantimmar under 2 år. Västra Götalandsregionen och Region Värmland står för utläggskostnader. Utläggskostnader för Fas 1 är baserade på konsultofferter. Övriga utlägg är uppskattade. År 2011 År 2012 Kostnader Trafikverket personalkostnader Fas 1 Utlägg Konsulter och resor, mm GA Nuvarande gods Fas 2 Utlägg Konsulter och resor, mm Framtida gods Erfarenheter internationellt Alternativ sjöfart Alternativ andra trafikslag Fas 3 Utlägg Konsulter och resor, mm Utbyggnadsalternativ, kostnader och samhällekonomisk analys Rapport, presentationsmaterial 1 000 kkr (1 300 tim) 150 kkr, 300 kkr 300 kkr 100 kkr 250 kkr 100 kkr 100 kkr 100 kkr 1 500 kkr (1 900 tim) 700 kkr 100 kkr 250 kkr 300 kkr 500 kkr 250 kkr 600 kkr Trafikverket personal 1 000 1 500 2 500 kkr Utlägg Trafikverket, VGR + Region Värmland Fördelning sker efter samråd. 1 400 2 700 4 100 kkr Kommunikationsplan Projektledningen upprättar en kommunikationsplan till september 2011.

Organisation Projektet redovisar till en styrgrupp bestående av politiker och chefstjänstemän. Styrgrupp: Ordförande Håkan Wennerström Trafikverket Sjöfartsverket Tage Edvardsson Chef för avdelningen Ledningsstöd Politiker och tjänstemän från Västra Götalandsregionen och Region Värmland Arbetet bedrivs av en projektorganisation från Trafikverket samt de två regionerna. Som stöd ingår tjänstemän från Sjöfartsverket och Göteborgs Stad. Projektorganisation Utökad projektgrupp Bertil Hallman projektledare Alf Brodin långsiktig planerare sjöfart Ulf Knape Godsstrateg Markus Gunnervall trafikanalyser Joel Åkesson trafikanalyser Christian Bergman VGR Lennart Löfgren VGR Roy Jaan Sjöfartsverket Max Falk Trafikkontoret Göteborg Arbetsgrupper, delutredningar Delutredningar kommer att drivas av arbetsgrupper som kan förstärkas med konsultstöd och tjänstemän utanför ordinarie projektgrupp. Referensgrupper Befintliga grupper utnyttjas i första hand för avstämningar och stöd. Sådana är: Vänersamarbetet referensgrupp sjöfart och transportlogistik GÖTA ÄLV Nya älvförbindelser Representanter för näringslivet så som Västsvenska industri och handelskammaren, Handelskammaren Värmland, Vänerregionens näringslivsråd. Trafikverket Bertil Hallman

8/6 2011 Christian Martins PM ang brohöjder i Göta Älv (Götaälvbron) Bakgrund och planering På sträckan Göteborg Vänern finns totalt 12 st broar, 9 öppningsbara och 3 st fasta. Ca 85 000 människor reser kollektivt och 27 000 fordon passerar över Göta Älvbron varje dag. Planeringen inför byggandet av en ny broförbindelse pågår. Bron planeras stå klar för invigning år 2019. Därmed kommer den nuvarande och då 80-åriga gamla och slitna bron att ha tjänat ut och rivas. Den tänkta nya bron kommer att ligga strax öster om den nuvarande. Ett läge som sägs inte ska inkräkta alltför mycket på nuvarande bebyggelse. Enligt Göteborgs Stad berörs inga bostadshus men ett par parkeringshus måste rivas. Den nya bron kommer, som den gamla, att bli öppningsbar. Något beslut ifall bron får klafföppning eller ska öppnas på annat sätt för sjöfarten är i dagsläget inte fattat. Den nya bron skall klara den prognostiserade kollektivtrafikökningen och samtidigt utgöra ett attraktivt stadsmässigt inslag i Göteborg. Förutom brohöjden måste brons öppningsbara bredd lösas under arbetet med detaljplanen. När man pratar om broar har man tre nivåer att utgå ifrån hög bro, mellanbro (9-13 m) och låg bro (ofta gång- och cykelbro) Inriktningsbeslut Göteborgs Stad har fattat ett principbeslut om en brohöjd på 10,5 m. Ett av argumenten är att genom att anlägga en bro med lägre höjd än den nuvarande, blir det enklare för både fotgängare och cyklister att ta sig över jämfört med den gamla. Ett annat argument är att en hög bro innebär en ökad markexploatering då brofästen och tillfartsvägar måste byggas längre in på respektive landsida. Förutom två spår för den kollektiva trafiken blir det fyra bilkörfält samt cykel- och gångbanor. Därmed skapas en välbehövlig ökad trafikgenomströmning över älven. Göteborgs Stad avser att ta slutlig ställning i mitten av september. Göteborgs stad eftersträvar konsensus och samsyn i brohöjdsfrågan med alla berörda aktörer, men sannolikt är det Regeringen/Trafikverket som fattar det slutliga avgörandet. 1

Slussutredning Västra Götalandsregionen och Region Värmland har tagit ett gemensamt initiativ till en slussutredning som ska utreda det uppkomna behovet av en omfattande renovering av slussystemet i älven (Trollhättan). Senast år 2030 måste slussarna vara renoverade om en fortsatt sjöfart på Vänern och älven fortsättningsvis ska kunna drivas i framtiden. Kostnad ca 3 miljarder kr. Genom sitt trafikslagsövergripande uppdrag är det Trafikverket som är huvudman för utredningen (Bertil Hallman). Ett förslag till utredningsprogram har tagits fram och en arbetsgrupp bestående av representanter från VGR, Region Värmland och experter från Trafikverket är etablerad. F.n. pågår arbetet med att tillsätta en styrgrupp. Utredningen fokuserar primärt på slussarnas framtid, men frågan om brohöjder i Göta älv är central även för Vänersjöfarten. Slussarna och brohöjderna hänger tätt samman vilket gör detta till en systemfråga. Brohöjdsfrågan kommer därför att påskyndas för att hinna levereras till Göteborgs Stad inför deras slutliga ställningstagande om brohöjden i mitten av september. Fyrbodal och Vänersjöfarten Ett flertal aktörer och organisationer kring Vänern har reagerat starkt på Göteborgs Stads inriktningsbeslut om en brohöjd på 10,5 m. Frågan har varit uppe i olika media och Fyrbodals AU har beslutat att ta upp frågan. Direktionen kommer därför att diskutera ärendet vid sitt sammanträde 16 juni till vilket detta PM utgör ett diskussionsunderlag. Göteborgs Stad öppnar i dagsläget inte bron under rusningstrafik, 06.00-09.00 och 15.00-18.00. Man har dock testat ett system med s.k. grön våg för sjöfarten (trafikledning) vilket man menar haft ett positivt resultat. Antalet handelsfartyg som passerar bron har en spridning på mellan 0 till 11 fartyg per dygn. För knappt hälften av dessa fartyg krävs broöppning (snitt 5 ggr/dygn). Frekvensen av broöppningar lär ha stor inverkan på sjöfartens utvecklingspotential i älven och Vänern. En lägre brohöjd kommer sannolikt innebära att behovet av broöppning kommer att öka betydligt jämfört med dagens situation (ca 5 ggr/dygn). Detta eftersom nästan inga av dagens fartyg klarar en segelfri höjd på endast 10-13 m då de flesta fartygen är anpassade till dagens segelfria höjd om 19,5 m. Det är därför av största vikt att frågan om brohöjd blir tydligt belyst utifrån aspekter såsom miljö, ekonomi, transporttider, framkomlighet, näringslivets- och sjöfartens befintliga verksamhet och framtida utvecklingspotential samt generella bieffekter som t.ex. vilka konsekvenser minskadade godstransporter på köl innebär för ökad landburen godstransport och eventuella kapacitetsproblem på järnväg. /Christian Martins Infrastrukturansvarig 2

Ärende nr 15 a

Sida 1(1) Datum 2011-06-15 Diarienummer BHU 2-2011 Till Beredningen för hållbar utveckling Sammanträdesdagar 2012 Beredningen för hållbar utveckling Följande sammanträdesdagar föreslås för Beredningen för hållbar utveckling under 2012. Tisdag 31 januari Torsdag 29 mars Torsdag 24 maj Tisdag 26 juni (reserv) Tisdag 11 september Tisdag 16 oktober Tisdag 4 december Samtliga möten är i Residenset, Vänersborg. Sammanträdestid är kl 11.00 - ca 15.00 inklusive gemensam lunch. Förslag till beslut Beredningen för hållbar utveckling fastställer sammanträdesdagar och tider för BHU 2012 enligt förslaget. REGIONKANSLIET Bertil Törsäter Lennart Löfgren POSTADRESS: Regionens Hus 462 80 Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Torget TELEFON: 0521-275700 HEMSIDA: www.vgregion.se E-POST: lennart.lofgren@vgregion.se