ANSÖKAN OM FINANSIERING FRÅN SAMORDNINGSFÖRBUNDET, LUND

Relevanta dokument
1. Bakgrund och problembeskrivning

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

Utvärdering Projekt Vägen

Handlingsplan Trisam 2016

Projektplan. Team Psykiatrisamverkan på Vuxenpsykiatrin i Trelleborg

Våga se framåt, där har du framtiden!

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten

Uppdrag och mandat i TRIS

Förbund för finansiell samordning (FINSAM) inom rehabiliteringsområdet. Ansökan om medel från Samordningsförbundet Värend

Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete

[Skriv här] [Skriv här] [Skriv här] Trisam. Metodstöd för Trisam-team

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Ansökan om projektmedel förstudie med fokus på tidiga rehabiliterande åtgärder i samverkan

Handlingsplan 2018 Trisam

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2

Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet

Mobil närvård Västra Götaland Projektplan Mobil närvård Projektnamn

Lokala samverkansgruppen Katrineholm/Vingåker

Beslutande Christer Lindvall Umeå kommun, ordförande. Övriga deltagare Mikael Holmlund Förbundschef. Karin Lundström Landstinget 32 BEVIS

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården

Handlingsplan Trisam 2017

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa

Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE)

Projekthandbok. administrativa utvecklingsprojekt

Implementering ny organisation riskanalys

Projektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte

V I V A ANSÖKAN AVSEENDE UTVECKLING AV SAMVERKANSMODELLEN VINKA IN ATT ÄVEN OMFATTA VUXNA PERIODEN JULI DECEMBER 2019

Förstudie unga med funktionshinder i Västerbottens län

Uppdraget ska följa projektbeskrivningen i ansökan till uppdragsgivaren. Se bilaga 1.

OM LUNDS SAMORDNINGSFÖRBUND

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus

Ansökan till FINSAM Lund

Socialförvaltningen Sida 0 (5) Verksamhetsplan

Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma

Verksamhetsplan Nedansiljans samordningsförbund Beslutad av styrelsen

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden

Uppföljning av handlingsplan samt reviderad handlingsplan 2016 utifrån inventeringen psykisk funktionsnedsättning

Läkemedelsprojektet. Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende. Delrapport. Rapport över perioden april-augusti 2015

Moment Tidpunkt Ansvarig Verktyg Kommentar Projektdokumentation: - Förstudierapport. Före Finsams styrelse

Västerviks kommuns revisorer. Granskning av projektverksamheten. Granskningsrapport. Audit KPMG AB 15 februari 2013 Göran Lindberg Antal sidor: 8

Västbus riktlinjer uppdrag och organisation inom Göteborgsområdet

Slutrapport Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Gemensamma taget, GT

TRISAM Lägesrapport för Samverkansprojektet för perioden

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam

Verksamhetsplan och budget 2013

Samordningsförbundet Södra Vätterbygden. Ansökan om medel till projekt för efterstöd

Västbus hur funkar det?

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:

ANSÖKAN OM MEDEL FÖR PROJEKT Lund

Barn- och utbildningsförvaltningen Dnr: 2014/257-UAN-150 Göran Thunberg - tifgt01 E-post:

Uppdragsavtal angående projektet KOM MED i Skellefteå

Verksamhetsplan och budget. Samordningsförbundet Finsam i Helsingborg

Projektstyrningsprocessen i VärNa

Temagrupp Psykiatri Ordförande: Hugo Wallén Processledare: Edita Paljevic

PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET SOFINT

Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet

Soci a l a i n veste r i n gsm ed e l

Projektprocessen. Projektprocess

1. Verksamheten i projektet

Samverkan gällande unga som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta

Dela läslust projektplan

Kan samverkan bidra till inflytande, självständighet och delaktighet?

Samverkan runt barn och unga för psykisk hälsa. Rapport från ett projekt genomfört 2015

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam

Ansökan om pengar från Kompetensutvecklingssatsningen

TRIS. En struktur/organisation för rehabiliteringssamverkan i Sörmland. Utvecklad sedan Fullt implementerad i ordinarie verksamhet från 2014.

Uppdragsspecifikation

Projektrapport Förebyggande arbete mot bostadslöshet i Rinkeby- Kista

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Mötesanteckningar för lokala samverkansgruppen Järva (Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta)

1(6) Patricia Staaf BESLUT Dnr Mahr /621. Handlingsplan för breddad rekrytering

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Demensprocessen i Hallands län

Barn och unga vuxna i utsatt situation. Det lokala arbetet i Närvårdsområde Mark

Verksamhetsplan och budget 2016

Folkhälsomyndigheten får årligen i uppdrag att fördela 40 miljoner kronor till projekt som ska utveckla det ANDT-förebyggande arbetet i landet.

Handlingsplan för utveckling av samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård i Stockholms län

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden gav den 18 oktober 2017, Barnoch utbildningsförvaltningen i uppdrag att:

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6)

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

SIP Samordnad Individuell Plan

1. Verksamheten i projektet

Ansökan Medel för extra insatser inom Finsam Projekt Complete

Beslut efter kvalitetsgranskning

Fokus Yrkesutbildning VO

Projektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson.

Ansökan om finansiering Sydöstra Skånes Samordningsförbund (170117)

Verksamhetsplan och budget 2014

Deltagare i samverkan

Projektplan. Projektplan. Samverkan kring barn och ungas psykiska hälsa

Slutrapport samverkan kring skolnärvaro

ÅRSREDOVISNING FÖR FÖLJEFORSKNING AV EN INGÅNG 2018

Transkript:

DEN 17 AUGUSTI 2016 ANSÖKAN OM FINANSIERING FRÅN SAMORDNINGSFÖRBUNDET, LUND PROJEKT MÖTESFOKUS 2.0 MARIA FOGELQUIST ARBETSFÖRMEDLINGEN LUND

1 1.Projektnamn Projektet vi ansöker finansiering för är en fortsättning på MötesFokus och heter således MötesFokus 2.0 2.Projektägare och samverkansparter Projektägare är Arbetsförmedlingen. De samverkansparter som är representerade i MötesFokus 2.0 är Arbetsförmedlingen, Socialförvaltningen/ Lunds Kommun, Psykiatrin/Region Skåne samt Försäkringskassan. 3.Bakgrund och problembeskrivning Att det finns behov av att utveckla samverkan kring individer med behov av insatser från flera samhällsaktörer är fastlagt i ett stort antal rapporter och utvärderingar. Ungdomar med funktionsnedsättning av neuropsykiatrisk och psykiatrisk karaktär samt med nedsatt inlärningsförmåga är speciellt utsatta och riskerar enligt ett flertal studier att hamna mellan stolarna. Med detta som utgångspunkt, och med syfte att undersöka och utveckla strukturer för att stärka och förbättra samverkan för målgruppen, utfördes förstudien Växthuset som ledde till Projekt MötesFokus. Projekt MötesFokus utgick från ett specifikt problemområde som dess förstudie Växthuset funnit. Detta var att flerpartsmötet, som ofta är en förutsättning för att individen skall få rätt insats, ofta upplevs av både personal och av individen som mindre bra. Både att initiera möten, genomföra själva mötet och dokumentationen uppfattades som områden där det behövs större tydlighet och bättre struktur. Projekt MötesFokus omfattade analys och utveckling av en modell för flerpartsmötet och alla dess delar dvs förberedelse, genomförande och dokumentation. Modellen har testats i skarpt läge av personal hos Arbetsförmedlingen och Socialförvaltningen. I utvärderingen, gjord av Tranquist Utvärdering, refereras till de reflektioner och erfarenheter som testpersoner uttryckt. Ett axplock: har jag använt mig av strukturen i sig vilket har fungerat mycket väl. Dokumenteringen gjordes på klassiska SIP-blanketter, men strukturen medförde att det blev tydligare vilka åtgärder som skulle genomföra, och av vilka parter Hur bra mötet blir är ofta avhängigt av hur den sammankallande hunnit förbereda sig, hur bra just den personen är på att kontakta folk innan, sedan hålla ihop mötet, se och ta in huvudpersonen men också de andra som deltar. Även dagsform och eventuell stress spelar in. Att använda den här strukturen gör att man inte riskerar missa några delar. Det finns ett antagande om att man ska kunna leda flerpartsmöten, men vi tränar aldrig på det. En sammanfattande kommentar från utvärderaren som väl beskriver utfall och behov av modellen: De som tillämpat modellen i MötesFokus, eller snarare gjort egna anpassningar av den erbjudna strukturen, återkommer också till den grund arbetssättet skapar för själva mötet. Någon uttrycker att MötesFokus bidrar till att göra flerpartsmötet systematiskt och framåtdrivet och att ett resultat blir att mötet i sig lyfts fram som en arbetsmetod utöver den samtalsmetodik som många medarbetare har med sig, men som mer handlar om samtal med klienten/individen. Erfarenheterna från de som tillämpat modellen pekar på att tidsvinster uppstår genom det effektivare mötesförfarandet. En person menar t ex att det som skett efter flerpartsmötet har blivit mer strukturerat i kraft av denna ökade tydlighet, som uppstår genom MötesFokus struktur för planering och genomförande av själva mötet. Framför allt anses rollerna kring individen bli tydligare. Det har också poängterats att individen får en tydligare roll i mötet genom strukturen i MötesFokus. Utdrag från utvärderarens summering som påvisar behovet av att fortsätta arbetet med MötesFokus arbetsmodellen fyller en funktion för kompetensutveckling kring och struktur för planering och genomförande av flerpartsmöten. Med tanke på flerpartsmötets centrala roll för samverkan och att det inte finns någon motsvarande insats för utveckling av just mötesformerna anses MötesFokus ha en strategisk roll för utveckling av denna funktion.

2 Och: tydligt att det finns ett fortsatt behov av utveckling kring alla de möten som hålls i samverkan kring gemensamma målgrupper. Utvärderingen betonar vidare vikten av att en satsning på utveckling av formerna för flerpartsmötet kommuniceras från ledningen i ett strategiskt perspektiv. Varför MötesFokus 2.0? Flerpartsmötet är en metod som ofta behövs för att insatsen skall komma igång. Det behövs en struktur kring hur ett flerpartsmöte skall förberedas, genomföras och hur det man kommer överens om skall dokumenteras. Medarbetare hos Socialförvaltningen och Arbetsförmedlingen som prövat MötesFokus mötesmodell upplever att den ger flerpartsmötet bättre struktur, större tydlighet vad gäller roller, uppdrag, ansvar och gör mötet mer inriktat på aktivitet. Man upplever också att individens plats i centrum belyses och hens synpunkter och förslag tas tillvara. MötesFokus mötesmodell påvisar att flerpartsmötet är en metod som personal behöver medvetandegöra och träna på. Modellen behöver användas brett bland personalen hos de samverkande verksamheterna. För att användandet skall komma igång, och bli ett naturligt inslag i det ordinarie arbetet inom individsamverkan, behöver modellen introduceras till personalen. En insats för kompetensutveckling där MötesFokus modell för flerpartsmötesmetodik blir ett forum för introduktion. MötesFokus 2.0 erbjuder ett urval av samverkande verksamheter att ta del av kompetensutvecklingsinsatsen.den utgör en pilotform av insatsen för att ges möjlighet att utforma insatsen så den ger effektivitet och kvalitet och upplevs som ett mervärde. Utförandet av MötesFokus 2.0 utvärderas för att ge svar på om insatsen är redo att fortsättningsvis erbjudas till medarbetare hos samverkande aktörer inom ordinarie verksamhet, dvs efter projekttidens slut. Vid styrgruppsmöte den 1 juni 2016 fick deltagarna ta del av utvärderingens resultat och erfarenheter. Styrgruppen ställde sig positiva till resultatet och uttryckte en vilja till att MötesFokus modell för flerpartsmöte skall införlivas med ordinarie arbetsformer där flerpartsmöten är en del av, och en förutsättning för samverkan kring individen. Ansökan om fortsättning på MötesFokus Styrgruppens deltagare har beslutat att ansöka om medel från Samordningsförbundet för att finansiera genomförande av en kompetensutvecklingsinsats i pilotformat. De faser som varit i fokus för Projekt MötesFokus har varit analys och utveckling. Fortsättningen på projektet, som denna ansökan behandlar, omfattar genomförandefas och spridningsfas. 4.Syfte Att stärka det individinriktade arbetet i samverkan mellan verksamheter genom att erbjuda en kompetensutveckling för hur flerpartsmötet förbereds, genomförs och dokumenteras. Den modell som används är MötesFokus. En pilotform av denna insats bör ge svar på hur upplägget och omfånget bör utformas inför framtida planering av återkommande kompetensutveckling inom ordinarie verksamhet. En spin-off-effekt som kan förväntas är att mötet mellan de medarbetare som möts under insatsen ger ökad kunskap och förståelse för varandras uppdrag, rutiner och arbetssätt förutsättningar. På detta sätt stärks samverkan ytterligare. 5.Mål

3 En utprövad och utvärderad kompetensutvecklingsinsats som ger insikter i och förberedelser för att initiera och genomföra flerpartsmöten där individen är i fokus, samsyn på behov etableras och handlingsplan kan upprättas. Denna skall kunna ges kontinuerligt i ordinarie verksamhet efter avslutat projekt. 6 Beskrivning av projektet och dess organisation Beskrivning av insatsen plan och process Upplägget av kompetensutvecklingsinsatsen syftar till att sätta in modellen MötesFokus som ett tankesätt som ger struktur och tydlighet till flerpartsmöten som deltagarna framöver kommer att involveras i. Då fler medarbetare från de samverkande aktörerna kommer att känna igen sig i MötesFokus tankesätt ökar möjligheten till samsyn på hur ett flerpartsmöte bör förberedas och genomföras. Kompetensutvecklingen sker med fördel i verksamhetsblandade grupper av medarbetare. Detta stärker samverkansstrukturen och ger utrymme till samtal och dialog mellan medarbetare från olika verksamheter att lära känna och förstå varandras uppdrag, möjligheter och förutsättningar. Det konkreta materialet omfattar en text som beskriver modellen, en checklista för förberedelsefasen, en checklista för genomförande av mötet samt en mall för protokoll/minnesanteckningar. En viktig del av modellen är att de olika delarna av materialet skall användas som en verktygslåda där situationen för det individuella mötet får styra över vilka delar som är tillämpliga. Fyra grupper bestående av medarbetare från verksamheter som tillhör samverkansparternas områden deltar i insatsen enligt följande upplägg: Gruppstorlek 6-10 pers Verksamhetsblandade grupper från t ex ComUng, Försörjningsenheten, Peak personalgrupp, Rehabhandläggare Af, Team 2 och 3 Arbetsenheten, Sjukförsäkringsenheten på FK Tidsåtgång för respektive grupp Kursen pågår under 8-9 veckor. Tre kurstillfällen om 3+2+2 timmar Individuell uppföljning via telefon två månader efter avslutad kurs Kursflöde Grupperna börjar successivt under månaderna oktober, november, december och januari. Den sista gruppen har sitt sista tillfälle i mitten av mars. Kursinnehåll Dag 1 Introduktion. MötesFokus modell introduceras, beskrivs och sätts in i ett ammanhang. Exempel på rubriker: Flerpartsmötet som funktion, Flerpartsmötet som metod, Skillnader mellan klientsamtal och flerpartsmöte, Materialgenomgång, Test och diskussion Deltagarna får med sig en praktisk uppgift som skall utföras mellan dag 1 och 2 samt dag 2 och Hemuppgift 3 Dag 2 och 3 Erfarenhetsutbyte. Case och diskussion. Film eller inbjuden gäst. Det konkreta materialet omfattar en text som beskriver modellen, en checklista för förberedelsefasen, en checklista för genomförande av mötet samt en mall för protokoll/minnesanteckningar. Resurser En projektledare/ansvarig kursledare. Uppdraget omfattar att göra en projektplan, lägga upp kursen, skapa kursinnehåll, uppdatera detta och revidera kontinuerligt. Det omfattar även att uppdatera och revidera MötesFokus material. Att administrera kurserna såsom att informera och kalla ingår också. Projektledaren skall även dokumentera processen samt rapportera till styrgruppen. Projektledaren kommer att arbeta i detta uppdrag på 50 %. En kursledarresurs Medverkar som kursledare vid de sammanlagt 12 kurstillfällena. I uppdraget ingår vidare att tillsammans med projektledaren förberedelser och efterarbete för kurstillfällena. Kursledaren kommer att arbeta i detta uppdrag på 15 %. Kursledaren rekryteras med fördel från någon av de samverkande aktörerna. Att arbeta tillsammans i uppdraget med kurserna ökar kunskapen om varandras verksamheter och förutsättningar, möjligheten till erfarenhetsutbyte och skifte av perspektiv. Detta gäller inte bara mellan projektledare och kursledare utan även vid genomförandet av kurstillfällena där deltagarna möter representanter från två olika parter. Om rekrytering från samverkande part inte är möjlig, rekryteras kursledaren från Arbetsförmedlingen.

4 Fördelarna av samverkan i kursledningen kommer då inte att infrias, men fördelen med att vara två kursledare är ändå så stor att den är förutsättning för genomförandet. Inte minst bidrar dubbelt kursledarskap till att den tänkta fortsättningen på kompetensutvecklingen lättare kan realiseras då kunskapen om modellen och kursens upplägg inte blir knutet till enbart projektledaren. Lokalmässigt sker kurserna i befintliga lokaler på Arbetsförmedlingen alternativt i de lokaler där någon av de samverkande parternas medarbetare arbetar. Målgrupp De arbetsgrupper som primärt kommer att erbjudas kompetensutvecklingsinsatsen tillhör verksamheter där man under MötesFokus projekttid uttryckt sitt intresse för modellen och ställt sig positiva till att ta till sig metoden för att uppnå ett förbättrat arbetssätt i sin samverkan. Genom att rikta MötesFokus 2.0 insats specifikt mot dessa grupper tar vi fasta på utvärderarens ståndpunkt: För att få genomslag i organisationerna behöver MötesFokus docka på andra utvecklingsinsatser, annars kommer det att bli fortsatt svårt att komma in i systemet och generera de tänkta effekterna på samverkansarbetet. Att det finns förutsättningar för detta har utvecklingsarbetet under året visat. Organisation Projektpersonalen bestående av projektledare och medkursledare bildar arbetsgrupp Styrgrupp för projektet omfattas av samma parter som MötesFokus, dvs Arbetsförmedlingen, Socialförvaltningen/ Lunds Kommun, Psykiatrin/Region Skåne samt Försäkringskassan. Projektägare är Arbetsförmedlingen. Styrgruppens ordförande är enhetschefen för ungdomsfrågor på Arbetsförmedlingen. Projektorganisation i förhållande till ordinarie verksamheter Styrgruppens deltagare agerar som länk mellan projektet och sina respektive verksamheter och ledningsgrupper och tillser att de får tillräckliga mandat för att kunna fatta beslut om har bäring på projektets mål, syfte och process. På detta sätt säkerställs att projektets arbete och resultat återförs till ordinarie verksamhet för att tas tillvara och implementeras i det gängse arbetet. Enhetscheferna som representerar styrgruppens delar i MötesFokus har samtliga tagit med sig förslaget MötesFokus 2.0 till sina verksamheter och förankrat i sina ledningsgrupper. Först efter denna process, där samtliga fått bekräftelse att man ställer sig bakom projektet har styrgruppen beslutat att man vill ansöka om finansiering för MötesFokus 2.0 Från Arbetsförmedlingens, Socialförvaltningens samt Försäkringskassans sida har man explicit uttalat att det finns behov av och intresse för att medarbetare skall delta i kompetensutvecklingen. Från Psykiatrins sida har man ännu inte specificerat att personal kommer att utses till att delta i insatsen, men fortsatta diskussioner fortsätter när detta skrivs. Kund/brukarperspektivet för utvecklingen av samverkan bör säkerställas. Detta tas tillvara genom att de ungdomar som ställt sig till förfogande som intervjupersoner och fokusgruppsdeltagare under MötesFokus kommer att bjudas in till samtal och dialog, i grupp eller individuellt.

5 7.Förväntat resultat Vid projektets slut har: minst 24 medarbetare från samverkande verksamheter deltagit i kompetensutvecklingen deltagarna fått en ökad medvetenhet om flerpartsmötets komplexitet deltagarna fått en struktur och material för förberedelse, genomförande och dokumentation deltagarna börjat använda metodiken som en del av sitt arbetssätt vid samverkan samverkan mellan verksamheterna underlättats och stärkts individer fått ökad möjlighet att få rätt insats av rätt aktör ett tydligt och utprövat utbildningsmaterial tagits fram 8.Förvaltning av projektets resultat MötesFokus 2.0 är ett fortsättningsprojekt som innebär att den under MötesFokus utvecklade modellen skall genomföras och spridas. Planen för detta finns beskrivet ovan. Projektet kan alltså definieras som ett implementeringsprojekt. Modellen för flerpartsmötesmetodik införlivas i ordinarie arbetssätt genom att introduceras för medarbetare i de olika verksamheterna genom en kompetensutvecklingsinsats. Planen är att insatsen med introduktion till modellen efter projektslut kommer att fortsätta erbjudas personal inom ramen för ordinarie arbete. Detta kan exempelvis göras genom att de verksamheter som vill att deras medarbetare skall delta i kompetensutvecklingen kan avropa en plats och att en kursgrupp sätts samman när tillräckligt antal personer anmälts. Kursen ges då av kursledare inom ramen för dennes ordinarie uppdrag. Förutsättningen för att denna fortsättning av kompetensutvecklingen skall ske är att pilotstudien med kurserna inom MötesFokus 2.0 ger ett fullgott resultat enligt den utvärdering som kommer att ske. Se även under punkten Projektorganisation i förhållande till ordinarie verksamheter för resonemanget kring att säkerställa samverkansparternas ansvar för förankring i ledningsgrupperna. I enlighet med utvärderaren Tranquist s konklusion är detta en förutsättning för att kompetensutveckling för medarbetarna skall få genomslag och verkligen ske. 9.Finansiering och andra resurser Personal Projektledare/ansvarig kursledare 50 % 200.000 Kursledare 15% 60.000 Resor/studiebesök 5.000 Kringkostnader vid kurstillfällen 3.000 Kringkostnader möten/spridningsseminarier 5.000 Kompetensutveckling 10.000 Material/grafik/tryck 20.000 Summa 303.000 10.Tidsplan Projekttid: 2016-10-01 2017-05-31. Genomförandefas 2016-10-01 2017-03-31 Spridningsfas 2017-04-01 2017-05-31

6 11.Uppföljning / Utvärdering MötesFokus 2.0 är uppbyggt som en pilotstudie där kompetensutvecklingsinsatsen ges till ett antal medarbetargrupper under en given tidsram. Syftet är alltså att undersöka om upplägget för kursen är effektiv och tillfredsställande vad gäller såväl innehåll som genomförande. Planen inkluderar en fortsatt spridning av modellen genom fortsatt kompetensutveckling till nya grupper medarbetare efter projekttidens slut. Under projektets gång kommer upplägget för kompetensutvecklingen samt materialet att revideras och finjusteras. En förutsättning för att få kunskap om syftet uppnås är en löpande utvärdering. Utvärderingen föreslås genomföras av Tranquist Utvärdering, som följt MötesFokus som effekt- och processutvärderare. Utvärderingen föreslås även innehålla möjlighet till processtöd riktat framför allt till projektledaren. Lund 2016-08-17 Jessica Keding Enhetschef Socialförvaltningen Lund Lotta Björk Enhetschef Allmänpsykiatrin Lund Jakob Kristiansson Sektionschef Arbetsförmedlingen Lund Christel Dahl Enhetschef Försäkringskassan, Lund Maria Fogelquist Projektledare Arbetsförmedlingen, Lund