Likabehandlingsplan

15.6.2016 Likabehandlingsplan HUS-styrelsens förslag till delegationen) Likabehandlingsplan 2017 2020 Innehåll 1) Om splanen 2) Allmänna målsättningar 3) Hälsotillstånd och funktionsförmåga 4) Övertygelse 5) Kön, sexualitet och sexuell läggning 6) Ålder 7) Studerande med familj 8) Mångkulturalism och språk Om splanen Studentkåren vid Helsingfors universitets splan för åren 2017 2020 är ett dokument som godkänts av delegationen och som i första hand används som styrdokument för studentkårens egen verksamhet. Avsikten med den här planen är inte att definiera, utan att berätta hur studentkåren och dess funktionärer främjar i studentkåren, studentföreningarna, på universitetet och i samhället i stort. Likabehandling är ett tema som genomsyrar all verksamhet i studentkåren, något som det är skäl att komma ihåg då man arrangerar tillställningar, sprider information, i personalpolitiken, i beslutsfattandet och i fråga om mötespraxis, men också vid val av studentrepresentanter i universitetets förvaltning och på kurser för föreningarna. Likabehandling betyder inte att alla ska bemötas likadant, utan att man säkrar att alla har lika utgångspunkter. Den här planen består av undersektioner, som börjar med ett kort förord och därefter kommer en lista på målsättningar, åtgärder, vem som ansvarar för att målsättningarna förverkligas samt mätare för hur de har förverkligats. Målsättning anger det främsta målet för varje rad, medan Åtgärd anger vad som ska göras för att uppnå målet. Ansvarig anger den sektor eller funktionär i studentkåren som ansvarar för att åtgärderna genomförs och Mätare beskriver hur man ska mäta om målsättningen förverkligats. För en del målsättningar kan det finnas flera rader med åtgärder, ansvariga och mätare som anknyter till den. I sådana fall har rutan Målsättning lämnats tom för att undvika upprepningar. För genomförandet av denna splan ansvarar hela studentkåren, speciellt HUS styrelse och personal. Hur väl planen har genomförts utvärderas varje vår med hjälp av en senkät riktad till studenterna, där frågeställningarna utgår från de målsättningar och åtgärder som finns i denna plan. Den sansvariga i styrelsen har huvudansvaret för enkäten och för genomgången av resultatet. Utifrån resultatet diskuterar hen sedan eventuella förändringsbehov tillsammans med styrelsen. Likabehandlingsplanen uppdateras 2020, då man går igenom alla senkäter som gjorts under den tid som planen varit i kraft. Planen uppdateras sedan utifrån de målsättningar som studentkårens delegation då har, så att den motsvarar de rådande behoven, önskemålen och drömmarna om ett bättre universitetssamfund. Definitioner på de använda termerna finns på http://www.yhdenvertaisuus.fi och http://syrjinta.fi (i någon mån också på svenska). Allmänna målsättningar Under denna mellanrubrik har vi samlat allmänna målsättningar och sådana som rör genomförandet av splanen och förverkligandet av en. Dessutom finns här sådana målsättningar som inte kan placeras in under någon annan mellanrubrik, eller som anknyter till flera olika mellanrubriker. Studentkårens tidigare splaner har inte genomförts fullt ut och därför finns här målsättningar och åtgärder i syfte att förbättra situationen i framtiden. Dessutom finns det fortfarande många sådana sproblem i universitetssamfundet som inte nödvändigtvis berör någon viss specalgrupp också de har förts in under denna mellanrubrik.

1 Alla på HUS centralkansli känner till splanen och vet hur de kan främja den inom sitt eget verksamhetsområde. 2 Styrelsen följer aktivt upp splanen och ser till att den genomförs. 3 Studentkåren stöder och hjälper studerande som har upplevt mobbning, trakasserier eller annat osakligt bemötande (t.ex. i fråga om rättsskydd) på uni och i HUS föreningar. Vi fäster speciell uppmärksamhet vid en i fråga om nya studerande. Föreningarna påminns om spelreglerna för gulnäbbsintagningar och om att förnedring av människor mot deras vilja inte hör hemma på sådana tillställningar. I början av året hålls en skurs för hela centralkansliet, för nyanställda ordnas egna kurser under årets lopp. På kursen går man igenom innehållet i splanen, genomförandet av den samt ens betydelse för vardagen på centralkansliet. En av styrelsemedlemmarna har en som sitt ansvarsområde. I det ingår alla underavdelningar i planen, bl.a. studerande med familj. Trakasseriombuden får utbildning för sina uppgifter, speciellt då nya ombud börjar, och vid behov också annars. Vi informerar studenterna om studentkårens trakasseriombud. På uni känner man också till trakasseriombuden och sprider information om dem. styrelsens, styrelsens, rättsskydd,, trakasseriombud Kurser har hållits (ja/nej), antal kurser. Det har gjorts en plan för uppföljning av splanen (ja/nej), uppföljning av splanen har gjorts (ja/nej), det finns en styrelsemedlem som har ansvar för Information i medlemsbulletinen två gånger per termin och på webbplatsen. 4 De anställda på uni kan identifiera diskriminerande faktorer i arbetssätt och arbetskultur och vet hur de kan ingripa mot dem. 5 Universitetsförvaltningen fattar beslut som ökar den reella jämlikheten mellan studenterna. Vi gör påverkansarbete för att unis splan ska ställa upp ramarna för enheternas sarbete. Vi gör påverkansarbete för att de som bereder beslut och studentrepresentanterna i förvaltningen utbildas i att beakta hur besluten påverkar studerande i olika situationer. 6 Vi arbetar för att det ska finnas en studentombudsman på uni. 7 Studentkårens mål är att universitetets personal, i synnerhet lärarna, är medvetna om vad som är osakligt beteende och tal. Man ingriper omedelbart mot osakligt beteende och fördomar. 8 HUS uppmuntrar föreningarna att främja. 9 Det är lätt att delta i och påverka sverksamheten. Föreningsfunktionärerna kan identifiera diskriminerande faktorer i verksamhetssätt och - kultur och vet hur dessa kan åtgärdas. Vi arbetar för att man systematiskt samlar in kursfeedback som ges anonymt och där man frågar om studenterna har utsatts för diskriminering på kursen. Den delen av feedbacken gås igenom av jämställdhetskontaktpersonen, vid behov tillsammans med ledningen. Vi uppmuntrar föreningarna att utveckla sätt att förverkliga en på evenemang och i sin verksamhet och att skapa mekanismer för att kunna åtgärda problem. God verksamhet belönas genom kriterierna för fördelning av verksamhetsbidrag. Vi ökar samarbetet med de sansvariga i föreningarna och träffar dem årligen. De sansvariga får utbildning i att utveckla sverksamheten. 10 Vi gör upp en checklista om för föreningarna, den uppdateras och skickas ut till föreningarna varje år.,, ekonomidirektionen, föreningar Universitetets splan Antal kurser. Studentombudsman finns Kursfeedback kan ges anonymt (ja/nej), universitetet har en process för hur man ska behandla diskrimineringsfall Genomförda evenemang och åtgärder i verksamhetsberättelserna och kriterierna för fördelning av verksamhetsbidrag. Antal kurser, antal träffar. Checklistan har uppdaterats och skickats ut

11 Vi möjliggör flexibla studier, som också beaktar särskilda behov. 12 Studenterna känner till att det finns någon som kan ge information om inlärningssvårigheter och hjälpmedel för inlärningen och som ger handledning och stöd i studierna. Vi arbetar för ökade möjligheter att slutföra kurser flexibelt och för att det ska finnas god tillgång till studiematerial på uni. Vi ser till att alla studenter får de stödåtgärder de behöver för studier och studieplanering. Vi arbetar för att unis personal ska få utbildning i tillgängliga e-läromedel. Vi gör påverkansarbete för att studenterna ska få information om inhiberade eller flyttade föreläsningar elektroniskt. Studentkårens servicebyrå görs tillgänglig, eller flyttas till en tillgänglig lokal. Vid planeringen av hur lokaler används ska man beakta servicebyråns tillgänglighet. Möjlighet att slutföra kurser elektroniskt, e- inlärningsmiljöer (antal), utbildning för personalen (antal), lärdomsprov kan lämnas in elektroniskt Information ja/nej. 13 I unis elektroniska information och kommunikation har man sett till att alla elektroniska kanaler och verksamhetsmiljöer är tillgängliga. Vi kontrollerar att man på uni reserverar tillräckligt med tid och resurser för att exempelvis hinna testa tillgängligheten i nya webbinlärningsmiljöer ordentligt, och att man beaktar tillgänglighetsanvisningar för webbinnehåll då webbsidorna förnyas. kommunikation, utveckling av undervisningen Användargränssnitten fungerar (ja/nej), dokument är tillgängliga 14 Vid rekrytering bemöter HUS alla sökande jämlikt, oavsett kön, etnisk bakgrund, ålder eller andra bakgrundsfaktorer. Studentkåren inför anonym rekrytering i det första skedet av rekryteringen. alla Anonym rekrytering 15 HUS mål är att det på evenemang som ordnas av studentkåren, universitetet och HUS föreningar ska finnas alternativ som passar personer med olika dieter och att det bland dryckerna också ska finnas alkoholfria alternativ. När det serveras mat/dryck finns det alternativ, så att alla kan få i sig något. HUS informerar om olika slags dieter på sina kurser., föreningssektorn Inkommen respons. 16 Studenterna vet att det finns någon som kan ge information om inlärningssvårigheter, om hjälpmedel för inlärningen och som kan ge handledning och stöd för studierna. Vi rekommenderar att det bland personalen på varje fakultet utses en ansvarsperson för inlärningssvårigheter som får utbildning och regelbunden fortbildning för detta. Ansvarspersonen har till uppgift att ge stöd åt studenterna och informera den övriga lärarkåren om de behov som studerande med olika inlärningssvårigheter har. Antal ansvarspersoner. Hälsotillstånd och funktionsförmåga Målsättningarna som samlats under denna mellanrubrik rör speciellt studenternas hälsotillstånd och särskilda behov, exempelvis bristande tillgänglighet av olika slag. Försvagad hälsa och funktionshinder kan sägas vara de viktigaste faktorerna som begränsar jämlikheten, eftersom hela vår verksamhetsmiljö är planerad främst med tanke på friska personer. Målet är en miljö som är tillgänglig för alla, både på HUS och på universitetet. Fysisk tillgänglighet ger alla möjlighet att verka och arbeta, oavsett hälsotillstånd eller funktionsförmåga. Genom att informera om tillgänglighet ger man alla möjlighet att vara delaktiga i verksamheten. Bristfällig information ger en känsla av ojämlikhet och därför är det viktigt att man kräver att informationen är tillgänglig för alla som behöver den, och att säkra att den också är det. 17 Studentkårens föreningsservice blir allt mera tillgänglig och nåbar. 18 I fortsättningen ska servicebyrån vara helt tillgänglig. 19 Likabehandlingen beaktas i primärvården för studerande. 20 Föreningarna vet hur de kan beakta tillgängligheten i sin verksamhet. Likabehandlingsaspekten beaktas vid planeringen av studentkårens ekonomi. Studentkårens servicebyrå görs tillgänglig, eller flyttas till en tillgänglig lokal. Vid planeringen av lokalanvändningen beaktas att servicebyrån ska vara tillgänglig. Vi påverkar SHVS för att man ska beakta sfrågor i primärvården. Exempelvis att de elektroniska tjänsterna också beaktar synskadades behov. Vi håller kurser för föreningarna, där vi också ger råd i tillgänglighetsfrågor., styrelsens ekonomichefen, HUS Gruppen, föreningar, styrelsens ekonomidirektionen hälsa kommunikation Likabehandlingsfrågor beaktas i ekonomin Servicebyrån är tillgänglig Respons till SHVS, SHVS statistik. Kurser har hållits

21 HUS mål är att det ska vara lätt att använda HUS och universitetets elektroniska material, också för personer med nedsatt syn. Användaren ska kunna justera färger och fonter med sina skärminställningar. Filer ska finnas i tillgängliga filformat. Elektroniskt material ska kunna läsas med skärmläsningsprogram. kommunikation, Justeringar möjliga (ja/nej), filerna i tillgängligt format 22 I studentkårens verksamhetsekonomi beaktas särskilda behov då vi planerar att ta i bruk nya lokaler. De ansvariga sektorerna samarbetar för att uppnå målsättningen. koncernansvarig,, föreningar Särskilda behov har beaktats (ja/nej), sektorerna har samarbetat 23 HUS evenemang ordnas i tillgängliga lokaler. 24 De som jobbar på centralkansliet och föreningsfunktionärerna vet hur induktionsslingan fungerar. 25 Universitetets lokaler är så tillgängliga som möjligt och särskilda behov beaktas. Också personer med funktionshinder kan delta i studierna fullt ut, t.ex. i fråga om utbyte, föreningsverksamhet. Vi försöker hålla HUS evenemang i tillgängliga lokaler, och då det inte är möjligt informerar vi om saken. Vi undervisar föreningsfunktionärer och dem som jobbar på centralkansliet i hur den mobila induktionsslingan fungerar. Vi gör påverkansarbete gentemot universitetet, speciellt Lokal- och fastighetscentralen. hela centralkansliet servicebyrån Tillgängliga evenemang (% antal), information har getts Undervisning har getts Lokalerna är tillgängliga 26 Föreningarna inom HUS ger adekvat information om hur tillgängliga deras lokaler är. Vi skapar tydliga anvisningar för föreningarna om hur de kan ge adekvat tillgänglighetsinformation.. Anvisningar finns Övertygelse Målsättningarna som samlats under denna mellanrubrik rör både politiska och religiösa övertygelser. Med övertygelse avses i detta sammanhang en bestämd uppfattning i någon grundläggande fråga. Alla har någon övertygelse, ett sätt att gestalta sig själv och världen. Redan i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna anges tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet som en av de grundläggande mänskliga rättigheterna. Olika åskådningar styr hur vi tänker och vad vi gör, och också hur vi lever tillsammans. Pluralism och tolerans kan bara finnas där olika övertygelser får synas och kan gå i dialog med varandra. Utgångspunkten är att alla övertygelser är jämlika att studentkåren bemöter alla åskådningar och ideologier på samma sätt. Målet är att det på studentkåren ska råda en tolerant atmosfär, där man respekterar andras övertygelser och åsikter. Då man möter olika personer inom universitetsgemenskapen ska vars och ens egen vilja och övertygelse alltid respekteras. Vi främjar också aktivt övertygelsefriheten, både inom HUS och på universitetet i stort. 27 På HUS råder en atmosfär av respekt gentemot andras övertygelser och åsikter. På träffar för valchefer ställer vi upp gemensamma regler för valkampanjerna och diskuterar god verksamhetskultur och respekt för andras åsikter. 28 Den nya delegationen utbildas i hur man skapar en verksamhetskultur, där man respekterar olika politiska övertygelser och åsikter. Vid behov ges påminnelser om detta också under mandatperioden. På centralkansliets utbildningar i beaktas också övertygelse och åsikter. 29 HUS främjar religionsfriheten på universitetet. Vi uppmuntrar universitetet att ordna alternativa, konfessionslösa tillställningar vid sidan av de konfessionella. Universitetet bör få stilla rum. kommunikation, HUS presidium,, Spelreglerna fungerar (ja/nej), antal träffar. Utbildning Konfessionslös tillställning som alternativ till konfessionell (ja/nej), stilla rum på alla campus Kön, sexualitet och sexuell läggning Under denna mellanrubrik har vi samlat målsättningar som rör könsmångfald och samt målsättningar angående sexualitet och sexuell läggning. Målsättningarna handlar både om hur man bättre kan identifiera könsmångfalden och slopa könsdiskriminering och hur man kan stöda vars och ens egen identitet och göra det möjligt att leva ut den. Målet är att studenternas kön, könsidentitet och könsuttryck inte ska styra deras verksamhetsförutsättningar, varken i HUS, i föreningarna som verkar inom HUS eller på universitetet. Målet är också att slopa könsdiskriminering och begränsningar som orsakas av strikta könsroller. De värsta missförhållandena i fråga om diskriminering rör könsminoriteternas ställning.

30 Inom studentkåren har olika kön en jämlik ställning. 31 Bedömningen av kurser och inträdesprov är rättvis, och vitsordet påverkas inte av exempelvis studenternas kön eller modersmål. 32 HUS mål är att de som använder toaletterna inte ska behöva definiera sitt kön. 33 HUS mål är att man på universitetet är medvetna om könsmångfalden och möjliggör ett jämlikt bemötande för alla. 34 Det ska gå smidigt att välja och byta användarnamn och e-postadresser. 35 Var och en har rätt att berätta om sin sexualitet, sexuella läggning, sexuella preferenser och människorelationer, eller att hålla dem för sig själv, utan att behöva utsättas för fördomar eller diskriminering på grund av sitt val. 36 HUS mål är att föreningarna är medvetna om könsmångfalden och ser till att representanter för olika kön har jämlika möjligheter i verksamheten. 37 I sin information arbetar HUS aktivt för att bryta ner heteronormativiteten. Vi beaktar könsrepresentationen då vi utser personer till olika organ. Vi arbetar för att man ska övergå till anonyma tenter och inträdesprov på uni. HUS toaletter görs könsneutrala. Universitetet uppmanas att inrätta könsneutrala toaletter och utveckla praxis för toalettbesök under tenter, så att man inte tvingar folk att klassificera sig som män eller kvinnor. Vi gör påverkansarbete gentemot uni för att det ska bli möjligt att byta användarnamn. Vi skapar en atmosfär, som tillåter att var och en själv väljer vad hen vill berätta för andra om sitt privatliv. Föreningarna uppmanas att avstå från könsbundna titlar som värdar och värdinnor. Istället erbjuds de alternativa benämingar. Studentkåren deltar i evenemang som vill bryta hetero- och könsnormativiteten, till exempel Prideveckan. alla. alla, föreningar I organen finns representanter för olika kön Anonyma tenter (ja/nej), anonyma inträdesprov Det finns könsneutrala toaletter Könsneutrala toaletter vs normala (%), jämlik praxis för toalettbesök vid tenter/inträdesprov Användarnamn och e- postadress kan bytas Inkommen respons. Antal könsbundna benämningar som anmälts i TAHLO. Deltagande i evenemang. Ålder Ålder är en egenskap som jämfört med andra aspekter på tydligast berör varenda människa. Vem som helst kan råka ut för åldersdiskriminering, när som helst i livet. Det är viktigt att göra påverkansarbete för att ålder inte ska utgöra någon diskrimineringsgrund i universitetssamfundet. Vid rekrytering och val av personer till förtroendeuppdrag inom HUS och föreningarna inom HUS bör det vara självklart att åldern inte automatiskt definierar en persons karaktär eller kompetens. I all verksamhet är det viktigt att man som en del av mångfalden respekterar de svagheter och styrkor som människor i olika ålder har. Studentkåren består av alla sina medlemmar och den betjänar medlemmar i alla åldrar. Därför har vi här samlat de målsättningar som specifikt rör ålder. 38 På studentkåren, universitetet och HUS föreningar beaktas studenter av olika ålder jämlikt. I våra egna guider, på kurser och annan information handleder vi föreningarna i hur de bättre kan beakta att medlemskåren är åldersmässigt heterogen. tutorering Respons av tutorerna, annan respons. Studerande med familj Här har vi samlat de målsättningar som speciellt rör studerande med familj. Studentkåren har många medlemmar med familj som inte får stöd av det allmänna i den omfattning de skulle behöva. Speciellt besvärlig är situationen för studerande ensamförsörjare, som kan ha stora svårigheter att få pusslet föräldraskap studier försörjning att gå ihop. Situationen är besvärlig också för regnbågsfamiljer, som fortfarande inte har en rättvis juridisk ställning. Studentkårens målsättning är att underlätta för studerande med familj och hjälpa dem så mycket som möjligt under hela studietiden. 39 HUS försöker främja studiemöjligheterna för studerande med familj. Vi arbetar för ökad tillgång till skötrum och ökad information om dem på alla campus. Vi arbetar för ökad tillgång till flexibel dagvård på deltid i huvudstadsregionen. styrelsen, ekonomichefen Antal dagvårdsplatser för studerande med barn i huvudstadsregionen.

40 Vi ser till att det finns barnstolar och pottor i UniCafeerna och i studentkårens lokaler. 41 De anställda och aktiva känner till HUS praxis angående studerande med familj och de rättigheter de har. 42 Likabehandlingsdelen i guiden för studerande med familj är uppdaterad. Vi uppdaterar guiden för studerande med familj till den del som rör och vi informerar om guiden., HUS Gruppen, Pottor och barnstolar Inkommen respons. Guiden uppdaterad Mångkulturalism och språk Här har vi samlat målsättningar som speciellt rör mångkulturalism och språkfrågor. Att definiera mångkulturalism är svårt, eftersom begreppet hela tiden utvecklas och förändras. Med mångkulturalism avses här ett normativt tänkesätt, där man värdesätter, bevarar och ökar utrymmet för mångkulturalism. Mångkulturalism anknyter bl.a. till jämlikhet, tolerans, växelverkan och möjlighet till äkta möten och ömsesidigt lärande. Begreppet mångkulturalism används här i en bred, redan etablerad betydelse, så förutom etniska grupper berör det också olika andra subkulturer, såsom funktionshindrade och sexuella minoriteter. I studentkåren har multikulturalismen ett egenvärde. Målet är en levande flerspråkighet i studentkåren. En persons språkkunskaper får inte påverka hur hen bemöts i universitetssamfundet. Utländska studerande ska också kunna känna sig delaktiga av studentgemenskapen. Rasism tolereras inte i studentkåren. 43 På centralkansliet får studenterna betjäning på finska, svenska och engelska. 44 Språkkunskaperna påverkar inte bemötandet i universitetssamfundet. 45 Utländska studerande känner att de är en del av studentgemenskapen. Vi ingriper mot diskriminering och rasism på basis av språk eller nationalitet, både på universitetet och i studentkåren. Vid HUS rekryteringar ser vi till att det på centralkansliet också finns personer som talar flytande svenska och engelska. Om det inte finns nödvändig språkkunskap satsar vi på språkkurser. HUS informerar studenterna om deras rättigheter och gör påverkansarbete för att man på uni tydligt ska redogöra för vem som betjänar och handleder på vilket språk, och för bättre tentöversättningar. Vi ordnar kurser i mångkulturalism och internationalism för de aktiva i HUS och föreningarna inom HUS. 46 Vi öppnar en diskussion med anställda på uni om hur man kan främja internationalisering på hemmaplan och uppmuntrar dem att mera systematiskt arbeta för detta. styrelsen, internationella ärenden, internationella ärenden, föreningar internationella ärenden Språkkunniga på centralkansliet Information har getts Antal kurser. Diskussion har inletts