Till innehållsförteckningen. Barnhälsovården Statistik

Till innehållsförteckningen Barnhälsovården Statistik 28 www.orebroll.se/bhv

Sammanfattning av Statistik 28 I stort sett alla barn och deras föräldrar besöker Barnhälsovården (BHV). Barnen vägs, mäts, vaccineras och man följer barnets hälsa och utveckling. Resultaten noteras i barnets egen barnhälsovårdsjournal. Det förs även uppgifter om bl.a. föräldrastöd, om barnet ammas och om barnet utsätts för tobaksrök. En del av dessa uppgifter noteras även i ett individbaserat statistiksystem (BHVsystem, se sid 57) som redovisas i Barnhälsovårdens årsstatistik. Alla dessa uppgifter är viktiga för övervakning av förskolebarns hälsotillstånd och för bevakning av frisk- (t.ex. föräldrastöd, amning, vaccinationer) och riskfaktorer (t.ex. tobaksrök, övervikt). Statistiken ger även viktiga underlag för bedömning av hälsovårdens resurser, nyttjandegrad och kvalité. För verksamheten finns särskilda riktlinjer formulerade (Barnhälsovård Riktlinjer). Resultaten för Statistik 28 avser, om inte annat anges, förhållanden under 28, eller per den sista december 28. Här följer några korta kommentarer om resultaten i årets rapport: Antalet inskrivna barn (sid 5) på barnavårdscentralerna (BVC) i länet har ökat något. Vid årsskiftet 28/29 var totalt 21 334 barn inskrivna (+ 727), av vilka 3 223 var nyfödda (+ 189). Påtagligt för 28 var att hela 63 fler nyfödda var inskrivna på barnavårdscentral (BVC) jämfört med året innan. Geografiskt ursprung, adopterade och barn med utlandsfödda föräldrar (sid 7), är främst från Asien (födda 28: 121 barn). Sammanlagt under år 28 var det 325 nyfödda barn. Hälsoövervakning (sid 8). Av alla barn under två år har 95-98 någon gång under året haft kontakt med en BVC. Andel synprövade barn vid 4-årskontakten (± 3 månader) var 82, och hörselprövade 81. De barn som inte blivit prövade har som regel redan varit undersökta eller blivit det något senare än vid just 4-årskontakten. Sjuksköterske- och läkarverksamheten (sid 9 ff). Sjuksköterskebesöken för spädbarn har minskat med nästan ett besök per barn jämfört med 27. Orsaken till detta kan vara att det är fler nyfödda men väsentligen oförändrade sjuksköterskeresurser. Under barnets första och andra levnadsår var det 1,4 mottagningsbesök hos sjuksköterska och 3,6 besök hos läkare. Hembesök (sid 12) är på många sätt en överlägsen arbetsmetod. Alla nyblivna föräldrar skall erbjudas ett hembesök i nyföddhetsperioden. Syftet med hembesök är bl.a. att knyta kontakt utifrån familjens förutsättningar i en trygg omgivning och för att sjuksköterskan skall lära känna barnets miljö. Under de senaste åren har antalet hembesök ökat, för 28, 82. Sedan 26 har uppgiften om hembesök varit ett av Hälsokansliets budgetrelaterade mål vilket troligen är orsaken till den ökning som ägt rum de senaste åren. Det är fortfarande en relativt stor skillnad mellan olika BVC. Föräldragruppsverksamhet (sid 14) är en viktig del av det erbjudna föräldrastödet till barnfamiljerna. För barn födda år 27 har 61 av förstagångsföräldrarna deltagit vid något tillfälle. Målsättningen är att 7 av förstagångsföräldrar skall delta i föräldragrupp vid minst tre tillfällen och mätt så, har endast 42 av förstagångsföräldrarna deltagit. Endast 4,1 av papporna har deltagit vid tre tillfällen! Förutom att det är oacceptabelt lågt deltagande så är det även en stor skillnad mellan BVC. Ett arbete pågår för att utveckla föräldragruppsverksamheten i Örebro län. Hem från BB (sid 16) visar att mammor går hem allt tidigare från BB/nyföddhetsavdelningen, t.ex. har andelen omföderskor som går hem inom 48 timmar ökat sedan 1997 från ca 8 till ca 18. EPDS (sid 17 - Edinburgh Postnatal Depression Scale) är ett självskattningsformulär som är väl utprövat såväl internationellt som nationellt. Formulärets syfte är att lyfta fram de mammor som är i behov av samtalsstöd av sin BVC-sjuksköterska. Alla BVC i länet erbjuder inte EPDS p.g.a. brist på BVC-psykologer. För 28 var det i medeltal 51 av mammorna som erbjöds EPDS. Amning (sid 18) är som tidigare år lägre i Örebro län jämfört med övriga landet, och trots mångåriga försök till analys och förbättringsarbeten, kvarstår detta förhållande. Vid 4 månader var andelen enbart ammade barn 5,3 (födda 27) jämfört med 59,8 (födda 26) för landet i övrigt. Amning har många positiva effekter, är en friskfaktor på både lång och kort sikt under livet ( bästa näring ), varför stöd i amning har varit och är ett prioriterat arbete i barnhälsovården! Rökning (sid 2) är en av de största orsakerna till ohälsa hos barn, bl.a. ökar risken för plötslig spädbarnsdöd och förekomsten av luftvägsinfektioner, hosta, astma och huvudvärk. Positivt är att andelen barn som utsätts för tobaksrök har minskat de senaste åren. Vid 4 veckors ålder rökte 5,6 av mödrarna i Örebro län. Skillnaden mot landet i övrigt är relativt små. Vaccinationer (sid 21) visar att anslutningen till barnvaccinationsprogrammet är hög, t.ex. är andelen vaccinerade med MPR (mässling-påssjuka-röda hund) 98,8. Det är tillräckligt högt för s.k. heard immunity dvs. förhindra spridning av sjukdom i samhället. Till innehållsförteckningen 1

Sedan juli 24 erbjuder landstinget riktad vaccination för barn med ökad risk för hepatit B. Från hösten 26 har även icke riskbarn för vaccinkostnaden erbjudits vaccination mot hepatit B. Detta har lett till en vaccinationstäckning för hepatit B på 75,8 vilket är en av de högsta i Sverige. Örebro län införde allmän vaccination mot pneumokocker (födda fr.o.m. 1 dec. 27) ett år innan det blev obligatoriskt genom allmän föreskrift. För barn födda 28 var täckningsdragen 96,9 vilket får anses högt och som ett bra betyg på hur BVC verkställt denna nya vaccination. Remisser (sid 24) visar relativt stora variationer mellan olika BVC vilket är svårt att se någon bra förklaring till. Audiologmottagningen beskriver dock, som exempel, att det förefaller vara rätt barn som remitteras till logoped (,8 ). Hälsa (sid 26) med ett urval av parametrar (varav några ingår i Hälsoindex förskolebarn, sid 35), visar bl.a. på betydande skillnader mellan olika BVC. En del resultat är speciellt intressanta och bör diskuteras. Som exempel kan nämnas att andelen barn som fått antibiotika under spädbarnsåret fortfarande är påfallande hög, 19,7. BMI vid 4 år (sid 31) registreras sedan 24 på BVC. Registreringen av BMI är inte en screening och sambandet mellan förskolebarns BMI och barnets viktutveckling i vuxen ålder är osäker. Däremot är BMI en bra uppgift ur epidemiologisk synvinkel, när en individs utveckling i valda fall ska följas, samt ger ett diskussionsunderlag för personalen på BVC i kontakten med föräldrarna. Övervikt är ett av de mest brännande folkhälsoproblem vi har idag och som kräver ökad uppmärksamhet av t.ex. föräldrars rutiner om mat och fysiska aktiviteter. Ökningen av övervikt och fetma förefaller ha avstannat. Av 4-åringarna är ca 12,3 överviktiga varav 2,2 är feta. Något fler flickor (14,2 ) än pojkar (1,5 ) är överviktiga eller feta. Hälsoindex förskolebarn (sid 35) har utvecklats av barnhälsovården i syfte att beskriva förskolebarnens hälsa i vårt län. Sex indikatorer ingår. Barnens hälsa är generellt god men skillnaden mellan olika BVC är tämligen stor. Hälsoindex förskolebarn antyder en sämre hälsa för förskolebarnen utanför Örebro jämfört med områden i Örebro. Precis som tidigare utgör ett undantag vilket visar att det även finns betydande hälsoskillnader inom Örebro kommun, och som visar att även förskolebarn utanför Örebro kan ha lika god eller bättre hälsa än förskolebarn i Örebro. Vårdtyngd (sid 37) visar att det sammanlagt för länet saknas drygt fem sjuksköterskor jämfört med den nationella normen på 6 nyfödda barn per heltidstjänst (Örebro län 66,7). Detta är en ökning av underskottet sedan 27 med två tjänster som beror på att det har fötts fler barn men det har inte skett någon ökning av antalet sjukskötersketjänster. De ökade psykosociala insatserna på BVC innebär dessutom även att normen 6 nyfödda är för många. Flera andra landsting har i sina riktlinjer 5-55 barn per heltid sjuksköterska. Vårdtyngden är stor på BVC i,, och särskilt stor är den på BVC i. För BVC har det skrivits in anmärkningsvärt många fler nyfödda under 28 (63) vilket motsvarar en dryg heltidstjänst (vilket inte ännu ses helt i statistiken då underlaget för vårdtyngden räknas på och 1-åringar). BVC-profil (sid 4 ff) åskådliggör basala delar av vårdproduktion, resurser och hälsouppgifter överskådligt i ett enda diagram för respektive BVC. Stort tack till all personal vid BVC som gjort denna rapport möjlig. Vår förhoppning är att den ger upphov till analys och diskussion. Det är främst NI som arbetar på BVC som kan bedöma och förklara t.ex: om statistiken verkar rimlig vad som döljer sig bakom siffrorna hur de vid behov kan förbättras BHV-enheten kommer gärna till Er BVC för att diskutera rapporten och verksamheten! Örebro 29-6-15 Leif Ekholm Barnhälsovårdsöverläkare Maria Lindh Samordnande sjuksköterska 2 Till innehållsförteckningen

Innehållsförteckning Sammanfattning av Statistik 28... 1 Innehållsförteckning... 3 Antal inskrivna barn på BVC... 5 Inskrivna barn 1978-28... 5 Inskrivna barn 28-12-31... 5 Inskrivna barn år 28 jämfört med 27... 6 Barn som avstår BVC 28... 6 Orsak till att barnet avstår BVC... 6 Geografiskt ursprung för adopterade barn och barn med utlandsfödda föräldrar... 7 Födelseår för adopterade barn och barn med utlandsfödda föräldrar... 7 Adoptivbarn födelseår i förhållande till ankomstår... 7 Barn med utlandsfödda föräldrar födelseår i förhållande till ankomstår... 7 Hälsoövervakning... 8 Inskrivna och övervakade barn per årskull, 28... 8 Resultat 28 och Standard i riktlinjerna... 8 Sjuksköterskeverksamhet... 9 Mottagningsbesök hos sjuksköterska 1978-28... 9 Mottagningsbesök hos sjuksköterska per inskrivet barn -6 år, 28... 9 Mottagningsbesök hos sjuksköterska fördelade per inskrivet barn 199-28... 9 Läkarverksamhet... 1 Läkarbesök 1978-28... 1 Besök hos barnläkare, andel av läkarbesöken 1978-28... 1 Läkarbesök per inskrivet barn -6 år, 28... 11 Läkarbesök fördelade per inskrivet barn 199-28... 11 Hembesök... 12 Hembesök av sjuksköterska 1978-28... 12 Hembesök per inskrivet barn födda 27, under 27 och 28... 12 Hembesök fördelade per inskrivet barn +1 år, 199-28... 12 Hembesök -1 mån barn födda 28, under 28... 13 Hembesök under nyföddhetsperioden 1998-28 och Standard i riktlinjerna... 13 Föräldragruppsverksamhet... 14 Föräldrastöd i grupp, andel barn vars föräldrar deltagit 1984-28... 14 Standard i riktlinjerna... 14 Föräldrastöd i grupp 3 tillfällen under första levnadsåret, barn födda 1998-27... 14 Föräldrastöd i grupp 3 tillfällen under första levnadsåret, barn födda 27... 15 Föräldrastöd i grupp, pappa deltagit 3 tillfällen under första levnadsåret, barn födda 27.. 15 Hem från BB/nyföddhetsavdelning... 16 Hem från BB/nyföddhetsavdelning förstföderskor, barn födda 1997-28... 16 Hem från BB/nyföddhetsavdelning omföderskor, barn födda 1997-28... 16 EPDS... 17 EPDS erbjudits, barn födda 28... 17 Amning... 18 Resultat ammade barn födda 27 och Standard i riktlinjerna... 18 Enbart och delvis ammade barn vid 2, 4, 6 mån ålder, barn födda 1985-27... 18 Enbart ammade barn vid 4 mån, barn födda 1985-27, Örebro och Sverige... 18 Enbart och delvis ammade barn vid 4 mån ålder, barn födda 27... 19 Enbart och delvis ammade barn vid 6 mån ålder, barn födda 1985-27... 19 Rökning... 2 Rökregistrering (födda 27 och 28)... 2 Rökvanor hos mor vid -4 veckors ålder, barn födda 28... 2 Rökvanor hos föräldrar vid -4 veckors ålder, barn födda 1996-28, Örebro och Sverige... 2 Vaccinationer... 21 Andel vaccinerade barn och Standard i riktlinjerna... 21 BCG-vaccinerade, barn födda 27... 21 Hepatit B-vaccinerade, barn födda 28... 22 Pneumokockvaccinerade, barn födda 28... 22 MPR-vaccinerade, barn födda 26, diagram och tabell... 23 Till innehållsförteckningen 3

Remisser... 24 Remiss Ögon och Hörsel... 24 Remiss övr medicin... 24 Remiss Logoped... 25 Hälsa... 26 Födelsevikt under 2 5 g, barn födda 27... 26 Inskrivna barn 1 år, barn födda 27... 27 Inskrivna barn 4 år, barn födda 24... 27 Antibiotikaförbrukning -1 år... 28 Antibiotikaförbrukning 4 år... 28 Eksem barn -1 år... 29 Eksem barn 4 år... 29 Olycksfall/skada barn -1 år... 3 Olycksfall/skada barn 4 år... 3 Astma 4 år... 31 BMI 4 år... 31 BMI 4 år pojkar... 32 BMI 4 år flickor... 32 Utveckling 4 år... 33 Språk 4 år... 33 Syn 4 år... 34 Hörsel 4 år... 34 Hälsoindex förskolebarn... 35 Hälsoindex förskolebarn 26-28... 36 Hälsoindex förskolebarn BVC Örebro län 26-28... 36 Vårdtyngd... 37 Vårdtyngd 28... 37 Vårdtyngd med index +/- 1 SD, 28... 37 Inskrivna nyfödda per heltid sjukskötersketjänst, 28... 38 Antal heltid sjukskötersketjänster, 28... 38 Vårdtyngd BVC ÖLL 28... 39 BVC-profil... 4 BVC-profil Örebro län, 28... 4 BVC-profil 28... 41... 41... 42... 42... 43... 43... 44... 44... 45... 45... 46... 46... 47... 47... 48... 48... 49... 49... 5... 5... 51... 51... 52... 52... 53... 53... 54... 54... 55 Basprogram BHV 28 översikt... 56 BHVsystem... 57 BHVsystem 28 (webformulär)... 57 ff Barnavårdscentraler i Örebro län karta... (längst bak) 4 Till innehållsförteckningen

Antal inskrivna barn på BVC Inskrivna barn 1978-28 3 25 2 15 1 5 78/79 8/81 82/83 84/85 86/87 88/89 9/91 92/93 94/95 96/97 98/99 /1 2/3 4/5 6/7 7/8 8/9-6 år 23 1 21 952 2 745 2 56 19 765 21 55 23 453 24 738 25 43 24 11 21 952 2 424 19 59 2 55 2 378 2 67 21 334 år 2 741 2 873 2 67 2 755 2 96 3 135 3 541 3 388 3 199 2 715 2 66 2 678 2 596 2 84 2 952 3 34 3 223 Inskrivna barn: Barn som enl. befolkningsregistret hör till upptagningsområdet, samt manuellt inlagda (av BVC-sköterskorna) i BHVsystem, t.ex. familjehemsplacerade el. asylsökande. Inskrivna asylsökande barn kan ha flyttat utan att BVC meddelats, varför de felaktigt kan vara inkluderade bland inskrivna barn. Inskrivna barn 28-12-31 16 14 1688 12 1 8 6 4 2 år 1-6 år Vid årsskiftet 28/29 fanns ca 3 asylsökande barn (utan fullständigt personnr) inskrivna i BHVsystem. Av de inskrivna barnen är 16 barn registrerade som adopterade och 2 538 är barn där en eller båda föräldrarna är födda utomlands. 7 barn födda mellan 22-28 är utan BVC-tillhörighet. Sju av dessa barn har skyddade personuppgifter. Till innehållsförteckningen 5

Inskrivna barn år 28 jämfört med 27 6 5 63 189 4 3 2 1-1 -6-7 -6 1 8 21 1-11 Baggänge Brickegårde -3-11 26 4 4 23 13-3 -1 12 1 4 a 17-17 15 1 8 d ÖREBRO -2 Kommentar: Cirka 189 fler nyfödda i Örebro län. vårdcentral har fått en markant ökning med ca 63 nyfödda under 28. Barn som avstår BVC 28 Födelseår Vårdcentral 22 23 24 25 26 27 28 Summa 1 1 2 1 5 1 1 1 3 1 3 4 1 1 1 1 2 4 2 2 2 2 1 1 5 5 1 1 2 23 1 1 Örebro län 46 Orsak till att barnet avstår BVC Orsak Antal Vistas utomlands 17 Vistas i annat län, eller går på BVC i annat län 12 Går på Barn- och ungdomsklin 4 Vet ej 12 Bortfall 1 Summa antal barn 46 6 Till innehållsförteckningen

Geografiskt ursprung för adopterade barn och barn med utlandsfödda föräldrar Föd elseår Ursprung 22 23 24 25 26 27 28 Summa Afrika 53 59 64 66 82 8 76 48 Asien 134 12 168 127 147 177 121 994 Nordamerika 3 2 1 1 3 1 11 Norden 8 8 9 25 26 19 1 15 Oceanien 2 2 2 1 2 1 1 Sydamerika 6 7 7 6 1 4 9 4 Sydeuropa 36 44 5 39 47 54 5 32 Västeuropa 7 8 5 1 1 8 5 53 Östeuropa 31 35 34 38 4 56 48 282 Vet ej 19 18 18 26 43 22 4 15 Bortfall 199 Summa 296 34 359 339 397 425 325 2 644 Födelseår för adopterade barn och barn med utlandsfödda föräldrar Födelseår 22 23 24 25 26 27 28 Summa Adoptivbarn 26 11 22 16 5 6 3 89 Invandrade barn 27 286 335 323 389 412 316 2 331 Vet ej 7 2 3 7 6 25 Bortfall 199 Summa 296 34 359 339 397 425 325 2 644 Adoptivbarn födelseår i förhållande till ankomstår Födelseår Ankomstår 22 23 24 25 26 27 28 Summa 22 6 6 23 13 2 15 24 4 5 1 1 25 2 3 1 6 21 26 8 4 1 13 27 1 1 5 1 2 1 28 1 2 1 3 4 3 14 Okänt 17 Summa 26 11 22 16 5 6 3 16 Barn med utlandsfödda föräldrar födelseår i förhållande till ankomstår Födelseår Ankomstår 22 23 24 25 26 27 28 Summa 22 171 171 23 31 21 232 24 18 32 269 319 25 15 11 16 258 3 26 9 18 25 37 331 42 27 18 14 11 12 38 379 472 28 8 1 14 16 2 33 316 417 Okänt 27 Summa 27 286 335 323 389 412 316 2 538 Till innehållsförteckningen 7

Hälsoövervakning Inskrivna och hälsoövervakade barn per årskull, 28 1 8 6 4 Inskrivna utan BVC- Hälso- övervakade kontakt 2 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år I nskrivna barn: Definition se sid 5. Hälsoövervakade barn: Barn som under året haft kontakt med BVC i ÖLL. Totalt 16 538 barn (-6 år). PROCESS RESULTAT 28 STANDARD I RIKTLINJERNA Kvalitet Kontinuitet (ant sjuksköt/barn vid hem- o mottagningsbesök, mätt under spädbarnsåret) Stöd (andel föräldrar som anser att BVC är till stort stöd) Hälsoövervakning _ 9 av barnen träffar max 2 sjuksköterskor _ 9 Andel hälsoövervakade år 95 99 1 år 98-2 år 91 98 3 år 64-4 år 88 98 5 år 33-6 år 84 98 4-årskontroll Andel synprövade 82 98 hörselprövade 81 98 8 Till innehållsförteckningen

Sjuksköterskeverksamhet Mottagningsbesök hos sjuksköterska 1978-28 6 5 4 3 2 1 1978 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 27 28-6 år 25 564 3 21 31 427 34 765 35 726 41 249 47 797 53 93 57 994 57 112 52 49 5 121 45 581 46 59 46 48 47 288 47 78 år 11 687 15 31 14 624 16 945 17 947 19 831 23 39 24 623 24 427 22 1 2 556 21 313 18 733 19 94 19 738 2 897 2 522 Kommentar: Puckeln år 199-2 kan förklaras av ökat antal inskrivna barn, att sjuksköterskan övertagit en del uppgifter från läkarna och att hembesöken ersatts av mottagningsbesök (utan att det förekommit förändringar i basprogrammet). Mottagningsbesök hos sjuksköterska per inskrivet barn -6 år, 28 3,5 3, 2,5 2,19 2, 1,5 1,,5, Bricke gården Adolfsb erg Lekebe rg P ålsboda Mottagningsbesök hos sjuksköterska fördelade per inskrivet barn 199-28 +1 år 2+3 år 4+5+6 år 28 1,4 1,8 2,6 26 11,2 2,1 2,6 22 11,6 2,4 2,8 1998 12,8 2,7 3,1 1994 12,1 2,3 2,3 199 1,3 1,6 1,7 Till innehållsförteckningen 9

Läkarverksamhet Läkarbesök 1978-28 32 28 24 2 16 12 8 4 1978 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 27 28 Totalt 31 912 27 988 26 589 24 939 23 42 25 119 26 194 26 221 19 535 16 77 14 73 13 534 12 958 13 627 13 738 14 55 14 619 Distriktsläkare 12 8 9 724 1 236 9 713 9 912 11 169 14 11 15 158 11 653 11 582 9 711 8 397 7 831 9 474 9 953 1 221 11 34 Barnläkare 19 94 18 264 16 353 15 226 13 58 13 95 12 93 11 63 7 882 5 188 4 992 5 137 5 127 4 153 3 785 3 834 3 585 Kommentar: Antalet läkarbesök har sedan 197-talet dramatiskt minskat främst beroende på att basprogrammet har ändrats med färre läkarkontakter men även på att en del uppgifter har övertagits av sjuksköterskan på BVC. Besök hos barnläkare, andel av läkarbesöken 1978-28 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1978 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 27 28 62 65 62 61 58 56 46 42 4 31 34 38 4 3 28 27 25 Kommentar: Andelen barnläkarkontakter på BVC har mer än halverats sedan 197-talet. En bidra- orsak till detta är att antalet öppenvårdsbarnläkare har gande minskat. 1 Till innehållsförteckningen

Läkarbesök per inskrivet barn -6 år, 28 1,1 1,,9,8,7,6,5,4,3,2,1, Barnläkare Distriksläkare,51,17 Kommentar: Hög andel barnläkare kan bero på brist på distriktsläkare vid respektive vårdcentral. Läkarbesök fördelade per inskrivet barn 199-28 +1 år 2+3 år 4+5+6 år 28 3, 6,7, 3 26 3, 6,7, 3 22 3, 6,8, 2 1998 3, 7,8, 4 1994 3, 9,9, 8 199 4, 5 1, 2, Till innehållsförteckningen 11

Hembesök Hembesök av sjuksköterska 1978-28 12 1 8 6 4 2 1978 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 27 28-6 år 12 945 11 83 1 27 1 517 9 89 8 476 8 947 7 43 5 996 4 638 3 472 2 715 2 25 2 32 2 981 3 26 3 23 år 4 54 4 242 3 543 3 84 3 835 3 927 4 78 3 57 3 31 2 459 1 872 1 566 1 365 1 579 2 186 2 363 2 552 1 år 3 618 3 61 2 928 3 437 2 937 2 3 2 18 1 781 1 487 1 113 96 696 514 539 549 495 488 Kommentar: Uppgången för de minsta barnen, vilken påbörjades efter år 22, har fortsatt. H embesök per inskrivet barn födda 27, under 27 och 28 2, 1,8 1,6 1,4 1,2 1,,8,6,4,2, Kommentar: Antal hembesök per barn i samma årskull varierar stort mellan BVC i länet. Hembesök fördelade per inskrivet barn 199-28 +1 år 28,8 26,9 22,7 1998 1, 1994 1,3 199 1,5,84 12 Till innehållsförteckningen

Hembesök -1 mån barn födda 28, under 28 1 9 8 82 7 6 5 4 3 2 1 Förstföderskor Omföderskor Kommentar: Hembesöken har ungefär samma omfattning som förra året. Hembesök -1 månad kan ha skett i januari 28 och är medräknade. Det är stor skillnad mellan BVC. HEMBESÖK UNDER RESULTAT BARN FÖDDA STANDARD I NYFÖDDHETSPERIODEN 1998 2 22 24 26 28 RIKTLINJERNA -2 månader -1 mån Nyföddhetsperioden Förstagångsföräldrar (se diagram) 95 Flergångsföräldrar 75 65 Kommentar: Sedan 26 har uppgiften om hembesök vid -1 månads ålder varit ett av Hälsokansliets budgetrelaterade mål. Detta är troligen bakgrunden till ökningen senaste åren. Hembesök under nyföddhetsperioden 1998-28 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1998 2 22 24 26 27 28 Förstföderskor 58 53 48 6 79 77 82 Omföderskor 46 38 36 35 59 59 65 Kommentar: Vi når på länsnivå nästan målen för förstagångsföräldrar men inte för flergångsföräldrar. Till innehållsförteckningen 13

Föräldragruppsverksamhet Föräldrastöd i grupp, andel barn vars föräldrar del tagit 1984-28 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 9 31 35 26 28 32 27 26 27 27 32 32 1998-8: uträknat på medelvärdet av antal inskrivna barn +1 år, 1984-96: antal övervakade barn +1 år. 1987-1989: statistik saknas. Föräldragrupper Deltagit 3 tillfällen RESULTAT 28 STANDARD I RIKTLINJERNA Andel barn (se diagram) 7 förstagångsföräldrar 3 flergångsföräldrar Föräldrastöd i grupp 3 tillfällen under första levnadsåret, barn födda 1998-27 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1998 2 22 24 26 27 Förstföderskor 48 48 43 54 51 47 Omföderskor 9 11 11 12 11 9 Kommentar: Flergångsföräldrar bjuds inte alltid in till föräldragrupp i lika stor omfattning som förstagångsföräldrar. 14 Till innehållsförteckningen

Föräldrastöd i grupp 3 tillfällen under första levnadsåret, barn födda 27 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Förstföderskor Omföderskor Kommentar: Det är generellt ett lågt deltagande samt en stor skillnad mellan BVC både för förstagångsföräldrar och för flergångsföräldrar. 42 15 Föräldrastöd i grupp, pappa deltagit 3 tillfällen under första levnadsåret, barn födda 27 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Kommentar: Generellt lågt deltagande av pappor i föräldragrupper. Till innehållsförteckningen 7,7 15

Hem från BB/nyföddhetsavdelning Hem från BB/nyföddhetsavd förstföderskor, barn födda 1997-28 18 16 14 12 förlösta 1 8 6 4 2 dag dag 1 dag 2 dag 3 dag 4 dag 5 dag 6 > 6 dgr f -97 f -99 f -1 f -3 f -5 f -7 f -8 H em från BB/nyföddhetsavd omföderskor, barn födda 1997-28 rlösta fö 18 16 14 12 1 8 6 4 2 dag dag 1 dag 2 dag 3 dag 4 dag 5 dag 6 > 6 dgr f -97 f -99 f -1 f -3 f -5 f -7 f -8 Kommentar: Fler mammor, framför allt flergångsföräldrar, går hem tidigare från BB (dag och 1) men det gäller även förstagångsföräldrar särskilt dag 1. Diagrammen Hem från BB/nyföddhetsavdelning visar hemgångsdag, i procent av inskrivna barn. Födda t.o.m. 23 definieras dag = barnets födelsedatum, dag 1 = dagen därefter osv. (dvs. inte ålder i hela dygn). Födda fr.o.m. 24 definieras dag -3 enligt barnets ålder i timmar, dvs. <24 timmar = dag osv. 16 Till innehållsförteckningen

EPDS EPDS erbjudits, barn födda 28 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Kommentar: EPDS (Edinburgh Postnatal Depression Scale) är ett självskattningsformulär som är väl utprövat såväl internationellt som nationellt. Formulärets syfte är att lyfta fram de mammor som är i behov av samtalsstöd av sin BVC-sjuksköterska. Alla BVC i länet erbjuder inte EPDS p.g.a. brist på BVC-psykologer. 51 Till innehållsförteckningen 17

Amning Andel ammade barn RESULTAT STANDARD I RIKTLINJERNA (födda 27) Enbart + Delvis Enbart 2 mån 69, + 18,5 = 87,5 8 4 mån 5,3 + 24,2 = 74,5 7 6 mån 1, + 53, = 63, 7 (enbart + delvis) Socialstyrelsen och Livsmedelsverket rekommenderar enbart amning de första 6 månaderna. Vid 9 månaders ålder förekom amning i större eller mindre omfattning i 34 (bortfall 4,3 ). Vid 12 månaders ålder förekom amning i större eller mindre omfattning i 15,8 (bortfall 5,7 ). Enbart amning innebär fr.o.m. barn födda 24, att barnet utöver amning, endast får AD-dr, vatten och ev. läkemedel, vilket jämfört tidigare generellt ger lägre andel enbart amning. Enbart och delvis ammade, barn födda 1985-27 1 9 8 7 6 5 4 2 mån 4 mån 6 mån 3 2 1 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 26 27 Enbart ammade vid 4 mån ålder, barn födda 1985-27 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 26 27 Sverige 49,1 47,5 52,8 6,7 66,9 68,9 68,7 68,3 67,5 61,1 59,8 Örebro 42,5 39,7 4,3 46,5 55 62,3 64,2 58,5 55,2 61,4 56 52,8 5,3 Kommentar: Enbart amning vid fyra månader är lägre i Örebro län jämfört med övriga landet. Det gäller även två och sex månader. 18 Till innehållsförteckningen

Enbart och delvis ammade vid 4 mån ålder, barn födda 27 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Enbart Delvis Kommentar: En något mindre grupp barn ammas jämfört med föregående år (5 resp. 24 = 74 ). Det är förhållandevis stor skillnad mellan BVC. 24 5 SVERIGE f-6 21 6 Enbart och delvis ammade vid 6 mån ålder, barn födda 1985-27 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 26 27 Sverige 5,4 48,8 54,9 63,4 7,6 73,8 72,9 72,2 72,4 7,4 69,2 Örebro 43,9 42,9 42,7 48,9 57,6 64,2 68,8 64,1 65,1 65,5 61,6 64,4 63 Kommentar: Amning vid sex månaders ålder är lägre i Örebro län jämfört med övriga landet. Det gäller även vid fyra månader. Alla amningsresultat grundar sig på barn som har uppgifter om amning (inte på antal inskrivna barn). Till innehållsförteckningen 19

Rökning Rökregistrering Mor Far Rökfria barn Röker Vet ej Röker Vet ej Bortfall När barnet är -4 veckor, födda 28 5,6,3 1,9 1,9 81, 1,6 När barnet är 8 månader, födda 27 7,8 1,4 12,7 2,2 82,5 1,5 Definitionen rökfria barn : varken mor, far el. någon annan daglig rökare finns i barnets hemmiljö. Rökvanor hos mor vid -4 veckors ålder, barn födda 28 16 14 12 1 8 6 4 2 Kommentar: Stor skillnad i rökvanor mellan olika BVC. Rökvanor hos föräldrar vid -4 veckors ålder, barn födda 1996-28 18 16 SVERIGE f-6 5,6 5,8 14 12 1 8 6 4 födda 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 Mor röker ÖLL 11, 1, 9, 8,9 11,1 8,5 1,3 8,2 7,6 6,3 6,7 6,9 5,6 Mor röker Sverige 12, 1, 9, 9, 9, 8,2 7,9 6,9 6,1 5,7 5,8 Far röker ÖLL 16, 15, 12, 13,4 14,4 14,3 14,1 12,5 12,5 12,6 12,7 13,8 1,9 Far röker Sverige 17, 15, 14, 13,8 14,3 13,9 13,4 12,6 11,3 11,2 11,4 Kommentar: Andelen barn som utsätts för rökning har minskat de senaste åren. 2 Till innehållsförteckningen

Vaccinationer Andel vaccinerade barn RESULTAT 28-12-31 STANDARD I RIKTLINJERNA Difteri Tetanus (födda 27) 98,8 99 Pertussis 98,3 99 Polio 98,2 99 Hib 98,1 99 MPR (födda 26) 98,8 98 BCG 23,2 - (födda 27) 96 av riskbarnen 96 av riskbarnen Hepatit B 28,8 - (födda 27) 98,2 av riskbarnen* 96 av riskbarnen *Nyfödda i riskgrupp för hepatit B erbjuds fr.o.m. 24-7-1 vaccination (BHV Handbok kap 11.1.2, 11.19). Kommentar: Resultatet omfattar barn som fått 1-3 injektioner av respektive vaccin. Anslutningen till barnvaccinationsprogrammet är hög. Väl fungerande rutiner för förskolebarnen i riskgrupp för tuberkulos och hepatit B. BCG-vaccinerade, barn födda 27 8 7 6 5 4 3 2 1 Kommentar: Stor skillnad me llan olika BVC, vilket samtidigt visar hur olika andelen barn det är i länet till utlandsfödda föräldrar och/eller mor- och farföräldrar. 23,2 Till innehållsförteckningen 21

Hepatit B-vaccinerade, barn födda 28 1 9 8 7 6 5 Hä 4 3 2 1 llefors 22 Till innehållsförteckningen Kommentar: Fr.o.m. 24-7-1 erbjuds i Örebro län nyfödda och nyanlända flykting/invandrarbarn, i riskgrupp för hepatit B (WHO: kommer från land med HBsAg 2 ), vaccination på BVC. På länsnivå har Örebro en hög vaccinationstäckning i jämförelse med övriga landet (enbart Jönköping län har en högre täckning) men det är stor skillnad mellan olika BVC. Pneumokockvaccinerade, barn födda 28 1 6 5 Hä 9 8 7 4 3 2 1 llefors Kommentar: Alla barn födda fr.o.m. december 27 erbjuds vaccination mot pneumokocker (vilket är ett år innan det blev obligatoriskt i landet genom allmän föreskrift). 75,8 96,9

MPR-vaccinerade, barn födda 26 1 98 96 98,8 96,2 94 92 9 88 86 Andel MPR-vaccinerade barn födda 26 28-12-31 Inskrivna Vistas i annat län Uppgift saknas Övervakade Vacc Avvaktar SVERIGE f-6 Avstår 55 1 1,8 54 53 98,1, 1 1,9 48 4 8,3 44 4 9,9 3 6,8 1 2,3 12 1,8 119 119 1,,, 37 1 2,7 36 34 94,4 2 5,6, 27 1 3,7 26 26 1,,, 32 1 3,1 31 31 1,,, 111, 111 19 98,2 1,9 1,9 48, 48 47 97,9 1 2,1, 77 3 3,9 74 74 1,,, 11 2 2, 99 99 1,,, 125 5 4, 12 12 1,,, 1 1 1, 99 97 98, 2 2,, 65 1 1,5 64 64 1,,, 11 3 2,7 17 17 1,,, 196 4 2, 192 186 96,9 2 1, 4 2,1 56 1 1,8 55 54 98,2 1 1,8, 177, 177 174 98,3 1,6 2 1,1 128 1,8 127 125 98,4 2 1,6, 155 1-1, 155 154 99,4 1,6, 19 8 7,3 11 11 1,,, 85 1 1 2,4 83 82 98,8 1 1,2, 174 2 1,1 172 171 99,4 1,6, 13 2 1,5 128 126 98,4 2 1,6, 173 4 2,3 169 166 98,2 3 1,8, 87 1 1,1 86 85 98,8 1 1,2, 197 1 3 2, 193 192 99,5, 1,5 123 1,8 122 121 99,2, 1,8 55 2 3,6 53 53 1,,, 18 4 3,7 14 14 1,,, 39 39 21 2, 2949 2914 98,8 24,8 11,4 Kommentar: Hög och förhållandevis jämn vaccinationstäckning. Täckningen är tillräckligt hög för s.k. massimmunitet (heard immunity) vilket i en population förhindrar spridning av sjukdom i samhället och skyddar därigenom indirekt även mottagliga (ickeimmuna) individer. Till innehållsförteckningen 23

Remisser Remiss Ögon och Hörsel 5 4 3 2 1,9 1 1,1 F ellingsbro Bricke backen Hörsel Lill Ögon ån Ha llsberg Kommentar: Variationer vad gäller remisser är stora, och det är svårt att koppla till länsdel eller socioekonomi. Vissa skillnader i remittering till Audiologkliniken kan bero på att nyanställda sjuksköterskor ännu inte hunnit gå utbildning i audiologiscreening. Remiss övr medicin Hä 5 4 3 2 1 llefors Kommentar: Stor variation mellan olika BVC, vilket är svårt att få någon bra förklaring till. 24 Till innehållsförteckningen 1,3

Remiss Logoped 5 4 3 2 1 Kommentar: De barn som remitterats till logoped under 28 har alla haft språkförseningar som krävt vidare handläggning. Ingen överremittering har skett.,8 Till innehållsförteckningen 25

Hälsa Barnavårdscentralerna i Örebro län tar årligen in ett antal individbaserade parametrar i BHVsystem. En del av dessa är indikatorer på barns hälsa och erhålls bl.a. genom att frågor ställs på BVC till föräldrarna vid 1-årskontakten (antibiotikaförbrukning, eksem, sökt vård för olycksfall/skada), och 4-årskontakten (samma frågor och dessutom astma). För 1-åringarna avses data för hela spädbarnsåret och för 4-åringarna, förutom astma och eksem, de tre senaste månaderna före 4-årskontakten på BVC. För BMI inkluderas barn som är 4 år ± 3 månader. Tre av dessa parametrar (låg födelsevikt, BMI 4 år och olycksfall) ingår i Hälsoindex förskolebarn (sid 35). Allmänt är förskolebarns hälsa är god i Örebro län precis som övriga landet. Det förekommer dock påtagliga skillnader för barn på olika BVC (diagram sid 26-34). Resultaten för länet visar bl.a. att: Cirka 4 av barnen har en födelsevikt under 2 5g, vilket är ungefär lika med övriga Sverige. Denna parameter är en internationellt väletablerad indikator på barns hälsa. Antibiotikaförbrukning är generellt hög, ca 2 har fått antibiotika under spädbarnsåret och ca 11 av 4-åringarna under en 3-månadersperiod. Eksem finns hos ca 7-9 av barnen, vilket är något lägre jämfört med andra undersökningar. Cirka 6 av spädbarnen och 4 av 4-åringarna (under 3 mån) har sökt sjukvård p.g.a. olycksfall/skada. Cirka 4 av 4-åringarna har diagnosen astma vilket stämmer tämligen väl med andra nationella undersökningar. 12,3 av 4-åringarna är överviktiga varav 2,2 har fetma (ISO BMI >25 resp. >3). Flickorna är mer knubbiga än pojkarna. Uppgifterna om 4-åringar varierar över landet. Cirka 4 av barnen klarar inte av utvecklingskontrollen och ca 8 inte den språkbedömning som görs vid 4-årskontakten på BVC. Skillnaden är påtagligt stor mellan olika BVC. Av 4-åringarna har 1 ej godkänd syn och 6 ej godkänd hörsel enl. BVC:s definitioner. De stora skillnaderna i utfallet mellan barnavårdsc entralerna kan de lvis sannolikt förklaras av olika rapporterin g, vilket bör diskuter as o ch kvalitetssäkras t.ex. vid BHV-enhetens kontakter med vård- För varje parameter f inns vid respektive tabell angivet hur stor andel där sjuksköter- s kan på BVC inte kan ange uppgift (vet ej) eller där uppgift saknas (bortfal l). Det se nare kan bero på t.ex. att 4-årskontakten in te är genomför d inom föreskriven tid (4 år ± 3 centralerna. mån). Födelsevikt under 25 g, barn föd da 27 16 14 12 1 8 6 4 4,4 2 Adolfsb erg aus P Ol etri H allsberg H K L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö Vet ej 3 3 2 2 4 2 1 2 2 2 3 2 1 2 2 1 2 1 1 1 Bortf. 8 1 2 4 3 3 1 1 2 3 3 1 1 2 1 1 2 1 2 2 2 2 2 2 2 26 Till innehållsförteckningen

Inskrivna 1 år, barn födda 27 3 269 25 2 15 1 5 64 38 152 45 28 38 13 4 73 98 116 17 66 115 197 113 24 113 145 116 136 168 133 188 1 Antalet inskrivna barn 1 år och 4 år är underlag till respektive hälsoparametrar sid 26-34. 17 46 95 Inskrivna 4 år, barn födda 24 3 25 261 2 196 191 183 15 1 5 71 43 119 43 3 35 98 49 83 11 15 93 67 91 6 137 141 89 81 156 138 8 16 46 15 Till innehållsförteckningen 27

Antibiotika -1 år, barn födda 27 (behandlats med antibiotika under spädbarnsåret) 25 2 15 1 5 1 gång > 1 gång 13,9 H K L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö Vet ej 2 1 8 9 14 3 3 5 3 3 3 3 32 13 6 1 1 1 7 5 11 31 12 8 3 5 3 2 7 7 Bortf. 2 24 5 4 3 1 3 5 2 3 3 9 9 2 1 6 3 4 5 4 8 5 6 4 6 9 5 5,8 Antibiotika 4 år, barn födda 24 (behandling med antibiotika senaste 3 månaderna) 25 2 27,3 15 1 5 1 gång > 1 gång 1,4 H K L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö Vet ej 2 1 3 4 2 1 1 3 3 1 2 3 9 3 11 2 1 1 2 3 2 Bortf. 35 49 8 14 37 6 15 6 35 16 34 29 19 16 21 1 9 1 24 39 17 18 16 24 21 25 9 7 15 2 1,2 28 Till innehållsförteckningen

Eksem -1 år, barn födda 27 (återkommande kliande eksem under spädbarnsåret) 2 15 1 7,3 5 Brickegård Bricke backen H K L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö Vet ej 8 18 3 1 2 2 2 17 7 4 1 1 1 3 4 7 8 5 1 3 2 2 7 3 Bortf. 2 29 5 4 3 1 3 5 3 3 3 9 8 2 1 9 3 6 8 4 9 5 6 4 7 8 5 Eksem 4 år, barn födda 24 (återkommande kliande eksem) 2 15 1 5 22,2 9,3 H K L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö Vet ej 1 1 3 2 2 2 1 4 2 2 1 3 2 8 2 1 Bortf. 1 26 5 9 1 2 11 3 2 5 7 7 3 3 2 2 7 6 7 6 15 6 6 2 8 5 Till innehållsförteckningen 29

Olycksfall/skada -1 år, barn födda 27 (sökt för olycksfall/skada under spädbarnsåret) 12 1 8 6 4 2 H K L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö Vet ej 2 1 7 5 18 3 5 4 3 3 3 32 14 6 1 1 1 6 5 11 26 12 8 2 4 3 2 6 7 Bortf. 2 24 5 4 3 1 3 5 2 3 3 9 8 2 1 6 3 4 5 4 8 5 6 4 6 9 5 6,1 Olycksfall/skada 4 år, barn födda 24 (sökt för olycksfall/skada senaste 3 månaderna) 12 1 8 6 4 2 4,2 H K L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö Vet ej 2 1 3 4 2 1 1 3 4 1 2 3 11 3 11 2 1 1 2 3 3 Bortf. 35 49 8 14 37 6 15 6 35 16 34 29 19 16 22 1 9 1 24 39 17 18 16 24 21 25 9 7 15 2 3 Till innehållsförteckningen

Astma 4 år, barn födda 24 (diagnos astma fastställd) 1 8 11,1 13,3 1,3 6 4 2 H K L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö Vet ej 1 1 1 5 2 2 2 1 5 2 2 1 3 1 1 1 2 2 Bortf. 1 26 5 9 1 2 11 3 2 5 7 7 2 3 1 2 7 6 7 6 14 6 6 2 8 5 BMI 4 år Sammantaget är det små skillnader jämfört tidigare år. 12,3 av 4-åringarna är överviktiga varav 2,2 har fetma (ISO BMI >25 resp. >3). Av 2 969 inskrivna 4-åringar är det rapporterat på 2 649 barn, vilket ger ett bortfall på 1,8. Fler flickor (14,2, varav 2,7 feta) än pojkar (1,5 respektive 1,7 ) är överviktiga (sid 32) [cut-off BMI 4 år: pojkar 17,55 resp. 19,29; flickor 17,28 resp. 19,15]. Sedan 25 (barn f-21 ff) vägs barnen på BVC i Örebro län med enbart underkläderna på ( nakenvikt ). Övervikt är ett av de mest brännande folkhälsoproblem vi har idag och som kräver ökad uppmärksamhet av t.ex. föräldrars rutiner om mat och fysiska aktiviteter. Ökningen av övervikt och fetma förefaller ha avstannat. 4,3 BMI 4 år ÖLL (±3 mån) övervikt+fetma (ISO BMI >25) fetma (ISO BMI >3) övervikt (ISO BMI 25-3) undervikt (flickor BMI <13,64 pojkar BMI <14,3) f-24 12,3 2,2 1,2 4,1 f-23 12,8 2, 1,8 f-22 13,4 2,6 1,9 f-21 13,9 3,2 1,7 f- 2* 19,9 4,7 15,2 (*anm: ej nakenvikt ) Fetma hos barn - prevention enda realistiska lösninge n på problemet I Läkartidningen nr 3, 27 finns en artikel om fetma hos barn skriven av Barnläkarföreningens och Livsmedelsverkets expertgrupp för pediatrisk nutrition. Artikeln framhåller att prevention är den enda realistiska lösningen på problemet. Prevention är en uppgift bl.a. för barnhälsovården och finns med som en del i det för länet aktuella medicinska programarbetet Fetma och övervikt. Föräldrars rutiner om mat och fysisk aktivitet påverkar tidigt barnets levnadsvanor och hälsa. Till innehållsförteckningen 31

BMI 4 år (+/- 3 mån), pojkar födda 24 3 25 3,8 2 15 1 5 BMI index 25-3 BMI index >3 1,7 8,8 H K L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö Bortf. 6 21 14 25 24 6 12 15 4 9 8 19 1 8 4 3 4 5 17 11 8 12 17 13 19 6 4 11 1 BMI 4 år (+/- 3 mån), flickor födda 24 3 25 tot 33,4 tot 36,5 2 15 1 5 BMI index 25-3 BMI index >3 H K L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö Bortf. 44 13 15 17 9 15 5 6 1 8 5 14 14 7 14 11 2 8 12 21 17 15 5 5 16 11 32 Till innehållsförteckningen 2,7 11,5

Utveckling 4 år, med avvikelse, barn födda 24 (motorik, koordination, perception, kognitiv, samlek m.m.) 1 11, 8 6 4 2 H K L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö Vet ej 1 1 3 4 1 2 1 2 1 2 1 1 5 1 2 1 1 Bortf. 1 28 6 9 13 3 12 3 2 5 9 7 4 3 2 1 2 7 7 8 7 16 6 6 2 2 9 6 Definition: Två el. flera minus på utvecklingsmomenten och/eller på samlek enligt arbetsblad 4 år (BHV Handbok kap. 8.5.1). Språk 4 år, med avvikelse, barn födda 24 (spontantal, grammatik, förståelse, språkljud m.m.) 2 15 1 5 2,6 H K L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö Vet ej 4 4 1 2 1 2 2 2 4 1 2 1 1 2 3 3 14 5 2 3 2 Bortf. 1 28 5 9 13 2 12 3 2 5 9 7 3 3 2 1 2 7 7 7 7 15 6 7 2 2 8 6 Definition: minus på ett eller flera moment i språkbedömning enligt arbetsblad 4 år (BHV Handbok kap. 8.5.1). Till innehållsförteckningen 2,6 3,7 7,6 33

Syn 4 år, ej godkänd, barn födda 24 2 15 1 5 26,5 22,7 9,8 H K L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö Bortf. 21 42 12 23 27 3 13 4 29 2 17 17 18 23 21 17 13 13 23 22 23 2 17 3 24 24 13 9 17 19 Definition: med HVOT-metoden synskärpan,65 eller sämre på ett eller båda ögonen, eller har en visusskillnad på mer än en rad, eller ej medverkat vid omprövning (BHV Handbok kap 8.8.2). Hörsel 4 år, ej godkänd, barn födda 24 2 15 1 5 6,4 De gerfors Ad olfsberg Lekeber g H K L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö Bortf. 23 47 1 16 23 3 11 4 34 16 26 31 15 19 22 8 9 11 22 29 25 24 17 28 24 26 8 9 15 2 Definition: hör ej vid 3 db; på två eller fler av frekvenserna 5, 1, 2 eller 3 Hz eller på två eller fler av frekvenserna 2, 3, eller 4 Hz, eller som inte medverkar vid omprövning (BHV Handbok kap 8.9.4). Kommentar: Resultatet för syn och hörsel grundar sig på utförda undersökningar. 34 Till innehållsförteckningen

Hälsoindex förskolebarn Hälsoindex förskolebarn är utvecklat av barnhälsovården i syfte att beskriva förskolebarnens hälsa i Örebro län på ett lättöverskådligt sätt. Sex hälsoindikatorer har använts: andel ammade (enbart) barn vid 4 månaders ålder andel mödrar som röker när barnet är -4 veckor vaccinationstäckning MPR andel barn med födelsevikt under 2 5 gram andel som sökt vård för olycksfall/skada barn -1 år och vid 4-årskontakten (senaste 3 mån) andel 4-åringar med ISO BMI-index >3 (barn med fetma) En norm sätts för varje indikator till 1. För amning och vaccinationstäckning räknas t.ex. 75 som 75, osv. För de övriga indikatorerna räknas t.ex. 5 som 1 minus 5, dvs. som 95, osv. Hälsoindex förskolebarn är ett medeltal för indikatorerna. Det ideala Hälsoindex förskolebarn blir således 1 (1 + 1 osv. delat med antal indikatorer). De valda indikatorerna är i stort samma som Rädda Barnen (RB) använder i Indikatorer för barns hälsa i Sverige (www.rb.se; prof. L. Köhler, Nordic School of Public Health). Skillnaderna är: Rökning: uppgifter från BVC medan RB använder data från MVC. Sannolikt ingen saklig skillnad. Olycksfall: underlaget är frågan Har ni behövt söka vård p.g.a. olycksfall eller skada? som ställs till förä ldrarna på BVC vid 1-årskontakten (-1 år) respektive 4-årskontakten (senaste 3 mån). RB använder sig av Socialstyrelsens diagnosregister. Denna olikhet i materialen är väsentlig. Andelen barn med fetma finns inte med som indikator i RB då det inte finns heltäckande nationella datainsamlingar. Övervikt är ett av de snabbast ökande folkhälsoproblemen. Örebro län mäter BMI på BVC vid 4 års ålder sedan 24 och kan därför enkelt och säkert lägga till andelen barn med fetma (ISO BMI >3) som en indikator i Hälsoindex. RB har med tonårsaborter som indikator. Hälsoindex belyser enbart förskolebarnens hälsa. RB index redovisar resultat på kommunal nivå. Hälsoindex förskolebarn mäter per barnavårdscentral. Små barnavårdscentraler och sällsynta händelser har en större slumpmässig spridning. Hälsoindex för förskolebarn kan därför variera mellan olika mätperioder och särskilt för de mindre barnavårdscentralerna. För att minska denna osäkerhet redovisas ett medelvärde av resultaten från 26, 27 och 28 års index. Indikatorerna för resp. barnavårdscentral: se BVC-profil sid 4 ff (rosa staplar). Ett högre värde indikerar en bättre hälsa och vice versa. Hälsoindex förskolebarn antyder en sämre hälsa för förskolebarnen utanför Örebro som t.ex. i, och jämfört med områden i Örebro som, och. utgör ett undantag vilket visar att det finns betydande hälsoskillnader även inom Örebro kommun, och, som visar att även förskolebarn utanför Örebro kan ha lika god eller bättre hälsa än förskolebarn i Örebro. Till innehållsförteckningen 35

Hälsoindex förskolebarn 26-28 (amning 4 mån, rökning 4 v, MPR, låg födelsevikt, olycksfall 1+4 år, BMI >3) 1 98 96 94 92 9 88 86 84 82 8 Hälsoindex förskolebarn 26-28, BVC Örebro län (amning 4 mån, rökning 4 v, MPR, låg födelsevikt, olycksfall 1+4 år, BMI >3) 1 88,9 95 9 85 8 84 84 85 85 87 87 87 88 88 88 88 88 88 89 89 89 89 89 89 9 9 9 91 91 91 91 91 92 92 93 BVC i Örebro kommun är markerade med gröna staplar, västra länsdelen med röda, norra med blå och södra med lila staplar. För alla BVC i Örebro län är resultatet 89 (gul stapel). 36 Till innehållsförteckningen

Vårdtyngd Syftet med en vårdtyngdsmätning är att se om olika barnavårdscentraler har barnpopulationer som är olika arbetskrävande. På BVC med ökad vårdtyngd kan barnantalet behöva reduceras i förhållande till tyngden i området och/eller att sjukskötersketiden utökas. Följande tre indikatorer är använda för beräkning av vårdtyngden: Andel rökande mödrar vid -4 veckor (barn födda 28) Andel utländsk härkomst (andel riskbarn för tbc, födda 28) Andel förstfödda (födda 28) De tre indikatorerna adderas ihop. För att erhålla ett mått på vårdtyngd som empiriskt bättre stämmer överens med erfarenheterna i sammanhanget, är hela andelen rökande mödrar och utländsk härkomst och en tredjedel av andelen förstfödda medräknade i vårdtyngden. Norm (index 1) är den sammanlagda genomsnittliga vårdtyngden för alla BVC i Örebro län (43 för 28). Störst vårdtyngd har barnavårdscentralerna i,, och. Vårdtyngd 28 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Vårdtyngd med index +/- 1 SD, 28 25 2 Förstfödda/3 Utländsk familj Mor röker 42 6 23 15 228 162 164 174 15 1 5 41 51 52 6 63 66 66 67 68 7 72 79 81 84 84 86 87 88 92 94 96 99 123 124 114 1 Till innehållsförteckningen a Vivall 37

Inskrivna nyfödda per heltid sjukskötersketjänst, 28 (medelvärde av antal födda 27 och 28) 1 8 6 4 2 Antal heltid sjukskötersketjänster, 28 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Meddelat Med hänsyn till vårdtyngd och 6 nyfödda/tjänst Kommentar: I ett normalområde med 6 nyfödda per år behöver BVC-sjuksköterskan 4 arbetstimmar per vecka (heltid) för att fullgöra uppgifterna inom barnhälsovården (Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänstgöring inom barnhälsovården 27). Antalet inskrivna nyfödda var i medeltal 66,7 barn per heltid sjuksköterska på BVC i Örebro län. Sjuksköterskorna på BVC i Örebro län rapporterar in varje år tillsammans med vårdcentralschefen en uppskattning av i genomsnitt sammanlagd arbetad tid på BVC ( Meddelat i diagram ovan). För att uppskatta behovet av sjukskötersketid med hänsyn till vårdtyngden, har en algoritm skapats där ett ökat index med 5 innebär 1 färre nyfödda per heltid och vice versa. Denna beräkning förändrar inte det totala behovet av sjukskötersketid i länet utan fördelar endast den skillnad som finns mellan BVC med avseende på respektive BVC:s vårdtyngd. Se tabell Vårdtyngd (sid 39). För att minska effekten av tillfälliga förändringar av antalet nyfödda är underlaget för sjukskötersketid beräknat på ett medelvärde av antalet nyfödda födda 27 och 28. 5,3 66,7 38 Till innehållsförteckningen

Vårdtyngd BVC ÖLL 28 Vårdtyngd Antal heltid sjukskötersketjänster Med hänsyn till vårdtyngd In- Med hänsyn till och skrivna Indikatorer Index antal nyfödda antal nyfödda Vårdtyngdsindex Norm: 43 Norm: 6 ±5: Andel () (index 1) nyfödda/tjänst ±1 nyfödda Ny- Först- Utfamilj Mor födda födda ländsk röker Med- Antal Antal Vårdcentral +1 år/2 /3-4 v Summa INDEX delat tjänster Skillnad tjänster Skillnad 61 14 22 5 41 94 1, 1,2 -,2 1,, 37 13 16 29 66,46,62 -,16,55 -,9 141 14 24 5 43 99 1,96 2,34 -,38 2,33 -,37 41 18 13 6 36 84,55,68 -,13,64 -,9 28 12 11 4 26 6,6,47,13,41,19 36 16 24 15 54 124,75,6,15,65,1 13 13 1 5 28 63 1,95 1,72,23 1,53,42 43 12 1 7 29 66 1,1,71,39,64,46 82 18 12 8 38 88 1,48 1,37,11 1,32,16 94 17 14 6 37 84 1,5 1,57 -,7 1,49,1 121 13 23 6 42 96 1,5 2,1 -,51 1,98 -,48 12 12 16 9 38 86 1,5 1,7 -,2 1,63 -,13 6 11 3 4 18 41 1, 1,,,84,16 119 14 5 7 7 162 1,75 1,98 -,23 2,5 -,75 Adol fsberg 184 15 13 2 29 67 2,25 3,7 -,82 2,76 -,51 127 23 27 3 53 123 2, 2,12 -,12 2,29 -,29 21 15 13 2 3 68 2,57 3,34 -,77 3,2 -,45 115 11 9 3 23 52 1,52 1,91 -,39 1,65 -,13 174 18 17 3 38 87 2,5 2,89 -,39 2,77 -,27 116 15 47 9 71 164 2,15 1,93,22 2,46 -,31 141 22 27 49 114 1,9 2,35 -,45 2,46 -,56 166 12 24 4 4 92 2,25 2,76 -,51 2,69 -,44 139 17 51 8 75 174 2,25 2,32 -,7 3,7 -,82 182 1 77 12 99 228 2,33 3,3 -,7 5,28-2,95 16 17 3 3 22 51 1,35 1,76 -,41 1,51 -,16 247 13 15 8 35 81 3,3 4,11 -,81 3,87 -,57 112 9 14 11 35 79 2, 1,87,13 1,75,25 5 13 13 6 31 72,87,83,5,75,12 96 14 5 11 3 7 1,9 1,59,31 1,45,45 Örebro län 3218 15 23 6 43 1 48,24 53,63-5,39 53,63-5,39 Nyfödda/sköt 66,7 Under år 28 arbetade 7 sjuksköterskor med BVC. Av dem arbetade 37 enbart med BVC och 33 med BVC-arbete integrerat i andra arbetsuppgifter. Till innehållsförteckningen 39

BVC-profil Syftet med BVC-profil är att i ett enda diagram åskådliggöra grundläggande delar av vårdproduktion, hälsodata och resurser för respektive Barnavårdscentral ( ; sid 41 ff). De olika delarna är: Vårdproduktion - blå staplar - mottagningsbesök per inskrivet barn hos sjuksköterska - mottagningsbesök per inskrivet barn hos distriktsläkare - mottagningsbesök per inskrivet barn hos barnläkare - andel förstfödda som fått hembesök under nyföddhetsperioden -1 mån (norm 95 ) - andel förstfödda vars föräldrar varit representerade i föräldragrupp (norm 7 ) Hälsa - rosa staplar (indikatorer som ingår i Hälsoindex förskolebarn sid 35) - andel ammade (enbart) barn vid 4-månaders ålder (norm 7 ) - andel mödrar som röker när barnet är -4 veckor - vaccinationstäckning MPR (norm 96 ) - andel barn med födelsevikt under 2 5 g - andel 4-åringar med ISO BMI-index >3 ( barn med fetma ) (norm 2 ) - andel som sökt vård för olycksfall/skada barn -1 år och vid 4-årskontakten (senaste 3 mån) Hälsa - gula staplar (övriga indikatorer) - andel barn som behandlats med antibiotika -1 år och vid 4-årskontakten (senaste 3 mån) - andel barn med kliande eksem -1 år och vid 4-årskontakten - andel barn med diagnosen astma vid 4-årskontakten - andel barn med avvikande utveckling vid 4-årskontakten Resurser - gröna staplar - inskrivna nyfödda per heltid sjukskötersketjänst (medeltal +1 år, norm 6) - barnavårdscentralens vårdtyngd BVC Örebro län 28 2, Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer Besök sj 1,, uksköterska 2,19/ barn Besök distriktsläkare,51/ barn,17/ barn Besök barnläkare Hembesök förstfödda (95) (7) (7) 82 42 5 Föräldragrupp förstfödda Amning (hel) 4 mån Mor röker 4 v (,13) 5,6 (99) 4,4 5,2 15,6 8,3 4,3 3,7 98 2,2 MPR Låg födelsevikt <2,5 kg BMI-index 4 år >3 Olycksfall/ skada 1+4 år Antibiotika 1+4 år Eksem 1+4 år Astma 4 år Avvik.utveckling 4år (6) 66,7 Nyfödda antal/sköterska Vårdtyngd index 42 Alla parametrar är indexreglerade med 1, som norm. Normen är antingen: genomsnittet för Örebro läns landsting (stapel = 1,), eller den norm som finns angiven i Barnhälsovård Riktlinjer (stapel 1,). Norm för andelen 4-åringar med ISO BMI-index >3 är 2 (ca 98:e percentilen i tillväxtdiagram). 4 Till innehållsförteckningen

28 2, Nor m = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer 1,54 2,17 1,3 1, 1,16 1,7,97,88,93 1,2 1,2,85,94,72,49,36,28,, Besök sjuksköterska Besök distriktsläkare Besök barnläkare Hembesök förstfödda Föräldragrupp förstfödda Amning (hel) 4 mån Mor röker 4 v MPR Låg födelsevikt <2,5 kg BMI-index 4 år >3 Olycksfall/skada 1+4 år Antibiotika 1+4 år Eksem 1+4 år Astma 4 år Avvik.utveckling 4år Nyfödda antal/sköterska Vårdtyngd 28 Norm = 1, = genoms nitt Ö LL el. standard i riktlinjer 2, 2,4 1,46 1,34 1,9 1,5 1,8,99,95 1,,83,72,65,66,5,34,,,, Besök sjuksköterska Besök distriktsläkare Besök barnläkare Hembesök förstfödda Föräldragrupp förstfödda Amning (hel) 4 mån Mor röker 4 v, MPR Låg födelsevikt <2,5 kg BMI-index 4 år >3 Olycksfall/skada 1+4 år Antibiotika 1+4 år Eksem 1+4 år Astma 4 år Avvik.utveckling 4år Nyfödda antal/sköterska Vårdtyngd Till innehållsförteckningen 41

28 2, Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer 1,, Textruta Besök sjuksköterska 2,45 2,6 1,4 1,38 1,19 1,23 1,19 1,4,99 1,,99,86,83,73,57,48,41 Besök distriktsläkare Besök barnläkare Hembesök förstfödda Föräldragrupp förstfödda Amning (hel) 4 mån Mor röker 4 v MPR Låg födelsevikt <2,5 kg BMI-index 4 år >3 Olycksfall/skada 1+4 år Antibiotika 1+4 år Eksem 1+4 år Astma 4 år Avvik.utveckling 4år Nyfödda antal/sköterska Vårdtyngd 28 2, Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer Besök sj 1,2 1,23 1, 1,5 1,4 1,4,94,99,98 1,1,89,76,71,45,84,36,,, uksköterska Besök distriktsläkare Besök barnläkare Hembesök förstfödda Föräldragrupp förstfödda Amning (hel) 4 mån Mor röker 4 v Låg födel MPR sevikt <2,5 kg BMI-index 4 år >3 Olycksfall/skada 1+4 år Antibiotika 1+4 år Eksem 1+4 år Astma 4 år Avvik. utveckling 4år Nyfödda antal/sköterska Vårdtyngd 42 Till innehållsförteckningen

28 2, Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer 1,96 1,49 3,4 2,59 1,26 1,26 1,4 1,,89,63,57,64,52,37,,, Besök sjuksköterska Besök distriktsläkare Besök barnläkare Hembesök förstfödda Föräldragrupp förstfödda Amning (hel) 4 mån Mor röker 4 v MPR Låg födelsevikt <2,5 kg BMI-index 4 år >3 Olycksfa ll/skada 1+4 år Antibiotika 1+4 år Eksem 1+ 4 år Astm a 4 år Avvik.utveckling 4år Nyfödda antal/sköt erska,78 Vård tyngd,6 28 2, Nor m = 1, = g e nom snitt Ö LL e l. sta n dard i riktl injer Besök sj 1,42 2,63 1,2 1,4,97,92,95 1,,8,87, 66,62,49,,,, uksköterska Besök distriktsläkare Besök barnläkare Hembesök förstfödda Föräldragrupp förstfödda Amning ( hel) 4 mån Mor röker 4 v MPR Låg födelsevikt <2,5 kg BMI-index 4 år >3 Olycksfall/ skada 1+ 4 år Antibiotika 1+ 4 år Eks em 1+4 år Astma 4 år Avvi k.utveckling 4år Nyfödda antal/sköt 1,24, 8 erska Vårdtyngd Till innehållsförteckningen 43

28 2, iktlinjer genomsnitt ÖLL el. standard i r = 1, 1,24,81,76 1,3,99 1,2 1,2,87,45 2,91,88,71,96,88,63 Norm = 1,,,24, Besök sjuksköterska Besök distriktsläkare Besök barnläkare Hembesök förstfödda Föräldragrupp förstfödda Amning (hel) 4 mån Mor röker 4 v MPR Lå g födelsevikt <2,5 kg BMI-index 4 år >3 Olycksfall/skada 1+4 år Antibiotik a 1+4 år Ekse m 1+4 år Ast ma 4 år Avvik.utveckl ing 4år Nyfödda antal/sköterska Vårdtyngd 28 2, njer Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i r iktli 1,43 2,4 1,18 1,19 1,12,94,99 1,2 1,,89,88,77,64,66,55,48,4,, Besök sjuksköterska Besök distriktsläkare Besök barnläkare Hembesök förstfödda Föräldragrupp förstfödda Amning (hel) 4 mån Mor röker 4 v MPR Låg födelsevikt <2,5 kg BMI-index 4 år >3 Olycksfall/skada 1+4 år Antibiotika 1+4 år Eksem 1+4 år Astma 4 år Avvik.utveckling 4år Nyfödda antal/sköterska Vårdtyngd 44 Till innehållsförteckningen

28 Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer 2, 1,84 1,67 1,56 1,58 2,23 1,38 1,9 1,4 1,3,93,92 1,,86,9,88,74,64,44, Besök sjuksköterska Besök distriktsläkare Besök barnläkare Hembesök förstfödda Föräldragrupp förstfödda Amning (hel) 4 mån Mor röker 4 v MPR Låg födelsevikt <2,5 kg BMI-index 4 år >3 Olycksfall/skada 1+4 år Antibiotika 1+4 år Eksem 1+4 år Astma 4 år Avvik.utveckling 4år Nyfödda antal/sköterska Vårdtyngd 28 2, Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer 3,65 1,16 1,2 1,19 1,,96 1,6,99 1,4 1,4,89,84,83,9,82,84,71,56, Besök sjuksköterska Besök distriktsläkare Besök barnläkare Hembesök förstfödda Föräldragrupp förstfödda Amning (hel) 4 mån Mor röker 4 v MPR Låg födelsevikt <2,5 kg BMI-index 4 år >3 Olycksfall/skada 1+4 år Antibiotika 1+4 år Eksem 1+4 år Astma 4 år Avvik.utveckling 4år Nyfödda antal/sköterska Vårdtyngd Till innehållsförteckningen 45

28 Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer 2, 1,83 1,34 1,26 1,5 1,5 1,4 1,3 1,7 1,,96 1,,87,91,71,74,66,61,6, Besök sjuksköterska Besök distriktsläkare Besök barnläkare Hembesök förstfödda Föräldragrupp förstfödda Amning (hel) 4 mån Mor röker 4 v MPR Låg födelsevikt <2,5 kg BMI-index 4 år >3 Olycksfall/skada 1+4 år Antibiotika 1+4 år Eksem 1+4 år Astma 4 år Avvik.utveckling 4år Nyfödda antal/sköterska Vårdtyngd 28 2, Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer 1,66 2,14 2,35 1,59 1,2 1,12 1,13 1,4 1, 1,,99 1,2 1,,88,86,71,66,32, Besök sjuksköterska Besök distriktsläkare Besök barnläkare Hembesök förstfödda Föräldragrupp förstfödda Amning (hel) 4 mån Mor röker 4 v MPR Låg födelsevikt <2,5 kg BMI-index 4 år >3 Olycksfall/skada 1+4 år Antibiotika 1+4 år Eksem 1+4 år Astma 4 år Avvik.utveckling 4år Nyfödda antal/sköterska Vårdtyngd 46 Till innehållsförteckningen

28 2, Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer 1,61 1,5 1,32 1,31 1,1 1,3 1,4,99 1, 1,,92,88,9,66,69,41,,, Besök sjuksköterska Besök distriktsläkare Besök barnläkare Hembesök förstfödda Föräldragrupp förstfödda Amning (hel) 4 mån Mor röker 4 v MPR Låg födelsevikt <2,5 kg BMI-index 4 år >3 Olycksfall/skada 1+4 år Antibiotika 1+4 år Eksem 1+4 år Astma 4 år Avvik.utveckling 4år Nyfödda antal/sköterska Vårdtyngd 28 2, Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer 1,62 1,5 1,31 1,26 1,13 1,4 1,2 1, 1,,83,65,62,63,57,52,55,23,, Besök sjuksköterska Besök distriktsläkare Besök barnläkare Hembesök förstfödda Föräldragrupp förstfödda Amning (hel) 4 mån Mor röker 4 v MPR Låg födelsevikt <2,5 kg BMI-index 4 år >3 Olycksfall/skada 1+4 år Antibiotika 1+4 år Eksem 1+4 år Astma 4 år Avvik.utveckling 4år Nyfödda antal/sköterska Vårdtyngd Till innehållsförteckningen 47

28 2, Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer 1,36 1,26 1,15 1,2 1,21 1,1 1,,85,86,86,75,7,67,6,47,29,31,, Besök sjuksköterska Besök distriktsläkare Besök barnläkare Hembesök förstfödda Föräldragrupp förstfödda Amning (hel) 4 mån Mor röker 4 v MPR Låg födelsevikt <2,5 kg BMI-index 4 år >3 Olycksfall/skada 1+4 år Antibiotika 1+4 år Eksem 1+4 år Astma 4 år Avvik.utveckling 4år Nyfödda antal/sköterska Vårdtyngd 28 Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer 2, 1,85 1,76 1,36 1,21 1,23 1,2 1,2 1,6,93,94,93 1,,53,59,51,58,41,22, Besök sjuksköterska Besök distriktsläkare Besök barnläkare Hembesök förstfödda Föräldragrupp förstfödda Amning (hel) 4 mån Mor röker 4 v MPR Låg födelsevikt <2,5 kg BMI-index 4 år >3 Olycksfall/skada 1+4 år Antibiotika 1+4 år Eksem 1+4 år Astma 4 år Avvik.utveckling 4år Nyfödda antal/sköterska Vårdtyngd 48 Till innehållsförteckningen

28 2, Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer 1,5 1,44 1,42 1,28 1,3,93 1,2,93 1,,86,8,86,72,67,68,52,27,14, Besök sjuksköterska Besök distriktsläkare Besök barnläkare Hembesök förstfödda Föräldragrupp förstfödda Amning (hel) 4 mån Mor röker 4 v MPR Låg födelsevikt <2,5 kg BMI-index 4 år >3 Olycksfall/skada 1+4 år Antibiotika 1+4 år Eksem 1+4 år Astma 4 år Avvik.utveckling 4år Nyfödda antal/sköterska Vårdtyngd 28 2, Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer 1,26 1,19 1,15 1,3,94 1,,85,82,85,73,75,76,79,66,64,52,46,49, Besök sjuksköterska Besök distriktsläkare Besök barnläkare Hembesök förstfödda Föräldragrupp förstfödda Amning (hel) 4 mån Mor röker 4 v MPR Låg födelsevikt <2,5 kg BMI-index 4 år >3 Olycksfall/skada 1+4 år Antibiotika 1+4 år Eksem 1+4 år Astma 4 år Avvik.utveckling 4år Nyfödda antal/sköterska Vårdtyngd Till innehållsförteckningen 49

28 2, Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer 1,25 1,15 1,2 1,16 1,3 1,4,94,96,97 1,,88,88,87,8,62,48,39,17, Besök sjuksköterska Besök distriktsläkare Besök barnläkare Hembesök förstfödda Föräldragrupp förstfödda Amning (hel) 4 mån Mor röker 4 v MPR Låg födelsevikt <2,5 kg BMI-index 4 år >3 Olycksfall/skada 1+4 år Antibiotika 1+4 år Eksem 1+4 år Astma 4 år Avvik.utveckling 4år Nyfödda antal/sköterska Vårdtyngd 28 Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer 2, 1,78 1,97 2,59 1,64 1,54 1,44 1,3 1,15 1,2 1,4 1,1 1,,89,9,9,71,56,23, Besök sjuksköterska Besök distriktsläkare Besök barnläkare Hembesök förstfödda Föräldragrupp förstfödda Amning (hel) 4 mån Mor röker 4 v MPR Låg födelsevikt <2,5 kg BMI-index 4 år >3 Olycksfall/skada 1+4 år Antibiotika 1+4 år Eksem 1+4 år Astma 4 år Avvik.utveckling 4år Nyfödda antal/sköterska Vårdtyngd 5 Till innehållsförteckningen

28 2, Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer 2,51 1,53 1,43 1,36 1,22 1,24 1,17 1,9 1,14 1,3,94 1,,89,76,8,68,,, Besök sjuksköterska Besök distriktsläkare Besök barnläkare Hembesök förstfödda Föräldragrupp förstfödda Amning (hel) 4 mån Mor röker 4 v MPR Låg födelsevikt <2,5 kg BMI-index 4 år >3 Olycksfall/skada 1+4 år Antibiotika 1+4 år Eksem 1+4 år Astma 4 år Avvik.utveckling 4år Nyfödda antal/sköterska Vårdtyngd 28 2, Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer 1,25 1,23 1,,87 1,8 1,4,92,84,83,88,77,71,75,69,57,28,8,16, Besök sjuksköterska Besök distriktsläkare Besök barnläkare Hembesök förstfödda Föräldragrupp förstfödda Amning (hel) 4 mån Mor röker 4 v MPR Låg födelsevikt <2,5 kg BMI-index 4 år >3 Olycksfall/skada 1+4 år Antibiotika 1+4 år Eksem 1+4 år Astma 4 år Avvik.utveckling 4år Nyfödda antal/sköterska Vårdtyngd Till innehållsförteckningen 51

28 Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer 2, 4,85 1,74 2,7 1,36 1,23 1,7 1,3 1,6 1,8 1,3 1,,87,77,75,61,48,21,, Besök sjuksköterska Besök distriktsläkare Besök barnläkare Hembesök förstfödda Föräldragrupp förstfödda Amning (hel) 4 mån Mor röker 4 v MPR Låg födelsevikt <2,5 kg BMI-index 4 år >3 Olycksfall/skada 1+4 år Antibiotika 1+4 år Eksem 1+4 år Astma 4 år Avvik.utveckling 4år Nyfödda antal/sköterska Vårdtyngd 28 Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer 2, 2,14 2,97 2,28 1,43 1,4 1,3 1,25 1,1 1,2 1,8,92 1,,89,49,38,42,3,7, Besök sjuksköterska Besök distriktsläkare Besök barnläkare Hembesök förstfödda Föräldragrupp förstfödda Amning (hel) 4 mån Mor röker 4 v MPR Låg födelsevikt <2,5 kg BMI-index 4 år >3 Olycksfall/skada 1+4 år Antibiotika 1+4 år Eksem 1+4 år Astma 4 år Avvik.utveckling 4år Nyfödda antal/sköterska Vårdtyngd 52 Till innehållsförteckningen

28 2, Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer 1,4 1,3 1,21 1, 1,3 1,4 1,7,93 1,,9,88,67,71,72,51,48,34,, Besök sjuksköterska Besök distriktsläkare Besök barnläkare Hembesök förstfödda Föräldragrupp förstfödda Amning (hel) 4 mån Mor röker 4 v MPR Låg födelsevikt <2,5 kg BMI-index 4 år >3 Olycksfall/skada 1+4 år Antibiotika 1+4 år Eksem 1+4 år Astma 4 år Avvik.utveckling 4år Nyfödda antal/sköterska Vårdtyngd 28 2, Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer 1,, Besök sjuksköterska,8 Besök distriktsläkare,97 Besök barnläkare,73 Hembesök förstfödda,8 Föräldragrupp förstfödda,27 Amning (hel) 4 mån,74 Mor röker 4 v 1,36 MPR 1,4 Låg födelsevikt <2,5 kg,96 BMI-index 4 år >3 1,46,93,93,93 Olycksfall/skada 1+4 år Antibiotika 1+4 år Eksem 1+4 år Astma 4 år 1,14 Avvik.utveckling 4år,99 Nyfödda antal/sköterska 1,24 Vårdtyngd,81 Till innehållsförteckningen 53

28 2, Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer 1,99 1,5 1,22 1,17,99 1,3,93 1,,93 1,,86,88,88,77,79,66,51,26, Besök sjuksköterska Besök distriktsläkare Besök barnläkare Hembesök förstfödda Föräldragrupp förstfödda Amning (hel) 4 mån Mor röker 4 v MPR Låg födelsevikt <2,5 kg BMI-index 4 år >3 Olycksfall/skada 1+4 år Antibiotika 1+4 år Eksem 1+4 år Astma 4 år Avvik.utveckling 4år Nyfödda antal/sköterska Vårdtyngd 28 Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer 2, 1,79 3,11 1,55 1,16 1,13 1,5 1,1 1,4,95 1,,78,77,72,56,6,49,,, Besök sjuksköterska Besök distriktsläkare Besök barnläkare Hembesök förstfödda Föräldragrupp förstfödda Amning (hel) 4 mån Mor röker 4 v MPR Låg födelsevikt <2,5 kg BMI-index 4 år >3 Olycksfall/skada 1+4 år Antibiotika 1+4 år Eksem 1+4 år Astma 4 år Avvik.utveckling 4år Nyfödda antal/sköterska Vårdtyngd 54 Till innehållsförteckningen

28 2, Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer 2,5 2,4 1,31 1,23 1,11 1,12 1, 1,4,94,96 1,,86,89,84,7,56,48,36, Besök sjuksköterska Besök distriktsläkare Besök barnläkare Hembesök förstfödda Föräldragrupp förstfödda Amning (hel) 4 mån Mor röker 4 v MPR Låg födelsevikt <2,5 kg BMI-index 4 år >3 Olycksfall/skada 1+4 år Antibiotika 1+4 år Eksem 1+4 år Astma 4 år Avvik.utveckling 4år Nyfödda antal/sköterska Vårdtyngd Till innehållsförteckningen 55

Basprogram BHV 28 - översikt Vid varje besök bedöms tillväxten men även barnets totala hälsotillstånd ur fysisk, psykisk och familjesocial synvinkel. När behov föreligger skall extra besök på BVC eller i hemmet ordnas med kort varsel. Barnets ålder Personal/Metod Sjsk = BVC-sjuksköterska Innehåll exempel Vaccination/screening 12-72 timmar Läkarundersökning BB Hembesök och telefonkontakt av primärvårdsbarnmorska om hemgång fr BB inom 48 timmar. Somatisk undersökning, amningsstöd, skötsel OAE (otoakustisk emission) BCG: påtagligt ökad risk för tbc Hepatit B om moder HBsAg positiv, ev även Hepatit-B IG 3-5 dagar (6 om helg) Läkarus BB (om hemgång <24 tim) BB/primärvårdsbarnmorska Somatisk undersökning, vikt Amningsstöd, skötsel PKU 1-2 veckor Hembesök efter hemkomst/kontakt med primärvårdsbarnmorska 1-5 veckor Sjsk 1-3 ggr Läkare 1 gång (4 veckor) Föräldragrupp Information om BVC, barnets hälsa, mor-barnkontakt, samtal om graviditet, förlossning, amningsstöd, skötsel, utrustning, papparoll, rökning-alkohol, barnsäkerhet Hälsa, tillväxt, amning/uppfödning, AD-vitamin, utveckling, föräldra-barnkontakt, barnsäkerhet 4 veckor: Hepatit B (HB): moder HbsAg+ 6 veckor - 3 månader Sjsk 1-3 ggr Föräldragrupp Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, amning/uppfödning, stimulans, föräldra-barnkontakt, barnsäkerhet 3 mån: Difteri-Stelkramp-Kikhosta-Polio- Hib HB: riskgr, mor HbsAg+, Mb Down 4-6 månader Sjsk 1-3 ggr Läkare 1 gång (6 mån) Föräldragrupp Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, amning/uppfödning, smakportioner, stimulans, föräldrabarnkontakt, barnsäkerhet 5 mån: Difteri-Stelkramp-Kikhosta-Polio- Hib HB: riskgr, mor HbsAg+, Mb Down 6 mån: BCG vid ökad risk för tbc 7-12 månader Sjsk 1-2 ggr Hembesök Ev läkare 1 gång (1-12 mån) Tandhälsovård 1 gång Föräldragrupp Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, tänder, kost och matvanor, stimulans, föräldra-barnkontakt, barnsäkerhet, barnomsorg 7-9 mån: Hörselanamnes/Ljuduppmärksamhet 12 mån: Difteri-Stelkramp-Kikhosta- Polio-Hib HB: riskgr, moder HbsAg+, Mb Down 18 månader Läkare Tandhälsovård Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, tänder, kost/matvanor, språk, stimulans, barnsäkerhet, TV-video, uppfostringsfrågor Mässling-Påssjuka-Röda hund 2½ år Sjsk Familjens helhetssituation, tillväxt, utveckling, språk, Språkförståelse motorik, hörsel, beteende, 4 år Sjsk kost/matordning, fysisk aktivitet, livsstil (tobak-alkohol), Synskärpebestämning Audiometris (ev) Taltest TV/media, barnsäkerhet, Hörselmätning socialförvaltn. biståndsmöjligheter BMI 6 år (våren före förskoleklass) Sjsk Hälsa, tillväxt, utveckling, epikris Polio 56 Till innehållsförteckningen

BHVsystem Barnavårdscentralernas statistik inom ÖLL datoriserades 1977, och fram till 1987 ansvarade Statistiska Centralbyrån för bearbetningarna. BVC-sjuksköterskorna skickade in uppgifter på särskilda individbaserade rapportblad. 1988 tog landstingets ADB-avdelning över den tekniska delen av systemet och från år 23 rapporterar sjuksköterskorna i elektronisk form direkt in i databasen, BHVsystem (Handboken kap 3.1). BHVsystem är ett websystem där personalen på BVC dels får uppgift från befolkningsregistret om vilka barn som har tillkommit (nyfödda, inflyttade i länet), adressändrade, avflyttat/avförts och finns inskrivna på respektive BVC (se nedan Meny/huvudmeny), och dels själva registrerar uppgifter. Sjuksköterskornas registrering sker via webben (se menyer BHVsystem, s. 57 ff) i samband med barnets besök på BVC. Föräldrarna har givits muntlig information om BHVsystem. Personuppgifterna avidentifieras och sammanställningar görs med analysverktyget ProDiver på vårdcentrals- kommun- och/eller landstingsnivå. BHV-enheten bearbetar och beräknar därefter vidare resultaten med hjälp av Microsoft Excel. Barnavårdscentralernas verksamhet rapporteras genom t.ex. antal besök hos sjuksköterska och läkare för barn i olika åldrar. Hembesök och deltagande i föräldragrupper är andra uppgifter som rapporteras och belyser verksamheten. Vissa uppgifter sammanställs för att kunna följa hälsoläget över tid för enstaka åldersgrupper. Det gäller t.ex. antibiotikaförbrukning, förekomst av kliande eksem och astmadiagnos samt barns vikt och resultat av syn- och hörselundersökningar. Vissa uppgifter sänds vidare. Det gäller sammanställning över amning som går till Socialstyrelsen, som i sin tur gör nationell sammanställning. Genomförda vaccinationer rapporteras till Smittskydds- som svarar för nationella sammanställningar vilka även rapporteras till WHO. Uppgifter institutet om rökare i barnets hemmiljö sammanställs av Socialstyrelsen till nationell översikt. Uppgifterna ur statistiken följs upp/behöver följas upp på respektive BVC med diskussion om förutsättningar för arbetet och förklaringar till utfallet vilket endast den aktuella personalen har möjlighet att bidra med. Huvudmeny Till innehållsförteckningen 57

Besök, Vacc Adm/nyfödd 58 Till innehållsförteckningen

Uppföd, Rökn 4-års unders Till innehållsförteckningen 59

Barnavårdscentraler i Örebro län Örebro, Brickeb acken,,,,,,,,, och Västra länsdelen, och i Karlskoga, och Norra länsdelen,,,,, och Södra länsdelen,,,, och i Fjugesta