Lokal ansökan Vård- och omsorgscollege Södra Skaraborg Falköping-Tidaholm



Relevanta dokument
Inledning

EN MODERN SAMVERKANSFORM

Den lokala styrgruppen består av representanter för parterna i samverkan:

Instruktion för ansökan - anslutande utbildare

Vård- och omsorgscollege Ystad-Österlen Kontaktperson för lokal samordning Kerstin Persson Telefon E-post

Stödmall för lokal ansökan om VO- College för GR-kommunerna

Minnesanteckningar från möte med styr- och arbetsgruppen för

VÅRD OCH OMSORGSCOLLEGE. Mark Ulricehamn Svenljunga Tranemo - MUST

Mål/handlingsplan VO-College Värmland under certifieringsperioden 1 juli juni 2021

Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg.

Göteborgsregionens Vård- och omsorgscollege ett av landets största

Personal inom vård och omsorg

Regionalt Vård- och omsorgscollege Sörmland. Självskattning

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson GNVO11-020

Regional Självskattning 2018

April Regional ansökan

Vård- och omsorgscollege i Halland

Verksamhetsberättelse 2017, Vård-och omsorgscollege i Luleå

Kvalitetskriterium för ansökan om certifiering av ett lokalt Vård- och omsorgscollege

3 februari Innehåll. Kort om VO-College. Utvecklingsresan. Eventuellt ESF-projekt. Frågor, synpunkter och medskick

Bakgrund: risk för personalbrist i branschen. Åldrande befolkning Stora pensionsavgångar Krav på mer kvalificerade kunskaper

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning

Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3)

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning. Fastställd av styrelsen

EN MODERN SAMVERKANSFORM

Vision Säkra tillgången på kompetent arbetskraft till yrken inom vård och omsorg

Kommunikationsplan för Vård- och omsorgscollege

- Ett samverkanorgan för kompetensförsörjning inom vård och omsorg!

Göteborgsregionens Vård- och omsorgscollege ett av landets största

TEKNIKCOLLEGE Skaraborg

MINNESANTECKNINGAR FRÅN STYRGRUPPSMÖTE FÖR VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE SKARABORG

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

Göteborgsregionens Vård- och omsorgscollege ett av landets största

Anvisningar för anställning av personer med utbildning från Vård- och omsorgsprogrammet

1 Ordförande öppnar mötet och önskar alla välkomna

Vård- och omsorgscollege Kronoberg

Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege

Länsövergripande regionalt Vård- och Omsorgscollege

Vad är Vård och Omsorgscollege? - och varför är det viktigt?

Verksamhetsplan 2018

Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning 2017

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI

En samverkansform för utbildning

Måldokument Utbildning Skaraborg

Avtal om handledning och arbetsplatsförlagt lärande

Verksamhetsplan 2019

Verksamhets- och kommunikationsplan 2016

KOMVUX I ÅTVIDABERGS KOMMUN 2017/2018

DOKUMENATATION Verksamhetsplaneringsdag VO-College Örebro län

Verksamhetsplan för Nordöstra Skånes lokala VO-College

Utbildningar för dig som vill jobba inom äldreomsorg och funktionsstöd

Vård- och omsorgscollege i Västmanland

Höglandsförbundet Eksjö, lokal Majoren

Vårdutbildningar. som ger dig möjligheter. Studera i grupp. Studera på distans. Studera flexibelt - individuella upplägg.

Verksamhets- och kommunikationsplan 2016

Återcertifiering av lokalt Vård- och omsorgscollege

ÅTVIDABERGS KOMMUN. VUXENUTBILDNING

Personalpolitiskt program

Minnesanteckningar för möte i den regionala styrgruppen för Vård- och omsorgscollege Skaraborg

SAMVERKANSAVTAL. VO-College. Göteborgsregionen

Helhet i utbildningen på gymnasiets yrkesprogram. Aktuell rapport från Skolinspektionen 2017

REGLEMENTE FÖR NÄMNDEN FÖR SAMVERKAN KRING SOCIALTJÄNST OCH VÅRD

Riktlinjer för arbetsplatsförlagt lärande (APL) inom Vård-och omsorgsutbildningar i Norrbotten

TEKNIKCOLLEGE. Teknikcollege. - kompetenscentra för effektiv resursanvändning

Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning. Arbetsgrupp:

1. Uppföljning av mål sker kontinuerligt- tillf. arb.grupper bildas efter behov Mätning sker vid halvårsuppföljningar.

Höglandsförbundet Eksjö, lokal Majoren

Samverkansavtal och avtal om handledare mellan utbildningsanordnare, arbetsgivare och facklig organisation inom lokalt Vård- och omsorgscollege Örebro

Aktuella projekt 2. Omvårdnadslyftet

Samverkansavtal för Vård och omsorgscollege Kronoberg

Utlysning ESF Nationellt. Genomförandeprojekt med inriktning "Effektivare strukturer för en bättre Yrkesutbildning

Samverkansavtal

Fokus Yrkesutbildning VO

Erfarenheter från Örebro län

Nationellt likvärdig YH-utbildning

STRATEGI. Dokumentansvarig Monica Högberg,

Nämndbesök på Hermods vuxenutbildning

VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR VUXENUTBILDNINGEN

Slutrapport. Omvårdnadslyftet

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

Måldokument Utbildning Skaraborg

Vård- och omsorgscollege är ett koncept där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg.

Nyhetsbrev, Vård- och omsorgscollege i Kalmar län

Hotell- och turismprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019

Struktur på en lokal kommunikationsplan Vård- och omsorgscollege

Verksamhet under fortsatt projekttid

Rekommenderad skola av fastighetsbranschen

METODHANDBOK VOC ÖRNSKÖLDSVIK

Handlingsplan för det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) i Vara kommun

GRUND-US Ingrid Persson bordläggs till hösten. VO-C i nya Region Uppsala. - bordläggs till hösten. Se bilaga Minnesanteckningar Worldskills

Om CARPE och YRKESKRAVEN. Projekt

Branschrekommenderad skola - Fastighet

KRITERIER FÖR ANSTÄLLNINGSBARHET FÖR GRUNDLÄGGANDE ARBETSUPPGIFTER INOM FUNKTIONSHINDEROMRÅDET, SJUKVÅRDEN OCH ÄLDREOMSORGEN, I SÖDERMANLANDS LÄN

KVALITETSRAPPORT 2014

Vårdutbildningar. som leder till arbete. Studera i grupp. Studera på distans

Välkommen till Vuxenutbildningen i Arboga

Vård och omsorg Barn och fritid. Dag Distans

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

Transkript:

Lokal ansökan Vård- och omsorgscollege Södra Skaraborg Falköping-Tidaholm Slutversion certifieringsdatum 2011-09-20 Kontaktperson för styrgruppen: Lars Åke Gustafsson socialchef Socialförvaltningen Falköpings kommun 521 81 Falköping lars.ake.gustafsson@falkoping.se 0515-88 53 36; 070-642 35 92 Fakturaadress: Socialförvaltningen Falköpings kommun 521 81 Falköping

Ledamöter i den lokala styrgruppen Lars Åke Gustafsson, socialchef ordförande Socialförvaltningen Falköpings kommun 521 81 Falköping lars.ake.gustafsson@falkoping.se 0515-88 53 36; 070-642 35 92 Anna-Lena Skatt, omvårdnadschef Omvårdnadsförvaltningen Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm anna-lena.skatt@tidaholm.se 0502-60 64 01, 070-540 53 69 Marie Gustafson, områdeschef Socialförvaltningen Ranliden, Daléngatan 4 521 31 Falköping marie.gustafson@falkoping.se 0515-88 55 55; 070-269 73 95 Helene Lindkvist,enhetschef Omvårdnadsförvaltningen Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm helene.lindkvist@tidaholm.se 0502-60 64 64 Gunilla Balutia, bitr. socialchef Socialförvaltningen Falköpings kommun 521 81 Falköping gunilla.balutia@falkoping.se 0515-88 53 46; 070-674 50 53 Anita Andersson-Hagsgård, rektor Kompetens- och arbetslivsförvaltningen Falköpings kommun 521 81 Falköping anita.andersson.hagsgard@falkoping.se 0515-88 71 34; 070-295 77 38 Harald Lundkvist, utbildningschef Barn- och utbildningsförvaltningen Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm harald.lundkvist@tidaholm.se 0502-60 61 03; 070-267 59 83

Leif Lagergren, bitr. skolchef Barn- och utbildningsförvaltningen Falköpings kommun 521 81 Falköping leif.lagergren@falkoping.se 0515-88 52 93, 070-518 52 93 Charlotta Kronberg-Andersson, Kommunal Gärdesvägen 25 522 91 Tidaholm lotta@flc.nu 0502-60 60 54; 073-079 06 84 Lena Lundgren-Karlsson, Vårdförbundet Biblioteksvägen 4 522 91 Tidaholm lena.lundgren.karlsson@tidaholm.se 0502-60 64 11 Adjungerad Ann-Charlotte Bäckman, vårdlärare, lokal samordnare VO-College Kompetens- och arbetslivsförvaltningen Vuxenutbildningen Falköpings kommun ann-charlotte.backman@edu.falkoping.se 521 81 Falköping 0515-88 71 86; 070-369 04 20 Ledamöter i den lokala arbetsgruppen Monica Ohlsson, områdeschef Socialförvaltningen Ranliden, Daléngatan 4 521 31 Falköping monica.ohlsson@falkoping.se 0515-88 55 56, 070-674 50 56 Birgit Lagergren, utbildningssamordnare - sammankallande Socialförvaltningen Falköpings kommun 521 81 Falköping birgit.lagergren@falkoping.se 0515-88 53 62; 070-548 42 56 Karin Stigner, enhetschef Socialförvaltningen Floby vårdcentrum 521 51 Floby karin.stigner@falkoping.se 0515-88 66 02, 076-842 29 20

Ann-Charlotte Bäckman, vårdlärare, lokal samordnare VO-College Kompetens- och arbetslivsförvaltningen Vuxenutbildningen Falköpings kommun 521 81 Falköping ann-charlotte.backman@edu.falkoping.se 0515-88 71 86; 070-369 04 20 Bo Björklund, vårdlärare Kompetens- och arbetslivsförvaltningen Vuxenutbildningen Falköpings kommun 521 81 Falköping bo.bjorklund@edu.falkoping.se 0515-88 71 78 Åke Högberg, rektor Barn- och utbildningsförvaltningen Ållebergsgymnasiet Falköpings kommun 521 81 Falköping ake.hogberg@falkoping.se 0515-88 60 08; 070-247 51 57 Katarina Lennartsson, enhetschef sammankallande Omvårdnadsförvaltningen Stadshuset Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm katarina.lennartsson@tidaholm.se 0502-60 64 15 Brita Johansson, utbildningssamordnare, vik. Studie- och yrkesvägledare KompetensCentrum Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm brita.johansson@tidaholm.se 0502-60 61 73; 073-074 75 39 Helene Svensson, Kommunal Falköping/Tidaholm S:t Olofsgatan 11 521 43 Falköping helene.svensson@falkoping.se 0515-102 48; 070-571 67 01 Teresa Klasson, arbetsledare Midgårds äldreboende Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm teresa.klasson@tidaholm.se 0502-60 62 78

Lena Kindmalm, vårdutvecklare primärvården Falköpings PVO PVO-exp 532 32 Skara lena.kindmalm@vgregion.se 0511-307 79 Britt-Marie Olsson, arbetsförmedlare Arbetsförmedlingen Falköping/Tidaholm Box 203 521 02 Falköping britt-marie.bit.olsson@arbetsformedlingen.se 010-486 80 35 Lisbeth Andersson, Vårdförbundet Elvagården, Box 49 521 05 Vartofta lisbeth.andersson@falkoping.se 0515-77 62 72; 070-317 17 75 Petra Elwing, Kommunal VG-region/SiF Avd. 7D, SiF Danska vägen 62 521 85 Falköping petra.elwing@vgregion.se 0515-87721; 0730-84 00 76 Christina Croona, SKTF ordf. Falköping/Tidaholm Stadshuset Falköpings kommun 521 81 Falköping christina.croona@falkoping.se 0515-88 71 34; 070-345 65 58

Innehållsförteckning 1. Varför Vård- och omsorgscollege? 1 1.1 Syfte/Vision 1 1.2 Analys/Bakgrund 2 1.2.1 Befolkningsunderlag 2 1.2.2 Kvalitetsindikatorer 2 1.2.2.1 Vård- och omsorgsverksamheterna 2 1.2.2.2 Personalöversikt inom vård och omsorg 3 1.2.2.3 Utbildningsanordnarna 4 1.2.2.4 Kompetensutvecklingsbehov i verksamheterna 5 1.3 Mål för lokalt Vård- och omsorgscollege 7 1.3.1 Kortsiktiga mål 7 1.3.2 Långsiktiga mål 7 2. Samverkan 8 2.1 Organisation 8 2.1.1 Lokal styrgrupp 8 2.1.2 Lokal arbetsgrupp 8 2.1.3 Koppling lokalt/regionalt/nationellt 9 2.1.4 Koppling lokal styrgrupp Programråd 9 3. Lokalt perspektiv 10 3.1 Marknadsföring 10 3.1.1 Arbetsgivarna 10 3.1.1.1 Vad görs för att öka attraktionskraften? 10 3.1.2 Utbildningsanordnarna 11 3.1.2.1 Vad görs för att öka attraktionskraften? 11 3.2 Omvärldsbevakning 11 3.3 Genusperspektiv 11 3.4 Mångfald 12 4. Infrastruktur för utbildningen 13 4.1 Utbildningsaktörer 13 4.2 Utbildningsnivåer/-former 13 4.3 Kompetensutveckling för redan anställda 13 5. Hälsoperspektivet 14 5.1 Förståelse och ansvar för den egna hälsan 14 5.2 Krav i yrkeslivet 14 5.3 Möjlighet till fysisk aktivitet under arbetslivet och i utbildning 14 5.4 Förflyttningsteknik och ergonomi 15 5.5 Kost 15 5.6 Handlingsplan mot rökning, alkohol, droger och mobbning 15 6. Kreativ och stimulerande arbets-och lärmiljö 16 6.1 Socialtjänsten i kommunerna 16 6.2 Utbildningarna 16

7. Lärformer och arbetssätt 18 7.1 Erfarenhetsutbyte mellan arbetsliv och utbildningsanordnare 18 7.2 Studerandeinflytande 19 7.3 Lagarbete och ämnesintegration 19 7.4 Validering 20 7.5 Sammanhållna arbetsdagar 20 7.6 Distansutbildning 20 7.7 Flexibilitet och mångfald i teori och praktik 20 7.8 Forskningsanknytning 21 8. Lärande i arbetet 22 9. Kvalitetsarbete/Uppföljning 23 9.1 Uppföljning av kvalitetskriterier och av uppsatta mål 23 9.2 Uppföljning av utbildningarnas kvalitet 23 9.3 Delgivning av kvalitetsarbete till regional styrgrupp 23 10. Avtal och överenskommelser 24 10.1 Samarbetsavtal 24 10.2 Avtal avseende LIA samt Handledaravtal 24 10.3 Avsiktsförklaring 24 10.4 Övriga avtal 24 Bilagor: Bilaga 1 Regionalt analysinstrument Bilaga 2 Mål Bilaga 3 Organisationsskiss Bilaga 4 APL-avtal SkaS Bilaga 5 APL-avtal kommunerna i Skaraborg

1. Varför Vård- och omsorgscollege? Inledning Gamla Skaraborg är en del av Västra Götalandsregionen (VG-regionen). Delregion Skaraborg certifierades som Vård- och omsorgscollege (VO-College) i mars 2010. När Skaraborgs Kommunalförbund fick uppdraget att ansöka om certifiering, bestämde man sig för att organisera Skaraborg utifrån redan befintliga fyra närsjukvårdsområden. Vårt närsjukvårdsområde kallas södra och består av kommunerna Falköping och Tidaholm. Falköpings och Tidaholms kommuner är typiska jordbruksbygder men här finns också en del större industrier. Exempel på industrier och andra företag som sysselsätter ganska många personer i Falköpings kommun är: Kinnarps kontorsmöbler, Volvo Flobyverken, Arkivator, Autokaross i Floby, Falköpings Mejeri, Falbygdens Ost samt en hel del mindre företag. I Tidaholms kommun finns framför allt Swedish Match och Marbodal som stora arbetsgivare. Det finns också en hel del småföretag. I Tidaholm har Kriminalvården en riksanstalt (säkerhetsklass B) med 189 platser. Detta är en av de största arbetsplatserna i Tidaholm. Från båda kommunerna är utpendlingen stor, vilket underlättas med väl utbyggda allmänna kommunikationer. Förutom kommunal vård och omsorg finns statliga och privata hem för vård eller boende för både barn/unga och vuxna missbrukare. Ett flertal privata assistansföretag finns representerade i båda kommunerna. Skaraborgs Sjukhus (SkaS) är en förvaltning med fyra sjukhus där Sjukhuset i Falköping (SiF) är ett av dem. I Falköpings kommun finns fyra vårdcentraler tillhörande VG-regionens primärvård och två privata. I Tidaholm finns en vårdcentral tillhörande VG-regionens primärvård. I södra närsjukvårdsområdet finns endast kommunala utbildningsanordnare. I Falköping finns Ållebergsgymnasiet, ett ungdomsgymnasium med Omvårdnadsprogrammet och ett Lärcenter där omvårdnadsutbildning för vuxna bedrivs. Tidaholm har ett ungdomsgymnasium men inget Omvårdnadsprogram. I delregion Skaraborg finns ett samverkansavtal kallat Gymnasium Skaraborg, vilket innebär att ungdomar fritt kan välja vilken gymnasieskola man vill söka till. Det vanligaste är att de ungdomar i Tidaholm som söker Omvårdnadsprogrammet väljer Skövde som utbildningsort. Det finns ett samverkansavtal mellan Falköping och Tidaholm, där Tidaholm sedan många år köper omvårdnadsutbildning för vuxna av Vuxenutbildningen i Falköping. 1.1 Syfte/Vision Behovet av personal inom vård och omsorg kommer att öka då vi får allt fler äldre personer i kommunerna. Vi har också ett generationsskifte framför oss bland personal när 40-talisterna går i pension. Den stora utmaningen är att locka både ungdomar och vuxna till omvårdnadsutbildningar och att attrahera, behålla och utveckla medarbetare. Teknik och förbättrade behandlingsmetoder gör att förtidigt födda barn och barn med skador kommer att vårdas i hemmen. Människor lever längre och när de väl får vårdbehov är de både relativt gamla och sjuka. Allt fler önskar vårdas i hemmet vid livets slutskede, vid svåra sjukdomstillstånd och funktionsnedsättningar. Morgondagens krav på personalens kompetens kommer därför att se annorlunda ut än idag. Vi ser även att mångkulturell kompetens kommer att vara en viktig fråga. Dagens elever och studerande blir morgondagens personal och för att dessa ska bli anställningsbara, med de krav som morgondagens vård och omsorg ställer, är det en förutsättning att vårdgivare och utbildare utvecklar samverkansformer så som konceptet VO-College avser. Vår avsikt med ett lokalt VO-College är framför allt att öka verksamheternas inflytande över innehållet i utbildningarna. Vi planerar att vårdlärarna ska göra fältstudier i verksamheterna och att personal från verksamheterna kommer in i undervisningen och föreläser om olika specialiteter 1

inom sina områden. Vi föreställer oss också att inför arbetet med GY11 och det nya Vård och omsorgsprogrammet ska det bli naturligt att skapa olika referensgrupper med deltagare från olika verksamheter och fackliga företrädare som tillsammans med vårdlärarna tar fram innehåll för framtidens utbildningar. Vi tänker oss också kunna arbeta fram en del gemensamma dokument framför allt när det gäller kopplingen till den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen/lärandet. Kanske ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen kan ha en del gemensamma dokument? Med ökade gemensamma arenor, så ser vi att ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen närmar sig varandra, när vi gemensamt driver utvecklingsarbete. Då vi ser att det finns en viss efterfrågan på den kompetens som elever från Barn- och fritidsprogrammet (BF) har, kommer vi att undersöka möjligheten att involvera detta program i arbetet med VO-College. Det har senare framkommit från Nationella Rådet att BF inte kommer att ingå i certifieringen. 1.2 Analys/Bakgrund Den analys som gjordes i ansökan för VO-College Region Skaraborg ligger till grund även för denna lokala ansökan, därför beskrivs endast det som skiljer sig lokalt och där specifika förutsättningar behöver belysas. Vi använder det analysinstrument som styrgruppen för regionalt VO-College i Skaraborg godkänt. (se bilaga 1) 1.2.1 Befolkningsunderlag Falköping Tidaholm Riket Antal invånare 31.419 12.632 Andel med eftergymnasial utbildning 21,8% 17,3% 30,9% Andel med bra självskattat hälsotillstånd 73,7% 68,7% 70,4% Medianinkomst 205,1 206,1 215,3 Flyttningsnetto +88-37 Andel utrikes födda 8,7% 7,4% 14,3% Källa: SCB 1.2.2 Kvalitetsindikatorer 1.2.2.1 Vård-och omsorgsverksamheterna Det är svårt att jämföra interna brukarundersökningar i de båda kommunerna därför att man inte mäter samma sak. Nedan redovisas i stället Sveriges kommuners och landstings (SKL) öppna jämförelser 2010. Konsekvensen av detta blir att endast siffror rörande äldreomsorg kan redovisas. Falköping Tidaholm Riket Omdöme om särskilt boende i sin helhet 2010 66(149) 74(40) 70 Omdöme om ordinärt boende i sin helhet 2010 78(55) 71(160) 65 Se www.skl.se Öppna jämförelser 2010. Siffror inom parentes anger ranking i Sverige. 2

Kartläggning/Behovsöversikt, faktorer som påverkar hur stora vård- och omsorgsbehoven troligen kommer att bli: Falköping Tidaholm Antal invånare 31.419 12.626 Antal personer över 75 år 3.402 1.329 Andel av befolkningen över 65 år 21,1% 21,00% Antal personer med demenssjukdom* 478 191 Antal personer med LSS-insats 225 95 * siffror från SCB där det framkommer att 1,52% av befolkningen har en demenssjukdom Enligt Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer har 8% av befolkningen över 65 år en demenssjukdom liksom 50% av befolkningen över 90 år. 1.2.2.2 Personalöversikt inom vård och omsorg Med personal inom vård- och omsorg menas de som genomgått Omvårdnadsprogrammet eller motsvarande äldre utbildningar på gymnasial nivå samt outbildad personal. Antal anställda Över 50 år Pensionsavgång 2011-2015 Pensionsavgång 2016-2020 Falköping 972 varav 74 utan adekvat utbildning 430 116 127 Tidaholm 369 varav 30 utan adekvat utbildning 132 30 54 SiF-somatik 26 10 6 3 SiF-psykiatri 136 78 34 22 Arbetsgivarnas upplevelse av tillgång på kompetens och anställningsbar personal: Arbetsgivarna upplever att det finns en god tillgång på personal med rätt kompetens och därmed är anställningsbara. Identifiera karriärvägar för omvårdnadspersonal: Under certifieringstiden skall detta arbetas med. Antal aktiviteter med utbildningsaktörer i verksamheten: Under certifieringstiden skall detta arbetas med. Antal utbildade handledare (handledarutbildning): Falköping: ca 100 Tidaholm: ca 40 SiF somatik: 9 undersköterskor har någon form av handledarutbildning. 6 av dem har kurs Handledning 100p SiF psykiatri: 25 skötare har någon form av handledarutbildning. 9 av dem har kurs Handledning 100p. Vid referensgruppsmöte har det framkommit att det är svårigheter att locka skötare att gå handledarutbildning. 3

1.2.2.3 Utbildningsanordnare Personal hos utbildningsanordnare Antal vårdlärare (årsarbetare) Över 50 år Pensionsavgång 2011-2015 Pensionsavgång 2016-2020 Lärcenter 15 (14,6) 11 6 3 Ållebergsgymnasiet * 4 ( 3,5) 4 0 4 * På grund av besparingskrav 2010 är endast 2,75 tjänst bemannad. En heltidsanställd vårdlärare går f.n. vårdlärarutbildning samtidigt som hon arbetar vid Vuxenutbildningen. Alla övriga vårdlärare har adekvat utbildning. Det är f.n. brist på vårdlärare i hela landet och speciellt med psykiatrikompetens och inom social omsorg. Antal som fullföljt vård- och omsorgsutbildning inom vuxenutbildningen: Antal studerande inom vuxenutbildningen Falköping och Tidaholm Våren 2008 Totalt Varav kvinnor Varav män Totalt antagna 207 182 15 Antal avbrott eller började ej 10 10 0 Antal som faktiskt studerade Falköping 67 Tidaholm 25 Totalt 92 Därav studerande inom fristående kurser 105 97 8 Hösten 2008 Totalt Varav kvinnor Varav män Totalt antagna 196 181 15 Antal avbrott eller började ej 12 12 0 Antal som faktiskt studerade Därav studerande inom fristående kurser Våren 2009 Falköping 105 Tidaholm 21 Totalt 126 Totalt 70 59 11 Varav kvinnor Varav män Totalt antagna 211 197 14 Antal avbrott eller började ej 14 10 4 Antal som faktiskt studerade Falköping 115 Tidaholm 24 Totalt 139 131 8 Därav studerande inom fristående kurser 58 56 2 4

Hösten 2009 Totalt Varav kvinnor Varav män Totalt antagna 218 191 27 Antal avbrott eller började ej 27 21 6 Antal som faktiskt studerade Därav studerande inom fristående kurser Falköping 110 Tidaholm 26 Totalt 136 122 14 55 48 7 Antal och andel utexaminerade från den gymnasiala omvårdnadsutbildningen i Falköping (antal förstahandsansökande, antagningsstatistik, slutbetyg): Antal elever Ållebergsgymnasiets Omvårdnadsprogram 2008 Totalt Varav kvinnor Andel män Antal antagna elever 2005 16 12 25% Antal förstahandssökande 17 12 23,5% Andel med slutbetyg 2008 87,5% Antal 12 14,3% Antal elever Ållebergsgymnasiets Omvårdnadsprogram 2009 Totalt Varav kvinnor Andel män Antal antagna elever 2006 26 22 15,4% Antal förstahandssökande 32 22 15,6% Andel med slutbetyg 2009 57,7% Antal 11 26,7% Antal aktiviteter med verksamhetsaktörer i utbildningen: Under hösten 2010 har det vid ett tiotal tillfällen varit föreläsare från verksamheterna som kommit till Lärcenter och föreläst om sina specialiteter. Dessa föreläsningar sker vår och höst. Studerande i Tidaholm är inbjudna och enstaka personal inom Falköpings och Tidaholms kommuner. Antal examinerade från Yh/KY- utbildningar i Falköping/Tidaholm: Tidaholm har inte någon Yh/KY- utbildning. I Falköping har man haft KY-Psykiatri på distans mot Blekinge. Därifrån utexaminerades 2009: 3 studenter Därifrån utexaminerades 2010: 4 studenter 1.2.2.4 Kompetensutvecklingsbehov i verksamheterna Morgondagens krav på personalens kompetens kommer att se annorlunda ut än idag. Dagens elever och studerande blir morgondagens personal. För att dessa ska bli anställningsbara, med de krav som morgondagens vård- och omsorg ställer, är det en förutsättning att vårdgivare och utbildare utvecklar samverkansformer så som konceptet VO-College avser. Slutenvård SiF: På grund av neddragningar finns i SkaS resursteam övertaliga undersköterskor (usk) och skötare som ska placeras på de vakanta fasta tjänster som dyker upp. 5

Psykiatri: Falköping är centrum för SkaS psykiatriska verksamhet. Här väntas stora pensionsavgångar bland erfaren skötarpersonal. Hur kunskapsöverföringen och kompetensförsörjningen till psykiatrin ska säkras är i vårt närsjukvårdsområde än så länge en olöst fråga. Detta måste arbetas vidare med. Somatik: Hela SkaS är föremål för betydande omstruktureringar och stora neddragningar vid den somatiska enheten vid SiF är beslutade. Konsekvensen av detta blir att ev. kompetensutvecklingsbehov inte kan förutses idag. Primärvård: Vårdcentraler I arbetet med VO-College har samtliga vårdcentraler, VG-regionens och privata, bjudits in till information och samråd om framtida kompetensutvecklingsbehov och samverkan. Ingen av de inbjudna kom till mötet. Av detta kan slutsatsen dras att dessa arbetsgivare inte har något större behov av personal med utbildning motsvarande Omvårdnadsprogrammet. Rehabilitering: Vid kontakt med primärvårdsrehabiliteringen i Falköping om framtida kompetensutvecklingsbehov, resulterade detta i att ett möte ska äga rum med representant för Vuxenutbildningen för samtal om kompetensutvecklingsmöjligheter. Motsvarande verksamhet i Tidaholm har endast personal med legitimation, varför de inte har kompetensutvecklingsbehov på gymnasial eller Yh-nivå. Privata aktörer: I arbetet med VO-College har samtliga privata vårdgivare bjudits in för diskussion. Flera har hörsammat inbjudningarna men har sedan inte önskat delta i arbetet. Kommunerna: Äldreomsorg Omsorg för personer med funktionsnedsättningar Falköping Demensutbildning för kommande demenscentrum, palliativ vård, vidareutveckla arbetet med Genombrottsmetoden och aktiverande förhållningssätt Utveckla arbetet med individuella genomförandeplaner, pedagogiska verktyg för att utveckla kommunikation och målarbete, omsorgspedagogutbildning Tidaholm Upprätthålla och utveckla kompetensen inom demens, nutrition och individuella genomförandeplaner Pedagogikutbildning för att stödja brukarna att upprätthålla förvärvade kunskaper, tekniska hjälpmedel och kommunikationshjälpmedel, teckenkommunikation, att kommunicera genomförandeplaner med brukare och gode män Socialpsykiatri: Kommunernas socialpsykiatri växer eftersom allt färre vårdas i slutenvården. Detta innebär att personalen måste ha en bred och djup kompetens för att kunna arbeta med olika socialpsykiatriska inriktningar och åldrar. En stor utmaning är att arbeta fram ett koncept för att möta detta behov både när det gäller befintlig personal och nyrekryterade. Här har Falköpings och Tidaholms kommuner initierat samrådsmöten med företrädare för slutenvårdspsykiatrin (SkaS), Skaraborgs Kommunalförbund, Högskolan i Skövde tillsammans med utbildningsanordnarna. Två samrådsmöten har hittills ägt rum och dessa samtal kommer att fortsätta. Nytt möte är inplanerat i september 2011. 6

Nedanstående kompetensutvecklingsbehov har framkommit i den kartläggning som ingick i den s.k. OCTO-analysen. OCTO är ett verktyg för att inventera organisationens behov och tillgångar. För mer information om OCTO-analys se www.october.se Socialpsykiatri Falköping och Tidaholm Psykiatriska diagnoser, neuropsykiatriska diagnoser, kognitiva funktionsnedsättningar, evidensbaserade behandlingsmetoder, kunskap om nya droger, lagarna, tecken på missbruk, olika beroendeproblematik ex. droger, spel, sex. Etc.,anhörig till beroende, barn till beroende Kombinationen psykiatri, avvikande beteende, demens och äldreomsorg kommer att innebära nya utmaningar för den kommunala äldreomsorgen. Utvecklingsarbete kommer att vara nödvändigt för att möta dessa nya behov. Båda kommunerna kommer att arbeta med sina kompetensplaner för de närmaste åren. 1.3 Mål för lokalt vård- och omsorgscollege 1.3.1 Kortsiktiga mål: (inom 1 år) Att ha en stabil organisation med en samordnande funktion för arbetet i Falköpings och Tidaholms kommuner över hela certifieringsperioden. Att ge riktad information till alla i åk 8 i respektive kommun Att ge riktad information till alla i åk 9 i respektive kommun Att kommunernas befintliga karriärvägar ska synliggöras för all baspersonal Att finna en modell för arbetsrotation i syfte att öka kompetensen. Att utveckla kontakten mellan handledare och utbildningsanordnare Att alla handledare ska ha en handledarutbildning Att alla som vill, ska få möjlighet att validera sina kunskaper. Att ta fram en modell för hur vårdlärarna ska kunna göra fältstudier i vård och omsorg. Att lösa kommunernas behov av kompetensutveckling gällande kombinationen psykiatri, avvikande beteende, demens och äldreomsorg. - se bilaga 2 1.3.2 Långsiktiga mål: (inom 3 år) Att antalet behöriga antagna ungdomar till Vård- och omsorgsprogrammet ökar med 40% från 2011. ( 14 antagna 2011) Att kartlägga behov av huvudhandledare som stöd för bashandledare Att utveckla kvaliteten i det arbetsplatsförlagda lärandet Att öka hälsomedvetenheten bland ungdomar på Vård- och omsorgsprogrammet Att lösa de båda kommunernas behov av kompetensutveckling gällande kombinationen psykiatri, avvikande beteenden, demens och äldreomsorg. Att alla handledare ska ha kurs Handledning 100p eller motsvarande. - se bilaga 2 7

2. Samverkan Under arbetet med ansökan har många vinster erhållits. De regelbundna mötena i arbetsgruppen har medfört att arbetsgivarna och utbildningsanordnarna nått samsyn i många frågor. Ett utvecklingsarbete inom olika områden har också skett bl a. en vidareutveckling av handledarutbildningen dvs de som ska handleda omvårdnadselever/studerande i den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen. Ett annat område som utvecklats är kopplingen mellan arbetsliv och utbildning. Omvårdnadspersonal från socialtjänsten, primärvården och SiF kommer till vuxenutbildningen och föreläser om nya arbetsmetoder och annat inom respektive specialitet. Vårdlärare kommer att göra fältstudier inom olika verksamheter för att få en dagsaktuell kunskap om vård- och omsorgsarbetet. 2.1. Organisation Under arbetet med den lokala ansökan har inledningsvis en representant för SkaS medverkat i lokal styr- och arbetsgrupp. Representanten har under arbetets gång avsagt sig uppdraget och någon annan representant har inte utsetts. På grund av att SkaS är en förvaltning har man beslutat att inte någon representant från SiF deltar i lokal styr- eller arbetsgrupp. En SkaS-representant ingår i den regionala styrgruppen. 2.1.1 Lokal styrgrupp Falköping och Tidaholm har en gemensam styrgrupp och en gemensam arbetsgrupp, där representanter från de båda kommunerna, primärvården samt fackliga representanter från Kommunal, Vårdförbundet och SKTF i de båda kommunerna ingår. Två från den lokala styrgruppen ingår även i den regionala styrgruppen. Arbetsgivarsidan är i majoritet och innehar ordförandeposten i den lokala styrgruppen. Samordnaren från den lokala arbetsgruppen är adjungerad i styrgruppen för att säkra kopplingen mellan styr-och arbetsgrupp. Samordnaren ingår också i den regionala arbetsgruppen. Den lokala styrgruppen har i uppdrag att: Samordna det övergripande arbetet med VO-College i Falköping/Tidaholm. Kommunicera mål och kriterier med alla lokalt berörda aktörer. Ansvara för den årliga insamlingen och delgivningen av data till den regionala styrgruppen. Ge råd och stöd till lokala arbetsgruppen genom ett konsultativt förhållningssätt. Besluta om frågor som gäller VO-College i Falköping/Tidaholm. Arbetsgruppen tar fram frågeställningar och förslag från temporära arbetsgrupper och Programråd. Ansvara för en kontinuerlig nulägesrapport till den regionala styrgruppen. Bevaka omvärlden. Ansvara för uppföljning av kvalitetskriterier för VO-College. Den lokala styrgruppen träffas minst fyra gånger per år och är beslutsför med tre representanter från arbetslivet, en från utbildningsanordnare samt en facklig. Hela den lokala arbetsgruppen deltar vid två av styrgruppens möten för informationsutbyte och diskussion. Organisationsbild se bilaga 3. 2.1.2 Lokal arbetsgrupp Falköping och Tidaholm har en gemensam arbetsgrupp, där representanter från de båda kommunernas vård- och omsorgsverksamhet, primärvården, de fackliga organisationerna och utbildningsanordnarna. En person som ingår i den lokala arbetsgruppen ingår också i den regionala arbetsgruppen. Den lokala arbetsgruppen ska i framtiden träffas regelbundet. 8

Den lokala arbetsgruppen ansvarar för att: Ta fram underlag för frågor gällande VO-College i Falköping/ Tidaholm vilka styrgruppen ska besluta om. Arbeta med marknadsföring av VO-College. Bevaka omvärlden. Anordna utvecklingsdagar för styr- och arbetsgrupp, chefer, usk/omvårdnadspersonal, elever, studerande, vårdlärare och fackliga företrädare. Utse de arbetsgrupper som behövs för att verkställa de mål som satts upp. 2.1.3 Koppling lokalt/regionalt/nationellt En representant från den lokala arbetsgruppen finns med i den regionala arbetsgruppen. Två från den lokala styrgruppen finns med i den regionala styrgruppen. En från den lokala arbetsgruppen har under ett par år varit med i ett nationellt informellt nätverk för projektledare inom VO-College. När den regionala projektledaren anställdes gick denna automatiskt in i det formella nationella nätverket som Nationella Rådet nu svarar för. Kopplingen nationellt/regionalt/lokalt tillgodoses enligt ovanstående. 2.1.4 Koppling lokal styrgrupp Programråd Idag finns ett Programråd för Omvårdnadsprogrammet på Ållebergsgymnasiet med elevrepresentanter, rektor, vårdlärare, utbildningssamordnare och två enhetschefer från socialförvaltningen i Falköping, en enhetschef från Omvårdnadsförvaltningen i Tidaholm, biträdande verksamhetschef SiF:s psykiatri, primärvårdens APU-samordnare, representant från kliniska utbildningsenheten vid SkaS samt fackliga representanter från Kommunal. Representant från Lärcenter har även medverkat. Programrådet har träffats två gånger per år. Arbetet kommer att fortsätta med Programrådets utformning, uppdrag och koppling till vårt lokala VO-College. 9

3. Lokalt perspektiv Arbetsgruppen bereder och samverkar kring kursutbud inför kommande läsår och styrgruppen beslutar. Ansvariga rektorer verkställer i fortsatt samverkan. Studerande har möjlighet till sommarjobb när de fyllt 18 år, aktivt söker sommarjobb samt avgörande är i sista hand den intervju som ungdomarna har med chefen. 3.1 Marknadsföring Marknadsföring av yrken inom vård och omsorg sker på olika sätt bl a. genom skolbesök och rekryteringsmässor. Arbetsgivarna ser också behov av att använda sociala medier och där informera och möta människor som kan ha intresse för vårdarbete. 3.1.1. Arbetsgivarna 3.1.1.1 Vad görs för att öka attraktionskraften? Arbetsgivarna ser VO-College som ett mycket värdefullt arbetssätt att öka både blivande medarbetares, men också de redan anställdas positiva syn på vård- och omsorgsarbetet. Arbetsgivarna har en väl genomtänkt policy för utbildning dvs för att få en fast anställning ska man i första hand ha utbildning motsvarande Omvårdnadsprogrammet, förutom när det gäller personlig assistans. Det är en konkurrensfördel att som arbetsgivare kunna delta i arbetet med att anställda kan få ett diplom som tecken på att de uppnått nivån som beslutats inom VO-College i Falköping/ Tidaholm. Arbetsgivarna ska kunna erbjuda ett intressant och omväxlande arbete. Vård- och omsorgsarbete förknippas ofta med den dagliga omvårdnaden/omsorgen men det finns så mycket mer som handlar om helt nya arbetssätt där man verkligen sätter brukarna/patienterna i fokus. Det pedagogiska synsättet i de olika verksamheterna måste förstärkas. Arbetsgivarna behöver profilera sina verksamhetsområden så att man på ett inbjudande sätt kan kommunicera med blivande medarbetare. Arbetsgivarna har också säkerställt återväxt i yrket genom att ha ett stort antal handledare som regelbundet handleder elever /studerande under utbildning från omvårdnadsutbildningarna. De båda kommunerna har olika karriärvägar och utvecklingsmöjligheter. Falköping har t.ex förflyttningsinstruktörer, handledare, valideringshandledare, ombudsroller i äldreomsorgen, studieledare för kontaktpersonskap, administrativt chefsstöd. Tidaholm har t.ex. väl utvecklade ombudsroller i hela verksamheten, handledare, valideringshandledare och arbetsledare. SkaS har t.ex. möjligheter som patient-anhörigutbildare, handledare, arbetsledare, specialist/konsult inom vissa områden. Falköpings kommun erbjuder all omvårdnadspersonal heltidsanställning men den enskilde kan få arbeta på flera olika arbetsplatser. I Tidaholms kommun inventeras regelbundet önskemål om heltidsarbete. Fast anställd personal som önskar heltid prioriteras alltid vid bemanningsbehov. Tidaholms kommun genomför regelbundet idébytardagar där man bjuder in lokala aktörer samt den egna organisationen för att informera om och marknadsföra omvårdnadsförvaltningens verksamhet. I detta sammanhang erbjuds också riktad information till skolan i åk 8. För övrigt sker också ytterligare en riktad information till åk 8 via kommunambassadörerna. Kommunen erbjuder även PRAO (praktisk arbetslivsorientering) i både åk 8 och 9, samt feriearbetsplats till elever som gått ut åk 9. Falköpings kommun har ett annat upplägg som kallas VISA (vägledning inför studier och arbetsliv).modellen kan visas upp vid certifieringsbesök. 10

I Falköpings kommun genomförs varje år en yrkeslivsmässa som riktar sig till högstadiet och åk 3 på gymnasiet. Inför rekrytering av sommarvikarier anordnas årligen en Rekryteringsmässa. Kommunerna har en aktiv marknadsföring på sina hemsidor med beskrivning av verksamheter och yrkesinnehåll. Olika verksamheter samt Kommunal besöker utbildningsanordnarna och berättar om verksamheten och yrket och man lägger även stor vikt vid arbetsmiljöaspekten. 3.1.2.Utbildningsanordnarna 3.1.2.1.Vad görs för att öka attraktionskraften? Varje höst har Ållebergsgymnasiet Öppet Hus, där främst åk 9 och deras föräldrar/vårdnadshavare får möjlighet att informera sig om programutbudet på gymnasiet. Senare under hösten har man en karaktärsämnesvecka då alla i åk 9 får möjlighet att under en dag besöka två program. Detta är en av Omvårdnadsprogrammets möjligheter att visa upp sin karaktär och marknadsföra sig. Man har också elevambassadörer som besöker åk 9, då marknadsför man hela Ållebergsgymnasiet. Eleverna som studerar inom Omvårdnadsprogrammets ram är intresserade av att marknadsföra utbildningen. Man har planer på att lägga upp ett program för detta. Tidaholms åk 8 och 9 får personliga inbjudningar från Ållebergsgymnasiet i Falköping och Västerhöjdsgymnasiet i Skövde för information om Omvårdnadsprogrammet eftersom Tidaholm inte har något eget Omvårdnadsprogram. Studie- och yrkesvägledarna (SYV) är en viktig personalgrupp när de vägleder ungdomar och vuxna. För att SYV i de båda kommunerna ska vara uppdaterade med det breda arbetsfält som man kan verka inom när man genomgått omvårdnadsutbildning, har ett möte arrangerats med representanter från olika vård- och omsorgsverksamheter som berättat om sina olika yrkesområden. Det påtalades också att det är viktigt att de som väljer omvårdnadsutbildning har de fysiska och psykiska förutsättningarna samt god social kompetens som de olika yrkena kräver. När det gäller vuxenutbildningen annonseras utbildningsmöjligheterna i lokalpressen samt på kommunernas hemsidor. 3.2 Omvärldsbevakning Omvärldsbevakning är ett viktigt område i samverkan inom VO-College i Falköping/Tidaholm. Arbetsgruppen och styrgruppen ska regelbundet gå igenom de förändringar/trender som finns i omvärlden, både lokalt och nationellt. De områden som på detta sätt kommer att bevakas är förändringar som påverkar och ställer nya krav på verksamheter och utbildningar inom vård och omsorg. Det kan röra sig om förändrade kompetenskrav, konsekvenser av nya forskningsrön, nya lagar och förordningar samt demografiska ändringar. Omställning inom arbetsmarknaden är ett annat viktigt område samt studerandes och allmänhetens attityder och trender. Genom Programrådet för gymnasiets vård- och omsorgsutbildning utbyts information om hela vård- och utbildningsområdet. Arbetsgivarna har kontroll på pensionsavgångar och varje chef har detta med i sin planering inför framtiden. 3.3 Genusperspektiv Av tradition är vårdyrket dominerat av kvinnlig arbetskraft. Det finns ett stort behov av att få in mer män i verksamheterna. En viktig strävan är att öka antalet heltidstjänster så att både kvinnor och män kan försörja sig på sitt arbete. Behovet av en jämn könsfördelning är mycket angelägen, därför att brukarna är av båda könen som behöver kvinnors och mäns vård och omsorg. En jämn könsfördelning är även ur ett arbetsmiljöperspektiv en viktig fråga. Efter att arbetsmarknaden sviktade för ett par år sedan, ser man en tendens till att fler män söker till omvårdnadsutbildning för vuxna i södra närsjukvårdsområdet. 11

I Falköpings och Tidaholms kommuner finns lagstadgade jämställdhetsplaner. För övrigt drivs ett aktivt arbete i båda kommunerna för att bereda alla som så önskar heltidstjänster. 3.4 Mångfald Dagens och kanske framför allt morgondagens personal måste ha en mångkulturell kompetens. Detta innebär att det måste finnas kunnig personal inom olika kulturella områden omkring matvanor, vård och olika seder och bruk t ex. vid livets slut. Inom socialtjänsten finns redan idag en del personal med både utomnordiskt och utomeuropeiskt ursprung. Många människor med invandrarbakgrund har haft svårt att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Arbetsgivarna måste aktivt tillsammans med utbildningsanordnarna arbeta för att öppna möjligheter till utbildning inom vård och omsorg för dessa grupper. I Falköpings kommun finns en särskild mångfaldsplan som reglerar kommunens arbete med dessa frågor. I Tidaholms kommun har givits ett uppdrag till personalavdelningen att komplettera gällande jämställdhetsplan med mångfaldsperspektiv. Ur arbetsgivarperspektiv bör också beaktas det faktum att de väntade pensionsavgångarna under perioden 2011-2020 kommer att dränera verksamheterna på personal och man har då inte råd att låta stora grupper stå utanför arbetslivet. Personer med utländsk bakgrund kommer att bli en betydelsefull arbetskraft inom vård och omsorg. Lärare från ungdomsgymnasiet går under hösten 2010 en 7,5 hp utbildning om kränkande särbehandling för att kunna utveckla Likabehandlingsplanen och att bli bättre rustade att arbeta aktivt med denna. Andelen sökande till omvårdnadsutbildningen för vuxna med annat modersmål än svenska har ökat under flera år. Många lärare kände sig otillräckliga i undervisningen av dessa deltagare. Våren 2009 köpte därför Lärcenter i Falköping en utbildning från Göteborgs universitet med namnet Att undervisa i det flerspråkiga klassrummet 7,5 hp. Efter att denna utbildning var slutförd ville universitetet forska om lärarnas praktiska verksamhet, varför man startade två forskningscirklar. Hösten 2010 pågår fortfarande en sådan. Ett kort exempel på resultat av detta i omvårdnadsutbildningen för vuxna: För andraspråksinlärare som vill söka omvårdnadsutbildningen har man byggt en språktrappa. Det innebär att den studerande får påbörja utbildningen Svenska yrkesspåret omvårdnadsprogrammet (SvYOP) som orienteringskurs. När den studerande klarat SFI med godkända betyg upp till D-nivå samt Svenska som andraspråk grund får man söka omvårdnadsutbildningen. Lärarna ser att förutsättningarna för att klara omvårdnadsstudier på gymnasial nivå har ökat. 12

4. Infrastruktur för utbildningen Gymnasieskolans programorganisation i Falköping beslutas årligen av Barn- och utbildningsnämnden. Därefter sker samordning inom Gymnasium Skaraborg. Styrgruppen beslutar sedan om de lokala programfördjupningarna efter samråd med arbetsgruppen och Programrådet. Inför antagningen ht 2011 erbjuds eleverna tre fördjupningspaket. Se bilaga 4. Inför Vux12 kommer de båda kommunernas vuxenutbildningar att arbeta på liknande sätt. Vård- och omsorgsutbildningen inom VUX12 kommer att omfatta 1400p enligt Skolverket/Vårdoch omsorgscollege nationellt. 4.1 Utbildningsaktörer Följande utbildningsaktörer finns med i förberedelserna för VO-College Falköping/Tidaholm Ållebergsgymnasiet i Falköping Vuxenutbildningen vid Lärcenter i Falköping Ungdomar från Tidaholms kommun kan söka gymnasieutbildning var de vill inom Gymnasium Skaraborg. De flesta väljer att gå sitt omvårdnadsprogram vid Västerhöjdsgymnasiet i Skövde. Genom ett samverkansavtal mellan Vuxenutbildningen i Falköpings och Tidaholms kommuner genomförs omvårdnadsutbildningen på KompetensCentrum i Tidaholm. Det finns idag inga privata utbildningsaktörer i området. 4.2 Utbildningsnivåer/-former I Region Skaraborg finns: Högskolan i Skövde (HiS) med ett flertal utbildningar inom vård- och omsorgsområdet. I VO-Collegeperspektivet är det mest aktuellt med enstaka kurser och uppdragsutbildningar. Utbildningar inom Yh finns det f n Demens, Medicinsk dokumentation och Omsorgspedagog. Falköping har ett samverkansavtal med Eslövs kommuns vuxenutbildning som avser Socialpsykiatri. I Falköpings kommun finns: Hösten 2009 påbörjades lärlingsutbildning för vuxna i mindre omfattning. 4.3 Kompetensutveckling för redan anställda Genom samverkansarbete skapar VO-College förutsättningar för kompetensutveckling för redan anställd personal. Detta sker genom ett ökat samarbete mellan verksamhet och utbildningsanordnare där informationsflödet är en central faktor, vilket redan genererat flera uppdragsutbildningar där arbetsgivarna samverkar kring kompetensutveckling. Anställd vård- och omsorgspersonal kan komplettera sin utbildning med reguljära fristående gymnasiala kurser. 13