Trafikslagsövergripande. Stråkstudie över godstransporter Vänerstråket och Götaälv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare

Transkript

1 Trafikslagsövergripande Stråkstudie över godstransporter Vänerstråket och Götaälv Bertil Hallman SVäpl Projektledare

2 Bertil Hallman Långsiktig planerare Samhälle Region Väst Projektledare för Stråkstudie Vänersjöfartens framtid

3 Trafikslagsövergripande stråkstudie av godsstråket Götaälv till Vänerhamnar. En angelägenhet för Västra Götalansregionen och Region Värmland som tillsammans med Trafikverket finansierar Stråkstudien. Studien startar i maj 2011 och är klar för presentation i februari 2013, Projektet leds av en styrgrupp bestående av: Politiker och tjänstemän i Västra Götalandsregionen och Region Värmland Trafikverket Samhälle Region Väst Representant för Sjöfartsverket Kommunalråd för Infrastruktur i Göteborgs Stad

4 Utredningen i korta punkter 1916 år slussar snart uttjänta Två utredningsalternativ Framtida godsunderlag enligt Trafikverkets prognoser IWW skapar det nya transporter till sjöss? Identifierade effekter Samhällsekonomiskt kalkyl Samlad effektbedömning Kan nya slussar motiveras? Tänkbar tidsplan för ett genomförande Idéer kring ny slussled

5 Slussarna idag Invigdes 1916 Består av 6 slussar, varav 4 i Trollhättan Total slusshöjd ca 44 m 1913 Begränsar fartygsstorleken m.a.p. längd, bredd och djupgående Knapp marginal mellan de största fartygen och slussväggarna (7 cm på varje sida, Lilla Edet) 2012

6 Slussarna idag begränsad livslängd till 2030 Begränsad livslängd till 2030 Finns inget renoveringsalternativ som säkerställer fortsatt långvarig drift Sjöfarten måste kunna fungera under flerårig byggtid Fortsatt användning av slussarna efter 2030 innebär överhängande risker för ras, i värsta fall kollaps med fartyg inne i sluss 1913

7 Uppdraget: Trafikslagsövergripande stråkstudie Beslutsunderlag inför Åtgärdsplaneringen Framtagning av godsvolymer för 2030 och 2050 samt fördelning på trafikslag Samhällsekonomiska analyser av två alternativa scenarion

8 Två alternativ utreds för Vänersjöfarten 1) Utvecklad Vänersjöfart: Nya slussar byggs i Trollhätte kanal och Sverige inför EU:s regelverk om inre vattenvägar. 2) Nedlagd Vänersjöfart: Slussarna i Trollhätte kanal stängs för handelssjöfart 2030.

9 Hur hanterar vi samordning med korsande trafik? Nio öppningsbara broar i älvstråket (12 totalt) Konflikter med tågtrafik till Göteborgs hamn och på Bohusbanan Konflikter med Tågtrafik på Nordlänken i Trollhättan och Vänersborg Konflikter med spårvagns- och busstrafik på Götaälvbron Trafikstyrning och trafikinformation via GOTRIS

10

11 GOTRIS

12 Framtidsbilder för Vänersjöfarten

13 Vänersjöfarten idag Total godsmängd i Vänern 2010: ca 1,9 miljoner ton Dominerande branscher: massa och papper, trävaror och jordbruk Bulkgods, mycket begränsad containertrafik Gruvön, 545 Åmål 20 Skoghall 105 Karlstad, 315 Kristinehamn 215 Otterbäcken 340 Ca 1300 lastfartyg/år (ca 4/dygn) Till 90% utrikestrafik Till/från hamnar i Holland, Belgien, Tyskland, Storbritannien, Finland, Baltikum Inga omlastningar i Göteborgs hamn Vänersborg/Vargön 45 Surte 205 Trollhättan 15 Lidköping 420 Hönsäter 40 Godsmängder (1000 ton) sjöledes per hamn, 2010

14 Finns potential för ökade godsvolymer inom Vänersjöfarten? Rätt branscher med god tillväxtpotential (t.ex. papper och trävaror) Öka inom sitt nuvarande marknadssegment (ca 1/3 av Sjögodset i regionen idag) Öka sitt geografiska upptagningsområde Ökad konkurrenskraft genom Inre vattenvägar

15 Grundprognosen för godsvolymer 2030 är den prognos som Trafikverket använder i Åtgärdsplaneringen : Ca 3 miljoner ton /år (+ ca 50 % jmf. med 2010) Motsvarar med dagens lastgrad ca 2300 lastfartyg/år (från ca 4 till 6 per/dygn) Prognos för inre vattenvägar: Stegvis tillväxt till 900 kton/år 2030 Innebär ca 900 kton/år Ytterligare ca 2-3 lastfartyg/dygn 2030 Sammanlagt utfall godsvolym 2030: Ca 3,9 Mton/år (+ ca 100 % jmf. med 2010) Från ca 4 till 10 per/dygn i genomsnitt

16 Utvecklad Vänersjöfart 1) Nya slussar byggs i Trollhätte kanal och Sverige inför EU:s regelverk om inre vattenvägar. Nya, utbyggda slussar som möjliggör större fartyg och ökar kapaciteten längs älv och i slussar. Inre Vattenvägar antas skapa nya affärsmöjligheter för Vänersjöfarten % Effekter Ökade godsmängder på sjöfart, % till 2030 Innebär 8-10 lastfartyg/dygn i genomsnitt, med variation upp till fartyg/dygn Ingen kapacitetsbrist i slussar eller längs älven

17 Inre vattenvägar, IWW Införandet av EU:s regelverk om inre vattenvägar innebär att tillåta EU-klassade inlandsfartyg på svenska inre vattenvägar Skapar ett alternativ till inrikes väg- och järnvägstransporter Inlandsfartygen har en annan klassificering än de havsgående. Viktiga skillnader: Möjlighet till halverad besättning Ingen lotsplikt Ger möjlighet till kostnadsreducering och därmed ökad konkurrenskraft för sjöfarten Tänkbar omfattning Vänern-Göta älv-göteborg-varberg-uddevalla

18 Tre möjligheter med inre vattenvägar Containerskyttel Kristinehamn-Göteborg Avsegling varannan dag från Kristinehamn resp. Göteborg (6 gg/v) 170 TEU/fartyg, snittvikt 10 ton/teu => ger ca 500 kton/år Motsvarar i dagsläget ca 5 % av antalet containers som hanteras i Göteborgs hamn Bioenergiskyttel Värmland-Göteborg Primärt för försörjning av flis alternativt liknande råvaror till förbrännings- och förgasningsanläggningar i Göteborg Räknat ca 300 enkelresor per år => ger ca 400 kton/år Viktigt med returtransporter för att förbättra lönsamheten i en flispendel Transport av skogsprodukter till och från Varberg

19 Nedlagd Vänersjöfart överflyttning till väg och järnväg 5 % 2) Ingen nybyggnad av slussarna. Vänersjöfarten upphör Alla godstransporter är hänvisade till övriga trafikslag. 23 % Effekter Godset hittar nya vägar Längre lastbilstransporter till närmaste lämpliga hamn Godsmängden 2030 motsvarar: Ca lastbilar/år OCH 70 % 70 % 2 % Ca 1700 tåg/år Störst tillkommande belastning på E45 och Norge/Vänerbanan Marginell del har koppling till Göteborg

20 Identifierade effekter

21 Samhällsekonomisk analys som underlag till beslut i kommande åtgärdsplan Samhällsekonomisk kalkyl Beslutad modell för att jämföra investeringar på samma sätt (ASEK5) gäller samtliga trafikslag. Nettonuvärdeskvot = Nyttor för samhälle, näringsliv och miljö - Investeringskostnader / Investeringskostnader Samhällsekonomisk bedömning Sammanfattar ASEK5 och andra icke ingående effekter för samhälle, näringsliv och miljö.

22 Successivkalkyl Mkr

23 Identifierade effekter beräknas Nedanstående effekter beräknas i grundkalkylen Kostnader för infrastrukturhållaren Investeringskostnad Drift- och underhållskostnad Kostnader för näringslivet/kunden Operativa godstransportkostnader Omlastningskostnader Tidskostnad för godset Budgeteffekter (skatteintäkter) Externa effekter (klimat- och hälsoaspekter, slitage, buller samt risk för olyckor)

24 Identifierade effekter beräknas ej Nedanstående effekter beräknas ej i grundkalkylen Arbetsmarknadseffekter Risk för nedläggning och uteblivna investeringar. Specialfall Metso Paper i praktiken är helt beroende av sjöfarten. Sårbarhetsaspekt vad gäller minskad flexibilitet för det regionala näringslivet Turism (ingår dock med investering för driftsättning av 1844 års slussled) Samordningsmöjlighet med projekt för att åtgärda skredrisk i Götaälvdalen Möjlighet till återanvändning av massor. Värde osäkert men troligen stor. Uppskattad total kostnad för åtgärder: 4-6 miljarder kronor. Utebliven handelssjöfart riskerar att minska avbördningsförmågan av Vänern

25 Två viktiga förutsättningar för samhällsekonomiskt kalkylresultat Effekter för näringslivet och miljö (räknas endast till den del som kan hänföras till Sverige) Halverar effekten av den lägre transportkostnaden för näringslivet i alternativet med Utvecklad Vänersjöfart Hög omlastningskostnad för sjöfart i kalkylmodellen medför att inre vattenvägar blir olönsamt Kalkylvärde omlastningskostnader sjöfart: 87 kr/ton (ASEK5) Marknadspris efter avstämning med hamnar: flis (30-40 kr/ton), massaved (20-30 kr/ton) och container (50-60 kr/ton)

26 Studerade alternativ i utredningen Utvecklad Vänersjöfart Investering i nya slussar ca 3,0 miljarder kronor Lägre transportkostnader för näringslivet Mindre miljöbelastningar Driftskostnader för slussar och farleder Lägre skatteintäkter för staten Tre trafikslag minskar sårbarheten Kan avlasta väg och järnväg genom utveckling av Inre Vattenvägar IWW Möjliggör lägre transportkostnad med större fartyg

27 Studerade alternativ i utredningen Nedlagd Vänersjöfart Mer än dubbelt så många tonkilometer utförs med lastbil Högre transportkostnader för näringslivet Större miljöbelastningar Fler olyckor i trafiken Högre driftskostnader för väg och järnväg Större skatteintäkter för staten (skatt på drivmedel) Svårt/omöjligt klara stora transporter typ Metso paper Investering krävs för att behålla turistsjöfarten

28 Resultat grundkalkyl nettonuvärde för nya slussar Parameter Effekter för infrastrukturhållaren Nettonuvärde (Gkr) Kommentar Investeringskostnad -2,8 Drift- och underhåll -0,5 Effekter för kunden/näringslivet Transportkostnadsförändring 1,7 Räknad till 50 % Omlastningskostnad -0,16 Räknad till 50 % Tidsvärde för godset -0,3 Räknad till 50 % Effekter för staten Budgeteffekter -1,2 Minskad intäkt till staten Övriga samhällskostnader Externa effekter 2,2 Endast effekter inrikes Summa effekter 1,8 Nettonuvärde -1,0 Nettonuvärdeskvot -0,4

29 Samhällsekonomisk kalkyl alternativt utfall Nettonuvärde när inre vattenvägar blir lönsamma, främst genom lägre omlastningskostnader Brytpunkt för bioenergiskyttel: 49 kr/ton Brytpunkt för containerskyttel: 45 kr/ton Grundkalkyl Alternativ kalkyl Parameter Gkr Gkr Summa effekter 1,8 3,1 Nettonuvärde -1,0 0,3 Nettonuvärdeskvot -0,4 0,1

30 Samhällsekonomisk kalkyl alternativt utfall Nettonuvärde om hela nyttan av transporteffekterna räknas (mellan Sverige och utland) Omlastningskostnaderna är konkurrenskraftiga (tillräckligt låga) Grundkalkyl Alternativ kalkyl Parameter Gkr Gkr Summa effekter 1,8 4,1 Nettonuvärde -1,0 1,3 Nettonuvärdeskvot -0,4 0,5

31 Samlad effektbedömning - ej beräknade effekter Arbetsmarknadseffekter Sårbarhetsaspekt vad gäller minskad flexibilitet för det regionala näringslivet Samordningsmöjlighet med projekt för skredsäkring i Göta älvdalen samt avbördning av Vänern

32 Samlad effektbedömning - transportpolitisk måluppfyllelse Enligt den samlade effektbedömningen har Utvecklad Vänersjöfart positiv påverkan på nedanstående delmål. Funktionsmål Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften. Hänsynsmål Trafiksäkerhet, minskat antal omkomna och allvarligt skadade inom vägtransportområdet. Transportsektorn bidrar till miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Transportsektorn bidrar till övriga miljökvalitetsmål och till minskad ohälsa.

33 Samlad effektbedömning - bidrag till hållbar utveckling Enligt den samlade effektbedömningen bidrar Utvecklad Vänersjöfart till en långsiktigt hållbar utveckling. Ekologiskt Genom mindre andel lastbilstransporter minskar utsläppen Ekonomiskt Genom att stödja regional konkurrenskraft Socialt Genom mindre andel lastbilstransporter bidrar Utvecklad Vänersjöfart till ökad trafiksäkerhet och minskad ohälsa

34 Utredningens viktigaste budskap Befintliga slussar uttjänta ca 2030 Utvecklad Vänersjöfart positivt för näringsliv, människa och miljö. Samhällsekonomisk lönsamhet uppnås genom konkurrenskraftiga inre vattenvägar. Ökande godsmängder krävs för att motivera 3,0 miljarder kronor

35 Nya slussar utformning och tidsplan

36 Trollhättan

37 Framtida utformning Parameter Befintliga slussar Nytt utförande Förändring Längd (m) % Bredd (m) 13, % Djupgående (m) 5,4 5,4 - Val av storlek med utgångspunkt i en Europa-anpassning till vanligt förekommande fartygsstorlekar på kontinenten Möjliggör mer effektiva fartyg avseende ökad lastkapacitet, t.ex. 5 containers i bredd Möjliggör ökad konkurrens 2 slussar ersätter dagens 4 => halverar slusstiden från 80 till 40 min Möjlig kapacitet: fartyg/dygn

38 Vy över slussområdet med kanalparken i Trollhättan. 3 generationer slussar plus idé för nytt slusstråk

39 Tidplan Kommunal planeringsprocess Öp, detaljplaner Vattendomar, andra tillstånd Samråd med andra intressenter t ex Vattenfall, kommuner. Samordning med skredriskåtgärder längs Götaälv Utredning om fartygsstorlek/slusstorlek Kartering av berg och sjöbotten. Kartunderlag för projektering Förprojektering underlag till entreprenadupphandlingar Bygglovansökningar nya slussar Förhandsbesked

40 Tidplan Upphandling av entreprenör(-er) detaljprojektering (av entreprenör). Projektplanering, etablering, tillfälliga vägar, etc Kostnader: 1,8 miljarder kronor Successiv utbyggnad av slussar. Start Lilla Edet samt uttagning av berg i Trollhättan. Krossade massor tillförs skred stabilisering av Götaälv Kostnader: 1,0 miljarder kronor Nya slussar etapp 2 Öppning hösten 2028

41 Jörgen Einarsson Planeringschef Samhälle Region Väst Revidering av Nationell plan

42 Ekonomisk ram för planering av åtgärder i den statliga transportinfrastrukturen m.m. för miljarder kronor totalt under 12-årsperioden 241 miljarder kronor avsättas till drift och underhåll av och reinvestering i statliga järnvägar och statliga vägar. 281 miljarder kronor ska användas till utveckling av transportsystemet.

43 Nuvarande Nationella plan

44 Tidplan för revidering av den Nationella planen - Trafikverkets förslag till Nationell framme 13 juni Nationell plan till regeringen september Fastställs av Regeringen vår/sommaren 2014