Budget 2018 Politisk och ekonomisk budgetskrivelse 1

POLITISK OCH EKONOMISK BUDGETSKRIVELSE Förslag till budget 2018 Denna budget är en offensiv sådan för Ragunda kommun som trots att vi ser mörka moln på den ekonomiska himlen ändå vågar satsa på framtiden. Kommunen har en utmaning framför sig att efter de två mycket expansiva åren 2016-2017 försöka återgå till ett normalläge nu när migrationsflödena förändrats. Detta innebär att alla verksamheter under året måste normalisera såväl ambitionsgraden som kostnadsmassan. För att inte denna förändring ska leda till allt för stora omställningseffekter, väljer vi Socialdemokrater att budgetera för ett större uttag ur kommens skogsinnehav. Vi vill se skogen som en möjlighet att balansera mellan åren, vilket vi nu gör. Kommunen måste framöver fortsätta sitt arbete med att minska kostymen och vi kommer därför att under 2018 gå vidare med försäljningar av ett antal fastigheter som vi inte bedömer vara av principiell vikt för kommunens verksamhet. Detta kommer att innebära kostnadsminskningar både vad gäller underhåll- och driftskostnader samt möjliggöra för den privata sektorn att växa och utvecklas i kommunen. Dock kan det i vissa fall innebära att fastigheterna måste säljas under bokfört värde, vilket kommer att påverka vår balans, men det är en kortsiktig förlust som snabbt kommer att ätas upp av att vi både får lägre driftskostnader på de sålda fastigheterna och kan prioritera skötseln av dem vi väljer att behålla. Ragunda kommun kommer under 2018 att färdigställa en ny förskola i Stugun och arbetet med förändring på Bergegården kommer att sättas igång med målbilden att Stugun när projektet är klart ska ha såväl ett modernt SÄBO som ett trygghetsboende. Vi socialdemokrater vet att det är tuffa år som väntar oss, men vi är redo att ta ansvar och kommer alltid att prioritera välfärden och dess utveckling. Vi har stora utmaningar, men vi är övertygad om att kommunen kommer fortsätta leverera god välfärd och utvecklas ännu mer framöver. Jonas Andersson (S) Kommunstyrelsens ordförande 2

Generella riktlinjer Vi vill att alla verksamheter ska fortsätta det arbete med sjuktal för att skapa bättre arbetsmiljömässiga och ekonomiska förutsättningar. Målet är att minska sjuktalen. Vi vill att verksamheterna hitta nya kreativa lösningar på hur man kan organisera verksamheten eller ta tillvara idéer som kan generera tidsmässiga eller ekonomiska besparingar. Detta gäller stort som smått och kan med fördel göras genom samverkan och samarbete med andra organisationer, företag, myndigheter osv. För att kunna vara en effektiv organisation är det viktigt att det finns rätt kompetens. Det är upp till verksamheten att se till att vi ha rätt personer på rätt plast och att dessa har kompetens att genomföra uppdraget. Vi vill att alla verksamheter jobbar med kommunikation så att alla vet vad som händer, vad som förväntas av dem och att man upplever att det är bra kommunikation både inom verksamheter och i organisationen i stort. Det är också viktigt att vi är tydliga gentemot de som vi finns till för och att vi kommunicerar med dem så att de vet vad som kan förväntas att få men också de skyldigheter de kan ha gentemot kommunen. Vi ska alltid ha medborgaren, eleven, brukaren, gästen i fokus. Vi är till för medborgarna och ska i vårt arbete ha ett gott värdskap och leverera bra kvalitet på det vi gör. Vi vill fortsätta vår satsning på kultur och detta genom att ha en fortsatt bra kulturskola, genom den utveckling vi ser i Döda fallet samt Thailändska paviljongen. Vi vill också att verksamheten i den mån det är möjligt uppmuntrar till kulturella aktiviteter och har detta som ett naturligt inslag för medborgare, elever och brukare men också för personalen. Vi ser gärna att man ansöker om projekt och annat som har denna inriktning för att utveckla kommunens kulturinriktning. För att kunna vara framgångsrik långsiktigt är det viktigt att förvaltningscheferna ser över de kommande kompetensbehov och arbetskraftsbehovet och gör en långsiktig strategi för hur detta ska tillgodeses. Vi vill inte att våra kärnverksamheter som skola, vård och omsorg (HVB mm) ska privatiseras. Vi kommer inte införa LOV. Men vi ser att det finns möjligheter att lägga ut mer av vår tekniska verksamhet på entreprenad och hitta effektiva samverkanslösningar med det lokala näringslivet och föreningar. Under 2018 förväntas alla verksamheter, företrädare och medarbetare i kommunen axla manteln som ambassadörer för kommunen. Det är tillsammans vi skapar bilden av Ragunda kommun som en kommun man längtar efter att bo, verka och utvecklas i. 3

Vision 100 % Ragunda 2015-2020 - Vi ger alltid 100 % för Ragunda - Vi kan inte göra allt med det vi gör ska vi göra till 100 % Ragunda kommuns vision Ragunda kommuns vision bygger på att vi ska ha en organisation som strävar efter att vara hundraprocentig. Det är en svåruppnåelig vision att vi skulle göra allting rätt varje dag varje minut av alla i kommunen. Men det är dit vi vill sträva. Vi vill också att alla ska kunna delta i den övergripande visionen. Att alla kan säga att idag har jag gjort mitt bästa jag har gett 100 % för Ragunda. Alla i organisationen ska veta vad vi har för vision och kunna hitta ett eget sätt att bidra till att nå den. I visionen ingår också att tänka på Ragunda som en helhet och att det är bra för hela kommunen det som görs dvs. 100 % av kommunen. Visionen - kopplad till målen Visionen är kopplad till de fyra övergripande målen som kommunen har. Det handlar om ökad befolkning, fler jobb, fler turister och 100 %-ig verksamhet som ger rätt service till rätt personer i rätt tid. Om alla deltar i visionen och gör sitt yttersta sätter Ragundas bästa i fokus kan vi uppnå detta. Övergripande mål För att uppfylla visionen och skapa förutsättningar för kommunen att fortleva finns fyra övergripande 100 % mål: 100 nya personer (2015-2020) 100 nya jobb (2015-2020) 100 000 besökare (2020) 100 % service till medborgarna. De övergripande målen är något vi alla ska sträva efter. Att se möjligheterna att vi blir fler, att vi får fler arbetstillfällen i kommunen, fler besökare och rätt service i rätt tid. Alla kan vara en del av de övergripande målen och se till att vi jobbar för Ragundas bästa och att stärka varumärket så att kommunen har möjlighet att uppnå de övergripande målen. När det gäller målet med 100 nya personer (från 2015-2020) är det för att fler människor skapar utveckling och ekonomi. Målet mäts genom befolkningsutveckling så det kan uppnås genom att fler stannar kvar, fler flyttar hit och fler barn föds. 4

När det gäller målet med 100 nya jobb är det viktigt med en positiv utveckling av företagande och arbetsmarknad. Utan jobb får vi inte människor att leva och bo i vår kommun. Detta mål kan endast uppnås i samverkan och samarbete med andra där kommuner gör sitt för att bidra. När det gäller målet med 100 000 besökare (2020) är det en positiv utveckling av besöksnäringen. Redan idag har vi 60-70 000 besökare och detta mål kan uppnås genom utveckling av destinationen och våra besöksmål exempelvis Döda fallet och Thailändska paviljongen. Genom aktivitetsutveckling och föreningar och utveckling av kreativa näringar. Turismen ökar handel och skatteintäkter i kommunen. Det fjärde målet är 100 % service till medborgarna i kommunen att ge rätt service till rätt personer i rätt tid. Detta gäller också företag, föreningar och organisationer. Detta mäts via de mätbara mål som kommunen antar årligen och genom andra enkäter och medborgardialoger och andra uppföljningar. Vi kan inte göra allt i kommunen men det vi gör ska vi göra bra det ska vara hundraprocentigt. Ledord Till visionen och övergripande mål finns fyra ledord som ska genomsyra kommunens arbete. De fyra ledorden är: Kreativitet, Kompetens, Kommunikation och Kvalitet. KREATIVITET För att en kommun (eller en organisation, eller ett företag) ska utvecklas måste vi hitta på nya kreativa lösningar på gamla eller nya problem. Det handlar om att hitta och våga pröva nya kreativa lösningar för kommunen för att nå visionen om att bli 100 %-iga, att vi ska bli fler invånare, eller fler företagare eller hur vi kan hitta nya sätt att ge rätt service till rätt personer i rätt tid. Alla organisationer behöver hitta nya kreativa idéer. De allra framgångsrikaste organisationerna har hela tiden en öppenhet till nya idéer som gör att de kan utvecklas och förändras. Vi vill därför uppmuntra och uppmana till nya kreativa lösningar i både stort som smått. KOMPETENS För att en organisation ska utvecklas och följa med i de krav som ställs på den måste vi ha rätt kompetens. För Ragunda handlar det om att bibehålla och höja kompetensen i kommunen. Vi måste ha en bred kompetens och möjligheter för medarbetarna att utvecklas. Men också ständigt se över att vi har rätt kompetens för att kunna utföra det uppdrag som kommunen har. Det gäller att tillvarata den kompetens som finns i organisationen och i kommunen i övrigt. Att vara en lärande organisation som ständigt utvecklas. 5

KOMMUNIKATION För att en organisation ska bli bra är kommunikation A och O. Det handlar både om intern och extern kommunikation. Hur vi uppfattas, vad man kan förvänta sig av organsationen. Att vi kan lösa problem och konflikter genom kommunikation. Att vi pratar med varandra istället för om varandra. Att vi är tydliga i vår kommunikation med omvärlden. Att vi uppfattas som att vi lyssnar och tar till oss förbättringsförslag. Att vi ses som en kommun med gott värdskap. Att man får svar på sina frågor så snabbt som möjligt oavsett om svaret i sig är positivt eller negativt. KVALITET Vi har ett mål att vi ska bli 100 %-iga. Att vi ger rätt service, till rätt personer i rätt tid. Att du vet vad du kan förvänta dig att få av kommunen, inom vilken tid och att det levereras. Det handlar om allt vi gör. Att det vi gör ska vi göra bra men också att man vet vad kommunen inte har för uppgifter så man inte förväntar sig få något som inte är vårt ansvar att leverera (detta är kopplat till kommunikation också). Att vi är duktiga på det goda värdskapet och uppfattas som en välkomnande kommun. Vi kan inte göra allt men det vi gör ska vi göra till 100 %. Strategi/fokusområde Vi har också valt en strategi ett område vi ska bli bra på och utvecklas. Ett område som kommunen ska vara känd för. Det är KULTUR. Även det ses som ett ledord och alla verksamheter ska ha en tanke på hur de ska kunna utveckla och förbättra kulturen inom kommunen, att bidra till strategin eller utvecklingen av kultur. Kultur och kulturella uttryck kan stärka en organisation, bidra till ökad arbetsglädje eller som en del i det som ger det lilla extra till kommunmedborgarna. Det kan bidra till ökad demokrati, förbättrad hälsa osv och är därför ett viktigt strategiskt utvecklingsområde i den kommunala organisationen. 6

Ekonomisk översikt och mål för god ekonomisk hushållning Resultat, balanskrav och finansiella mål För år 2018 budgeteras ett resultat på 7 276,9 tkr. Budgetberedningens bedömning är att kommunen därmed kommer att klara det lagstadgade balanskravet samt det finansiella målet på att ha ett resultat på 2,00 % av skatteintäkter och generella statsbidrag för 2018. Enligt kommunallagen ska kommunen i sin budget ange dels finansiella mål och dels verksamhetsmål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. En utvärdering av hur målen uppnås ska lämnas i delårsrapport och årsredovisning. Målen kommer precis som under 2018 att tas per förvaltning och nämnd då vi under 2015 gjort en omorganisation som inneburit att vi nu har fyra förvaltningar enligt följande: Kommunledningsförvaltningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen, Barn- och utbildningsförvaltningen samt Vård-och omsorgsförvaltningen. Ragunda Hyreshus ligger under Samhällsbyggnadsförvaltningen och våra nämnder Bygg och Miljö samt Överförmyndaren kvarstår oförändrad. 7

Kommunens finansiella mål För alla kommunens verksamheter gäller ledorden Kreativitet, Kompetens, Kommunikation och Kvalitet. Dessa ledord avspeglas i de mål verksamheterna och kommunen har. Likviditeten skall motsvara minst 1 månads personalkostnad vilket motsvarar ca 20 miljoner kronor. Resultatet ska vara 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Soliditeten skall öka mot föregående år men alltid vara minst 15 %. För att uppnå en långsiktig stabil ekonomi ska amortering ske enligt fastställd plan (minst 2 mkr/år) Alla verksamheter ska arbeta för att skapa bättre arbetsmiljömässiga och ekonomiska förutsättningar. Målet är att öka frisktalet. 8

Utveckling för svensk ekonomi Jämfört med den prognos SKL presenterade i augusti är skatteunderlagstillväxten uppreviderad 2017, nedreviderad 2018 och 2019 samt uppreviderad 2020. Förklaringen är dels en ändrad syn på sysselsättningsutvecklingen, dels regeringens förslag om höjt grundavdrag 2018 för personer som fyllt 65 år. Efter några års stark tillväxt råder högkonjunktur i svensk ekonomi. Nivån på BNP och arbetade timmar är högre än i en neutral konjunktur. Det finns tydliga tecken på att det är svårare än normalt för arbetsgivarna att besätta lediga platser. Särskilt svårt inom delar av offentlig sektor, men där är det till stor del också ett strukturellt problem. Arbetslösheten uppgår till cirka 6,5 procent, vilket kan tyckas högt i en högkonjunktur, men det döljer den tydliga uppdelningen på arbetsmarknaden som finns. Under andra kvartalet i år hade drygt 69 procent av den inrikes födda befolkningen i åldern 15 74 arbete och endast drygt 4 procent av arbetskraften var arbetslös. Motsvarande siffror för utrikes födda var drygt 62 respektive knappt 15 procent. I praktiken torde det innebära att det råder full sysselsättning för inrikes födda och delar av de utrikes födda, medan det däremot råder hög arbetslöshet bland stora delar av de utrikes födda. SKL:s bedömning är att ekonomin fortsätter att växa det närmaste året, så långt som prognosen sträcker sig. Därefter innebär deras framskrivningsmetod att ekonomin återgår till ett konjunkturellt normalläge under 2019. Det innebär med nödvändighet att tillväxttalen blir betydligt lägre efter 2018. Vilken väg konjunkturen i verkligheten kommer att ta vet ingen nu. Det kan både bli en mer ihållande högkonjunktur eller en snabbare nedgång. För en fortsatt högkonjunktur talar de tecken på en något bättre tillväxt i omvärlden och att det trots allt finns vissa möjligheter att öka sysselsättningen i gruppen utrikes födda. Dock kan den internationella utvecklingen snabbt ta en annan och svagare utveckling. Den inhemska utvecklingen rymmer också stor osäkerhet. Bostadsbyggandet har bidragit stark till tillväxten men kan knappast öka nämnvärt från nuvarande nivåer. Hushållens höga belåning innebär en stor risk om priserna på bostäder av något skäl faller. Trots ett alltmer ansträngt arbetsmarknadsläge beräknas löneutvecklingen bli fortsatt dämpad. Tolvmånaderstalen för KPI har tillfälligt nått över 2 procent, men en starkare krona gör att inflationen pressas tillbaka under nästa år. 9

Resursutnyttjandet i svensk ekonomi beräknas stabiliseras på en hög nivå nästa år. Under 2019 och 2020 förutsätts konjunkturläget normaliseras. BNP, sysselsättning och skatteunderlag utvecklas dessa år därför svagare än normalt. BNP-ökningarna begränsas till runt 1,5 procent samtidigt som antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin stagnerar. Situationen för kommunsektorns del blir särskilt problematisk av att befolkningen och behoven av skola, vård och omsorg fortsätter växa i snabb takt. Källa SKL Cirkulär 17:47 Beräkningsförutsättningar för budget 2017 I budgetprocessen för 2018 års budget var budskapet från politiken att det ska finnas en tydlig koppling till kommunens mål och vision i de föreslagna budgetramarna. Inga medel för oförutsedda händelser skall finnas inom förvaltningarnas budgetar. Budgetnivån skall vara enligt 2017 års nivå men med hänsyn till kostnads- och löneökningar. Investeringsbudgeten skall vara välplanerad och genomförbar. I budgetberedningen, där alla partier via kommunala samrådsgruppen, varit inbjudna fördes sedan resonemang om de olika förslagen och konsekvenser för de samma. Ragunda Kommun har en ansträngd ekonomisk situation och den har inte förändrats. Det är ett fortsatt mycket svårt budgetläge. En generell löneökning med 3,0 % samt de senaste siffrorna från SKL för skatteintäkter och stadsbidrag är inlagda i förslaget. Budgetförslaget från verksamheterna har ett resultat på +274,2 tkr vilket är 6 818,4 tkr sämre än vårt finansiella mål för 2018, dvs. 2,00 % i överskott mot skatteintäkter och generella statsbidrag. I detta förslag ingår inga politiska prioriteringar. Efter de politiska prioriteringarna budgeterar vi ett resultat på +7 276,9 tkr. Antal innevånare den 1 november 2016 var 5418 enligt uppgifter från folkbokföringen. I budgetförslaget från verksamheterna så har vi en befolkningssiffra som är beräknad på 5320 personer. Vi har för planeringsåren 2017-2019 bedömt att befolkningen minskar med 75 invånare per år. Efter de politiska prioriteringarna beräknas befolkningsmängden till 5390 invånare, vilket genererar ökade skattintäkter och generella statsbidrag med 4 203,0 tkr. 10

Skatteintäkter och utjämningsbidrag Intäkterna för budgetåret 2018 beräknas öka från föregående års budget med 7 018,1 tkr. Kommunens nettokostnader för nämndernas/kommunstyrelsens förvaltningar samt övrigt beräknas öka med 8 237,2 tkr mot föregående budgetår. Det budgeterade resultatet för år 2018 ökar med 1 057,2 tkr i jämförelse med föregående år. Finansnetto Kommunens finansnetto (ränteintäkter minus räntekostnader) beräknas bli negativt och uppgå till -1 780,0 tkr (föregående år -4 056,3). Skattesats Kommunens skattesats för år 2018 föreslås fastställas oförändrad till 23,22 procent. 11

Resultaträkning, plan, budget per enhet samt balansräkning I efterföljande avsnitt redovisas resultatbudget samt en plan för ekonomin för den närmaste perioden och en balansbudget. Beloppen nedan anges i tkr. RESULTATRÄKNING SAMMANSTÄLLNING Budget 2017 Budget 2018 Differens Verksamhetens -324 041,4-332 498,6 8 457,2 nettokostnader Avskrivningar - 17 500,0-17 280,0-220,0 Summa nettokostnader -341 541,4-349 788,6 8 237,2 Skatteintäkter 232 082,9 238 766,8 6 683,9 Statsbidrag 119 734,5 120 068,7 334,2 Ränteintäkter 20,0 20,0 0,0 Räntekostnader -4 076,3-1 800,0-2 276,3 RESULTAT 6 219,7 7 276,9 1 057,2 Plan (2018-2019) 2018 2019 2020 2021 Verksamhetens -332 498,6-327 659,0-332 206,0-332 088,0 netto Avskrivningar -17 280,0-17 500,0-17 500,0-17 500,0 Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter och statsbidrag -349 778,6-345 159,0-349 706,0-349 588,0 358 835,5 347 859,0 352 356,0 352 188,0 Finansnetto -1 780,0-2 700,0-2 650,0-2 600,0 Årets resultat 7 276,9 6 957,0 7 047,0 7 044,0 Skattesats 23,22% 23,22% 23,22% 23,22% 12

Budgetförslag 2018 Resultaträkning & Balansräkning BUDGET PER FÖRVALTNING Budget Prognos Budget (Belopp i tkr) 2017 2017 2018 Kommunstyrelsen 1 Politisk verksamhet 3 304,5 3 184,2 3 568,6 2 Kommunledningsförvaltningen 26 802,9 24 868,1 23 811,5 Överförmyndarnämnd 184,3 1 013,6 995,2 3 Samhällsbyggnadsförvaltningen 38 881,3 40 288,9 41 422,8 Ragunda Hyreshus -1 945,5-1 467,5-2 154,3 Bygg o Miljönämnd 5 238,5 5 753,3 5 496,9 4 Barn och utbildningsförvaltningen 69 845,0 69 479,1 73 122,1 5 Stöd och omsorgsförvaltningen 134 430,4 134 435,8 137 528,5 6 Skogsfastigheter -1 500,0-2 202,3-4 000,0 7 Trafik 1 100,0 857,6 1 000,0 Nettokostnad KS/nämnder totalt 276 341,4 276 210,8 280 791,3 8 Gymnasieförbundet 25 000,0 28 326,0 29 000,0 9 Komvux 2 800,0 2 751,2 2 500,0 10 ÖJK Räddningstjänsten 9 900,0 9 900,0 10 237,0 Nettokostnad övriga förbund 37 700,0 40 977,2 41 737,0 Utbetalning pensioner 10 000,0 9 335,5 9 970,0 Avskrivningar 17 500,0 16 470,3 17 280,0 NETTOKOSTNAD TOTALT 341 541,4 342 993,8 349 778,6 Skatteintäkter -232 082,9-232 643,2-238 766,8 Statsbidrag -119 734,5-120 179,1-120 068,7 SUMMA INTÄKTER -351 817,4-352 822,3-358 835,5 Ränteintäkter -20,0-362,2-20,0 Räntekostnad 4 076,3 2 386,1 1 800,0 Finansnetto 4 056,3 2 023,9 1 780,0 RESULTAT 6 219,7 7 804,6 7 276,9 Invånare 5385 5 320,0 5 390 Resultat enl. finansiella mål 6 156,8 6 205,5 7 276,9 % 1,75 1,75 2,00 DIFF 62,9 3 378,1 100,2 13

Balansräkning Balansräkning Sammanställning Bokslut Prognos Budget (Belopp i mkr) 2016 2017 2018 Summa anläggningstillgångar 344,5 359,9 363,9 Kortfristiga Fodringar 31,2 32,0 32,0 Kassa och bank 67,3 49,1 52,7 Summa omsättningstillgångar 98,5 82,9 84,7 SUMMA TILLGÅNGAR 443,0 441,0 448,6 Eget kapital 62,9 74,7 76,5 Periodens resultat 11,8 1,8 7,8 Summa eget kapital 74,7 76,5 84,3 Avsättning pensioner mm 13,5 19,5 19,5 Långfristiga skulder 270,4 268,4 266,4 Kortfristiga skulder 84,4 76,6 76,6 Summa skulder o avsättningar 368,3 364,5 362,5 SUMMA EGET KAPITAL & SKULDER 443,0 441,0 446,8 14

Kommunstyrelsens verksamhetsplaner, och mål Politisk verksamhet Nettokostnad, tkr Budget 2017 Budget 2018 Förändring Kommunfullmäktige 322,5 322,2-0,3 Kommunstyrelsen 1 321,7 1 378,3 56,6 Sociala Utskottet 318,4 322,0 3,6 Barn/utbildningsutskott 312,1 315,6 3,5 Samhällsbyggnadsutskott 293,4 303,4 10,0 Valnämnd 0 143,3 143,3 Kommunalt partistöd 176,0 176,0 0 Revision och Rådsverksamhet 560,4 607,7 47,3 TOTALT 3 304,5 3 568,5 264,0 KS beslut KF beslut Differens 0,0 0,0 0,0 Politisk verksamhet Det som styr kostnaderna för politiken är antal ledamöter (fullmäktige, styrelser, nämnder och utskott), antal sammanträden, nivå på arvodering, antal fast arvoderade (samt nivå på arvodering), revisionskostnad (upphandling av externa tjänster), kostnader för kringkostnader som resor, utbildning, telefon, data, material, annonsering mm. För att den politiska verksamheten ska fungera 15

måste tjänstemannastöd (kommunsekreterare) finnas, denna finns budgeterad på kansli och handhar kallelser, protokoll, rådgivning, stöd, administration, mm. Krav inom budgetram Kommunfullmäktige ska ha 27 ledamöter och oförändrat antal sammanträden. Kommunstyrelsen ska ha 11 ledamöter och oförändrat antal sammanträden. De tre utskotten har 3 ledamöter. Valnämnden kommer behöva sammanträda under 2018 då det är ett valår. Budget för detta är 143 tkr. Revision budgeteras till 603,4 tkr. RAM: 3 568,6 tkr De mål som politiken också ska följa upp är de finansiella målen: Kommunens finansiella mål För alla kommunens verksamheter gäller ledorden Kreativitet, Kompetens, Kommunikation och Kvalitet. Dessa ledord avspeglas i de mål verksamheterna och kommunen har. Likviditeten skall motsvara minst 1 månads personalkostnad vilket motsvarar ca 20 miljoner kronor. Resultatet ska vara 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Soliditeten skall öka mot föregående år men alltid vara minst 15 %. För att uppnå en långsiktig stabil ekonomi ska amortering ske enligt fastställd plan (minst 2 mkr/år) Alla verksamheter ska arbeta för att skapa bättre arbetsmiljömässiga och ekonomiska förutsättningar. Målet är att öka frisktalet. 16

Kommunledningsförvaltningen Nettokostnad, tkr Budget 2017 Budget 2018 Förändring Övergripande 3 817,4 4 110,0 292,6 KS-disponerade medel för välfärdssatsningar och oförutsedda kostnader 4 400,0 0,0-4 400,0 Säkerhetssamordning 73,2 82,9 9,7 Kansli 912,0 860,0-52,0 Personalavdelningen 4 168,6 5 517,2 1 348,6 Ekonomiavdelningen 3 387,5 3 328,9-58,5 IT/Kundcenter 8 933,7 8 769,7-164,0 Information 1 110,6 1 142,9 32,3 TOTALT 26 802,9 23 811,5 2 991,4 KS beslut KF beslut Diff 0,0 0,0 0,0 Kommunledningsförvaltningen Kommunledningsförvaltningens primära uppgift är att vara kommunens högsta tjänstemannainstans och att bistå den politiska ledningen i framtagandet av underlag, utredning och genomförande av beslut. Förvaltningen har därför en sammanhållande uppgift och ansvarar, under kommunchefens ledning, för att verksamheterna samarbetar och drar åt samma håll. 17

Inom kommunledningsförvaltning ingår: kommunsekreterare, informationsenhet, kundcenter, diarieenheten, arkivenheten, dokumentation/information externt och internt. Enheten för ekonomi och löner, bemanning och personal, IT-enheten och systemansvar telefoni. Krav inom budgetram Under verksamhetsåret ska kommunledningsförvaltningen även fortsatt arbeta med att få organisationen samspelt och fortsätta strävan att se till att sudda ut gränsdragningar mellan förvaltningarna som leder till dubbelarbete och onödiga kostnader. Kommunledningsförvaltningen ska fortsätta med arbetet att öka verkställigheten av politiska beslut. RAM: 23 811,5tkr Mål Kommunledningsförvaltningen För alla kommunens verksamheter gäller ledorden Kreativitet, Kompetens, Kommunikation och Kvalitet. Dessa ledord avspeglas i de mål verksamheterna har. Genomföra chefsträffar för förbättrad ledning och styrning i kommunen. Detta ska innehålla ekonomi, personal, IT-utveckling, service, bemötande, attityder och organisationsutveckling. En medarbetarundersökning genomförs för att mäta och analysera hur personalen mår och upplever sin arbetsmiljö mm. Detta mäts genom en enkät vart tredje år där målet är att antalet nöjda medarbetare skall öka från mätning till mätning. Kommunens övergripande mål och årets politiska prioriteringar ska genomföras och följas upp under året, detta sker genom att bevakningslistor följs upp och genom att ledningsgrupp blir informerad om prioriterade ärenden av kommunchef. Delta vid minst 2 olika sammankomster i länet för att öka insynen för hur andra jobbar och utbyta erfarenheter. En kulturell aktivitet för alla kommunanställda ska samordnas och genomföras. 18

Överförmyndarnämnden Nettokostnad, tkr Budget 2017 Budget 2018 Förändring Överförmyndarnämnden 29,5 30,0 0,5 Adm Överförmyndare 530,6 561,2 30,6 Uppdragstagare Överförmyndare 411,9 403,9-8,0 Ensamkommande barn -787,7 0,1 787,9 TOTALT 184,3 995,2 810,9 Nämndens beslut KF beslut 2016-11-30 Differens 0,0 0,0 0,0 Överförmyndarnämnd Överförmyndarnämndens och Överförmyndarens uppdrag växte snabbt under 2015-2016 genom den ökning av ärenden som migrationen gav. Nu har inflödet minskat radikalt och en ny ersättningsmodell med schablon införts. Detta får effekter i hur budgeteringen för nämnden ser ut. RAM: Enligt nämndens förslag 995,2 tkr Mål för verksamheten bestäms av nämnden 19

Samhällsbyggnadsförvaltningen Nettokostnad, tkr Budget 2017 Budget 2018 Förändring Näringslivsutveckling 1 221,8 649,0-572,8 Folkhälsa 7 005,1 6 364,4-640,7 Näringslivsbefrämjande åtgärder 790,0 722,6-67,4 Kultur och Fritid 1 828,0 1 848,0 20,0 Turism 797,8 1 855,6 1 057,8 Teknisk Verksamhet 25 125,3 27 812,3 2 687,0 Bibliotek 2 113,3 2 171,0 57,7 Ragunda Hyreshus -1 945,5-2 154,3-208,8 TOTALT 36 935,8 39 268,5 2 332,7 KS beslut KF beslut Differens 0,0 0,0 0,0 Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen är den förvaltning som arbetar med de frågor som rör skötsel och underhåll av kommunens materiella tillgångar samt utvecklingsarbete och processerna kring det. Förvaltningens uppgifter är breda och viktiga för kommunens utveckling och drift. Under verksamhetsåret kommer förvaltningen arbeta med utvecklingen av kommunens turism- och näringslivstrategier. Arbetet med fastighetsplan skall slutföras under 2018 och en ny organisation för den tekniska personalen vara på plats. 20

Krav inom budgetramen Det är viktigt att samhällsbyggnadsförvaltningen är en servicefunktion internt inom kommunen men också till medborgare, företag och föreningar. Det ska vara en samarbetsanda i förvaltningen som ska bistå kärnverksamheter med det som behövs för att kunna bedriva verksamheten. Vi ska ha ett stöd till näringsliv och föreningar. De ska ha bra kontaktvägar in i kommunen och få hjälp med sina frågor. Vi ska medverka till landsbygdsutveckling med fokus på bredband, telefoni, service och utvecklingsprojekt. Kommunens arbetsmarknadsenhet får ett fortsatt starkt stöd i denna budget. Vi ser att genom att hjälpa människor att komma i egen försörjning ger vi både en ökad livskvalitet till dem, förbättrar folkhälsan och stärker kommunens ekonomi. Målbilden är att detta på sikt skall minska belastningen när det gäller försörjningsstöd. Teknisk verksamhet är en serviceenhet till övriga verksamheter. De har hand om kommunens fastigheter, yttre skötsel, underhåll och reparationer samt lokalvård. Det finns också två avgiftsfinansierade verksamheter VA (Vatten och avlopp) och renhållning. VA-kollektivet ska bära sina egna kostnader och därför föreslås höjningar av egenavgifterna för att klara av kostnader för kommande samt utförda investeringar. RAM: 39 268,5 tkr varav Ragunda Hyreshus -2154,3 tkr Mål Samhällsbyggnadsförvaltningen För alla kommunens verksamheter gäller ledorden Kreativitet, Kompetens, Kommunikation och Kvalitet. Dessa ledord avspeglas i de mål verksamheterna har. Samhällsbyggnadsförvaltningen ska ha utbildad personal med rätt kompetens utifrån verksamhet och bransch. All personal (100 %) ska ha dokumenterad utbildning/diplom/erfarenhet av det jobb de utför. Mål 2017 är att 90 % ska ha rätt kompetens och att kompetensen sedan ökar succesivt med 10 % per år tills vi når 100 %. Samhällsbyggnadsförvaltningen ska vara kundfokuserad både internt och externt. Där 75 % upplever att de tycker servicen är bra eller mycket bra. Detta mäts genom nöjdkund enkät vartannat år inom alla verksamheter. Under 2018 ska en fastighetsplan för alla kommunens fastigheter vara färdigställd. Genom information och ny teknik ska energiåtgången för kommunen minska. Målet är att minska energiförbrukningen med 2 % innan 2019, detta mäts genom kwh-förbrukningen. 21

Delaktighet och ansvar samt känslan av att tillhöra verksamheten ska främjas. En gemensam aktivitet (förutom APT) för hela avdelningen ska genomföras varje år. Ragunda Hyreshus Ragunda Hyreshus är en del av Samhällsbyggnadsförvaltningen men är en egen resultatenhet. Bostad har gått bra de sista åren då alla lägenheter är uthyrda. Detta är genom ett långsiktigt arbete med att minska antalet lägenheter samt att vi tagit emot fler nyanlända. Nu råder det snarare bostadbrist. Samordning, kompetensutbyte och samverkan med övriga delar på Samhällsbyggnadsförvaltningen är något vi förutsätter ska ske i den nya organisationen. Vi ser också i den nya organisationen att denna avdelning kan hitta samordningsmöjligheter med kundcenter. Vi vill ha en långsiktig plan på hur bostadförsörjningen ser ut. I det ska det också finnas omvärldsbevakning hur andra bostadsbolag/kommuner gör i sin verksamhet med medel till underhåll osv. För budget 2017 lägger vi ett förslag på att det äskande som gjorts i princip ska stå kvar vilket då innebär att större underhåll kan göras mot föregående år enligt önskemål. Främst satsar vi på energibesparande åtgärder men också satsningar på en allmän upplyftning av standarden kommer att göras. Mål Ragunda Hyreshus För alla kommunens verksamheter gäller ledorden Kreativitet, Kompetens, Kommunikation och Kvalitet. Dessa ledord avspeglas i de mål verksamheterna har. Ragunda hyreshus ska ha utbildad personal med rätt kompetens utifrån verksamhet och bransch. All personal (100 %) har dokumenterad utbildning/diplom/erfarenhet av det jobb de utför. De som vill hyra lägenheter av oss ska få bra information om våra lägenheter samt att vi marknadsför kommunens lägenheter på ett bra sätt. Öka antal besökare på hemsidan med 10 %. 100 % av de som hyr av Ragunda hyreshus ska uppfatta oss som en serviceinriktad och bra hyresvärd. Genomföra nöjd kundenkät där antalet nöjda skall öka mellan mätningarna. Genom information och ny teknik så att energiåtgången för hyreshusen minskar. Minskning av energiförbrukningen med 2 % innan 2019. Detta mäts genom kwh-förbrukningen mellan åren. 22

I information till hyresgäster också berätta om kulturella evenemang som sker i kommunen. I minst 1 av utskick/information till hyresgäster berätta om kulturella evenemang. Bygg o Miljö nämnd Nettokostnad, tkr Budget 2017 Budget 2018 Förändring Bygg o Miljönämnd 130,9 115,6-15,3 Plan och Byggverksamhet -13,5-49,5-36,0 Miljö och Hälsoskydd 3 842,1 4 073,3 231,2 Trafik och Bostadsanpassning 1 279,0 1 357,5 78,5 TOTALT 5 238,5 5 496,9 258,4 Nämndens beslut KF beslut Differens 0,0 0,0 0,0 Bygg- och miljönämnd Bygg- och miljö redovisar på ett utförligt sätt deras verksamhet och innehåll. Det finns underlag för den bemanning som nu är på avdelningen och man klarar av kompetensförsörjningen inom nuvarande ram. Utifrån detta sker endast en indexuppräkning av nämndens ram. RAM: Enligt nämndens förslag 5 496,9 tkr Mål för verksamheten bestäms av nämnden 23

Barn och utbildningsförvaltningen Nettokostnad, tkr Budget 2017 Budget 2018 Förändring Kulturskolan 2 404,1 2 496,4 92,3 Övergripande Barnomsorg -820,7 377,0 770,7 Barnomsorg Hammarstrand 9 947,4 10 495,4 113,0 Barnomsorg Stugun 8 944,9 9 036,4-145,5 Barnomsorg Bispgården 4 472,0 4 105,4-108,5 Övergripande Skola 5 075,0 4 391,6-353,8 Skolan i Hammarstrand 20 356,0 22 225,8 2 031,2 Hansåkerskolan 11 778,4 12 077,9 649,5 Järåskolan 6 637,1 6 836,0 198,9 Särskolan 1 050,8 1 080,1 29,3 TOTALT 69 845,0 73 122,1 3 277,1 KS beslut KF beslut Differens 0,0 0,0 0,0 24

Barn och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen har ansvar för kommunens grund- och förskolor samt för fritidsverksamheten och kulturskolan. Krav inom budgetramen Barn och unga är det viktigaste vi har. De är vår framtid och ska ha en bra omsorg och utbildning så de är redo för det som väntar i vuxenlivet. Vi vill bidra till trygga och starka barn som klarar sig genom jobb, utbildning och sociala situationer. Vi vill ha bra resultat i skolan, en trygg barnomsorg med mycket bra pedagogik och uteaktiviteter. En samverkan mellan förskola, fritids och skola men också med föräldrar, förenigar och företag. Den viktigaste uppgiften skolan har de kommande åren är att fokusera på kvalitén i undervisningen att höja meritvärden, förbättra resultat och de som går ut med behörighet till högre studier. För tredje året i rad (och sista gången rankingen genomfördes) tog kommunens kulturskola platsen som landets bästa 2016. Det är glädjande och det förpliktigar, och vi kommer därför att bibehålla de satsningar som görs på kulturskolan. Det är dock fortfarande viktigt att ett starkare samarbete mellan kulturskolan och den ordinarie verksamheten utvecklas och att de två grenarna kan stötta och hjälpa varandra i deras dagliga arbete. Vi ser även fortsättningsvis att kullarna till kommunens förskolor växer och utöver den under 2017 färdigställda förskolan i Hammarstrand planeras för en nybyggnation även i Stugun. Meritvärdena för kommunens skolor behöver höjas och det innebär att kommunen måste satsa på att rekrytera rätt kompetenser och använda de redan befintliga lärarna på ett mer effektivt sätt. RAM: 73 122,1 tkr Mål Barn och utbildningsförvaltningen För alla kommunens verksamheter gäller ledorden Kreativitet, Kompetens, Kommunikation och Kvalitet. Dessa ledord avspeglas i de mål verksamheterna har. I Ragunda kommun ska 2 av 3 personal inom förskolan vara förskollärare. Andelen förskollärare ska öka årligen tills målet är uppfyllt. Alla lärare ska ha adekvat utbildning. Lärare med rätt ämneskompetens undervisar i respektive ämne till 100 %. Öka frisktalet med 0,5 % årligen (utgångsläge frisktal december 2016). 25

100 % av vårdnadshavarna i Ragunda har fått information om lärandeuppdraget samt plan mot diskriminering och kränkande behandling. 100 % av all personal och vårdnadshavare har tillgång till skolans digitala plattform. Alla barn ska erbjudas en förskoleplats inom fyra månader. Barn och elever i Ragundas förskola/fritidshem/skola ska få en bra utbildning och goda förutsättningar för fortsatta studier och ett livslångt lärande. Erbjuda flexibelt veckoschema för 15-timmars barn under deras vistelsetid på förskolan. Skolan i Ragunda ska ligga över det av Skolverket beräknade betygsvärdet för Ragunda. Barn och elever ska vara delaktiga och ha inflytande över sitt lärande såväl i förskola/fritidshem/skola. Alla barn i förskola/fritidshem/skola ska arbeta med mångfald, integration och ett genusperspektiv. 26

Stöd och omsorgsförvaltningen Nettokostnad, tkr Budget 2017 Budget 2018 Förändring Övergripande Vård och Omsorg 8 494,1 9 083,4 589,2 Sjukvård 16 452,7 14 973,7-1 478,9 Björkhammar 24 378,7 20 848,1-3 530,6 Hemvård Hammarstrand/ Bispgården 16 792,1 15 550,3-1 241,8 Bergegården/Hemvård Stugun 16 706,1 16 132,3-573,8 Nipängen 19 145,9 22 612,5 3 466,6 LSS 5 718,2 6 156,7 438,3 IFO 26 430,9 23 152,8-3 277,9 Ensamkommande/HVB -8 277,3 1 116,0 9 393,3 Flyktingmottagning 194,2-841,3-1 035,5 Kök 8 394,8 8 744,0 349,2 TOTALT 134 430,4 137 528,5 3 098,1 KS beslut KF beslut Differens 0,0 0,0 0,0 27

Stöd och omsorgsförvaltningen Stöd- och omsorgsförvaltningen är kommunens största förvaltning och de ansvarar för äldrevården, hemtjänsten, hemvården, IFO, Integrationen, LSS och kommunens kök. Förvaltningens medarbetare är första ledet i kommunens arbete gentemot människor som på olika sätt har behov av hjälp eller stöd och de är därför några av kommunens viktigaste ansikten utåt. Krav inom budgetramen Under 2018 måste alla verksamheter i förvaltningen arbeta för att öka frisktalen bland de anställda. Det är en hygienfaktor både för kommunens ekonomi, personalens välbefinnande och att fortsatt vara en attraktiv arbetsplats. Förvaltningen har också ett stort ansvar i att följa med i den tekniska utvecklingen och delta i samarbeten som på sikt kan leda till tryggare och mer effektiv vård för våra brukare. Nu har IFO hittat sina former och målbilden är att det under 2018 inte ska finnas några konsultsocionomer i verksamheten. Ett stort ansvar ligger på IFO att fortsätta arbeta preventivt för att minska mängden placeringar och människor som är i behov av ekonomiskt bistånd. Ett tätt och nära samarbete med arbetsmarknadsenheten är av största vikt för detta. RAM: 137 528,5 tkr Mål Stöd- och omsorgsförvaltningen För alla kommunens verksamheter gäller ledorden Kreativitet, Kompetens, Kommunikation och Kvalitet. Dessa ledord avspeglas i de mål verksamheterna har. 100 % utbildad personal i respektive profession och kompetensområde. Att vid nyanställning ta hänsyn till utbildning. Mål att ha 100 % rätt utbildning inom förvaltningen. Stöd och omsorgsförvaltningens personal ska kommunicera med sina klienter/brukare på ett tydligt, rättssäkert sätt och undvika moraliseringar. Beslut ska fattas utifrån fakta. Antal domar i förvaltningsrätten där Ragunda kommun får rätt eller delvis rätt ska vara 100 %. Matråd ska genomföras minst två gånger per år på alla enheter. Skollunchen är ett viktigt mål för alla elever inom skolan. Maten ska vara vällagad, näringsrik och serverad i rätt tid. Målet är att skollunchen inte ska serveras före klockan 11.00. Måltiderna på SÄBO ska serveras på tider enligt kommunens kostpolicy för att ge en bättre livskvalitet och minimera risk för undernäring. Alla luncher serverats efter 11.00. 28

Utveckla nya arbetssätt för att nyanlända ska introduceras på arbetsmarknaden. 100 % av de nyanlända har praktiserat/arbetat på en arbetsplats under det första året. Informera om de kulturaktiviteter som Ragunda tillhandahåller vid utredning och beslut när sökande anhåller om extra bistånd till rekreation. 100 % av klienterna ska ha fått information. 29

Skog Nettokostnad, tkr Budget 2017 Budget 2018 Förändring Skogsdrift och utveckling -1 500,0-4 000,0 2 500,0 TOTALT -1 500,0-4 000,0 2 500,0 KS beslut KF beslut Differens 0,0 0,0 0,0 Skog Utifrån det ekonomiska läget har vi gjort prioriteringen att vi under en begränsad tidsperiod kommer att öka uttaget ur vårt skogsinnehav för att inte verksamheterna ska behöva göra kortsiktiga och för snabba besparingar med de konsekvenser det innebär för verksamheterna. I samråd med kommunens skogsförvaltare har olika nivåer resonerats kring, men då vårt bestånd är i ett mycket gott skick och bedömningen är att vi har avverkningsklar skog till ett beräknad marknadsvärde i många gånger den budgeterade summan, ser vi att skogen får agera stötdämpare. RAM: - 4 000,0 tkr Mål Skogen För alla kommunens verksamheter gäller ledorden Kreativitet, Kompetens, Kommunikation och Kvalitet. Dessa ledord avspeglas i de mål verksamheterna har. 100 % av alla anbud på skogsavverkning ska ske på ett öppet och korrekt sätt. Genom annonsering och hemsidan. Skogsavverkningen ska ske enligt den skogsbruksplan som är upprättad. Kommunens skog ska kunna användas till att bedriva skogliga projekt som gynnar utveckling i kommunen och utveckling av skognäringen. 30

Skogen ska kunna användas som natur och kulturutbyte. Exempel på detta är skolskogarna, naturstigar på kommunens mark och Döda fallet. Trafik Nettokostnad, tkr Budget 2016 Budget 2017 Förändring Färdtjänst 1 050,0 950,0 100,0 Riksfärdtjänst 50,0 50,0 0,0 TOTALT 1 100,0 1 000,0 100,0 KS beslut KF beslut Differens 0,0 0,0 0,0 Trafik Under 2015 skatteväxlades kollektivtrafiken så alla kostnader för gemensam kollektiv trafik övergår till regionen. Kvar för Ragunda kommun är kostnader för färdtjänst och riksfärdtjänst. Dessa bedöms minska något jämfört med 2017 och har därför ett ramanslag på 1 000,0 tkr. Då vi ej längre är huvudman för verksamheten skall detta verksamhetsområde inte ha egna mål som följs upp av KF. Mål för verksamheten bestäms inom förbundet 31

Gymnasieförbundet och Komvux Nettokostnad, tkr Budget 2017 Budget 2018 Förändring Gymnasiekostnader 25 000,0 29 000,0 4 000,0 Komvux 2 800,0 2 500,0-300,0 TOTALT 27 800,0 31 800,0 4 000,0 KS beslut KF beslut Differens 0,0 0,0 0,0 Gymnasieförbundet Under 2017 färdigställdes gymnasieskolan i Bispgården och verksamheten bedrivs nu i full utsträckning där. Förbundskostnaden för 2017 blev mycket högre än förväntat till följd av de okända faktorerna när det gäller mängden av kommunens nyanlända som beviljades uppehållstillstånd under året och den då uteblivna möjligheten till återsök. Under 2018 förväntar vi oss en liten lättnad, men indexuppräkningen innebär att vi förväntar oss ett resultat strax över årets prognos. Komvux Under 2018 budgeteras 2 500,0 tkr för komvuxverksamheten. Denna minskning är en effekt av det förväntade minskade antalet nyanlända som placeras i kommunen vilket bör leda till färre elever på SFI. En viktig del av vuxenutbildningen är även fortsatt arbetet med att ge människor möjligheten att även senare i livet byta bana och därför kommer vuxenutbildningarna utvecklas i samråd med gymnasieförbundet under året. Mål för verksamheten bestäms inom förbundet 32

Räddningstjänstförbundet Nettokostnad, tkr Budget 2017 Budget 2018 Förändring Räddningstjänst 9 900,0 10 237,0 337,0 TOTALT 9 900,0 10 238,0 337,0 KS beslut KF beslut Differens 0,0 0,0 0,0 Räddningstjänstförbundet Ragunda Kommun är en av 7 ägarkommuner i Jämtlands Räddningstjänstförbund och tillsammans med de övriga ägarna arbetar vi för att ha en trygg och effektiv räddningstjänst i länet. I förbundet pågår nu en diskussion om hur insatserna per ägarkommun skall fördelas och Ragunda kommun anser att vi i nuläget betalar en oproportionellt stor del av förbundets kostnader. Denna fråga kommer att fortsätta diskuteras under slutet av 2017 med en förhoppning att vi under 2018 ska kunna enas om en ny beräkningsmodell. I dagsläget gäller fortsättningsvis den tidigare modellen som för Ragundas del innebär en prognostiserad kostnad på 10 237,0 tkr. Mål för verksamheten bestäms inom förbundet 33

Investeringsbudget I denna budget väljer vi att lämna till samhällsbyggnadsutskottet att inom den fastställda ramen på 12 250 tkr prioritera kommunens investeringar. Detta för att få en mer flexibel investeringsbudget och snabbare kunna korrigera mellan händelser och behov när det kommer till investeringarna. Utskottet ges ett särskilt uppdrag att samråda med övriga utskott när prioriteringarna ska göras. 2018 2019 2020 Summa per verksamhet Förslag Äskande Äskande Belopp Belopp Belopp Belopp (tkr) (tkr) (tkr) (tkr) Kommunledningsförvaltningen 280,0 0,0 0,0 Samhällsbyggnadsförvaltningen 9 660,0 12 250,0 12 250,0 Barn- och Utbildningsförvaltningen 1 120,0 0,0 0,0 Stöd- och omsorgsförvaltningen 1 190,0 0,0 0,0 TOTALT 12 250,0 12 250,0 12 250,0 34

Finansiering Alla planerade investeringar skall finansieras med egna medel. Vid synnerliga omständigheter och långsiktiga investeringar är lån ett alternativ. Diagram Till vilka ändamål används pengarna 2018: 35

Nomineringar till kulturstipendier Lina Sahlin, Stugun arbetar på Ragunda kommuns kulturskola För att hon är en så enormt duktig pedagog som värnar/tänker på allt och alla i sin omgivning. Hon sprider sån oerhörd glädje till alla sina elever och fångar verkligen upp alla. Hon inte bara lär eleverna att spela,utan är också deras bollplank i så många andra viktiga delar av livet Per Clareus arbetar på Hansåkerskolan i Stugun Per har under snart 10 år varit idésprutan bakom Hansåkerskolans årliga musikal. Han har skrivit manus och sångtexter och regisserat. Många dolda talanger bland eleverna har kommit fram i föreställningarna och arbetet med musikalerna har starkt främjat samarbetet på skolan. "Alla" har i olika grupper bidragit till de årliga succéföreställningarna i slutet av maj - men Per har varit ELDSJÄLEN! Johanna Albertsson, Stugun Johannas stora intresse är dans och hon började som femåring på Wendelas dansstudio i Östersund. Vid nio års ålder blev hon som yngsta deltagare någonsin med i dansgruppen Flammorna. Parallellt med Flammorna dansade hon så småningom även med gruppen Show crew vid dance hall i Östersund. Kronan på verket var när de vid en danstävling kom tvåa i Sverige. Johanna var även en duktig skidåkare och började gymnasiet i Sollefteå. Hon kombinerade dans/estetlinjen med skidutbildningen. Andra året på gymnasiet gick flyttlasset till Stockholm och Stockholms estetiska gymnasium och estet linjen. Johanna hade nu gjort sitt livs val och prioriterat dansen före skidåkningen. I Stockholm kom hon även in på en yrkesdansarutbildning med framstående danslärare vid House och shape. Där tillbringade hon sina kvällar, parallellt med sina estetstudier på dagtid. Efter studenten sökte Johanna till KHIO-Konstskolan i Oslo. Under sommaren har hon vid tre tillfällen varit på audition och för varje gång har sökande gallrats bort. Efter tredje provtillfället var det klart och Johanna blev antagen. Detta är en stor bedrift, eftersom endast åtta personer blev antagen bland 300 sökande. Enligt vår mening är Johanna en mycket värdig vinnare av årets kulturstipendium. Emelie Salomonsson Ammer Emelie har ett starkt intresse för djur och natur, hon har ritat hästar sedan hon var 6år, och idag är hon 15. Hon har utvecklats hela tiden, är självlärd och ritat nästan dagligen, så idag tecknar hon otroligt naturtrogna vackra hästar. Håller på nu med teckningar om hur de jobbade förr i tiden med jord och skogsbruk, nordsvenskar och ardennerhästar. Det tycker hon är viktigt att skildra idag, när det knappt finns någon kvar som jobbar på det sättet. Emelie vill lära sej mycket mera, kanske gå kurs, jobba med nya material, ja helt enkelt få utveckla sin talang och intresse

Fastighetsutredning Bakgrund Kommunstyrelsen har i ett beslut 2012-03-20 Ks 57, gett kommunchefen i Ragunda kommun i uppdrag att verka för att införa en fastighetsorganisation utformad enligt Öhrlings Nässjömodell. Till grund för beslutet ligger en utredning genomförd av Anders Jönsson redovisande för och nackdelar vid bildande av ett fastighets- energibolag kontra alternativa lösningar. Införande av Nässjömodellen innebär att en teknisk fastighetsavdelning skapas vilken ska agera som ett internt fastighetsbolag genom att ta ett tydligt ägaransvar för kommunenes fastigheter. Den tekniska fastighetsavdelningen ska renodlas till att omfatta hyresfastigheter, verksamhetslokaler, mark, industri och hantverkshus. Utredningen visar på att det politiska ägardirektivet vid införande av Nässjömodellen ska vara lika tydligt som vid en bolagisering av verksamheten och föreslår bildande av teknisk fastighetsnämnd. Vidare ska inte den tekniska fastighetsavdelningen ansvara för VA/renhållning utan dessa frågor ska hanteras i en egen enhet med möjlighet till tjänsteköp. Den tekniska fastighetsavdelningen ska enligt förslaget finansieras genom internhyror som täcker kostnader för drift, underhåll och kapitaltjänst eller som alternativ anslagsfinansiering med en tydlig lokalresursplanering och med ramar som sträcker över perioder på fem år. Fastighetsavdelningen ska bygga på intern och serviceinriktad kommunikation med kommunens primära verksamhet med kommunens primära verksamhet. Med hjälp av nyckeltal ska driftkostnader, underhållskostnader och kapitalkostnader utgöra underlag för internhyresförhandlingar. Gränsdragningar mellan verksamheter och fastigheter skapas och ska ligga till grund för hantering av tjänsteköp. Årliga kundenkäter som visar hur nöjda kunderna är ska genomföras. Kommunen ska ha en strategisk lokalplanering. Ragunda kommun Centralgatan 15 Box 150 l 840 70 Hammarstrand TEL 0696-68 20 00 FAX 0696-68 20 05 www.ragunda.se

Återrapportering 2016-12-13 Ragunda kommun genomförde under första delen av 2015 en organisationsförändring där fyra förvaltningar bildades bl.a. samhällsbyggnadsförvaltningen. Förvaltningen består av bygg- och miljökontoret, näringslivsavdelningen, biblioteken och f.d. tekniska avdelningen. Tekniska avdelningen styckades vid organisationsförändringen upp i tre enheter, städ, VA/renhållning och en fastighetsenhet. Fastighetsenheten omfattar hyresfastigheter, verksamhetslokaler, industri och hantverkshus. Det innebär att huvuddelen av den verksamhet som beskrivs under Nässjö modellens tekniska fastighetsavdelning idag ryms inom fastighetsenheten. I samband med förändringarna i tjänstemannaorganisationen genomfördes förändringar i den politiska delen då kommunstyrelsen bildade utskott för både utbildningsfrågor och samhällsbyggnadsfrågor. Samhällsbyggnadsutskottet är den först politiska instans som hanterar frågor som berör samhällsbyggnadsförvaltningen, att jämföra med den tekniska fastighetsnämnd som beskrivs i Öhrlings Nässjömodell. Ragunda kommun tillämpar idag inte internhyresmodellen utan fastighetsenheten är till stora delar beroende av anslag, om man undantar intäkterna från hyresbeståndet. De medel som idag är anslagna framförallt till underhållsåtgärder bedöms som otillräckliga. De är även svårt att åstadkomma en långsiktig ekonomisk planering (femårsplaner) både vad gäller underhåll men även investeringsåtgärder, detta mot bakgrund av svårigheten att ta med sig pengar över till nästa bokslutsår. Fastighetsenheten har idag stora problem med att åskådliggöra hur stort underhållsbehovet egentligen är på grund av att det i dagsläget inte finns riktiga underhållsplaner. Sådana planer har funnits längre tillbaka men då krympande anslag inneburit att endast akutunderhåll kunnat genomföras så har planerna inte kunnat följas och därmed så småningom blivit inaktuella. Nya underhållplaner kommer att tas fram efter att fastigheternas nuvarande status utretts, arbetet har påbörjats. När det gäller gränsdragningar mellan verksamheterna så finns en sådan lista gränsdragningslista framtagen, förankringarbetet är dock inte påbörjat. Nöjd kundenkät görs med jämna mellanrum för Ragunda kommun hyresgäster (Ragunda hyreshus). Enligt planerna så ska en sådan enkät även genomföras internt för våra verksamheter, kan även ses som en del i fastighetsenhetens kvalitetsarbete. Ragunda kommun Centralgatan 15 Box 150 l 840 70 Hammarstrand TEL 0696-68 20 00 FAX 0696-68 20 05 www.ragunda.se