KVALITETSREDOVISNING 2015/16 BÄSNA SKOLA

KVALITETSREDOVISNING 2015/16 BÄSNA SKOLA rektor: Susanne Heljestrand POSTADRESS BESÖKSADRESS VÄXEL FAX BANKGIRO ORG.NR. HEMSIDA GAGNEFS KOMMUN FÄRJBACKSVÄGEN 5 0241-151 00 0241-151 01 472-4134 212000-2155 WWW.GAGNEF.SE 785 80 GAGNEF DJURÅS

Innehållsförteckning Beskrivning av verksamheten... 1 Uppföljning av åtgärder enligt kvalitetsredovisningen 2014/15... 2 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen... 2 2:1 Normer och värden... 3 2:2 Kunskaper samt utveckling och lärande... 5 2:3 Elevers ansvar och inflytande... 6 2:5 Övergång och samverkan... 7 2:7 Bedömning och betyg... 8 Rektors slutord... 9 Skolans och fritidshemmets fortsatta utvecklingsarbtete för läsåret 2016/2017... 9

. Beskrivning av verksamheten På Bäsna skola erbjuds du en sammanhållen skola från förskoleklass till år tre. Idag går det 29 elever på skolan. Bäsna skola ligger i östra delen av Gagnefs kommun i Dalarna. Vi har nära till naturen och bedriver regelbunden verksamhet ute i skog och natur. Efter skoltid erbjuds fritids utifrån som har en pedagogisk verksamhet som styrs av lgr 11 och skollagen kap 14. Bäsna fritids arbetar aktivt utifrån trivselplan och fritidsmål. På Bäsna får du ett personligt mottagande och handledning från första skoldagen. Inför varje läsår finns en inskolningsvecka så att du ska känna trygghet, tillhörighet, glädje och veta ungefär hur skolan fungerar. Kommer du ny under terminen har vi en plan för att du ska få ett bra mottagande. Alla elever får en egen mentor som säkerställer att ett helhetstänk finns kring ditt lärande, välbefinnande och utveckling. Trygghet och studiero är grunden för att du ska trivas. Vi jobbar främjande och förebyggande för att du ska få en bra arbetsmiljö och känna dig trygg i skolan. Hur vi arbetar förebyggande och främjande hittar du i vår plan mot kränkande behandling och diskriminering. Årshjul finns för det systematiska arbetsmiljöarbetet, ett arbete som sker under året på klassråden. Hela skoldagen är viktig och därför är det också viktigt att du mellan lektionerna har möjlighet att vila, umgås, göra meningsfulla och roliga saker. Bäsna skola har en skolgård som erbjuder många möjligheter och inbjuder till lek. På skolan finns det pulkabacke och en hockeyrink där man på sommaren kan spela boll och på vintern åka skridskor. Du har möjlighet att låna leksaker, bollar osv. Det finns alltid möjlighet att delta i planerade rastaktiviteter. Din delaktighet är viktigt därför har vi klassråd och elevråd så du har möjlighet att vara med att utveckla skolan. Viktigast av allt är att du är delaktig i ditt eget lärande och därför är det viktigt för oss att du vet vad du ska kunna för att nå kunskapskraven, att du vet hur det går för dig i skolarbetet och att du tycker att det är roligt att lära. Bäsna skola använder en modern webbaserad lösning, Schoolsoft som gör informationsutbytet mellan lärare, elever och vårdnadshavare enkelt, överskådligt och lättillgängligt. För vårdnadshavare och elever innebär det att de kontinuerligt kan följa elevens utveckling och få tillgång till information när det gäller närvaro, datum för prov, läxor o.s.v. Att som vårdnadshavare i stor grad kunna ta del av elevens skoldag har visat sig öka elevens chanser att nå sina studieresultat. 1

Uppföljning av åtgärder enligt kvalitetsredovisningen 2014/15 Lärarna har under läsåret tillsammans med lärarna på Djuråsskolan fortsatt lära och utvecklas i bedömning för lärandets 5 nyckelstrategier. Verktyg för att ta fram belägg för lärande har köpts in, små Whiteboards har använts. Utbildningstillfällen en gång i månaden. Av de fem nyckelstrategierna är feedback och att aktivera eleverna som lärande resurser för varandra de som utvecklats mest. Pedagogen i förskoleklass har tillsammans med övriga pedagoger i förskolan under ledning av kommunens utvecklingsledare diskuterat, analyserat och definierat förskoleklassens uppdrag. Lärarna i förskoleklass på Bäsna skola och Djuråsskolan har haft träffar en gång i månaden och där har en gemensam grund tagits fram vad rektorsområdet ger de elever som går i förskoleklass. Fritids har haft ett konstprojekt under hela läsåret vars arbete mynnat ut i en konststig. Genom projektet har de utvecklingsområden fritids tagit fram genomförts. Personalen på fritids har även gett stort utrymme för egna aktivitetsval såväl ute som inne, då de har sett ett stort behov av fri lek och därmed har eleverna själva fått bestämma över sin tid. Samtidigt har vi haft en del styrda aktiviteter där eleverna fått prova nya saker, som t.ex. barkbåtsrace, mästerskap mm. Vi har även vid behov styrt om lekar och aktiviteter. Fritidspersonalen har haft 2 kommunövergripande träffar. Välskötthet har påbörjas men något dokument har ej tagits fram mer än för medarbetarskap. Vi har definierat och arbetat efter gemensamma kriterier för medarbetarskap och pedagogiska grundpelare. Dessa har varit vår utgångspunkt i medarbetarsamtalen och de lärandemål som sätts upp av varje medarbetare. Arbetet med förhållningsätt och bemötande har fortsatt genom 2 utbildningsdagar ledda av skolpsykologerna. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Professor Helene Timperleys cykel för utveckling är utgångspunkt i analysen och utvärderingen, vilka kunskaper och färdigheter saknar våra elever för att nå viktiga mål? Med utgångspunkt i det frågar vi oss själva vilka kunskaper och färdigheter vi som professionella behöver för att tillgodose elevernas behov. 2

Utvärdering av fjolårets kvalitetsrapport görs gemensamt med rektor Fritidshemmets verksamhetsplan har utvärderats av personal. Barnen har utvärderat arbetet med konstprojektet. För att utvärdera likabehandlingsarbetet har de Främjande och förebyggande åtgärder i planen för diskriminering och kränkande behandling analyserats och utvärderats gemensamt. Vid analysen har även lärarnas svar från Bruk 2.4-främja lika rättigheter, 2.5- upptäcka och utreda ingått Elevsvar från skoltemp höstterminen och vårterminen. Analys måluppfyllelse kunskaper och resultat nationella prov. 2:1 Normer och värden Redovisa arbetet för att motverka kränkande behandling och diskriminering av elever avseende kontinuerliga insatser och specifika insatser under läsåret. Prioriterade mål: Fortsatta diskussioner kring normer och värderingar både med elever och personal utifrån ett normkritiskt perspektiv. Undervisningen och aktiviteter ska innehålla arbetsformer som gynnar samhörighet och trygghet. Utveckla undervisningen så att elevernas synsätt och olika erfarenheter tas till vara. Pedagogerna i skolan och på fritids använder arbetsformer och aktiviteter som skapar förutsättningar för samhörighet och trygghet kontinuerligt under läsåret. Personalen på skolan tar varje år fram en plan mot diskriminering kränkande behandling som ligger till grund för det förebyggande, främjande och åtgärdande arbetet på skolan. Klasslärare analyserar resultat från trivselenkät och utvärderingslåda med klassen och förbättringsåtgärder tas fram gemensamt. Resultaten från trivselenkäten analyseras på arbetslagsträff och i elevråd. Resultaten från utvärderingslådan tas upp i berörd grupp. Årshjulet för det systematiska arbetsmiljöarbetet följs. 3

Redovisa hur ni arbetar för att skolan ska vara en god miljö för utveckling och lärande där eleven har studiero. Pedagogerna i skolan och på fritids använder arbetsformer och aktiviteter som skapar förutsättningar för samhörighet och trygghet kontinuerligt under läsåret. Skolan har en gemensam skogsdag i veckan där eleverna är blandade i olika åldrar och temadagar med tvärgruppsaktiviteter under läsåret. Dagarna planeras in i årshjulet vid terminsstart. Pedagogerna i år 1-3 planerar undervisningen så att den innehåller bedömning för lärandets 5 nyckelstrategier Ordningsregler tas fram i samarbete med elever och vid terminsstart. Klasslärare analyserar resultat från trivselenkät och utvärderingslåda med klassen och förbättringsåtgärder tas fram gemensamt som sedan följs upp på klassråd enligt planen för systematiskt arbetsmiljöarbete. Analys och Åtgärder för utveckling Terminsuppstart med gemensamma värdegrundsaktiviteter på hela skolan. Dessa dagar upplevde såväl pedagoger som elever mycket värdefulla. All personal agerar och ser varje barn hela dagen och personalen har arbetat aktivt och medveten med att skapa en gemensam värdegrund. Ett fall av kränkande behandling har funnits på skolan. Åtgärderna fungerade och ärendet avslutades. Resultaten från trivselenkät visar att alla elever på skolan trivs och är sedda av samtlig personal. Mycket tid har lagts ner på att kontinuerligt arbeta med värdegrundsfrågor och ett gemensamt förhållningsätt. Personalen diskuterar ofta förhållningssätt och olika elevers behov. Genom att öppet diskutera frågor har personalen känt sig trygg vilket har stärkt alla till att se och jobba med det positiva och varje individs styrkor både hos elever och dem själva. Under hösten genomfördes de temadagar som planerats. Tvärgruppsarbete pågick under hela läsåret på skogsdagar, musik, idrott, elevens val och arbete med konststig. Det tvärgrupps arbete som gjorts har bidragit till att alla barn känner och leker med varandra, vilket de gör på alla raster och på fritids. Kompisgruppen planerade och genomförde en kompisdag under höstterminen och en på vårterminen. Vi har också sett filmer och samtalat om hur man är en god kamrat. Utvärderingarna visade att detta var mycket uppskattat bland samtliga elever. Studieron i grupperna har varit god och inget särskilt arbete har krävts kring detta. Eleverna har tillsammans med skolans pedagoger tagit fram ordningsregler. Kompisgruppen har tillsammans med fritidspedagog tagit fram regler för t ex utelekar. 4

Att förbereda eleverna på vad de kan göra på rasten och att aktiviteterna är gemensamma för alla elever på skolan bidrar till att eleverna känner varandra och alla leker med alla. De har varit få som behövt oroa sig för vad den ska göra på rasten. Men under året har det uppdagats att en rollek eskalerat och en elev har blivit kränkt under lekens gång. Detta är utrett och avslutat enligt planen. Personal finns ute på alla raster. Skolgården är stor och därför har de som varit rastvärdar rört sig över hela skolgården. Klassråd och elevråd/kompisgrupp genomfördes enligt planen. Aktuella frågor kring normer och värderingar lyfts vid varje träff med elevrådet. Eleverna tar ansvar och lyfter frågor och frågar efter t ex gemensamma regler. 2:2 Kunskaper samt utveckling och lärande Beskriv hur rektor och skolans personal har jobbat kring lärande- och undervisningsprocessen. Genom kollegialt lärande i bedömning för lärande en gång i månaden lett av förstelärare. Två lärare med gemensamt ansvar för 1-3. Lärarens egna mål som satts upp i undervisningen utifrån fjolårets resultat som sedan följts upp. Detta har sedan följts upp och lämnats feedback på vid medarbetarsamtal och lönebedömningssamtal. Alla elever har rätt till ledning och stimulans, extra anpassningar sätts in vid behov. Speciallärare och specialpedagog arbetar tillsammans med skolans personal kring de elever som är i behov av särskilt stöd. Beskriv hur lärarna arbetar för att eleverna ska kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Redogör också för den digitala kompetensen hos personalen. Skriva sig till läsning Gemensamma genomgångar Som informationssökning Barnen på fritids har gjort egna filmer Appar för att träna förmågor och kunskapskrav i engelska och matematik. Bäsna skola har en blogg 5

Analys och Åtgärder för utveckling Lärarna har deltagit på nästan alla träffar. Flera utav de 5 nyckelstrategierna används men kan utvecklas. Måluppfyllelsen är hög i gruppen. Nationella proven visar att eleverna behöver få mer undervisning i geometri. Lärarna vill arbeta mer systematiskt med att följa upp resultat och ser att det nya bedömningsstödet kommer vara god hjälp i det arbetet. Det har varit ett mål för läsåret för några att höja den digitala kompetensen, det har skett genom att tillvara ta den kompetens som finns i arbetslaget. Ipads används i större utsträckning men idag finns det bara 5 Ipads vilket är för lite. Rektor har ansökt om att få ytterligare 5 st Ipads. Samtlig personal har fått utbildning i förhållningssätt och bemötande av skolans psykologer. Samarbete mellan speciallärare, specialpedagog och skolans personal fungerar bra. Stöd ges där behov finns. Pedagogisk handledning kommer att behövas. Behov har funnits för psykologisk handledning tid har bokats men handledningen blev aldrig av. Handledning av psykolog är nödvändig. 2:3 Elevers ansvar och inflytande Hur arbetar ni för att eleverna ska ges inflytande över sin utbildning? Hur följer du som rektor upp detta? (särredovisa förskoleklassen, fritidshemmet och grundskolan) Förskoleklass och fritids tar med eleverna i processen genom att de får tycka till, välja och utvärdera. Eleverna i grundskolan är med och planerar och genomför undervisningen. Det sker genom att de blir tillfrågade hur de vill arbeta med ett område som de ska lära. Genom att utgå från de 5 nyckelstrategierna i bedömning för lärande. Utvärderingar efter arbetsområden. Klassråd och kompisgrupp Hur arbetar ni för att eleverna ska ha kännedom om målen för utbildningen. Bedömning för lärandets 5 nyckelstrategier Klassråd, det dagliga värdegrundsarbetet, arbetsmiljöarbetet och det förebyggande och främjande arbetet enligt planen för kränkande behandling och diskriminering. 6

Analys och Åtgärder för utveckling Skolan ska enligt läroplanen arbeta både med värden och kunskaper. Arbetet med värden har en hög kvalitet på skolan. Det sker dagligen och är en av skolans grundpelare. På en liten enhet är det relativt enkelt att arbeta på ett sätt så att eleverna känner sig delaktiga. 29 elever kan alla få känna att de får sin röst hörd. Genom fortsatt lärande inom bedömning för lärande kommer förmågan att tydliggöra mål, ge eleverna feedback och aktivera elevernas om ägare av sitt eget lärande ytterligare höja delaktigheten. Lärare sätter upp egna utvecklingsmål för lärande inom området. 2:5 Övergång och samverkan Hur har övergångarna från förskolan till förskoleklass, förskoleklass till grundskolan, årskurs 3 till årskurs 4 fungerat under året? Övergången från förskola till skola och fritids har fungerat bra. Personalen på skolan känner redan eleverna eftersom förskolan och skolan har gemensamma stängningar, öppningar och skolgård. Både lärare i förskoleklass och personalen på fritids har deltagit på övergångsträffar vilket har varit utvecklade och kan bidragit till att barnen som kommer från förskolan möts på rätt nivå. Övergång från förskoleklass till år 1 är utifrån förutsättningar smidig. Eleverna i f-klass finns i samma hus som grundskolan. Gemensamma skogsdagar, musiklektioner och teman gör att det finns god kännedom om eleverna. För övergång år 4 har ny plan tagits fram där rektor redan i mars går ut med information om hur övergången är upplagd. Eleverna har undervisning i slöjd, musik och idrott på Djuråsskolan i år 3 vilket ger dem möjlighet att bekanta sig med lokalerna och en del av de nya lärarna. Eleverna har slöjd, idrott och musik med en del av sina nya klasskamrater. Beskriv hur samverkan mellan förskola-förskoleklass-grundskola och fritidshem ser ut Övergången från förskola till skola och fritids har fungerat bra. Personalen på skolan känner redan eleverna eftersom förskolan och skolan har gemensamma stängningar, öppningar och skolgård. Både lärare i förskoleklass och personalen på fritids har deltagit på övergångsträffar vilket har varit utvecklade och kan bidra till att barnen som kommer från förskolan möts på rätt nivå. Förskoleläran arbetar viss tid på fritids. Fritidspedagogen arbetar med olika teman och kompisgruppen under skoltid. 7

Analys och Åtgärder för utveckling Övergången till år 4 kan bli bättre. Det är viktigt att lärarna i idrott, slöjd och musik delar upp eleverna så att de får lära känna eleverna i Djurås. Idag är det ofta så att undervisande lärare parar ihop elever från Bäsna med varandra. Detta är även viktigt att tänka på i årskurs 4 när eleverna börjar på Djuråsskolan. Det skulle vara bra om både elever och ny undervisande lärare från Djurås kom och hälsade på i Bäsna. Viktigt att eleverna får träffa hela sin klass och sin nya lärare och det skulle kunna vara möjligt att göra vid flera tillfällen under våren. 2:7 Bedömning och betyg År 3 Andel elever som nått målen i de nationella ämnesproven år 3 Måluppfyllelse 2013/2014 2014/2015 2015/2016 Nationellt prov % F P Tot F P Tot F P Tot Svenska 100 100 4 100 100 5 Svenska som andraspråk Matematik 100 50 4 100 100 5 Kommentera skolenhetens resultat i år 3 avseende de nationella ämnesproven. Finns det delområden som får höga resp. låga resultat? Analysera resultaten. (Vad har vi gjort eller inte gjort i undervisningen som kan förklara resultaten?) Måluppfyllelsen är hög inom samtliga delområden. Ett område har kunnat definieras och det är geomerit att med ord kunna beskriva geometriska figurer. Hur ser måluppfyllelsen ut i övriga ämnen i år 3? Elever når målen i alla ämnen. 8

Analys och bedömning av måluppfyllelse år 3 Kommentera skolenhetens resultat i år 3 avseende andel elever som når målen i alla ämnen (Vad har vi gjort eller inte gjort i undervisningen som kan förklara resultaten?) Förklaringen till att eleverna inte med ord kan beskriva geometriska figurer beror på att detta ej behandlats i undervisningen. Rektors slutord Skolans och fritidshemmets fortsatta utvecklingsarbtete för läsåret 2016/2017 Prioriterade områden Vad ska vi göra? Hur? När? Vem har ansvaret? När och hur följer vi upp? 9