Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2018
Kommunal styrning och nämndplan Med kommunens värdeord ANSVAR, MOD och FANTASI i tankar och arbetssätt ska alla verksamheter inom kommunen arbeta för: att ha en ekonomi i balans att leverera tjänster av hög kvalitet att kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare hållbar utveckling och hög livskvalitet Barn- och utbildningsnämndens prioriterade områden Skolutvecklingsdokumentet är nämndens styrning av kommunens pedagogiska verksamheter som finansieras av kommunala medel. Fokus på kunskap och ökad måluppfyllelse är viktigt för att alla barn elever och medarbetare ska lyckas. Fem områden är vägledande i skolutvecklingsdokumentet: kunskap och resultat, värdegrund och likabehandling, motivation och delaktighet, kultur och skapande samt skola och arbetsliv. Utifrån kommunens styrkort och de prioriterade områdena har barn- och utbildningsnämnden formulerat fyra verksamhetsövergripande mål. Dessa beskrivs utförligare i nämndplanen och följs upp i verksamheternas årsredovisningar. En ekonomi i balans där resurserna fördelas behovsstyrt Alla elever ska lyckas Alla förvaltningens arbetsplatser präglas av en god psykisk och fysisk arbetsmiljö. Alla förskolor och skolor har en miljö fri från kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier. 2
Sammanfattande bild av verksamheten Ökat behov av digitala verktyg med medföljande support p.g.a den påbörjade digitaliseringen är en orsak till höga kostnader för IT. Fler elever med behov av assistent. Skolskjutsar till och från slöjd som belastats budgeten, men inte var medräknad. Elevernas måluppfyllelse har ökat. Läshastigheten har nått förbättrade resultat genom lågstadiesatsningen, men även genom lågstadiepedagogens och förskoleklassens pedagog som arbetar med Fonomix. Vi har ett kollegialt lärande genom Läslyftet på skolan. För fritidshemmet har vi Lärande fritidshem som försteläraren för fritidshem genomför. Eleverna känner sig trygga i både skola och fritidshemmet enligt enkäter som genomförts. En bidragande orsak till att eleverna känner sig trygga och trivs är ett gott likabehandlingsarbete där både skola, fritidshem och ibland förskolan samverkar. Utökat antal nyanlända elever SvA, modersmålsundervisning behöver utvecklas. Fortsätta det fina samarbetet mellan skola-fritidshem-förskola. Vi genomför gemenskapsdagar tillsammans, LBT där vi träffas tillsammans vid två tillfällen /temin. Öppning och stängning tillsammans fritids-förskola. Samspelet mellan skola och fritidshem har utvecklats och för att få det ännu bättre försöka få med fritidshemmet i utvecklingssamtalen där det behövs. PULS-projekt som startade hösten 2017 och fortsätter vårterminen ut. Medarbetarna upplever som en positiv arbetsplats och trivseln är hög. Det entreprenöriella lärandet synliggörs genom bla studiebesök. 3
En ekonomi i balans där resurserna fördelas behovsstyrt En behovsstyrd resursfördelning innebär att utöver IKT, läromedel och lärare måste behov som assistenter, specialpedagogik och IT verktyg få styra för att alla elever ska få chansen att nå målen. Det finns också behov av Sva och studiehandledning som vi i dagsläget har svårt att tillgodose. Alla medarbetare kommer att vara delaktiga i det fortsatta budgetarbetet där vi bl.a. går igenom tillsammans hur budgeten ser ut, arbetar med att samverka med förskolan i Rumskulla för att hålla nere vikariekostnader. Digitaliseringen är ett krav som ställer till det ekonomiskt på ett litet ställe som Rumskulla. Vi sitter med licenser på datorer som blir låsta och som vi inte kan säga upp. Vi kan inte ta pengarna från läromedel. Personalen behöver fortbildning inom digitaliseringen. Personalresurser behövs fler än vad som är budgeterat p.g.a. fler elever med särskilt behov som kräver assistent. Kostnad för skolskjuts till och från slöjd är en merkostnad som nu är med i budgeten mot innan, men inte mer pengar är tillskjutna. Digitala verktyg och fortbildning måste prioriteras Budget behöver man titta på gemensamt Personalresurser är styrt utifrån elevers särskilda behov, som assistenter. Alla elever ska lyckas Eleverna på Rumskulla skola och Fritidshem har en god lärande situation med kompetent och engagerad personal. Det finns höga förväntningar på elevernas lärande, och målen tydliggörs för både elever och föräldrar. Det finns en god samverkan mellan förskola, skola, fritidshem och vårdnadshavare. Vi har förbättrat läshastigheten och nått bättre resultat. Skolan och fritidshemmet har ett kollegialt lärande genom Läslyftet och träffar för ytterskolorna/ytterskolornas fritidshem. Alla i år3 klarade godkänd nivå på NP. Det entreprenöriella lärandet har vi kommit långt med, och lyckats utveckla det under året. Samspelet mellan skola och fritidshem utvecklas hela tiden och det är något vi kommer att fortsätta utveckla. Fritidshemmet har ett kollegialt lärande och fortbildning igenom försteläraruppdraget Lärande fritidshem. Skolan och fritidshemmet har inte mottagit klagomål enligt förvaltningens synpunkthantering eller kritik från skolinspektionen och vi stävar förstås mot samma resultat framöver. 4
Dem senaste 4 åren har eleverna i åk5 valt att flytta in till Astrid Lindgrensskola och Vimarskolan därav har vi inga resultat om eleverna har uppnått kunskapskraven i år6. PULS-projektet som startade under hösten har varit ett lyckat projekt som kommer att fortsätta under och sedan utvärderas. Fortsätta med Fonomix och läsning som prioritering SvA undervisning och studiehandledning måste utvecklas Fortsätta med samarbetet mellan fritids och skola Fritidshemmet fortsätter med Lärande fritidshem genom försteläraren Alla förvaltningens arbetsplatser präglas av en god psykisk och fysisk arbetsmiljö. Medarbetarna upplever som en positiv arbetsplats och trivseln är hög, man arbetar aktivt med vi-känslan och synliggör samverkan och gott samarbete. De skolutvecklingsarbeten vi driver i verksamheten är en bidragande orsak till att medarbetarna känner sig kompetenta och upplever att de får kompetensutveckling. Verksamheten drivs i ändamålsenliga lokaler och präglas av god fysisk miljö. På en sådan här liten enhet måste man måna om varandra och verksamheten eftersom de är väldigt beroende av varandra. Fortsätta att arbeta för en god Vi-känsla Alla förskolor och skolor har en miljö fri från kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier. Eleverna i trivs bra och känner sig trygga. De har fått uppleva att pröva estetiska uttryckssätt i olika sammanhang både i skolan och på fritidshemmet och tagit del av kulturgarantin. De är delaktiga genom bl.a. fritidsråd, klassråd och elevråd där arbetsmiljön alltid finns med på dagordningen. En bidragande orsak till att eleverna känner sig trygga och trivs är ett gott likabehandlingsarbete där både skola, fritidshem och ibland förskolan samverkar. Temadagar genomförs där eleverna är delaktiga i likabehandlingsarbetet. Tid har öronmärkts för planering av gemensamt 5
likabehandlingsarbete. Under våren genomfördes Vänskapsdagen och under hösten Nobeldagen med fokus på likabehandlingsarbete. Ett gemensamhetstänk genomsyrar hela skolan, fritidshemmet och till en del förskolan när det gäller likabehandlingsplanen tack vare att vi har ett nära samarbete. Verksamheten har rastvärdar och bussvärdar. Fortsätta att samverka förskola, fritidshem och skola i det arbetet som görs idag Åsa Fastmarken/bitr.rektor Rumskulla skola/fritidshem 6