Kallelse. Kommunfullmäktige

Transkript

1 Kallelse Kommunfullmäktige Torsdagen den 9 november 2017

2 RAGUNDA KOMMUN Datum Kallelse/Kungörelse Kommunfullmäktige i Ragunda kommun sammanträder torsdagen den 9 november 2017, kl , Anders Olofskolan, Hammarstrand. Sammanträdets öppnande, upprop samt fråga om sammanträdets behörighet. Val av justerare samt fastställande av dag och tid för justering. Förslag på dag och tid för justering; torsdag 16 november kl TEMA: Kvalitetsredovisning skola, förskola, Maria Renvall, tf förvaltningschef Barnoch utbildningsförvaltningen. Ärenden: Dialog med revisorerna. Föredragande Vidar Lind, ordförande Kommunalrådet informerar (15 min) Kommunfullmäktiges frågor till kommunalrådet (15 min) Kommunfullmäktiges frågor till oppositionsrådet (15 min) Allmänhetens frågestund (30) Remiss av inkomna motioner och medborgarförslag mm. Meddelanden. Kf 27 Mål för verksamhetsåret 2018 Kf 28 Driftbudget 2018 Kf 29 Investeringsbudget 2018 Kf 30 Delårsbokslut och prognos, Överförmyndarnämnden Kf 31 Ekonomi- och målprognos, Bygg- och miljönämnden Kf 32 Hemställan om extra medel för bostadsanpassning, Bygg- och miljönämnden Kf 33 Delårsbokslut och prognos, Kommunstyrelsen Kf 34 Ändring i Renhållningsordningen Kf 35 Ägardirektiv 2018 Jämtlands gymnasium Kf 36 Ägardirektiv 2018 Jämtlands räddningstjänstförbund KALLELSEN SKICKAS TILL ERSÄTTARNA FÖR KÄNNEDOM

3 RAGUNDA KOMMUN Datum Kallelse/Kungörelse Kf 37 Delårsrapport och prognos Jämtlands räddningstjänstförbund Kf 38 Framtidens politiska styre Antalet ledamöter i fullmäktige Kf 39 Fastställande av skattesats för 2018 Kf 40 Sammanträdesplan 2018 Kf 41 Deltagande i gemensam nämnd Kf 42 Svar på medborgarförslag Byn 1:19, Bispgården Kf 43 Valärende Jim Salmonsson Ordförande KALLELSEN SKICKAS TILL ERSÄTTARNA FÖR KÄNNEDOM

4 RAGUNDA KOMMUN Datum Kallelse/Kungörelse MEDDELANDEN Varje parti ansvarar själv för att kalla in ersättare. Lokaler tillgängliga för gruppmöten från kl Valberedningen sammanträder kl KALLELSEN SKICKAS TILL ERSÄTTARNA FÖR KÄNNEDOM

5 RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige Meddelanden. Revisionsrapport delårsbokslut Rapport obesvarade motioner/medborgarförslag per Medborgarförslag - Byn 1:19, Dnr 2017/281 Motion Utveckla allmänhetens frågestund, Dnr 2017/434

6 RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige Remiss av inkomna motioner och medborgarförslag Medborgarförslag dagvatten Laila Norman, Bispgården, Dnr 2017/717

7 RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige Kf 27 Dnr 2016/ Mål för verksamhetsåret 2018 Föredragande Jonas Andersson (S) ordförande Kommunstyrelsen De politiska partierna har att inkomma med mål för verksamhetsåret Underlag för beslut Mål Barn- och utbildningsförvaltningen, bilaga 1. Socialdemokraternas mål Mötet ajourneras Mötet återupptas Yrkanden Jenny Palmquist (S) yrkar på att kommunstyrelsen beslutar anta målen för Barn- och utbildningsförvaltningen. KOMMUNSTYRELSENS BESLUT Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige anta målen för Barn- och utbildningsförvaltningen. Kommunstyrelsen beslutar anta de mål som finns i budgetdokumentet och överlämna målen till fullmäktige för fastställelse.

8 RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige Kf 28 Dnr 2017/ Driftbudget 2018 Föredragande Jonas Andersson (S) ordförande Kommunstyrelsen Budgetprocessen inför 2018 års verksamhetsår har innefattat att verksamheterna och politiken gemensamt vid flera tillfällen har samlats och haft en dialog kring mål och verksamhet. Arbetet har dock varit svårt då de första utkasten före sommaren visade marginellt ökade intäkter men avsevärt ökande kostnadsmassa. Ett flertal träffar med därtill hörande dialoger med verksamheterna har därefter avhållits och vid den sista träffen bestämdes att till KS i oktober presentera bilagt budgetunderlag. Att notera är att detta är ett rent tjänstemannaunderlag. Underlaget uppfyller inte krav på ekonomisk hushållning/överskott (enligt plan 2 %). Senast dag före KS är det sedan upp till respektive parti att presentera och distribuera sitt förslag till budget. Beräkningsgrunden för antalet invånare under år 2018 i bilagt förslag är 5320 och utifrån den siffran har prognoserna för skatteintäkter och statsbidrag räknats ut. Underlag till beslut Driftbudget 2018, tjänstemannaförslag Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås (med bilagt förslag som grund samt de inlämnade förslagen från politiken) fastställa driftbudgeten 2018 samt föreslå kommunfullmäktige fastslå denna Beredande tjänsteman Jenny Kriström, ekonomichef Beslutsgång Socialdemokraterna har inkommit med förslag på driftbudget för 2018, bilaga 2. Yrkanden Jonas Andersson (S) yrkar på att majoritetens förslag till driftbudget antas och överlämnas till fullmäktige.

9 RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige Beslutsgång Ordföranden ställer frågan om kommunstyrelsen beslutar enligt majoritetens förslag. Ordföranden ställer frågan om kommunstyrelsen beslutar enligt tjänstemannaförslaget. Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar anta majoritetens förslag till driftbudget för KOMMUNSTYRELSEN BESLUTAR Kommunstyrelsen beslutar anta majoritetens förslag till driftbudget för 2018 och överlämna den till fullmäktige. Kommunstyrelsen beslutar uppdra till kommunchef att inleda MBLförhandlingar med de fackliga organisationerna innan budgeten fastställs i fullmäktige. Reservationer Eva Sundin, (AfR) och Elisabeth Björklund (AfR) reserverar sig mot beslutet.

10 RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige Kf 29 Dnr 2017/ Investeringsbudget 2018 Föredragande Jonas Andersson (S), ordförande Kommunstyrelsen Ragunda kommun tar årligen beslut om en investeringsbudget, budgeten brukar vara planerad i detalj och är svår att påverka när den väl är antagen. De investeringar som brukar tas upp i budgeten är ofta av mindre och mer akut karaktär, mer långsiktiga investeringar brukar ofta vara av större format och kräva att särskilda äskanden görs. Att med ett års framförhållning pricka rätt när det gäller mer akuta investeringar är mycket svårt vilket under senare år lett till att man ofta fått omprioritera investeringsbudgeten. Det uppstår allt som oftast även problem med investeringsprojekt som löper över årsskiftet då kommunal lagstiftning gör det svårt att föra med sig pengar från det ena budgetåret till det andra. För att komma tillrätta med dessa problem och underlätta hanteringen av investeringsmedlen för mer akuta investeringar föreslås att investeringsmedlen för kommande år läggs som en klumpsumma utan detaljplanering. För att ha kontroll på fördelningen av investeringsmedlen föreslås att samhällsbyggnadsutskottet fördelar pengarna löpande till aktuella projekt. I och med det här undviker man de omprioriteringar som tidigare behövt göras samtidigt som möjlighet skapas att styra projekt som löper över årsskiftet. Bilaga Investeringsbudget 2018, bilaga 3. Förslag till investeringsbudget 2018 Förslag till investeringsbudget 2018, förslag till extra investeringar på grund av byggnationen av genomfart Hammarstrand samt förslag till investeringsbudget för kommunens vatten och avloppsenhet 2018 Beredande Tjänsteman Rolf Ivansen FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsen föreslås besluta anta investeringsbudget 2018, förslag till extra investering samt förslag till investeringsbudget för kommunens vatten och avloppsenhet Yrkanden Jan-Ove Johansson, (S) yrkar på bifall till förslaget.

11 RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige KOMMUNSTYRELSENS BESLUT Kommunstyrelsen beslutar anta investeringsbudget för 2018, förslaget till extra investering på grund av ombyggnationen av genomfarten i Hammarstrand, samt förslaget till investeringsbudget för kommunens vatten- och avloppsenhet Kommunstyrelsen beslutar att investeringsmedlen för kommande år ej detaljplaneras. Kommunstyrelsen beslutar uppdra till samhällsbyggnadsutskottet att göra prioriteringar och fördela medlen löpande till aktuella projekt. Prioriteringarna ska ske i det gemensamma utskottet.

12 RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige Kf 30 Delårsbokslut och prognos per , Överförmyndarnämnden Föredragande Annica Eklund (S), ordförande Överförmyndarnämnden Delårsbokslut per samt prognos för 2017 för överförmyndarnämnden. Prognosen visar på ett minusresultat med 829,3 tkr. Bilaga Delårsrapport med prognos, bilaga 4. Förslag till beslut Överförmyndarnämnden föreslås besluta att godkänna delårsbokslut samt prognos och överlämna till kommunfullmäktige för fastställelse ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDENS BESLUT Överförmyndarnämnden beslutar att godkänna delårsbokslutet samt prognos och överlämna till kommunfullmäktige för fastställelse.

13 RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige Kf 31 Dnr BMN Ekonomi- och målprognos januari-augusti 2017, Bygg- och miljönämnden Föredragande Annica Eklund (S) ordförande Överförmyndarnämnden Ärendebeskrivning Ekonomi- och målprognos för bygg- och miljönämndens verksamhetsområde perioden januari-augusti FÖRSLAG TILL BESLUT Bygg- och miljönämnden konstaterar de medel som budgeterats för bostadsanpassningsbidrag (BaB) i princip har förbrukats fram till den sista augusti. Nämnden kommer i ett eget ärende att begära extra anslag för att klara bostadsanpassningsbudgeten. Fram till den sista augusti i år så har 56 st bostadsanpassningsärenden registrerats jämfört med 53 stycken under motsvarande tid Nämnden gör bedömningen att bostadsanpassningsverksamheten för 2017 kommer att gå med ett underskott på 661 kkr. Överskottet i kontot för nämnden beror till stor del på att nämnden inte varit fullbemannad utan saknat en ledamot vid nämndsmöten. I övrigt bedöms att intäkterna inte når upp till bedömd nivå. Totalt sett bedöms de övriga verksamheterna ge ett litet plus och prognosen för hela nämndens verksamhet till ett underskott på 515 tkr. Bygg- och miljönämnden beslutar godkänna upprättat förslag till prognos för bygg- och miljönämndens verksamhetsområde perioden januariaugusti Bygg- och miljönämnden beslutar vidare att överlämna förslaget till kommunfullmäktige för fastställelse. Bilaga Ekonomi- och målprognos, bilaga 5. BESLUT Bygg- och miljönämnden beslutar enligt beredningens förslag till beslut.

14 RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige Kf 32 Dnr BMN Hemställan om extra medel för bostadsanpassningsverksamheten Föredragande Annica Eklund (S), ordförande Överförmyndarnämnden Ärendebeskrivning Enligt Ekonomi- och målprognos för bygg- och miljönämndens verksamhetsområde perioden januari-augusti 2017 går det att utläsa att verksamheten kommer gå med ett underskott på ca kronor. Största bidraget till underskottet består i bostadsanpassningsåtgärder. Kostnaden för bostadsanpassning är svår att förutse, då antalet omfattande och kostnadskrävande åtgärder varierar kraftigt. En tendens senare år har dock varit en ökad mängd kostnadskrävande åtgärder. Dessa kan vara hissinstallationer, anpassning av kök samt anpassning av badrum. Senaste åren har budgeten anpassats i viss mån med syftet att etappvis komma i nivå med budget/faktiska kostnader inleddes med kostnader avseende 2016 med ca kronor, samt ett högre antal kostnadskrävande åtgärder än tidigare budgeterat, är planerade. Förslag till beslut: - att Bygg- och miljönämnden, med prognosen som bakgrund, beslutar att äska extra medel hos kommunfullmäktige för att balansera budgeten. BESLUT Bygg- och miljönämnden beslutar enligt beredningens förslag till beslut

15 RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige Kf 33 Dnr 2017/ Delårsbokslut och prognos per , Ragunda kommun Föredragande Jonas Andersson (S), ordförande Kommunstyrelsen Föreligger delårsbokslut per augusti 2017 och prognos per Underlag till beslut Delårsrapport augusti 2017 och prognos per , bilaga 6. Förslag till beslut Godkänna delårsbokslut och prognos. Föreslå Kommunfullmäktige att fastställa delårsbokslut och prognos. Beredande tjänsteman Jenny Kriström, ekonomichef KOMMUNSTYRELSENS BESLUT Kommunstyrelsen beslutar att godkänna delårsbokslut och prognos. Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige att fastställa delårsbokslut per och prognos per

16 RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige Kf 34 Dnr 2017/ Ändring i 28 Renhållningsordningen Föredragande Jan-Ove Johansson (S), ordförande Samhällsbyggnadsutskottet Bakgrund När nuvarande entreprenad för slamtömning löper ut kommer all administration som för närvarande ligger på entreprenören att återtas och ske i egen regi. Det gäller kundregister, utskick av tömningsorder och debitering av slamavgifter till hushåll. Upphandling av ny entreprenad som ska börja görs tillsammans med Bräcke kommun. I och med övertagandet kommer nya tömningsintervaller enligt 2 8 i kommunens Renhållningsorder för enskilda avloppsanläggningar att förändras. Underlag för beslut Renhållningsordningen, bilaga 7. Förslag till ny lydelse av 28 Tömning av enskilda avloppsanläggningar såsom slamavskiljare, slutna tankar och minireningsverk sker enligt i förväg uppgjord turlista och debiteras enligt kommunens renhållningstaxa. Tömning av slamavskiljare, slutna tankar och minireningsverk sker enligt följande intervall. Permanentboende; tömning minst en gång per år Fritidsboende; tömning minst en gång vart tredje år Extra och akut tömning utförs på begäran och mot särskild avgift enligt kommunens renhållningstaxa. Beredande tjänsteman Olav Elstad, renhållningsingenjör SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTETS BESLUT Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta enligt förslag KOMMUNSTYRELSENS BESLUT Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige fastställa ändringen av 28 i Renhållningsordningen med föreslagna ändringar.

17 RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige Kf 35 Dnr 2017/ Ägardirektiv 2018 Jämtlands gymnasieförbund Föredragande Jenny Palmquist (S) ordförande Barn- och utbildningsutskottet ÄrendetÄgardirektiven för förbundet fastställs årligen av respektive medlemskommuns fullmäktige. Upprättat förslag avseende ägardirektiv för 2018 bifogas. Av detta framgår att: - Budgetberäkningarna görs i förbundet utifrån demografiska förändringar och utifrån en indexjustering av platspriserna. Elevplatspriserna från 2017 till 2018 får räknas upp med i genomsnitt högst 2,4 %. (Indexberäkningen utgår ifrån en uppräkning med 2,5 % för personalkostnaderna och 1,9 % för övriga kostnader och intäkter). Denna reglering omfattar inte verksamheten i Åre kommun under ett övergångsår För gymnasieprogrammen i Åre kommun gäller att elevplatspriserna för 2018 ska anpassas till en beräknad självkostnad. - En årlig effektivisering på 1 % åläggs förbundet vilket för 2018 innebär att elevplatspriserna i genomsnitt får räknas upp med högst 1,4 %. Bilaga Utkast till ägardirektiv 2018 Jämtlands gymnasieförbund, bilaga 8. Förslag till beslut Att föreslå kommunfullmäktige att anta förslaget till ägardirektiv. Beredande tjänsteman Håkan Littzell, kommunchef KOMMUNSTYRELSENS BESLUT Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige anta förslaget till ägardirektiv 2018 för Jämtlands gymnasieförbund.

18 RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige Kf 36 Dnr 2017/769 Ägardirektiv 2018 Jämtlands räddningstjänstförbund Föredragande Jonas Andersson (S), ordförande Kommunstyrelsen ÄrendetÄgardirektiven för förbundet fastställs årligen av respektive medlemskommuns fullmäktige. En ny version av ägardirektivet har inkommit utifrån förändrad text rörande miljöåtagande. BilagaUtkast till ägardirektiv 2018 Jämtlands räddningstjänstförbund, bilaga 9.Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta: Att föreslå kommunfullmäktige att anta förslaget till ägardirektiv. Beredande tjänsteman Håkan Littzell, kommunchef KOMMUNSTYRELSENS BESLUT Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige att inte anta det nya förslaget till ägardirektiv för 2018 gällande Jämtlands räddningstjänstförbund.

19 RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige Kf 37 Dnr 2017/ Delårsrapport och prognos Jämtlands räddningstjänstförbund Föredragande Jonas Andersson (S), ordförande Kommunstyrelsen Föreligger delårsrapport augusti inkl. prognos per för Jämtlands Räddningstjänstförbund. Underlag för beslut Direktionsbeslut Delårsrapport augusti 2017, bilaga 10. Delårsrapport augusti 2017 inkl. prognos , bilaga 11. Förslag till beslut Godkänna delårsbokslut. Föreslå kommunfullmäktige fastställa delårsbokslut. KOMMUNSTYRELSENS BESLUT Kommunstyrelsen beslutar godkänna delårsbokslutet och överlämnar delårsbokslutet till kommunfullmäktige för fastställelse.

20 RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige Kf 38 Dnr 2017/ Framtidens politiska styre antalet ledamöter i fullmäktige Föredragande Jonas Andersson (S), ordförande Kommunstyrelsen Bakgrund Den politiska styrningsgrupp som tillsatts har haft i uppdrag att, bland många andra frågor, lägga ett förslag kring storleken på kommunens fullmäktige för nästa mandatperiod. Med hänsyn till kommunens höga antal ledamöter i proportion till antalet medborgare föreslår gruppen en liten minskning. Då detta beslut måste fattas innan utgången av detta år lägger vi följande förslag. Förslag till beslut Gruppen föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att besluta att antalet ledamöter i fullmäktige under kommande mandatperiod ska vara 25. Jonas Andersson (S) Kommunstyrelsens ordförande KOMMUNSTYRELSENS BESLUT Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta om att antalet ledamöter i fullmäktige under kommande mandatperiod skall vara 25 stycken.

21 RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige Kf 39 Dnr 2017/ Fastställande av skattesats för 2018 Föredragande Jonas Andersson (S), ordförande Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen ska föreslå Kommunfullmäktige fastställa skattesats för Skattesatsen för Ragunda kommun är idag 23,22 kr. Oförändrad skattesats föreslås. Förslag till beslut Föreslå Kommunfullmäktige att fastställa skattesatsen för 2018 till 23,22 kronor. KOMMUNSTYRELSENS BESLUT Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige att fastställa skattesatsen för 2018 till 23,22 kronor.

22 RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige Kf 40 Dnr 2017/ Sammanträdesplan 2018 Föredragande Jonas Andersson (S), ordförande Kommunstyrelsen Föreligger förslag till sammanträdesplan för Kommunfullmäktige och Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige 2018 Kommunstyrelsen 2018 Tors 22 februari Tis 30 januari Tors 19 april Tis 20 mars Tors 14 juni Tis 22 maj Tors 20 september Tis 28 augusti Tors 8 november Tis 9 oktober Tis 4 december Förslag till beslut Föreslå Kommunfullmäktige att fastställa sammanträdesdagar enligt förslag Fastställa sammanträdesdagar för Kommunstyrelsen Bilaga Sammanträdeskalender 2018, bilaga 12. Beredande tjänsteman Ingrid Larsson, kommunsekreterare KOMMUNSTYRELSENS BESLUT Kommunstyrelsen beslutar fastställa kommunstyrelsens sammanträdesdagar för Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige att fastställa sammanträdesdagar för 2018 enligt förslag.

23 RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige Kf 41 Dnr 2017/861 Deltagande i gemensam nämnd Föredragande Jonas Andersson (S), ordförande Kommunstyrelsen Ärendet Bergs kommun, Bräcke kommun, Härjedalens kommun, Krokoms kommun, Ragunda kommun, Strömsunds kommun, Åre kommun och Östersunds kommun har inom ramen för dåvarande Regionförbundets verksamhet diskuterat samverkan mellan kommunerna för att möta framtidens utmaningar i verksamheterna genom att effektivisera verksamheterna med hjälp av moderna verksamhets- och administrativa system, öka tillgången på kompetens samt minska kostnaderna. Jämtlands Gymnasieförbund och Jämtlands Räddningsförbund har också deltagit i diskussionerna. Kommunerna och Region Jämtland Härjedalen har också under en tid diskuterat samverkan utifrån samma syfte. Diskussionerna har lett till att en förstudie tagits fram och med den som underlag har kommunerna och regionen ingått en avsiktsförklaring för att delta i ett projekt för att ta fram underlag för olika samarbetsområden. Projektet och tidigare utredningar har identifierat olika samarbetsområden och former för samarbetet.diskussionerna har lett till att en gemensam nämnd har inrättats mellan Region Jämtland Härjedalen och Åre kommun för IT-drift och stöd den 1 december Nämndens uppgift är att leverera definierad ändamålsenlig IT-infrastruktur för att samutnyttja och samfinansiera nödvändiga investeringar i IT-verksamheten och att leverera nödvändiga driftstjänster. Projektet och diskussionerna har nu lett till att kommunerna, Jämtlands Gymnasieförbund, Jämtlands Räddningsförbund och Region Jämtland Härjedalen vill utöka samverkan i gemensam nämnd. Ett förslag till avtal och reglemente för en gemensam nämnd för samverkan inom drift och service, utveckling samt specialistfunktioner har tagits fram.den befintliga nämnden för IT-drift och stöd bör kunna användas för samverkan. Avtalet och reglementet för nämnden bör därför ändras i enlighet med det nu framtagna förslaget till samarbetsavtal och reglemente.regionens samverkansråd behandlade förslag till samarbetsavtal, reglemente och budget vid sitt sammanträde den 21 augusti. Rådet önskade då ett förtydligande kring vad basfinansieringen innehåller samt efterlyste exempel på fördelningsnycklar för övriga kostnader. Frågan har även lyfts vid kommunchefsmötet den 31 augusti.

24 RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige Regionens samverkansråd fattade beslut om att rekommendera kommunerna att fatta beslut i enlighet med nedanstående förslag. Underlag för beslut Förslag till beslut, bilaga 13. Reglemente för gemensam nämnd, bilaga 14. Avtal om gemensam nämnd, bilaga 15. Budget 2018, bilaga 16. Förslag till prioritering av samverkansobjekt, bilaga 17. Protokollsutdrag Regionens samverkansråd, bilaga 18. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta om att föreslå Kommunfullmäktige besluta; - Att Ragunda Kommun ansluter sig från och med den 1 januari 2018 till den gemensamma nämnden för samverkan inom drift och service, utveckling samt specialistfunktioner som finns mellan Region Jämtland Härjedalen och Åre kommun. - Att upprättat förslag till samarbetsavtal för och reglemente den gemensamma nämnden antas. - Att Ragunda Kommuns bidrag till den gemensamma nämndens kostnader fastställs i budgeten för Att en ledamot och en ersättare väljs till den gemensamma nämnden samverkan inom drift och service, utveckling samt specialistfunktioner för perioden den 1 januari 2018 till och med den 31 december " Beredande tjänsteman Håkan Littzell, kommunchef KOMMUNSTYRELSENS BESLUT Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige att besluta - att Ragunda kommun från och med den 1 januari 2018 ansluter sig till den gemensamma nämnden för samverkan inom drift och service, utveckling samt specialistfunktioner som finns mellan Region Jämtland Härjedalen och Åre kommun. - att anta förslaget till samarbetsavtal och reglemente för den gemensamma nämnden. - att Ragunda kommuns bidrag till den gemensamma nämndens kostnader fastställs i budgeten för 2018/ att utse en ledamot och en ersättare till den gemensamma nämnden för perioden 1 januari 31 december 2018.

25 RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige Kf 42 Dnr 2017/281 Svar på medborgarförslag angående Byn 1 :19, Bispgården Föredragande Jan-Ove Johansson (S), ordförande Samhällsbyggnadsutskottet Bakgrund Ett medborgarförslag har via kommunstyrelsen lagts till samhällsbyggnadsutskottet för beredning. Förslagsställaren äger en av de av de fastigheter, Byn 1:121 som gränsar mot Byn 1:19. Området med en tillhörande lada har under ett antal år nyttjats av förslagsställarens granne, ägaren till Byn 1:122. Inför ett ställningstagande till beslut har utskottet besökt fastigheten Utskottet har även träffat förslagställaren liksom förslagsställarens granne, ägaren till Byn 1:122. Förslag till beslut 1. Muntlig överenskommelse mellan kommunen och ägaren till fastigheten Byn 1:122 Bengt Holmberg gällande nyttjanderätt till den lada som stå på fastigheten Byn 1:19 upprättas skriftligt. Chefen för samhällsbyggnadsförvaltningen gör överenskommelsen för kommunens räkning, utskottet informeras. 2. Marken på fastigheten Byn 1:19 städas upp genom Bengt Holmbergs försorg och får endast nyttjas efter överenskommelse med chefen för samhällbyggnadsförvaltningen. En sådan överenskommelse ska vara skriftlig och utskottet ska informeras. 3. Vägen till berörda fastigheter föreslås införlivas i vägföreningen. Utskottet uppdrar till chefen för samhällsbyggnadsförvaltningen att se till att utreda och verkställa frågan. Beredande Tjänsteman Rolf Ivansen, förvaltningschef SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTETS BESLUT Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta enligt förslag till beslut. Jäv Eva Sundin (AfR) och Elisabeth Björklund (AfR) anmäler jäv och lämnar lokalen.

26 RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige KOMMUNSTYRELSENS BESLUT Kommunstyrelsen beslutar överlämna ärendet till fullmäktige för beslut.

27 RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige Kf 43 Valärende Kommunfullmäktige har att välja en ledamot till gemensamma nämnden för drift- och service, utveckling och specialistfunktioner för perioden 1 jan 31 december Kommunfullmäktige har att välja en ersättare till gemensamma nämnden för drift- och service, utveckling och specialistfunktioner för perioden 1 jan 31 december 2018.

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42 Mål för Barn- och utbildningsförvaltningen Ragunda kommun 2018 Dokumentet reviderat Mål nummer Mål Indikatorer, ange också när målet är nått Tidpunkt återrapport till utskott Kommentar 1 I Ragunda kommun ska minst 2 av 3 personal inom förskolan vara förskollärare. Andelen förskollärare ska öka årligen tills målet är uppfyllt Andelen förskollärare i kommunen i genomsnitt ska ha ökat September 2 Eleverna i Ragunda kommun ska ha inhämtat sådana kunskaper som är nödvändiga för varje enskild individ samt kunskaper för fortsatta studier I Ragunda Kommun ska samtliga elever kunna läsa i årskurs 2 och 100% av alla elever i åk 3 når målen i alla ämnen. Eleverna i åk 6-9 når minst kunskapskravet E i samtliga ämnen. Juni? 3 Öka frisktalet med minst 0,5 % årligen (utgångsläge frisktal december 2017) Frisktal 2018 ska vara minst 0,5 % högre än året före Februari 4 Barn och elever i Ragundas förskola/fritidshem/skola ska få en bra utbildning och goda förutsättningar för fortsatta studier och ett livslångt lärande Meritvärdet för åk 9 är lika eller högre än jämförbara kommuner och riket. Andel elever med behörighet till nationella program på gymnasiet är lika eller högre än jämförbara kommuner och riket. November Officiell statistik 5 Skolan i Ragunda ska ligga över det av Skolverket beräknade betygsvärdet för Ragunda Resultatet ska vara i nivå med eller överstiga det av Skolverket modellberäknade värdet*(- 2% 15/16) November Officiell statistik

43 *Syftet med modellen för det modellberäknade värdet (förväntat värde) är att ta hänsyn till kommuners skilda socioekonomiska förutsättningar sett till bakgrundsfaktorer hos eleverna i kommunen. De förklarande variabler som ingår i modellen är kön, föräldrarnas utbildningsnivå, andel nyinvandrade elever och behov av ekonomiskt bistånd.

44 Budget 2018 Politisk och ekonomisk budgetskrivelse 1

45 POLITISK OCH EKONOMISK BUDGETSKRIVELSE Förslag till budget 2018 Denna budget är en offensiv sådan för Ragunda kommun som trots att vi ser mörka moln på den ekonomiska himlen ändå vågar satsa på framtiden. Kommunen har en utmaning framför sig att efter de två mycket expansiva åren försöka återgå till ett normalläge nu när migrationsflödena förändrats. Detta innebär att alla verksamheter under året måste normalisera såväl ambitionsgraden som kostnadsmassan. För att inte denna förändring ska leda till allt för stora omställningseffekter, väljer vi Socialdemokrater att budgetera för ett större uttag ur kommens skogsinnehav. Vi vill se skogen som en möjlighet att balansera mellan åren, vilket vi nu gör. Kommunen måste framöver fortsätta sitt arbete med att minska kostymen och vi kommer därför att under 2018 gå vidare med försäljningar av ett antal fastigheter som vi inte bedömer vara av principiell vikt för kommunens verksamhet. Detta kommer att innebära kostnadsminskningar både vad gäller underhåll- och driftskostnader samt möjliggöra för den privata sektorn att växa och utvecklas i kommunen. Dock kan det i vissa fall innebära att fastigheterna måste säljas under bokfört värde, vilket kommer att påverka vår balans, men det är en kortsiktig förlust som snabbt kommer att ätas upp av att vi både får lägre driftskostnader på de sålda fastigheterna och kan prioritera skötseln av dem vi väljer att behålla. Ragunda kommun kommer under 2018 att färdigställa en ny förskola i Stugun och arbetet med förändring på Bergegården kommer att sättas igång med målbilden att Stugun när projektet är klart ska ha såväl ett modernt SÄBO som ett trygghetsboende. Vi socialdemokrater vet att det är tuffa år som väntar oss, men vi är redo att ta ansvar och kommer alltid att prioritera välfärden och dess utveckling. Vi har stora utmaningar, men vi är övertygad om att kommunen kommer fortsätta leverera god välfärd och utvecklas ännu mer framöver. Jonas Andersson (S) Kommunstyrelsens ordförande 2

46 Generella riktlinjer Vi vill att alla verksamheter ska fortsätta det arbete med sjuktal för att skapa bättre arbetsmiljömässiga och ekonomiska förutsättningar. Målet är att minska sjuktalen. Vi vill att verksamheterna hitta nya kreativa lösningar på hur man kan organisera verksamheten eller ta tillvara idéer som kan generera tidsmässiga eller ekonomiska besparingar. Detta gäller stort som smått och kan med fördel göras genom samverkan och samarbete med andra organisationer, företag, myndigheter osv. För att kunna vara en effektiv organisation är det viktigt att det finns rätt kompetens. Det är upp till verksamheten att se till att vi ha rätt personer på rätt plast och att dessa har kompetens att genomföra uppdraget. Vi vill att alla verksamheter jobbar med kommunikation så att alla vet vad som händer, vad som förväntas av dem och att man upplever att det är bra kommunikation både inom verksamheter och i organisationen i stort. Det är också viktigt att vi är tydliga gentemot de som vi finns till för och att vi kommunicerar med dem så att de vet vad som kan förväntas att få men också de skyldigheter de kan ha gentemot kommunen. Vi ska alltid ha medborgaren, eleven, brukaren, gästen i fokus. Vi är till för medborgarna och ska i vårt arbete ha ett gott värdskap och leverera bra kvalitet på det vi gör. Vi vill fortsätta vår satsning på kultur och detta genom att ha en fortsatt bra kulturskola, genom den utveckling vi ser i Döda fallet samt Thailändska paviljongen. Vi vill också att verksamheten i den mån det är möjligt uppmuntrar till kulturella aktiviteter och har detta som ett naturligt inslag för medborgare, elever och brukare men också för personalen. Vi ser gärna att man ansöker om projekt och annat som har denna inriktning för att utveckla kommunens kulturinriktning. För att kunna vara framgångsrik långsiktigt är det viktigt att förvaltningscheferna ser över de kommande kompetensbehov och arbetskraftsbehovet och gör en långsiktig strategi för hur detta ska tillgodeses. Vi vill inte att våra kärnverksamheter som skola, vård och omsorg (HVB mm) ska privatiseras. Vi kommer inte införa LOV. Men vi ser att det finns möjligheter att lägga ut mer av vår tekniska verksamhet på entreprenad och hitta effektiva samverkanslösningar med det lokala näringslivet och föreningar. Under 2018 förväntas alla verksamheter, företrädare och medarbetare i kommunen axla manteln som ambassadörer för kommunen. Det är tillsammans vi skapar bilden av Ragunda kommun som en kommun man längtar efter att bo, verka och utvecklas i. 3

47 Vision 100 % Ragunda Vi ger alltid 100 % för Ragunda - Vi kan inte göra allt med det vi gör ska vi göra till 100 % Ragunda kommuns vision Ragunda kommuns vision bygger på att vi ska ha en organisation som strävar efter att vara hundraprocentig. Det är en svåruppnåelig vision att vi skulle göra allting rätt varje dag varje minut av alla i kommunen. Men det är dit vi vill sträva. Vi vill också att alla ska kunna delta i den övergripande visionen. Att alla kan säga att idag har jag gjort mitt bästa jag har gett 100 % för Ragunda. Alla i organisationen ska veta vad vi har för vision och kunna hitta ett eget sätt att bidra till att nå den. I visionen ingår också att tänka på Ragunda som en helhet och att det är bra för hela kommunen det som görs dvs. 100 % av kommunen. Visionen - kopplad till målen Visionen är kopplad till de fyra övergripande målen som kommunen har. Det handlar om ökad befolkning, fler jobb, fler turister och 100 %-ig verksamhet som ger rätt service till rätt personer i rätt tid. Om alla deltar i visionen och gör sitt yttersta sätter Ragundas bästa i fokus kan vi uppnå detta. Övergripande mål För att uppfylla visionen och skapa förutsättningar för kommunen att fortleva finns fyra övergripande 100 % mål: 100 nya personer ( ) 100 nya jobb ( ) besökare (2020) 100 % service till medborgarna. De övergripande målen är något vi alla ska sträva efter. Att se möjligheterna att vi blir fler, att vi får fler arbetstillfällen i kommunen, fler besökare och rätt service i rätt tid. Alla kan vara en del av de övergripande målen och se till att vi jobbar för Ragundas bästa och att stärka varumärket så att kommunen har möjlighet att uppnå de övergripande målen. När det gäller målet med 100 nya personer (från ) är det för att fler människor skapar utveckling och ekonomi. Målet mäts genom befolkningsutveckling så det kan uppnås genom att fler stannar kvar, fler flyttar hit och fler barn föds. 4

48 När det gäller målet med 100 nya jobb är det viktigt med en positiv utveckling av företagande och arbetsmarknad. Utan jobb får vi inte människor att leva och bo i vår kommun. Detta mål kan endast uppnås i samverkan och samarbete med andra där kommuner gör sitt för att bidra. När det gäller målet med besökare (2020) är det en positiv utveckling av besöksnäringen. Redan idag har vi besökare och detta mål kan uppnås genom utveckling av destinationen och våra besöksmål exempelvis Döda fallet och Thailändska paviljongen. Genom aktivitetsutveckling och föreningar och utveckling av kreativa näringar. Turismen ökar handel och skatteintäkter i kommunen. Det fjärde målet är 100 % service till medborgarna i kommunen att ge rätt service till rätt personer i rätt tid. Detta gäller också företag, föreningar och organisationer. Detta mäts via de mätbara mål som kommunen antar årligen och genom andra enkäter och medborgardialoger och andra uppföljningar. Vi kan inte göra allt i kommunen men det vi gör ska vi göra bra det ska vara hundraprocentigt. Ledord Till visionen och övergripande mål finns fyra ledord som ska genomsyra kommunens arbete. De fyra ledorden är: Kreativitet, Kompetens, Kommunikation och Kvalitet. KREATIVITET För att en kommun (eller en organisation, eller ett företag) ska utvecklas måste vi hitta på nya kreativa lösningar på gamla eller nya problem. Det handlar om att hitta och våga pröva nya kreativa lösningar för kommunen för att nå visionen om att bli 100 %-iga, att vi ska bli fler invånare, eller fler företagare eller hur vi kan hitta nya sätt att ge rätt service till rätt personer i rätt tid. Alla organisationer behöver hitta nya kreativa idéer. De allra framgångsrikaste organisationerna har hela tiden en öppenhet till nya idéer som gör att de kan utvecklas och förändras. Vi vill därför uppmuntra och uppmana till nya kreativa lösningar i både stort som smått. KOMPETENS För att en organisation ska utvecklas och följa med i de krav som ställs på den måste vi ha rätt kompetens. För Ragunda handlar det om att bibehålla och höja kompetensen i kommunen. Vi måste ha en bred kompetens och möjligheter för medarbetarna att utvecklas. Men också ständigt se över att vi har rätt kompetens för att kunna utföra det uppdrag som kommunen har. Det gäller att tillvarata den kompetens som finns i organisationen och i kommunen i övrigt. Att vara en lärande organisation som ständigt utvecklas. 5

49 KOMMUNIKATION För att en organisation ska bli bra är kommunikation A och O. Det handlar både om intern och extern kommunikation. Hur vi uppfattas, vad man kan förvänta sig av organsationen. Att vi kan lösa problem och konflikter genom kommunikation. Att vi pratar med varandra istället för om varandra. Att vi är tydliga i vår kommunikation med omvärlden. Att vi uppfattas som att vi lyssnar och tar till oss förbättringsförslag. Att vi ses som en kommun med gott värdskap. Att man får svar på sina frågor så snabbt som möjligt oavsett om svaret i sig är positivt eller negativt. KVALITET Vi har ett mål att vi ska bli 100 %-iga. Att vi ger rätt service, till rätt personer i rätt tid. Att du vet vad du kan förvänta dig att få av kommunen, inom vilken tid och att det levereras. Det handlar om allt vi gör. Att det vi gör ska vi göra bra men också att man vet vad kommunen inte har för uppgifter så man inte förväntar sig få något som inte är vårt ansvar att leverera (detta är kopplat till kommunikation också). Att vi är duktiga på det goda värdskapet och uppfattas som en välkomnande kommun. Vi kan inte göra allt men det vi gör ska vi göra till 100 %. Strategi/fokusområde Vi har också valt en strategi ett område vi ska bli bra på och utvecklas. Ett område som kommunen ska vara känd för. Det är KULTUR. Även det ses som ett ledord och alla verksamheter ska ha en tanke på hur de ska kunna utveckla och förbättra kulturen inom kommunen, att bidra till strategin eller utvecklingen av kultur. Kultur och kulturella uttryck kan stärka en organisation, bidra till ökad arbetsglädje eller som en del i det som ger det lilla extra till kommunmedborgarna. Det kan bidra till ökad demokrati, förbättrad hälsa osv och är därför ett viktigt strategiskt utvecklingsområde i den kommunala organisationen. 6

50 Ekonomisk översikt och mål för god ekonomisk hushållning Resultat, balanskrav och finansiella mål För år 2018 budgeteras ett resultat på 7 276,9 tkr. Budgetberedningens bedömning är att kommunen därmed kommer att klara det lagstadgade balanskravet samt det finansiella målet på att ha ett resultat på 2,00 % av skatteintäkter och generella statsbidrag för Enligt kommunallagen ska kommunen i sin budget ange dels finansiella mål och dels verksamhetsmål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. En utvärdering av hur målen uppnås ska lämnas i delårsrapport och årsredovisning. Målen kommer precis som under 2018 att tas per förvaltning och nämnd då vi under 2015 gjort en omorganisation som inneburit att vi nu har fyra förvaltningar enligt följande: Kommunledningsförvaltningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen, Barn- och utbildningsförvaltningen samt Vård-och omsorgsförvaltningen. Ragunda Hyreshus ligger under Samhällsbyggnadsförvaltningen och våra nämnder Bygg och Miljö samt Överförmyndaren kvarstår oförändrad. 7

51 Kommunens finansiella mål För alla kommunens verksamheter gäller ledorden Kreativitet, Kompetens, Kommunikation och Kvalitet. Dessa ledord avspeglas i de mål verksamheterna och kommunen har. Likviditeten skall motsvara minst 1 månads personalkostnad vilket motsvarar ca 20 miljoner kronor. Resultatet ska vara 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Soliditeten skall öka mot föregående år men alltid vara minst 15 %. För att uppnå en långsiktig stabil ekonomi ska amortering ske enligt fastställd plan (minst 2 mkr/år) Alla verksamheter ska arbeta för att skapa bättre arbetsmiljömässiga och ekonomiska förutsättningar. Målet är att öka frisktalet. 8

52 Utveckling för svensk ekonomi Jämfört med den prognos SKL presenterade i augusti är skatteunderlagstillväxten uppreviderad 2017, nedreviderad 2018 och 2019 samt uppreviderad Förklaringen är dels en ändrad syn på sysselsättningsutvecklingen, dels regeringens förslag om höjt grundavdrag 2018 för personer som fyllt 65 år. Efter några års stark tillväxt råder högkonjunktur i svensk ekonomi. Nivån på BNP och arbetade timmar är högre än i en neutral konjunktur. Det finns tydliga tecken på att det är svårare än normalt för arbetsgivarna att besätta lediga platser. Särskilt svårt inom delar av offentlig sektor, men där är det till stor del också ett strukturellt problem. Arbetslösheten uppgår till cirka 6,5 procent, vilket kan tyckas högt i en högkonjunktur, men det döljer den tydliga uppdelningen på arbetsmarknaden som finns. Under andra kvartalet i år hade drygt 69 procent av den inrikes födda befolkningen i åldern arbete och endast drygt 4 procent av arbetskraften var arbetslös. Motsvarande siffror för utrikes födda var drygt 62 respektive knappt 15 procent. I praktiken torde det innebära att det råder full sysselsättning för inrikes födda och delar av de utrikes födda, medan det däremot råder hög arbetslöshet bland stora delar av de utrikes födda. SKL:s bedömning är att ekonomin fortsätter att växa det närmaste året, så långt som prognosen sträcker sig. Därefter innebär deras framskrivningsmetod att ekonomin återgår till ett konjunkturellt normalläge under Det innebär med nödvändighet att tillväxttalen blir betydligt lägre efter Vilken väg konjunkturen i verkligheten kommer att ta vet ingen nu. Det kan både bli en mer ihållande högkonjunktur eller en snabbare nedgång. För en fortsatt högkonjunktur talar de tecken på en något bättre tillväxt i omvärlden och att det trots allt finns vissa möjligheter att öka sysselsättningen i gruppen utrikes födda. Dock kan den internationella utvecklingen snabbt ta en annan och svagare utveckling. Den inhemska utvecklingen rymmer också stor osäkerhet. Bostadsbyggandet har bidragit stark till tillväxten men kan knappast öka nämnvärt från nuvarande nivåer. Hushållens höga belåning innebär en stor risk om priserna på bostäder av något skäl faller. Trots ett alltmer ansträngt arbetsmarknadsläge beräknas löneutvecklingen bli fortsatt dämpad. Tolvmånaderstalen för KPI har tillfälligt nått över 2 procent, men en starkare krona gör att inflationen pressas tillbaka under nästa år. 9

53 Resursutnyttjandet i svensk ekonomi beräknas stabiliseras på en hög nivå nästa år. Under 2019 och 2020 förutsätts konjunkturläget normaliseras. BNP, sysselsättning och skatteunderlag utvecklas dessa år därför svagare än normalt. BNP-ökningarna begränsas till runt 1,5 procent samtidigt som antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin stagnerar. Situationen för kommunsektorns del blir särskilt problematisk av att befolkningen och behoven av skola, vård och omsorg fortsätter växa i snabb takt. Källa SKL Cirkulär 17:47 Beräkningsförutsättningar för budget 2017 I budgetprocessen för 2018 års budget var budskapet från politiken att det ska finnas en tydlig koppling till kommunens mål och vision i de föreslagna budgetramarna. Inga medel för oförutsedda händelser skall finnas inom förvaltningarnas budgetar. Budgetnivån skall vara enligt 2017 års nivå men med hänsyn till kostnads- och löneökningar. Investeringsbudgeten skall vara välplanerad och genomförbar. I budgetberedningen, där alla partier via kommunala samrådsgruppen, varit inbjudna fördes sedan resonemang om de olika förslagen och konsekvenser för de samma. Ragunda Kommun har en ansträngd ekonomisk situation och den har inte förändrats. Det är ett fortsatt mycket svårt budgetläge. En generell löneökning med 3,0 % samt de senaste siffrorna från SKL för skatteintäkter och stadsbidrag är inlagda i förslaget. Budgetförslaget från verksamheterna har ett resultat på +274,2 tkr vilket är 6 818,4 tkr sämre än vårt finansiella mål för 2018, dvs. 2,00 % i överskott mot skatteintäkter och generella statsbidrag. I detta förslag ingår inga politiska prioriteringar. Efter de politiska prioriteringarna budgeterar vi ett resultat på ,9 tkr. Antal innevånare den 1 november 2016 var 5418 enligt uppgifter från folkbokföringen. I budgetförslaget från verksamheterna så har vi en befolkningssiffra som är beräknad på 5320 personer. Vi har för planeringsåren bedömt att befolkningen minskar med 75 invånare per år. Efter de politiska prioriteringarna beräknas befolkningsmängden till 5390 invånare, vilket genererar ökade skattintäkter och generella statsbidrag med 4 203,0 tkr. 10

54 Skatteintäkter och utjämningsbidrag Intäkterna för budgetåret 2018 beräknas öka från föregående års budget med 7 018,1 tkr. Kommunens nettokostnader för nämndernas/kommunstyrelsens förvaltningar samt övrigt beräknas öka med 8 237,2 tkr mot föregående budgetår. Det budgeterade resultatet för år 2018 ökar med 1 057,2 tkr i jämförelse med föregående år. Finansnetto Kommunens finansnetto (ränteintäkter minus räntekostnader) beräknas bli negativt och uppgå till ,0 tkr (föregående år ,3). Skattesats Kommunens skattesats för år 2018 föreslås fastställas oförändrad till 23,22 procent. 11

55 Resultaträkning, plan, budget per enhet samt balansräkning I efterföljande avsnitt redovisas resultatbudget samt en plan för ekonomin för den närmaste perioden och en balansbudget. Beloppen nedan anges i tkr. RESULTATRÄKNING SAMMANSTÄLLNING Budget 2017 Budget 2018 Differens Verksamhetens , , ,2 nettokostnader Avskrivningar , ,0-220,0 Summa nettokostnader , , ,2 Skatteintäkter , , ,9 Statsbidrag , ,7 334,2 Ränteintäkter 20,0 20,0 0,0 Räntekostnader , , ,3 RESULTAT 6 219, , ,2 Plan ( ) Verksamhetens , , , ,0 netto Avskrivningar , , , ,0 Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter och statsbidrag , , , , , , , ,0 Finansnetto , , , ,0 Årets resultat 7 276, , , ,0 Skattesats 23,22% 23,22% 23,22% 23,22% 12

56 Budgetförslag 2018 Resultaträkning & Balansräkning BUDGET PER FÖRVALTNING Budget Prognos Budget (Belopp i tkr) Kommunstyrelsen 1 Politisk verksamhet 3 304, , ,6 2 Kommunledningsförvaltningen , , ,5 Överförmyndarnämnd 184, ,6 995,2 3 Samhällsbyggnadsförvaltningen , , ,8 Ragunda Hyreshus , , ,3 Bygg o Miljönämnd 5 238, , ,9 4 Barn och utbildningsförvaltningen , , ,1 5 Stöd och omsorgsförvaltningen , , ,5 6 Skogsfastigheter , , ,0 7 Trafik 1 100,0 857, ,0 Nettokostnad KS/nämnder totalt , , ,3 8 Gymnasieförbundet , , ,0 9 Komvux 2 800, , ,0 10 ÖJK Räddningstjänsten 9 900, , ,0 Nettokostnad övriga förbund , , ,0 Utbetalning pensioner , , ,0 Avskrivningar , , ,0 NETTOKOSTNAD TOTALT , , ,6 Skatteintäkter , , ,8 Statsbidrag , , ,7 SUMMA INTÄKTER , , ,5 Ränteintäkter -20,0-362,2-20,0 Räntekostnad 4 076, , ,0 Finansnetto 4 056, , ,0 RESULTAT 6 219, , ,9 Invånare , Resultat enl. finansiella mål 6 156, , ,9 % 1,75 1,75 2,00 DIFF 62, ,1 100,2 13

57 Balansräkning Balansräkning Sammanställning Bokslut Prognos Budget (Belopp i mkr) Summa anläggningstillgångar 344,5 359,9 363,9 Kortfristiga Fodringar 31,2 32,0 32,0 Kassa och bank 67,3 49,1 52,7 Summa omsättningstillgångar 98,5 82,9 84,7 SUMMA TILLGÅNGAR 443,0 441,0 448,6 Eget kapital 62,9 74,7 76,5 Periodens resultat 11,8 1,8 7,8 Summa eget kapital 74,7 76,5 84,3 Avsättning pensioner mm 13,5 19,5 19,5 Långfristiga skulder 270,4 268,4 266,4 Kortfristiga skulder 84,4 76,6 76,6 Summa skulder o avsättningar 368,3 364,5 362,5 SUMMA EGET KAPITAL & SKULDER 443,0 441,0 446,8 14

58 Kommunstyrelsens verksamhetsplaner, och mål Politisk verksamhet Nettokostnad, tkr Budget 2017 Budget 2018 Förändring Kommunfullmäktige 322,5 322,2-0,3 Kommunstyrelsen 1 321, ,3 56,6 Sociala Utskottet 318,4 322,0 3,6 Barn/utbildningsutskott 312,1 315,6 3,5 Samhällsbyggnadsutskott 293,4 303,4 10,0 Valnämnd 0 143,3 143,3 Kommunalt partistöd 176,0 176,0 0 Revision och Rådsverksamhet 560,4 607,7 47,3 TOTALT 3 304, ,5 264,0 KS beslut KF beslut Differens 0,0 0,0 0,0 Politisk verksamhet Det som styr kostnaderna för politiken är antal ledamöter (fullmäktige, styrelser, nämnder och utskott), antal sammanträden, nivå på arvodering, antal fast arvoderade (samt nivå på arvodering), revisionskostnad (upphandling av externa tjänster), kostnader för kringkostnader som resor, utbildning, telefon, data, material, annonsering mm. För att den politiska verksamheten ska fungera 15

59 måste tjänstemannastöd (kommunsekreterare) finnas, denna finns budgeterad på kansli och handhar kallelser, protokoll, rådgivning, stöd, administration, mm. Krav inom budgetram Kommunfullmäktige ska ha 27 ledamöter och oförändrat antal sammanträden. Kommunstyrelsen ska ha 11 ledamöter och oförändrat antal sammanträden. De tre utskotten har 3 ledamöter. Valnämnden kommer behöva sammanträda under 2018 då det är ett valår. Budget för detta är 143 tkr. Revision budgeteras till 603,4 tkr. RAM: 3 568,6 tkr De mål som politiken också ska följa upp är de finansiella målen: Kommunens finansiella mål För alla kommunens verksamheter gäller ledorden Kreativitet, Kompetens, Kommunikation och Kvalitet. Dessa ledord avspeglas i de mål verksamheterna och kommunen har. Likviditeten skall motsvara minst 1 månads personalkostnad vilket motsvarar ca 20 miljoner kronor. Resultatet ska vara 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Soliditeten skall öka mot föregående år men alltid vara minst 15 %. För att uppnå en långsiktig stabil ekonomi ska amortering ske enligt fastställd plan (minst 2 mkr/år) Alla verksamheter ska arbeta för att skapa bättre arbetsmiljömässiga och ekonomiska förutsättningar. Målet är att öka frisktalet. 16

60 Kommunledningsförvaltningen Nettokostnad, tkr Budget 2017 Budget 2018 Förändring Övergripande 3 817, ,0 292,6 KS-disponerade medel för välfärdssatsningar och oförutsedda kostnader 4 400,0 0, ,0 Säkerhetssamordning 73,2 82,9 9,7 Kansli 912,0 860,0-52,0 Personalavdelningen 4 168, , ,6 Ekonomiavdelningen 3 387, ,9-58,5 IT/Kundcenter 8 933, ,7-164,0 Information 1 110, ,9 32,3 TOTALT , , ,4 KS beslut KF beslut Diff 0,0 0,0 0,0 Kommunledningsförvaltningen Kommunledningsförvaltningens primära uppgift är att vara kommunens högsta tjänstemannainstans och att bistå den politiska ledningen i framtagandet av underlag, utredning och genomförande av beslut. Förvaltningen har därför en sammanhållande uppgift och ansvarar, under kommunchefens ledning, för att verksamheterna samarbetar och drar åt samma håll. 17

61 Inom kommunledningsförvaltning ingår: kommunsekreterare, informationsenhet, kundcenter, diarieenheten, arkivenheten, dokumentation/information externt och internt. Enheten för ekonomi och löner, bemanning och personal, IT-enheten och systemansvar telefoni. Krav inom budgetram Under verksamhetsåret ska kommunledningsförvaltningen även fortsatt arbeta med att få organisationen samspelt och fortsätta strävan att se till att sudda ut gränsdragningar mellan förvaltningarna som leder till dubbelarbete och onödiga kostnader. Kommunledningsförvaltningen ska fortsätta med arbetet att öka verkställigheten av politiska beslut. RAM: ,5tkr Mål Kommunledningsförvaltningen För alla kommunens verksamheter gäller ledorden Kreativitet, Kompetens, Kommunikation och Kvalitet. Dessa ledord avspeglas i de mål verksamheterna har. Genomföra chefsträffar för förbättrad ledning och styrning i kommunen. Detta ska innehålla ekonomi, personal, IT-utveckling, service, bemötande, attityder och organisationsutveckling. En medarbetarundersökning genomförs för att mäta och analysera hur personalen mår och upplever sin arbetsmiljö mm. Detta mäts genom en enkät vart tredje år där målet är att antalet nöjda medarbetare skall öka från mätning till mätning. Kommunens övergripande mål och årets politiska prioriteringar ska genomföras och följas upp under året, detta sker genom att bevakningslistor följs upp och genom att ledningsgrupp blir informerad om prioriterade ärenden av kommunchef. Delta vid minst 2 olika sammankomster i länet för att öka insynen för hur andra jobbar och utbyta erfarenheter. En kulturell aktivitet för alla kommunanställda ska samordnas och genomföras. 18

62 Överförmyndarnämnden Nettokostnad, tkr Budget 2017 Budget 2018 Förändring Överförmyndarnämnden 29,5 30,0 0,5 Adm Överförmyndare 530,6 561,2 30,6 Uppdragstagare Överförmyndare 411,9 403,9-8,0 Ensamkommande barn -787,7 0,1 787,9 TOTALT 184,3 995,2 810,9 Nämndens beslut KF beslut Differens 0,0 0,0 0,0 Överförmyndarnämnd Överförmyndarnämndens och Överförmyndarens uppdrag växte snabbt under genom den ökning av ärenden som migrationen gav. Nu har inflödet minskat radikalt och en ny ersättningsmodell med schablon införts. Detta får effekter i hur budgeteringen för nämnden ser ut. RAM: Enligt nämndens förslag 995,2 tkr Mål för verksamheten bestäms av nämnden 19

63 Samhällsbyggnadsförvaltningen Nettokostnad, tkr Budget 2017 Budget 2018 Förändring Näringslivsutveckling 1 221,8 649,0-572,8 Folkhälsa 7 005, ,4-640,7 Näringslivsbefrämjande åtgärder 790,0 722,6-67,4 Kultur och Fritid 1 828, ,0 20,0 Turism 797, , ,8 Teknisk Verksamhet , , ,0 Bibliotek 2 113, ,0 57,7 Ragunda Hyreshus , ,3-208,8 TOTALT , , ,7 KS beslut KF beslut Differens 0,0 0,0 0,0 Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen är den förvaltning som arbetar med de frågor som rör skötsel och underhåll av kommunens materiella tillgångar samt utvecklingsarbete och processerna kring det. Förvaltningens uppgifter är breda och viktiga för kommunens utveckling och drift. Under verksamhetsåret kommer förvaltningen arbeta med utvecklingen av kommunens turism- och näringslivstrategier. Arbetet med fastighetsplan skall slutföras under 2018 och en ny organisation för den tekniska personalen vara på plats. 20

64 Krav inom budgetramen Det är viktigt att samhällsbyggnadsförvaltningen är en servicefunktion internt inom kommunen men också till medborgare, företag och föreningar. Det ska vara en samarbetsanda i förvaltningen som ska bistå kärnverksamheter med det som behövs för att kunna bedriva verksamheten. Vi ska ha ett stöd till näringsliv och föreningar. De ska ha bra kontaktvägar in i kommunen och få hjälp med sina frågor. Vi ska medverka till landsbygdsutveckling med fokus på bredband, telefoni, service och utvecklingsprojekt. Kommunens arbetsmarknadsenhet får ett fortsatt starkt stöd i denna budget. Vi ser att genom att hjälpa människor att komma i egen försörjning ger vi både en ökad livskvalitet till dem, förbättrar folkhälsan och stärker kommunens ekonomi. Målbilden är att detta på sikt skall minska belastningen när det gäller försörjningsstöd. Teknisk verksamhet är en serviceenhet till övriga verksamheter. De har hand om kommunens fastigheter, yttre skötsel, underhåll och reparationer samt lokalvård. Det finns också två avgiftsfinansierade verksamheter VA (Vatten och avlopp) och renhållning. VA-kollektivet ska bära sina egna kostnader och därför föreslås höjningar av egenavgifterna för att klara av kostnader för kommande samt utförda investeringar. RAM: ,5 tkr varav Ragunda Hyreshus -2154,3 tkr Mål Samhällsbyggnadsförvaltningen För alla kommunens verksamheter gäller ledorden Kreativitet, Kompetens, Kommunikation och Kvalitet. Dessa ledord avspeglas i de mål verksamheterna har. Samhällsbyggnadsförvaltningen ska ha utbildad personal med rätt kompetens utifrån verksamhet och bransch. All personal (100 %) ska ha dokumenterad utbildning/diplom/erfarenhet av det jobb de utför. Mål 2017 är att 90 % ska ha rätt kompetens och att kompetensen sedan ökar succesivt med 10 % per år tills vi når 100 %. Samhällsbyggnadsförvaltningen ska vara kundfokuserad både internt och externt. Där 75 % upplever att de tycker servicen är bra eller mycket bra. Detta mäts genom nöjdkund enkät vartannat år inom alla verksamheter. Under 2018 ska en fastighetsplan för alla kommunens fastigheter vara färdigställd. Genom information och ny teknik ska energiåtgången för kommunen minska. Målet är att minska energiförbrukningen med 2 % innan 2019, detta mäts genom kwh-förbrukningen. 21

65 Delaktighet och ansvar samt känslan av att tillhöra verksamheten ska främjas. En gemensam aktivitet (förutom APT) för hela avdelningen ska genomföras varje år. Ragunda Hyreshus Ragunda Hyreshus är en del av Samhällsbyggnadsförvaltningen men är en egen resultatenhet. Bostad har gått bra de sista åren då alla lägenheter är uthyrda. Detta är genom ett långsiktigt arbete med att minska antalet lägenheter samt att vi tagit emot fler nyanlända. Nu råder det snarare bostadbrist. Samordning, kompetensutbyte och samverkan med övriga delar på Samhällsbyggnadsförvaltningen är något vi förutsätter ska ske i den nya organisationen. Vi ser också i den nya organisationen att denna avdelning kan hitta samordningsmöjligheter med kundcenter. Vi vill ha en långsiktig plan på hur bostadförsörjningen ser ut. I det ska det också finnas omvärldsbevakning hur andra bostadsbolag/kommuner gör i sin verksamhet med medel till underhåll osv. För budget 2017 lägger vi ett förslag på att det äskande som gjorts i princip ska stå kvar vilket då innebär att större underhåll kan göras mot föregående år enligt önskemål. Främst satsar vi på energibesparande åtgärder men också satsningar på en allmän upplyftning av standarden kommer att göras. Mål Ragunda Hyreshus För alla kommunens verksamheter gäller ledorden Kreativitet, Kompetens, Kommunikation och Kvalitet. Dessa ledord avspeglas i de mål verksamheterna har. Ragunda hyreshus ska ha utbildad personal med rätt kompetens utifrån verksamhet och bransch. All personal (100 %) har dokumenterad utbildning/diplom/erfarenhet av det jobb de utför. De som vill hyra lägenheter av oss ska få bra information om våra lägenheter samt att vi marknadsför kommunens lägenheter på ett bra sätt. Öka antal besökare på hemsidan med 10 %. 100 % av de som hyr av Ragunda hyreshus ska uppfatta oss som en serviceinriktad och bra hyresvärd. Genomföra nöjd kundenkät där antalet nöjda skall öka mellan mätningarna. Genom information och ny teknik så att energiåtgången för hyreshusen minskar. Minskning av energiförbrukningen med 2 % innan Detta mäts genom kwh-förbrukningen mellan åren. 22

66 I information till hyresgäster också berätta om kulturella evenemang som sker i kommunen. I minst 1 av utskick/information till hyresgäster berätta om kulturella evenemang. Bygg o Miljö nämnd Nettokostnad, tkr Budget 2017 Budget 2018 Förändring Bygg o Miljönämnd 130,9 115,6-15,3 Plan och Byggverksamhet -13,5-49,5-36,0 Miljö och Hälsoskydd 3 842, ,3 231,2 Trafik och Bostadsanpassning 1 279, ,5 78,5 TOTALT 5 238, ,9 258,4 Nämndens beslut KF beslut Differens 0,0 0,0 0,0 Bygg- och miljönämnd Bygg- och miljö redovisar på ett utförligt sätt deras verksamhet och innehåll. Det finns underlag för den bemanning som nu är på avdelningen och man klarar av kompetensförsörjningen inom nuvarande ram. Utifrån detta sker endast en indexuppräkning av nämndens ram. RAM: Enligt nämndens förslag 5 496,9 tkr Mål för verksamheten bestäms av nämnden 23

67 Barn och utbildningsförvaltningen Nettokostnad, tkr Budget 2017 Budget 2018 Förändring Kulturskolan 2 404, ,4 92,3 Övergripande Barnomsorg -820,7 377,0 770,7 Barnomsorg Hammarstrand 9 947, ,4 113,0 Barnomsorg Stugun 8 944, ,4-145,5 Barnomsorg Bispgården 4 472, ,4-108,5 Övergripande Skola 5 075, ,6-353,8 Skolan i Hammarstrand , , ,2 Hansåkerskolan , ,9 649,5 Järåskolan 6 637, ,0 198,9 Särskolan 1 050, ,1 29,3 TOTALT , , ,1 KS beslut KF beslut Differens 0,0 0,0 0,0 24

68 Barn och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen har ansvar för kommunens grund- och förskolor samt för fritidsverksamheten och kulturskolan. Krav inom budgetramen Barn och unga är det viktigaste vi har. De är vår framtid och ska ha en bra omsorg och utbildning så de är redo för det som väntar i vuxenlivet. Vi vill bidra till trygga och starka barn som klarar sig genom jobb, utbildning och sociala situationer. Vi vill ha bra resultat i skolan, en trygg barnomsorg med mycket bra pedagogik och uteaktiviteter. En samverkan mellan förskola, fritids och skola men också med föräldrar, förenigar och företag. Den viktigaste uppgiften skolan har de kommande åren är att fokusera på kvalitén i undervisningen att höja meritvärden, förbättra resultat och de som går ut med behörighet till högre studier. För tredje året i rad (och sista gången rankingen genomfördes) tog kommunens kulturskola platsen som landets bästa Det är glädjande och det förpliktigar, och vi kommer därför att bibehålla de satsningar som görs på kulturskolan. Det är dock fortfarande viktigt att ett starkare samarbete mellan kulturskolan och den ordinarie verksamheten utvecklas och att de två grenarna kan stötta och hjälpa varandra i deras dagliga arbete. Vi ser även fortsättningsvis att kullarna till kommunens förskolor växer och utöver den under 2017 färdigställda förskolan i Hammarstrand planeras för en nybyggnation även i Stugun. Meritvärdena för kommunens skolor behöver höjas och det innebär att kommunen måste satsa på att rekrytera rätt kompetenser och använda de redan befintliga lärarna på ett mer effektivt sätt. RAM: ,1 tkr Mål Barn och utbildningsförvaltningen För alla kommunens verksamheter gäller ledorden Kreativitet, Kompetens, Kommunikation och Kvalitet. Dessa ledord avspeglas i de mål verksamheterna har. I Ragunda kommun ska 2 av 3 personal inom förskolan vara förskollärare. Andelen förskollärare ska öka årligen tills målet är uppfyllt. Alla lärare ska ha adekvat utbildning. Lärare med rätt ämneskompetens undervisar i respektive ämne till 100 %. Öka frisktalet med 0,5 % årligen (utgångsläge frisktal december 2016). 25

69 100 % av vårdnadshavarna i Ragunda har fått information om lärandeuppdraget samt plan mot diskriminering och kränkande behandling. 100 % av all personal och vårdnadshavare har tillgång till skolans digitala plattform. Alla barn ska erbjudas en förskoleplats inom fyra månader. Barn och elever i Ragundas förskola/fritidshem/skola ska få en bra utbildning och goda förutsättningar för fortsatta studier och ett livslångt lärande. Erbjuda flexibelt veckoschema för 15-timmars barn under deras vistelsetid på förskolan. Skolan i Ragunda ska ligga över det av Skolverket beräknade betygsvärdet för Ragunda. Barn och elever ska vara delaktiga och ha inflytande över sitt lärande såväl i förskola/fritidshem/skola. Alla barn i förskola/fritidshem/skola ska arbeta med mångfald, integration och ett genusperspektiv. 26

70 Stöd och omsorgsförvaltningen Nettokostnad, tkr Budget 2017 Budget 2018 Förändring Övergripande Vård och Omsorg 8 494, ,4 589,2 Sjukvård , , ,9 Björkhammar , , ,6 Hemvård Hammarstrand/ Bispgården , , ,8 Bergegården/Hemvård Stugun , ,3-573,8 Nipängen , , ,6 LSS 5 718, ,7 438,3 IFO , , ,9 Ensamkommande/HVB , , ,3 Flyktingmottagning 194,2-841, ,5 Kök 8 394, ,0 349,2 TOTALT , , ,1 KS beslut KF beslut Differens 0,0 0,0 0,0 27

71 Stöd och omsorgsförvaltningen Stöd- och omsorgsförvaltningen är kommunens största förvaltning och de ansvarar för äldrevården, hemtjänsten, hemvården, IFO, Integrationen, LSS och kommunens kök. Förvaltningens medarbetare är första ledet i kommunens arbete gentemot människor som på olika sätt har behov av hjälp eller stöd och de är därför några av kommunens viktigaste ansikten utåt. Krav inom budgetramen Under 2018 måste alla verksamheter i förvaltningen arbeta för att öka frisktalen bland de anställda. Det är en hygienfaktor både för kommunens ekonomi, personalens välbefinnande och att fortsatt vara en attraktiv arbetsplats. Förvaltningen har också ett stort ansvar i att följa med i den tekniska utvecklingen och delta i samarbeten som på sikt kan leda till tryggare och mer effektiv vård för våra brukare. Nu har IFO hittat sina former och målbilden är att det under 2018 inte ska finnas några konsultsocionomer i verksamheten. Ett stort ansvar ligger på IFO att fortsätta arbeta preventivt för att minska mängden placeringar och människor som är i behov av ekonomiskt bistånd. Ett tätt och nära samarbete med arbetsmarknadsenheten är av största vikt för detta. RAM: ,5 tkr Mål Stöd- och omsorgsförvaltningen För alla kommunens verksamheter gäller ledorden Kreativitet, Kompetens, Kommunikation och Kvalitet. Dessa ledord avspeglas i de mål verksamheterna har. 100 % utbildad personal i respektive profession och kompetensområde. Att vid nyanställning ta hänsyn till utbildning. Mål att ha 100 % rätt utbildning inom förvaltningen. Stöd och omsorgsförvaltningens personal ska kommunicera med sina klienter/brukare på ett tydligt, rättssäkert sätt och undvika moraliseringar. Beslut ska fattas utifrån fakta. Antal domar i förvaltningsrätten där Ragunda kommun får rätt eller delvis rätt ska vara 100 %. Matråd ska genomföras minst två gånger per år på alla enheter. Skollunchen är ett viktigt mål för alla elever inom skolan. Maten ska vara vällagad, näringsrik och serverad i rätt tid. Målet är att skollunchen inte ska serveras före klockan Måltiderna på SÄBO ska serveras på tider enligt kommunens kostpolicy för att ge en bättre livskvalitet och minimera risk för undernäring. Alla luncher serverats efter

72 Utveckla nya arbetssätt för att nyanlända ska introduceras på arbetsmarknaden. 100 % av de nyanlända har praktiserat/arbetat på en arbetsplats under det första året. Informera om de kulturaktiviteter som Ragunda tillhandahåller vid utredning och beslut när sökande anhåller om extra bistånd till rekreation. 100 % av klienterna ska ha fått information. 29

73 Skog Nettokostnad, tkr Budget 2017 Budget 2018 Förändring Skogsdrift och utveckling , , ,0 TOTALT , , ,0 KS beslut KF beslut Differens 0,0 0,0 0,0 Skog Utifrån det ekonomiska läget har vi gjort prioriteringen att vi under en begränsad tidsperiod kommer att öka uttaget ur vårt skogsinnehav för att inte verksamheterna ska behöva göra kortsiktiga och för snabba besparingar med de konsekvenser det innebär för verksamheterna. I samråd med kommunens skogsförvaltare har olika nivåer resonerats kring, men då vårt bestånd är i ett mycket gott skick och bedömningen är att vi har avverkningsklar skog till ett beräknad marknadsvärde i många gånger den budgeterade summan, ser vi att skogen får agera stötdämpare. RAM: ,0 tkr Mål Skogen För alla kommunens verksamheter gäller ledorden Kreativitet, Kompetens, Kommunikation och Kvalitet. Dessa ledord avspeglas i de mål verksamheterna har. 100 % av alla anbud på skogsavverkning ska ske på ett öppet och korrekt sätt. Genom annonsering och hemsidan. Skogsavverkningen ska ske enligt den skogsbruksplan som är upprättad. Kommunens skog ska kunna användas till att bedriva skogliga projekt som gynnar utveckling i kommunen och utveckling av skognäringen. 30

74 Skogen ska kunna användas som natur och kulturutbyte. Exempel på detta är skolskogarna, naturstigar på kommunens mark och Döda fallet. Trafik Nettokostnad, tkr Budget 2016 Budget 2017 Förändring Färdtjänst 1 050,0 950,0 100,0 Riksfärdtjänst 50,0 50,0 0,0 TOTALT 1 100, ,0 100,0 KS beslut KF beslut Differens 0,0 0,0 0,0 Trafik Under 2015 skatteväxlades kollektivtrafiken så alla kostnader för gemensam kollektiv trafik övergår till regionen. Kvar för Ragunda kommun är kostnader för färdtjänst och riksfärdtjänst. Dessa bedöms minska något jämfört med 2017 och har därför ett ramanslag på 1 000,0 tkr. Då vi ej längre är huvudman för verksamheten skall detta verksamhetsområde inte ha egna mål som följs upp av KF. Mål för verksamheten bestäms inom förbundet 31

75 Gymnasieförbundet och Komvux Nettokostnad, tkr Budget 2017 Budget 2018 Förändring Gymnasiekostnader , , ,0 Komvux 2 800, ,0-300,0 TOTALT , , ,0 KS beslut KF beslut Differens 0,0 0,0 0,0 Gymnasieförbundet Under 2017 färdigställdes gymnasieskolan i Bispgården och verksamheten bedrivs nu i full utsträckning där. Förbundskostnaden för 2017 blev mycket högre än förväntat till följd av de okända faktorerna när det gäller mängden av kommunens nyanlända som beviljades uppehållstillstånd under året och den då uteblivna möjligheten till återsök. Under 2018 förväntar vi oss en liten lättnad, men indexuppräkningen innebär att vi förväntar oss ett resultat strax över årets prognos. Komvux Under 2018 budgeteras 2 500,0 tkr för komvuxverksamheten. Denna minskning är en effekt av det förväntade minskade antalet nyanlända som placeras i kommunen vilket bör leda till färre elever på SFI. En viktig del av vuxenutbildningen är även fortsatt arbetet med att ge människor möjligheten att även senare i livet byta bana och därför kommer vuxenutbildningarna utvecklas i samråd med gymnasieförbundet under året. Mål för verksamheten bestäms inom förbundet 32

76 Räddningstjänstförbundet Nettokostnad, tkr Budget 2017 Budget 2018 Förändring Räddningstjänst 9 900, ,0 337,0 TOTALT 9 900, ,0 337,0 KS beslut KF beslut Differens 0,0 0,0 0,0 Räddningstjänstförbundet Ragunda Kommun är en av 7 ägarkommuner i Jämtlands Räddningstjänstförbund och tillsammans med de övriga ägarna arbetar vi för att ha en trygg och effektiv räddningstjänst i länet. I förbundet pågår nu en diskussion om hur insatserna per ägarkommun skall fördelas och Ragunda kommun anser att vi i nuläget betalar en oproportionellt stor del av förbundets kostnader. Denna fråga kommer att fortsätta diskuteras under slutet av 2017 med en förhoppning att vi under 2018 ska kunna enas om en ny beräkningsmodell. I dagsläget gäller fortsättningsvis den tidigare modellen som för Ragundas del innebär en prognostiserad kostnad på ,0 tkr. Mål för verksamheten bestäms inom förbundet 33

77 Investeringsbudget I denna budget väljer vi att lämna till samhällsbyggnadsutskottet att inom den fastställda ramen på tkr prioritera kommunens investeringar. Detta för att få en mer flexibel investeringsbudget och snabbare kunna korrigera mellan händelser och behov när det kommer till investeringarna. Utskottet ges ett särskilt uppdrag att samråda med övriga utskott när prioriteringarna ska göras Summa per verksamhet Förslag Äskande Äskande Belopp Belopp Belopp Belopp (tkr) (tkr) (tkr) (tkr) Kommunledningsförvaltningen 280,0 0,0 0,0 Samhällsbyggnadsförvaltningen 9 660, , ,0 Barn- och Utbildningsförvaltningen 1 120,0 0,0 0,0 Stöd- och omsorgsförvaltningen 1 190,0 0,0 0,0 TOTALT , , ,0 34

78 Finansiering Alla planerade investeringar skall finansieras med egna medel. Vid synnerliga omständigheter och långsiktiga investeringar är lån ett alternativ. Diagram Till vilka ändamål används pengarna 2018: 35

79

80

81 Överförmyndarnämnden Ordförande: Annika Eklund Ansvarig tjänsteman: Ingrid Larsson Ekonomiskt utfall nettokostnader Verksamhet Bokslut 2016 Delår 2016 Delår 2017 Budget 2017 Prognos 2017 Avvikelse Överförmyndarnämnd 797,4 683,9 758,6 184, , 6-829,3 SUMMA 797,4 683,9 758,6 184, ,6-829,3 Mål Överförmyndarnämnden Uppfyllt (Uppfyllt, Delvis uppfyllt, Ej uppfyllt) Prognos (Uppfyllt, Delvis uppfyllt, Ej uppfyllt) Kompetens: Handläggning skall ske på likartat sätt i alla ärenden Kommunikation: Informera i Ragundabladet en gång per år Kundservice: Handläggning av nytt ärende skall påbörjas senast en vecka från det att ärendet initieras hos överförmyndaren. Inom en vecka från förfrågan bistå med information eller hänvisning till annan instans. Kreativitet Utarbeta informationsmaterial som distribueras till vård- och serviceinrättningar i kommunen samt läggs ut på kommunens hemsida. Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt

82 Kultur Erbjuda möjligheter för ställföreträdare att delta i studiecirklar samt informera om eventuella lagändringar m.m. Uppfyllt Uppfyllt Ekonomiskt utfall Kommentarer utfall per 31/8 samt prognos 2017 Överförmyndarnämnd: I samband med budgetarbetet för 2017 så fanns inte vetskapen om hur mycket ersättning överförmyndaren skulle få för sina kostnader vad gäller gode män för ensamkommande barn, och vad som gällde för vilka kostnader som kunde återsökas. Det var också oklart vad de schablonersättningar som skulle betalas ut var avsedda för, från och med när, och för vilka barn dessa skulle gälla. Med anledning av detta så budgeterades det för mer intäkter än vad det visade sig bli. Regeringen beslutade den 9 mars 2017 att det nya ersättningsystemet för mottagandet av ensamkommande barn skulle träda i kraft 1 juli Överförmyndaren får återsöka den faktiska kostnaden för gode män/tolk hela Schablonersättningen, kronor per barn kommer att betalas ut för nya anvisade barn och ska täcka kostnader för resor och god man. Överförmyndarnämndens administration samt kostnaderna för uppdragstagare kommer enligt prognosen att göra ett plusresultat på tillsammans 68 tkr. Den politiska delen följer budgeten. Den stora differensen, - 900,2 tkr mellan budgeterade intäkter och faktiska kostnader för ensamkommande barn, gör att nämndens verksamhet enligt prognosen kommer att göra ett minusresultat för 2017 på 829,3 tkr. Årets händelser Överförmyndarnämnd: 2017 har hittills varit ett år med relativt normalt ärendeflöde vad gäller ställföreträdarskap. En viss ökning av behovet ser vi vad gäller s k vanliga ställföreträdarskap, gode män för vuxna, och där ärendena har blivit mer omfattande och insatserna mer krävande för ställföreträdarna. Detta har lett till att det i vissa lägen varit svårt att hitta gode män/förvaltare som varit beredda att åta sig uppdragen. Uppdragen som gode män för ensamkommande barn har av naturliga skäl minskat. Detta innebär att ärendemängden totalt har minskat något. Inga nya anvisade barn har kommit till kommunen, och av de som vistas här har många blivit myndiga och/eller fått uppehållstillstånd. Ett antal placeringar från andra kommuner är dock gjorda. Det finns för närvarande 22 ensamkommande barn där överförmyndaren utövar tillsyn. Situationen för administrationen har under sommaren varit bra då handläggare har täckt upp för varandra under semesterledigheterna. Verksamhetssystemet Wärna är nu kopplat till befolkningsregistret vilket innebär att uppgifter om förändringar i folkbokföring kan fås på ett enklare sätt. Lagen om framtidsfullmakter trädde i kraft 1 juli Framtid Överförmyndarnämnd: Inför resterande del av året och under 2018 kommer antalet ensamkommande barn att ha halverats jämfört med idag. Detta kommer naturligtvis att påverka nämndens administration till viss del. Arbetet med att stötta gode männen i sitt utövande kommer att fortsätta med information och utbildning är valår vilket innebär att Föreningen Sveriges Överförmyndare (FSÖ:s) årskonferens, den stora återkommande konferensen för överförmyndare, förläggs till våren istället för hösten och kommer då att hållas i Gävle. Överförmyndarnämndens verksamhetssystem Wärnas databas kommer att behöva uppgraderas inför kommande år då det behövs nyare och säkrare teknik.

83

84

85

86 Delårsrapport augusti 2017 Ragunda kommun

87 Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande har ordet Ragunda kommuns organisation Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Driftsredovisning Investeringar Redovisningsprinciper Ord och uttryck Politik Kommunledningsförvaltning Barn- och Utbildningsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Ragunda Hyreshus Stöd- och Omsorgsförvaltningen Bygg- och miljönämnden Överförmyndarnämnden Förbund

88 Kommunstyrelsens ordförande har ordet När vi nu ser resultatet av årets första åtta månader så kan vi konstatera att den kommunala ekonomin som helhet i allt väsentligt ligger inom sina ramar. Prognosen visar på att vi med stor sannolikhet kommer att klara det överskottsmål som Fullmäktige satt och lite mer där till. Men kommunen har ett förändringsarbete att fortsätta. Vi har under de senaste åren haft såväl kostnader som intäkter vilka legat långt över den ram som satts, men framöver så kommer de externa extra medlen troligen att minska, och därför måste kommunen effektiviseras och återgå till ett normalläge, så att även kostnaderna gör detsamma. Kommunens medarbetare och den politiska ledningen har påbörjat det arbetet och det är med stor glädje jag ser den initiativrikedom som många av verksamheterna har när det gäller att hitta nya och bättre arbetssätt. Det är medarbetarna som är kommunens absolut viktigaste resurs och det är därför väldigt tillfredställande att vi nu kan se att de insatser som beslutats om och som genomförts, nu börjar få effekt på deras välmående. Frisktalen stiger i kommunen, både när det gäller långtids-och korttidsfrånvaron så ser vi minskningar och den tendensen är glädjande! Detta arbete måste fortsätta och intensifieras. Jag vill, som vanligt, avsluta denna text med ett stort tack till alla som bor i, verkar i och besöker Ragunda kommun. Utan Er skulle kommunen endast vara en geografisk yta, det är Ni som fyller den med liv, glädje och framtidshopp! Ett extra tack vill jag ge de kommunanställda som varje dag jobbar för våra kommuninnevånares väl. Det är Ni som bygger framtidens kommun. Tack! Jonas Andersson Kommunstyrelsens ordförande 3

89 Ragunda kommuns organisation Politisk organisation Tjänstemannaorganisation Samägda företag och förbund Jämtlands Gymnasium Samordningsförbundet i Jämtlands län Jämtlands Räddningsförbund Regionförbundet i Jämtlands län Förenade småkommuners aktiebolag (FSF) Jämtland-Härjedalen Turism Ragundadalen Världsarv AB 4

90 Förvaltningsberättelse Kommunstyrelsen i Ragunda kommun får härmed avge redovisning för perioden januari augusti 2017 samt prognos för helår Näringsliv och utveckling gör ett underskott om -0,9 miljoner kronor. AME förväntas visa underskott genom att man tagit emot fler åtgärder än budgeterat. Kommunen Delårsbokslut 31 augusti 2017 Ragunda kommun redovisar per den 31 augusti 2017, ett plusresultat på 10,2 miljoner kronor. Kommunens nettokostnader inklusive finansiella poster för perioden januari-augusti uppgår till 224,9 miljoner kronor, vilket utgör 65,9 procent av kommunens budgeterade nettokostnad för hela året. I förhållande till skatte- och statsbidragsintäkter uppgår nettokostnaderna för årets första åtta månader till 95,1 procent. I avstämningen mot balanskravet redovisas ett resultat på 10,2 miljoner kronor. Resultatet under samma period föregående år, uppgick till 12,7 miljoner kronor och nettokostnaderna inklusive finansiella poster utgjorde då 94,5 procent av kommunens skatte- och statsbidragsintäkter för tiden januari-augusti. Prognos 2017 Prognosen för hela året visar mot ett resultat på 7,8 miljoner kronor, vilket är 1,6 miljoner kronor högre än det budgeterade resultatet, 6,2 miljoner kronor. De största enskilda negativa och positiva posterna i prognosen, jämfört med budget, utgörs av: Kommunledningsförvaltningen (+1,9 mkr) Överskottet beror främst på att potten för KS oförutsett inte nyttjats till sin helhet. Överförmyndarnämnden (-0,8 mkr) Överförmyndarnämnden visar en differens mot budget om -0,8 miljoner kronor. Intäkterna är för högt budgeterade. Samhällsbyggnadsförvaltningen (-1,4 mkr) Olika delar inom förvaltningen gör både underskott och överskott. Teknisk verksamhet förväntas gå med ett underskott på 0,6 miljoner kronor på driften, baserat på helår. Underskottet beror på högre personalkostnader och högre underhållskostnader än budgeterat. Bygg- och Miljönämnden (-0,5 mkr) Bygg och Miljö gör en avvikelse om -0,5 miljoner kronor. Avvikelsen beror främst på ökade kostnader på oförutsedda bostadsanpassningar. Stöd- och Omsorgsförvaltningen (-5,3 tkr) IFO gör ett underskott om 11,0 miljoner kronor. Detta beror på ökade kostnader för placeringar av barn och ungdomar samt vuxna. Även ekonomiskt bistånd och kostnaden för inhyrd personal har ökat. Integration gör en positiv avvikelse om 9,6 miljoner kronor. Detta beror på ökade intäkter. Barn- och Utbildningsförvaltningen (+0,4 mkr) Förskolan visar ett underskott vid årsskiftet på 864,8. Det beror på ökade personalkostnader, sjukskrivningar och ökad bemanning pga. fler barn samt barn i behov av särskilt stöd. Minskade stadsbidrag för Mindre barngrupper. Grundskolans överskott på 1 371,0 beror på ökade intäkter från Migrationsverket. Förbunden (-3,3 mkr) Jämtlands Gymnasium (JGY) visar på underskott med -3,3 miljoner kronor gentemot budget En extra betalning på 377,9 tkr görs varje månad. Investeringsbudget (-3,4 mkr) Investeringsbudgeten för 2017 uppgår till 30,7 miljoner kronor. Utfallet per den 31 augusti uppgår till 13,5 miljoner kronor. I prognosen för helår bedöms 34,1 miljoner kronor att förbrukas. Det innebär en avvikelse mot budget med 3,4 miljoner kronor. Avvikelsen beror främst på byggnation av förskolan Fiberpennan. Investeringen fanns ej medtagen i investeringsbudget för år Beslut om byggnation togs i presidiet Avskrivningskostnaderna bedöms under året till 16,5 miljoner kronor vilket är 1,0 miljoner kronor lägre än budgeterat. 5

91 Variationer i delårsresultatet jämfört med prognos 2016 Skillnaden i resultatet för helårsprognosen på 7,8 miljoner kronor och resultatet i delårsbokslutet 10,2 miljoner kronor är 2,4 miljoner kronor. God ekonomisk hushållning I Lagen om god ekonomisk hushållning framgår det att kommuner ska ange mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Kommunen har fem övergripande finansiella mål som är fastställda av Kommunfullmäktige , 158. Mål - Finansiella Uppfyllt Prognos MÅL - KOMPETENS Likviditeten skall motsvara minst 1månads personalkostnad vilket motsvarar ca 20 miljoner kronor. Uppfyllt. Likviditeten per är 57,2 mkr. Kommer att uppfyllas. Prognostiserad likviditet är 50,9 mkr. MÅL - KOMMUNIKATION Resultatet ska vara 1,5 % 2016 av skatteintäkter och generella stadsbidrag för att sedan öka till 1,75 % 2017 och nå 2,0 % Uppfyllt. Resultat per är 4,3% Kommer att uppfyllas. Prognosen är 2,2 % MÅL - KVALITET Soliditeten skall öka mot föregående år men alltid vara minst 15 %. Uppfyllt. Soliditeten är 20,2% och var vid samma tidpunkt ,5% Kommer att uppfyllas. Prognostiseras till 18,6 % MÅL - KREATIVITET Investeringarna får inte överstiga 70 % av årets avskrivningar för perioden Sedan tidigare finns dock ett beslut på att vi ska investera för 100 % av avskrivningarna under 2016 och det får stå kvar. Uppfyllt. Avskrivningarna janaug är 10,6 mkr. Investeringarna är 13,5 mkr Kommer ej att uppfyllas. Prognosen är 16,5 mkr i avskrivningar medan investeringarna är prognostiserad till 34,3 mkr. MÅL - KULTUR För att uppnå en långsiktig stabil ekonomi ska amortering ske enligt fastställd plan och enligt beslut om att skogsintäkterna ska användas för amortering. Summa 2 mkr/år Uppfyllt. Amortering sker löpande med 500 tkr/ kvartal Kommer att uppfyllas, amortering enligt prognos uppgår till 2,0 mkr. Utfall per 31 augusti: Kommunens resultat uppgår till +10,2 miljoner kronor. Prognos 2017: Kommunens resultat för 2017 beräknas uppgå till 7,8 miljoner kronor. 6

92 Balanskrav Det lagstadgade balanskravet är en miniminivå som innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Det vill säga resultatet skall vara minst noll. Vid beräkningen av resultat ska vissa poster särbehandlas. Undantag kan dock göras om det står i överenskommelse med god ekonomisk hushållning. I nedanstående beräkning har realisationsvinster och förluster som uppkommit i samband med försäljning av anläggningstillgångar medtagits i resultatet. Efter avstämning mot balanskravet per den 31 augusti redovisas ett resultat på 10,2 miljoner kronor. Det finns inget balanskravsunderskott från tidigare år att reglera. Prognosen för hela 2017 visar att det inte kommer att finnas något underskott att återställa. Balanskravsavstämning (mkr) Årets Resultat enligt resultaträkning 7,8 10,2 11,8 12,2 -reducering av samtliga realisationsvinster +justering för realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet -justering för realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet -orealiserade förluster i värdepapper -justering för återförening av orealiserade förluster i värdepapper. Årets resultat efter balanskravsjusteringar -reservering av medel till resultatutjämningsreserv 7,8 10,2 11,8 12, användning av medel från resultatutjämningsreserv Balanskravsresultat 7,8 10,2 11,8 12,2 Omvärldsbevakning Den svenska ekonomin utvecklas fortsatt starkt och BNP växer i år med cirka 3 procent. Högkonjunkturen når nästa år sin topp varefter konjunkturen långsamt återgår till balans. Det innebär att utvecklingen av sysselsättningen stagnerar 2019 och Tillväxten och skatteunderlaget blir därmed svagare. Samtidigt växer befolkningen och behoven av kommun-sektorns verksamhet i fortsatt snabb takt vilket skapar stora problem för kommuner och landsting att finansiera sin verksamhet. Högkonjunktur med nedåtrisk Tillväxten i den svenska ekonomin är för närvarande stark, med kraftig sysselsättningsökning och bra tillväxt i skatteunderlaget. Vi befinner oss i en högkonjunktur. Efterfrågan på arbetskraft är stor och det blir allt svårare för arbetsgivarna att hitta arbetskraft med rätt kompetens, inte minst i kommuner och landsting. Högkonjunkturen väntas kulminera under För åren därefter, , antas ekonomin successivt återgå till ett konjunkturellt normaltillstånd vilket innebär att sysselsättningen stagnerar och att skatteunderlaget utvecklas svagare. SKL räknar således med att det blir en problematisk utveckling för kommunsektorn, men detta är ändå att betrakta som ett relativt odramatiskt förlopp. Historiska data visar att högkonjunkturer snarare brukar brytas genom en kraftig nedgång i konjunktur och sysselsättning, ofta utlöst av internationella kriser. 7

93 Kommunernas ekonomi Kommunernas preliminära resultat för 2016 uppgår till 21,7 miljarder kronor, vilket är långt över sektorns tumregel för god ekonomisk hushållning. Endast nio kommuner redovisar ett negativt resultat. En stark utveckling av skatteunderlaget, extra statligt stöd och större reavinster än normalt bidrar till det goda resultatet. En sämre skatteunderlagsutveckling , i kombination med mycket snabbt växande behov, väntas ge svagare resultat och betydande effektiviseringsbehov. För att uppnå ett resultat på 1 procent av skatter och generella statsbidrag uppstårett gap mellan kostnader och intäkter som uppgår till 24 miljarder år 2020, om inga åtgärder vidtas. Dessutom växlar kommunerna upp planerade investeringar till en ny nivå. Förskolor, skolor, infrastruktur och bostäder kommer att byggas på bred front. Skatteunderlagstillväxten avtar efter konjunkturtoppen Den starka tillväxt av skatteunderlaget vi såg år 2016 väntas avta successivt fram till Skatteunderlagstillväxten avtar efter konjunkturtoppen Den starka tillväxt av skatteunderlaget vi såg år 2016 väntas avta successivt fram till Skatteunderlagstillväxt och bidrag från vissa komponenter Procent respektive procentenheter Källa: Skatteverket och SKL. Den huvudsakliga förklaringen är att ökningen av arbetade timmar upphör när konjunkturtoppen passeras. I viss mån bidrar det även att grundavdragen beräknas stiga snabbare om ett par år. Det motverkas endast till en mindre del av att lönehöjningarna väntas bli större och inkomster av arbetslöshetsersättningar tilltar. Förändring jämfört med SKL:s prognos från februari Jämfört med den prognos SKL presenterade i februari (cirkulär 17:6) är skatteunderlagets ökningstakt nedreviderad år 2017 och uppreviderad En marginell justeringar har även gjorts för utvecklingen Ändringarna förklaras i huvudsak av att vi i förra prognosen överskattade utvecklingen av arbetade timmar under slutet av Det har fått till följd att SKL även ändrats sin syn på utvecklingen under loppet av 2017, med konsekvens för förändringstalen 2017 och 2018 som följd. Trots missbedömning av sysselsättningen stämde lönesumman väl med prognosen för år Det betyder att timlöneökningarna (enligt nationalräkenskapernas definition) översteg SKL:s uppskattning, vilket har föranlett en nedjustering av grundavdragsprognosen. Den sammantagna effekten av detta är en marginell uppjustering av skatteunderlaget Ovanligt snabb utveckling av kostnader och intäkter Enligt SKLs bedömning dämpas utvecklingen av skatteunderlaget 2017 för att därefter fortsätta avta fram till Generella statsbidrag förstärker intäkterna 2017 med 7,7 miljarder kronor. För åren därefter ingår de aviserade statsbidragen i kalkylen. Kostnaderna har ökat unikt mycket under de senaste två åren, främst 2016, beroende på flyktingsituationen. Men det gäller även intäktssidan i form av riktade statsbidrag. SKL räknar med att statsbidragen för flyktingar motsvaras av lika stora kostnader. Ett undantag är dock att den kommande sänkningen av ersättningsschablonerna för ensamkommande barn från den 1 juli inte beräknas motsvaras av en lika stor sänkning av kostnaderna. Fördröjningen i kostnadsanpassningen beräknas kosta kommunerna cirka 2 miljarder kronor sammantaget 2017 och Kostnadsökningen utöver demografiska behov minskar rejält 2017 och 2018 och fortsätter i låg takt åren därefter. Anledningen är att både tillskott och kostnader relaterade till flyktingar fasas ut. 8

94 Välfärdsmiljarderna Pengarna till kommunsektorn kommer dels att fördelas via det kommunalekonomiska utjämningsanslaget dvs. i kronor per invånare, dels med en fördelningsnyckel där hänsyn tas till antal asylsökande och nyanlända. Av tillskottet som fördelas per invånare erhåller kommunerna 70 procent och landstingen 30 procent. Av det tillskott som fördelas med hänsyn till antal asylsökande och nyanlända får kommunerna 80 procent och landstingen 20 procent. Behoven av välfärdstjänster ökar snabbare än någonsin tidigare Befolkningen växer, särskilt i yngre och äldre åldrar, vilket ökar kommunsektorns kostnader om alla ska få samma välfärd som i dag. Sedan början av 1980-talet har demografiska förändringar inneburit ökade verksamhetskostnader med i genomsnitt cirka en halv procent per år. Det innebär att kostnaderna för välfärd ökat som en följd av förändrad befolkning, men kostnaderna har dessutom ökat utöver vad den förändrade befolkningen har föranlett. De senaste årens stora befolkningsökning har resulterat i att behoven nu ökar tre gånger så snabbt, cirka 1,5 procent per år. Det är en ökningstakt som förväntas fortsätta under lång tid framöver. Det innebär att kostnaderna skulle öka med cirka 10 miljarder kronor mer per år än vi varit vana vid, räknat i dagens kostnadsnivå. Den främsta orsaken till befolkningsökningen är nettomigration, men även födelseöverskott bidrar till ökningen. Framtida nettomigration är svår att prognostisera och beror på en rad faktorer, inte minst förhållanden i omvärlden. Födelseöverskottet beror främst på att generationen från slutet av 1980-och början av 1990-talen kommit upp i barnafödande åldrar, men också på att en relativt stor andel av den invandrade befolkningen är i barnafödande åldrar. Samtidigt som vi har en snabb ökning av barn och unga blir kostnaderna för den stora fyrtiotalistgenerationen allt mer märkbara inom hälso- och sjuk vården och så småningom även i äldreomsorgen. De personer som föranleder de högsta kostnaderna är barn, unga och gamla, då välfärdens verksamheter, såsom äldreomsorg, barnomsorg, skola och sjukvård, främst riktar sig mot dessa grupper. Dilemmat är att ökningen av de personer som står för det mesta av skatteintäkterna, personer i yrkesverksam ålder, är betydligt blygsammare. Om vi inte hade haft någon invandring skulle antalet personer i åldern år till och med minska fram till år Så hela ökningen av gruppen i yrkesverksam ålder är ett resultat av vår nettoinvandring. Källa: SKL Ekonomirapporten maj 2017 samt SKL Cirkulär 17:18 Mål och målstyrning Kommunfullmäktige beslutade att anta en ekonomistyrningspolicy där styrmodell för målstyrning redovisas. Utöver de finansiella målen finns verksamhetsmål för varje förvaltning och nämnd, måluppfyllelsen gällande dessa redovisas separat under varje förvaltning och nämnd. Organisation och samverkan Sommaren 2005 bildade Ragunda kommun tillsammans med Bräcke, Krokom och Östersunds kommuner Jämtlands Gymnasieförbund. Kommunernas huvudsakliga syfte med bildandet av Jämtlands Gymnasieförbund är att aktivt verka för en hög utbildningsnivå i regionen. Målet är att kunna erbjuda en modern gymnasieskola av hög kvalitet och produktivitet. Ragunda gymnasieskola flyttades över till förbundet den 1 juli I kommunens redovisning ingår kostnader för delägande i Jämtlands Gymnasieförbund. Från 1/ ingår också Räddningstjänsten, Ragunda Kommun i Jämtlands Räddningstjänstförbund. Kommunen deltar i en gemensam nämnd mellan Region Jämtland Härjedalen och länets samtliga kommuner avseende samordnad upphandling, lagerhållning och distribution av sjukvårdsprodukter. Ragunda Energi AB är till 100% ägt av Ragunda kommun. Bolaget ska bedriva produktion, distribution och försäljning av fjärrvärme samt därmed förenlig verksamhet. 9

95 Arbetsmarknad och sysselsättning Arbetsförmedlingens statistik avseende arbetsmarknadsläget i Jämtland augusti 2017, visar att den totala arbetslösheten uppgick till 6,7 procent (4 153 personer) av den registerbaserade arbetskraften år. Det är en minskning med 0,1 procentenheter jämfört med samma tid I riket var motsvarande siffra 7,4 procent. Ungdomsarbetslösheten (18-24 år) i länet har också minskat, från 12,0 procent i augusti 2016 till 10,2 procent i augusti Motsvarande siffra i riket var 10,3 procent. Den totala arbetslösheten i Ragunda uppgick i augusti 2017 till 10,0 procent (öppet arbetslösa: 4,6 %, arbetssökande som deltar i program med aktivitetsstöd 5,4 procent). Under samma period 2016 uppgick den totala arbetslösheten till 9,3 procent. I gruppen år uppgick arbetslösheten till 15,1 procent (öppet arbetslösa: 6,8 procent, arbetssökande i program med aktivitetsstöd 8,3 procent). Vilket är en ökning med 3,2 procent jämfört med augusti För gruppen utlandsfödda uppgick den totala arbetslösheten i Ragunda till 46,5 procent (öppet arbetslösa: 23,9 procent, arbetssökande i program med aktivitetsstöd: 22,6 procent). Det är en ökning med 5,4 procentenheter jämfört med samma tid ifjol. Befolkning Den 31/8 har Ragunda kommun invånare. Kommunens befolkning har ökat med 24 personer från årsskiftet. Befolkningsutvecklingen ser bättre ut än kalkylerat. I budget för 2017 har vi räknat med 5385 personer. Vi har just nu negativt födelsenetto men positivt flyttnetto. Hittills i år har det fötts 41 barn och avlidit 52 personer. Det ger ett födelsenetto på -11 personer. 277 personer har flyttat in till kommunen och 242 personer har flyttat ut. Det ger ett flyttningsnetto på +35 personer. Framtiden I kommunens ekonomistyrningspolicy finns en plan för att uppnå resultatet 1,75% av skatteintäkter och statsbidrag år Detta vilket motsvarar 6,2 miljoner kronor. Prognosen visar ett resultat på 7,8 miljoner kronor. Jämfört med budget är det en positiv avvikelse på 1,6 miljoner kronor. I budget för 2017 beräknades skatteintäkter och statsbidrag på 5385 personer i befolkning medan den slutliga befolkningsräkningen slutade på 5402, vilket i intäkter gör ett prognostiserat plus på helår med 1,0 miljoner kronor. Även om det ser bra ut nu är det viktigt att budgetavvikelser i god tid rapporteras, så att åtgärder kan vidtas. Vad vi kan se under kommande år är att intäkterna inte ökar i samma takt som kostnaderna. Det innebär att man i större omfattning måste planera för och lägga förslag på större strukturella förändringar som ger stora kostnadsminskningar på sikt. Annars är risken stor att skatte-och statsbidragsintäkterna inte täcker kostnaderna för kommande års verksamheter. Pensioner och förändring av pensionsskuld Pensionsåtagandet i Ragunda Kommun redovisas från och med 1998 enligt den så kallade blandmodellen dels som en avsättning på balansräkningen och dels som en ansvarsförbindelse. Det åtagande som redovisas som en ansvarsförbindelse uppgår till 173,2 miljoner kronor inklusive löneskatt och prognostiseras per uppgå till 175,0 miljoner kronor inkl. löneskatt. Avsättningen i balansräkningen är , 6,3 miljoner kronor och beräknas per vara 6,0 miljoner kronor. Sedan 2004 har kommunen försäkrat den kommunala ålderspensionen, ökningen av kommunens pensionsskuld. Finansiering Kommunens finansiering består främst av skatter och statsbidrag samt finansiella poster. I prognosen för skatter och statsbidrag redovisas en avvikelse på totalt +1,0 miljoner kronor. De finansiella posterna beräknas bli ca 2,2 miljoner kronor lägre på helår än budgeterat vilket främst beror på minskade räntekostnader. Lån och räntor Kommunens låneskuld uppgår den 31 augusti till 271,4 miljoner kronor. Enligt beslut i Kf ska kommunen amortera lån med 2 miljoner kronor/år, vilket sker löpande varje kvartal. 10

96 Eget kapital Det egna kapitalet förändras med årets resultat. Per den 31 augusti 2017 uppgår det egna kapitalet till 84,9 miljoner kronor vilket är en ökning med 10,2 miljoner kronor sen årets början. Prognosen för hela året är att det egna kapitalet kommer att öka med 7,8 miljoner kronor från årets början. Det egna kapitalet delas in i anläggningskapital och rörelsekapital. Rörelsekapitalet är det kapital kommunen behöver för att finansiera den löpande verksamheten och beräknas som skillnaden mellan kommunens omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet uppgår den 31 augusti till 20,7 miljoner kronor vilket är en förbättring sedan årets början med 3,8 miljoner kronor. Rörelsekapitalet prognostiseras per uppgå till 20,5 miljoner kronor. Likviditet Kassalikviditeten som anger kommunens betalningsförmåga på kort sikt uppgår den 31 augusti 2017 till 50,3 miljoner kronor. Prognosen är att det vid årets slut ska finnas 50,9 miljoner kronor i likvida medel. En god likviditet innebär bland annat att kommunen kan finansiera beslutade investeringar utan att göra nya upplåningar. Det innebär också möjligheter att amortera ner låneskulden för att minska kommunens räntekostnader eller att avsätta medel för kommande pensionsutbetalningar. Soliditet Soliditeten anger kommunens betalningsförmåga på lång sikt. Ju högre soliditet desto starkare långsiktig finansiell handlingsberedskap har kommunen. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen och tillgångarnas förändring. Soliditeten uppgår den 31 augusti 2017 till 20,2 %. Sen årets början har soliditeten förbättrats med 0,7%. Soliditeten per prognostiseras till 18,6%. RESULTATRÄKNING Resultaträkning (mkr) DELÅR BUDGET 2017 PROGNOS 2017 AVV BOKSLUT 2016 DELÅR Verksamhetens intäkter 89,0 121,0 139,1 18,1 147,5 88,7 Verksamhetens kostnader -303,3-445,0-465,7-20,7-459,8-291,6 Avskrivningar -10,6-17,5-16,5 1,0-15,6-11,3 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -224,9-341,5-343,1-1,6-327,9-214,2 Skatteintäkter 156,2 232,1 232,6 0,5 227,7 152,4 Generella statsbidrag 80,2 119,7 120,2 0,5 114,9 76,5 Finansiella intäkter 0,4 0,0 0,4 0,4 0,4 0,3 Finansiella kostnader -1,7-4,1-2,3 1,8-3,3-2,3 RESULTAT FÖRE EXTRAORD. POSTER 10,2 6,2 7,8 1,6 11,8 12,7 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0 0,0 0,0 ÅRETS RESULTAT 10,2 6,2 7,8 1,6 11,8 12,7 11

97 BALANSRÄKNING Balansräkning (mkr) TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar BOKSLUT 2016 DELÅR DELÅR Mark, byggnader och tekn anläggningar 332,4 306,5 336,4 Maskiner och inventarier 7,7 7,0 6,5 Finansiella anläggningstillgångar 4,4 2,7 4,4 Summa anläggningstillgångar 344,5 316,2 347,3 Omsättningstillgångar Förråd 0,3 0,2 0,3 Fordringar 30,9 21,8 16,0 Kassa och bank 67,3 50,3 57,2 Summa omsättningstillgångar 98,5 72,3 73,5 SUMMA TILLGÅNGAR 443,0 388,5 420,8 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 62,9 62,9 74,7 Årets resultat 11,8 12,7 10,2 Summa eget kapital 74,7 75,6 84,9 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 6,0 6,1 6,3 Avsättning deponier 7,5 0 7,4 Summa avsättningar 13,5 6,1 13,7 Skulder Långfristiga skulder 270,4 251,4 269,4 Kortfristiga skulder 84,4 55,4 52,8 Summa skulder 354,8 306,8 322,2 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 443,0 388,5 420,8 Panter och ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelser 8,9 9,7 8,9 Pensionsskuld 173,8 177,2 173,2 Norrsken vid Gesunden. Foto Christer Svensson. 12

98 KASSAFLÖDESANALYS KASSAFLÖDESANALYS (mkr) DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN BOKSLUT 2016 DELÅR DELÅR Årets resultat 11,8 12,7 10,2 Justering ej likviditetspåverkande poster 22,4 10,7 10,8 Medel från verksamheten före förändring rörelsekapital 34,2 23,4 21,0 Förändring kortfristiga fordringar -4,1 5,0 14,9 Förrändring lager -0,1 0,0 0,0 Förändring kortfristiga skulder 13,3-15,7-31,6 Kassaflöde från den löpande verksamheten 43,3 12,7 4,3 INVESTERINGSVERKSAMHET Investering i materiella anläggningstillgångar -40,1-9,2-13,5 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 Investering i finansiella anläggningstillgångar -1,9 0,0 0,0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -42,0-9,2-13,5 FINANSIERINGSVERKSAMHET Amortering av långfristiga skulder -5,7-1,0-1,0 Nyupptagna lån 24,0 0,3 0,0 Ökning/minskning långfristiga fordringar 0,1 0,0 0,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 18,4-0,7-1,0 Årets kassaflöde 19,8 2,8-10,1 Likvida medel vid årets början 47,5 47,5 67,3 Likvida medel vid periodens/årets slut 67,3 50,3 57,2 Specifikation av ej likviditetspåverkande poster Justering för avskrivningar 15,6 11,3 10,6 Justering avsättningar 6,8-0,6 0,2 Justering övriga poster 0 0,0 0,0 DRIFTREDOVISNING 2017 (mkr) NÄMND/STYRELSE BOKSLUT 2016 DELÅR DELÅR BUDGET 2017 PROGNOS 2017 AVVIKELSE 2017 Kommunstyrelse 299,3 194,0 203,9 308,6 310,5-1,9 Överförmyndarnämnd 0,8 0,7 0,8 0,2 1,0-0,8 Bygg- och miljönämnd 4,9 3,1 3,6 5,2 5,8-0,6 Summa 305,0 197,8 208,3 314,0 317,3-3,3 Utbetalda pensioner 6,8 4,9 5,9 10,0 9,3 0,7 Avskrivningar 15,6 11,3 10,6 17,5 16,5 1,0 Riskkostnader 0,5 0,2 0,1 0,0 0,0 0,0 Summa överföring till resultaträkning 327,9 214,2 224,9 341,5 343,1-1,6 13

99 INVESTERINGAR Proj (Belopp i Tkr) BUDGET 2017 REDOVISAT AVVIKELSE TOM PROGNOS 2017 DIFF 1309 YTTRE MILJÖ SATELLIT HMD 700,0 0,0 700,0 0,0 700, FÖRSKOLA FIBERPENNAN 0,0 471,5-471, , , ENTRÉ THAILÄNDSKA PAVIL- JONGEN 0,0 22,3-22,3 22,3-22, TAKBYTE KULLSTASKOLAN 700,0 0,0 700,0 0,0 700, ENERGIÅTGÄRDER ÖVRIGA FAST- IGHETER 1 250, ,7-79, ,7-79, STÄD- OCH TVÄTTMASKINER 70,0 63,9 6,1 70,0 0, BTC 0, , , , , AO/KULLSTA OMBYGGNATION 0, , , , , FASTIGHETSPLANER 1 000,0 0, ,0 500,0 500,0 SUMMA FÖRVALTNINGSFASTIGHETER 3 720, ,3-302, , ,0 SUMMA INDUSTRI- OCH AFFÄRS- LOKALER 0,0 0,0 0,0 0,0 0, BORRA NYTT VATTEN BISPGÅRDEN 500, ,0 0,0 500, MARKBÄDD KÖTTSJÖN 225, ,0 225,0 0, LEDNINGSÅTGÄRDER GENERELLT 1 800, ,9 606, ,0 0, VATTENSKYDDOMRÅDE 200,0 0,0 200,0 50,0 150, ÅTG ÅVC STUGUN 275,0 115,1 159,9 200,0 75, AUTOMATISERING DRIFT VA 300,0 163,1 136,9 300,0 0, AVSL DEPONIER HMD, BGDN, STUGUN 368,0 0,0 368,0 0,0 368, MINIRENINGSVERK STRÖMSNÄS 622,0 0,0 622,0 622,0 0,0 SUMMA VA RENHÅLLNING 4 290, , , , , VÄRMEKULVERT ÖSTÅKERVÄGEN 7 650,0 0,0 650,0 650,0 0, ENERGISPARÅTGÄRDER HYRESHUS 500,0 756,4-256,4 756,4-256,4 SUMMA RAGUNDA HYRESHUS TOTALT 1 150,0 756,4 393, ,4-256,4 14

100 INVESTERINGAR Proj. (Belopp i Tkr) BUDGET 2017 REDOVISAT AVVIKELSE TOM PROGNOS 2017 DIFF 1104 ORTSSAMMANBINDANDE NÄT 1 621, , , , , STADSNÄT STUGUN 1 797,3 694, , ,3 0, BREDBAND KF ,0 0, , , , BISPGÅRDENS TÄTORT 0,0 15,6-15,6 15,6-15, BREDBAND HMD KS ,0 25, , ,0 0, STADSNÄT HMD-BGDN 0,0 297,5-297,5 300,0-300, BACKBONE STUGUN 0,0 775,7-775,7 775,7-775, FRIKRAFT 0,0 400,0-400,0 0,0 0, PHC 645 0,0 371,9-371,9 0,0 0, HJÄRTSTARTARE 0,0 6,0-6,0 0,0 0, INKÖP DATORER 280,0 22,5 257,5 280,0 0, BYGG- OCH MILJÖNÄMND Uppgrad ärendesystem 1508 FÖRSTUDIE SERVICEPUNKTER/ MÖTESPLATSER 200,0 0,0 200,0 150,0 50,0 100,0 0,0 100,0 100,0 0, GIFTFRI FÖRSKOLA 200,0 109,1 90,9 118,9 81, AKUSTIKSKÄRMAR FÖRSKOLA 125,0 206,1-81,1 206,1-81, UTEMILJÖ FÖRSKOLA HAMMARSTRAND 100,0 8,2 91,8 100,0 0, INVENTARIER KÖK 590,0 488,5 101,5 760,0-170, UTEMÖBLER KULLSTA 70,0 0,0 70,0 70,0 0, UTEMILJÖ FÖRSKOLA STUGUN 100,0 3,0 97,0 100,0 0, HÅ-SKOLAN KLASSRUMSMÖBLER 200,0 57,2 142,8 200,0 0, INVESTERING HEMVÅRD ÖVERGRIPANDE 1616 UPPHÄNGNINGSKROKAR FÖRSKOLA 1617 KLASSRUMSMÖBLER MM JÄRÅSKOLAN 1619 LJUDISOLERANDE DÖRRAR AO-SKOLAN 600,0 161,6 438,4 600,0 0,0 50,0 0,0 50,0 50,0 0,0 175,0 112,8 62,2 175,0 0,0 100,0 0,0 100,0 100,0 0, MÖBLER BIBLIOTEK BISPGÅRDEN 200,0 0,0 200,0 200,0 0,0 SUMMA ÖVRIGT TOTALT , , , ,1-120,0 KOMMUNEN TOTALT , , , , ,4 15

101 Redovisningsprinciper Leverantörsfakturor Har i huvudsak skuldbokförts och belastat periodens redovisning. Utställda fakturor Har i huvudsak fordringsförts och tillgodogjorts periodens redovisning Kostnadsräntor Upplupna räntor har redovisats som kortfristig skuld. Outtagna semesterdagar, ferielön och okompenserad övertid har redovisats som kortfristig skuld. Personalomkostnadspålägget har interndebiterats styrelser och nämnder med 38,33 % för kommunalt reglerad personal. Materiella anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärde minus ev investeringsbidrag och efter avdrag för avskrivningar. Statsbidrag hänförda till redovisningsåret har tillgodogjorts årets redovisning. Avsättning för pensioner Intjänade fr o m 1998 redovisas som en avsättning i balansräkningen. Pensioner intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse i enlighet med den kommunala redovisningslagen. Den avgiftsbestämda delen av pensionsskulden har bokförts som kortfristig skuld. Beräkning har skett enligt RIPS 07 Anläggningstillgångar Fast och lös egendom avsedda att stadigvarande innehas samt värdepapper, långfristiga fordringar. Leasing Samtliga leasingavtal har klassificerats som s.k. operationella leasingavtal. Periodens leasingkostnader redovisas som rörelsekostnad i resultaträkningen. VA-redovisning För VA-verksamheten upprättas en separat redovisning vid årsbokslutet som kan hämtas på kommunen. Lånekostnader För lånekostnader tillämpas huvudmetoden, d v s räntor belastar den period de hänförs till. Avskrivningar Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs inga avskrivningar. Avskrivningstider som normalt tillämpas i kommunen är 3, 5, 10, 20, 33, 50 år. Byggnader och mark - Mark Obegränsad - Verksamhetsfastigheter år - Fastigheter för affärsverksamhet år - Publika fastigheter år - Fastigheter annan verksamhet år - Bostäder 50 år Maskiner och inventarier - Datorer 3-5 år - Maskiner 10 år - Övriga inventarier 5-10 år Komponentavskrivning har gorts för investeringar över 2 mkr. 6 komponenter används. -1 Stomme inkl grund, innerväggar 50 år -2 Tak, fasad, fönster och dörrar 30 år -3 Värme, sanitet, el och hissar 30 år -4 Ytskick, golv, ventilation 30 år -5 Våtutrymmen 20 år -6 Övrigt 20 år Ord och uttryck Avskrivningar Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar. Balansräkning Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen vid en viss tidpunkt. Balansräkningen visar hur kommunen har använt sitt kapital (i anläggnings- och omsättningstillgångar) respektive hur kapitalet har anskaffats (lång- och kortfristiga skulder samt eget kapital). Omsättningstillgångar Likvida medel, kortfristiga fordringar och förråd. Rörelsekapital Fritt eget kapital, utgör skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglar kommunens finansiella styrka. Anläggningskapital Anläggningskapital=Anläggningstillgångar-avsättningarlångfristiga skulder. Eget kapital Kommunens totala kapital består av summan av anläggningskapital och rörelsekapital. Kortfristiga skulder Skulder med en löptid understigande ett år. Långfristiga skulder Skulder med en löptid överstigande ett år. Avsättningar Skulder eller åtaganden där det exakta beloppet inte är känt. Likviditet Betalningsberedskap på kort sikt. Soliditet Andelen eget kapital av de totala tillgångarna, d v s graden av egna finansierade tillgångar. Nettokostnader Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras med skattemedel. Driftredovisning Omfattar kostnader och intäkter för den löpande verksamheten under året. Ett sammandrag av verksamheternas kostnader och intäkter förs till resultaträkningen. Investeringsredovisning Investeringsredovisningen visar hur kommunens investeringar fördelar sig på olika verksamhetsområden under året. Investeringarna förs in i kassaflödesrapporten. 16

102 Politik KS Ordförande: Jonas Andersson Ekonomiskt utfall - nettokostnader (tkr) Verksamhet Bokslut 2016 Delår 2016 Delår 2017 Budget 2017 Prognos 2017 Avvikelse Politik 2 887, , , , ,2 120,3 SUMMA 2 887, , , , ,2 120,3 Ekonomiskt utfall Kommentarer utfall per 31/8 samt prognos 2017 Den politiska verksamheten ligger vid slutet av T2 till bra ekonomiskt. Det har inte behövts ha några extra sammanträden med KS eller KF och kostnadsläget ser därför bra ut inför resterande del av budgetåret. Bedömningen är därför att det inte kommer att vara något problem att hålla budgetramen. Årets händelser 2017 är första året som en deltidsarvodering av samtliga utskottsordförande skett vilket jämfört med föregående år innebär en liten ökning i kostnader, men det är helt enligt budget. Framtid För 2018 kommer kostnaderna att öka något, dels eftersom de ordinarie arvodesökningarna ger en liten kostnad men framförallt för att det är ett valår vilket innebär att kommunens valnämnd kommer att sammanträda ett flertal gånger samt att det möjligen kan behövas ett extra kommunfullmäktige efter valet. Medborgarcemoni i Döda Fallet 6/ Ett samarrangemang med Hembygdsföreningarna och Studieförbundet Vuxenskolan. 17

103 Kommunledningsförvaltning Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Håkan Littzell Ekonomiskt utfall - nettokostnader (tkr) Verksamhet Bokslut 2016 Delår 2016 Delår 2017 Budget 2017 Prognos 2017 Avvikelse Verksamheten för Administration/ Kansli, Säkerhet/IT/ Kundcenter , , , , , ,8 Skogsdrift -871,1 96,0-802, , ,3 702,3 Trafik 910,7 620,6 581, ,0 857,6 242,4 SUMMA , , , , , ,5 Ekonomiskt utfall Kommentarer utfall per 31/8 samt prognos 2017 Verksamhet för administration/kansli/säkerhet/ IT/Kundcenter Övergripande: KS oförutsedda ingår i totalen. Ekonomi: Prognosen för 2017 visar på tkr gentemot budget Avvikelsen beror främst på lägre månadslöner. IT/Kundcenter: Prognosen för IT-enheten visar ett plusresultat på kr, vilket är två tjänster som inte blivit tillsatta. En av dem kommer att tillsättas under hösten, men den andra ligger i besparingskravet inför Vi ser dock en stor minuspost på dataprogramavgifter och det är ett ökat behov av t.ex. moduler, tilläggstjänster för olika programvaror men även dyrare produkter än vad vi räknat med. Kundcenters prognos visar ett minusresultat på kr, vilket också är personalkostnader då man flyttat tjänsten för bostadsservice till Kundcenter, men inte flyttat pengarna dit. Vi har också haft ett behov av vikarie i verksamheten. Informationsbudget ligger på ett litet plusresultat på kr i prognosen. Skogsdrift: Nettot från skogen 2016 blev ett minus med ca kr. Tanken är att detta ska rättas till under Nettot från skogen förväntas bli ca kronor, ca kr mer än budgeterat. Det som kan fälla detta är att de aktörer som ska genomföra avverkningar inte hinner med det de ska i tid. Jag tror dock att vi kommer att klara detta. Trafik Prognos 2017 visar på +242 tkr mot budget Avvikelsen beror på obudgeterat momsbidrag samt lägre kostnader under året. Årets händelser Ekonomi: Pensionsavgång har ersatts med nyanställd medarbetare. Ny ekonomichef har rekryterats. Personal: Arbetet vid personalavdelningen kretsar under första delen av året till stor del kring löneöversyn, vilket slutfördes under maj månad. För att klara av löneutbetalningarna har konsult används pga. sjukdomar och att en medarbetare slutat. En ny medarbetare är rekryterad och en vikarie för en längre sjukskrivning. Arbetet med rehabilitering under första delen av året har till stor del handlat om att hantera akuta behov. Parallellt pågår ett framtagande av en Handlingsplan för REHAB som kommer att fastställas under våren Denna plan kommer att vara ett verktyg för att systematiskt arbete med ohälsa. Sjuktalen har minskat under året för att under augusti vara under 4 %. Förhoppningsvis är detta en trend vi kan bibehålla. 18

104 Personalavdelningen finns som internkonsult med i många strategiska aktiviteter. Under året kan följande räknas upp: Kompetensförsörjningsplan Verksamhetsutveckling i förskolan Värdegrund Verksamhetsutveckling i den tekniska verk samheten Kommunens brandskydd Osv. Bilar: Ett arbete har påbörjats där kommunens bilar succesivt skall förses med alkolås, mm. Antalet bilar är dock fortfarande högt i förhållande till jämförbara kommuner. Inför budget 2018 kommer bilarna budgetmässigt att ligga på respektive förvaltning dvs prioriteringar avseende antal och typ av bil kan göras i respektive verksamhet. IT/Kundcenter: IT-avdelningen har under året varit underbemannad och rekrytering påbörjades före sommaren och fortsätter nu i höst. Detta har påverkat arbetet med uppgraderingen av vår IT-plattform som inte skett i den takt vi önskat. Förändringar i licensavtal och olika säkerhetsaspekter har medfört extra arbete och kostnader. Vi har medverkat i länsgemensamma chefsträffar och CSM-nätverk. Vi ingår också i samverkansprojekt gällande ehälsa, eskola, etjänster, telefoni och upphandlingar. Kundcenter har haft en tuff vår där vi inte var förberedda på den arbetsbelastning de nya arbetsuppgifterna innebar och vi har saknat kompetenshöjande åtgärder vad gäller verksamhetssystemet Incit. Vi har gjort en nyrekrytering med siktet ställt på framtiden och förändrade arbetsområden. Ragunda Kommun har ett fortsatt funktionsavtal med Telia för telefoni och arbetet med utbildning i trion har fortsatt. Arbetet med GDPR är påbörjat och vi har haft information till verksamheterna. Mycket återstår att lösa och förvaltningarna har ett stort ansvar att inkomma med information och utse kontaktpersoner. Skogsdrift Från skogssidan har vi tidigare tagit fram ett netto på drygt 2,1 miljoner kronor. Vi avverkade egentligen mer än vad vi skulle om vi ser på ett långsiktigt hållbart skogsbruk. Detta fungerar att göra enstaka år, inom ramen för vårt skogsinnehav, men inte i längden, därav ligger vi på ett lägre netto både vid delåret 2016 och vid årsskiftet, då vi förväntas hamna på ett netto på 1,5 miljoner. Trafik Trafiken gör ett överskott då ingen riksfärdtjänst utnyttjats under årets åtta första månader, även prognosen visar på ett överskott totalt för året. Framtid Ekonomi: Ekonomiavdelningen har två större kommande projekt. Ekonomisystemet skall uppgraderas och fakturasystemet skall bytas ut. Tidsplan för projekten är ännu ej satt. Utöver detta fortsätter arbetet med att digitalisera hanteringen av leverantörsfakturor. IT/Kundcenter: Digitalisering står i fokus och regeringen presenterade i maj en digitaliseringsstrategi som kommer att påverka offentlig sektor i hög grad. Vi ser ett stort behov av ett strategiskt arbete kring dessa frågor där alla förvaltningar är berörda och bör vara involverade. Det här ställer också stora krav på förvaltarna av verksamhetssystemen och på informationssäkerhetsarbetet. Vi behöver även där ta fram nya strategier. Oroande är det ekonomiska läget och att vi inte har förutsättningar att följa med i utvecklingen. Kundcenter och Samhällsbyggnadsförvaltningen har tillsammans kommit fram till nya arbetsformer rörande det som idag benämns Ragunda Hyreshus. Vi har sett över de arbetsuppgifter som hamnade hos oss och tagit tag i det som faktiskt berör oss som har uppdraget att vara hyresgästernas kontaktyta t.ex. hemsida, felanmälan, blanketthjälp, information till hyresgäster osv. och då bör de ekonomiska och juridiska uppgifterna vara hos samhällsbyggnads-förvaltningens stab, vilket vi tar upp i budget inför Vi kommer under hösten att arbeta vidare med att bilda medborgarkontor, Kundcenters förlängda arm, tillsammans med biblioteken i Stugun och Bispgården, integration, turism och landsbygdsutveckling. Naturligtvis är det med tanke på våra medborgare och tillgängligheten till kommunens service. Vår digitala plattform bör utvecklas och snart kommer lagkrav på tillgänglighetsanpassningar som ser ut att innebära att ett betydande arbete måste utföras. 19

105 Forts Framtid Intranätet har publicerats och ett fortsatt förbättringsarbete pågår. Vår närvaro i sociala medier är uppskattat och i mitten av september hade vi 1264 följare. Säkerhetssamordning: Under november kommer vi delta i den regionala övningen Hubbe 2, en övning i realtid under 32h där kommunen förmåga att hantera en allvarlig störning med stor påverkan prövas. Kunskapshöjande insatser inom planeringen för totalförvar kommer genomföras samt en utbildning av POSOM. Skogsdrift: Fortfarande låga massavedspriser, vilket håller priserna nere på avverkning totalt sett. Dock har vi lyckats väldigt väl med att få bra betalt för vårt virke då det varit så att någon aktör alltid lagt ett högt pris. En 20-årsplan är upprättad för att tillse att vi kan hålla en hög avverkningstakt över tid. Skogsinnehavet är väldigt välskött i dag med röjda ungskogar, genomgallrade bestånd och ett bra vägnät. Vi står bra rustade för framtiden. Trafik Fortsätter lika tidigare Mål - Kommunledningsförvaltningen Uppfyllt Prognos MÅL - KOMPETENS Genomföra chefsträffar för förbättrad ledning och styrning i kommunen. Detta ska innehålla ekonomi, personal, IT-utveckling, service, bemötande, attityder och organisationsutveckling. Uppfyllt delvis. Chefsträff genomförd under våren samt i början av hösten. Ytterligare chefsträff inplanerad under hösten. MÅL - KOMMUNIKATION En medarbetarundersökning genomförs för att mäta och analysera hur personalen mår och upplever sin arbetsmiljö mm. Detta mäts genom en enkät vart tredje år där målet är att antalet nöjda medarbetare skall öka från mätning till mätning. Uppfyllt. Genomfördes MÅL - KVALITET Kommunens övergripande mål och årets politiska prioriteringar ska genomföras och följas upp under året, detta sker genom att bevakningslistor följs upp och genom att ledningsgrupp blir informerad om prioriterade ärenden av kommunchef. Uppfyllt. LG lagda i förhållande till KS/KF. Ärenden tas på mötet. Bevakningslista gås igenom. Utveckling av ledningsgrupps-arbete under hösten. Fast punkter på APT infört. Värdegrunds-arbete pågår. MÅL - KREATIVITET Delta vid minst 2 olika sammankomster i länet för att öka insynen för hur andra jobbar och utbyta erfarenheter. MÅL - KULTUR En kulturell aktivitet för alla kommunanställda ska samordnas och genomföras. Uppfyllt. Deltagande i övergripande samverkansorgan Ej uppfyllt. Ingen kulturklassiker genomförd under 2016 pga tidigare års låga deltagarsiffror. 20

106 Barn- och utbildningsförvaltningen Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Maria Renvall Ekonomiskt utfall - nettokostnader (tkr) Verksamhet Bokslut 2016 Delår 2016 Delår 2017 Budget 2017 Prognos 2017 Avvikelse Förskolan , , , , ,3-864,8 Grundskolan , , , , , ,0 Kulturskolan 2 246, , , , ,7-32,5 Elevhälsan 3 638, , , , ,1-107,8 SUMMA , , , , ,1 365,9 Ekonomiskt utfall Kommentarer utfall per 31/8 samt prognos 2017 Förskolan Förskolan visar ett underskott vid årsskiftet på 864,8. Det beror på ökad behörighet av personal vilket innebär ökade personalkostnader, sjukskrivningar och ökad bemanning pga fler barn samt barn i behov av särskilt stöd. Minskade stadsbidrag för Mindre barngrupper. Grundskolan Överskottet vid årsskiftet för grundskolan beror på Överskottet på 1 371,0 vid årsskiftet för grundskolan beror på ökade intäkter från Migrationsverket än vad som var känt när budget-17 gjordes. Kulturskola Kulturskolans underskott på 32,5 beror på något ökade personalkostnader. Stuguns förskolor har under året utbildats till övningsförskola av Miun, en verksamhet där vi ska ta emot förskollärarstudenter. Förskolan i Bispgården har utökat förskollärartjänsterna från 3 till 4 st, behovet är 6 st. Förskolan i Bispgården och Hammarstrand har tagit emot många nyanlända barn. Förskolorna i Hammarstrand har 7 anställda förskollärare men har behov av 14 st. Det har på Himlavalvets förskola påbörjats ett större arbetsmiljöarbete där företagshälsovården varit delaktig genom att göra en kartläggning. Vi har i våra förskolor tagit emot många praktikanter från arbetsförmedlingen under året. Akustikåtgärder har fortsatt genomföras i kommunen så nu har samtliga förskolor fått del av detta. Giftfri förskola har under året fortsatt byta ut material, så som soffor, madrasser och leksaker. Elevhälsa Ökade personalkostnader som beror på fler nyanlända elever och ett utökat vaccinationsprogram. Årets händelser Förskolan I Stuguns förskolor har vi under våren haft 7 förskollärare anställda samt 2 förskollärarstudenter, behovet är 10 förskollärare. Förskolan i Överammer fick en vattenskada i slutet av sommaren -16 vilket innebar en omfattande renovering av deras lokal i gamla skolan fram till våren -17. Orkestern i Årets musikal Annie. 21

107 Mål - Barn- och utbildningsförvaltningen MÅL - KOMPETENS Antalet förskollärare ska minst vara 2 st per 18 barn. (0,11 förskolelärare/barn). Uppfyllt Ej uppfyllt Prognos Alla lärare ska ha adekvat utbildning. Lärare med rätt ämneskompetens undervisar i resp. ämne till 100%. Delvis uppfyllt MÅL - KOMMUNIKATION Öka kommunikationen med föräldrarna. Alla förskolor och skolor ska använda Infomentor för information och frånvarorapportering. I skolan skall infomentor användas för pedagogisk planering, information, dokumentation och utvärdering. 100 % av all personal och vårdnadshavare har tillgång till Infomentor. MÅL - KVALITET Alla förskolor och skolor ska ha minst ett föräldramöte per år. Alla barn ska erbjudas en förskoleplats inom fyra månader. Uppfyllt Delvis uppfyllt. Ej alla nyanlända vårdnadshavare. Uppfyllt Delvis uppfyllt Elever som går i Ragundas grundskolor får bra utbildning och en god förutsättning för fortsatta studier. Alla elever som avslutar grundskolan har behörighet att söka till gymnasiet. Delvis uppfyllt MÅL - KREATIVITET Erbjuda flexibelt veckoschema för 15-timmars barn under deras vistelsetid på förskolan. Uppfyllt Skolan i Ragunda ska ligga över det av Skolverket beräknade betygsvärdet för Ragunda Ej uppfyllt MÅL - KULTUR Alla barn i förskolan ska få ta del av kulturella aktiviteter i förskolan. Uppfyllt Alla elever ska få ta del av Ragundas kulturella arv i skolans regi vid minst 1 tillfälle under året Uppfyllt 22

108 Årets händelser Förskolans utvecklingsgrupp har under året bestått av förskollärare och förskolechefer, från alla enheter i kommunen. Gruppen har bl a arbetat med ökad uppfyllelse av läroplansmålen, systematiskt kvalitetsarbete (årshjulet), likvärdig förskoleverksamhet i kommunen bl a genom kollegialt lärande. Förskolan har utvecklat sin pedagogiska dokumentation, vilket synd i samtliga förskolor. Hösten -17 kommer förskolorna delta i skolverkets satsning Läslyftet för förskolan. Grundskolan Skolinspektionen gjorde under våren-16 sin regelbundna tillsyn av kommunens skolor och förskolor. Bristområden som Skolinspektionen identifierade var arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet, planerna och rapporteringen av kränkande behandling, särskilt stöd och elevhälsans förebyggande arbete. Med utgångspunkt från dessa bristområden har arbetet utformats. I läslyftet har Hansåkerskolan deltagit under läsåret 16/17 och nu kommer även skolorna i Hammarstrand delta. I kommunen byter vi plattform för kommunikation och pedagogiskt dokumentation från Infomentor till IST. Detta arbete har påbörjats under året. AO-skolan har handikappanpassats utifrån att träningsskolan har flyttat till denna skola. Nyanländas lärande Via ett erbjudande från Skolverket som kallas Nyanländas lärande har vi fått möjlighet till fortbildning inom flera områden. Detta arbete pågår tom juni -18. De områden vi har arbetat med är dessa och vi kommer fortsättningsvis arbeta vidare med dem Betyg och bedömning Fritidshemmet Systematiskt kvalitetsarbete i samarbete med Miun Lärarcoachning Studiehandledning Inkludering av nyanlända elever i skolan, Miun Kulturskola Kulturskolan har tagit emot fler elever i sin verksamhet, ökningen består även av nyanlända. Projektet Digitalt musikskapande har genomförts på AO-skolan, och kommer även att genomföras på Hansåkerskolan i Stugun. Pengar för detta projekt kommer från Kulturskolerådet. Under vårterminen genomfördes traditionsenligt musikalerna på AO-skolan och Hansåkerskolan, konserter på Järå, Kullsta, AO och Hansåkerskolan. Kompetensutveckling är en viktig fråga för Kulturskolans personal, då man erbjuder ett omfattande musikinstrumentutbud. Elevhälsa Elevhälsan och rektorerna har avslutat det gemensamma utvecklingsarbetet tillsammans med SPSM, specialpedagogiska skolmyndigheten. Arbetsbelastningen på Elevhälsan har ökat betydligt under året med anledning av den stora ökningen av nyanlända elever. Framtid Förskolan Nya lokaler i Hammarstrand är på gång genom moduler som satts upp i närheten av Himlavalvet. Dessa kommer att tas i bruk under vt -18. För förskolan i Stugun jobbas det med att tas fram förslag på en lösning med moduler, för att få ihop förskolan till ett ställe med 5 avdelningar. Arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet kommer fortsätta med stöd av Miun. Tack vare välfärdssatsningen kommer vi kunna köpa in utrustning samt kompetensutveckling för detta arbete. Fokus kommer även i år vara hösen normer och värden för hösten samt under våren utveckling och lärande, utifrån de riktlinjer vi fått. I detta arbete är vi igång och använder, förutom vårt eget systematiska kvalitetsarbete på Intrasidan, även Bruk, skolverkets självskattningsverktyg. Giftfri förskola kommer vi fortsätta arbeta med. Garantiarbeten som ej är utförda på förskolan i Bispgården måste åtgärdas, då skadorna är omfattande. Det är viktigt att arbetet utförs inom garantitiden då annars kommunen behöver stå för denna kostnad. Revidering av förskolans läroplan är på gång där bla programmering i förskolan kommer att finnas med. Grundskolan Vi kommer fortsätta arbetet utifrån Nyanländas lärande. Arbetssätten ska efter utbildningarnas genomförande implementeras. Studiehandledning/modersmålsundervisning är ett område som vi arbetar på att utveckla under projektet Nyanländas lärande. 23

109 Forts. Framtid Vårt uppdrag blir att se över hur vi ska tillgodose vårt behov av modersmålsundervisning, t ex fjärrundervisning skulle kunna vara ett alternativ till att anställa egna i kommunen. Vi kommer fortsätta med Läslyftet i kommunens skolor. Utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbetet är en storsatsning som genomförs i samarbete med Miun, där alla delar i organisationen omfattas. BRUK är ett självskattningsverktyg från Skolverket som används i vårt systematiska kvalitetsarbete. Viktigt är att vi förbereder oss inför digitaliserad skola, Lgr11 rev Kulturskola Kulturskolans samarbete med grundskolan om undervisning i musikämnet fortsätter i nuvarande omfattning. Arbetet utifrån projektet Digitalt musikskapande kommer att utvecklas även på Hansåkerskolan under Det planeras för musikaler i Hammarstrand och Stugun Elevhälsa Elevhälsan kommer att arbeta för att vara ett stöd för en likvärdig utbildning på samtliga skolor. Det kommande arbetet för elevhälsan är att ha fokus på hälsofrämjande och förebyggande arbete. Detta för att minska ner anmälningar till elevhälsan. ProReNata är ett nytt journalsystem som kommer att införas, med tillhörande elevaktsmodul. Digitalt musikskapande-ett projekt med medel från Kulturrådet. Foto: Göran Lindström. Skapande skola. Foto: Göran Lindström. Uppstart inför höstterminen. Foto Carina Landin. Första dagen i förskoleklass för Frida! Foto Carina Landin.

110 Dansare från Thailand och Ragunda. 20-års jubileum vid Thailändska Paviljongen i Utanede den 19 juli. Samhällsbyggnadsförvaltningen Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Rolf Ivansen Ekonomiskt utfall - nettokostnader (tkr) Verksamhet Bokslut 2016 Delår 2016 Delår 2017 Budget 2017 Prognos 2017 Avvikelse Teknisk Verksamhet , , , , ,1-552,7 Näringsliv och Utveckling , , , , ,8-854,7 SUMMA , , , , , ,4 Ekonomiskt utfall Kommentarer utfall per 31/8 samt prognos Visar på ett totalt underskott för året på 2 322,6 tkr. Teknisk verksamhet Verksamheten förväntas gå med ett underskott på 552,7 tkr på driften, baserat på helår. Underskottet beror på högre personalkostnader och högre underhållskostnader än budgeterat. De höga underhållskostnaderna kan hänföras till ett gammalt och relativt slitet fastighetsbestånd som förutom att kräva mycket löpande underhåll ofta blir föremål för akuta insatser då saker och ting havererar. Ragunda kommun har under de första delarna av året även utfört ett antal större utredningar vilket innebär att budgeterade medel för övriga konsulter överskridits, nämnas kan utredningen kring Gisselgård och delar av utredingen kring Bergegården. Budgeterade intäkter från hyror har även blivit mindre än förväntat. Verksamheten för Samhällsbyggnad och Utveckling Förväntat resultat på helår är ett underskott på enheten, främst till följd av att jubileet, sommarpersonalen i paviljongen och avgiften till världsarvsbolaget varit obudgeterade. AME har hittills i år gett dryga 2,2 mkr i intäkt genom statliga medel för pågående åtgärder men på sista raden visas ändå ett underskott genom att vi tagit emot fler åtgärder än budgeterat, även om det på längre sikt mest troligt varit en investering. 25

111 Forts. Ekonomiskt utfall Även ungdomskort ligger back till följd av barn i asyl, en utgift som skolan får tillbaka och som därmed ska gå jämnt upp på sista raden. Glädjande i budgetsammanhang är däremot de projekt vi är med i och de inkomster som detta genererar, liksom att det möjliggör arbete vi annars inte skulle kunnat hinna med. Just nu har vi två externt finansierade personer (heltider) som jobbar för att minska ungdomsarbetslösheten. Vi har fått kr för att skriva en (nödvändig) överenskommelse mellan kommun och Arbetsförmedling om att minska arbetslösheten bland utsatta grupper, vi har en dag i veckan en affärsrådgivare från Inkubatorn på plats för att stötta näringslivet i innovationsfrågor och genom projekt Turism2030 har vi 50 % personalresurs för att jobba med besöksnäringen i kommunen, bland annat. Vi har också under året haft extra resurser på biblioteken genom projekt Bokstart där familjer med 6-månadersbebis fått påhälsning i läsfrämjande syfte. Under sommaren kunde vi även via tilldelade medel från MUCF anställa en person som tillsammans med föreningar anordnade sommarlovsaktiviteter för barn och unga, vilket varit otroligt uppskattat. Årets händelser Teknisk verksamhet Verksamheten har under första delen av året färdigställt om- och tillbyggnaden av BTC, Bispgårdens Tekniska College. Även en del åtgärder kring Anders Olofs-skolan som tidigare beslutats har färdigställts. Det handlar om flytten av träningsskolan från Kullsta skola, byggnation av utrymmen för städpersonal liksom tillgänglighetsåtgärder i form av en hiss för åtkomst till 2:a och 3:e våningen. Under året har även energibesparande åtgärder genomförts i bl.a. Forshallen, Koppelhällans badplats och Kullstaskolan. Under hösten påbörjades även bygget av en förskola i anslutning till Himlavalvets förskola. Verksamheten har ägnat sig åt sedvanlig fastighetsskötsel och reparationer i det befintliga beståndet. Under sommarperioden har verksamheten till stor del ägnat sig åt grönyteskötsel, i samband med jubileet vid thailändska paviljongen lades lite extra kraft åt paviljongområdet och Döda fallet. Inom den tekniska verksamheten påbörjades i början av året en organisationsförändring vilken fortfarande pågår. Förändringen som föregåtts av en utredning från KPMG syftar till att avlasta den arbetsledning som ska arbeta ute i verksamheten en rad administrativa arbetsuppgifter så att man genom att bli mer operativ ska bli mer närvarande bland medarbetarna på utesidan. De administrativa arbetsuppgifterna lyfts in i organisationen till en nybildad stabsfunktion. Verksamheten för Samhällsbyggnad och Utveckling I februari blev enheten fulltalig gällande bemanningen och sedan april finns även en utsedd chef som leder enheten. Vi har nu fullgod kompetens inom bland annat näringsliv, turism, landsbygd, fritid, fiber, ungdomsfrågor och arbetsmarknad. På bibliotekssidan haltar andelen bibliotekarier efter att en ordinarie personal varit tjänstledig och sedan sagt upp sig. Vi har ett nyantaget näringslivsprogram och både utvecklingstankar och pågående projekt inom en rad olika verksamheter så som ungdomscoachning, innovationer, dramaturgiat och inrättande av medborgarkontor. Därutöver har biblioteket i Bispgården bytt lokaler, vi har roddat jubileet i paviljongen och under sommaren möblerat upp ett elevboende för gymnasieelever, bland annat. På landsbygdssidan har vi jobbat på med löpande ärenden och utvecklingsfrågor där vi deltar i regionala grupper/projekt så som kreativa kulturella näringar, Stärkt samverkan för kommersiell service i Jämtland Härjedalen, Fritid Z, Regionala landsbygdsnätverket och LEADER. Vi tittar på turistvägsskyltning längs Indalsleden tillsammans med föreningen Indalsleden, vi har deltagit i Kulturella och kreativa näringars konferens i Piteå och påbörjat arbete med laddinfrastruktur. Revidering av ersättning gällande hemsändning har också gjorts. Förutom att arbeta med näringslivet i enlighet med det nyantagna programmet deltar vi tillsammans med länets samtliga kommuner i projektet Business Region MidSweden vars syfte är att få företag utifrån att etablera sig i vår region. Vårt största fokus i det projektet är att få Nornan i Stugun uthyrt. Vi har tillsammans med regionen deltagit i utformningen av projektet Timbanken som kommer lanseras hösten

112 Forts. Årets händelser Vi har träffat några potentiell, större företagsetableringar, samarbetat med Nyföretagarcentrum som hjälpt till med affärsplaner och budget för företagare. Vi har anordnat träffar för företag och besökt några företag tillsammans med affärsrådgivare från projektet Innovation Champs och vi har också varit med i kursen nyföretagade för invandrare, gjort företagsbesök och lämnat en del råd till befintliga företag. I samarbete med projektet Turism 2030 har vi genomfört affärsutvecklingsprogram Kurbits med tio turismföretagare. I samma projekt undersökt möjligheten att tillskapa nya arenor. Vi har genomfört Impact Journey-evenemang med digitala specialister inom olika områden från olika världsdelar för att skapa nya kommunikationsvägar samt utveckla den lokala marknaden, i det arbetet deltog såväl personal och företagare som utländska besökare. Döda Fallet har utarrenderats till externt bolag som skött serveringen samt och fortsatt arbete med utvecklingstankar har pågått i Världsarvsbolaget. Vid den Thailändska paviljongen har vi haft 20-årsjubileum och drivit kommunens turistinformation, samt genomfört guidningar av både Paviljongen och Döda Fallet. Ett flertal grupper har varit på besök vid paviljongen, bla. den thailändska ambassaden och BMC, Bangkok Metropolitan Council, för att prata utveckling och framtid för området. Turistansvarige deltar också i regionala sammankomster gällande Turism 2030, Framtidens besöksnäring info points, styrelseuppdrag JHT och Leaderprojektet Dramaturgiat/konstärligt råd, bland annat. Arbetsmarknadsenheten jobbar för långsiktiga investeringar i såväl den kommunala hälsan och ekonomin som för individer och familjer. Vi är inne i ett utvecklingsarbete på många olika sätt och därför tar vi emot och placerar individer för olika åtgärder hos alla de kommunala verksamheter som efterfrågar, och har till och med i vissa fall svårt att bemanna de platser som efterfrågats! Samtidigt som det finns andra verksamheter där det av olika anledning är väldigt svårt att placera ut. Fler och fler anställs på nystartsjobb och i de fall deras åtgärd inte leder till regelrätt anställning har de åtminstone arbetat ihop ett a-kassevillkor. Vi jobbar även för att öka matchningen mot kompetensförsörjningsbehovet internt. Därutöver deltar vi i regionala och lokala grupper och forum, mycket möten med deltagare, feriejobb och KAA-kommunala aktivitetsansvaret (lagstadgat). Via projektlösningar har vi särskilda anställda som jobbar med coachning av unga och nyanlända för att stärka deras möjligheter att närma sig arbetsmarknaden. Gällande biblioteken har stort fokus legat på flytten av biblioteket i Bispgården. Förseningar av besked och leveranser har gjort att invigningen skjutits fram till slutet av september. Projektet Bokstart är inne på andra året av tre, och är mycket uppskattat. Vi deltar i regionala utbildningar och möten med olika teman. På personalsidan är just nu 1,5 (av 2,5) tjänster vakanta. De bemannas via vikarier, vilket inte är optimalt för verksamheten som då bara kan ägna tiden till öppethållande och ingen läsfrämjande verksamhet. Fiberutbyggnaden av våra tätorter och byar fortsätter också. I Stuguns centrala delar är arbetet nästan slutfört. Det ortssammanbindande projektet Stugun Skyttmon Björkvattnet har däremot dragit ut på tiden samt att kostnaderna ligger långt över vad som beräknads. För byarna intill det ortssammanbindande nätet finns sedan 2016 ett stöd beviljat projekt Stuguns ytterområden, som har påbörjats i Mårdsjön. Deltagare från hela världen och lokala entreprenörer i vårt evenemang Impact Journey. Foto: Peter Ladan. 27

113 Mål - Samhällsbyggnadsförvaltningen MÅL - KOMPETENS Samhällsbyggnadsförvaltningen ska ha utbildad personal med rätt kompetens utifrån verksamhet och bransch. All personal (100%) ska ha dokumenterad utbildning/diplom/erfarenhet av det jobb de utför. Mål 2016 är att 80% ska ha rätt kompetens och att kompetensen sedan ökar succesivt med 10% per år tills vi når 100%. Uppfyllt Tekn. verks: Delvis uppfyllt. Viss kompetensökning då personalen genomgått utbildning i heta arbeten När. o utv: Delvis uppfyllt i och med rekryteringar med relevant kompetens inom näringsliv och turism, viss bemanning med hjälp av vikarier inom biblioteken. Prognos MÅL - KOMMUNIKATION Samhällsbyggnadsförvaltningen ska vara kundfokuserad både internt och externt. Där 75 % upplever att de tycker servicen är bra eller mycket bra. Detta mäts genom nöjdkund enkät vartannat år inom alla verksamheter. MÅL - KVALITET Alla våra fastigheter ska ha en fastighetsplan innan 2016 års utgång. Sedan skall denna plan fyllas på varje år tills vi når 100% Tekn verks: Ej uppfyllt då ingen mätning gjorts. Tekn verks: inte uppfyllt på grund att upphandlingen av planarbetet överklagats i omgångar. När. och Utv: Inte aktuellt. MÅL - KREATIVITET Genom information och ny teknik ska energiåtgången för kommunen minska. Målet är att minska energiförbrukningen med 2 % innan 2018, detta mäts genom kwh förbrukningen Tekn verks: delvis uppfyllt, kontinuerligt arbete med energibesparande åtgärder Utv.avd: Ingen mätning gjord i verksamhetens lokaler. MÅL - KULTUR Delaktighet och ansvar samt känslan av att tillhöra verksamheten ska främjas. En gemensam aktivitet (förutom ATP) för hela avdelningen ska genomföras varje år. tekn. verks. ej uppfyllt Utv.avd: ej uppfyllt, aktivitet planerad förvaltningsövergripanden men ställdes in på grund av lågt gensvar 28

114 Framtid Teknisk verksamhet Den förskola som började byggas efter sommaren ska färdigställas och ytterområdena i anslutning till skolan ska planeras. Utredningen som påbörjats kring Stugun gällande förskola och äldreboende beräknas fortsätta med målsättningen att man snart ska komma till ett resultat. Arbetet med att förändra organisationen fortsätter med målsättning att få en bättre fungerande verksamhet. En bättre fungerande och mer planerad verksamhet medför bättre fungerande fastigheter, bättre skötta grönytor, tidigare insatser vid felanmälan m.m. Arbetet med energieffektivisering kommer att fortsätta under Inför 2018 kommer förhoppningsvis ytterligare medel för investeringar i fastigheter att frigöras då VA-enheten kommer inte kommer få sina investeringsmedel från direkta skattemedel utan får låna sina investeringar exempelvis från kommunen, bakgrunden är att VA-verksamheten är taxefinansierad och inte skattefinansierad d.v.s. verksamheten ska inte finansieras via skattsedeln. För övrigt väntas verksamheten fortsätta som vanligt dock med en lite mer återhållen budget än tidigare. I syfte att skapa lite större budgetutrymme togs under året ett beslut på att ett antal av kommunens fastigheter ska säljas, det är dock fastigheter av den typ som kommunen inte har behov av att äga, en försäljning bedöms även kunna får positiva effekter för utvecklingen i kommunen Verksamheten för Samhällsbyggnad och Utveckling Det underskott vi brottas med medför att vi för resterande del av 2017 valt bort vissa aktiviteter men vi planerar nu bland annat för anordnande av Vildhussgalan och uppbyggnad av Medborgarkontor/ Infopoints på biblioteken i Stugun och Bispgården. Vi fortsätter även att delta och arbeta i regionala och lokala grupper gällande i stort alla våra områden. Ett nytt område är laddinfrastruktur där vi jobbar för att laddning av elbilar ska kunna ske på olika ställen i kommunen. Vi planerar att återuppta arbetet med medborgarförslaget gällande aktivitetshall i Hammarstrand och att börja se över rastplatserna i vår kommun. Under hösten kommer vi lägga ännu mer kraft på att få etableringar till Nornan i Stugun och vi kommer att anordna bransch- och frukostträffar, liksom att fortsätta att besöka företag och hjälpa företag att lotsas rätt. Timbanken kommer att lanseras där företag kan få upp till 5 timmars kostnadsfri rådgivning hos upphandlad konsult inom olika områden. Vår medfinansiering i projektet är låg jämfört med vad vi väntas få tillbaka. Vi kommer under hösten även att färdigställa ett utkast till turismprogram (beslutas sedan politiskt), anställa en projektledare för Leaderprojektet Dramaturgiat som ska jobba med att utreda möjligheter till att skapa hållbar teater och musikverksamhet på vridläktaren. Vi ska sammanställa och utvärdera sommaren, vidareutveckla våra Infopoints samt göra klart avseende arrende av serveringen Döda Fallet och driften av Paviljongen. Vi kommer vidare att anordna en branschdag för våra turismföretag. Inom projekt T2030 kommer vi fortsätta utveckling med den första Kurbitsgruppen när det gäller användning av digitala verktyg samt paketering. Ett Kurbits affärsutvecklingsprogram ska startas med en ny grupp företagare under hösten och vintern. I början av 2018 kommer fokus i projektet sedan att ligga på utveckling av export för de deltagande företagen. Projektet kommer att hålla sig inom budget. Arbetsmarknadsenheten jobbar för att fortsätta jobba med en positiv samhällsutveckling där fler och fler individer befinner sig i ett sammanhang. Vi går i oktober 2017 in i projekt Öppen arena där vi får motsvarande en heltids finansiering för att under två års tid arbeta med strukturer, samverkan och att hitta fler platser för ame-åtgärder för individer som av olika anledning inte kan konkurrera på den öppna arbetsmarknaden tillfälligt eller stadigvarande. Det finns även utvecklingstankar på att eventuellt samordna ame med rehabiliterings- och anpassningsbehov hos ordinarie personal, allt är dock en fråga om politikens och ledningens ambitionsnivå. 29

115 Forts. Framtid Biblioteken planerar för invigningen av nya biblioteket i Bispgården. Alla detaljer är inte lösta men med god vilja från alla parter kan det mesta lösas! Projektet Bokstart fortsätter, nu även med 1-åringar och även något evenemang för 1,5 åringar på biblioteken. Utbildningsdagar i Demokrati och källkritik i det digitala rummet, talböcker och uppgradering av bibliotekssystem är också på gång, liksom en förhoppningsvis lyckad rekrytering så att vi ökar andelen behöriga bibliotekarier och kan fortsätta det utvecklingsarbete som nu varit begränsat. Senare i höst beräknas arbetet med fiberutbyggnaden i Hammarstrand och Bispgården starta. Sedan mitten av sommaren har vi ett positivt svar om stöd för projektet Ragunda Östra, ett stort områden som kommer att knyta ihop byar på båda sidor av Indalsälven med byggstart senast mitten av Ragunda Hyreshus Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Rolf Ivansén Ekonomiskt utfall - nettokostnader (tkr) Verksamhet Bokslut 2016 Delår 2016 Delår 2017 Budget 2017 Prognos 2017 Avvikelse Bostäder , , , , ,5-478,1 SUMMA , , , , ,5-478,1 Ekonomiskt utfall Kommentarer utfall per 31/8 samt prognos Då vi har haft en hel del vattenskador som ännu inte är färdigåtgärdade finns det ofakturerade kostnader som kommer att belasta bostäderna under dem kommande 4 månaderna som är kvar av året. Detta, samt att vi har haft dubbel personal under en period på bostadsservice resulterar i det prognostiserade underskottet. Pga personalbyte har vi också varit tvungen att utnyttja supporten i stor utsträckning gällande vårt hyressystem vilket även det påverkar utfall samt prognos. Årets händelser Alla berörda anställda har gått utbildning under året i Heta Arbeten. Vi har under året haft flera vattenskador både i Hammarstrand, Bispgården och Stugun, där vi i vissa fall även varit tvungen att tillfälligt flytta ut våra hyresgäster till ersättningslägenheter under tiden vi åtgärdat skadorna. Detta resulterar i mindre intäkter och mer kostnader. Vi dras med stora skadedjursbekämpningar i våra lägenheter, främst i Hammarstrand. Vi har under året haft ett flertal trappuppgångar som blivit utsatt för klotter, som vi håller på och sanerar för tillfället. Utvändig målning har skett under sommaren på Skalgränd 1,2 och 4. Vi har även målat balkonger på Gjurdsväg 17 i Stugun. Energieffektiviseringar har fortsatt, nu med utbyte av belysning till LED-belysning på Skalgränd. Även tvättstugan på Allén har fått ny LED-belysning och där har vi även bytt ut torktumlare och skåp i tvättstugan. Tvättmaskin är utbytt i gemensamma tvättstugan på Skalgränd 7. OVK- kontroller av ventilation pågår löpande under hela året. Lägenhetsrenoveringar pågår på alla tre orterna. Markarbeten och utbyte av belysning har skett på Gågränd i Hammarstrand. Låsbyten har skett på Forsvägen 29 och 33 under året då dem gamla låsen ej längre går att beställa varken nycklar eller cylindrar till. 30

116 Framtid En utbildningsinsats kommer att äga rum gällande vårt hyressystem Incit, då all personal som idag jobbar på bostad är helt nya på dem rollerna. Fortsatta energibesparande åtgärder på belysning och elvärme fortgår även under hösten. Det planerade lägenhetsunderhållet kommer dock under hösten att få stå tillbaka på grund av att alla vattenskador som vi blivit drabbade av under året måste åtgärdas först. Dock kommer vi som planerat att byta ut låsen på Allén i Hammarstrand. Planerat är också att vi på investeringssidan skall byta värmekulvert i Stugun på fastigheten Öståkervägen 7 innan vintern kommer. Vår avsikt är att under hösten trycka upp en almanacka till våra hyresgäster gällande Vi kommer att medverka vid bostadsmöte under hösten med våra hyresgäster. Mål - Ragunda hyreshus Uppfyllt Prognos MÅL - KOMPETENS Delvis uppfyllt. Bostadsförvaltningen ska ha utbildad personal med rätt kompetens utifrån verksamhet och bransch. All personal (100%) har dokumenterad utbildning/ diplom/erfarenhet av det jobb de utför. MÅL - KOMMUNIKATION De som vill hyra lägenheter av oss ska få bra information om våra lägenheter samt att vi marknadsför kommunens lägenheter på ett bra sätt. Öka antal besökare på hemsidan med 10% Uppfyllt. Information får alla dock har antalet träffar på hemsidan minskat från föregående år. MÅL - KVALITET 100% av de som hyr av Ragunda hyreshus ska uppfatta oss som en serviceinriktad och bra hyresvärd. Genomföra nöjd kundenkät där antalet nöjda skall öka mellan mätningarna. MÅL - KREATIVITET Genom information och ny teknik så att energiåtgången för hyreshusen minskar. Minskning av energiförbrukningen med 2 % innan Detta mäts genom kwh förbrukningen mellan åren. MÅL - KULTUR information till hyresgäster också berätta om kulturella evenemang som sker i kommunen. I minst 1 av utskick/information till hyresgäster berätta om kulturella evenemang. Uppfyllt. Förra enkäten visade på ett bättre resultat än den innan. Ny mätning Uppfyllt. Sedan de energibesparande åtgärderna påbörjades har energiförbrukningen sänkts med mer än 2%. Uppfyllt. Haft 2 träffar under 2017 där info lämnats. 31

117 Stöd -och omsorgsförvaltningen Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Elisabeth Carlander-Blom Ekonomiskt utfall - nettokostnader (tkr) Verksamhet Bokslut 2016 Delår 2016 Delår 2017 Budget 2017 Prognos 2017 Avvikelse IFO , , , , , ,8 Vård och omsorg , , , , , ,7 Integration/ Ensamkommande ,7-351, , , , ,8 Kostenheten 8 349, , , , ,8-139,0 SUMMA , , , , ,8-5,3 Ekonomiskt utfall Kommentarer utfall per 31/8 samt prognos 2017 IFO Underskottet beror på kostnader för inhyrd personal, ökade placeringskostnader och ekonomiskt bistånd. Vård och Omsorg Överskott beräknas vid årets slut för vård och omsorg bland annat högre intäkter för tjänsteköp från regionen, lägre personalkostnader främst p ga vakanser/ minskningar inom sjukvårdenheten och lägre kostnader än beräknat för bl a personlig assistens då ärenden upphört i kommunen. Integration/Ensamkommande. Prognosen visar ett överskott mot budget som beror på mera intäkter än budgeterat. Kostenheten Köken beräknar ett underskott vilket främst beror på lägre intäkter för försäljning till Gymnasieförbundet och HVB-hemmet, högre kostnader för livsmedel, material och reparationer av köksinventarier. Personal beräknas ge ett överskott. Kolbullar till de boende på Nyviksvägens äldreboende, Hammarstrand. 32

118 Mål Stöd- och omsorgsförvaltningen Uppfyllt Prognos MÅL - KOMPETENS 100 % utbildad personal i respektive profession och kompetensområde. Att vid nyanställning ta hänsyn till utbildning. Mål att ha 100% rätt utbildning inom förvaltningen. Delvis uppfyllt. MÅL - KOMMUNIKATION Stöd och omsorgsförvaltningens personal ska kommunicera med sina klienter/brukare på ett tydligt, rättssäkert sätt och undvika moraliseringar. Beslut ska fattas utifrån fakta. Antal domar i förvaltningsrätten där Ragunda kommun får rätt eller delvis rätt ska vara 100%. Uppfyllt. (egen bedömning, dvs ingen enkätundersökning finns) Delvis uppfyllt 8 av 14 domar Matråd ska genomföras minst två gånger per år på alla enheter. MÅL - KVALITET Skollunchen är ett viktigt mål för alla elever inom skolan. Maten ska vara vällagad, näringsrik och serverad i rätt tid. Målet är att skollunchen inte ska serveras före klockan Uppfyllt. Måltiderna på SÄBO ska serveras på tider enligt kommunens kostpolicy för att ge en bättre livskvalitet och minimera risk för undernäring. Alla luncher serverats efter Uppfyllt. MÅL - KREATIVITET Utveckla nya arbetssätt för att nyanlända ska introduceras på arbetsmarknaden. 100% av de nyanlända har praktiserat/arbetat på en arbetsplats under det första året. Delvis uppfyllt. Viktigaste är att lära sig svenska. MÅL - KULTUR Informera om de kulturaktiviteter som Ragunda tillhandahåller vid utredning och beslut när sökande anhåller om extra bistånd till rekreation. 100% av klienterna ska ha fått information Ej uppfyllt. 33

119 Årets Händelser IFO Fler konsulter har avlutats under året mot fast personal. En s. k förste socialsekreterare finns sedan 1/1 som betyder mer rättsäkert arbetssätt. Det förebyggande arbetet har påbörjats och är under uppbyggnad. Avdelningen har också ny chef sedan 1/9. Vård och Omsorg Vården har jobbat med omorganisationer för att få effektiviseringar. Fortsatt arbete med planeringssystem och genomförandeplaner. Boendeplatser har minskat enligt politiska beslut. Integration/Ensamkommande Inga ungdomar som kommer vilket har medfört att verksamheten HVB har minskat. Personalreduceringar som följd. Sänkningar i ersättningar. Kommunen har ett avtal om 30 personer enligt bosättningslagen. Har tagit emot dessa t.om 31/8. Ett flertal enligt EBO( ensambosättare) har också bosatt sig i kommunen. Kostenheten Effektiviseringar genom stängning av Bergegårdens kök. Effektivisering genom produktion av alla matlådor i ett tillagningskök. Kvalitetssäkring av matlådor med ny förpackningsmaskin. Leverens av kylda matlådor till helgen på Bergegården som fungerar bra. Framtid IFO Fortsatt arbete med riktlinjer och rutiner. Handläggare har tillsammans med SOL handläggare påbörjat en utbildning tillsammans med Sollefteå kommun som kommer att pågå under hösten. Vård och Omsorg Genomgång av insatser och genomförandeplaner. Integration/Ensamkommande Fortsatt minskaning inom HVB verksamheten. Under hösten kommer vi att ha en avdelning om ca 12 samt stödboende och 18 plus ca 15 personer. Kostenheten På prov leverera kylda matlådor till fler enheter på särskilt boende. Dans på Nyviksvägens äldreboende. Bygg- och miljönämnd Ansvarig nämnd: Bygg- och miljönämnd Ansvarig tjänsteman: Göran Hansson Ekonomiskt utfall - nettokostnader (tkr) Verksamhet Bokslut 2016 Delår 2016 Delår 2017 Budget 2017 Prognos 2017 Avvikelse Bygg-och Miljönämnden 4 859, , , , ,0-514,5 SUMMA 4 859, , , , ,0-514,5 34

120 Ekonomiskt utfall Kommentarer utfall per 31/8 samt prognos 2017 De bedömda underskott som redovisas beror på att antalet bostadsanpassningar fortsätter att vara många och att några anpassningar har varit mycket kostnadskrävande. Bygg- och miljönämnden kan inte styra över antalet bostadsanpassningar som handläggs under året. Vissa besparingar kan fås genom förbättrad samverkan med Ragunda hyreshus. Prognosen för helårsbudgeten ligger dock på ett underskott på ca kr. Åtgärder för att minska kostnader sker löpande under året. Vi undersöker fortfarande och ständigt möjligheter till webbinarium, webbaserade tjänster mm, där framförallt resor men även hotell och vissa kurskostnader kan undvikas. Vi försöker samverka så långt det går med övriga inom samhällsbyggnadsförvaltningen, men måste upprätthålla gränserna mellan verksamhetsutövaren Ragunda kommun och tillsyns/kontrollmyndigheten, bygg- och miljönämnden. Årets händelser Bygg och miljönämnden har arbetat enligt verksamhetsplanen och där prioriterat tillsynen för objekt med fast årlig avgift, samt inkommande övriga ärenden. En kompetensförsörjningsplan tas fram för beslut vid nämndens sista sammanträde under Framtid Delegationsordning och samtliga taxor kommer att ses över och vid behov revideras. Tillsynen inom miljö- och hälsoskydd ska vara behovsbedömd och fortsatt koncentreras på verksamheter med fast årlig avgift. Livsmedelstillsynen kommer att förändras i och med att samverkan mellan kommunerna i Jämtland förstärks och och fördjupas. Kulturmiljöprogrammet färdigställs under våren Ärendehanteringsprogrammet är uppdaterat och de program för inhämtning av fastighetsuppgifter och kartprogram som finns ska integreras med ärendehanteringen. Fakturahanteringen förenklas i flera steg. Mål Bygg-och Miljönämnden Uppfyllt Prognos MÅL - KOMPETENS För verksamheten lämplig utbildning, fortlöpande kompetensutveckling. Arbeta för en bredare kompetens inom verksamheten. Adekvat utbildning lämplig för de uppgifter som ryms inom områdena livsmedel, miljöskydd, hälsoskydd samt smittskydd MÅL - KOMMUNIKATION Verksamheten ska kommunicera på ett tydligt, generöst och rättsäkert sätt. Första punkten uppfylld, då samtliga gått de kurser och fått den kompetensutveckling som erbjudits. Någon kurs erbjuds våren 2018, se nedan. Delvis uppfylld. Men möjlighet finns för utbildning livsmedelsinspektör, start 2018 Uppfyllt. Arbetet med att förbättra information och upplysning via hemsidan är en pågående process. Tas upp på våra APT:er. Följa givna rutiner vid handläggningen och fatta beslut inom föreskriven tid. Informera på ett tydligt och lättförståeligt sätt via de kanaler som erbjuds. Vi saknar fortfarande vissa skrivna rutiner och kan förbättra oss inom detta område. Uppgradering av vårt verksamhetsprogram Miljö- och byggreda kommer att förbättra 35

121 Mål Bygg-och Miljönämnden MÅL - KVALITET Vi ska vara tillgängliga, professionella och serviceinriktade Uppfyllt Delvis uppfyllt. Vi kan bli bättre på att meddela vart och vad vi är ute på för uppdrag. Prognos Alltid se till att någon finns tillgänglig, hänvisning lämnas vid frånvaro. Ärendehandläggning inom föreskriven tid. Lämna relevant information. Bedömningen är att handläggningstiden hålls i samtliga fall. Relevant och aktuell information finns framtagen för varje ärendegrupp. Informationen uppdateras löpande på hemsidan och i hanteringen av ärenden. MÅL - KREATIVITET Främja utvecklingen i kommunen utifrån gällande lagstiftning och antagna miljömål. Genom att i vårt arbete aktivt försöka se möjligheter i stället för svårigheter vid kontakt med kommunmedborgare och verksamhetsutövare. Utifrån det rubricerade målet främja kommunens utveckling vid planering, kontroll/ tillsyn och tillståndsgivning. Två planbesked lämnade i år. Två planer påbörjade i år. Uppfyllt. Ca 150 st genomförda tillsyner. Vi har förstärkt samverkan med näringslivsenheten för att fånga in planerade verksamheter så tidigt som möjligt. Genom våra fyra servicedeklarationer som nämnden antagit, kan målen preciseras och mätas på ett bättre sätt. MÅL - KULTUR Underlätta för bedrivandet av den kulturella verksamheten i kommunen. Uppfyllt. Skaffa tillräckligt med kunskap kring kommunens kulturella verksamheter och ajourhålla kunskapen i syfte att använda den i planering, kontroll/ tillsyn, utredningar vid beslut. Två ärenden hittills och kulturmiljöprogrammet håller på att färdigställas. 36

122 Överförmyndarnämnd Ansvarig nämnd: Överförmyndarnämnd Ansvarig tjänsteman: Ingrid Larsson Ekonomiskt utfall - nettokostnader (tkr) Verksamhet Bokslut 2016 Delår 2016 Delår 2017 Budget 2017 Prognos 2017 Avvikelse Överförmyndarnämnd 797,4 683,9 758,6 184, , 6-829,3 SUMMA 797,4 683,9 758,6 184, ,6-829,3 Ekonomiskt utfall Kommentarer utfall per 31/8 samt prognos 2017 Överförmyndarnämnd: I samband med budgetarbetet för 2017 så fanns inte vetskapen om hur mycket ersättning överförmyndaren skulle få för sina kostnader vad gäller gode män för ensamkommande barn, och vad som gällde för vilka kostnader som kunde återsökas. Det var också oklart vad de schablonersättningar som skulle betalas ut var avsedda för, från och med när, och för vilka barn dessa skulle gälla. Med anledning av detta så budgeterades det för mer intäkter än vad det visade sig bli. Regeringen beslutade den 9 mars 2017 att det nya ersättningsystemet för mottagandet av ensamkommande barn skulle träda i kraft 1 juli Överförmyndaren får återsöka den faktiska kostnaden för gode män/tolk hela Schablonersättningen, kronor per barn kommer att betalas ut för nya anvisade barn och ska täcka kostnader för resor och god man. Överförmyndarnämndens administration samt kostnaderna för uppdragstagare kommer enligt prognosen att göra ett plusresultat på tillsammans 68 tkr. Den politiska delen följer budgeten. Den stora differensen, - 900,2 tkr mellan budgeterade intäkter och faktiska kostnader för ensam-kommande barn, gör att nämndens verksamhet enligt prognosen kommer att göra ett minusresultat för 2017 på 829,3 tkr Årets händelser 2017 har hittills varit ett år med relativt normalt ärendeflöde vad gäller ställföreträdarskap. En viss ökning av behovet ser vi vad gäller s k vanliga ställföreträdarskap, gode män för vuxna, och där ärendena har blivit mer omfattande och insatserna mer krävande för ställföreträdarna. Detta har lett till att det i vissa lägen varit svårt att hitta gode män/förvaltare som varit beredda att åta sig uppdragen. Uppdragen som gode män för ensamkommande barn har av naturliga skäl minskat. Detta innebär att ärendemängden totalt har minskat något. Inga nya anvisade barn har kommit till kommunen, och av de som vistas här har många blivit myndiga och/eller fått uppehållstillstånd. Ett antal placeringar från andra kommuner är dock gjorda. Det finns för närvarande 22 ensamkommande barn där överförmyndaren utövar tillsyn. Situationen för administrationen har under sommaren varit bra då handläggare har täckt upp för varandra under semesterledigheterna. Verksamhetssystemet Wärna är nu kopplat till befolkningsregistret vilket innebär att uppgifter om förändringar i folkbokföring kan fås på ett enklare sätt. Lagen om framtidsfullmakter trädde i kraft 1 juli Framtid Inför resterande del av året och under 2018 kommer antalet ensamkommande barn att ha halverats jämfört med idag. Detta kommer naturligtvis att påverka nämndens administration till viss del. Arbetet med att stötta gode männen i sitt utövande kommer att fortsätta med information och utbildning är valår vilket innebär att Föreningen Sveriges Överförmyndare (FSÖ:s) årskonferens, den stora återkommande konferensen för överförmyndare, förläggs till våren istället för hösten och kommer då att hållas i Gävle. Överförmyndarnämndens verksamhetssystem Wärnas databas kommer att behöva uppgraderas inför kommande år då det behövs nyare och säkrare teknik. 37

123 Mål Överförmyndarnämnd Uppfyllt Prognos MÅL - KOMPETENS Handläggning skall ske på likartat sätt i alla ärenden Uppfyllt. MÅL - KOMMUNIKATION Informera i Ragundabladet en gång per år Uppfyllt. MÅL - KVALITET Handläggning av nytt ärende skall påbörjas senast en vecka från det att ärendet initieras hos överförmyndaren. Uppfyllt. Inom en vecka från förfrågan bistå med information eller hänvisning till annan instans Uppfyllt. MÅL - KREATIVITET Utarbeta informationsmaterial som distribueras till vårdoch serviceinrättningar i kommunen samt läggs ut på kommunens hemsida. Uppfyllt. MÅL - KULTUR Uppfyllt. Erbjuda möjligheter för ställföreträdare att delta i studiecirklar samt informera om eventuella lagändringar m m Förberedelser inför sommarlovsaktiviteter. 38

124 Förbund Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Håkan Littzell Ekonomiskt utfall - nettokostnader (tkr) Verksamhet Bokslut 2016 Delår 2016 Delår 2017 Budget 2017 Prognos 2017 Avvikelse JGY , , , , , ,2 Räddningstjänst förbundet 9 420, , , , ,0 0,0 SUMMA , , , , , ,2 Ekonomiskt utfall Kommentarer utfall per 31/8 samt prognos 2017 JGY Extra kostnader gentemot budget. JGY inkom med uppgift om extra utdebitering efter att Ragundas budget var klar. Ovanstående utdebitering har renderat kritik från Ragundas sida. En extra avsättning på 377,9 tkr görs varje månad för att täcka kostnaderna. Årets händelser JGY Åre blir medlem i förbundet. Räddningstjänst Under sommaren har en stor händelse varit det avtal som framförhandlats. Stugun är en av de stationer där ett flertal deltidsbrandmän sagt upp sig. Stort fokus på rekrytering sker från förbundets sida.

125 Årsredovisningen prodceras & trycks av Ragunda kommun Ekonomiavdelningen står för fakta, sammanställning och bearbetning. Avdelningscheferna står för fakta/text på sin respektive del. ragunda kommun Box Hammarstrand Tel Fax

126 Renhållningsordning 2016 Gäller fr.o.m Antagen av Kf , 7 32

127 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Föreskrifter om avfallshantering för Ragunda kommun 3 Inledande bestämmelser 3 Ansvar för avfallshanteringen 3 Avgifter 3-4 Allmänna bestämmelser 4 Sortering av avfall 4 Informationsskyldighet 4 Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall 4 Sortering av hushållsavfall 4 Sortering av avfall med producentansvar 4 Hushållens farliga avfall och avfall från elektriska och elektroniska produkter 4 Riskavfall 5 Grovavfall 5 Skyldighet att lämna avfall 5 Förutsättningar för eget omhändertagande 5 Hämtningsområde 5 Hämtningsintervall 6 Soputrymmen, behållarplats, behållare, hämtningsvägar 6 Fyllnadsgrad och vikt 6 Ansvar för anskaffande och underhåll av behållare mm 6-7 Latrin 7 Enskild avloppsanläggning 7-8 Annat avfall än hushållsavfall och därmed jämförligt avfall 8 Uppgiftsskyldighet 8 Undantag 8 Förlängd tömningsintervall, slam 8 Eget omhändertagande, kompostering 8 Befrielse från hämtning 8-9 Befrielse från fast tömningsavgift 9 Avgiftsbefrielse från grundavgift 9 Gemensam behållare 9-10 Ikraftträdande 10 Bilaga 1 Sorteringsanvisning 11 Bilaga 2 Hämtningsområden 14 Bilaga 3 Förklaringar 15 2

128 Föreskrifter om avfallshantering för Ragunda kommun antagen av kommunfullmäktige , 53. Inledande bestämmelser 1 För kommunens avfallshantering gäller miljöbalken (1998:808) och avfallsförordningen (2011:927), föreskrifter om avfallshantering i förordningar utfärdade med stöd av miljöbalken och andra författningar. Vid sidan av de författningar som anges i första stycket gäller dessa föreskrifter om avfallshantering. Med fastighetsinnehavare avses den som är fastighetsägare eller den som enligt 1 kap. 5 fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall anses som fastighetsägare. Med nyttjanderättshavare avses den som, utan att omfattas av fastighetsinnehavarebegreppet, har rätt att bruka eller nyttja fastighet. 2 Renhållningsordningen gäller transport av farligt avfall samt hantering av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall från fastigheter inom Ragunda kommun. Kommunen är skyldig att svara för att hushållsavfall från fastigheter inom kommunen transporteras till en behandlingsanläggning. Kommunfullmäktige kan besluta att annat avfall än hushållsavfall skall forslas bort och slutligt omhändertas av kommunen. Källsortering av avfall kan krävas. 3 I Renhållningsordningens bilagor 1 och 2 anges föreskrifter vilka bestäms av Kommunstyrelsen. Ansvar för avfallshanteringen 4 I Ragunda kommun är det kommunstyrelsen som ansvarar för att det kommunala renhållningsansvaret fullgörs. Tekniska kontoret har verksamhetsansvaret för den kommunala avfallshanteringen. Avfallshanteringen i kommunen utförs av Ragunda kommun, Tekniska kontoret eller de entreprenörer som kommunen bestämmer. Ansvaret för hämtning och transport av farligt avfall utförs av kommunen godkänd entreprenör. 5 För de avfallsslag som omfattas av producentansvar har producenterna ansvar. Se bilaga 1. 6 Tillsynen över avfallshanteringen enligt 15 kap miljöbalken och enligt föreskrifter meddelade med stöd av miljöbalken utförs av Bygg- och miljönämnden. Avgifter 7 Föreskrifter om avfallstaxa meddelas av kommunfullmäktige i särskilt taxebeslut med stöd av 27 kap 4 miljöbalken. Avgift ska betalas för den insamling, transport, återvinning och det bortskaffande som utförs genom kommunens försorg. Återanvändning, återvinning eller annan miljövänlig 3

129 avfallshantering ska stimuleras. Avfallstaxan består av två delar, en fast grundavgift och en rörlig tömningsavgift. Grundavgift ska betalas av samtliga renhållningsabonnenter, undantag kan beviljas enligt 36 i dessa föreskrifter. Tömningsavgift debiteras när sopkärlet ställts ut och registrerats för tömning. Samtliga byggnader som är avsedda för boende och har en belägenhetsadress inom en registerfastighet är avgiftsskyldig. Som avgiftsskyldig till kommunen är det den som äger fastigheten, eller den som enligt 1 kap 5 fastighetstaxeringslagen (1979:1152) anses som fastighetsägare. Ändring av ägar-/nyttjanderättsförhållanden ska anmälas till tekniska kontoret. Allmänna bestämmelser Sortering av avfall 8 Varje fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare skall sortera sitt avfall enligt dessa föreskrifter och bilaga 1. Tekniska kontoret kan därutöver meddela särskilda föreskrifter. Informationsskyldighet 9 Fastighetsinnehavare är skyldig att i erforderlig omfattning informera den eller de som bor i eller är verksam i fastigheten om gällande regler för avfallshanteringen. Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall Sortering av hushållsavfall 10 Varje fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare skall sortera ut de avfallsslag som anges i samt sådana avfallsslag som anges i bilaga 1 till dessa föreskrifter. Avfall skall sorteras i den omfattning och på det sätt som kommunen beslutar samt lämnas vid anvisad plats. Avfallet skall transporteras bort från fastigheten så ofta att olägenhet för människors hälsa och miljön inte uppstår. Sortering av avfall med producentansvar 11 Varje fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare skall sortera ut de avfallsslag för vilka producentansvar gäller samt lämna detta avfall på plats som anvisas enligt särskild information från respektive producents branschorganisation. Avfallet skall transporteras bort från fastigheten så ofta att olägenhet för människors hälsa och miljön inte uppstår. Se bilaga 1. Hushållens farliga avfall och avfall från elektriska och elektroniska produkter 12 Varje fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare skall sortera ut hushållets farliga avfall och hålla det avskilt från annat avfall. Hushållens farliga avfall skall lämnas till kommunen enligt gällande anvisning i bilaga 1. 4

130 13 Varje fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare skall sortera ut hushållets avfall av elektriska och elektroniska produkter. Elektronikavfall skall hanteras varsamt och hållas avskilt från annat avfall så att det kan omhändertas särskilt. Hantering enligt anvisning i bilaga 1. Till farligt avfall räknas avfall som innehåller komponenter eller ämnen som uppräknas i avfallsförordningen (2011:927) om farligt avfall. Riskavfall 14 Riskavfall från egen medicinering kanyler, sprutor och läkemedelsrester ska lämnas till apoteket. Grovavfall 15 Med grovavfall avses, i enlighet med 5 Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2004:4) sådant avfall som är så skrymmande, tungt eller har andra egenskaper som gör att det inte är lämpligt att läggas i den ordinarie avfallsbehållaren. Grovavfall skall lämnas till kommunens återvinningscentraler. Vid sådan lämning skall avfallet sorteras i för avfallsslaget avsedd behållare. Grovavfall från en- och tvåfamiljshus samt fritidshus hämtas minst en gång per år enligt turlista. Vid fastighetsnära hämtning av grovavfall ingår ej hämtning från kommersiell verksamhet, flerfamiljshus, sterbhus eller dödsbon. Hämtning av grovavfall kan även utföras under övrig tid på året mot särskild avgift enligt kommunens renhållningstaxa. Avfallslämnaren skall ställa ut grovavfallet vid ordinarie sopkärl. Avfallet skall förses med märkning som klargör att det är fråga om grovavfall och i den mån det är möjligt buntas eller förpackas i lämpligt emballage. Hushåll med gemensamhetskärl lämnar grovavfallet på plats som anvisas av kommunen. Hantering enligt anvisning i bilaga 1. Skyldighet att lämna avfall 16 Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall, med undantag för avfall som omfattas av producentansvar, skall lämnas till kommunen om inte annat sägs i dessa föreskrifter. Ansvarig gentemot kommunen är innehavaren av den fastighet där avfallet uppkommer. Förutsättningar för eget omhändertagande 17 Förmultningsbart köksavfall och latrin får komposteras av fastighetsinnehavare på enskild fastighet förutsatt att komposteringen utförs och hanteras enligt kommunens anvisningar. Kompostbehållaren skall vara av bygg- och miljönämnden godkänd typ. Anmälan om kompostering skall göras enligt 33 renhållningsordningen. Anmälan handläggs av kommunens bygg- och miljönämnd. 18 Trädgårdsavfall får komposteras på fastigheten under förutsättning att det kan ske utan olägenhet för omgivningen. Hämtningsområde 19 Kommunen är indelad i hämtningsområden. Se bilaga 2. 5

131 Hämtningsintervall 20 Hämtningsintervaller för fastigheter belägna inom samma hämtningsområden gäller, med få undantag, gemensamma rutiner för renhållningen. Hämtningsintervaller framgår av bilaga 2. Soputrymmen, behållarplats, behållare, hämtningsvägar 21 I behållare och utrymmen för avfall får endast avfall läggas för vilket behållaren och förvaringsplats är avsedd. Typ av avfallsbehållare, latrinbehållare och storlekar fastställs av tekniska kontoret efter samråd med bygg- och miljökontoret. Behållare för uppsamling av avfall skall på hämtningsdagens morgon vara uppställd enligt kommunens eller entreprenörens anvisningar så att hämtning underlättas. Behållare skall placeras ca 1,5 m från färdvägen så att kärlet kan hämtas med sidolastande bil. Fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren är ansvarig för utsättning av kärlet. Då extra säck eller kartong lämnas skall den vara väl försluten och det skall klart framgå vilken abonnent som är avlämnaren. Extra säck eller kartong ska placeras ovanpå kärlet. Det åligger fastighetsinnehavaren att se till att transportväg fram till behållarens hämtnings-/tömningsställe hålls i lätt framkomligt skick. Transportvägen skall röjas från snö och andra hinder samt hållas halkfri ända fram till behållaren. Enskild väg, gårds- och vändplan samt tomtmark som utnyttjas vid hämtning av hushållsavfall eller slamtömning skall vara så dimensionerad och ha sådan bärighet samt hållas i sådant skick att de är farbara för kommunens eller dess entreprenörs hämtningsfordon under hela hämtningssäsongen. Väg ska hållas fri från utstickande kvistar och grenar så de inte skrapar i hämtningsfordonet. Kommunen eller dess entreprenör skall ha tillträde till de utrymmen i fastigheten där arbete skall utföras. Fyllnadsgrad och vikt 22 Behållaren får inte fyllas mer än att den lätt kan tillslutas. Överfullt kärl debiteras som extratömning av kärl. Kärlet får inte heller vara så tungt att det blir uppenbara svårigheter att flytta det. Närmare föreskrifter om maxvikter för behållare ges av Tekniska kontoret. Ansvar för anskaffande och underhåll av behållare mm 23 Avfallsbehållare i plast ägs och tillhandahålls av kommunen. Fastighetsinnehavaren har ansvar för rengöring och tillsyn av avfallsbehållaren. Kärl skall handhas med normal försiktighet. Den som brister i detta avseende blir ersättningsskyldig för uppkomna skador. Fastighetsinnehavaren anskaffar själv vid behov extrasäckar, säcktyp godkänns av Tekniska kontoret. 24 Avfallsbehållare i plast för flerbostadsområden ägs och tillhandahålls av 6

132 kommunen och underhålls och installeras av fastighetsinnehavaren. Fastighetsinnehavaren är också ansvarig för anordnande, installation och underhåll av övriga inom fastigheten installerade anordningar för avfallshanteringen såsom sopskåp, soputrymme mm. Anordningar skall uppfylla följande krav: De skall vara tillgängliga och ges service i form av återkommande underhåll och tillsyn för att förebygga driftavbrott och olägenhet såsom buller, lukt och dylikt. De skall utföras, underhållas och installeras så att kraven på god arbetsmiljö uppfylls och risken för olycksfall minimeras. 1. De skall vara lättåtkomliga för uppställning och skiftning av förekommande behållartyper. 2. De skall medge hantering med den utrustning som används i kommunens renhållningssystem. Boverket (BFS 1993:57) och Arbetarskyddsstyrelsen har utfärdat regler med betydelse för avfallshanteringen. Fastighetsinnehavaren anskaffar själv vid behov extrasäckar, säcktyp som godkänts av Tekniska kontoret. Latrin 25 Latrin får ej lämnas i kärl avsett för hushållssopor. 26 Latrinbehållare för engångsbruk och av godkänd typ anskaffas av fastighetsinnehavaren och finns att köpa hos Tekniska kontoret. Behållaren skall förslutas av fastighetsinnehavaren samt lämnas på en ÅVC eller annan plats anvisad av Tekniska kontoret. Därutöver sker hämtning efter särskild beställning mot avgift. Enskild avloppsanläggning 27 Slam från enskilda avloppsanläggningar; slamavskiljare och slutna tankar får endast hämtas av kommunen eller av kommunen anlitad entreprenör. Slamavskiljare, slutna tankar och fettavskiljare skall vara lätt tillgängliga för hämtning av slam. Lock eller manlucka får ej vara övertäckt och ska kunna hanteras av en person. Lock eller manlucka på slamavskiljaren skall vara väl utmärkt och synligt. Skrymmande växtlighet efter tillfartsväg samt vid anläggningen skall röjas bort. Fastighetsinnehavaren svarar för anläggningens skötsel och underhåll. Avståndet, när ingen nivåskillnad finns, mellan uppställningsplats för fordon och slambrunn får inte överstiga 20 meter om inte särskilda skäl föreligger. Vid längre tömningsavstånd debiteras extra avgift enligt kommunens renhållningstaxa. Vid slangdragning får dock dragkraften för en person inte överstiga 200 N (AFS 2012:2, Arbetsmiljöverket). Slambilens uppställningsplats får inte ligga högre än 6 meter i förhållande till 7

133 slamavskiljarens botten. 28 Tömning av enskilt avlopp sker enligt i förväg uppgjord turlista. Extra och akut tömning utförs på begäran och mot särskild avgift enligt kommunens renhållningstaxa. Tömning av slamavskiljare och slutna tankar sker enligt följande intervall. Permanentboende med WC + BDT tömning minst en gång per år Permanentboende med BDT-vatten tömning en gång vartannat år Fritidshus med WC + BDT tömning en gång vartannat år Fritidshus med BDT-vatten tömning en gång vart fjärde år Annat avfall än hushållsavfall och därmed jämförligt avfall Uppgiftsskyldighet 29 Den som yrkesmässigt bedriver verksamhet där det uppstår annat avfall än hushållsavfall är skyldig att på anmodan av Tekniska kontoret lämna de uppgifter i fråga om avfallets art, sammansättning, mängd och hantering som behövs som underlag för kommunens renhållningsordning. 30 Den som yrkesmässigt, till Sverige för in eller säljer en förpackning eller en vara som är innesluten i en sådan förpackning, ska på anmodan av tekniska kontoret lämna de uppgifter i fråga om förpackningsavfallets art, sammansättning, mängd och hantering, som behövs som underlag för kommunens avfallshantering och avfallsplan. Undantag 31 Frågor om undantag från renhållningsordningens föreskrifter 32, 33 och 34 prövas av Bygg- och miljönämnden, 35, 36 och 37 prövas av Tekniska kontoret. 32, 34, 35 och 36 skall tidsbegränsas. Förlängd tömningsintervall, slam 32 Fastighetsägare med enskilt avlopp kan ansöka om förlängd tömningsintervall gentemot intervaller angivna i 28. Skriftlig ansökan lämnas till Bygg- och miljönämnden. Ansökan om förlängt tömningsintervall beviljas i maximalt 8 år. Eget omhändertagande, kompostering 33 Egen behandling (kompostering) på den egna fastigheten av annat avfall än trädgårdsavfall kan medges efter särskild prövning. Anmälan lämnas in till bygg- och miljönämnden som prövar ärendet. Kompostering skall utföras enligt kommunens anvisningar. Behållaren skall vara skadedjurssäker, ventilerad och vid året-runt bruk även värmeisolerad. Befrielse från hämtning 34 Fastighetsinnehavare som själv kan ta hand om sitt hushållsavfall på den egna fastigheten på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt kan få befrielse från skyldigheten att lämna avfall till kommunen för transport, 8

134 återvinning och bortskaffande. Det ankommer på fastighetsägaren att påvisa att avfallet omhändertas utan att det innebär risk för olägenhet för människors hälsa och miljön. Ansökan ska innehålla uppgifter om vilka avfallsslag som avses omhändertas samt en redogörelse hur det ska ske så att det inte medför någon risk för människors hälsa och miljön. Ansökan ska lämnas in till bygg- och miljönämnden som prövar ärendet mot fastställd avgift. Undantag får ej medges för farligt avfall, avfall från elektriska och elektroniska produkter, kyl- och frysmöbler, deponirest samt metallskrot. Att lämna avfall till kommunens återvinningscentral räknas inte som eget omhändertagande. Beviljad ansökan börjar gälla från och med nästkommande faktureringsperiod. Befrielse från fast tömningsavgift 35 Fastighetsägare boende i områden där gemensamma sopkärl nyttjas kan ansöka om befrielse från fast tömningsavgift. För permanentboende kan avgiftsbefrielse medges om fastigheten inte kommer att nyttjas under en sammanhängande period av minst sex månader. För fritidsboende gäller motsvarande om uppehållet avser 12 månader. Skriftlig ansökan ska lämnas in till Tekniska kontoret och ska vara inkommen tre veckor före avsedd tidsperiod. Beviljad avgiftsbefrielse från tömningsavgift kan inte ges retroaktivt för tid som fastigheten ej nyttjats. Meddelade tillstånd är personliga. Ändrade förhållanden under beviljad dispensperiod ska anmälas till Tekniska kontoret. Beviljad avgiftsbefrielse börjar gälla från nästkommande faktureringsperiod. Under beviljad avgiftsbefrielse från tömningsavgift ska dock grundavgift betalas enligt kommunfullmäktige fastställd avfallstaxa. Avgiftsbefrielse från grundavgift 36 Endast fastighet som bedöms som otjänlig för boende kan, efter ansökan hos Tekniska kontoret, befrias från grundavgift. Avgiftsbefrielsen tidsbegränsas till maximalt 3 år därefter kan ny ansökan om fortsatt avgiftsbefrielse sändas in. Ändrade förhållanden under beviljad dispensperiod ska anmälas till Tekniska kontoret. För att avgiftsbefrielse ska beviljas ska först besök ske på fastigheten av personal från Tekniska kontoret tillsammans med fastighetsägaren, detsamma gäller vid förnyad ansökan om avgiftsbefrielse. Beviljade tillstånd är personliga och börjar gälla från och med nästkommande faktureringsperiod. Gemensam behållare 37 Närboende abonnenter kan efter skriftlig anmälan till tekniska kontoret använda gemensamt kärl. Förutsättningarna för beviljat tillstånd är: 1. att förutsättningar enligt 22 om fyllnadsgrad och vikt beaktas 2. att avfallet inte hämtas från en av kommunen särskild anordnad hämtningsställe, gemensamhetsanläggning eller sophus etc. Ansökan om gemensam behållare gäller endast för permanentboende i en- 9

135 eller tvåfamiljshus och fritidsboende. Ändrade förhållanden skall anmälas till Tekniska kontoret. Ikraftträdande Dessa föreskrifter avses träda i kraft den då renhållningsordningen för Ragunda kommun, antagen av KF , upphör att gälla. Beviljade dispenser enligt beslutade under 2013 gäller enligt meddelat beslut. 10

136 Bilaga 1 (sid 1 av 3) Dessa föreskrifter kan ändras enligt 3 Renhållningsordningen. 3 ger kommunstyrelsen rätt att delegera ansvaret för ändring till Tekniska kontoret. Sådan ändring föregås alltid av utskick till berörda parter. Avfallsslag vilka skall sorteras och lämnas vid anvisad plats. Kompletterande sorteringsanvisningar kan ges ut av Tekniska kontoret. Avfallsslag med producentansvar, enligt 5 Renhållningsordningen. Förpackningar av well, och kartong Förpackningar av plast Förpackningar av metall Förpackningar av glas Lämnas till ÅVS Lämnas till ÅVS Lämnas till ÅVS Lämnas till ÅVS Förpackningarna skall vara torra, rena och tillplattad så långt som möjligt Returpapper PET-flaskor, dryckesförpackningar av aluminium och glasflaskor med pant Däck Bilar Elektriska och elektroniska produkter Lämnas till ÅVS Förpackningarna ingår i pantsystem och skall lämnas i retur till inköpsstället eller annan butik som tar emot dem. Lämnas till försäljningsställe. Lämnas till Refero anordnad mottagningslösning i kommunen Lämnas på anvisad plats vid ÅVC (återvinningscentralen) Småbatterier kan även lämnas i batteriholkar vid återvinningsstationer och vid vissa affärer. Övriga avfallsslag Bilbatterier Kasserade batterier över 3 kg skall lämnas till försäljningsställen. Kan även lämnas till kommunens ÅVC. 11

137 Bilaga 1 (sid 2 av 3) Dessa föreskrifter kan ändras enligt 3 Renhållningsordningen. 3 ger kommunstyrelsen rätt att delegera ansvaret för ändring till Tekniska kontoret. Sådan ändring föregås alltid av utskick till berörda parter. Grovavfall från hushåll På kommunens två återvinningscentraler, Hammarstrand och Stugun, kan följande grovavfall lämnas. Brännbart. Obs, att avfallet inte får vara större än 2x2x8 dm. Metallskrot Deponi (ej brännbart). Ex. sanitetsporslin, kakel, keramik, planglas. Möbler etc. bestående av olika material som ex. trä, metall och textilier. Trädgårdavfall som gräsklipp, löv, kvistar och grenar. Träavfall Aska 12

138 Bilaga 1 (sid 3 av 3) Dessa föreskrifter kan ändras enligt 3 Renhållningsordningen. 3 ger kommunstyrelsen rätt att delegera ansvaret för ändring till Tekniska kontoret. Sådan ändring föregås alltid av utskick till berörda parter. Farligt avfall Från hushållen Farligt avfall skall lämnas till kommunens återvinningscentraler i Hammarstrand eller Stugun. Inlämnat avfall skall vara förpackat så att det kan hanteras och lagras utan olägenhet. Avfallet skall också vara märkt med innehåll. Olika slag av avfall får ej blandas. Följande produkter eller ämnen är exempel på vad som skall hanteras som farligt avfall: Färg,- lackavfall samt hartser Limavfall (ex.. kontaktlim, epoxilim, spackel) Glödlampor, lågenergilampor och lysrör Lösningsmedel (ex. lacknafta) Syror Alkaliska ämnen (ex. lut, avkalkningsmedel) Fotokemikalier Hemkemikalier (ex. hårspray, nagellack mm) Bekämpningsmedel Spillolja och annat oljeavfall Batterier Avfall som innehåller kvicksilver, mm Elektriska och elektroniska produkter (ex. kyl och frys, spis, TV, datorer, telefon, lamparmatur mm) Asbest. Obs, att asbestavfall måste paketeras och märkas innan det får läggas i container. Medicinrester, sprutor och kanyler från egen medicinering ska lämnas in till apoteket. 13

139 Bilaga 2 Dessa föreskrifter kan ändras enligt 3 Renhållningsordningen. 3 ger kommunstyrelsen rätt att delegera ansvaret för ändring till Tekniska kontoret. Sådan ändring föregås alltid av utskick till berörda parter. Hämtningsområden Hämtning utförs i den ordning Tekniska kontoret bestämmer. Tätortsområden: Huvudsakligen planlagda områden med företrädesvis permanentbostäder. Inslag av fritidshus kan förekomma. Till tätort räknas Hammarstrand, Bispgården, Stugun och Ragunda. Hämtning av avfall sker normalt vid fastigheten. Övriga områden, landsbygd och fritidshusområden: Hämtning av avfall sker normalt vid den hämtningsväg för fastighet som kommunen bestämt samt från av kommunen anordnade gemensamma hämtningsställen Hämtningsintervall Permanent- och fritidsboende: Hämtning av hushållsavfall från en- och tvåfamiljshus och fritidshus med eget renhållningsabonnemang sker varannan vecka året om. Fritidsfastigheter: Hämtning av hushållsavfall från boende med gemensamhetsanläggningar, Mörtsjön, Järsjön och Sättsjön sker varannan vecka under perioden 1 maj 30 september. Affärer m fl: Hämtning av hushållsavfall utförs året runt, för hyreshus, allmänna inrättningar, affärer m fl enligt överenskommelse. 14

140 Bilaga 3 Förklaringar: BDT-avlopp: Bad,- Disk- och Tvättavloppsvatten. (även kallat gråvatten) WC-avlopp: Avloppsvatten från toalett (även kallat svartvatten) Deponianläggning: Anläggning dit avfall som inte kan återanvändas, materialåtervinnas eller energiutvinnas transporteras. Återvinningscentraler (ÅVC): Här kan hushållen sortera och lämna sitt farliga avfall, elektronikavfall, kyl- och frys, vitvaror, träavfall, metallskrot, trädgårdsavfall, brännbart grovavfall, möbler bestående av flera material, aska och övrig deponi. Dessa finns i Stugun vid gamla deponin i Mörtån och på industriområdet Vikbäcken i Hammarstrand. Återvinningsstationer (ÅVS): I kommunen finns ett antal stationer där allmänheten kan lämna sina förpackningar av t ex glas, papper, metall mm. Grovavfall: Avfall som är skrymmande, tungt eller har andra egenskaper som gör det olämpligt att att lägga i sopkärl. Deponirest: Avfall som ej kan återvinnas, komposteras eller brännas. Avfallet måste läggas på deponi. T ex produkter i hemmet som består av lera, keramik, porslin eller glas. Metallskrot: Metallföremål från hushållen som ej är förpackningar. T ex cyklar, hinkar och baljor, grytor, bakplåtar. Med hushållsavfall jämförligt avfall: Avfall av samma typ som hushållsavfall men som inte kommer från hushåll utan från annan verksamhet. Exempel på sånt avfall är t ex saker som människor normalt kastar i papperskorgen i t ex skolor, affärer, personalmatsalar, fritidsanläggningar och samlingslokaler. Mer information finns på kommunens hemsida klicka på kommunal service och vidare på renhållning 15

141 Ägardirektiv för Jämtlands Gymnasieförbund gällande 2018 Sida: 1 (7) Förslag Beslutas av samtliga ägarkommuner senast 30 juni 2017 Beslutad av Östersunds kommuns fullmäktige den, Reviderad den: ÄGARDIREKTIV 2018 för Jämtlands Gymnasieförbund Adress: Postadr.: Jämtlands Gymnasieförbund, Östersund, Besöksadr.: Prästgatan 15, plan 3; Östersund Förbundsordning: Upprättat av ägarna Konsortialavtal: Upprättat av ägarna ; rev ; rev Reglemente: Fastställt Ägardirektiv: Gäller fr.o.m.: Direktivens innehåll: Antagna av kommunfullmäktige i Bräcke kommun, Krokoms kommun, Ragunda kommun, Åre kommun och Östersunds kommun den 1 januari 2018 och tillsvidare eller senast den 31 december 2018 då nya ägardirektiv ska vara fastställda. 1 Verksamhetens mål Kommunernas huvudsakliga syfte med bildandet av Jämtlands gymnasieförbund är att aktivt verka för en hög utbildningsnivå i regionen. Målet är att kunna erbjuda en modern gymnasieskola av hög kvalitet och produktivitet. Kvaliteten i lärandet är prioriterad och viktig. Tillgång, tillgänglighet, kompetens och inflytande ska vara ledande kvalitetsdimensioner för att verksamheten med hjälp av moderna metoder, pedagogisk utveckling ska uppnå effektiva lärprocesser och arbetssätt vilket ska leda till goda studieresultat med en god arbetsmiljö. Utbildningen ska ha så hög kvalitet att den även kan attrahera studeranden från övriga landet. Målet för samverkan är att erbjuda medlemskommunernas ungdomar ett utbud av attraktiva utbildningar som både motsvarar ungdomarnas behov och efterfrågan men som också står i samklang med regionens förutsättningar och behov av gymnasieskola som ett instrument för att främja tillväxt och utveckling såväl i regionen som i medlemskommunerna. Detta förutsätter ett gott samarbete med arbetslivets alla aktörer och högskolor. Målet är att erbjuda en utbildning med en sådan kvalitet att studerande som bor i medlemskommunerna väljer förbundets utbildningar i jämförelse med andra alternativ. Ungdomarna väljer fritt inom förbundet.

142 Ägardirektiv för Jämtlands Gymnasieförbund gällande 2018 Sida: 2 (7) Förslag Beslutas av samtliga ägarkommuner senast 30 juni 2017 Beslutad av Östersunds kommuns fullmäktige den, Reviderad den: En strävan skall vara att tillgodose elevernas 1:a handsval inom förbundets verksamhet. 2 Riktlinjer för direktionens arbete Vid beslut om förläggning av skolor/lokaler, inrättande av nya/nedläggning av program/motsvarande skall beaktas såväl elevernas önskemål och efterfrågan som regionens och de enskilda kommunernas behov av arbetskraft och utvecklingsmöjligheter. Förbundet ska ha en hög kvalitet på stödfunktioner i form av elevhälsa och studie- och yrkesvägledare samt en god samverkan med grundskolorna i medlemskommunerna. Förbundet skall arbeta för goda samverkansformer med de fackliga organisationerna lokalt såväl som på direktionsnivå. Samverkansgrupper skall finnas såväl lokalt som centralt. Medlemskommunerna skall före direktionens beslut ges möjlighet att yttra sig om frågor av större principiell beskaffenhet. Förbundet skall i sitt agerande på ett effektivt sätt nyttja de samlade kommunernas gemensamma resurser före att bygga ut ny egen organisation/köpa tjänster externt om resurser finns i någon av medlemskommunerna. Vid beslut om omlokalisering av utbildningar/program eller nedläggning av gymnasieskola skall direktionen upprätta en totalkalkyl som även redovisar berörd medlemskommuns ökade kostnader i form av t.ex. inackorderingstillägg och dagliga resor. En strukturförändring som är ekonomiskt gynnsam för förbudet får inte innebära väsentligt ökade kostnader i en eller flera av medlemskommunerna. Effektivisering/omställning av utbildningsverksamhet till antalet elever ska göras löpande och vid minskning av antalet elever innebära totalt lägre kostnader för medlemskommunerna. 3 Ekonomiska mål och riktlinjer Direktionen ska samråda med medlemskommunerna om förslaget till budget för nästkommande år senast den 15 september året innan. För övrigt gäller vad som anges i förbundsordningen.

143 Ägardirektiv för Jämtlands Gymnasieförbund gällande 2018 Sida: 3 (7) Förslag Beslutas av samtliga ägarkommuner senast 30 juni 2017 Beslutad av Östersunds kommuns fullmäktige den, Reviderad den: 4 Ekonomiska förutsättningar budget 2018 Budgetberäkningarna görs i förbundet utifrån demografiska förändringar och utifrån en indexjustering av platspriserna. Elevplatspriserna från 2017 till 2018 får räknas upp med i genomsnitt högst 2,4 %. (Indexberäkningen utgår ifrån en uppräkning med 2,5 % för personalkostnaderna och 1,9 % för övriga kostnader och intäkter). Denna reglering omfattar inte verksamheten i Åre kommun under ett övergångsår För gymnasieprogrammen i Åre kommun gäller att elevplatspriserna för 2018 ska anpassas till en beräknad självkostnad. En årlig effektivisering på 1 % åläggs förbundet vilket för 2018 innebär att elevplatspriserna i genomsnitt får räknas upp med högst 1,4 %. De demografiska förändringarna påverkar antalet elever i gymnasieskolan. Den prognostiserade förändringen av antalet ungdomar i åldrarna år görs av medlemskommunerna. Förändringarna beräknas för Bräckes del bli - 17 elever, för Krokoms del + 24 elever, för Ragundas del + 20 elever och för Östersunds del + 47 elever. Statsbidrag för Wången med kronor (år 2017), söks av Krokoms kommun och utbetalas därefter till förbundet. För revision av förbundets verksamhet får nyttjas totalt kronor. Gymnasieförbundets kostnader för interkommunala ersättningar och bidrag till fristående skolor samt tilläggsbelopp för elever med behov av särskilt stöd påförs respektive kommun. Förbundet uppdras att tillse att regelverket för interkommunala ersättningar liksom regelverket för ersättning till enskilt drivna skolor följs. Kostnader för lagstadgade inackorderingstillägg och dagliga resor för de i respektive kommun skrivna eleverna, vilka förbundet beslutat om och betalat ut påförs respektive medlemskommun. Förbundet uppdras att tillse att regelverket för inackorderingstillägg och dagliga resor följs. Slutliga kostnader för respektive medlemskommun avgörs enligt förbundsordningens 8. Gymnasieförbundet erhåller preliminär ersättning med 1/12 av den beräknade kostnaden för respektive kommun per den 20:e varje månad. Justering av respektive medlemskommuns kostnader innefattande även inackorderingsbidrag, dagliga resor och interkommunala ersättningar görs för hela budgetåret direkt efter dess slut, dock senast den 20

144 Ägardirektiv för Jämtlands Gymnasieförbund gällande 2018 Sida: 4 (7) Förslag Beslutas av samtliga ägarkommuner senast 30 juni 2017 Beslutad av Östersunds kommuns fullmäktige den, Reviderad den: januari. Kommunal vuxenutbildning regleras i särskilda tecknade avtal för respektive uppdrag. 5 Informationskrav Elevstatistik Förbundet ska snarast möjligt (senast 1/3 respektive 27/9) lämna uppgift till ägarkommunerna om antalet elever från respektive kommun per den 15 februari och den 15 september. Uppgift ska även lämnas om hur många elever som är registrerade på respektive program. Information om elever som genomgår gymnasial utbildning hos annan huvudman lämnas samtidigt. Förbundet ska efter begäran från ägarkommunerna lämna uppgift om antalet elever även andra månader än februari och september. Årsredovisning Förbundet ska lämna underlag för medlemskommunernas årsredovisning senast den 15 februari året efter räkenskapsåret. Det reviderade bokslutet, inklusive lekmannarevisorernas rapport, ska vara ägarna tillhanda senast den 10 mars. Redovisning av förhållanden som förbundet önskar ange som behov inför kommande budgetår, ska inlämnas till medlemmarna senast den 31 januari. Delårsrapporter Förbundet ska redovisa delårsrapporter till ägarna per 30 april och 31 augusti. Rapporterna ska innehålla prognos för helårsresultat och vara medlemmarna tillhanda senast den 20 maj och senast den 20 september. I delårsrapporterna ska uppföljning av miljö- och personalmålen göras. I delårsrapporten per 31 augusti ska även delårsbokslut redovisas. Rapporter och bokslut ska även tydligt redovisa uppnådda resultat i relation till satta mål. Statistikuppgifter Förbundet ansvarar för erforderlig redovisning av verksamhetsstatistik (uppgifter till SCB m.fl., enkäter etc). Övrig information Ägarkommunerna har rätt att löpande under året kalla förbundets direktion och ledning för information om förbundets verksamhet och ekonomi. Nyckeltal jämförelser med andra Direktionen ska ta fram nyckeltal jämförelser med andra gymnasiala utbildare i syfte att ha underlag för beslut om förbättringsåtgärder.

145 Ägardirektiv för Jämtlands Gymnasieförbund gällande 2018 Sida: 5 (7) Förslag Beslutas av samtliga ägarkommuner senast 30 juni 2017 Beslutad av Östersunds kommuns fullmäktige den, Reviderad den: 6 Speciella verksamhetskrav Styrning av kommunägda bolag Vid avvägning av vad som är principiella frågor ska förbundet tillämpa den definition som framgår av Östersunds kommuns principer för styrning av kommunala bolag (se bilaga). Internkontroll Direktionen har att verka för att en god internkontroll präglar organisationen och förbundets löpande verksamhet. Direktionen ska årligen värdera den interna kontrollen. Naturbruksutbildningar Förbundet har fattat beslut om att överta huvudmannaskap för naturbruksutbildningar i Ås. Förbundets övergripande uppdrag är att utveckla attraktiva, behovsanpassade utbildningar som genomförs till riksprisnivå från och med Ägarkommunerna har godkänt att förbundet ingår som delägare i ett med regionförbundet och näringslivet samägt bolag Torsta AB. Syftet med bolaget är att kostnadsrationalisera och effektivisera genomförandet av karaktärsämnen för naturbruksutbildningar i Ås och på så sätt aktivt bidra till attraktiva, behovsanpassade naturbruksutbildningar som kan genomföras till riksprisnivå. Ägarkommunerna svarar inte för några avvecklingskostnader i samband med övertagandet av huvudmannaskapet/bildande av bolaget Torsta AB. Syftet med att JGY går in som delägare i bolaget är att kostnadsrationalisera. Förbundet har att agera som aktiv ägare av bolaget och via styrelserepresentation svara för att verksamheten drivs på ett sätt så att bolagets syfte uppnås inom en ekonomi som är hållbar. Ägarkommunerna svarar inte för eventuella brister i bolagets långsiktiga ekonomi. Miljöarbete Förbundet ska i all sin verksamhetsutövning verka för en ekologiskt hållbar utveckling. Förbundet ska aktivt arbeta för att förbättra och utveckla sitt miljöarbete genom att formulera egna målsättningar som sammanställs i handlingsplaner på lokal nivå. Uppföljningen redovisas i samband med delårsrapporter och årsbokslut. Förbundet ska genomföra och kommunicera smarta miljölösningar på kort och långsikt. Förbundets långsiktiga målsättning ska vara fossilbränslefri och energieffektiv verksamhet 2030.

146 Ägardirektiv för Jämtlands Gymnasieförbund gällande 2018 Sida: 6 (7) Förslag Beslutas av samtliga ägarkommuner senast 30 juni 2017 Beslutad av Östersunds kommuns fullmäktige den, Reviderad den: Upphandling Förbundet ska samordna sin upphandling med kommunernas gemensamma nämnd för upphandling och ha en egen upphandlingspolicy utifrån den som fastlagts av länets gemensamma nämnd för upphandling. Gymnasieskolornas arbete med förbättrad folkhälsa Gymnasieförbundet ska arbeta aktivt med folkhälsa utifrån framtagen folkhälsopolicy för Jämtlands län. Personalpolitik Förbundet ska ha av direktionen fastställda lagstadgade policydokument. I de fall förbundet ej antagit egna policys ska förbundet av effektivitets- och praktiska skäl följa de som Östersunds kommun antagit. Förbundet ska vidare aktivt verka för att: - arbetsmiljön på förbundets arbetsplatser är stimulerande samt främjar hälsa, trivsel och arbetsglädje. - förbundet uppfattas som en attraktiv arbetsgivare som erbjuder goda arbets- och anställningsförhållanden. - förbundet har jämställda arbetsplatser där kvinnor och män värderas lika och ges samma möjligheter till goda arbets- och anställningsvillkor samt karriärmöjligheter. Det kommunala aktivitetsansvaret Respektive kommun svarar för att hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men inte fyllt 20 år, är sysselsatta i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. Gymnasieförbundet bidrar med detta genom att till respektive kommun redovisa elever som ej påbörjar sina gymnasiestudier eller som avslutar dem innan de slutförts. Förbundet ska vidare, i samarbete med respektive kommun, bidra till att så många ungdomar som möjligt ska påbörja och genomföra gymnasiala studier innan det år individen fyller 20 år. Extraordinära händelser Kommunfullmäktige i medlemskommunerna har fastställt Ledningsplan för respektive kommun vid extra ordinära händelser. Av planen framgår organisationen av krisledningsnämnd och att planen omfattar alla verksamheter inom kommunkoncernen. Förbundet har skyldighet att ingå i kommunernas organisationer för extraordinära händelser och att vidta de åtgärder som följer av ledningsplanen. Således ska förbundet upprätta plan för extraordinära händelser, revidera planerna årligen och se till att planerna bygger på riskanalyser inom respektive verksamhet. Ägardirektiven gäller efter att samtliga ägarkommuners fullmäktigeförsamlingar beslutat fastlägga dem.

147 Ägardirektiv för Jämtlands Gymnasieförbund gällande 2018 Sida: 7 (7) Förslag Beslutas av samtliga ägarkommuner senast 30 juni 2017 Beslutad av Östersunds kommuns fullmäktige den, Reviderad den: Bilaga till ägardirektiv Jämtlands Gymnasieförbund Enligt 3 kap kommunallagen (KL) ska fullmäktige besluta i följande frågor: besluta om viss verksamhet ska bedrivas i företagsform fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten välja styrelse och minst en lekmannarevisor samt ersättare ta ställning i principiellt viktiga frågor eller annat som är av större vikt innan bolagen fattar beslut. Exempel på ärenden som kan vara principiellt viktiga är: 1. Större investeringar som väsentligt påverkar ägarens ekonomi och /eller medför risk för ägaren i sådan grad att uppställda ägardirektiv ej kan uppnås (med större investeringar avses inte reinvesteringar eller andra investeringar som erfordras för att hålla nuvarande fastighetsbestånd eller anläggningar intakta) 2. Principiella taxekonstruktioner och andra normbeslut 3. Antagande eller ändring av bolagsordning 4. Ändring av aktiekapital 5. Planer som gäller ny eller ändrad inriktning av bolagets verksamhet (bolagets syfte) 6. Kapitaltillskott till företag 7. Grunderna för ekonomiska förmåner för styrelseledamöter, revisorer och ersättare i företagen. 8. Ansvarsfrihet för styrelseledamot och verkställande direktör 9. Förvärv av företag och bildande av dotterföretag eller annat väsentligt företagsengagemang om förvärvet medför väsentligt ökad riskbild 10. Förvärv av aktier eller andelar i andra bolag eller föreningar av strategisk betydelse för verksamheten om förvärvet medför väsentligt ökad riskbild 11. Frivillig likvidation av företag 12. Försäljning av företag. Beslut i nämnda frågor ska beredas av styrelse om ett bolag finns, förbundets direktion och sedan tillställas respektive ägarkommun

148 Ägardirektiv för JÄMTLANDS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND gällande 2017 Förslag Beslutas av samtliga ägarkommuner senast 30 juni enligt reviderat konsortialavtal 3 Beslutad av KF Östersund den 21 juni 2016 Sida: 1 (4) Reviderad den: UTKAST ÄGARDIREKTIV för Jämtlands Räddningstjänstförbund Adress: Förbundsordning: Fyrvallavägen 4,Östersund Upprättad av ägarna , reviderad , rev , rev , rev Konsortialavtal: Upprättat av ägarna , rev , rev , rev Ägardirektiv: Antagna av kommunfullmäktige i Bergs kommun, Bräcke kommun, Härjedalens kommun, Krokoms kommun, Ragunda kommun, Strömsunds kommun och Östersunds kommun Gäller fr.o.m.: den 1 januari och tillsvidare eller senast den 31 december då nya ägardirektiv skall vara fastställda. Direktivens innehåll: 1 Ekonomiska mål och riktlinjer. Direktionen skall samråda med medlemskommunerna om förslaget till budget för nästkommande år senast den 15 september Direktionen skall senast under december månad året före budgetåret fastställa budget för förbundet inom den ram som medlemmarna enats om. Inget överskridande av budget accepteras av direktionen. Det är fastställd budget som gäller och direktionen har ansvar för att detta följs. Om direktionen upptäcker att ett överskridande av budget är på väg att ske skall direktionen omedelbart besluta om åtgärder för att minska kostnaderna. Förbundet har rätt att disponera balanserat resultat. För övrigt gäller vad som anges i förbundsordningen. Direktionen finansierar utveckling av övningsområde Furulund genom rationalisering av befintlig verksamhet men även rätt att genomföra besparingsförslag som förbundet redovisat vid genomförda ägarsamråd. För revision av förbundets verksamhet får nyttjas totalt kronor. 2 Ekonomiska förutsättningar budget och flerårsplan

149 Ägardirektiv för JÄMTLANDS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND gällande 2017 Förslag Beslutas av samtliga ägarkommuner senast 30 juni enligt reviderat konsortialavtal 3 Beslutad av KF Östersund den 21 juni 2016 Sida: 2 (4) Reviderad den: Budgetramen/medlemsbidraget för budget och flerårsplan utgår från års budgetram/bidrag för Jämtlands Räddningstjänstförbund och kostnadsfördelning mellan ägarkommunerna Berg, Bräcke, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund och Östersund. Kostnadsfördelningen ( års nivå) är följande: Berg tkr, Bräcke tkr, Härjedalen tkr, Krokom tkr, Ragunda tkr, Strömsund tkr och Östersund tkr totalt tkr. Indexuppräkningen från till års nivå uppgår till 2,0 2,5 % för personalkostnader och 1,7 1,9 % för övriga kostnader (och intäkter). Förbundet får även för år 2018 behålla det extra tillskott på 2 mnkr som tillfördes förbundet För budgetåret uppgår förbundets totala budgetram/medlemsbidrag till tkr- varav från Berg tkr, Bräcke tkr, Härjedalen tkr, Krokom tkr, Ragunda tkr, Strömsund tkr och Östersund tkr. För bestäms indexuppräkningen i kommande års ägardirektiv. Förbundet erhåller medlemsbidrag från ägarkommunerna enligt fastställd budget med en fjärdedel per kvartal i förskott. Förbundet kan balansera årets resultat (förändring av eget kapital). 3 Informationskrav Årsredovisning Förbundet ska lämna underlag för årsredovisning inklusive miljö- och personalekonomiskt bokslut till medlemskommunerna senast den 15 februari året efter räkenskapsåret. Det reviderade bokslutet, inklusive lekmannarevisorernas rapport, ska vara ägarna tillhanda senast den 15 mars. Redovisning av förhållanden som förbundet önskar påtala som äskanden/behov inför kommande budgetår ska inlämnas till medlemmarna senast den 31 januari året före budgetåret.

150 Ägardirektiv för JÄMTLANDS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND gällande 2017 Förslag Beslutas av samtliga ägarkommuner senast 30 juni enligt reviderat konsortialavtal 3 Beslutad av KF Östersund den 21 juni 2016 Sida: 3 (4) Reviderad den: Delårsrapporter Förbundet skall redovisa delårsrapporter till ägarna per 30 april och 31 augusti. Rapporterna ska innehålla prognos för helårsresultat och vara medlemmarna tillhanda ca 20 maj och ca 20 september. I delårsrapporterna ska uppföljning av miljö- och personalmålen göras. I delårsrapporten per 31 augusti skall även delårsbokslut redovisas. Rapporter och bokslut skall även tydligt redovisa uppnådda resultat i relation till satta mål. Exakta tidpunkter meddelas i början av året. Statistikuppgifter Förbundet ansvarar för erforderlig redovisning av verksamhetsstatistik (uppgifter till SCB mfl, enkäter etc). Övrig information Medlemmarna har rätt att under löpande år kalla förbundets direktion och ledning för information om förbundets verksamhet och ekonomi. Nyckeltal jämförelser med andra Uppdras till direktionen att räkna fram/utarbeta nyckeltal jämförelser med andra räddningstjänster i syfte att ha underlag för förbättringsåtgärder. 4 Speciella verksamhetskrav Principiella frågor Förbundet ska tillse att kommunfullmäktige i respektive medlemskommun får tillfälle att ta ställning innan beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller större vikt fattas. Internkontroll Direktionen har att verka för att en god internkontroll präglar organisationen och förbundets löpande verksamhet. Direktionen ska årligen värdera den interna kontrollen. Miljöarbete Förbundet ska i all sin verksamhetsutövning verka för en ekologiskt hållbar utveckling. Förbundet ska aktivt arbeta för att förbättra och utveckla sitt miljöarbete genom att formulera egna målsättningar som sammanställs i handlingsplaner på lokal nivå. Uppföljningen redovisas i samband med delårsrapporter och årsbokslut. Förbundet ska genomföra och kommunicera

151 Ägardirektiv för JÄMTLANDS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND gällande 2017 Förslag Beslutas av samtliga ägarkommuner senast 30 juni enligt reviderat konsortialavtal 3 Beslutad av KF Östersund den 21 juni 2016 Sida: 4 (4) Reviderad den: smarta miljölösningar på kort och lång sikt. Förbundets långsiktiga målsättning ska vara fossilbränslefri och energieffektiv verksamhet Upphandling Förbundet skall samordna sin upphandling med medlemskommunernas gemensamma nämnd för upphandling och följa den fastställda upphandlingspolicyn som fastlagts av länets gemensamma nämnd för upphandling. Förbundets IT-verksamhet Förbundet ska ha en av direktionen fastställd policy med rutiner vad gäller IT-säkerhet, där även användarnas ansvar för säkerhet och etik tydliggörs. Personalpolitik Förbundet ska aktivt verka för att: - arbetsmiljön på förbundets arbetsplatser är stimulerande samt främjar hälsa, trivsel och arbetsglädje. - förbundet uppfattas som en attraktiv arbetsgivare som erbjuder goda arbets- och anställningsförhållanden. - förbundet har jämställda arbetsplatser där kvinnor och män värderas lika och ges samma möjligheter till goda arbets- och anställningsvillkor samt karriärmöjligheter. Extraordinära händelser Kommunfullmäktige i medlemskommunerna har fastställt Ledningsplan för respektive kommun vid extra ordinära händelser. Av planen framgår organisationen av krisledningsnämnd och att planen omfattar alla verksamheter inom kommunkoncernen. Förbundet har skyldighet att ingå i kommunernas organisationer för extraordinära händelser och att vidta de åtgärder som följer av ledningsplanen. Således ska förbundet upprätta plan för extraordinära händelser, revidera planerna årligen och se till att planerna bygger på riskanalyser inom respektive verksamhet. Ägardirektiven gäller efter att samtliga ägarkommuners fullmäktigeförsamlingar beslutat fastlägga dem.

152 Delårsrapport januari-augusti 2017 Godkänd av direktionen Dnr Delårsrapport januari-augusti

153 Innehåll Räddningschefens inledning... 3 Om förbundet... 4 Våra medlemskommuner... 4 Fakta om förbundet... 4 Förvaltningsberättelse... 5 Måluppfyllnad mot ägardirektiv... 5 Styrmodell och målområden... 5 Måluppföljning av inriktningsmål... 6 Förbundets inriktnings- och effektmål Målområde förebyggande verksamhet... 7 Målområde räddningstjänst... 8 Målområde medarbetare Målområde ekonomi Målområde miljö Personal Resultat och ställning Resultaträkning Driftredovisning Balansräkning Finansieringsanalys Noter Avdelningarnas verksamhet och ekonomi Förbundsledningen Direktionen Ledningsstab Förbundskansli Förebyggandeavdelningen Beredskapsavdelningen Metod- och taktikavdelningen Teknikavdelningen Östersund Ida Asp Direktionens ordförande Lars Nyman Räddningschef Delårsrapport januari-augusti

154 Räddningschefens inledning Den utmaning som vi hade inför sommaren gällande bemanningen av RiB personal för att genomföra räddningsinsats har i princip förlöpt friktionsfritt. Vi har varit förskonad från större händelser på de stationer där det funnits personalbrister samt att den åtgärdsplan vi upprättat för att kunna hantera räddningsinsatser har nyttjas av våra inre befäl på ett effektivt sätt som gagnat beredskapsförutsättningarna. Inför semesterperioden återtog 35 personer sina uppsägningar men bemanningen på vissa stationer, utifrån gällande handlingsprogram, uppfylldes ej på grund av semestrar i sina huvudanställningar. Villkoren för att ha beredskap i räddningstjänsten samtidigt har försämrats med en diffrientierad erättning som inte helt fullt ut motiverade viss personal att upprätthålla sin beredskap som tidigare år. Som en följd av det nya avtal som RiB personalen anser vara för svagt ekonomiskt för deras löneutveckling och där räddningstjänstförbundet inte delar uppfattningen om det men att konstruktionen av RiB 17 inte är helt tillfredsställande skall en gemensam partsammansatt arbetsgrupp inleda en dialog. Målen för denna arbetsgrupp är att arbeta fram förslag till att främja rekryteringen, stimulera till fortsatt anställning samt utvärdera gällande löneavtal och föreslå förslag till konstruktionen för kommande avtal. Under perioden januari till augusti redovisar räddningstjänstförbundet ett positivt resultat på tkr, vilket är 645 tkr bättre än periodbudget. I den nya utbildningsform, som staten har för avsikt att starta 2018, som skulle gälla för Räddningspersonal i beredskap har det skett förändringar. Vårt förbund var en av de tre tilltänkta orter i Norrland som skulle bedriva utbildningen via MSB, Myndighten för samhällsskydd och beredskap, där de nu nya riktlinjerna anger att endast Sandö skolan skall bedriva denna utbildning. Trots denna förändring fortlöper vår utveckling Furulund för att tillmötesgå vår interna utbildning och med ett eventuellt annat ställningstagande gällande grundutbildning för vår egen personal. Vi utvärderar i nuläget hur vi skall hantera den uppkomna situationen då ca 60 personer i förbundet erhållit en grundutbildning som inte får tillgodoräknas från årsskiftet utan den skall göras om i MSB:s regi. Utöver detta så pågår en intern översyn om hur vi skall anpassa oss mot den nya utbildningen i sin helhet.. Åre kommun har fattat beslut om att genomföra en utredning om att eventuellt ansöka om medlemskap i räddningstjänstförbundet. Ordförande i direktion, räddningschefen, ekonomiansvarig och viss operativ personal i förbundet har intervjuats av den konsult som Åre kommun har anlitat. Ägarsamrådet är informerad om att denna utredning pågår och resultatet från utredningen skall presenteras i Åre under hösten. Lars Nyman Räddningschef Delårsrapport januari-augusti

155 Om förbundet Våra medlemskommuner Jämtlands räddningstjänstförbund är ett kommunalförbund bildat av Östersund, Krokom, Strömsund, Berg, Bräcke, Ragunda och Härjedalens kommuner. Samarbetet inleddes 2004 mellan Östersund, Krokom och Strömsunds kommuner blev Berg och Bräcke kommuner medlemmar, 2012 anslöt sig också Ragunda kommun och sedan är även räddningstjänsten i Härjedalen medlem i Jämtlands räddningstjänstförbund. Syftet med förbundet är att optimera nyttjandet av resurserna för kommunal räddningstjänst som återfinns i medlemskommunerna. Verksamheten ska inriktas på att ge människors liv, hälsa och egendom samt miljön med hänsyn till de lokala förhållandena ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Fakta om förbundet Brandstationer 1 Heltidsstation 31 Deltidsstationer 8 Räddningsvärn Totalt ca 500 anställda I beredskap dygnet runt året om 1 Inre befäl 2 Yttre befäl 29 Styrkeledare 91 Brandmän I beredskap 24/365 totalt 123 personer Befolkningsunderlag: ca innevånare Larm: ca per år Yta: km 2 = 10 % av Sverige Vårt uppdrag Jämtlands Räddningstjänstförbund har till uppgift att svara för medlemskommunernas räddningstjänstverksamhet samt därtill anknutna verksamheter. Det åligger förbundet särskilt att: Aktivt verka för och samordna förebyggande verksamhet inom förbundets ansvarsområde samt samarbeta med medlemskommunerna och därvid ingå i kommunernas säkerhetssamordnargrupper. Ansvara för åtgärder som underlättar för enskilda att ta sitt ansvar. Ansvara för sotning och brandskyddskontroll. Ansvara för tillsyn av enskilda att de uppfyller sina skyldigheter enligt LSO. Ansvara för kommunal räddningstjänst. Ansvara för undersökning av olycksorsak, förlopp och insats. Vår omtanke - Din trygghet Vision Delårsrapport januari-augusti

156 Förvaltningsberättelse Förbundets huvuduppgift är att leverera bra service och efterfrågade tjänster till alla som bor i och besöker våra ägarkommuner. Jämtlands räddningstjänstförbund arbetar därför ur ett helhetsperspektiv där all verksamhet ytterst syftar till att bidra till medborgarnas och besökarnas trygghet och säkerhet. En helhet som, förutom en god service, också ska borga för en god ekonomisk hushållning med förbundets resurser. Förbundet stödjer också ägarkommunerna i arbetet med krishantering, samt att upprätta ett handlingsprogram för verksamhet i samverkan med ägarkommunerna. Verksamheten inom förbundet har under perioden bedrivits enligt intentionerna i gällande lagstiftningar för lagen om skydd mot olyckor samt enligt av direktionen antagna mål. De lagar som specifikt reglerar räddningstjänsten är främst Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) och Lag (2010:1011) brandfarliga och explosiva varor (LBE). Verksamheten bedrivs också i enlighet med, av direktionen antagna, handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Måluppfyllnad mot ägardirektiv Ägarkommunernas respektive fullmäktige har i förbundets ägardirektiv antagit följande två ekonomiska mål; Inga överskridanden av budget accepteras. Förbundet ska finansiera utvecklingen av övningsområdet Furulund genom rationalisering av befintlig verksamhet. Förbundet har för 2017 års verksamhet budgeterat med ett plusresultat på +1,1 mnkr. Periodens resultat visar ett överskott på 1,3 mnkr och årsprognosen pekar mot ett plusresultat på +1,8 mnkr, vilket är 700 tkr bättre än budgeterat. Beträffande utvecklingen av övningsområdet Furulund har arbetet med att dra fram vatten och avlopp inletts för etapp två. Finansiering kommer ske inom befintlig verksamhet. Styrmodell och målområden Förbundets verksamhet är indelad i fem målområden med medarbetaren i centrum, se bild nedan. Målområdena är utformade för att harmoniera med målen i förbundets handlingsprogram för förebyggande verksamhet och räddningstjänst. Olika färger har valts på målområdena för att symbolisera mångfald - en för förbundet angelägen fråga och vital för att kunna säkerställa fortsatt högt förtroende hos medborgare och besökare men även för att säkerställa god rekrytering av brandmän. Inom varje målområde finns definierade inriktningsmål som beskriver förbundets långsiktiga viljeinriktning. Utifrån varje inriktningsmål formuleras mätbara effektmål som ligger till grund för de aktiviteter som genomförs inom förbundet. Inom målområdena förebyggande verksamhet och räddningstjänst är inriktningsmålen samma som i handlingsprogrammet. Delårsrapport januari-augusti

157 Måluppföljning av inriktningsmål Uppföljning av inriktningsmål (IM) och effektmål sker tre gånger per år och redovisas i delårsrapporter per april och augusti och årsredovisning. Målens samlade måluppfyllnad rapporteras i sammanställd form med text och måluppfyllelseindikatorer enligt tabellen. Målet uppfyllt Målet delvis uppfyllt! X Målet ej uppfyllt Inriktningsmål i olika målområden Måluppfyllnad augusti Prognos 2017 IM Förebyggande verksamhet 1 Antalet bränder ska minska Genomförda aktiviteter följer upprättade planer. Förbundets bedömning är att inriktningsmålet kommer att kunna uppnås. IM Räddningstjänst 2 Snabb och rätt hjälp Genomförda aktiviteter följer upprättade planer. Effektmålet om beslutad beredskap och övningstimmar kommer endast delvis att uppfyllas under året av vakanssituationen. 3 Optimera resurserna Hittills genomförda aktviteter följer upprättade planer och förbundets bedömning är att inriktningsmålet kommer att uppfyllas. IM Medarbetare 4 Attraktiv arbetsplats Hittills genomförda aktiviteter följer de planer som upprättats och förbundets bedömning är att inriktningsmålet kommer att uppfyllas. IM Ekonomi 5 En sund, balanserad och finansierad ekonomi IM Miljö 6 Ekologisk hållbar utveckling och smarta miljölösningar Förbundets bedömning är att detta inriktningsmål bara kommer att uppfyllas delvis, beroendes av fördyringen med det nya RiB-avtalet. Genomförda aktiviteter följer förbundets miljöhandlingsplan och förbundets bedömning är att inriktningsmålet kommer att uppnås.!! Delårsrapport januari-augusti

158 Förbundets inriktnings- och effektmål 2017 Målområde förebyggande verksamhet Inriktningsmål 1 Antalet bränder ska minska Förbundets verksamhet ska bidra till att antalet bränder och antalet omkomna/skadade i bränder ständigt minskar samt att egendomsskador och miljöpåverkan reduceras. Effektmål Antalet utvecklade bränder i byggnader ska minska. Under 2015 var det kommunerna Berg, Bräcke, Härjedalen och Strömsund som hade flest bränder per invånare. 1 Antal bränder per innevånare 2015 Antal bränder per innevånare 2014 Kommun Berg 1,07 1,06 Bräcke 1,12 1,50 Härjedalen 1,40 1,26 Krokom 0,41 0,57 Ragunda 0,67 0,91 Strömsund 0,97 0,77 Östersund 0,54 0,52 Antalet eldstadsrelaterade bränder ska minska, genomsnittet var 27 bränder per år 2. Eldstadsrelaterade bränder Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Östersund Källa SKL Öppna Jämförelser Källa MSB Delårsrapport januari-augusti

159 Genomförda aktiviteter I samarbete med Länsförsäkringar och Brandskyddsföreningen har vi startat ett projekt mot eldstadsrelaterade bränder. 100 fördjupade kontroller kommer att genomföras under våren på utvalda eldstäder, syftet är att se om våra rutiner behöver förändras på något sätt. Projektet finansieras av Brandskyddsföreningen. Förbundet har påbörjat ett arbete med att få kommunerna att börja arbeta med individanpassat brandskydd. Kommunerna får stöttning från JRF, i samarbete med Brandskyddsföreningen Jämtland, med att ta fram checklistor och utbildningsmaterial till hemtjänsten för att de ska kunna utföra kontroll av brandskyddet hos sina brukare. Vår roll i projektet bör vara en rådgivande del, kommunerna själva är de som ska implementera och driva arbetet. Initialt kan detta även medföra att utbildningsinsatser behöver genomföras där vår medverkan är central. Antalet larminsatser gällande brand i byggnad uppgår till 110 för januari till augusti jämfört med 115 motsvarande period Målområde räddningstjänst Inriktningsmål 2 Snabb och rätt hjälp Räddningstjänsten ska vara anpassad efter vår lokala riskbild - med rätt kompetens samt modernare teknik ge snabb och rätt hjälp till förbundets medborgare samt besökare som drabbas av olyckor så att skador på människor, egendom och miljö minimeras. Effektmål För RiB personal ska beslutad beredskap och förmåga upprätthållas med rätt kompetens och befattning under minst 100 % av årets totala antal beredskapstimmar. >85 % av dom RiB-anställda ska ha genomgått den skolbundna RiB-utbildningen till Samtliga som blir uttagna till befälsutbildning ska genomföra utbildningen med slutbetyg godkänt via erhållet kursintyg. All operativ personal ska ha en fastställd kompetensutvecklingsplan anpassad till fastställt nivåsystem. 100 % av alla RiB ska genomföra 8 timmar övningsverksamhet på Furulund. All RiB-personal ska genomföra 42 timmar lokal övningsverksamhet. Förbundets utrustning skall vara anpassad till fastställt nivåsystem och uppfylla ställda krav. Genomförda aktiviteter Effektmålet om att beslutad beredskap och förmåga för RiB personal ska upprätthållas med rätt kompetens och befattning under minst 100 % av årets totala antal beredskapstimmar kommer endast delvis att uppfyllas för året på grund av den uppkommna vakanssituationen. Ett flertal aktiviteter har under perioden genomförts för att rekrytera RiB-personal med särskilt fokus på stationer med högre vakanstal, exempelvis har följande åtgärder vidtagits: Stationsträffar Olika informationsträffar med representanter från medlemskommunerna Lokal affischering Annonsering på medlemskommunernas hemsidor Öppethus på vissa stationer Facebook annonseringar Delårsrapport januari-augusti

160 All operativ personal har en fastställd kompetensutvecklingsplan anpassad till fastställt nivåsystem. Under perioden har genomfört 15 heldagsövningar och en kvällsövning för våra RiB-anställda (230 personer) på Furulunds övningsfält med övertrycksventilering som övningstema. Två preparandutbildning 3 med 17 deltagare. 14 stationer har övat rökdykning i vår mobila container för varma rökdykningsövningar under perioden. Vattenlivräddningsgruppen har genomfört en fortbildningsdag för våra instruktörer i förbundet. Övrig övningsverksamhet i förbundet genomförs enligt varje brandstations egna övningsplanering för året, där 6 prioriterade övningar och stationernas egna övningar ingår. Beredskapsavdelningen har vid en träff i Bräcke med beskrivit hur det är att ha en RiB anställd i sin organisation för flera chefer från Bräcke kommun. Flera möten är genomförda på de stationer som varit berörda av många uppsägningar i samband med RiB 17 avtalet. Inriktningsmål 3 Optimalt nyttjade av samhällets resurser Vid såväl små som stora olyckshändelser ska samhällets samlade resurser nyttjas optimalt. Effektmål Minst två årliga stabsövningar ska genomföras i samverkan med övriga aktörer i Trygghetens Hus och Jämtlands län. Erbjuda breddade JRF uppdrag med fler åtaganden åt medlemskommunerna. Genomförda aktiviteter Under året är det inplanerat att minst två stabsövningar ska genomföras i samverkan med övriga aktörer i Trygghetens hus och Jämtlands län. Under perioden har avtal tecknats med Krokoms kommun om krisrelaterat larmförmedling. 3 Preparand är en grundutbildning för att kunna ingå i en beredskapsstyrka. Därefter genomgår man MSB utbildning till räddningsman, räddningsinsats. Delårsrapport januari-augusti

161 Målområde medarbetare Inriktningsmål 4 Attraktiv arbetsplats Förbundet ska uppfattas som en jämställd och attraktiv arbetsgivare med arbetsplatser som erbjuder goda arbets- och anställningsförhållanden. Effektmål Ingen ska drabbas av en allvarlig olycka eller allvarligt tillbud. Ingen ska bli kränkt, mobbad, trakasserad eller hotad av anställda kollegor eller chefer. All heltidsanställd personal ska efter genomfört medarbetarsamtal ha en fastställd individuell kompetensutvecklingsplan. Genomförda aktiviteter I förbundets system för att rapportera tillbud och arbetsskador RIA (räddningstjänstens informationssystem för arbetsmiljö) har det under perioden totalt rapporterats 28 händelser, 13 olycksfall, 9 tillbud och 6 riskobservationer. Av dessa är 2 arbetsskador och 1 tillbud eller riskobservationer anmälda till Arbetsmiljöverket enligt 3 kap. 3 a Arbetsmiljölagen. I genomförda medarbetarsamtal med all heltidspersonal har inga uppgifter framkommit som visar på kränkande behandling. All heltidspersonal har efter genomfört utvecklingssamtal fått en individuell kompetensutvecklingsplan upprättad. Målområde ekonomi Inriktningsmål 5 - En sund, balanserad och finansierad ekonomi Verksamheten i räddningstjänstförbundet ska genomföras inom ramen för en sund, balanserad och finansierad ekonomi där god ekonomisk hushållning och rationellt organiserad verksamhet utgör ledord. Effektmål Beslutad budget inom givna handlingsramar ska hållas. Alla förbundets investeringar ska finansieras med egna medel. Genomförda aktiviteter Periodens resultat visar en positiv avvikelse gentemot periodbudget. Samtliga av årets investeringar finansieras med egna medel dvs utan banklån. Delårsrapport januari-augusti

162 Målområde miljö Inriktningsmål 6 Ekologisk hållbar utveckling och smarta miljölösningar Förbundet ska i all sin verksamhetsutövning verka för en ekologiskt hållbar utveckling och smarta miljölösningar. Effektmål Energiförbrukningen i förbundets hyrda lokaler ska minska jämfört med föregående år. Under året ska minst tre bestämda miljöåtgärder i verksamheten genomföras som minskar miljöbelastningen Genomförda aktiviteter Energiförbrukningen i förbundets hyrda lokaler med egna abonnemang visar för januari-juli att förbrukningen ökat jämfört med motsvarande period ifjol. Målet kommer troligen inte att uppfyllas. Enligt förbundets miljöhandlingsplan har ett flertal av planens aktiviteter påbörjats under perioden; I förbundets personaltidning brandposten har miljöhandlingsplanens innehåll presenterats. Utveckla miljölösningar på Furulund ex.vis sophantering samt eldning av övningsmaterial är påbörjat. Arbetet med att inplementera en god egenkontroll på övningsområdet är påbörjat. Inventering av alla skumtyper på alla stationer och övningsområdet är genomfört. Uppgradera gasolvillans styrsystem är påbörjat. Grävning av vatten och avloppssystem till Furulund är påbörjat. Förbundets tjänstecyklar används oftare till möten med kortare avstånd. Aktiviteterna beräknas vara slutförda under aktuellt verksamhetsår och bedömningen är att målet uppfylls för året. Delårsrapport januari-augusti

163 Personal Antal anställda Antalet anställda inom förbundet var per den 1 augusti 454 personer. Av dessa var 58 tillsvidareanställda och 346 tillsvidareanställda på beredskapstjänst inom deltidskåren. Antalet visstidsanställda i Östersund var 6 personer och 47 personer inom deltidskåren. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron redovisas för heltidsanställda i förbundet under perioden Sjukfrånvaron uppgick till 1,2 %, vilket är en minskning med 0,4 procentenhet jämfört med motsvarande period i fjol. Övertid Antalet övertidstimmar under perioden uppgick till timmar. Det är en ökning med 54 timmar i jämförelse med motsvarande period i fjol. I jämförelsen ingår inte fyllnadstidsarbete för deltidsanställda eller brandmän i deltidskåren då RiB avtalet inte omfattas av övertidsreglering. Övertid Enkel övertid Kvalificerad övertid Summa Delårsrapport januari-augusti

164 Statistik personal Antal anställda Antal anställda den 31/ Tillsvidareanställda i Östersund Visstidsanställda i Östersund Tillsvidareanställda RiB Visstidsanställda RiB Räddningsvärn Långtidssjuka Medelsysselsättningsgrad i % 99,3% 99,3% 99,3% 99,3% 97,8 % 99,1 % Kvinnor (tillsvidareanställda) 100% 100% 100% 100,0% 100 % 100 % Män (tillsvidareanställda) 99,2% 99,2% 99,2% 99,2% 97,4% 99,0% Könsfördelning Kvinnor (tillsvidareanställda) Män (tillsvidareanställda) Kvinnor i % 13,7% 13,4% 14,5% 13,8% 11,0 % 10,0 % Män i % 86,3% 86,6% 85,5% 86,2% 89,0 % 90,0 % Medelålder totalt 44,6 44,1 43,9 41,9 41,5 41,4 Kvinnor 43,9 43,7 43,7 39,5 39,1 39,9 Män 44,7 44, ,3 41,8 41, Personalomsättning Sjukfrånvaro Slutat under året * Kvinnor Män Nyanställda * Kvinnor Män Personalomsättning i %* - - 1,5% 3,5%* 3,2 %* 3,7 %* * inklusive deltiden Sjukfrånvaro i % (heltid) 1,2 1,0 1,4 1,8 3,2 3,0 varav långtidssjuka i % ,9 59,5 80,8 61,6 Kvinnor i % 4,4 3,4 2,8 4,8 1,7 0,9 Män i % 0,9 0,8 1,2 1,5 3,4 3,2 Åldersindelning (heltid) Yngre än 29 år i % 0 1,1 0 4,4 0,4 0, år i % 1,0 0,7 0 1,1 1,6 0,7 50 år och äldre i % 1,8 1,5 2,4 2,3 6,1 7,0 Delårsrapport januari-augusti

165 Resultat och ställning Utfallet för perioden visar ett överskott på 1 378,4 tkr, vilket är en positiv budgetavvikelse mot periodbudget med 645 tkr. Resultaträkning Bokslut Budget (Tkr) Årsbudget Verksamhetens intäkter 4 699, , ,3 Verksamhetens kostnader , , ,3 Avskrivningar , , ,6 Verksamhetens nettokostnader , , ,5 Kommunbidrag , , ,0 Finansiella intäkter 0,5 0,0 0,0 Finansiella kostnader -366,2-320,3-480,4 Årets resultat 1 378,4 733, ,0 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter uppgår till 4 699,6 tkr, vilket är 404,7 tkr högre än periodbudget. Inom automatlarm, externa arbeten (restvärde och vägsanering) försäljning av verksamhet (hämtning i terräng, lyfthjälp), tillstånd LBE och försäljning av utbildning har förbundet högre intäkter än periodbudget. Lägre periodintäkter finns främst från tillsynsverksamheten samt bidrag från MSB och försäljning av utförtjänta maskiner och inventarier. Periodisering av intäkter för externa arbeten har skett då förbundet under perioden haft tekniska bekymmer i Core med att få fram debiteringsunderlagen för fakturering. I mars kom ett glädjande besked om att förbundet fick rätt i sin överklagan mot Fora avseende återbetalningen av den kollektivavtalade sjukförsäkringen AGS-KL samt för avgiftsbefrielseförsäkringen för 2004 års inbetalda premier på 440 tkr. Återbetalningen kom i juni och finns redovisad bland periodens verksamhetsintäkter. Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader uppgår till ,9 tkr, vilket är 285,2 tkr lägre än budgeterat för perioden. Den positiva avvikelsen beror främst av lägre personalkostnader då en vakant tjänst finns inom Metod- och taktikavdelningen. För RiB-personalen finns lägre personalkostnader för beredskapsersättning och för timlöner utbildning. Lägre periodkostnader finns även för utbildning C-körkort och posten övriga personalkostnader. Högre personalkostnader finns för utryckning, övertid, fyllnadslön, OB-ersättning, timlön materialvård och för bilersättningar. Inom lokalkostnaderna finns högre kostnader för fastighetsunderhåll och av mindre kvarvarande byggnationer i plåtförrådet på Furulund. Inom driftkostnader är det främst kostnader för telefoni, tryckkärlsbesiktningar, skyddskläder, rökskyddsutrustning, räddningsmaterial och trafikolycksverktyg som ligger högre än budget. För tjänsteköp och köp av SOSalarm ligger kostnaderna för perioden i nära paritet med periodbudget. För förbundets fordon är däremot kostnaderna högre för främst planerad service, fordonsanpassningar, diesel och lägre för leasing och bensin. Delårsrapport januari-augusti

166 Avskrivningar Avskrivningskostnaderna är 50 tkr lägre än periodbudget av att investeringar ej hunnit genomföras eller flyttats fram. Finansnetto Finansnettot uppgår till 365,7 tkr, vilket är 45 tkr högre än periodbudget. Utfallet beror på högre finansiella kostnader för pensionsskulden och bankkostnader. Driftredovisning (Tkr) Utfall jan-aug Periodbudget Årsbudget Intäkter Tillsyn & tillstånd 392,3 537,3 806,0 Automatlarm 1 980, , ,0 Externa arbeten 261,4 200,0 300,0 IVPA 431,7 400,0 600,0 Utbildning 538,3 433,3 650,0 Försäljning av verksamhet 216,0 165,3 248,0 Medlemsbidrag , , ,0 Bidrag pensioner 840,3 889,3 334,0 Övriga bidrag 83,5 106,7 160,0 Övriga intäkter 796,3 698, ,3 Intäkter totalt , , ,3 Kostnader Tjänsteköp 1 037, , ,0 SOS-alarm 1 256, , ,8 Personalkostnader , , ,2 Lokalkostnader 9 426, , ,5 Fordonskostnader 2 444, , ,8 Driftkostnader 6 454, , ,0 Avskrivningskostnader 3 670, , ,6 Finansnetto 365,7 320,3 480,4 Kostnader totalt , , ,3 Nettoresultat 1 378,4 733, ,0 Balanskravsresultat För 2016 års verksamhet redovisade förbundet ett minusresultat på -1,8 mnkr. Enligt KL 8 kap ska ett redovisat underskott återställas senast tre år efter det att det negativa resultatet uppstått om inte synnerliga skäl finns. Förbundet avser att åberopa synnerliga skäl 4 då avgångs-ersättningen till föregående förbundschef kan betraktas som en omstruktureringskostnad av engångskaraktär som på sikt leder till ett effektivare resursutnyttjande. Förbundet har dessutom under åren totalt tillfört det egna kapitalet med +5,9 mnkr i redovisade plusresultat. Balanskravsutredning (Tkr) Periodens resultat Realisationsvinster 0 Periodens resultat efter balanskravsjusteringar Balanskravsunderskott från tidigare år Åberopa synnerliga skäl enl 8 kap 5 b kommunallagen Balanskravsresultat att reglera kap 5 b kommunallagen: Fullmäktige får besluta att en reglering av ett negativt balanskravsresultat inte ska göras om det finns synnerliga skäl. Delårsrapport januari-augusti

167 Prognos 2017 Periodens resultat visar en positiv avvikelse mot periodbudget med 645 tkr. Högre utryckningskostnader täcks upp av lägre beredskapskostnader för RIB-vakanser. Om inga större oförutsedda händelser inträffar och förbundets vakanssituation på RiB-sidan består pekar förbundets prognos på en positiv budgetavvikelse med 700 tkr dvs ett plusresultat på 1,8 mnkr. Investeringsredovisning Förbundets investeringsbudget uppgår 2017 till 7,5 mnkr (5,5 mnkr 2016). Förbundet erhöll 2 mnkr extra i form av ett särskilt investeringsbidrag från medlemskommunerna. Under perioden har totalt tkr förbrukats av investeringsbudgeten. Tre begagnadade BAS 1:a bilar har köpts från Storstockholms brandförsvarsförbund, en utbildningsbil, en till stationen i Nälden och till stationen i Bispgården. En begagnad pickup och syncro har investerats och investerings-projektet om nya terrängfordon har påbörjats, en begagnad container till Furulund samt utköp av tre leasingbilar. Räddningsmaterial har även investerats i skärsläckarutrustning. Prognosen pekar på att utfallet för årets investeringar kommer bli lägre än budgeterad ram. Alla tre tankbilar kommer troligen inte hinnas köpas in under året och projektet med nytt containersytem för varma rökövningar är framflyttat. Efter att budgeten togs så kom beskedet att det nya RiB-avtalet innebär högre löneersättningar än beräknat. Vid ägarsamrådet daterat 31 maj enades därför ägarna om att tillåta förbundet att använda 800 tkr av det riktade investeringsbidraget på 2 mnkr för att vid behov användas till eventuellt ökade lönekostnader. Investeringar (Tkr) Utfall Budget jan-aug 2017 Pickup & VW Synro Tankbil 600 Tankbil 600 Tankbil Terrängfordon BAS 1 utb.bil BAS 1 Nälden BAS 1 Bispgården Styrcontainer Körsimulator 400 Utköp leasingfordon Pumpar 100 RC 200 Räddningsmaterial Summa (Reserverat för eventuellt ökade lönekostnader) -800 Redovisningsprinciper Allmänt Den kommunala redovisningslagen stadgar bland annat att bokföring och redovisning ska ske enligt god redovisningssed. Innebörden i detta bestäms och utvecklas genom nya och förändrade rekommendationer och lagar eller genom att ny praxis uppstår. Förutom att redovisningen ska vara rättvisande finns övriga vägledande principer såsom försiktighets- och Delårsrapport januari-augusti

168 öppenhetsprincipen. Delårsrapporten är upprättad enligt Lagen om kommunal redovisning. Förbundet följer i all väsentlighet rekommendationerna från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Vissa avvikelser förekommer och är omnämnda nedan. Jämförelstörande poster Särredovisas när dessa förekommer i not till respektive post i resultaträkningen och /eller finansieringsanalysen. Som jämförelsestörande betraktas betydande poster som är sällan förekommande. Periodisering I allt väsentligt har kostnader och intäkter hänförliga till redovisningsåret bokförts som sådana, det vill säga periodiserats. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Materiallla anläggningstillgångar Den ekonomiska livslängden för en anläggningstillgång ska uppgå till minst tre år och anskaffningsvärdet till minst ett basbelopp. Anläggningstillgångar har upptagits till anskaffningsvärde efter avdrag för planenliga avskrivningar det vill säga lika stora nominella belopp varje år. Avskrivningar av anläggningstillgångar görs efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod. Avskrivning börjar när anläggningarna tas i bruk. Komponentavskrivning tillämpas fr.o.m 2017 för tillgångar där skillnaden i värdeförbrukninen av betydande komponenter är väsentlig. Avskrivningstiderna som följs är med utgångspunkt från RKR:s idéskrift om avskrivningar. Följande avskrivningstider tillämpas: IT-utrustning 3-5 år. Maskiner 5-10 år. Inventarier år. Räddningsmaterial och kommunikationsutrustning år. Brand- och räddningsfordon (tunga fordon) år. Terrängfordon, pickups, personbilar (lätta fordon) och släpvagnar 5-10 år. Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar har värderats till lägsta värdets princip, det vill säga det lägsta av anskaffningsvärdet eller det verkliga värdet. Kundfodringar äldre än ett år har värdereglerats. Kravåtgärder fullföljs även beträffande nedskrivna kundfodringar. Semesterlöneskuld Semesterlöneskulden, det vill säga skulden till personalen för sparade semesterdagar och okompenserad övertid redovisas som kortfristig skuld. I skulen ingår även arbetsgivaravgifter. Pensionsskuld Pensionsskulden är den beräknade framtida skuld som Jämtlands Räddningstjänstförbund har till arbetstagare och pensionstagare. Den samlade pensionsskulden, inklusive löneskatt återfinns under raderna avsättningar för pensioner och kortfristiga skulder. Under avsättningar redovisas även pensionsskuldsökningen för den del av utryckningspersonalen som har SAPavtal. Dessa har rätt att gå i pension vid 58 års ålder. Denna pensionsrätt inarbetas löpande av personalen och kostnadsförs enligt beräkningar gjorda av förbundets pensionsadministratör KPA. Skuldökningen redovisas under verksamhetens kostnader förutom den finansiella delen som redovisas under finansiella kostnader. Pensionsrätt som inarbetats före 2004 och som vid förbundsbildningen övergick till anställning i Jämtlands Räddningstjänstförbund bekostas av medlemskommunerna. Detta innebär att förbundets pensionsskuld redovisas helt och hållet i balansräkningen. Delårsrapport januari-augusti

169 Värdering och upplysningar om pensionsförpliktelser Rekommendationen RKR 17 Värdering och upplysningar om pensionsförpliktelser normerar hur pensionsförpliktelser skall värderas i den kommunala redovisningen. KPA:s beräkning (RIPS 17) har använts för att ta fram skuldens storlek. Redovisning av hyres-/leasingavtal Förbundet följer inte RKR:s rekommendation 13.2 kring redovisning av hyres-/leasingavtal då samtliga avtal har klassificerats som operationella, även om de i övrigt uppfyller kriterierna för ett finansiellt avtal. Långfristiga skulder Under långfristiga skulder redovisas reverslån för övertagna tillgångar mot tillkomna medlemskommuner. Lånen löper på tio års amorteringstakt. Balansräkning Bokslut Bokslut Bokslut (Tkr) Not Anläggningstillgångar Maskiner & inventarier , , ,5 Finansiella anläggningstillgångar , , ,1 Summa anläggningstillgångar , , ,6 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar , , ,3 Kassa & Bank , , ,9 Summa omsättningstillgångar ,6 931, ,4 Summa tillgångar , , ,0 Eget kapital Eget kapital , , ,1 - därav periodens resultat 1 378, , ,2 Avsättningar Avsättningar , , ,1 Skulder Långfristiga skulder , , ,9 Kortfristiga skulder , , ,8 Summa skulder , , ,7 Summa eget kapital, avsättningar och skulder , , ,0 Delårsrapport januari-augusti

170 Finansieringsanalys Bokslut Bokslut (Tkr) Löpande verksamhet Periodens resultat 1 378, ,4 Inbetalning eget kapital 0,0 0,0 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar 3 670, ,7 Gjorda avsättningar 339,6 368,0 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Förändring kortfristiga fordringar , ,8 Förändring kortfristiga skulder , ,6 Kassaflöde från löpande verksamhet , ,2 Investeringsverksamhet Investering i materiella anläggningstillgångar , ,9 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamhet , ,9 Finansieringsverksamhet Nyupptagna lån 0 0,0 Ökning/minskning långfristiga fordringar 189,7 32,3 Ökning/minskning långfristiga skulder 0 0,0 Kassaflöde från finansieringsverksamhet 189,7 32,3 Periodens kassaflöde ,6-466,4 Likvida medel vid årets början , ,7 Likvida medel vid periodens slut 7 813, ,3 Delårsrapport januari-augusti

171 Noter Bokslut Bokslut (Tkr) Not 1. Verksamhetens intäkter Taxor och avgifter 2 654, ,5 Hyror och arrenden 72,9 56,9 Bidrag 213,5 178,3 Försäljning 818,8 673,9 Övriga intäkter 940,1 673,0 Summa 4 699, ,6 Not 2. Verksamhetens kostnader Köp av verksamhet 1 124, ,5 Köp av SOS 1 256, ,5 Löner och ersättningar , ,6 Sociala avgifter , ,4 Pensionskostnader 3 711, ,7 Övriga personalkostnader 1 149, ,0 Lokalkostnader 9 426, ,0 Leasingkostnader 224,0 297,8 Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial 3 344, ,4 Kontorsmaterial och trycksaker 33,3 32,9 Reparationer och underhåll av maskiner och inventarier 1 213, ,3 Diverse främmande tjänster 938, ,9 Tele-, IT-kommunikation och postbefordran 1 209, ,3 Försäkringsavgifter och riskkostnader 510,1 455,4 Fordonskostnader 979,9 845,0 Övriga verksamhetskostnader 360,8 463,7 Summa , ,3 Not 3. Maskiner, inventarier och fordon Ingående anskaffningsvärde , ,5 Periodens anskaffning 1 846, ,9 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden , ,4 Ingående avskrivningar , ,4 - Periodens avskrivningar , ,7 Utgående ackumulerade avskrivningar , ,1 Bokfört värde för inventarier , ,3 Ägar- Not 4. Kommunbidrag andel Berg 10,44% 8 538, ,6 Bräcke 8,23% 6 730, ,6 Härjedalen 18,47% , ,3 Krokom 14,27% , ,6 Strömsund 13,66% , ,6 Ragunda 8,07% 6 600, ,0 Östersund 26,86% , ,6 Östersund, Särskild ålderspension 840, ,8 Summa 100 % , ,5 Delårsrapport januari-augusti

172 Bokslut Bokslut (Tkr) Not 5. Finansiella intäkter Ränta, likvida medel 0,5 1,9 Summa 0,5 1,9 Not 6. Finansiella kostnader Ränta på lån 0,0 7,3 Ränta på pensionskostnader 339,6 84,7 Räntekostnad 26,5 30,6 Summa 366,2 122,5 Not 7. Finansiella anläggningstillgångar Långfristig fordran särskild avtalspension ÖSD , ,6 Summa , ,6 Not 8. Kortfristiga fordringar Kundfordringar 760,3 430,5 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2 410, ,9 Momsfordran -378,5 183,7 Skattekonto 683, ,4 Övrigt 1 058, ,4 Summa 4 533, ,9 Not 9. Likvida medel Handkassor 103,7 88,3 Koncernkonto, Östersunds kommun 7 710, ,9 Summa 7 813, ,3 Not 10. Eget kapital Ingående eget kapital 9 996, ,3 Periodens resultat 1 378, ,4 Utgående eget kapital , ,7 Not 11. Avsättningar Ingående avsättning , ,6 Pensionsutbetalningar -913,0-924,0 Nyintjänad pension 973, ,0 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 363,0 102,0 Förändring av löneskatt -66,3-193,0 Övrig post -17,0-21,0 Utgående avsättning , ,6 Delårsrapport januari-augusti

173 Bokslut Bokslut (Tkr) Not 12. Långfristiga skulder Långfristig skuld Ragunda 270,2 383,5 Långfristig skuld Härjedalen 7 303, ,1 Summa 7 574, ,6 Not 13. Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 3 803, ,4 Övriga kostfristiga skulder 170,5 122,8 Personalens källskatt 0,0 0,0 Skatteskulder 356,0 565,4 Semester & löneskuld, komptid inkl sociala avgifter 3 526, ,6 Upplupna sociala avgifter 0,0 0,0 Pensionspremie avgiftsbestämd avtalspension 3 305, ,9 Kortfristig del av långfristig skuld till medlemmar 1 156, ,6 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter , ,5 Summa , ,4 Delårsrapport januari-augusti

174 Avdelningarnas verksamhet och ekonomi Förbundsledningen Driftutfall Förbundsledning och prognos 2017 Förbundsledningens prognos är ett överskott på 400 tkr. Anledningen till detta är det överklagande som vi gjorde 2016 om utebliven återbetalning av 2004 års inbetalda premier för den kollektivavtalade sjukförsäkringen AGS-KL samt för avgiftsbefrielseförsäkringen och som hörsammades av Fora. Beloppet utbetaldes innevarande år och utgör därför det positiva utfallet. (Tkr) Utfall jan-aug Periodbudget Budget 2017 Prognos budgetavvikelse Intäkter Verksamhetens intäkter S:a intäkter Kostnader Tjänsteköp Löneersättningar Verksamhetens kostnader Varav: Utbildning/konferenser Övriga personalkostnader Avgifter & material S:a kostnader S:a driftbudget Delårsrapport januari-augusti

175 Direktionen Direktionen har genomfört tre sammanträden och tre presidiemöten. Utöver möten har direktionen varit aktiv genom att en ersättare har följt ett skiftlag i Östersund under en dag för att få kunskap om den operativa verksamheten samt de dagliga åtaganden som personalen utför för hela förbundet. Under våren har ordförande aktivt deltagit i förhandlingar med och överläggningar om det omtvistade nya löneförslaget för räddningspersonal i beredskap. Prognosen för direktionen är ett överskott på 100 tkr. Driftutfall Direktionen och prognos 2017 (Tkr) Utfall jan-aug Periodbudget Budget 2017 Prognos budgetavvikelse Intäkter Verksamhetens intäkter Summa intäkter Kostnader Tjänsteköp Löneersättningar Verksamhetens kostnader Summa kostnader Summa driftbudget Delårsrapport januari-augusti

176 Ledningsstab Operativ ledning Arbetet för operativ ledning har till den största delen fokuserat på hanteringen av det löneavtal för RiB personal som började gälla från 1 maj. Bemanningen under sommarperioden avvek på vissa stationer och uppnådde inte den förmåga till att utföra räddningsinsats som handlingsprogrammet anger. I de kommuner/förbund där förmågan till räddningstjänst var förändrad p.g.a. uppsägningar önskade Justitiedepartementet under sommaren följa läget. MSB sammanställde veckovisa redogörelser grundade på uppgifter från länsstyrelserna om läget i landet till Justitiedepartementet. Avtal har tecknats med Krokoms kommun om krisrelaterad larmförmedlning, så i nuläget har vi avtal med två ägarkommuner om detta. Larmstatistik Verksamhetsåret har inletts med en lägre utryckningsfrekvens än motsvarande period föregående år och antalet larm uppgår till inom förbundet, vilket är en minskning med 118 larminsatser jämfört med motsvarande period Olyckor Brand i byggnad Brand ej i byggnad; Fordon eller fartyg utomhus Skog eller mark 55 8 Avfall eller återvinning utomhus 10 0 Annan brand 19 3 Ospecificerade brand ej i byggnad 0 91 Trafikolycka Utsläpp av farligt ämne Drunkning/drunkningstillbud 7 1 Nödställd person 17 8 Naturolycka 9 27 Annan olycka eller tillbud 6 0 Larm utan tillbud Automatlarm, ej brand Annan händelse utan risk för skada Övriga ärenden Hjärstoppslarm 84 - I väntan på ambulans* Hjälp till ambulans Hjälp till polis 8 5 Lyfthjälp hemtjänst 10 4 Passning 24 4 Annat uppdrag 0 0 S;a antal larm Den enskilt största förändringen är att de uppdrag vi utför åt region Jämtland Härjedalen, I väntan på ambulans, hjärtstoppslarm och hjälp till ambulans. Den största minskningen är på IVPA larm där nya riktlinjer från beställaren medfört att dessa uppdrag är ca 25% lägre. De Delårsrapport januari-augusti

177 automatiska brandlarmen har minskat med 36 st. Räddningstjänstförbundet har och arbetar vidare med att driva kravet om automatiska brandlarm uppnår de kriterier som vi ställer. Under perioden har förbundet övergått till att dokumentera insatser i händelserapport istället för insatsrapport enligt MSB;s nya krav. En konvertering till nya händelserapport har skett i verksamhetssystemet Core vilket har lett till att statistiktabellen fått några nya händelsetyper jämfört med tidigare år. Ett arbete pågår med att finkalibrera larmhändelser under rätt händelsetyp och att identifiera och korrigera eventuella felaktigheter. Uppföljning av inriktningsmål och effektmål IM Inriktningsmål Effektmål 2017 Uppföljning augusti 3 Optimalt nyttjade av Målet kommer att samhällets resurser nås. -Vid såväl små som stora olyckshändelser ska samhällets samlade resurser nyttjas optimalt. 5 En sund, balanserad och finansierad ekonomi - Verksamheten i räddningstjänstförbundet ska genomföras inom ramen för en sund, balanserad och finansierad ekonomi där god ekonomisk hushållning och rationellt organiserad verksamhet utgör ledord. Driftutfall Ledningsstab och prognos 2017 Minst två årliga stabsövningar ska genomföras i samverkan med övriga aktörer i Trygghetens Hus och Jämtlands län. Bredda JRF uppdrag med fler åtaganden åt medlemskommunerna. Beslutad budget inom givna handlingsramar ska hållas. Målet kommer att nås. Periodens utfall indikerar att målet troligen nås. Antalet räddningsinsatser har minskat i förhållande till motsvarande period föregående år. Att lämna en prognos för verksamhet som är styrd av vilka händelser som ske är svårt att ge. Budgeten är anpassad på det nya avtalet för RiB anställd personal som utför utryckningar och prognosen för helåret är att inget avvikande från budget kommer att ske, varken under- eller överskott. (Tkr) Utfall jan-aug Periodbudget Budget 2017 Intäkter Verksamhetens intäkter Varav: Automatiska brandlarm Restvärde & vägsanering IVPA Förs.av verksamhet S:a intäkter Kostnader Tjänsteköp Löneersättningar Verksamhetens kostnader S:a kostnader Prognos budgetavvikelse S:a driftbudget Delårsrapport januari-augusti

178 Förbundskansli Administration Förutom handläggning av ärenden inom inom ekonomi, personal, information och ärendehantering och övrig administration har mycket av det stödjande arbetet kretsat runt det nya RiB avtalet. Då kansliet är en liten avdelning och medarbetarna mer eller mindre är ensamma i sina roller innebär att nätverk utanför organisationen blir extra viktigt. I april besökte kanslipersonalen Medelpads räddningstjänstförbund och i maj gjordes ett besök till Gästrikes räddningstjänstförbund. Swishfunktion har anskaffats som betalningsmottagningssätt för uthyrning av flytvästar och försäljning av matlådor på Övningsområdet. Arbetet med förbundets arbetsordning fortgår med att komplettera med underlag. Kommunikation och information Kansliet har under våren genomfört en rekryteringsprocess för anställning av en kommunikatör till förbundet. Valet föll på en person som jobbar som kommunikatör på Östersunds kommun och tillträde av tjänsten sker 1:a oktober. Tjänsten innehåller göremål som bla att producera personaltidningar (brandposten och förbundsnytt), ansvara för den interna och externa webbplatsen, ta fram trycksaker, material till olika kampanjer och utbildningar, skriva pressmeddelanden och göra infomrationsutkick till våra medlemskommuner mm. Tjänsten kommer innebära en stor avlastning för avdelningens personal och vara en stor tillgång i arbetet med att bättre synliggöra förbundets olika tjänster och varumärke. Miljö På miljösidan har miljöhandlingsplanen för 2017 tagits fram och information om planens innehåll har presenteras i personaltidningen brandposten. Målet att minst tre miljöåtgärder som minskar miljöbelastningen ska genomföras under året ser ut att uppfyllas då flera åtgärder är påbörjade. Klimatvillan används till övervägande del vid varma rökövningar vilket innebär att gasolvillan används i mindre omfattning än tidigare. Arbetet med att inplementera en god egenkontroll på övningsområdet har framskridit väl och ambitionen är att alla skydds- och övningsbeskrivningar ska bli färdiga under året. På övningsområdet håller även personalen på att utreda möjligheter till bättre miljölösningar för eldning av övningsmaterial. Arbetet med att uppgradera gasolvillans styrsystem pågor och är nästan i upphandlingsskede. Teknikavdelningen har implementerat alla typer av skum på samtliga stationer och på övningsområdet i syfte att lokalisera allt B-skum som finns i förbundet. Förbundets tjänstecyklar på Trygghetens hus har börjats användas oftare till möten med kortare avstånd. Energiförbrukningen på stationer och värn med egna abonnemang har för perioden jan-juli ökat jämfört med samma period ifjol. Att förbrukningen varit högre beror enligt vår bedömning på den kalla sommaren. Arbetsmiljöåtgärder Fastighetsstatusen på brandstationerna är genomgående god med undantag för stationen i Hede och Gällö. Dessa har flera brister ur arbetsmiljösynpunkt. Att utreda möjligheten att bygga om befintliga lokaler i Hede och Gällö station utgör det mest prioriterade arbetet under 2017 tillsammans med att säkerställa vattenförsörjningen och inleda etapp 2 av vidareutvecklingen på Furulund. För Hede station pågor diskussioner med den privata fastighetsägaren om möjlighet att bygga om befintliga lokaler till en rimlig kostnad. Förbundet har även kikat på andra lokalalternativ i Hede. För Gällö brandstation pågår diskussioner med Bräcke kommun kring renoveringsåtgärder och olika förslagslösningar avseende separat omklädningsrum med dusch för damer. Under våren förbättrades entrén till stationen och som bekostades av Bräcke kommun. Delårsrapport januari-augusti

179 I etapp två av Furulunds utveckling vill förbundet bygga ett nytt skolhus i syfte att förbättra arbetsmiljön för instruktörer och övade/utbildade. Projektering pågår med Östersunds kommun och upphandling beräknas kunna påbörjas under hösten När det gäller att få till en bättre vattenförsörjning till övningsområdet har grävning för en ny vatten och avloppsledning påbörjats av Östersunds kommun. Förbundet för också samtal om att inrymma andra blåljusverksamheter i förbundets brandstationer, detta dels i syfte att sänka förbundets hyreskostnad men även för att öka samarbetet med dessa verksamheter. Ombyggnationen av Gäddede brandstation till ett mini certus blev under våren färdig och nu inryms Polisen och Närvården Frostviken i samma lokaler. I tabellen framgår övriga arbetsmiljöåtgärder som pågår eller genomförts på stationer under perioden. Station Arbetsmiljöåtgärder januari augusti 2017 Sveg I Svegs brandstation har förbundet flyttat gymet annat rum och en ny lektionssal har iordningsställts med ny teknik och nya möbler. Hammarstrand I Hammarstrands brandstation har en renovering av herrarnas omklädningsrum och dusch har genomförts och bekostats helt av Ragunda kommun. Hammerdal För Hammerdal brandstation har en idéskiss för en första etappombyggnation till separata omklädningsrum för damer och herrar samt separat larmställ från vagnhall tagits fram. Det kvarstår ett arbete med att ta fram en vidare skiss med en ettapp två som inrymmer omklädningsrum med dusch för damer. Brunflo För Brunflo brandstation har en idéskiss för ombyggnation till separata omklädningsrum med dusch för damer och herrar samt separat larmställ från vagnhall tagits fram och överlämnats till Östersunds kommun för prisberäkning. Dörrkodlås är beställt. Lit För Lit brandstation har en idéskiss för iordningställande av separat omklädningsrum med dusch för damer tagits fram och överlämnats till Östersunds kommun för prisberäkning. Bispgården För Bispgården brandstation pågår diskusioner med Ragunda kommun om möjlighet att kunna bygga om befintliga lokaler och skapa separat omklädningsrum med dusch för damer. Bräcke För Bräcke station är renovering av etapp två påbörjad och finasieras av både kommunen och förbundet. Under våren har stationsskyltar monterats upp på samtliga av Härjedalens stationer samt värnet i Messlingen. Delårsrapport januari-augusti

180 Uppföljning av inriktningsmål och effektmål I tabellen redovisas de mål som berör avdelningens verksamhet och måluppfyllelsen för perioden. 5 En sund, balanserad och finansierad ekonomi - Verksamheten i räddningstjänstförbundet ska genomföras inom ramen för en sund, balanserad och finansierad ekonomi där god ekonomisk hushållning och rationellt organiserad verksamhet utgör ledord. 6 Ekologisk hållbar utveckling och smarta miljölösningar - Förbundet ska i all sin verksamhetsutövning verka för en ekologiskt hållbar utveckling och smarta miljölösningar. Beslutad budget inom givna handlingsramar ska hållas. Alla förbundets investeringar ska finansieras med egna medel. Energiförbrukningen i förbundets hyrda lokaler ska minska jämfört med föregående år. Under året ska minst tre bestämda miljöåtgärder i verksamheten genomföras som minskar miljöbelastningen. IM Inriktningsmål Effektmål 2017 Uppföljning augusti 4 Attraktiv arbetsplats Ingen ska drabbas av en allvarlig olycka Målet uppfyllt. eller allvarligt tillbud. Ingen olycka är - Förbundet ska uppfattas som en jämställd och attraktiv arbetsgivare med arbetsplatser Ingen ska bli kränkt, mobbad, trakasserad eller hotad av anställda kollegor eller chefer. rapporterad i RIA. Målet uppfyllt, avstämt vid medarbetarsamtal. som erbjuder goda arbets- och All heltidsanställd personal ska efter genomfört medarbetarsamtal ha en fastställd Målet uppfyllt, anställningsförhållanden. individuell kompetensutvecklingsplan. framtaget vid medarbetarsamtal. Om inget oförutsett inträffar kommer målet att uppfyllas. Målet uppfyllt, alla investeringar finansieras med egna medel. Förbrukningen har för perioden jan-jul ökat jämfört med Målet kommer troligen inte att nås. Målet kommer uppfyllas, flera åtgärder pågor och väntas bli klara under resterade del av året. Delårsrapport januari-augusti

181 Driftutfall Förbundskansli och prognos 2017 Förbundskansliets resultat för perioden visar ett postivt utfall mot budget med 454 tkr. Framförallt kommer lönekostnaderna att bli lägre för avdelningen då den budgeterade kommunikatörstjänsten tillträds först i oktober. På fastighetssidan finns lägre kostnader för lokalhyror, energi och VA, däremot är kostnaderna för fastighetsunderhållet högre av främst två akuta portskador och byte av resevkraftskomponeter på Trygghetens hus. Av både lägre lönekostnader och fastighetskostnader prognosticerar avdelningen ett överskott på +300 tkr. (Tkr) Utfall jan-aug Periodbudget Budget 2017 Prognos budgetavvikelse Intäkter Verksamhetens intäkter S:a intäkter Kostnader Tjänsteköp Löneersättningar Revisionen Verksamhetens kostnader Varav: Utbildning/konferenser Övriga personalkostnader Lokalhyror stationer & värn El,uppvärmning och VA Övriga fastighetskostnader Avgifter & material S:a kostnader S:a driftbudget Delårsrapport januari-augusti

182 Förebyggandeavdelningen Den vakanta tjänsten tillsattes den 1/3. Personen har tidigare arbetat som byggnadsinspektör vilket gör att vi nu får en bredare kompetens på avdelningen. I första hand kommer denna tjänst att arbeta med tillsyn och remisser inom plan- & byggprocessen. Under våren har personalen genomgått ett flertal utbildningar i enlighet med gällande kompetensplan. Det gäller främst vår egen arbetsmiljö och tillstånd och tillsyn av brandfarlig och explosiv vara. Samtlig personal på avdelningen gavs möjlighet att delta vid MSB:s nationella konferens som hålls vart annat år. Informationskampanjer för allmänheten har endast genomförts i begränsad omfattning i väntan på att en kommunikatör kommer att anställas. I övrigt följer avdelningen den fastlagda aktivitetsplanen. Kommunal samverkan Förbundet samverkar med kommunerna i deras arbete med brandvattenförsörjning. En dialog pågår just nu med Krokoms kommun, senare i höst kommer möten med Bräcke och Ragunda att prioriteras. Ett arbete har påbörjats med att sammanställa brandskyddsinformation gällande spiketält som sedan kommuniceras ut till byggnadsnämnderna. Det visar sig bli mer omfattande än vi först trodde. Arbetet fortsätter under hösten men det är oklart om det hinner bli färdigställt under Rengöring och brandskyddskontroll Vi bjuder in samtliga sotningsdistrikt två gånger per år för att följa upp och utveckla verksamheten. Vårens möte är genomfört och höstens möte är planerat att ske 21 september. Fastighetsägare kan få tillstånd av räddningstjänsten att sota (rengöra) den egna fastigheten själv, om det görs på ett betryggande sätt ur brandskyddssynpunkt. Under perioden januari till augusti har det inkommit 29 ansökningar, under samma period har det fattats 42 beslut, hur dessa fördelar sig utläses i tabellen nedan. Kommun Antalet inkomna Antalet beslut ansökningar Berg 1 4 Bräcke 1 3 Härjedalen Krokom 6 7 Ragunda 0 5 Strömsund 3 5 Östersund 5 6 Totalt Fördelning över antalet inkomna ansökningar samt antalet beslut gällande s.k. egensotning för perioden januari till augusti Delårsrapport januari-augusti

183 Tillsyner Tillsynsverksamheten förväntas uppnå det ställda målet när det gäller planerade tillsyner där skolor och förskolor är prioriterade. Beträffande kvällstillsynerna är prognosen att vi kommer att genomföra något färre än målsättningen. Tillsyner i förbundet Tillsyn LSO 2:2 Tillsyn LSO 2:4 Tillsyn LBE Mål Genomförda Mål Genomförda Mål Genomförda Totalt Varav kvällstillsyner (75) (30) (6) Tillstånd Under perioden januari t.o.m. augusti 2017 har 74 stycken ansökningar om tillstånd för hantering av brandfarliga eller explosiva varor inkommit, dessa fördelar sig enligt tabellen nedan. Under samma tidsperiod har 66 stycken beslut fattats. Besluten gäller ansökningar som kommit in såväl under 2017 som tidigare år. Utöver dessa ärenden finns det ett stort antal inkomna ansökningar (totalt 80 stycken) där handläggning pågår. Dessa ansökningar är både från innehavande men även från tidigare år. Inkomna ansökningar under året Kommun Förväntat Antal Antal beslut Brandfarlig Explosiv Brandfarlig Explosiv Brandfarlig Explosiv Totalt Totalt vara vara vara vara vara vara Totalt Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Östersund Totalt Fördelning över antalet inkomna ansökningar samt antalet beslut gällande hantering av brandfarliga och explosiva varor för perioden januari till augustil Introduktion och utbildning av ytterligare en person i handläggning av tillstånd till hantering av explosiva varor pågår och inom ramen för detta kommer även den befintlig rutinen för handläggning av tillstånd till hantering av explosiva varor omarbetas till en verksamhetsrutin. Motsvarande omarbetning av befintlig rutin för handläggning av tillstånd till hantering av brandfarliga varor bedöms dock inte kunna hinnas göras under året. MSB har sedan ett antal år tillbaka bedrivit ett omfattande arbete med revidering av gällande lagstiftning inom LBE-området. Som en följd av detta har begreppen användning i stället för förvärv och saluförande/överlåtelse istället för handel (gällande hantering av explosiv vara) behövt inarbetas i räddningstjänstens information, blanketter, mallar och system. Den sista delen av denna förändring (revidering av avgiften för tillståndsprövning) slutfördes under sommaren. Ytterligare en föreskrift är finns på remiss från MSB just nu. Räddningstjänsten har tagit del av denna och kommer att yttra sig gällande förslaget. Denna nya föreskrift planeras träda ikraft 1 januari 2018 och innebär att räddningstjänsten under perioden fram tills dess behöver avsätta framförallt tid men möjligtvis även andra resurser för att ta del av denna och eventuellt förändra ansökningshandlingar, beslutsförslag, information och dylikt. Delårsrapport januari-augusti

184 Automatiska brandlarm Förbundet hade vid årets början 575 objekt inkopplade men endast 182 av dessa hade giltigt avtal. Arbetet med att kvalitetssäkra rutinerna med automatiska brandlarm är mycket tidskrävande, inför i år har flera aktiviteter planerats för att underlätta detta arbete. Under våren genomfördes tre aktiviteter. - Utbildning/information till skiften i Östersund i syftet att de ska kunna hjälpa till med enklare hantering av automatiska brandlarm med avseende på felande nycklar, komplettering av objektskort samt felaktig positionssättning. - En handläggare i Sveg har introducerats och ska kunna arbeta med detta ca 10 % av sin tid. Det återstår dock lite arbetet med att lösa problem med datorer och CORE i Sveg. - En administratör introduceras inom automatlarmshandläggning. Kommunerna är de objektsägare som har flest brandlarm inkopplade. Räddningstjänsten träffar varje kommun årligen för att stämma av rutiner och skriva avtal på de anläggningar som uppfyller kraven. Hittills i år har tre möten hållits med Bergs kommun och ett möte med Härjedalens kommun. Samtliga nya ansökningar om inkoppling av automatiska brandlarm har handlagts. Vi har dessutom tecknat avtal med ett fåtal redan inkopplade anläggningar. Riskhantering Vårens fokus har varit beredskapsplanering för våra fyra reglerade älvar. Förbundet strävar efter att ha en gemensam plan oavsett vilken älv som drabbas. Vid ett dammbrott kommer stora områden att behöva varnas och evakueras, för detta krävs tydlig struktur och samordning mellan alla inblandade aktörer. Länsstyrelserna ansvarar för den övergripande samordningen, de kallar till möten och samordnar aktörernas olika planer. Älvgruppsmöten har genomförts för älvarna Ljusnan, Ljungan, Indalsälven och Ångermanälven, här deltog berörda länsstyrelser, kommuner, räddningstjänster, Polisen, dammägare, SMHI, Försvarsmakten, Svenska kraftnät och Vattenregleringsföretagen. Beredskapsplanerna ska vara klara under året, för respektive älv kommer samverkansövningar att planeras och genomföras. För Indalsälven/Ljungan har ett vårflodsmöte genomförts. En samverkansövning genomfördes under vecka 20 i år. Uppföljning av inriktningsmål och effektmål IM Inriktningsmål Effektmål 2017 Upfföljning augusti 1 Antalet bränder ska minska Antalet utvecklade bränder i Målet följs upp årsvis. byggnader ska minska. Under Förbundets verksamhet ska bidra till att antalet bränder och antalet omkomna/skadade i bränder ständigt minskar samt att egendomsskador och miljöpåverkan reduceras var det kommunerna Berg, Bräcke, Härjedalen och Strömsund som hade flest bränder per 1000 invånare. Antalet eldstadsrelaterade bränder ska minska, genomsnittet var 27 bränder per år. Målet följs upp årsvis. 4 Attraktiv arbetsplats Förbundet ska uppfattas som en jämställd och attraktiv arbetsgivare med arbetsplatser som erbjuder goda arbets- och anställningsförhållanden.' Ingen ska drabbas av en allvarlig olycka eller allvarligt tillbud. Ingen ska bli kränkt, mobbad, trakasserad eller hotad av anställda kollegor eller chefer. All heltidsanställd personal ska efter genomfört medarbetarsamtal ha en fastställd individuell kompetensutvecklingsplan. Målet uppfyllt. Ingen olycka är rapporterad i RIA. Målet uppfyllt, avstämt vid medarbetarsamtal. Målet uppfyllt, framtaget vid medarbetarsamtal. Delårsrapport januari-augusti

185 5 En sund, balanserad och finansierad ekonomi - Verksamheten i räddningstjänstförbundet ska genomföras inom ramen för en sund, balanserad och finansierad ekonomi där god ekonomisk hushållning och rationellt organiserad verksamhet utgör ledord. 6 Ekologisk hållbar utveckling och smarta miljölösningar - Förbundet ska i all sin verksamhetsutövning verka för en ekologiskt hållbar utveckling och smarta miljölösningar. Beslutad budget inom givna handlingsramar ska hållas. Under året ska minst tre bestämda miljöåtgärder i verksamheten genomföras som minskar miljöbelastningen. Prognosen för avdelningen är ett mindre underskott. Målet kommer inte att nås. Målet uppfyllt, avdelningen nyttjar förbundets tjänstecyklar till många möten med korta avstånd. Driftutfall Förebyggandeavdelningen och prognos 2017 Avdelningen redovisar ett mindre underskott för perioden på -104 tkr, vilket i huvudsak förklaras av lägre tillsynsintäkter och högre lönekostnader för IB-bemanningen. Avdelningen bedömer att underskottet troligen inte går att hämta igen, utan lämnar därför en underskottsprognos med -100 tkr. (Tkr) Utfall jan-aug Periodbudget Budget 2017 Prognos budgetavvikelse Intäkter Verksamhetens intäkter Varav: Tillsyn och tillstånd Avtal automatlarm S:a intäkter Kostnader Tjänsteköp Löneersättningar Verksamhetens kostnader Varav: Utbildning/konferenser Övriga personalkostnader Avgifter & material S:a kostnader S:a driftbudget Delårsrapport januari-augusti

186 Beredskapsavdelningen Under perioden har avtalet för våra RiB anställda (RiB 17) blivit klart. Avtalet har mottagits med blandade känslor ute i förbundet. Under perioden har arbetsgivaren suttit i två förhandlingar med BRF, eftersom avtalet är normgivande så har arbetsgivaren inte kunnat tillmötesgå BRF i deras anspråk. Avdelningen har även genomfört flera stationsbesök med anledning av det nya RiB 17 avtalet. Avdelningen har även planerat och genomfört ett flertal olika rekryteringsåtgärder. Inom RiB organisationen har det under perioden jan-aug inkommit 83 uppsägningar varav 55 av dessa till stor del härrörs till missnöjet med RiB 17 avtalet. Avdelningens fulla fokus under denna period har varit den uppkommna situtionen som RiB 17 avtalet medförde, och ett antal möten har genomförts på dom stationer där vi haft många uppsägningar. Utifrån dessa möten och andra orsaker så har glädjande nog 35 återtagit sin uppsägning, så totalet som slutat under perioden är 48. Antalet nyanställda under samma period uppgår till 35. (Totalt -13 jan-aug) För att framåt kunna fokusera på nyrekrytering, samt att behålla befintlig personal inom RiB organisationen, förslag till förändringar inför kommande RiB 19 avtal, kommer det att internrekryteras inom RiB och anställas en projektledare på sex månader som enbart jobbar med dessa frågor. Bland heltidsbrandmännen har flera tagit ut föräldrapenning och många har varit sjukskrivna mm. Avdelningen har därför valt att tidigarelägga utbildningen för två av våra blivande sommarvikarier som nu är utbildade och nyttjas till utbildningar samt att täcka upp på skiften. Sommarsemestrarna är nu avklarade och utöver den ordinarie semestern så har vi haft 60 dygnspass där man sökt föräldrapenning och sjukskrivningar vid 9 dygnspass. Detta har resulterat i att vi varit tvungen att ta in heltidspersonal som tjänstgjort både tid mot tid pass men även kvalificerad övertid har förekommit, detta för upprätthålla rätt kompetensen på skiften. Uppföljning av inriktningsmål och effektmål IM Inriktningsmål Effektmål 2017 Uppföljning augusti 2 Snabb och rätt hjälp För RiB personal ska beslutad beredskap Ej uppfyllt pga. och förmåga upprätthållas med rätt kompetens vakanser, uppsägningar Räddningstjänsten ska - anpassad efter vår lokala riskbild - med rätt kompetens samt modernare teknik ge snabbare och rätt hjälp till och befattning under minst 100 % av årets totala antal beredskapstimmar. >85 % av dom RiB-anställda ska ha genomgått den skolbundna RiB-utbildningen till pga RIB 17 Årsvis uppföljning. förbundets medborgare samt Samtliga som blir uttagna till befälsutbildning ska genomföra utbildningen med målet uppfyllt 3 av 3 Godkända, besökare som drabbas av olyckor så att skador på slutbetyg godkänt via erhållet kursintyg. människor, egendom och miljö All operativ personal ska ha en fastställd minimeras. kompetensutvecklingsplan anpassad till Målet ej uppfyllt fastställt nivåsystem. 100 % av alla RiB ska genomföra 8 timmar övningsverksamhet på Furulund. All RiB-personal ska genomföra 42 timmar lokal övningsverksamhet. Följs upp vid årsskiftet Följs upp vid årsskiftet. 4 Attraktiv arbetsplats Förbundet ska uppfattas som en jämställd och attraktiv arbetsgivare med arbetsplatser som erbjuder goda arbets- och anställningsförhållanden. Ingen ska drabbas av en allvarlig olycka eller allvarligt tillbud. Ingen ska bli kränkt, mobbad, trakasserad eller hotad av anställda kollegor eller chefer. Varit ett antal tillbud och några få olyckshändelser. Målet kommer inte uppnås Inga in anmälda händelser Delårsrapport januari-augusti

187 5 En sund, balanserad och finansierad ekonomi - Verksamheten i räddningstjänstförbundet ska genomföras inom ramen för en sund, balanserad och finansierad ekonomi där god ekonomisk hushållning och rationellt organiserad verksamhet utgör ledord. 6 Ekologisk hållbar utveckling och smarta miljölösningar - Förbundet ska i all sin verksamhetsutövning verka för en ekologiskt hållbar utveckling och smarta miljölösningar. All heltidsanställd personal ska efter genomfört medarbetarsamtal ha en fastställd individuell kompetensutvecklingsplan. Beslutad budget inom givna handlingsramar ska hållas. Under året ska minst tre bestämda miljöåtgärder i verksamheten genomföras som minskar miljöbelastningen. Målet uppfyllt Målet bedöms uppfyllas. Målet uppfyllt Delårsrapport januari-augusti

188 Driftutfall Beredskapsavdelningen och prognos 2017 Förbundets största avdelning redovisar totalt sett ett positivt utfall mot periodbudget på +171 tkr. Heltidssidan redovisar ett underskott på -876 tkr medan deltidssidan däremot redovisar ett överskott på tkr. Inom heltiden finns högre kostnader för löneersättningar då sjukfrånvaro och föräldraledigheter medfört fördyringar i form av mer övertid, fyllnadstid och vikaritid. I nya AB;n finns högre ersättningar för storhelger, vilket inte är budgeterat fullt ut. På deltidssidan har vakanssituationen skapat lägre kostnader för beredskap och timlöner för övning och utbildning. På intäktssidan är det lägre intäkter för bidrag från MSB och försäljning av verksamhet. Avdelningens utfall beror till stor del hur vakansläget blir resten av året samt hur mkt frånvaro som uppstår för heltidsbrandmännen. Prognosen är därför försiktigt optimistisk satt med lägst nollresultat i budgetavvikele. (Tkr) Utfall jan-aug Periodbudget Budget 2017 Prognos budgetavvikelse Intäkter Verksamhetens intäkter Varav: Bidrag MSB S:a intäkter Kostnader Tjänsteköp Löneersättningar Varav: Löneersättningar heltid Ersättning timanställd vik Befälstillägg Arvode station- och värnansvarig Timlön, övning, utb & materialvård Beredskap RiB & RCB Sommarersättning Färdtid och bilersättn Personalomkostnader Verksamhetens kostnader Varav: Utbildning/konferenser Övriga personalkostnader Avgifter & material S:a kostnader S:a driftbudget Delårsrapport januari-augusti

189 Metod- och taktikavdelningen Kompetensutveckling Under perioden har följande personalutvecklings insatser genomförts: Endagsutbildning i operativ arbetsmiljö har genomförts för inre befäl, yttrebefäl och styrkeledare heltid. Förbundet infört och utbildat en ny förmåga med första insatsperson i Åsarna där en brandman åker direkt till skadeplats i en för den rollen framtaget fordon och i första hand påbörja skadeavhjälpande åtgärder. I Nälden har vi sedan ett antal år tillbaka infört en förmåga med första insatsbefäl i Nälden/Trångsviken och Svenstavik/Åsarna som vi nu även infört i Bräcke. Sex medarbetare har deltagit vid brandbefälsmötet i Helsingborg, som är en konferens för brandbefäl från hela Sverige. En endagsutbildning att samverka med helikopter resurs vid skogsbrand för alla inre och yttre befäl. Utbildning i arbetsjordning på järnväg har genomförts för befäl från Östersund, Bräcke och Bispgården. Förevisning av msbs nationella kemresursen från kramfors och utbildning i kemindikerins instrument för IB, YB och SL heltid. Våra två Huvudinstruktörer i att arbeta säkert på höghöjd har har medverkat vid en samverkans övning med polisens alpina grupp i enafors. En medarbetare har medverkat vid en pilot utbildning i ras och skred på sandö under tre dagar. Under två dagar har två medarbetare deltagit vid en kemkonferens i Helsingborg. Fyra brandmän heltid har genomgått utbildning till båtförare. Övning Under perioden har genomfört 15 heldagsövningar och en kvällsövning för våra RiB-anställda (230 personer) på Furulunds övningsfält med övertrycksventilering som övningstema. Två preparandutbildning 5 med 17 deltagare. 14 stationer har övat rökdykning i vår mobila container för varma rökdykningsövningar under perioden. Vattenlivräddningsgruppen har genomfört en fortbildningsdag för våra instruktörer i förbundet. Övrig övningsverksamhet i förbundet genomförs enligt varje brandstations egna övningsplanering för året, där 6 prioriterade övningar och stationernas egna övningar ingår. Externutbildning Det har genomförts en instruktörsutbildning i nya utbildningsmaterialet grundläggande brand. Vi har skickat ut ett avtalsförslag på nya utbildningsmaterialet som innehåller både lärarledd och interaktiv utbildning till kommunerna. Vi har under våren genomfört e lerning med ca 250 personer från Östersunds kommun som ett pilotprojekt som vi fått positiv feedback på. Vi har som tidigare kört instuktörsledda utbildning mot kommunerna enligt avtal i grundläggande brandkunskap, HLR och skolutbildning. I vårt samarbete med JGY där nio elever läst 200 gymnasiepoäng räddningstjänst under sitt sista gymnasieår. Målet är att alla skulle bli godkända utifrån skolans betygskriterier vilket alla klarade. Som en sista avslutning erbjöd räddningstjänsten alla elever en slutövning på tre dagar som skulle kunna ge dem intyg på att de var godkända att arbeta som brandman inom vårt förbund vilket är detsamma som preparandintyg. Det var 3 elever som valde att genomföra slutövningen och glädjande var att alla 3 blev godkända. 5 Preparand är en grundutbildning för att kunna ingå i en beredskapsstyrka. Därefter genomgår man MSB utbildning till räddningsman, räddningsinsats. Delårsrapport januari-augusti

190 I tabellen visas antalet utbildade personer inom förbundets kommunutbildningar. Totalt har personer utbildats. Kommun HLR Grundläggande brandkunskap/ systematiskt brandskyddsarbete Övrig utbildning brand+hlr, B-HLR, utrymningsövning E learning & praktik Totalt antal personer Östersund Krokom Strömsund Ragunda Berg Bräcke Härjedalen Totalt Utöver kommunutbildningarna har vi utbildat personal från Region Jämtland-Härjedalen och några företag. Företag/organisation Allmän brandkunskap Övrig utbildning Brand + HLR, Utrymningsövning. Totalt antal personer Regionen (JLL) Inlandsbanan 4 4 Tandläkarpraktik Reidun o co 4 4 Övriga 0 Totalt 104 Delårsrapport januari-augusti

191 Uppföljning av inriktningsmål och effektmål IM Inriktningsmål Effektmål 2017 Uppföljning augusti 2 Snabb och rätt hjälp 100 % av alla RiB ska genomföra 8 timmar övningsverksamhet på Furulund. All RiB-personal ska genomföra 42 timmar lokal övningsverksamhet. Förbundets utrustning skall vara anpassad till fastställt nivåsystem och uppfylla ställda krav. Räddningstjänsten ska - anpassad efter vår lokala riskbild - med rätt kompetens samt modernare teknik ge snabbare och rätt hjälp till förbundets medborgare samt besökare som drabbas av olyckor så att skador på människor, egendom och miljö minimeras. 4 Attraktiv arbetsplats Förbundet ska uppfattas som en jämställd och attraktiv arbetsgivare med arbetsplatser som erbjuder goda arbets- och anställningsförhållanden. 5 En sund, balanserad och finansierad ekonomi - Verksamheten i räddningstjänstförbundet ska genomföras inom ramen för en sund, balanserad och finansierad ekonomi där god ekonomisk hushållning och rationellt organiserad verksamhet utgör ledord. 6 Ekologisk hållbar utveckling och smarta miljölösningar - Förbundet ska i all sin verksamhetsutövning verka för en ekologiskt hållbar utveckling och smarta miljölösningar. Ingen ska drabbas av en allvarlig olycka eller allvarligt tillbud. Ingen ska bli kränkt, mobbad, trakasserad eller hotad av anställda kollegor eller chefer. All heltidsanställd personal ska efter genomfört medarbetarsamtal ha en fastställd individuell kompetensutvecklingsplan. Beslutad budget inom givna handlingsramar ska hållas. Under året ska minst tre bestämda miljöåtgärder i verksamheten genomföras som minskar miljöbelastningen 6. Under perioden har vi 80% deltagarantal målet kommer inte att uppnås. Svårt att följa pga. vissa stationers bristfälliga övningsregistreringar. Målet kommer uppfyllas Varit ett antal tillbud och några få olyckshändelser. Målet kommer inte uppnås Inga in anmälda händelser Målet uppfyllt Målet uppfylls, prognos överskott. Pågår ett projekt i kontaminerat släckvatten. Är upprättat riktlinjer för skumanvändning. 6 Se bilaga 3 Miljöhandlingsplan 2017 Delårsrapport januari-augusti

192 Driftutfall Metod- och taktikavdelningen och prognos 2017 Avdelningen redovisar ett positivt utfall mot periodbudget med +165 tkr. Förklaringen till det positiva utfallet är främst högre intäkter från försäljning av utbildning samt att avdelningen har en vakant tjänst och haft lägre kostnader för utbildning. Avdelningen redovisar för året en prognos på +250 tkr för året. (Tkr) Utfall jan-aug Periodbudget Budget 2017 Prognos budgetavvikelse Intäkter Verksamhetens intäkter Varav: Försäljning utbildning Övriga intäkter S:a intäkter Kostnader Tjänsteköp Löneersättningar Verksamhetens kostnader Varav: Utbildning/konferenser Övriga personalkostnader Avgifter & material S:a kostnader S:a driftbudget Delårsrapport januari-augusti

193 Teknikavdelningen Första delen av 2017 för teknikavdelningen har varit kantad av personalfrånvaro beroende på föräldrarledigheter samt plötsligt uppkommena händelser. Detta har bidragit verksamheten på avdelningen har blivit lidande. Avdelningen har inte kunat levererat det stöd som organisationen i övrigt har behov av. IT och kommunikation Förbundet har nu skrotat First Class och gått över till Office 365 och med detta byte gjordes även ett byte av domän. Idag använder förbundet rtjamtland.se istället för ostersund.se som vi hade tidigare. Ute i förbundet pågår arbetet att koppla in fler stationer på fiber, tyvärr går arbetet mycket långsamt på grund av att företagen som äger fibernäten köpt upp varandra. Under hösten kommer ett antal stationer få igång sina fiberledningar. Förbundet har även bytt teleleverantör då den gamla leverantören inte uppfyllde våra krav längre. Ledningscentralen i Trygghetens hus kommer att få en teknikuppdatering under hösten. MSB fattade beslut att under våren att bekosta hälften av denna uppdatering. Material Utöver normal materialanskaffning under första delen av året har det köps in ett större antal begangnade rökskydd från Räddningstjänstens Medelpads. En kostnad som ökat för förbundet är våra gamla båtmotorer. De flesta båtmotorer är inköpta på 80-talet och de är svåra att reparera samt personalen idag har svårt att hantera motorer med chocke. Fordon Fordon fortsätter att vara ett händelserikt område som kantas av dyra reperationer och rekordet för en reperation under första delen av året är 104 tkr. En del av reperationerna har varit förarrelaterade och för att minska dessa skador har aktuell station fått extra körutbildningen. Övrigt har vi tecknat avtal med Vema för leverans av ett nytt höjdfordon kvartal ett Höjdfordonet är ett samköp med fyra andra räddningstjänster. Furulund På furulund har det under årets första halva av året utförts markarbeten för att plana till området och ordna bättre infart för tunga fordon samt avledning av regnvatten. Hela området har även städas upp både invändig och utvändigt. Gammal material har skickats på återvinning. Låssystemet på området är utbytt och har idag RFID-läsare för att underlätta för personalen. I klimathuset gjordes en större anpassning för att passa övningenverksamheten. Anpassningen bestod av byggnationer av olika väggar och dörrar i huset. Uppföljning av inriktningsmål och effektmål IM Inriktningsmål Effektmål 2017 Uppföljning augusti 2 Snabb och rätt hjälp Förbundets utrustning skall vara Målet kommer anpassad till fastställt nivåsystem och uppfyllas. uppfylla ställda krav. Räddningstjänsten ska - anpassad efter vår lokala riskbild - med rätt kompetens samt modernare teknik ge snabbare och rätt hjälp till förbundets medborgare samt besökare som drabbas av olyckor så att skador på människor, egendom och miljö minimeras. 4 Attraktiv arbetsplats Förbundet ska uppfattas som en jämställd och attraktiv arbetsgivare med arbetsplatser som erbjuder goda Ingen ska drabbas av en allvarlig olycka eller allvarligt tillbud. Ingen ska bli kränkt, mobbad, trakasserad eller hotad av anställda kollegor eller chefer. Målet uppfyllt. Ingen olycka är rapporterad i RIA. Målet uppfyllt, avstämt vid med- Delårsrapport januari-augusti

194 arbets- och anställningsförhållanden. 5 En sund, balanserad och finansierad ekonomi - Verksamheten i räddningstjänstförbundet ska genomföras inom ramen för en sund, balanserad och finansierad ekonomi där god ekonomisk hushållning och rationellt organiserad verksamhet utgör ledord. 6 Ekologisk hållbar utveckling och smarta miljölösningar - Förbundet ska i all sin verksamhetsutövning verka för en ekologiskt hållbar utveckling och smarta miljölösningar. All heltidsanställd personal ska efter genomfört medarbetarsamtal ha en fastställd individuell kompetensutvecklingsplan. Beslutad budget inom givna handlingsramar ska hållas. Under året ska minst tre bestämda miljöåtgärder i verksamheten genomföras som minskar miljöbelastningen. arbetarsamtal. Målet uppfyllt, framtaget vid medarbetarsamtal. Avdelningens prognos visar ett underskott på -400 tkr. Målet nås troligen ej. Målet kommer att uppfyllas, flera av bestämda åtgärder är påbörjade som nämns i miljöredovisningen under förbundskansliet. Delårsrapport januari-augusti

195 Driftutfall Teknikavdelningen och prognos 2017 Teknikavdelningens resultat för perioden visar ett underskott mot budget med -637 tkr beroendes främst av lägre intäkter och högre materialkostnader. På intäktssidan har avdelningen lägre intäkter för försäljning av gamla fordon och föråldrad utrustning. Sommarens vakanssituation på RiB-stationerna medförda extra kostnader då flera fordon behövde FIP-anpassas. På Trygghetens hus blev avdelningen tvungen att installera en expansionstank på inkommande vattenledning för att ta bort tryckstötar i systemet som vissa fordon orsakar. Ökade materialkostnader finns även för telefoni, tryckkärlsbesiktningar, skyddskläder, rökskyddsutrustning, räddningsmaterial och trafikolycksverktyg. På Furulund har kvarvarande byggnationer i plåtförrådet på Furulund genomförts vilket även inneburit högre kostnader. Avdelningens prognos för året är ett underskott mot budget med -400 tkr. (Tkr) Utfall jan-aug Periodbudget Budget 2017 Prognos budgetavvikelse Intäkter Verksamhetens intäkter S:a intäkter Kostnader Tjänsteköp Löneersättningar Verksamhetens kostnader Varav: Utbildning/konferenser Övriga personalkostnader Övningsområde Fordon Data/it Kommunikation Material & underhåll S:a kostnader S:a driftbudget Delårsrapport januari-augusti

196 Jämtlands räddningstjänstförbund , Fax Besöksadress: Fyrvallavägen 4, Östersund Postadress: Box 71, Östersund Delårsrapport januari-augusti