Götaälv-Vänerstråket Vårt uppdrag

Transkript

1 Götaälv-Vänerstråket Vårt uppdrag Framtidsbilder godsflöden 2030 och 2050 samt jämförelse mot tillgänglig kapacitet Styrgruppsmöte

2 Vårt uppdrag Godsutredning och samhällsekonomisk analys avseende Götaälv-Vänerstråket Skede 1a Sammanställning av nuvarande godsvolymer och fördelning på trafikslag. Skede 1b Framtidsbilder för 2030 och Skede 2 Jämförelse trafikefterfrågan och tillgänglig kapacitet. Bedömning av ev. utbyggnadsbehov. Skede 3 Samhällsekonomisk analys och utvärdering av tre alternativa scenarier avseende godstransporter på Götaälv-Vänerstråket.

3 Introduktion + Prognos 2030

4 Vänersjöfartens upptagningsområde Vänersjöfartens primära upptagningsområde Fördelning i huvudsakliga varutyper 4,5 Mton (30 %) 10,6 Mton (70 %) 9 Totalt SJÖGODS Totalt POTENTIAL Totalt godsunderlag för utrikeshandel inom Vänersjöfartens upptagningsområde år 2030: 15,1 Mton Godset inom Vänersjöfartens upptagningsområde domineras av s.k. Sjögods, d.v.s. gods som är lämpligt för tranport per sjöfart.

5 Handelspartners 2030 för Vänerns upptagningsområde Inom Vänersjöfartens upptagningsområde råder 2030 en betydande obalans mellan import (61 %) och export (39 %). Denna bild förstärks ytterligare inom segmentet för Sjögods. Export till Asien: 14 % Norge: 12 % Danmark: 11 % Tyskland: 10 % UK och Benelux: 8 % vardera Import från Baltikum/Ryssland: 32 % Danmark: 11 % Norge: 9 % Finland, Benelux och Asien: 6 % vardera Polen: 5 %

6 Vänersjöfartens andel av total godsefterfrågan 30% 3,5 Mton 47% Sjögods Vänersjöfart Sjögods Övrigt Potential Inom Vänersjöfartens upptagningsområde råder 2030 en betydande övervikt för Sjögods (70 %). Branscher med gods inom segmentet Potential utgör 30 %. Givet att Vänersjöfarten bibehåller sin marknadsandel och nuvarande affärsupplägg transporteras av det totala godsunderlaget på 15,1 Mton/år ca 3,5 Mton/år med Vänersjöfarten år Detta avser endast Sjögods. Alla transporter är utrikestransporter. Inga transporter angör Göteborgs hamn, vare sig på in- eller utresa. Källa: egna beräkningar baserat på godsefterfrågematriser erhållna från Trafikverket i augusti 2012.

7 Godsefterfrågan för Vänersjöfarten 2030 Resultat för fyra tänkbara utfall i jämförelse med nuläget (miljoner ton). Miljoner ton 6,2 5,3 4,4 SJÖGODS 50 % 3,5 2,0 SJÖGODS 33 % SJÖGODS 33 % 2030 SJÖGODS 33 % + POTENTIAL 20 % 2030 SJÖGODS 50 % POTENTIAL 20 % Källa: egna beräkningar baserat på godsefterfrågematriser erhållna från Trafikverket i augusti 2012.

8 Scenarioanalys

9 Scenario 1 överflyttning till väg och järnväg Vänersjöfarten upphör Alla godstransporter är hänvisade till övriga trafikslag.

10 Scenario 1 överflyttning till väg och järnväg Befintliga verksamheter är beroende av närhet till sin råvara och kommer inte att omlokaliseras => godset kommer att finnas kvar Till övervägande del blir lösningen en överflyttning till lastbil för transport till mest lämpliga hamn. 30% 47% 3,5 Mton 80 % övergång till lastbil => ca lastbilar/år Momentan resp. utspridd belastning Importandelen (63 %) d.v.s. ca lastbilar resp. 550 tåg/år kan ge punktbelastning vid ankommande fartyg. Beroende på fartygstyp innebär detta lastbilar alt. 2-5 tåg i momentan belastning i och omkring hamn per ankommande fartyg. Sjögods Vänersjöfart Sjögods Övrigt Potential 20 % övergång till jvg => ca 900 tåg/år Exportandelen (37 %) d.v.s. ca lastbilar resp. 350 tåg/år kan mer förväntas spridas ut per dygn => ca 100 lastbilar per dygn i vägsystemet resp. 1 tåg/dygn i järnvägssystemet.

11 Scenario 1 överflyttning till väg och järnväg This image cannot currently be displayed. 9

12 Scenario 1 överflyttning till väg och järnväg Östersjöområdet Via Mälarhamnar, Norrköping Oxelösund Central- och Östeuropa 100/0 Medelhavsområdet

13 Scenario 1 - påverkan kapacitetssituation 2030 Väg Störst tillkommande belastning på E45, i genomsnitt 145 lastbilar/dygn Förändring ÅDT Lastbil: % Förändring ÅDT Total trafik: +2,5-4 % E18 alt. E20 österut, tillkommande i genomsnitt 100 lastbilar/dygn Förändring ÅDT Lastbil: +5-6 % Förändring ÅDT Total trafik: +1-1,5 % Järnväg Störst tillkommande belastning på Norge/Vänerbanan Kil-Öxnered, i genomsnitt 1,5 godståg/dygn Förändring antal godståg per dygn: % Förändring gentemot total tågtrafik: +4-9 % Störst tillkommande procentuell belastning på Älvsborgsbanan, i genomsnitt 1,2 godståg/dygn Förändring antal godståg per dygn: +40 % Förändring gentemot total tågtrafik: +5 %

14 Scenario 2 utbyggda slussar Vänersjöfarten har samma inriktning som idag. Året är 2030 och sjöleden är upprustad med nya slussar, ledverk och mötesplatser där så behövs. Ett trafikledningssystem GOTRIS finns i drift för att optimera trafiksystemen som löper tvärs och längs älven. Kapaciteten längs älv och slussar klarar vid behov upp till 30 fartyg under ett dygn. Det kan innebära flera broöppningar per timma.

15 Scenario 2 utformning av utbyggda slussar i Trollhättan Tabellen visar utformningen av och skillnaden mellan befintliga och utbyggda slussar Utfall Befintliga slussar Nytt utförande Förändring Längd (m) % Bredd (m) 13, % Djupgående 5,4 5,4 - Lastkapacitet TEU 198* 270** +36 % Lastkapacitet kbm % Lastkapacitet ton % Total slusstid (min) Transporttid K-hamn-Göteborg min 16 h ~16 h ±0

16 Scenario 2 Vänersjöfarten bibehåller marknadsandelen De utbyggda slussarna ger möjlighet till förstärkt skalfördel för sjöfarten. Detta räcker dock inte för att väsentligt konkurrera med väg och järnväg => Vänersjöfarten tar inget språng. Dagens transportköpare är anpassade efter rådande volymer och frekvens. Vänersjöfarten lyckas bibehålla sin marknadsandel, vilket innebär en ökning med 75 % jämfört med dagens nivåer, vilket kräver att nytt gods måste tillkomma. 2 Mton 1,5 Mton Ökning till 2030 Vänersjöfart 2010 Denna volymökning på Vänersjöfarten motsvarar en minskad belastning i vägsystemet med ca lastbilar/år (80/dygn) Denna volymökning på Vänersjöfarten motsvarar en minskad belastning i järnvägssystemet med ca 1100 tåg/år (3/dygn) Med befintliga fartygstyper: ökning med ca 1000 lastfartyg/år (från 4,6 till 7,4 lastfartyg/dygn). Nya fartygstyper med utbyggda slussar: ökning med ca lastfartyg/år (från 4,6 till 4,9 lastfartyg/dygn). Möjlig kapacitet längs älv och i slussar: lastfartyg/dygn. Slutsats: ingen kapacitetsbrist.

17 Scenario 2 Vänersjöfarten bibehåller marknadsandelen This image cannot currently be displayed. 9

18 Scenario 2 antal lastfartyg Tabellen visar det uppskattade antalet lastfartyg på Götaälv med nuvarande fartygstyper resp. de fartygstyper som blir möjliga med utbyggda slussar för olika godsvolymer Idag låg lastgrad, ca 40 % 2010 passerar ca 60 % av lastfartygen Götaälvbron utan att broöppning krävs Tillgänglig kapacitet i slussar och längs farled 2030: 25-30/dygn Slutsats: ingen kapacitetsbrist År Antal lastfartyg på Götaälv Nuvarande fartygstyper Möjliga fartygstyper Fartyg per dygn 2010/ ,2 Mton* 1700** 4, Sjögods 33 %, 3,5 Mton ,4/4,9 9 *: inkl. det gods (ca 200 kton) som 2010 hanterades i Surte **: källa Trafikverkets yttrande över Riksintresset Vänersjöfarten och Ny Götaälvbro ( )

19 Scenario 3 utbyggda slussar och Inre Vattenvägar Som alternativ 2 samt: Sverige har antagit EU:s regler för Inre vattenvägar (IWW Inland Water Ways). Göteborgs hamn kan fungera som omlastningshamn för Vänerhamnar mellan större i vissa fall oceangående fartyg och fraktbåtar längs Vänerstråket. Eventuellt har andra kusthamnar funnit en nisch och ingår i ett samarbete med Vänerhamnar för vissa bulk och styckegodsprodukter transporterade med fartyg godkända för inland waterway- och kustnära kortdistans sjöfart.

20 Scenario 3 Vänersjöfarten tar ett språng Kombinationen av den förbättrade skalekonomi som följer med de utbyggda slussarna och möjlig kostnadsminskning med ca 10 % i och med IVV ger möjlighet till nya affärsmöjligheter med container-skyttel och nya produkter som flis och olja m.m. IVV kommer främst till nytta för inrikestrafiken. Vänersjöfarten tar ett språng => ökning med 120 % jämfört med dagens nivåer. 1,5 Mton 900 kton 2 Mton Ökning till Potential/Nya marknader Vänersjöfart 2010 Ökning till Sjögods Denna volymökning på Vänersjöfarten motsvarar en minskad belastning i vägsystemet med ca lastbilar/år (160/dygn) Denna volymökning på Vänersjöfarten motsvarar en minskad belastning i järnvägssystemet med ca 2200 tåg/år (6/dygn) Med befintliga fartygstyper: ökning med ca 2300 lastfartyg/år (från 4,6 till 11 lastfartyg/dygn). Nya fartygstyper med utbyggda slussar: ökning med ca lastfartyg/år (från 4,6 till 8,5 lastfartyg/dygn). Möjlig kapacitet längs älv och i slussar: lastfartyg/dygn. Slutsats: ingen kapacitetsbrist, möjligen maxutnyttjande vid enstaka toppar några dagar/år.

21 Scenario 3 Vänersjöfarten tar ett språng

22 Scenario 3 containerskyttel Kristinehamn-Göteborg Containerskyttel Kristinehamn-Göteborg Avsegling varannan dag från Kristinehamn resp. Göteborg (6 gg/v) 198 TEU/fartyg, snittvikt 10 ton/teu Lastutnyttjande: 85 % Potential i ton för en st skyttel enligt ovan: 6x52x198x0,85x10=525 kton Detta motsvarar drygt 10 % av godsefterfrågan av godstyperna inom POTENTIAL 2030 Förväntad obalans mellan import (60 %) och export (40 %) ger frågetecken kring att kunna tillgodoräkna sig prognosvärdena för importen fullt ut. Med balans i flödena motsvarar en skyttel enligt ovan knappt 9 % av godsefterfrågan av godstyperna inom POTENTIAL 2030

23 Scenario 3 antal lastfartyg Tabellen visar det uppskattade antalet lastfartyg på Götaälv med nuvarande fartygstyper resp. de fartygstyper som blir möjliga med utbyggda slussar för olika godsvolymer Idag låg lastgrad, ca 40 % 2010 passerar ca 60 % av lastfartygen Götaälvbron utan att broöppning krävs Tillgänglig kapacitet i slussar och längs farled 2030: 25-30/dygn Slutsats: ingen kapacitetsbrist År Antal lastfartyg på Götaälv Nuvarande fartygstyper Möjliga fartygstyper Fartyg per dygn 2010/ ,2 Mton* 1700** 4,6 Sjögods 33 %, 3,5 Mton ,4/4, Sjögods 33 % + Potential 20 %, 4,4 Mton /8,5 9 SJÖGODS 50 %, 5,3 Mton ,2/7,4 SJÖGODS 50 % + POTENTIAL 20 %, 6,2 Mton ,8/11 *: inkl. det gods (ca 200 kton) som 2010 hanterades i Surte **: källa Trafikverkets yttrande över Riksintresset Vänersjöfarten och Ny Götaälvbro ( )

24 Vårt viktigaste budskap

25 Det finns godsunderlag för Vänersjöfarten 2030 Resultat för fyra tänkbara utfall i jämförelse med nuläget (miljoner ton). Miljoner ton 6,2 5,3 4,4 SJÖGODS 50 % 3,5 2,0 SJÖGODS 33 % SJÖGODS 33 % 2030 SJÖGODS 33 % + POTENTIAL 20 % 2030 SJÖGODS 50 % POTENTIAL 20 % Källa: egna beräkningar baserat på godsefterfrågematriser erhållna från Trafikverket i augusti 2012.

26 Scenarioanalys - slutsatser Scenario 1 överflyttning till väg och järnväg, berör endast marginellt Göteborg Innebär: Vänersjöfarten upphör Alla godstransporter är hänvisade till övriga trafikslag. Effekt: Godsunderlaget består och hittar nya vägar. Innebär ökad belastning på väg och järnväg. Blir till 80 % övergång till lastbil med längre lastbilsdragningar till mest lämpliga alternativa hamnar, mest troligt Mälar- och östkusthamnar samt Uddevalla hamn. Störst tillkommande belastning på E45, Norge/Vänerbanan och Älvsborgsbanan. Ca 10 % av överflyttningen kan beröra vägar eller järnväg i anslutning till Göteborg. Scenario 2 bibehållen marknadsandel, ökning 75 %, ingen kapacitetsbrist Innebär: Vänersjöfarten har samma inriktning som idag. Slussar byggs ut, vilket möjliggör större fartyg och ökar kapaciteten längs älv och i slussar till 30 fartyg/dygn. Effekt: Sjöfarten bibehåller sin marknadsandel om ca 33 % av det sjöfartsmässiga godsvolymerna, vilket enligt prognosen innebär en ökning med 75 % jämfört med dagens volymer. Sjöfarten tar inget språng. Ingen kapacitetsbrist längs älv och i slussar. Scenario 3 nya affärsmöjligheter, ökning 120 %, ingen kapacitetsbrist Innebär: som i scenario 2 samt att Sverige antar EU:s regelverk om Inre Vattenvägar. Effekt: möjlighet till språng med nya affärsmöjligheter för sjöfarten, ökning med 120 % jämfört med dagens volymer. Fortfarande ingen kapacitetsbrist längs älv och i slussar.

27 Götaälv-Vänerstråket Vårt uppdrag Framtidsbilder godsflöden 2030 och 2050 samt jämförelse mot tillgänglig kapacitet Styrgruppsmöte