Vänersamarbetet referensgrupp sjöfart och transportinfrastruktur Minnesanteckningar från referensgruppsmöte, Vänersborg, 2 mars 2012

Transkript

1 MINNESANTECKNINGAR Vänersamarbetet referensgrupp sjöfart och transportinfrastruktur Minnesanteckningar från referensgruppsmöte, Vänersborg, 2 mars 2012 Deltagare: Christian Bergman, Västra Götalandsregionen, ordförande Lennart Löfgren, Västra Götalandsregionen Bertil Hallman, Trafikverket Ulf Knape, Trafikverket Alf Brodin, Trafikverket Kristina Westerback, Trafikverket Per-Åke Warg, Högskolecentrum Vänersborg Kjell Norberg, Fyrbodals kommunalförbund Christian Martins, Fyrbodals kommunalförbund Conny Wolbe, Kristinehamns kommun Tobias Uhn, Vänerhamn Mikael Norrman, Wargö Bruks AB Norbert Hosmann, Ahlmark Lines AB Bertil Arvidsson, Vänerregionens näringslivsråd, VNR Bert Andersson, Företagen i Ale kommun Roy Jaan, Sjöfartsverket Per-Erik Holmberg, Viktoriainstitutet Dirk Harmsen, Vänersamarbetet Max Falk, Trafikkontoret Göteborgs stad Leif Eriksson, Lidköpings kommun Jan Axelsson, Länsstyrelsen Värmland Ingemar Gunnarsson, Göteborg Energi Postadress Besöksadress Telefon Telefax Regionens Hus N Hamngatan Box Göteborg

2 2 1. Föregående mötes anteckningar Inga anmärkningar på föregående mötes anteckningar. 2. Stråkstudien för Göta älv Vänern; aktuell information. Bertil Hallman, Trafikverket (presentation bifogas) Det är svårt att avgöra hur länge slussarna kan användas med upprätthållen säkerhet. Bedömningen är att nya slussar måste finnas på plats Fram till dess måste slussarna kontinuerligt underhållas. Bertil redovisade en tänkt tidplan (se presentation). Den visar att om nya slussar ska stå klara till 2030 så behöver principbeslut fattas inom en snar framtid. Konsultutredningar visar att godsvolymerna i Västsverige beräknas öka med 100% till år Det är viktigt att hamnarna kommer upp i större volymer för att få en rationell hantering. Bertil H lyfte fram att man bör se över dagens hamnstruktur i Vänerregionen. Utredningarna indikerar att det finns potential för mer godsvolymer på Vänern. Prognos på tillväxt till 2030 och 2050 visar på stora ökningar för riket. De transportökningar som detta genererar kommer inte att kunna hanteras endast på väg och järnväg, menar Bertil H. Utredningen utgår från att det finns ett GOTRIS-system när de nya slussarna är på plats. Presentationen visade hur en av konsultutredningarna avgränsat upptagningsområdet runt Vänern för sjöfarten. Tobias påpekade att Dalarna inte ingick i upptagningsområdet, vilket är olyckligt då det bl.a. finns trävolymer från Dalarna som skeppas ut via Kristinehamn. Även ABB i Ludvika omnämndes som potentiell kund till Vänersjöfarten. Conny framförde att det finns ett ökat intresse såväl öster- som norrifrån för att använda hamnen i Kristinehamn. T.ex. omnämner Regionförbundet Örebro att Kristinehamn är en tänkbar hamn för gods till/från Örebroregionen. Bertil H avslutade föredraget med att nämna att det den 1 mars publicerades ett konsultuppdrag för stråkstudien. Nu inväntas anbud från konsultbyråer. Max lyfte frågan om att undersöka förutsättningarna att bygga kanal via Uddevalla, som ett alternativ till Göta älv. Bertil H tar med sig frågan till stråkstudiens styrgrupp. 3. GoBiGas; lägesbeskrivning, transportbehov och logistikupplägg. Ingemar Gunnarsson, Göteborg Energi (presentation bifogas) Med GoBiGas vill Göteborg Energi bl.a. visa hur man kan omvandla restprodukter från skogen till biogas. Idag levereras naturgas till hem och industrier. Den långsiktiga visionen är att avveckla och ersätta detta med biogas. EU:s klimatmål till 2020 ställer stora krav på minskade koldioxidutsläpp. Sverige har ställt än tuffare krav med noll koldioxidutsläpp 2050.

3 3 Tidigare har ingen i världen kört kontinuerlig produktion av biogas från biobränsle genom förgasning. Det ställer höga krav på teknisk utveckling. I detta har Göteborgs Energi ett nära samarbete med Chalmers. Etapp 1 av GoBiGas (år 2013) är en demoanläggning för att visa att anläggningen fungerar. I etapp 2 ( ) ska en kommersiell anläggning stå klar. Möjligheten finns att få EU pengar till etapp 2. Fokus just nu är att ersätta fordonsbränslen. Även grönmetan till processindustrin kommer att produceras. Planer finns att bygga en ny kaj, så att man kan ta in restprodukter från skogen via sjöfarten. Även att bygga en järnvägsanslutning planeras för att ta in en del via järnvägen. Platsen (Rya) är vald pga närheten till vatten och för att det finns ett miljötillstånd för Göteborg Energi samt för att det redan går gasledningar förbi platsen. Projektläge (mars 2012); alla beslut har tagits och bygget av etapp 1 är påbörjat. Göteborg Energi har gjort preliminära uppskattningar över vilka råvaruvolymer som krävs till anläggningen och hur mycket transporter det genererar beroende av valet av trafikslag (se bifogad presentation). För etapp 1 bedöms volymerna vara för små för sjöfart eller järnväg. I etapp 2 blir enbart lastbilar ohållbart, då det skulle krävas ca lastbilar per dag. Då blir det aktuellt med båt eller tåg. Det pågår en diskussion med Göteborgs Hamn för etablering av kajen. GoBiGas-anläggningen kommer att vara igång året runt vilket ställer stora krav på kontinuerliga transporter av råvara. Idag finns en kaj men den kan inte utnyttjas för Göteborg Energi, varför en ny måste byggas. Göteborg Energis prioritering är att i första hand ta in råvaran via båt, andra alternativet är järnväg. Lastbil är inte aktuellt när etapp 2 går igång. Sannolikt är att åtminstone hälften av råvaran kommer tas från Värmland/Västra Götaland. Råvaran kommer dock att handlas upp på marknaden och det går inte idag att säga från var den kommer att komma in. Det finns planer på liknande anläggningar även i andra delar av landet, t.ex. i Skåne, som också (ifall de blir av) kommer att behöva råvara transporterad med sjöfart. Avvaktan sker för att se hur det går med GoBiGas. Det framfördes att det skulle vara intressant att göra en prisjämförelse av transporter till anläggningen beroende om de sker med sjöfart, järnväg eller lastbil. Samt vilken effekt ett införande av Inland waterways (IWW) får för priset för sjöfartstransporter till anläggningen. Norbert påpekade att det är svårt att göra kostnadsberäkningar med IWW eftersom det är oklart vad det konkret skulle innebära för svensk del.

4 4 4. GOTRIS II; upplägg och organisation av nästa etapp i arbetet med att utveckla ett RIS-system (River information services) för Göta älv och Vänern. Per-Erik Holmberg, Viktoriainstitutet (presentation bifogas) Per-Erik rapporterade hur arbetet går vidare från GOTRIS I som gjordes Stora frågan som kom ur detta var co-modala trafikstyrningssystem, dvs system som hanterar trafiken både på och över älven. GOTRIS-projektet kommer att söka medel från Vinnova. Ansökan ska lämnas in senast den 17 april. Intäkterna ska täcka ett demonstrationsprojekt som påbörjas 2012 och pågår i två år. Det är inte ett fullskaligt RIS-system med samtliga funktioner. Projektet är inte beviljat idag, besked kommer i juni. Om det blir ett positivt besked så startar projektet i september Beviljas projektet finns det på sikt även möjlighet att söka pengar för implementering. GOTRIS är en knutpunkt där alla aktörer kan hämta information och bygga in det i sitt eget system. Geografisk avgränsning av demonstrationsprojektet är från Gbg Trubaduren till fartyget kommer in i Vänern. GOTRIS hämtar information från flera aktörer och ger sedan rekommendationer om hastighet till fartyget. Systemet ska även ge information till t.ex; kollektivtrafik och bilresenärer så att de kan anpassa sitt resande. Fritidsbåtarna ska också kunna ta del av detta, t.ex skulle man kunna utveckla en app med information om när broar öppnas mm. Under projektet finns det behov av en referensgrupp av aktörer som finns med i denna grupp. Det kommer vara ett par träffar under dessa två år. Rederier är kontaktade och kommer att vara med i projektet genom att bl.a. anpassa hastigheten på båtarna efter rekommendationer från systemet. Det föreslogs att kontakt borde tas med Skogsindustrins logistikförening. Per-Eriks kontaktuppgifter bifogas, så att intressenter kan kontakta honom för att delta i referensgruppen: Mail: per-erik.holmberg@viktoria.se Tel:

5 5 5. Övriga frågor Dirk Harmsen är ny processledare för Vänersamarbetet. Dirks kontaktuppgifter är: Mail: Tel: Roy framförde att transportköparna/industrin borde bjudas in till referensgruppen. Christian svarade dessa idag representeras av t.ex. VNR och handelskamrarna men att vi självklart kan se över inbjudningslistan. Om referensgruppen har förslag på ytterligare representanter som borde ingå i gruppen så maila kontaktuppgifter till Christian. Christian rekommenderade Vänerseminariet om sjöfart i Kristinehamn den 20 mars. Referensgruppen har flera gånger uttryckt att IWW behöver införas i svensk rätt snarast möjligt. Christian har framfört detta till politikerna i stråkstudiens och Vänersamarbetets styrgrupper. Detta har resulterat i en skrivelse från regionstyrelsens ordförande i Värmland och regionstyrelsens ordförande i Västra Götalandsregionen som skickats till regeringen. Christian har också varit i kontakt med Näringsdepartementet. Beskedet därifrån är att i maj, under European Maritime Day i Göteborg, kommer regeringen med mer information. Definitiva besked väntas dock först till hösten i samband med att sjöfartsstrategin presenteras. 6. Nästa möte Nästa möte äger rum den 27 september 2012, kl på Högskolecentrum i Vänersborg. Antecknat av Kristina Westerback och Christian Bergman