Kallelse. Kommunstyrelsen

Transkript

1 Kallelse Kommunstyrelsen Tisdagen den 10 oktober 2017

2 RAGUNDA KOMMUN KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Datum Kommunstyrelsen Plats: Kommunkontoret, Hammarstrand, Tjädern Tid: Tisdagen den 10 oktober 2017, kl Information 1. Ekonomi. 2. Ks ordförande, oppositionsråd, ansvariga politiker för verksamhetsområden. 3. Kommunchef. Beslut Val av justerare. Ks 95 Delårsbokslut Ks 96 Målen Ks 97 Budget 2018 Ks 98 Investeringsbudget 2018 Ks 99 Kulturstipendier Ks 100 Servicegarantin Samhällsbyggnadsförvaltningen Ks 101 Servicegarantin Barn- och utbildningsförvaltningen Ks 102 Ändring av tömningsintervall slam Ks 103 Skrivelse gällande vägbelysning efter Strandvägen, Stugun Ks 104 Köp av fastigheten Stugubyn 5:48, Stugun Ks 105 Kvalitetsledningssystem - socialtjänsten Ks 106 Riktlinjer bistånd Ks 107 Ägardirektiv 2018 Jämtlands gymnasieförbund KALLELSEN SKICKAS TILL ERSÄTTARNA FÖR KÄNNEDOM

3 RAGUNDA KOMMUN KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Datum Ks 108 Ägardirektiv 2018 Jämtlands räddningstjänstförbund Ks 109 Svar på revisionsrapport Grundläggande granskning Ks 110 Dnr 2017/ Kompetensförsörjningsplan Ks 111 Medborgarförslag Byn 1:19, Bispgården Ks 112 Delårsrapport Jämtlands räddningstjänstförbund Ks 113 Framtidens politiska styre Ks 114 Fastställande av skattesats 2018 Ks 115 Sammanträdesplan 2018 Ks 116 Tecknande av lokalt kollektivavtal BUI T Ks 117 Valärenden Ks 118 Bevakningslistan Ks 119 Anmälan av delegationsbeslut Ks 120 Meddelanden Särskilda bilagor Tänk på barnchecken (Kf 6/97) Jonas Andersson ordförande KALLELSEN SKICKAS TILL ERSÄTTARNA FÖR KÄNNEDOM

4 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 95 Delårsbokslut och prognos helår Ragunda kommun Föreligger delårsbokslut per augusti 2017 och prognos per Underlag till beslut Delårsrapport augusti 2017 och prognos per , bilaga 1 Förslag till beslut Godkänna delårsbokslut och prognos. Föreslå Kommunfullmäktige att fastställa delårsbokslut och prognos. Beredande tjänsteman Jenny Kriström, ekonomichef

5 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 96 Dnr Mål 2018 De politiska partierna har att inkomma med mål för verksamhetsåret Bilaga Mål Barn- och utbildningsförvaltningen, bilaga 2

6 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 97 Dnr Driftbudget 2018 Budgetprocessen inför 2018 års verksamhetsår har innefattat att verksamheterna och politiken gemensamt vid flera tillfällen har samlats och haft en dialog kring mål och verksamhet. Arbetet har dock varit svårt då de första utkasten före sommaren visade marginellt ökade intäkter men avsevärt ökande kostnadsmassa. Ett flertal träffar med därtill hörande dialoger med verksamheterna har därefter avhållits och vid den sista träffen bestämdes att till KS i oktober presentera bilagt budgetunderlag. Att notera är att detta är ett rent tjänstemannaunderlag. Underlaget uppfyller inte krav på ekonomisk hushållning/överskott (enligt plan 2 %). Senast dag före KS är det sedan upp till respektive parti att presentera och distribuera sitt förslag till budget. Beräkningsgrunden för antalet invånare under år 2018 i bilagt förslag är 5320 och utifrån den siffran har prognoserna för skatteintäkter och statsbidrag räknats ut. Underlag till beslut Driftbudget 2018, bilaga 3 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås (med bilagt förslag som grund samt de inlämnade förslagen från politiken) fastställa driftbudgeten 2018 samt föreslå kommunfullmäktige fastslå denna Beredande tjänsteman Jenny Kriström, ekonomichef

7 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 98 Dnr Investeringsbudget 2018 Ragunda kommun tar årligen beslut om en investeringsbudget, budgeten brukar vara planerad i detalj och är svår att påverka när den väl är antagen. De investeringar som brukar tas upp i budgeten är ofta av mindre och mer akut karaktär, mer långsiktiga investeringar brukar ofta vara av större format och kräva att särskilda äskanden görs. Att med ett års framförhållning pricka rätt när det gäller mer akuta investeringar är mycket svårt vilket under senare år lett till att man ofta fått omprioritera investeringsbudgeten. Det uppstår allt som oftast även problem med investeringsprojekt som löper över årsskiftet då kommunal lagstiftning gör det svårt att föra med sig pengar från det ena budgetåret till det andra. För att komma tillrätta med dessa problem och underlätta hanteringen av investeringsmedlen för mer akuta investeringar föreslås att investeringsmedlen för kommande år läggs som en klumpsumma utan detaljplanering. För att ha kontroll på fördelningen av investerings-medlen föreslås att samhällsbyggnadsutskottet fördelar pengarna löpande till aktuella projekt. I och med det här undviker man de omprioriteringar som tidigare behövt göras samtidigt som möjlighet skapas att styra projekt som löper över årsskiftet. Bilaga Investeringsbudget 2018, bilaga 4 Förslag till investeringsbudget 2018 Förslag till investeringsbudget 2018, förslag till extra investeringar på grund av byggnationen av genomfart Hammarstrand samt förslag till investeringsbudget för kommunens vatten och avloppsenhet 2018 Beredande Tjänsteman Rolf Ivansen FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsen föreslås besluta anta investeringsbudget 2018, förslag till extra investering samt förslag till investeringsbudget för kommunens vatten och avloppsenhet 2018.

8 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 99 Dnr Kulturstipendier Bakgrund Varje år delar Ragunda kommun ut två stipendier, ett för mångårig kulturell insats och ett som uppmuntran till unga kreativa förmågor. Stipendiet är på 4000 kr vardera. Kulturstipendiet utdelas till stöd och uppmuntran inom litteratur, konst, teater, musik, foto, konsthantverk och därmed jämförliga områden, samt bildningsverksamhet, hembygdsvård och naturvård. Stipendiet kan delas ut till personer, grupper och organisationer som är eller har varit bosatta i Ragunda kommun eller har annan särskild anknytning till kommunen. Underlag för beslut I år har två nomineringar inkommit gällande mångårig kulturell insats. Gällande unga kreativa förmågor har även där två nomineringar inkommit Bilaga Nomineringstexter, bilaga 5

9 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 100 Dnr 2017/46 Servicegaranti Samhällsbyggnadsförvaltningen Bakgrund Ragunda kommun ska i sitt arbete med kommunal service verka för att kvaliteten på utförda tjänster håller så hög standard som möjligt utifrån givna förutsättningar. För att kunna utföra detta arbete ska verksamhetsspecifika mätbara mål finnas uppställda och mätningar utföras för att se till att dessa mål uppfylls. Samtidigt som kvaliteten på det sättet mäts måste det finnas ett specifikt mått på garanterad servicenivå och som kan garanteras. Servicegaranti ska ses som ett levande dokument och ses över årligen. Förslag till beslut Ragunda kommuns samhällsbyggnadsförvaltning garanterar att: Tillgång till dricksvatten: Ragunda kommun har som målsättning att du som kund/abonnent efter leveransavbrott har tillgång till vatten inom tre timmar och vatten i kranen inom 24 timmar. Snöröjning och sandning: Snöröjning på kommunala fastigheter sker enligt fastställd snöröjningsplan (bilaga). Snöröjning påbörjas vid 5 cm snödjup. Kärlutställning: Du som kund/abonnent ska få ditt kärl utställt samt ändring av kärlstorlek inom fem arbetsdagar efter registrerad beställning. Förfrågan om lokaler: svar ges inom 5 arbetsdagar. Mark till Industri: svar ges inom 5 arbetsdagar. Svar på inkommen skrivelse: ges inom 5 arbetsdagar. SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTETS BESLUT Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta enligt förslag på servicegaranti. Beredande Tjänsteman Rolf Ivansen

10 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 101 Dnr 2017/46 Servicegaranti Barn- och utbildningsförvaltningen Ärende Kommunstyrelsen antog en servicedeklaration och uppmanade utskotten att framta ytterligare områden där en servicegaranti kan vara lämplig. Syftet med garantin är att tydliggöra servicenivåer, handläggningstider samt ansvar på ett bättre sätt. Servicegarantin kommer dels att finnas tillgänglig på kommunens hemsida men också i pappersform i kundservice. Framtida revidering av servicegaranti sker genom beslut i Kommunstyrelse. Bilagor Servicedeklaration förskolan, bilaga 6 Servicedeklaration grundskolan, bilaga 7 Förslag till beslut - Att anta förvaltningens förslag till servicedeklaration för förskolan och grundskolan och lämna ärendet till Kommunstyrelsen för beslut. Beredande tjänstemän Maria Renvall och Lie Östborg BARN OCH UTBILDNINGSUTSKOTTETS BESLUT Barn och utbildningsutskottet beslutar enligt förslag

11 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 102 Dnr Ändring av tömningsintervall av Slam Bakgrund När nuvarande entreprenad för slamtömning löper ut kommer all administration som för närvarande ligger på entreprenören att återtas och ske i egen regi. Det gäller kundregister, utskick av tömningsorder och debitering av slamavgifter till hushåll. Upphandling av ny entreprenad som ska börja görs tillsammans med Bräcke kommun. I och med övertagandet kommer nya tömningsintervaller enligt 2 8 i kommunens Renhållningsorder för enskilda avloppsanläggningar att förändras. Underlag för beslut Renhållningsordningen, bilaga 8. Förslag till ny lydelse av 28 Tömning av enskilda avloppsanläggningar såsom slamavskiljare, slutna tankar och minireningsverk sker enligt i förväg uppgjord turlista och debiteras enligt kommunens renhållningstaxa. Tömning av slamavskiljare, slutna tankar och minireningsverk sker enligt följande intervall. Permanentboende; tömning minst en gång per år Fritidsboende; tömning minst en gång vart tredje år Extra och akut tömning utförs på begäran och mot särskild avgift enligt kommunens renhållningstaxa. Beredande tjänsteman Olav Elstad, renhållningsingenjör SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTETS BESLUT Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta enligt förslag

12 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 103 Dnr 2016/ Skrivelse gällande vägbelysning efter Strandvägen i Stugun Bakgrund Stuguns bollklubb tillsammans med boende längs Strandvägen i Stugun har lämnat en skrivelse till kommunen. I skrivelsen framför man önskemål om att det sätts upp tre vägbelysningsstolpar längs Strandvägen i Stugun samt belysning i anslutning till det färdigställda utegymmet. Bilaga Skrivelse från boende, bilaga 9. Förslag till beslut Att bifalla önskemålet om tre ljuspunkter längs Strandvägen i Stugun samt belysning i anslutning till ute-gymmet. Medel till investeringen föreslås tas inom ramen för investeringsbudgeten. Beredande tjänsteman Rolf Ivansen, förvaltningschef Samhällsbyggnadsförvaltningen SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTETS BESLUT Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta enligt förslag till beslut. Med tillägg att komplettera med erforderligt antal belysningspunkter för att täcka strandvägen och vid utegymmet. Medel finns inte i investeringsbudgeten idag.

13 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 104 Dnr Köp av Fastighet Stugubyn 5:48 Kommunen har lagt ett bud på 7,7 miljoner och fastighetsägaren godtar budet. Fastigheten skulle bli ett bra alternativt till trygghetsboende. (17 lägenheter) Centralt läge. Bilaga Värdering, bilaga 10. SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTETS BESLUT Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen att godta och verkställa budet.

14 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 105 Kvalitetsledningssystem socialtjänsten Bakgrund Revisionen har via KPMG genomfört granskning av omfattning och utveckling av socialtjänstens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. ( ) Förvaltningen har under hösten 2016 och 2017 arbetat med dokumentet. Enhetschefer och Mas har involverats. Arbetet har följts upp via social utskottet(su) samt Dokumentet tydliggör ansvarsområden på ledningsnivå. Övriga rutiner och riktlinjer finns inom de olika verksamhetsområdena. Underlag för beslut Kvalitetsledningssystem, bilaga 11. Sociala utskottet beslutar föreslå kommunstyrelsen att besluta enligt förslag. Förslag till beslut Att kommunstyrelsen beslutar enligt förslag. Beredande tjänsteman Elisabeth Carlander Blom

15 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 106 Revidering av riktlinjer för bistånd Bakgrund Stöd och omsorgsförvaltningen har haft uppdrag att revidera riktlinjer för biståndsbedömning. Arbetet har resulterat i dokumentet Handbok och vägledning för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen (SOL). Dokumentet har presenterats för SU Underlag för beslut Handbok och vägledning för biståndsbedömning enligt SoL, bilaga 12. Sociala utskottet rekommenderar kommunstyrelsen att besluta om dokumentet enligt förslag. Förslag till beslut Att kommunstyrelsen beslutar att anta nya reviderade riktlinjer för biståndsbedömning enligt bilaga. Beredande tjänsteman Elisabeth Carlander Blom

16 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 107 Ägardirektiv 2018 Jämtlands gymnasieförbund Ärendet Ägardirektiven för förbundet fastställs årligen av respektive medlemskommuns fullmäktige.upprättat förslag avseende ägardirektiv för 2018 bifogas. Av detta framgår att: Budgetberäkningarna görs i förbundet utifrån demografiska förändringar och utifrån en indexjustering av platspriserna. Elevplatspriserna från 2017 till 2018 får räknas upp med i genomsnitt högst 2,4 %. (Indexberäkningen utgår ifrån en uppräkning med 2,5 % för personalkostnaderna och 1,9 % för övriga kostnader och intäkter). Denna reglering omfattar inte verksamheten i Åre kommun under ett övergångsår För gymnasieprogrammen i Åre kommun gäller att elevplatspriserna för 2018 ska anpassas till en beräknad självkostnad. En årlig effektivisering på 1 % åläggs förbundet vilket för 2018 innebär att elevplatspriserna i genomsnitt får räknas upp med högst 1,4 %. Bilaga Utkast till ägardirektiv 2018 Jämtlands gymnasieförbund, bilaga 13. Förslag till beslut - Att föreslå kommunfullmäktige att anta förslaget till ägardirektiv. Beredande tjänsteman Håkan Littzell, kommunchef

17 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 108 Ägardirektiv 2018 Jämtlands räddningstjänstförbund Ärendet Ägardirektiven för förbundet fastställs årligen av respektive medlemskommuns fullmäktige. En ny version av ägardirektivet har inkommit utifrån förändrad text rörande miljöåtagande. Bilaga Utkast till ägardirektiv 2018 Jämtlands räddningstjänstförbund, bilaga 14. Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslås besluta: Att föreslå kommunfullmäktige att anta förslaget till ägardirektiv. Beredande tjänsteman Håkan Littzell, kommunchef

18 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 109 REV 2017/13 Svar på revisionsrapport Grundläggande granskning ÄrendetRevisionen har via KPMG genomfört en Grundläggande granskning. Revisionen hemställer i skrivelse till kommunstyrelsen att kommunstyrelsen lämnar synpunkter avseende rekommendationer och förslag som lämnas i rapporten. Revisionen emotser svar senast den 10 oktober Bilaga Svar på revisionsrapport, bilaga 15. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås fatta beslut om: - att besluta anta svar som formulerats av Kommunalråd och Kommunchef som sitt eget och överlämna detta till revisionen - att direktjustera denna punkt i anslutning till möte och via kommunsekreterare därefter omedelbart tillställa revisionen kommunstyrelsens svar. Beredande tjänsteman Håkan Littzell, kommunchef

19 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 110 Dnr 2017/ Ragunda kommuns strategiplan för kompetensförsörjning Bakgrund Ragunda kommun är kommunens största arbetsgivare med cirka 780 anställda, varav 440 är tillsvidareanställda och 340 är visstidsanställda. I kommunen finns 57 olika yrken och befattningar representerade. Det innebär att ungefär 14% av kommunens invånare har kommunen som arbetsgivare. Kompetenta och engagerade medarbetare är Ragunda Kommuns viktigaste resurs och kompetensförsörjningen är en av kommunens största utmaningar de närmaste åren. För att klara verksamheternas framtida kompetensbehov behöver Ragunda kommun arbeta systematiskt, samordnat och långsiktigt. Underlag för beslut Ragunda kommuns strategiplan för kompetensförsörjning , bilaga 16. Förslag till beslut - Ge kommunchefen uppdrag att genomföra och implementera de förslag till att arbeta vidare med som finns i planen samt redovisa i Kommunstyrelsen minst en gång per år genomförda åtgärder och dess effekter. - Ge kommunchefen i uppdrag att redovisa förslag till beslut avseende åtgärder som är av strategisk principiell natur och/eller där kommunchefen inte har delegation att besluta. I och med redovisningen av Ragunda kommuns strategiplan för kompetensförsörjning avsluta projektet. Beredande tjänsteman Tommy Johannesson

20 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 111 Dnr 2017/281 Medborgarförslag angående Byn 1:19 Bakgrund Ett medborgarförslag har via kommunstyrelsen lagts till samhällsbyggnadsutskottet för beredning. Förslagsställaren äger en av de av de fastigheter, Byn 1:121 som gränsar mot Byn 1:19. Området med en tillhörande lada har under ett antal år nyttjats av förslagsställarens granne, ägaren till Byn 1:122. Inför ett ställningstagande till beslut har utskottet besökt fastigheten Utskottet har även träffat förslagställaren liksom förslagsställarens granne, ägaren till Byn 1:122. Bilaga Medborgarförslag, bilaga 17. Förslag till beslut 1. Muntlig överenskommelse mellan kommunen och ägaren till fastigheten Byn 1:122 Bengt Holmberg gällande nyttjanderätt till den lada som stå på fastigheten Byn 1:19 upprättas skriftligt. Chefen för samhällsbyggnadsförvaltningen gör överenskommelsen för kommunens räkning, utskottet informeras. 2. Marken på fastigheten Byn 1:19 städas upp genom Bengt Holmbergs försorg och får endast nyttjas efter överenskommelse med chefen för samhällbyggnadsförvaltningen. En sådan överenskommelse ska vara skriftlig och utskottet ska informeras. 3. Vägen till berörda fastigheter föreslås införlivas i vägföreningen. Utskottet uppdrar till chefen för samhällsbyggnadsförvaltningen att se till att utreda och verkställa frågan. SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTETS BESLUT Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta enligt förslag till beslut. Beredande Tjänsteman Rolf Ivansen

21 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 112 Delårsrapport och prognos Jämtlands Räddningstjänstförbund Föreligger delårsrapport augusti inkl prognos per för Jämtlands Räddningstjänstförbund. Underlag för beslut Dir beslut Delårsrapport augusti 2017, bilaga 18. Delårsrapport augusti 2017 inkl prognos , bilaga 19. Förslag till beslut Godkänna delårsbokslut. Föreslå kommunfullmäktige fastställa delårsbokslut.

22 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 113 Framtidens politiska styre Antalet ledamöter i Fullmäktige nästa mandatperiod Bakgrund Den politiska styrningsgrupp som tillsatts har haft i uppdrag att, bland många andra frågor, att lägga ett förslag kring storleken på kommunens fullmäktige för nästa mandatperiod. Med hänsyn till kommunens höga antal ledamöter i proportion till antalet medborgare föreslår gruppen en liten minskning. Då detta beslut måste fattas innan utgången av detta år lägger vi följande förslag. Förslag till beslut Gruppen föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att besluta att antalet ledamöter i fullmäktige under kommande mandatperiod ska vara 25. Jonas Andersson Kommunstyrelsens ordförande

23 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 114 Fastställande av skattesats för 2018 Kommunstyrelsen ska föreslå Kommunfullmäktige fastställa skattesats för Skattesatsen för Ragunda kommun är idag 23,22 kr. Oförändrad skattesats föreslås. Förslag till beslut Föreslå Kommunfullmäktige att fastställa skattesatsen för 2018 till 23,22 kronor.

24 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 115 Sammanträdesplan 2018 Föreligger förslag till sammanträdesplan för Kommunfullmäktige och Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige 2018 Kommunstyrelsen 2018 Tors 22 februari Tis 30 januari Tors 19 april Tis 20 mars Tors 14 juni Tis 22 maj Tors 20 september Tis 28 augusti Tors 8 november Tis 9 oktober Tis 4 december Förslag till beslut Föreslå Kommunfullmäktige att fastställa sammanträdesdagar enligt förslag Fastställa sammanträdesdagar för Kommunstyrelsen Bilaga Sammanträdeskalender 2018, bilaga 20. Beredande tjänsteman Ingrid Larsson, kommunsekreterare

25 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 116 Tecknande av lokalt kollektivavtal, BUI T. Bakgrund Bestämmelser för arbetstagare i utbildnings- och introduktionsanställning, BUI T, är tecknat med Svenska Kommunalarbetareförbundet. Avtalet är ett yrkesintroduktionsavtal som är tillämpligt för de som har fullföljt vård- och omsorgsutbildning men saknar relevant yrkeserfarenhet. Avtalet reglerar de anställningsvillkor, inklusive lönesättning, som gäller för arbetstagare som omfattas av avtalet. Parterna rekommenderar berörda arbetsgivare som utgör landsting/region, kommun eller kommunalförbund och berörd arbetstagarorganisation att träffa lokalt kollektivavtal om Bestämmelser för arbetstagare i utbildningsoch introduktionsanställning BUI T med den utformning och det innehåll som framgår av bilaga. Underlag för beslut Central kollektivavtal inklusive bilagor, bilaga 21. Förslag till beslut - Att kommunstyrelsen beslutar uppdra till kommunchef och/eller personalchef att teckna lokalt kollektivavtal i enlighet med ovanstående överenskommelse Beredande tjänsteman Mats Granat, personalchef

26 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 117 Valärenden Kommunstyrelsen har att göra följande val: Ny andre vice ordförande i Folkhälsorådet i Ragunda tillika BRÅ (Brottsförebyggande rådet) efter Lennart Dahlström (C) som avsagt sig uppdraget. Ny andre vice ordförande i Barn- och utbildningsutskottet efter Lennart Dahlström som avsagt sig uppdraget. Ny andre vice ordförande i Barn- och utbildningsrådet efter Lennart Dahlström som avsagt sig uppdraget.

27 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 118 Bevakningslista Kommunstyrelsen har att göra ändringar i bevakningslistan. Bilaga Bevakningslistan

28 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 119 Anmälan av delegationsbeslut. 1. Sociala utskottet Vård och omsorg nr (aug)

29 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 120 Meddelanden. Verksamhetsprognos januari juli 2017 för Bygg- och miljönämnden Barn- och utbildningsutskottet har gjort ändringar i Skolskjutsreglementet Ragunda kommun och Särskilt farliga vägar med hänsyn till barns ålder. Skolan och förskolans kvalitetsrapport redovisas i november

30 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen BEVAKNINGSLISTA 2017 Paragraf Ärende Åtgärd Ansvarig Redovisas Ks 19/10 Skötsel av kommunens gräsytor Återrapportering Samhällsbyggnadsförvaltningen Ks 57/12 Fastighetsutredning Återrapportering Samhällsbyggnadsförvaltningen Redovisas till Ks 2 ggr/år Redovisas till Ks 2 ggr/år Ks 7/14 Avgifter o Taxor Vård- och omsorg samt Kostenheten Årlig uppföljning Sociala utskottet Dec 17 Ks 8/14 Riktlinjer, rutiner, nivå Anhörigbidrag Årlig uppföljning Sociala utskottet Dec -17 Ks 4/ 17 Servicegarantin Återrapportering Samhällsbyggnadsutskott Okt -17 Sociala utskottet Barn- och utbildningsutskottet Ks 24/17 Kompetensförsörjning Återrapportering Personalchef Okt -17 Ks 65/17 Framtidens politiska styrning Återrapportering KS ordförande Okt -17 Ks 66/17 Reviderade ägardirektiv RetAB Redovisning Kommunchef Dec -17

31 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 82/17 Utvecklingssatsning på skolor i Ragunda kommun Redovisning Barn- och utbildningsutskottet Okt -17

32 Delårsrapport augusti 2017 Ragunda kommun

33 Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande har ordet Ragunda kommuns organisation Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Driftsredovisning Investeringar Redovisningsprinciper Ord och uttryck Politik Kommunledningsförvaltning Barn- och Utbildningsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Ragunda Hyreshus Stöd- och Omsorgsförvaltningen Bygg- och miljönämnden Överförmyndarnämnden Förbund

34 Kommunstyrelsens ordförande har ordet När vi nu ser resultatet av årets första åtta månader så kan vi konstatera att den kommunala ekonomin som helhet i allt väsentligt ligger inom sina ramar. Prognosen visar på att vi med stor sannolikhet kommer att klara det överskottsmål som Fullmäktige satt och lite mer där till. Men kommunen har ett förändringsarbete att fortsätta. Vi har under de senaste åren haft såväl kostnader som intäkter vilka legat långt över den ram som satts, men framöver så kommer de externa extra medlen troligen att minska, och därför måste kommunen effektiviseras och återgå till ett normalläge, så att även kostnaderna gör detsamma. Kommunens medarbetare och den politiska ledningen har påbörjat det arbetet och det är med stor glädje jag ser den initiativrikedom som många av verksamheterna har när det gäller att hitta nya och bättre arbetssätt. Det är medarbetarna som är kommunens absolut viktigaste resurs och det är därför väldigt tillfredställande att vi nu kan se att de insatser som beslutats om och som genomförts, nu börjar få effekt på deras välmående. Frisktalen stiger i kommunen, både när det gäller långtids-och korttidsfrånvaron så ser vi minskningar och den tendensen är glädjande! Detta arbete måste fortsätta och intensifieras. Jag vill, som vanligt, avsluta denna text med ett stort tack till alla som bor i, verkar i och besöker Ragunda kommun. Utan Er skulle kommunen endast vara en geografisk yta, det är Ni som fyller den med liv, glädje och framtidshopp! Ett extra tack vill jag ge de kommunanställda som varje dag jobbar för våra kommuninnevånares väl. Det är Ni som bygger framtidens kommun. Tack! Jonas Andersson Kommunstyrelsens ordförande 3

35 Ragunda kommuns organisation Politisk organisation Tjänstemannaorganisation Samägda företag och förbund Jämtlands Gymnasium Samordningsförbundet i Jämtlands län Jämtlands Räddningsförbund Regionförbundet i Jämtlands län Förenade småkommuners aktiebolag (FSF) Jämtland-Härjedalen Turism Ragundadalen Världsarv AB 4

36 Förvaltningsberättelse Kommunstyrelsen i Ragunda kommun får härmed avge redovisning för perioden januari augusti 2017 samt prognos för helår Näringsliv och utveckling gör ett underskott om -0,9 miljoner kronor. AME förväntas visa underskott genom att man tagit emot fler åtgärder än budgeterat. Kommunen Delårsbokslut 31 augusti 2017 Ragunda kommun redovisar per den 31 augusti 2017, ett plusresultat på 10,2 miljoner kronor. Kommunens nettokostnader inklusive finansiella poster för perioden januari-augusti uppgår till 224,9 miljoner kronor, vilket utgör 65,9 procent av kommunens budgeterade nettokostnad för hela året. I förhållande till skatte- och statsbidragsintäkter uppgår nettokostnaderna för årets första åtta månader till 95,1 procent. I avstämningen mot balanskravet redovisas ett resultat på 10,2 miljoner kronor. Resultatet under samma period föregående år, uppgick till 12,7 miljoner kronor och nettokostnaderna inklusive finansiella poster utgjorde då 94,5 procent av kommunens skatte- och statsbidragsintäkter för tiden januari-augusti. Prognos 2017 Prognosen för hela året visar mot ett resultat på 9,6 miljoner kronor, vilket är 3,4 miljoner kronor högre än det budgeterade resultatet, 6,2 miljoner kronor. De största enskilda negativa och positiva posterna i prognosen, jämfört med budget, utgörs av: Kommunledningsförvaltningen (+1,9 mkr) Överskottet beror främst på att potten för KS oförutsett inte nyttjats till sin helhet. Överförmyndarnämnden (-0,8 mkr) Överförmyndarnämnden visar en differens mot budget om -0,8 miljoner kronor. Intäkterna är för högt budgeterade. Samhällsbyggnadsförvaltningen (-1,4 mkr) Olika delar inom förvaltningen gör både underskott och överskott. Teknisk verksamhet förväntas gå med ett underskott på 0,6 miljoner kronor på driften, baserat på helår. Underskottet beror på högre personalkostnader och högre underhållskostnader än budgeterat. Bygg- och Miljönämnden (-0,5 mkr) Bygg och Miljö gör en avvikelse om -0,5 miljoner kronor. Avvikelsen beror främst på ökade kostnader på oförutsedda bostadsanpassningar. Stöd- och Omsorgsförvaltningen (-5,3 tkr) IFO gör ett underskott om 11,0 miljoner kronor. Detta beror på ökade kostnader för placeringar av barn och ungdomar samt vuxna. Även ekonomiskt bistånd och kostnaden för inhyrd personal har ökat. Integration gör en positiv avvikelse om 9,6 miljoner kronor. Detta beror på ökade intäkter. Barn- och Utbildningsförvaltningen (+0,4 mkr) Förskolan visar ett underskott vid årsskiftet på 864,8. Det beror på ökade personalkostnader, sjukskrivningar och ökad bemanning pga. fler barn samt barn i behov av särskilt stöd. Minskade stadsbidrag för Mindre barngrupper. Grundskolans överskott på 1 371,0 beror på ökade intäkter från Migrationsverket. Förbunden (-3,3 mkr) Jämtlands Gymnasium (JGY) visar på underskott med -3,3 miljoner kronor gentemot budget En extra betalning på 377,9 tkr görs varje månad. Investeringsbudget (-3,4 mkr) Investeringsbudgeten för 2017 uppgår till 30,7 miljoner kronor. Utfallet per den 31 augusti uppgår till 13,5 miljoner kronor. I prognosen för helår bedöms 34,1 miljoner kronor att förbrukas. Det innebär en avvikelse mot budget med 3,4 miljoner kronor. Avvikelsen beror främst på byggnation av förskolan Fiberpennan. Investeringen fanns ej medtagen i investeringsbudget för år Beslut om byggnation togs i presidiet Avskrivningskostnaderna bedöms under året till 16,5 miljoner kronor vilket är 1,0 miljoner kronor lägre än budgeterat. 5

37 Variationer i delårsresultatet jämfört med prognos 2016 Skillnaden i resultatet för helårsprognosen på 9,6 miljoner kronor och resultatet i delårsbokslutet 10,2 miljoner kronor är 0,6 miljoner kronor. God ekonomisk hushållning I Lagen om god ekonomisk hushållning framgår det att kommuner ska ange mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Kommunen har fem övergripande finansiella mål som är fastställda av Kommunfullmäktige , 158. Mål - Finansiella Uppfyllt Prognos MÅL - KOMPETENS Likviditeten skall motsvara minst 1månads personalkostnad vilket motsvarar ca 20 miljoner kronor. Uppfyllt, likviditeten per är 57,2 mkr. Kommer att uppfyllas, prognostiserad likviditet är 58 mkr. MÅL - KOMMUNIKATION Resultatet ska vara 1,5 % 2016 av skatteintäkter och generella stadsbidrag för att sedan öka till 1,75 % 2017 och nå 2,0 % Uppfyllt, resultat per är 4,3% Kommer att uppfyllas, prognosen är 2,7 % MÅL - KVALITET Soliditeten skall öka mot föregående år men alltid vara minst 15 %. Uppfyllt, soliditeten är 20,2% och var vid samma tidpunkt ,5% Kommer att uppfyllas, Prognostiseras till 20,0% MÅL - KREATIVITET Investeringarna får inte överstiga 70 % av årets avskrivningar för perioden Sedan tidigare finns dock ett beslut på att vi ska investera för 100 % av avskrivningarna under 2016 och det får stå kvar. Uppfyllt, avskrivningarna jan-aug är 10,6 mkr. Investeringarna är 13,5 mkr Kommer ej att uppfyllas., prognosen är 16,5 mkr i avskrivningar medan investeringarna är prognostiserad till 34,3 mkr. MÅL - KULTUR För att uppnå en långsiktig stabil ekonomi ska amortering ske enligt fastställd plan och enligt beslut om att skogsintäkterna ska användas för amortering. Summa 2 mkr/år Uppfyllt Amortering sker löpande med 500 tkr/ kvartal Kommer att uppfyllas, amortering enligt prognos uppgår till 2,0 mkr. Utfall per 31 augusti: Kommunens resultat uppgår till +10,2 miljoner kronor. Prognos 2017: Kommunens resultat för 2017 beräknas uppgå till 9,6 miljoner kronor. 6

38 Balanskrav Det lagstadgade balanskravet är en miniminivå som innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Det vill säga resultatet skall vara minst noll. Vid beräkningen av resultat ska vissa poster särbehandlas. Undantag kan dock göras om det står i överenskommelse med god ekonomisk hushållning. I nedanstående beräkning har realisationsvinster och förluster som uppkommit i samband med försäljning av anläggningstillgångar medtagits i resultatet. Efter avstämning mot balanskravet per den 31 augusti redovisas ett resultat på 10,2 miljoner kronor. Det finns inget balanskravsunderskott från tidigare år att reglera. Prognosen för hela 2017 visar att det inte kommer att finnas något underskott att återställa. Balanskravsavstämning (mkr) Årets Resultat enligt resultaträkning 9,6 10,2 11,8 12,2 -reducering av samtliga realisationsvinster +justering för realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet -justering för realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet -orealiserade förluster i värdepapper -justering för återförening av orealiserade förluster i värdepapper. Årets resultat efter balanskravsjusteringar -reservering av medel till resultatutjämningsreserv 9,6 10,2 11,8 12, användning av medel från resultatutjämningsreserv Balanskravsresultat 9,6 10,2 11,8 12,2 Omvärldsbevakning Den svenska ekonomin utvecklas fortsatt starkt och BNP växer i år med cirka 3 procent. Högkonjunkturen når nästa år sin topp varefter konjunkturen långsamt återgår till balans. Det innebär att utvecklingen av sysselsättningen stagnerar 2019 och Tillväxten och skatteunderlaget blir därmed svagare. Samtidigt växer befolkningen och behoven av kommun-sektorns verksamhet i fortsatt snabb takt vilket skapar stora problem för kommuner och landsting att finansiera sin verksamhet. Högkonjunktur med nedåtrisk Tillväxten i den svenska ekonomin är för närvarande stark, med kraftig sysselsättningsökning och bra tillväxt i skatteunderlaget. Vi befinner oss i en högkonjunktur. Efterfrågan på arbetskraft är stor och det blir allt svårare för arbetsgivarna att hitta arbetskraft med rätt kompetens, inte minst i kommuner och landsting. Högkonjunkturen väntas kulminera under För åren därefter, , antas ekonomin successivt återgå till ett konjunkturellt normaltillstånd vilket innebär att sysselsättningen stagnerar och att skatteunderlaget utvecklas svagare. SKL räknar således med att det blir en problematisk utveckling för kommunsektorn, men detta är ändå att betrakta som ett relativt odramatiskt förlopp. Historiska data visar att högkonjunkturer snarare brukar brytas genom en kraftig nedgång i konjunktur och sysselsättning, ofta utlöst av internationella kriser. 7

39 Kommunernas ekonomi Kommunernas preliminära resultat för 2016 uppgår till 21,7 miljarder kronor, vilket är långt över sektorns tumregel för god ekonomisk hushållning. Endast nio kommuner redovisar ett negativt resultat. En stark utveckling av skatteunderlaget, extra statligt stöd och större reavinster än normalt bidrar till det goda resultatet. En sämre skatteunderlagsutveckling , i kombination med mycket snabbt växande behov, väntas ge svagare resultat och betydande effektiviseringsbehov. För att uppnå ett resultat på 1 procent av skatter och generella statsbidrag uppstårett gap mellan kostnader och intäkter som uppgår till 24 miljarder år 2020, om inga åtgärder vidtas. Dessutom växlar kommunerna upp planerade investeringar till en ny nivå. Förskolor, skolor, infrastruktur och bostäder kommer att byggas på bred front. Skatteunderlagstillväxten avtar efter konjunkturtoppen Den starka tillväxt av skatteunderlaget vi såg år 2016 väntas avta successivt fram till Skatteunderlagstillväxten avtar efter konjunkturtoppen Den starka tillväxt av skatteunderlaget vi såg år 2016 väntas avta successivt fram till Skatteunderlagstillväxt och bidrag från vissa komponenter Procent respektive procentenheter Källa: Skatteverket och SKL. Den huvudsakliga förklaringen är att ökningen av arbetade timmar upphör när konjunkturtoppen passeras. I viss mån bidrar det även att grundavdragen beräknas stiga snabbare om ett par år. Det motverkas endast till en mindre del av att lönehöjningarna väntas bli större och inkomster av arbetslöshetsersättningar tilltar. Förändring jämfört med SKL:s prognos från februari Jämfört med den prognos SKL presenterade i februari (cirkulär 17:6) är skatteunderlagets ökningstakt nedreviderad år 2017 och uppreviderad En marginell justeringar har även gjorts för utvecklingen Ändringarna förklaras i huvudsak av att vi i förra prognosen överskattade utvecklingen av arbetade timmar under slutet av Det har fått till följd att SKL även ändrats sin syn på utvecklingen under loppet av 2017, med konsekvens för förändringstalen 2017 och 2018 som följd. Trots missbedömning av sysselsättningen stämde lönesumman väl med prognosen för år Det betyder att timlöneökningarna (enligt nationalräkenskapernas definition) översteg SKL:s uppskattning, vilket har föranlett en nedjustering av grundavdragsprognosen. Den sammantagna effekten av detta är en marginell uppjustering av skatteunderlaget Ovanligt snabb utveckling av kostnader och intäkter Enligt SKLs bedömning dämpas utvecklingen av skatteunderlaget 2017 för att därefter fortsätta avta fram till Generella statsbidrag förstärker intäkterna 2017 med 7,7 miljarder kronor. För åren därefter ingår de aviserade statsbidragen i kalkylen. Kostnaderna har ökat unikt mycket under de senaste två åren, främst 2016, beroende på flyktingsituationen. Men det gäller även intäktssidan i form av riktade statsbidrag. SKL räknar med att statsbidragen för flyktingar motsvaras av lika stora kostnader. Ett undantag är dock att den kommande sänkningen av ersättningsschablonerna för ensamkommande barn från den 1 juli inte beräknas motsvaras av en lika stor sänkning av kostnaderna. Fördröjningen i kostnadsanpassningen beräknas kosta kommunerna cirka 2 miljarder kronor sammantaget 2017 och Kostnadsökningen utöver demografiska behov minskar rejält 2017 och 2018 och fortsätter i låg takt åren därefter. Anledningen är att både tillskott och kostnader relaterade till flyktingar fasas ut. 8

40 Välfärdsmiljarderna Pengarna till kommunsektorn kommer dels att fördelas via det kommunalekonomiska utjämningsanslaget dvs. i kronor per invånare, dels med en fördelningsnyckel där hänsyn tas till antal asylsökande och nyanlända. Av tillskottet som fördelas per invånare erhåller kommunerna 70 procent och landstingen 30 procent. Av det tillskott som fördelas med hänsyn till antal asylsökande och nyanlända får kommunerna 80 procent och landstingen 20 procent. Behoven av välfärdstjänster ökar snabbare än någonsin tidigare Befolkningen växer, särskilt i yngre och äldre åldrar, vilket ökar kommunsektorns kostnader om alla ska få samma välfärd som i dag. Sedan början av 1980-talet har demografiska förändringar inneburit ökade verksamhetskostnader med i genomsnitt cirka en halv procent per år. Det innebär att kostnaderna för välfärd ökat som en följd av förändrad befolkning, men kostnaderna har dessutom ökat utöver vad den förändrade befolkningen har föranlett. De senaste årens stora befolkningsökning har resulterat i att behoven nu ökar tre gånger så snabbt, cirka 1,5 procent per år. Det är en ökningstakt som förväntas fortsätta under lång tid framöver. Det innebär att kostnaderna skulle öka med cirka 10 miljarder kronor mer per år än vi varit vana vid, räknat i dagens kostnadsnivå. Den främsta orsaken till befolkningsökningen är nettomigration, men även födelseöverskott bidrar till ökningen. Framtida nettomigration är svår att prognostisera och beror på en rad faktorer, inte minst förhållanden i omvärlden. Födelseöverskottet beror främst på att generationen från slutet av 1980-och början av 1990-talen kommit upp i barnafödande åldrar, men också på att en relativt stor andel av den invandrade befolkningen är i barnafödande åldrar. Samtidigt som vi har en snabb ökning av barn och unga blir kostnaderna för den stora fyrtiotalistgenerationen allt mer märkbara inom hälso- och sjuk vården och så småningom även i äldreomsorgen. De personer som föranleder de högsta kostnaderna är barn, unga och gamla, då välfärdens verksamheter, såsom äldreomsorg, barnomsorg, skola och sjukvård, främst riktar sig mot dessa grupper. Dilemmat är att ökningen av de personer som står för det mesta av skatteintäkterna, personer i yrkesverksam ålder, är betydligt blygsammare. Om vi inte hade haft någon invandring skulle antalet personer i åldern år till och med minska fram till år Så hela ökningen av gruppen i yrkesverksam ålder är ett resultat av vår nettoinvandring. Källa: SKL Ekonomirapporten maj 2017 samt SKL Cirkulär 17:18 Mål och målstyrning Kommunfullmäktige beslutade att anta en ekonomistyrningspolicy där styrmodell för målstyrning redovisas. Utöver de finansiella målen finns verksamhetsmål för varje förvaltning och nämnd, måluppfyllelsen gällande dessa redovisas separat under varje förvaltning och nämnd. Organisation och samverkan Sommaren 2005 bildade Ragunda kommun tillsammans med Bräcke, Krokom och Östersunds kommuner Jämtlands Gymnasieförbund. Kommunernas huvudsakliga syfte med bildandet av Jämtlands Gymnasieförbund är att aktivt verka för en hög utbildningsnivå i regionen. Målet är att kunna erbjuda en modern gymnasieskola av hög kvalitet och produktivitet. Ragunda gymnasieskola flyttades över till förbundet den 1 juli I kommunens redovisning ingår kostnader för delägande i Jämtlands Gymnasieförbund. Från 1/ ingår också Räddningstjänsten, Ragunda Kommun i Jämtlands Räddningstjänstförbund. Kommunen deltar i en gemensam nämnd mellan Region Jämtland Härjedalen och länets samtliga kommuner avseende samordnad upphandling, lagerhållning och distribution av sjukvårdsprodukter. Ragunda Energi AB är till 100% ägt av Ragunda kommun. Bolaget ska bedriva produktion, distribution och försäljning av fjärrvärme samt därmed förenlig verksamhet. 9

41 Arbetsmarknad och sysselsättning Arbetsförmedlingens statistik avseende arbetsmarknadsläget i Jämtland augusti 2017, visar att den totala arbetslösheten uppgick till 6,7 procent (4 153 personer) av den registerbaserade arbetskraften år. Det är en minskning med 0,1 procentenheter jämfört med samma tid I riket var motsvarande siffra 7,4 procent. Ungdomsarbetslösheten (18-24 år) i länet har också minskat, från 12,0 procent i augusti 2016 till 10,2 procent i augusti Motsvarande siffra i riket var 10,3 procent. Den totala arbetslösheten i Ragunda uppgick i augusti 2017 till 10,0 procent (öppet arbetslösa: 4,6 %, arbetssökande som deltar i program med aktivitetsstöd 5,4 procent). Under samma period 2016 uppgick den totala arbetslösheten till 9,3 procent. I gruppen år uppgick arbetslösheten till 15,1 procent (öppet arbetslösa: 6,8 procent, arbetssökande i program med aktivitetsstöd 8,3 procent). Vilket är en ökning med 3,2 procent jämfört med augusti För gruppen utlandsfödda uppgick den totala arbetslösheten i Ragunda till 46,5 procent (öppet arbetslösa: 23,9 procent, arbetssökande i program med aktivitetsstöd: 22,6 procent). Det är en ökning med 5,4 procentenheter jämfört med samma tid ifjol. Befolkning Den 31/8 har Ragunda kommun invånare. Kommunens befolkning har ökat med 24 personer från årsskiftet. Befolkningsutvecklingen ser bättre ut än kalkylerat. I budget för 2017 har vi räknat med 5385 personer. Vi har just nu negativt födelsenetto men positivt flyttnetto. Hittills i år har det fötts 41 barn och avlidit 52 personer. Det ger ett födelsenetto på -11 personer. 277 personer har flyttat in till kommunen och 242 personer har flyttat ut. Det ger ett flyttningsnetto på +35 personer. Framtiden I kommunens ekonomistyrningspolicy finns en plan för att uppnå resultatet 1,75% av skatteintäkter och statsbidrag år Detta vilket motsvarar 6,2 miljoner kronor. Prognosen visar ett resultat på 9,6 miljoner kronor. Jämfört med budget är det en positiv avvikelse på 3,4 miljoner kronor. I budget för 2017 beräknades skatteintäkter och statsbidrag på 5385 personer i befolkning medan den slutliga befolkningsräkningen slutade på 5402, vilket i intäkter gör ett prognostiserat plus på helår med 2,8 miljoner kronor. Även om det ser bra ut nu är det viktigt att budgetavvikelser i god tid rapporteras, så att åtgärder kan vidtas. Vad vi kan se under kommande år är att intäkterna inte ökar i samma takt som kostnaderna. Det innebär att man i större omfattning måste planera för och lägga förslag på större strukturella förändringar som ger stora kostnadsminskningar på sikt. Annars är risken stor att skatte-och statsbidragsintäkterna inte täcker kostnaderna för kommande års verksamheter. Pensioner och förändring av pensionsskuld Pensionsåtagandet i Ragunda Kommun redovisas från och med 1998 enligt den så kallade blandmodellen dels som en avsättning på balansräkningen och dels som en ansvarsförbindelse. Det åtagande som redovisas som en ansvarsförbindelse uppgår till 173,2 miljoner kronor inklusive löneskatt och prognostiseras per uppgå till 175,0 miljoner kronor inkl. löneskatt. Avsättningen i balansräkningen är , 6,3 miljoner kronor och beräknas per vara 6,0 miljoner kronor. Sedan 2004 har kommunen försäkrat den kommunala ålderspensionen, ökningen av kommunens pensionsskuld. Finansiering Kommunens finansiering består främst av skatter och statsbidrag samt finansiella poster. I prognosen för skatter och statsbidrag redovisas en avvikelse på totalt +2,8 miljoner kronor. De finansiella posterna beräknas bli ca 2,2 miljoner kronor lägre på helår än budgeterat vilket främst beror på minskade räntekostnader. Lån och räntor Kommunens låneskuld uppgår den 31 augusti till 271,4 miljoner kronor. Enligt beslut i Kf ska kommunen amortera lån med 2 miljoner kronor/år, vilket sker löpande varje kvartal. 10

42 Eget kapital Det egna kapitalet förändras med årets resultat. Per den 31 augusti 2017 uppgår det egna kapitalet till 84,9 miljoner kronor vilket är en ökning med 10,2 miljoner kronor sen årets början. Prognosen för hela året är att det egna kapitalet kommer att öka med 9,6 miljoner kronor från årets början. Det egna kapitalet delas in i anläggningskapital och rörelsekapital. Rörelsekapitalet är det kapital kommunen behöver för att finansiera den löpande verksamheten och beräknas som skillnaden mellan kommunens omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet uppgår den 31 augusti till 20,7 miljoner kronor vilket är en förbättring sedan årets början med 3,8 miljoner kronor. Rörelsekapitalet prognostiseras per uppgå till 20,5 miljoner kronor. Likviditet Kassalikviditeten som anger kommunens betalningsförmåga på kort sikt uppgår den 31 augusti 2016 till 50,3 miljoner kronor. Prognosen är att det vid årets slut ska finnas 44,4 miljoner kronor i likvida medel. En god likviditet innebär bland annat att kommunen kan finansiera beslutade investeringar utan att göra nya upplåningar. Det innebär också möjligheter att amortera ner låneskulden för att minska kommunens räntekostnader eller att avsätta medel för kommande pensionsutbetalningar. Soliditet Soliditeten anger kommunens betalningsförmåga på lång sikt. Ju högre soliditet desto starkare långsiktig finansiell handlingsberedskap har kommunen. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen och tillgångarnas förändring. Soliditeten uppgår den 31 augusti 2017 till 20,2 %. Sen årets början har soliditeten förbättrats med 0,7%. Soliditeten per prognostiseras till 20,0%. RESULTATRÄKNING Resultaträkning (mkr) DELÅR BUDGET 2017 PROGNOS 2017 AVV BOKSLUT 2016 DELÅR Verksamhetens intäkter 89,0 121,0 139,1 18,1 147,5 88,7 Verksamhetens kostnader -303,3-445,0-465,7-20,7-459,8-291,6 Avskrivningar -10,6-17,5-16,5 1,0-15,6-11,3 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -224,9-341,5-343,1-1,6-327,9-214,2 Skatteintäkter 156,2 232,1 234,3 2,2 227,7 152,4 Generella statsbidrag 80,2 119,7 120,3 0,6 114,9 76,5 Finansiella intäkter 0,4 0,0 0,4 0,4 0,4 0,3 Finansiella kostnader -1,7-4,1-2,3 1,8-3,3-2,3 RESULTAT FÖRE EXTRAORD. POSTER 10,2 6,2 9,6 3,4 11,8 12,7 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0 0,0 0,0 ÅRETS RESULTAT 10,2 6,2 9,6 3,4 11,8 12,7 11

43 BALANSRÄKNING Balansräkning (mkr) TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar BOKSLUT 2016 DELÅR Mark, byggnader och tekn anläggningar 332,4 306,5 336,4 Maskiner och inventarier 7,7 7,0 6,5 Finansiella anläggningstillgångar 4,4 2,7 4,4 DELÅR Summa anläggningstillgångar 344,5 316,2 347,3 Omsättningstillgångar Förråd 0,3 0,2 0,3 Fordringar 30,9 21,8 16,0 Kassa och bank 67,3 50,3 57,2 Summa omsättningstillgångar 98,5 72,3 73,5 SUMMA TILLGÅNGAR 443,0 388,5 420,8 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 62,9 62,9 74,7 Årets resultat 11,8 12,7 10,2 Summa eget kapital 74,7 75,6 84,9 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 6,0 6,1 6,3 Avsättning deponier 7,5 0 7,4 Summa avsättningar 13,5 6,1 13,7 Skulder Långfristiga skulder 270,4 251,4 269,4 Kortfristiga skulder 84,4 55,4 52,8 Summa skulder 354,8 306,8 322,2 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 443,0 388,5 420,8 Panter och ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelser 8,9 9,7 8,9 Pensionsskuld 173,8 177,2 173,2 Norrsken vid Gesunden. Foto Christer Svensson. 12

44 KASSAFLÖDESANALYS KASSAFLÖDESANALYS (mkr) DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN BOKSLUT 2016 DELÅR Årets resultat 11,8 12,7 10,2 Justering ej likviditetspåverkande poster 22,4 10,7 10,8 Medel från verksamheten före förändring rörelsekapital 34,2 23,4 21,0 DELÅR Förändring kortfristiga fordringar -4,1 5,0 14,9 Förrändring lager -0,1 0,0 0,0 Förändring kortfristiga skulder 13,3-15,7-31,6 Kassaflöde från den löpande verksamheten 43,3 12,7 4,3 INVESTERINGSVERKSAMHET Investering i materiella anläggningstillgångar -40,1-9,2-13,5 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 Investering i finansiella anläggningstillgångar -1,9 0,0 0,0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -42,0-9,2-13,5 FINANSIERINGSVERKSAMHET Amortering av långfristiga skulder -5,7-1,0-1,0 Nyupptagna lån 24,0 0,3 0,0 Ökning/minskning långfristiga fordringar 0,1 0,0 0,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 18,4-0,7-1,0 Årets kassaflöde 19,8 2,8-10,1 Likvida medel vid årets början 47,5 47,5 67,3 Likvida medel vid periodens/årets slut 67,3 50,3 57,2 Specifikation av ej likviditetspåverkande poster Justering för avskrivningar 15,6 11,3 10,6 Justering avsättningar 6,8-0,6 0,2 Justering övriga poster 0 0,0 0,0 DRIFTREDOVISNING 2017 (mkr) NÄMND/STYRELSE BOKSLUT 2016 DELÅR DELÅR BUDGET 2017 PROGNOS 2017 Kommunstyrelse 299,3 194,0 203,9 308,6 310,5-1,9 Överförmyndarnämnd 0,8 0,7 0,8 0,2 1,0-0,8 Bygg- och miljönämnd 4,9 3,1 3,6 5,2 5,8-0,6 Summa 305,0 197,8 208,3 314,0 317,3-3,3 Utbetalda pensioner 6,8 4,9 5,9 10,0 9,3 0,7 AVVIKELSE 2017 Avskrivningar 15,6 11,3 10,6 17,5 16,5 1,0 Riskkostnader 0,5 0,2 0,1 0,0 0,0 Summa överföring till resultaträkning 327,9 214,2 224,9 341,5 343,1-1,6 13

45 INVESTERINGAR Proj (Belopp i Tkr) BUDGET 2017 REDOVISAT AVVIKELSE TOM PROGNOS 2017 DIFF 1309 YTTRE MILJÖ SATELLIT HMD 700,0 0,0 700,0 0,0 700, FÖRSKOLA FIBERPENNAN 0,0 471,5-471, , , ENTRÉ THAILÄNDSKA PAVIL- JONGEN 0,0 22,3-22,3 22,3-22, TAKBYTE KULLSTASKOLAN 700,0 0,0 700,0 0,0 700, ENERGIÅTGÄRDER ÖVRIGA FAST- IGHETER 1 250, ,7-79, ,7-79, STÄD- OCH TVÄTTMASKINER 70,0 63,9 6,1 70,0 0, BTC 0, , , , , AO/KULLSTA OMBYGGNATION 0, , , , , FASTIGHETSPLANER 1 000,0 0, ,0 500,0 500,0 SUMMA FÖRVALTNINGSFASTIGHETER 3 720, ,3-302, , ,0 SUMMA INDUSTRI- OCH AFFÄRS- LOKALER 0,0 0,0 0,0 0,0 0, BORRA NYTT VATTEN BISPGÅRDEN 500, ,0 0,0 500, MARKBÄDD KÖTTSJÖN 225, ,0 225,0 0, LEDNINGSÅTGÄRDER GENERELLT 1 800, ,9 606, ,0 0, VATTENSKYDDOMRÅDE 200,0 0,0 200,0 50,0 150, ÅTG ÅVC STUGUN 275,0 115,1 159,9 200,0 75, AUTOMATISERING DRIFT VA 300,0 163,1 136,9 300,0 0, AVSL DEPONIER HMD, BGDN, STUGUN 368,0 0,0 368,0 0,0 368, MINIRENINGSVERK STRÖMSNÄS 622,0 0,0 622,0 622,0 0,0 SUMMA VA RENHÅLLNING 4 290, , , , , VÄRMEKULVERT ÖSTÅKERVÄGEN 7 650,0 0,0 650,0 650,0 0, ENERGISPARÅTGÄRDER HYRESHUS 500,0 756,4-256,4 756,4-256,4 SUMMA RAGUNDA HYRESHUS TOTALT 1 150,0 756,4 393, ,4-256,4 14

46 INVESTERINGAR Proj. (Belopp i Tkr) BUDGET 2017 REDOVISAT AVVIKELSE TOM PROGNOS 2017 DIFF 1104 ORTSSAMMANBINDANDE NÄT 1 621, , , , , STADSNÄT STUGUN 1 797,3 694, , ,3 0, BREDBAND KF ,0 0, , , , BISPGÅRDENS TÄTORT 0,0 15,6-15,6 15,6-15, BREDBAND HMD KS ,0 25, , ,0 0, STADSNÄT HMD-BGDN 0,0 297,5-297,5 300,0-300, BACKBONE STUGUN 0,0 775,7-775,7 775,7-775, FRIKRAFT 0,0 400,0-400,0 0,0 0, PHC 645 0,0 371,9-371,9 0,0 0, HJÄRTSTARTARE 0,0 6,0-6,0 0,0 0, INKÖP DATORER 280,0 22,5 257,5 280,0 0, BYGG- OCH MILJÖNÄMND Uppgrad ärendesystem 1508 FÖRSTUDIE SERVICEPUNKTER/ MÖTESPLATSER 200,0 0,0 200,0 150,0 50,0 100,0 0,0 100,0 100,0 0, GIFTFRI FÖRSKOLA 200,0 109,1 90,9 118,9 81, AKUSTIKSKÄRMAR FÖRSKOLA 125,0 206,1-81,1 206,1-81, UTEMILJÖ FÖRSKOLA HAMMARSTRAND 100,0 8,2 91,8 100,0 0, INVENTARIER KÖK 590,0 488,5 101,5 760,0-170, UTEMÖBLER KULLSTA 70,0 0,0 70,0 70,0 0, UTEMILJÖ FÖRSKOLA STUGUN 100,0 3,0 97,0 100,0 0, HÅ-SKOLAN KLASSRUMSMÖBLER 200,0 57,2 142,8 200,0 0, INVESTERING HEMVÅRD ÖVERGRIPANDE 1616 UPPHÄNGNINGSKROKAR FÖRSKOLA 1617 KLASSRUMSMÖBLER MM JÄRÅSKOLAN 1619 LJUDISOLERANDE DÖRRAR AO-SKOLAN 600,0 161,6 438,4 600,0 0,0 50,0 0,0 50,0 50,0 0,0 175,0 112,8 62,2 175,0 0,0 100,0 0,0 100,0 100,0 0, MÖBLER BIBLIOTEK BISPGÅRDEN 200,0 0,0 200,0 200,0 0,0 SUMMA ÖVRIGT TOTALT , , , ,1-120,0 KOMMUNEN TOTALT , , , , ,4 15

47 Redovisningsprinciper Leverantörsfakturor Har i huvudsak skuldbokförts och belastat periodens redovisning. Utställda fakturor Har i huvudsak fordringsförts och tillgodogjorts periodens redovisning Kostnadsräntor Upplupna räntor har redovisats som kortfristig skuld. Outtagna semesterdagar, ferielön och okompenserad övertid har redovisats som kortfristig skuld. Personalomkostnadspålägget har interndebiterats styrelser och nämnder med 38,33 % för kommunalt reglerad personal. Materiella anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärde minus ev investeringsbidrag och efter avdrag för avskrivningar. Statsbidrag hänförda till redovisningsåret har tillgodogjorts årets redovisning. Avsättning för pensioner Intjänade fr o m 1998 redovisas som en avsättning i balansräkningen. Pensioner intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse i enlighet med den kommunala redovisningslagen. Den avgiftsbestämda delen av pensionsskulden har bokförts som kortfristig skuld. Beräkning har skett enligt RIPS 07 Anläggningstillgångar Fast och lös egendom avsedda att stadigvarande innehas samt värdepapper, långfristiga fordringar. Leasing Samtliga leasingavtal har klassificerats som s.k. operationella leasingavtal. Periodens leasingkostnader redovisas som rörelsekostnad i resultaträkningen. VA-redovisning För VA-verksamheten upprättas en separat redovisning vid årsbokslutet som kan hämtas på kommunen. Lånekostnader För lånekostnader tillämpas huvudmetoden, d v s räntor belastar den period de hänförs till. Avskrivningar Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs inga avskrivningar. Avskrivningstider som normalt tillämpas i kommunen är 3, 5, 10, 20, 33, 50 år. Byggnader och mark - Mark Obegränsad - Verksamhetsfastigheter år - Fastigheter för affärsverksamhet år - Publika fastigheter år - Fastigheter annan verksamhet år - Bostäder 50 år Maskiner och inventarier - Datorer 3-5 år - Maskiner 10 år - Övriga inventarier 5-10 år Komponentavskrivning har gorts för investeringar över 2 mkr. 6 komponenter används. -1 Stomme inkl grund, innerväggar 50 år -2 Tak, fasad, fönster och dörrar 30 år -3 Värme, sanitet, el och hissar 30 år -4 Ytskick, golv, ventilation 30 år -5 Våtutrymmen 20 år -6 Övrigt 20 år Ord och uttryck Avskrivningar Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar. Balansräkning Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen vid en viss tidpunkt. Balansräkningen visar hur kommunen har använt sitt kapital (i anläggnings- och omsättningstillgångar) respektive hur kapitalet har anskaffats (lång- och kortfristiga skulder samt eget kapital). Omsättningstillgångar Likvida medel, kortfristiga fordringar och förråd. Rörelsekapital Fritt eget kapital, utgör skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglar kommunens finansiella styrka. Anläggningskapital Anläggningskapital=Anläggningstillgångar-avsättningarlångfristiga skulder. Eget kapital Kommunens totala kapital består av summan av anläggningskapital och rörelsekapital. Kortfristiga skulder Skulder med en löptid understigande ett år. Långfristiga skulder Skulder med en löptid överstigande ett år. Avsättningar Skulder eller åtaganden där det exakta beloppet inte är känt. Likviditet Betalningsberedskap på kort sikt. Soliditet Andelen eget kapital av de totala tillgångarna, d v s graden av egna finansierade tillgångar. Nettokostnader Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras med skattemedel. Driftredovisning Omfattar kostnader och intäkter för den löpande verksamheten under året. Ett sammandrag av verksamheternas kostnader och intäkter förs till resultaträkningen. Investeringsredovisning Investeringsredovisningen visar hur kommunens investeringar fördelar sig på olika verksamhetsområden under året. Investeringarna förs in i kassaflödesrapporten. 16

48 Politik KS Ordförande: Jonas Andersson Ekonomiskt utfall - nettokostnader (tkr) Verksamhet Bokslut 2016 Delår 2016 Delår 2017 Budget 2017 Prognos 2017 Avvikelse Politik 2 887, , , , ,2 120,3 SUMMA 2 887, , , , ,2 120,3 Ekonomiskt utfall Kommentarer utfall per 31/8 samt prognos 2017 Den politiska verksamheten ligger vid slutet av T2 till bra ekonomiskt. Det har inte behövts ha några extra sammanträden med KS eller KF och kostnadsläget ser därför bra ut inför resterande del av budgetåret. Bedömningen är därför att det inte kommer att vara något problem att hålla budgetramen. Årets händelser 2017 är första året som en deltidsarvodering av samtliga utskottsordförande skett vilket jämfört med föregående år innebär en liten ökning i kostnader, men det är helt enligt budget. Framtid För 2018 kommer kostnaderna att öka något, dels eftersom de ordinarie arvodesökningarna ger en liten kostnad men framförallt för att det är ett valår vilket innebär att kommunens valnämnd kommer att sammanträda ett flertal gånger samt att det möjligen kan behövas ett extra kommunfullmäktige efter valet. Medborgarcemoni i Döda Fallet 6/ Ett samarrangemang med Hembygdsföreningarna och Studieförbundet Vuxenskolan. 17

49 Kommunledningsförvaltning Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Håkan Littzell Ekonomiskt utfall - nettokostnader (tkr) Verksamhet Bokslut 2016 Delår 2016 Delår 2017 Budget 2017 Prognos 2017 Avvikelse Verksamheten för Administration/ Kansli, Säkerhet/IT/ Kundcenter , , , , , ,8 Skogsdrift -871,1 96,0-802, , ,3 702,3 Trafik 910,7 620,6 581, ,0 857,6 242,4 SUMMA , , , , , ,5 Ekonomiskt utfall Kommentarer utfall per 31/8 samt prognos 2017 Verksamhet för administration/kansli/säkerhet/ IT/Kundcenter Övergripande: KS oförutsedda ingår i totalen. Ekonomi: Prognosen för 2017 visar på tkr gentemot budget Avvikelsen beror främst på lägre månadslöner. IT/Kundcenter: Prognosen för IT-enheten visar ett plusresultat på kr, vilket är två tjänster som inte blivit tillsatta. En av dem kommer att tillsättas under hösten, men den andra ligger i besparingskravet inför Vi ser dock en stor minuspost på dataprogramavgifter och det är ett ökat behov av t.ex. moduler, tilläggstjänster för olika programvaror men även dyrare produkter än vad vi räknat med. Kundcenters prognos visar ett minusresultat på kr, vilket också är personalkostnader då man flyttat tjänsten för bostadsservice till Kundcenter, men inte flyttat pengarna dit. Vi har också haft ett behov av vikarie i verksamheten. Informationsbudget ligger på ett litet plusresultat på kr i prognosen. Skogsdrift: Nettot från skogen 2016 blev ett minus med ca kr. Tanken är att detta ska rättas till under Nettot från skogen förväntas bli ca kronor, ca kr mer än budgeterat. Det som kan fälla detta är att de aktörer som ska genomföra avverkningar inte hinner med det de ska i tid. Jag tror dock att vi kommer att klara detta. Trafik Prognos 2017 visar på +242 tkr mot budget Avvikelsen beror på obudgeterat momsbidrag samt lägre kostnader under året. Årets händelser Ekonomi: Pensionsavgång har ersatts med nyanställd medarbetare. Ny ekonomichef har rekryterats. Personal: Arbetet vid personalavdelningen kretsar under första delen av året till stor del kring löneöversyn, vilket slutfördes under maj månad. För att klara av löneutbetalningarna har konsult används pga. sjukdomar och att en medarbetare slutat. En ny medarbetare är rekryterad och en vikarie för en längre sjukskrivning. Arbetet med rehabilitering under första delen av året har till stor del handlat om att hantera akuta behov. Parallellt pågår ett framtagande av en Handlingsplan för REHAB som kommer att fastställas under våren Denna plan kommer att vara ett verktyg för att systematiskt arbete med ohälsa. Sjuktalen har minskat under året för att under augusti vara under 4 %. Förhoppningsvis är detta en trend vi kan bibehålla. 18

50 Personalavdelningen finns som internkonsult med i många strategiska aktiviteter. Under året kan följande räknas upp: Kompetensförsörjningsplan Verksamhetsutveckling i förskolan Värdegrund Verksamhetsutveckling i den tekniska verk samheten Kommunens brandskydd Osv. Bilar: Ett arbete har påbörjats där kommunens bilar succesivt skall förses med alkolås, mm. Antalet bilar är dock fortfarande högt i förhållande till jämförbara kommuner. Inför budget 2018 kommer bilarna budgetmässigt att ligga på respektive förvaltning dvs prioriteringar avseende antal och typ av bil kan göras i respektive verksamhet. IT/Kundcenter: IT-avdelningen har under året varit underbemannad och rekrytering påbörjades före sommaren och fortsätter nu i höst. Detta har påverkat arbetet med uppgraderingen av vår IT-plattform som inte skett i den takt vi önskat. Förändringar i licensavtal och olika säkerhetsaspekter har medfört extra arbete och kostnader. Vi har medverkat i länsgemensamma chefsträffar och CSM-nätverk. Vi ingår också i samverkansprojekt gällande ehälsa, eskola, etjänster, telefoni och upphandlingar. Kundcenter har haft en tuff vår där vi inte var förberedda på den arbetsbelastning de nya arbetsuppgifterna innebar och vi har saknat kompetenshöjande åtgärder vad gäller verksamhetssystemet Incit. Vi har gjort en nyrekrytering med siktet ställt på framtiden och förändrade arbetsområden. Ragunda Kommun har ett fortsatt funktionsavtal med Telia för telefoni och arbetet med utbildning i trion har fortsatt. Arbetet med GDPR är påbörjat och vi har haft information till verksamheterna. Mycket återstår att lösa och förvaltningarna har ett stort ansvar att inkomma med information och utse kontaktpersoner. Skogsdrift Från skogssidan har vi tidigare tagit fram ett netto på drygt 2,1 miljoner kronor. Vi avverkade egentligen mer än vad vi skulle om vi ser på ett långsiktigt hållbart skogsbruk. Detta fungerar att göra enstaka år, inom ramen för vårt skogsinnehav, men inte i längden, därav ligger vi på ett lägre netto både vid delåret 2016 och vid årsskiftet, då vi förväntas hamna på ett netto på 1,5 miljoner. Trafik Trafiken gör ett överskott då ingen riksfärdtjänst utnyttjats under årets åtta första månader, även prognosen visar på ett överskott totalt för året. Framtid Ekonomi: Ekonomiavdelningen har två större kommande projekt. Ekonomisystemet skall uppgraderas och fakturasystemet skall bytas ut. Tidsplan för projekten är ännu ej satt. Utöver detta fortsätter arbetet med att digitalisera hanteringen av leverantörsfakturor. IT/Kundcenter: Digitalisering står i fokus och regeringen presenterade i maj en digitaliseringsstrategi som kommer att påverka offentlig sektor i hög grad. Vi ser ett stort behov av ett strategiskt arbete kring dessa frågor där alla förvaltningar är berörda och bör vara involverade. Det här ställer också stora krav på förvaltarna av verksamhetssystemen och på informationssäkerhetsarbetet. Vi behöver även där ta fram nya strategier. Oroande är det ekonomiska läget och att vi inte har förutsättningar att följa med i utvecklingen. Kundcenter och Samhällsbyggnadsförvaltningen har tillsammans kommit fram till nya arbetsformer rörande det som idag benämns Ragunda Hyreshus. Vi har sett över de arbetsuppgifter som hamnade hos oss och tagit tag i det som faktiskt berör oss som har uppdraget att vara hyresgästernas kontaktyta t.ex. hemsida, felanmälan, blanketthjälp, information till hyresgäster osv. och då bör de ekonomiska och juridiska uppgifterna vara hos samhällsbyggnads-förvaltningens stab, vilket vi tar upp i budget inför Vi kommer under hösten att arbeta vidare med att bilda medborgarkontor, Kundcenters förlängda arm, tillsammans med biblioteken i Stugun och Bispgården, integration, turism och landsbygdsutveckling. Naturligtvis är det med tanke på våra medborgare och tillgängligheten till kommunens service. Vår digitala plattform bör utvecklas och snart kommer lagkrav på tillgänglighetsanpassningar som ser ut att innebära att ett betydande arbete måste utföras. 19

51 Forts Framtid Intranätet har publicerats och ett fortsatt förbättringsarbete pågår. Vår närvaro i sociala medier är uppskattat och i mitten av september hade vi 1264 följare. Säkerhetssamordning: Under november kommer vi delta i den regionala övningen Hubbe 2, en övning i realtid under 32h där kommunen förmåga att hantera en allvarlig störning med stor påverkan prövas. Kunskapshöjande insatser inom planeringen för totalförvar kommer genomföras samt en utbildning av POSOM. Skogsdrift: Fortfarande låga massavedspriser, vilket håller priserna nere på avverkning totalt sett. Dock har vi lyckats väldigt väl med att få bra betalt för vårt virke då det varit så att någon aktör alltid lagt ett högt pris. En 20-årsplan är upprättad för att tillse att vi kan hålla en hög avverkningstakt över tid. Skogsinnehavet är väldigt välskött i dag med röjda ungskogar, genomgallrade bestånd och ett bra vägnät. Vi står bra rustade för framtiden. Trafik Fortsätter lika tidigare Mål - Kommunledningsförvaltningen Uppfyllt Prognos MÅL - KOMPETENS Genomföra chefsträffar för förbättrad ledning och styrning i kommunen. Detta ska innehålla ekonomi, personal, IT-utveckling, service, bemötande, attityder och organisationsutveckling. Uppfyllt delvis. Chefsträff genomförd under våren samt i början av hösten. Ytterligare chefsträff inplanerad under hösten. MÅL - KOMMUNIKATION En medarbetarundersökning genomförs för att mäta och analysera hur personalen mår och upplever sin arbetsmiljö mm. Detta mäts genom en enkät vart tredje år där målet är att antalet nöjda medarbetare skall öka från mätning till mätning. Uppfyllt. Genomfördes MÅL - KVALITET Kommunens övergripande mål och årets politiska prioriteringar ska genomföras och följas upp under året, detta sker genom att bevakningslistor följs upp och genom att ledningsgrupp blir informerad om prioriterade ärenden av kommunchef. Uppfyllt. LG lagda i förhållande till KS/KF. Ärenden tas på mötet. Bevakningslista gås igenom. Utveckling av ledningsgrupps-arbete under hösten. Fast punkter på APT infört. Värdegrunds-arbete pågår. MÅL - KREATIVITET Delta vid minst 2 olika sammankomster i länet för att öka insynen för hur andra jobbar och utbyta erfarenheter. MÅL - KULTUR En kulturell aktivitet för alla kommunanställda ska samordnas och genomföras. Uppfyllt. Deltagande i övergripande samverkansorgan Ej uppfyllt. Ingen kulturklassiker genomförd under 2016 pga tidigare års låga deltagarsiffror. 20

52 Barn- och utbildningsförvaltningen Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Maria Renvall Ekonomiskt utfall - nettokostnader (tkr) Verksamhet Bokslut 2016 Delår 2016 Delår 2017 Budget 2017 Prognos 2017 Avvikelse Förskolan , , , , ,3-864,8 Grundskolan , , , , , ,0 Kulturskolan 2 246, , , , ,7-32,5 Elevhälsan 3 638, , , , ,1-107,8 SUMMA , , , , ,1 365,9 Ekonomiskt utfall Kommentarer utfall per 31/8 samt prognos 2017 Förskolan Förskolan visar ett underskott vid årsskiftet på 864,8. Det beror på ökad behörighet av personal vilket innebär ökade personalkostnader, sjukskrivningar och ökad bemanning pga fler barn samt barn i behov av särskilt stöd. Minskade stadsbidrag för Mindre barngrupper. Grundskolan Överskottet vid årsskiftet för grundskolan beror på Överskottet på 1 371,0 vid årsskiftet för grundskolan beror på ökade intäkter från Migrationsverket än vad som var känt när budget-17 gjordes. Kulturskola Kulturskolans underskott på 32,5 beror på något ökade personalkostnader. Stuguns förskolor har under året utbildats till övningsförskola av Miun, en verksamhet där vi ska ta emot förskollärarstudenter. Förskolan i Bispgården har utökat förskollärartjänsterna från 3 till 4 st, behovet är 6 st. Förskolan i Bispgården och Hammarstrand har tagit emot många nyanlända barn. Förskolorna i Hammarstrand har 7 anställda förskollärare men har behov av 14 st. Det har på Himlavalvets förskola påbörjats ett större arbetsmiljöarbete där företagshälsovården varit delaktig genom att göra en kartläggning. Vi har i våra förskolor tagit emot många praktikanter från arbetsförmedlingen under året. Akustikåtgärder har fortsatt genomföras i kommunen så nu har samtliga förskolor fått del av detta. Giftfri förskola har under året fortsatt byta ut material, så som soffor, madrasser och leksaker. Elevhälsa Ökade personalkostnader som beror på fler nyanlända elever och ett utökat vaccinationsprogram. Årets händelser Förskolan I Stuguns förskolor har vi under våren haft 7 förskollärare anställda samt 2 förskollärarstudenter, behovet är 10 förskollärare. Förskolan i Överammer fick en vattenskada i slutet av sommaren -16 vilket innebar en omfattande renovering av deras lokal i gamla skolan fram till våren -17. Orkestern i Årets musikal Annie. 21

53 Mål - Barn- och utbildningsförvaltningen MÅL - KOMPETENS Antalet förskollärare ska minst vara 2 st per 18 barn. (0,11 förskolelärare/barn). Uppfyllt Ej uppfyllt Prognos Alla lärare ska ha adekvat utbildning. Lärare med rätt ämneskompetens undervisar i resp. ämne till 100%. Delvis uppfyllt MÅL - KOMMUNIKATION Öka kommunikationen med föräldrarna. Alla förskolor och skolor ska använda Infomentor för information och frånvarorapportering. I skolan skall infomentor användas för pedagogisk planering, information, dokumentation och utvärdering. 100 % av all personal och vårdnadshavare har tillgång till Infomentor. MÅL - KVALITET Alla förskolor och skolor ska ha minst ett föräldramöte per år. Alla barn ska erbjudas en förskoleplats inom fyra månader. Uppfyllt Delvis uppfyllt. Ej alla nyanlända vårdnadshavare. Uppfyllt Delvis uppfyllt Elever som går i Ragundas grundskolor får bra utbildning och en god förutsättning för fortsatta studier. Alla elever som avslutar grundskolan har behörighet att söka till gymnasiet. Delvis uppfyllt MÅL - KREATIVITET Erbjuda flexibelt veckoschema för 15-timmars barn under deras vistelsetid på förskolan. Uppfyllt Skolan i Ragunda ska ligga över det av Skolverket beräknade betygsvärdet för Ragunda Ej uppfyllt MÅL - KULTUR Alla barn i förskolan ska få ta del av kulturella aktiviteter i förskolan. Uppfyllt Alla elever ska få ta del av Ragundas kulturella arv i skolans regi vid minst 1 tillfälle under året Uppfyllt 22

54 Årets händelser Förskolans utvecklingsgrupp har under året bestått av förskollärare och förskolechefer, från alla enheter i kommunen. Gruppen har bl a arbetat med ökad uppfyllelse av läroplansmålen, systematiskt kvalitetsarbete (årshjulet), likvärdig förskoleverksamhet i kommunen bl a genom kollegialt lärande. Förskolan har utvecklat sin pedagogiska dokumentation, vilket synd i samtliga förskolor. Hösten -17 kommer förskolorna delta i skolverkets satsning Läslyftet för förskolan. Grundskolan Skolinspektionen gjorde under våren-16 sin regelbundna tillsyn av kommunens skolor och förskolor. Bristområden som Skolinspektionen identifierade var arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet, planerna och rapporteringen av kränkande behandling, särskilt stöd och elevhälsans förebyggande arbete. Med utgångspunkt från dessa bristområden har arbetet utformats. I läslyftet har Hansåkerskolan deltagit under läsåret 16/17 och nu kommer även skolorna i Hammarstrand delta. I kommunen byter vi plattform för kommunikation och pedagogiskt dokumentation från Infomentor till IST. Detta arbete har påbörjats under året. AO-skolan har handikappanpassats utifrån att träningsskolan har flyttat till denna skola. Nyanländas lärande Via ett erbjudande från Skolverket som kallas Nyanländas lärande har vi fått möjlighet till fortbildning inom flera områden. Detta arbete pågår tom juni -18. De områden vi har arbetat med är dessa och vi kommer fortsättningsvis arbeta vidare med dem Betyg och bedömning Fritidshemmet Systematiskt kvalitetsarbete i samarbete med Miun Lärarcoachning Studiehandledning Inkludering av nyanlända elever i skolan, Miun Kulturskola Kulturskolan har tagit emot fler elever i sin verksamhet, ökningen består även av nyanlända. Projektet Digitalt musikskapande har genomförts på AO-skolan, och kommer även att genomföras på Hansåkerskolan i Stugun. Pengar för detta projekt kommer från Kulturskolerådet. Under vårterminen genomfördes traditionsenligt musikalerna på AO-skolan och Hansåkerskolan, konserter på Järå, Kullsta, AO och Hansåkerskolan. Kompetensutveckling är en viktig fråga för Kulturskolans personal, då man erbjuder ett omfattande musikinstrumentutbud. Elevhälsa Elevhälsan och rektorerna har avslutat det gemensamma utvecklingsarbetet tillsammans med SPSM, specialpedagogiska skolmyndigheten. Arbetsbelastningen på Elevhälsan har ökat betydligt under året med anledning av den stora ökningen av nyanlända elever. Framtid Förskolan Nya lokaler i Hammarstrand är på gång genom moduler som satts upp i närheten av Himlavalvet. Dessa kommer att tas i bruk under vt -18. För förskolan i Stugun jobbas det med att tas fram förslag på en lösning med moduler, för att få ihop förskolan till ett ställe med 5 avdelningar. Arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet kommer fortsätta med stöd av Miun. Tack vare välfärdssatsningen kommer vi kunna köpa in utrustning samt kompetensutveckling för detta arbete. Fokus kommer även i år vara hösen normer och värden för hösten samt under våren utveckling och lärande, utifrån de riktlinjer vi fått. I detta arbete är vi igång och använder, förutom vårt eget systematiska kvalitetsarbete på Intrasidan, även Bruk, skolverkets självskattningsverktyg. Giftfri förskola kommer vi fortsätta arbeta med. Garantiarbeten som ej är utförda på förskolan i Bispgården måste åtgärdas, då skadorna är omfattande. Det är viktigt att arbetet utförs inom garantitiden då annars kommunen behöver stå för denna kostnad. Revidering av förskolans läroplan är på gång där bla programmering i förskolan kommer att finnas med. Grundskolan Vi kommer fortsätta arbetet utifrån Nyanländas lärande. Arbetssätten ska efter utbildningarnas genomförande implementeras. Studiehandledning/modersmålsundervisning är ett område som vi arbetar på att utveckla under projektet Nyanländas lärande. 23

55 Forts. Framtid Vårt uppdrag blir att se över hur vi ska tillgodose vårt behov av modersmålsundervisning, t ex fjärrundervisning skulle kunna vara ett alternativ till att anställa egna i kommunen. Vi kommer fortsätta med Läslyftet i kommunens skolor. Utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbetet är en storsatsning som genomförs i samarbete med Miun, där alla delar i organisationen omfattas. BRUK är ett självskattningsverktyg från Skolverket som används i vårt systematiska kvalitetsarbete. Viktigt är att vi förbereder oss inför digitaliserad skola, Lgr11 rev Kulturskola Kulturskolans samarbete med grundskolan om undervisning i musikämnet fortsätter i nuvarande omfattning. Arbetet utifrån projektet Digitalt musikskapande kommer att utvecklas även på Hansåkerskolan under Det planeras för musikaler i Hammarstrand och Stugun Elevhälsa Elevhälsan kommer att arbeta för att vara ett stöd för en likvärdig utbildning på samtliga skolor. Det kommande arbetet för elevhälsan är att ha fokus på hälsofrämjande och förebyggande arbete. Detta för att minska ner anmälningar till elevhälsan. ProReNata är ett nytt journalsystem som kommer att införas, med tillhörande elevaktsmodul. Digitalt musikskapande-ett projekt med medel från Kulturrådet. Foto: Göran Lindström. Skapande skola. Foto: Göran Lindström. Uppstart inför höstterminen. Foto Carina Landin. Första dagen i förskoleklass för Frida! Foto Carina Landin.

56 Dansare från Thailand och Ragunda. 20-års jubileum vid Thailändska Paviljongen i Utanede den 19 juli. Samhällsbyggnadsförvaltningen Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Rolf Ivansen Ekonomiskt utfall - nettokostnader (tkr) Verksamhet Bokslut 2016 Delår 2016 Delår 2017 Budget 2017 Prognos 2017 Avvikelse Teknisk Verksamhet , , , , ,1-552,7 Näringsliv och Utveckling , , , , ,8-854,7 SUMMA , , , , , ,4 Ekonomiskt utfall Kommentarer utfall per 31/8 samt prognos Visar på ett totalt underskott för året på 2 322,6 tkr. Teknisk verksamhet Verksamheten förväntas gå med ett underskott på 552,7 tkr på driften, baserat på helår. Underskottet beror på högre personalkostnader och högre underhållskostnader än budgeterat. De höga underhållskostnaderna kan hänföras till ett gammalt och relativt slitet fastighetsbestånd som förutom att kräva mycket löpande underhåll ofta blir föremål för akuta insatser då saker och ting havererar. Ragunda kommun har under de första delarna av året även utfört ett antal större utredningar vilket innebär att budgeterade medel för övriga konsulter överskridits, nämnas kan utredningen kring Gisselgård och delar av utredingen kring Bergegården. Budgeterade intäkter från hyror har även blivit mindre än förväntat. Verksamheten för Samhällsbyggnad och Utveckling Förväntat resultat på helår är ett underskott på enheten, främst till följd av att jubileet, sommarpersonalen i paviljongen och avgiften till världsarvsbolaget varit obudgeterade. AME har hittills i år gett dryga 2,2 mkr i intäkt genom statliga medel för pågående åtgärder men på sista raden visas ändå ett underskott genom att vi tagit emot fler åtgärder än budgeterat, även om det på längre sikt mest troligt varit en investering. 25

57 Forts. Ekonomiskt utfall Även ungdomskort ligger back till följd av barn i asyl, en utgift som skolan får tillbaka och som därmed ska gå jämnt upp på sista raden. Glädjande i budgetsammanhang är däremot de projekt vi är med i och de inkomster som detta genererar, liksom att det möjliggör arbete vi annars inte skulle kunnat hinna med. Just nu har vi två externt finansierade personer (heltider) som jobbar för att minska ungdomsarbetslösheten. Vi har fått kr för att skriva en (nödvändig) överenskommelse mellan kommun och Arbetsförmedling om att minska arbetslösheten bland utsatta grupper, vi har en dag i veckan en affärsrådgivare från Inkubatorn på plats för att stötta näringslivet i innovationsfrågor och genom projekt Turism2030 har vi 50 % personalresurs för att jobba med besöksnäringen i kommunen, bland annat. Vi har också under året haft extra resurser på biblioteken genom projekt Bokstart där familjer med 6-månadersbebis fått påhälsning i läsfrämjande syfte. Under sommaren kunde vi även via tilldelade medel från MUCF anställa en person som tillsammans med föreningar anordnade sommarlovsaktiviteter för barn och unga, vilket varit otroligt uppskattat. Årets händelser Teknisk verksamhet Verksamheten har under första delen av året färdigställt om- och tillbyggnaden av BTC, Bispgårdens Tekniska College. Även en del åtgärder kring Anders Olofs-skolan som tidigare beslutats har färdigställts. Det handlar om flytten av träningsskolan från Kullsta skola, byggnation av utrymmen för städpersonal liksom tillgänglighetsåtgärder i form av en hiss för åtkomst till 2:a och 3:e våningen. Under året har även energibesparande åtgärder genomförts i bl.a. Forshallen, Koppelhällans badplats och Kullstaskolan. Under hösten påbörjades även bygget av en förskola i anslutning till Himlavalvets förskola. Verksamheten har ägnat sig åt sedvanlig fastighetsskötsel och reparationer i det befintliga beståndet. Under sommarperioden har verksamheten till stor del ägnat sig åt grönyteskötsel, i samband med jubileet vid thailändska paviljongen lades lite extra kraft åt paviljongområdet och Döda fallet. Inom den tekniska verksamheten påbörjades i början av året en organisationsförändring vilken fortfarande pågår. Förändringen som föregåtts av en utredning från KPMG syftar till att avlasta den arbetsledning som ska arbeta ute i verksamheten en rad administrativa arbetsuppgifter så att man genom att bli mer operativ ska bli mer närvarande bland medarbetarna på utesidan. De administrativa arbetsuppgifterna lyfts in i organisationen till en nybildad stabsfunktion. Verksamheten för Samhällsbyggnad och Utveckling I februari blev enheten fulltalig gällande bemanningen och sedan april finns även en utsedd chef som leder enheten. Vi har nu fullgod kompetens inom bland annat näringsliv, turism, landsbygd, fritid, fiber, ungdomsfrågor och arbetsmarknad. På bibliotekssidan haltar andelen bibliotekarier efter att en ordinarie personal varit tjänstledig och sedan sagt upp sig. Vi har ett nyantaget näringslivsprogram och både utvecklingstankar och pågående projekt inom en rad olika verksamheter så som ungdomscoachning, innovationer, dramaturgiat och inrättande av medborgarkontor. Därutöver har biblioteket i Bispgården bytt lokaler, vi har roddat jubileet i paviljongen och under sommaren möblerat upp ett elevboende för gymnasieelever, bland annat. På landsbygdssidan har vi jobbat på med löpande ärenden och utvecklingsfrågor där vi deltar i regionala grupper/projekt så som kreativa kulturella näringar, Stärkt samverkan för kommersiell service i Jämtland Härjedalen, Fritid Z, Regionala landsbygdsnätverket och LEADER. Vi tittar på turistvägsskyltning längs Indalsleden tillsammans med föreningen Indalsleden, vi har deltagit i Kulturella och kreativa näringars konferens i Piteå och påbörjat arbete med laddinfrastruktur. Revidering av ersättning gällande hemsändning har också gjorts. Förutom att arbeta med näringslivet i enlighet med det nyantagna programmet deltar vi tillsammans med länets samtliga kommuner i projektet Business Region MidSweden vars syfte är att få företag utifrån att etablera sig i vår region. Vårt största fokus i det projektet är att få Nornan i Stugun uthyrt. Vi har tillsammans med regionen deltagit i utformningen av projektet Timbanken som kommer lanseras hösten

58 Forts. Årets händelser Vi har träffat några potentiell, större företagsetableringar, samarbetat med Nyföretagarcentrum som hjälpt till med affärsplaner och budget för företagare. Vi har anordnat träffar för företag och besökt några företag tillsammans med affärsrådgivare från projektet Innovation Champs och vi har också varit med i kursen nyföretagade för invandrare, gjort företagsbesök och lämnat en del råd till befintliga företag. I samarbete med projektet Turism 2030 har vi genomfört affärsutvecklingsprogram Kurbits med tio turismföretagare. I samma projekt undersökt möjligheten att tillskapa nya arenor. Vi har genomfört Impact Journey-evenemang med digitala specialister inom olika områden från olika världsdelar för att skapa nya kommunikationsvägar samt utveckla den lokala marknaden, i det arbetet deltog såväl personal och företagare som utländska besökare. Döda Fallet har utarrenderats till externt bolag som skött serveringen samt och fortsatt arbete med utvecklingstankar har pågått i Världsarvsbolaget. Vid den Thailändska paviljongen har vi haft 20-årsjubileum och drivit kommunens turistinformation, samt genomfört guidningar av både Paviljongen och Döda Fallet. Ett flertal grupper har varit på besök vid paviljongen, bla. den thailändska ambassaden och BMC, Bangkok Metropolitan Council, för att prata utveckling och framtid för området. Turistansvarige deltar också i regionala sammankomster gällande Turism 2030, Framtidens besöksnäring info points, styrelseuppdrag JHT och Leaderprojektet Dramaturgiat/konstärligt råd, bland annat. Arbetsmarknadsenheten jobbar för långsiktiga investeringar i såväl den kommunala hälsan och ekonomin som för individer och familjer. Vi är inne i ett utvecklingsarbete på många olika sätt och därför tar vi emot och placerar individer för olika åtgärder hos alla de kommunala verksamheter som efterfrågar, och har till och med i vissa fall svårt att bemanna de platser som efterfrågats! Samtidigt som det finns andra verksamheter där det av olika anledning är väldigt svårt att placera ut. Fler och fler anställs på nystartsjobb och i de fall deras åtgärd inte leder till regelrätt anställning har de åtminstone arbetat ihop ett a-kassevillkor. Vi jobbar även för att öka matchningen mot kompetensförsörjningsbehovet internt. Därutöver deltar vi i regionala och lokala grupper och forum, mycket möten med deltagare, feriejobb och KAA-kommunala aktivitetsansvaret (lagstadgat). Via projektlösningar har vi särskilda anställda som jobbar med coachning av unga och nyanlända för att stärka deras möjligheter att närma sig arbetsmarknaden. Gällande biblioteken har stort fokus legat på flytten av biblioteket i Bispgården. Förseningar av besked och leveranser har gjort att invigningen skjutits fram till slutet av september. Projektet Bokstart är inne på andra året av tre, och är mycket uppskattat. Vi deltar i regionala utbildningar och möten med olika teman. På personalsidan är just nu 1,5 (av 2,5) tjänster vakanta. De bemannas via vikarier, vilket inte är optimalt för verksamheten som då bara kan ägna tiden till öppethållande och ingen läsfrämjande verksamhet. Fiberutbyggnaden av våra tätorter och byar fortsätter också. I Stuguns centrala delar är arbetet nästan slutfört. Det ortssammanbindande projektet Stugun Skyttmon Björkvattnet har däremot dragit ut på tiden samt att kostnaderna ligger långt över vad som beräknads. För byarna intill det ortssammanbindande nätet finns sedan 2016 ett stöd beviljat projekt Stuguns ytterområden, som har påbörjats i Mårdsjön. Deltagare från hela världen och lokala entreprenörer i vårt evenemang Impact Journey. Foto: Peter Ladan. 27

59 Mål - Samhällsbyggnadsförvaltningen MÅL - KOMPETENS Samhällsbyggnadsförvaltningen ska ha utbildad personal med rätt kompetens utifrån verksamhet och bransch. All personal (100%) ska ha dokumenterad utbildning/diplom/erfarenhet av det jobb de utför. Mål 2016 är att 80% ska ha rätt kompetens och att kompetensen sedan ökar succesivt med 10% per år tills vi når 100%. Uppfyllt Tekn. verks: Delvis uppfyllt. Viss kompetensökning då personalen genomgått utbildning i heta arbeten När. o utv: Delvis uppfyllt i och med rekryteringar med relevant kompetens inom näringsliv och turism, viss bemanning med hjälp av vikarier inom biblioteken. Prognos MÅL - KOMMUNIKATION Samhällsbyggnadsförvaltningen ska vara kundfokuserad både internt och externt. Där 75 % upplever att de tycker servicen är bra eller mycket bra. Detta mäts genom nöjdkund enkät vartannat år inom alla verksamheter. MÅL - KVALITET Alla våra fastigheter ska ha en fastighetsplan innan 2016 års utgång. Sedan skall denna plan fyllas på varje år tills vi når 100% Tekn verks: Ej uppfyllt då ingen mätning gjorts. Tekn verks: inte uppfyllt på grund att upphandlingen av planarbetet överklagats i omgångar. När. och Utv: Inte aktuellt. MÅL - KREATIVITET Genom information och ny teknik ska energiåtgången för kommunen minska. Målet är att minska energiförbrukningen med 2 % innan 2018, detta mäts genom kwh förbrukningen Tekn verks: delvis uppfyllt, kontinuerligt arbete med energibesparande åtgärder Utv.avd: Ingen mätning gjord i verksamhetens lokaler. MÅL - KULTUR Delaktighet och ansvar samt känslan av att tillhöra verksamheten ska främjas. En gemensam aktivitet (förutom ATP) för hela avdelningen ska genomföras varje år. tekn. verks. ej uppfyllt Utv.avd: ej uppfyllt, aktivitet planerad förvaltningsövergripanden men ställdes in på grund av lågt gensvar 28

60 Framtid Teknisk verksamhet Den förskola som började byggas efter sommaren ska färdigställas och ytterområdena i anslutning till skolan ska planeras. Utredningen som påbörjats kring Stugun gällande förskola och äldreboende beräknas fortsätta med målsättningen att man snart ska komma till ett resultat. Arbetet med att förändra organisationen fortsätter med målsättning att få en bättre fungerande verksamhet. En bättre fungerande och mer planerad verksamhet medför bättre fungerande fastigheter, bättre skötta grönytor, tidigare insatser vid felanmälan m.m. Arbetet med energieffektivisering kommer att fortsätta under Inför 2018 kommer förhoppningsvis ytterligare medel för investeringar i fastigheter att frigöras då VA-enheten kommer inte kommer få sina investeringsmedel från direkta skattemedel utan får låna sina investeringar exempelvis från kommunen, bakgrunden är att VA-verksamheten är taxefinansierad och inte skattefinansierad d.v.s. verksamheten ska inte finansieras via skattsedeln. För övrigt väntas verksamheten fortsätta som vanligt dock med en lite mer återhållen budget än tidigare. I syfte att skapa lite större budgetutrymme togs under året ett beslut på att ett antal av kommunens fastigheter ska säljas, det är dock fastigheter av den typ som kommunen inte har behov av att äga, en försäljning bedöms även kunna får positiva effekter för utvecklingen i kommunen Verksamheten för Samhällsbyggnad och Utveckling Det underskott vi brottas med medför att vi för resterande del av 2017 valt bort vissa aktiviteter men vi planerar nu bland annat för anordnande av Vildhussgalan och uppbyggnad av Medborgarkontor/ Infopoints på biblioteken i Stugun och Bispgården. Vi fortsätter även att delta och arbeta i regionala och lokala grupper gällande i stort alla våra områden. Ett nytt område är laddinfrastruktur där vi jobbar för att laddning av elbilar ska kunna ske på olika ställen i kommunen. Vi planerar att återuppta arbetet med medborgarförslaget gällande aktivitetshall i Hammarstrand och att börja se över rastplatserna i vår kommun. Under hösten kommer vi lägga ännu mer kraft på att få etableringar till Nornan i Stugun och vi kommer att anordna bransch- och frukostträffar, liksom att fortsätta att besöka företag och hjälpa företag att lotsas rätt. Timbanken kommer att lanseras där företag kan få upp till 5 timmars kostnadsfri rådgivning hos upphandlad konsult inom olika områden. Vår medfinansiering i projektet är låg jämfört med vad vi väntas få tillbaka. Vi kommer under hösten även att färdigställa ett utkast till turismprogram (beslutas sedan politiskt), anställa en projektledare för Leaderprojektet Dramaturgiat som ska jobba med att utreda möjligheter till att skapa hållbar teater och musikverksamhet på vridläktaren. Vi ska sammanställa och utvärdera sommaren, vidareutveckla våra Infopoints samt göra klart avseende arrende av serveringen Döda Fallet och driften av Paviljongen. Vi kommer vidare att anordna en branschdag för våra turismföretag. Inom projekt T2030 kommer vi fortsätta utveckling med den första Kurbitsgruppen när det gäller användning av digitala verktyg samt paketering. Ett Kurbits affärsutvecklingsprogram ska startas med en ny grupp företagare under hösten och vintern. I början av 2018 kommer fokus i projektet sedan att ligga på utveckling av export för de deltagande företagen. Projektet kommer att hålla sig inom budget. Arbetsmarknadsenheten jobbar för att fortsätta jobba med en positiv samhällsutveckling där fler och fler individer befinner sig i ett sammanhang. Vi går i oktober 2017 in i projekt Öppen arena där vi får motsvarande en heltids finansiering för att under två års tid arbeta med strukturer, samverkan och att hitta fler platser för ame-åtgärder för individer som av olika anledning inte kan konkurrera på den öppna arbetsmarknaden tillfälligt eller stadigvarande. Det finns även utvecklingstankar på att eventuellt samordna ame med rehabiliterings- och anpassningsbehov hos ordinarie personal, allt är dock en fråga om politikens och ledningens ambitionsnivå. 29

61 Forts. Framtid Biblioteken planerar för invigningen av nya biblioteket i Bispgården. Alla detaljer är inte lösta men med god vilja från alla parter kan det mesta lösas! Projektet Bokstart fortsätter, nu även med 1-åringar och även något evenemang för 1,5 åringar på biblioteken. Utbildningsdagar i Demokrati och källkritik i det digitala rummet, talböcker och uppgradering av bibliotekssystem är också på gång, liksom en förhoppningsvis lyckad rekrytering så att vi ökar andelen behöriga bibliotekarier och kan fortsätta det utvecklingsarbete som nu varit begränsat. Senare i höst beräknas arbetet med fiberutbyggnaden i Hammarstrand och Bispgården starta. Sedan mitten av sommaren har vi ett positivt svar om stöd för projektet Ragunda Östra, ett stort områden som kommer att knyta ihop byar på båda sidor av Indalsälven med byggstart senast mitten av Ragunda Hyreshus Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Rolf Ivansén Ekonomiskt utfall - nettokostnader (tkr) Verksamhet Bokslut 2016 Delår 2016 Delår 2017 Budget 2017 Prognos 2017 Avvikelse Bostäder , , , , ,5-478,1 SUMMA , , , , ,5-478,1 Ekonomiskt utfall Kommentarer utfall per 31/8 samt prognos Då vi har haft en hel del vattenskador som ännu inte är färdigåtgärdade finns det ofakturerade kostnader som kommer att belasta bostäderna under dem kommande 4 månaderna som är kvar av året. Detta, samt att vi har haft dubbel personal under en period på bostadsservice resulterar i det prognostiserade underskottet. Pga personalbyte har vi också varit tvungen att utnyttja supporten i stor utsträckning gällande vårt hyressystem vilket även det påverkar utfall samt prognos. Årets händelser Alla berörda anställda har gått utbildning under året i Heta Arbeten. Vi har under året haft flera vattenskador både i Hammarstrand, Bispgården och Stugun, där vi i vissa fall även varit tvungen att tillfälligt flytta ut våra hyresgäster till ersättningslägenheter under tiden vi åtgärdat skadorna. Detta resulterar i mindre intäkter och mer kostnader. Vi dras med stora skadedjursbekämpningar i våra lägenheter, främst i Hammarstrand. Vi har under året haft ett flertal trappuppgångar som blivit utsatt för klotter, som vi håller på och sanerar för tillfället. Utvändig målning har skett under sommaren på Skalgränd 1,2 och 4. Vi har även målat balkonger på Gjurdsväg 17 i Stugun. Energieffektiviseringar har fortsatt, nu med utbyte av belysning till LED-belysning på Skalgränd. Även tvättstugan på Allén har fått ny LED-belysning och där har vi även bytt ut torktumlare och skåp i tvättstugan. Tvättmaskin är utbytt i gemensamma tvättstugan på Skalgränd 7. OVK- kontroller av ventilation pågår löpande under hela året. Lägenhetsrenoveringar pågår på alla tre orterna. Markarbeten och utbyte av belysning har skett på Gågränd i Hammarstrand. Låsbyten har skett på Forsvägen 29 och 33 under året då dem gamla låsen ej längre går att beställa varken nycklar eller cylindrar till. 30

62 Framtid En utbildningsinsats kommer att äga rum gällande vårt hyressystem Incit, då all personal som idag jobbar på bostad är helt nya på dem rollerna. Fortsatta energibesparande åtgärder på belysning och elvärme fortgår även under hösten. Det planerade lägenhetsunderhållet kommer dock under hösten att få stå tillbaka på grund av att alla vattenskador som vi blivit drabbade av under året måste åtgärdas först. Dock kommer vi som planerat att byta ut låsen på Allén i Hammarstrand. Planerat är också att vi på investeringssidan skall byta värmekulvert i Stugun på fastigheten Öståkervägen 7 innan vintern kommer. Vår avsikt är att under hösten trycka upp en almanacka till våra hyresgäster gällande Vi kommer att medverka vid bostadsmöte under hösten med våra hyresgäster. Mål - Ragunda hyreshus Uppfyllt Prognos MÅL - KOMPETENS Delvis uppfyllt. Bostadsförvaltningen ska ha utbildad personal med rätt kompetens utifrån verksamhet och bransch. All personal (100%) har dokumenterad utbildning/ diplom/erfarenhet av det jobb de utför. MÅL - KOMMUNIKATION De som vill hyra lägenheter av oss ska få bra information om våra lägenheter samt att vi marknadsför kommunens lägenheter på ett bra sätt. Öka antal besökare på hemsidan med 10% Uppfyllt. Information får alla dock har antalet träffar på hemsidan minskat från föregående år. MÅL - KVALITET 100% av de som hyr av Ragunda hyreshus ska uppfatta oss som en serviceinriktad och bra hyresvärd. Genomföra nöjd kundenkät där antalet nöjda skall öka mellan mätningarna. MÅL - KREATIVITET Genom information och ny teknik så att energiåtgången för hyreshusen minskar. Minskning av energiförbrukningen med 2 % innan Detta mäts genom kwh förbrukningen mellan åren. MÅL - KULTUR information till hyresgäster också berätta om kulturella evenemang som sker i kommunen. I minst 1 av utskick/information till hyresgäster berätta om kulturella evenemang. Uppfyllt. Förra enkäten visade på ett bättre resultat än den innan. Ny mätning Uppfyllt. Sedan de energibesparande åtgärderna påbörjades har energiförbrukningen sänkts med mer än 2%. Uppfyllt. Haft 2 träffar under 2017 där info lämnats. 31

63 Stöd -och omsorgsförvaltningen Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Elisabeth Carlander-Blom Ekonomiskt utfall - nettokostnader (tkr) Verksamhet Bokslut 2016 Delår 2016 Delår 2017 Budget 2017 Prognos 2017 Avvikelse IFO , , , , , ,8 Vård och omsorg , , , , , ,7 Integration/ Ensamkommande ,7-351, , , , ,8 Kostenheten 8 349, , , , ,8-139,0 SUMMA , , , , ,8-5,3 Ekonomiskt utfall Kommentarer utfall per 31/8 samt prognos 2017 IFO Underskottet beror på kostnader för inhyrd personal, ökade placeringskostnader och ekonomiskt bistånd. Vård och Omsorg Överskott beräknas vid årets slut för vård och omsorg bland annat högre intäkter för tjänsteköp från regionen, lägre personalkostnader främst p ga vakanser/ minskningar inom sjukvårdenheten och lägre kostnader än beräknat för bl a personlig assistens då ärenden upphört i kommunen. Integration/Ensamkommande. Prognosen visar ett överskott mot budget som beror på mera intäkter än budgeterat. Kostenheten Köken beräknar ett underskott vilket främst beror på lägre intäkter för försäljning till Gymnasieförbundet och HVB-hemmet, högre kostnader för livsmedel, material och reparationer av köksinventarier. Personal beräknas ge ett överskott. Kolbullar till de boende på Nyviksvägens äldreboende, Hammarstrand. 32

64 Mål Stöd- och omsorgsförvaltningen Uppfyllt Prognos MÅL - KOMPETENS 100 % utbildad personal i respektive profession och kompetensområde. Att vid nyanställning ta hänsyn till utbildning. Mål att ha 100% rätt utbildning inom förvaltningen. Delvis uppfyllt. MÅL - KOMMUNIKATION Stöd och omsorgsförvaltningens personal ska kommunicera med sina klienter/brukare på ett tydligt, rättssäkert sätt och undvika moraliseringar. Beslut ska fattas utifrån fakta. Antal domar i förvaltningsrätten där Ragunda kommun får rätt eller delvis rätt ska vara 100%. Uppfyllt. (egen bedömning, dvs ingen enkätundersökning finns) Delvis uppfyllt 8 av 14 domar Matråd ska genomföras minst två gånger per år på alla enheter. MÅL - KVALITET Skollunchen är ett viktigt mål för alla elever inom skolan. Maten ska vara vällagad, näringsrik och serverad i rätt tid. Målet är att skollunchen inte ska serveras före klockan Uppfyllt. Måltiderna på SÄBO ska serveras på tider enligt kommunens kostpolicy för att ge en bättre livskvalitet och minimera risk för undernäring. Alla luncher serverats efter Uppfyllt. MÅL - KREATIVITET Utveckla nya arbetssätt för att nyanlända ska introduceras på arbetsmarknaden. 100% av de nyanlända har praktiserat/arbetat på en arbetsplats under det första året. Delvis uppfyllt. Viktigaste är att lära sig svenska. MÅL - KULTUR Informera om de kulturaktiviteter som Ragunda tillhandahåller vid utredning och beslut när sökande anhåller om extra bistånd till rekreation. 100% av klienterna ska ha fått information Ej uppfyllt. 33

65 Årets Händelser IFO Fler konsulter har avlutats under året mot fast personal. En s. k förste socialsekreterare finns sedan 1/1 som betyder mer rättsäkert arbetssätt. Det förebyggande arbetet har påbörjats och är under uppbyggnad. Avdelningen har också ny chef sedan 1/9. Vård och Omsorg Vården har jobbat med omorganisationer för att få effektiviseringar. Fortsatt arbete med planeringssystem och genomförandeplaner. Boendeplatser har minskat enligt politiska beslut. Integration/Ensamkommande Inga ungdomar som kommer vilket har medfört att verksamheten HVB har minskat. Personalreduceringar som följd. Sänkningar i ersättningar. Kommunen har ett avtal om 30 personer enligt bosättningslagen. Har tagit emot dessa t.om 31/8. Ett flertal enligt EBO( ensambosättare) har också bosatt sig i kommunen. Kostenheten Effektiviseringar genom stängning av Bergegårdens kök. Effektivisering genom produktion av alla matlådor i ett tillagningskök. Kvalitetssäkring av matlådor med ny förpackningsmaskin. Leverens av kylda matlådor till helgen på Bergegården som fungerar bra. Framtid IFO Fortsatt arbete med riktlinjer och rutiner. Handläggare har tillsammans med SOL handläggare påbörjat en utbildning tillsammans med Sollefteå kommun som kommer att pågå under hösten. Vård och Omsorg Genomgång av insatser och genomförandeplaner. Integration/Ensamkommande Fortsatt minskaning inom HVB verksamheten. Under hösten kommer vi att ha en avdelning om ca 12 samt stödboende och 18 plus ca 15 personer. Kostenheten På prov leverera kylda matlådor till fler enheter på särskilt boende. Dans på Nyviksvägens äldreboende. Bygg- och miljönämnd Ansvarig nämnd: Bygg- och miljönämnd Ansvarig tjänsteman: Göran Hansson Ekonomiskt utfall - nettokostnader (tkr) Verksamhet Bokslut 2016 Delår 2016 Delår 2017 Budget 2017 Prognos 2017 Avvikelse Bygg-och Miljönämnden 4 859, , , , ,0-514,5 SUMMA 4 859, , , , ,0-514,5 34

66 Ekonomiskt utfall Kommentarer utfall per 31/8 samt prognos 2017 De bedömda underskott som redovisas beror på att antalet bostadsanpassningar fortsätter att vara många och att några anpassningar har varit mycket kostnadskrävande. Bygg- och miljönämnden kan inte styra över antalet bostadsanpassningar som handläggs under året. Vissa besparingar kan fås genom förbättrad samverkan med Ragunda hyreshus. Prognosen för helårsbudgeten ligger dock på ett underskott på ca kr. Åtgärder för att minska kostnader sker löpande under året. Vi undersöker fortfarande och ständigt möjligheter till webbinarium, webbaserade tjänster mm, där framförallt resor men även hotell och vissa kurskostnader kan undvikas. Vi försöker samverka så långt det går med övriga inom samhällsbyggnadsförvaltningen, men måste upprätthålla gränserna mellan verksamhetsutövaren Ragunda kommun och tillsyns/kontrollmyndigheten, bygg- och miljönämnden. Årets händelser Bygg och miljönämnden har arbetat enligt verksamhetsplanen och där prioriterat tillsynen för objekt med fast årlig avgift, samt inkommande övriga ärenden. En kompetensförsörjningsplan tas fram för beslut vid nämndens sista sammanträde under Framtid Delegationsordning och samtliga taxor kommer att ses över och vid behov revideras. Tillsynen inom miljö- och hälsoskydd ska vara behovsbedömd och fortsatt koncentreras på verksamheter med fast årlig avgift. Livsmedelstillsynen kommer att förändras i och med att samverkan mellan kommunerna i Jämtland förstärks och och fördjupas. Kulturmiljöprogrammet färdigställs under våren Ärendehanteringsprogrammet är uppdaterat och de program för inhämtning av fastighetsuppgifter och kartprogram som finns ska integreras med ärendehanteringen. Fakturahanteringen förenklas i flera steg. Mål Bygg-och Miljönämnden Uppfyllt Prognos MÅL - KOMPETENS För verksamheten lämplig utbildning, fortlöpande kompetensutveckling. Arbeta för en bredare kompetens inom verksamheten. Adekvat utbildning lämplig för de uppgifter som ryms inom områdena livsmedel, miljöskydd, hälsoskydd samt smittskydd MÅL - KOMMUNIKATION Verksamheten ska kommunicera på ett tydligt, generöst och rättsäkert sätt. Första punkten uppfylld, då samtliga gått de kurser och fått den kompetensutveckling som erbjudits. Någon kurs erbjuds våren 2018, se nedan. Delvis uppfylld. Men möjlighet finns för utbildning livsmedelsinspektör, start 2018 Uppfyllt. Arbetet med att förbättra information och upplysning via hemsidan är en pågående process. Tas upp på våra APT:er. Följa givna rutiner vid handläggningen och fatta beslut inom föreskriven tid. Informera på ett tydligt och lättförståeligt sätt via de kanaler som erbjuds. Vi saknar fortfarande vissa skrivna rutiner och kan förbättra oss inom detta område. Uppgradering av vårt verksamhetsprogram Miljö- och byggreda kommer att förbättra 35

67 Mål Bygg-och Miljönämnden MÅL - KVALITET Vi ska vara tillgängliga, professionella och serviceinriktade Uppfyllt Delvis uppfyllt. Vi kan bli bättre på att meddela vart och vad vi är ute på för uppdrag. Prognos Alltid se till att någon finns tillgänglig, hänvisning lämnas vid frånvaro. Ärendehandläggning inom föreskriven tid. Lämna relevant information. Bedömningen är att handläggningstiden hålls i samtliga fall. Relevant och aktuell information finns framtagen för varje ärendegrupp. Informationen uppdateras löpande på hemsidan och i hanteringen av ärenden. MÅL - KREATIVITET Främja utvecklingen i kommunen utifrån gällande lagstiftning och antagna miljömål. Genom att i vårt arbete aktivt försöka se möjligheter i stället för svårigheter vid kontakt med kommunmedborgare och verksamhetsutövare. Utifrån det rubricerade målet främja kommunens utveckling vid planering, kontroll/ tillsyn och tillståndsgivning. Två planbesked lämnade i år. Två planer påbörjade i år. Uppfyllt. Ca 150 st genomförda tillsyner. Vi har förstärkt samverkan med näringslivsenheten för att fånga in planerade verksamheter så tidigt som möjligt. Genom våra fyra servicedeklarationer som nämnden antagit, kan målen preciseras och mätas på ett bättre sätt. MÅL - KULTUR Underlätta för bedrivandet av den kulturella verksamheten i kommunen. Uppfyllt. Skaffa tillräckligt med kunskap kring kommunens kulturella verksamheter och ajourhålla kunskapen i syfte att använda den i planering, kontroll/ tillsyn, utredningar vid beslut. Två ärenden hittills och kulturmiljöprogrammet håller på att färdigställas. 36

68 Överförmyndarnämnd Ansvarig nämnd: Överförmyndarnämnd Ansvarig tjänsteman: Ingrid Larsson Ekonomiskt utfall - nettokostnader (tkr) Verksamhet Bokslut 2016 Delår 2016 Delår 2017 Budget 2017 Prognos 2017 Avvikelse Överförmyndarnämnd 797,4 683,9 758,6 184, , 6-829,3 SUMMA 797,4 683,9 758,6 184, ,6-829,3 Ekonomiskt utfall Kommentarer utfall per 31/8 samt prognos 2017 Överförmyndarnämnd: I samband med budgetarbetet för 2017 så fanns inte vetskapen om hur mycket ersättning överförmyndaren skulle få för sina kostnader vad gäller gode män för ensamkommande barn, och vad som gällde för vilka kostnader som kunde återsökas. Det var också oklart vad de schablonersättningar som skulle betalas ut var avsedda för, från och med när, och för vilka barn dessa skulle gälla. Med anledning av detta så budgeterades det för mer intäkter än vad det visade sig bli. Regeringen beslutade den 9 mars 2017 att det nya ersättningsystemet för mottagandet av ensamkommande barn skulle träda i kraft 1 juli Överförmyndaren får återsöka den faktiska kostnaden för gode män/tolk hela Schablonersättningen, kronor per barn kommer att betalas ut för nya anvisade barn och ska täcka kostnader för resor och god man. Överförmyndarnämndens administration samt kostnaderna för uppdragstagare kommer enligt prognosen att göra ett plusresultat på tillsammans 68 tkr. Den politiska delen följer budgeten. Den stora differensen, - 900,2 tkr mellan budgeterade intäkter och faktiska kostnader för ensam-kommande barn, gör att nämndens verksamhet enligt prognosen kommer att göra ett minusresultat för 2017 på 829,3 tkr Årets händelser 2017 har hittills varit ett år med relativt normalt ärendeflöde vad gäller ställföreträdarskap. En viss ökning av behovet ser vi vad gäller s k vanliga ställföreträdarskap, gode män för vuxna, och där ärendena har blivit mer omfattande och insatserna mer krävande för ställföreträdarna. Detta har lett till att det i vissa lägen varit svårt att hitta gode män/förvaltare som varit beredda att åta sig uppdragen. Uppdragen som gode män för ensamkommande barn har av naturliga skäl minskat. Detta innebär att ärendemängden totalt har minskat något. Inga nya anvisade barn har kommit till kommunen, och av de som vistas här har många blivit myndiga och/eller fått uppehållstillstånd. Ett antal placeringar från andra kommuner är dock gjorda. Det finns för närvarande 22 ensamkommande barn där överförmyndaren utövar tillsyn. Situationen för administrationen har under sommaren varit bra då handläggare har täckt upp för varandra under semesterledigheterna. Verksamhetssystemet Wärna är nu kopplat till befolkningsregistret vilket innebär att uppgifter om förändringar i folkbokföring kan fås på ett enklare sätt. Lagen om framtidsfullmakter trädde i kraft 1 juli Framtid Inför resterande del av året och under 2018 kommer antalet ensamkommande barn att ha halverats jämfört med idag. Detta kommer naturligtvis att påverka nämndens administration till viss del. Arbetet med att stötta gode männen i sitt utövande kommer att fortsätta med information och utbildning är valår vilket innebär att Föreningen Sveriges Överförmyndare (FSÖ:s) årskonferens, den stora återkommande konferensen för överförmyndare, förläggs till våren istället för hösten och kommer då att hållas i Gävle. Överförmyndarnämndens verksamhetssystem Wärnas databas kommer att behöva uppgraderas inför kommande år då det behövs nyare och säkrare teknik. 37

69 Mål Överförmyndarnämnd Uppfyllt Prognos MÅL - KOMPETENS Handläggning skall ske på likartat sätt i alla ärenden Uppfyllt. MÅL - KOMMUNIKATION Informera i Ragundabladet en gång per år Uppfyllt. MÅL - KVALITET Handläggning av nytt ärende skall påbörjas senast en vecka från det att ärendet initieras hos överförmyndaren. Uppfyllt. Inom en vecka från förfrågan bistå med information eller hänvisning till annan instans Uppfyllt. MÅL - KREATIVITET Utarbeta informationsmaterial som distribueras till vårdoch serviceinrättningar i kommunen samt läggs ut på kommunens hemsida. Uppfyllt. MÅL - KULTUR Uppfyllt. Erbjuda möjligheter för ställföreträdare att delta i studiecirklar samt informera om eventuella lagändringar m m Förberedelser inför sommarlovsaktiviteter. 38

70 Förbund Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Håkan Littzell Ekonomiskt utfall - nettokostnader (tkr) Verksamhet Bokslut 2016 Delår 2016 Delår 2017 Budget 2017 Prognos 2017 Avvikelse JGY , , , , , ,2 Räddningstjänst förbundet 9 420, , , , ,0 0 SUMMA , , , , , ,2 Ekonomiskt utfall Kommentarer utfall per 31/8 samt prognos 2017 JGY Extra kostnader gentemot budget. JGY inkom med uppgift om extra utdebitering efter att Ragundas budget var klar. Ovanstående utdebitering har renderat kritik från Ragundas sida. En extra avsättning på 377,9 tkr görs varje månad för att täcka kostnaderna. Årets händelser JGY Åre blir medlem i förbundet. Räddningstjänst Under sommaren har en stor händelse varit det avtal som framförhandlats. Stugun är en av de stationer där ett flertal deltidsbrandmän sagt upp sig. Stort fokus på rekrytering sker från förbundets sida.

71 Årsredovisningen prodceras & trycks av Ragunda kommun Ekonomiavdelningen står för fakta, sammanställning och bearbetning. Avdelningscheferna står för fakta/text på sin respektive del. ragunda kommun Box Hammarstrand Tel Fax

72 Mål för Barn- och utbildningsförvaltningen Ragunda kommun 2018 Dokumentet reviderat Mål nummer Mål Indikatorer, ange också när målet är nått Tidpunkt återrapport till utskott Kommentar 1 I Ragunda kommun ska minst 2 av 3 personal inom förskolan vara förskollärare. Andelen förskollärare ska öka årligen tills målet är uppfyllt Andelen förskollärare i kommunen i genomsnitt ska ha ökat September 2 Eleverna i Ragunda kommun ska ha inhämtat sådana kunskaper som är nödvändiga för varje enskild individ samt kunskaper för fortsatta studier I Ragunda Kommun ska samtliga elever kunna läsa i årskurs 2 och 100% av alla elever i åk 3 når målen i alla ämnen. Eleverna i åk 6-9 når minst kunskapskravet E i samtliga ämnen. Juni? 3 Öka frisktalet med minst 0,5 % årligen (utgångsläge frisktal december 2017) Frisktal 2018 ska vara minst 0,5 % högre än året före Februari 4 Barn och elever i Ragundas förskola/fritidshem/skola ska få en bra utbildning och goda förutsättningar för fortsatta studier och ett livslångt lärande Meritvärdet för åk 9 är lika eller högre än jämförbara kommuner och riket. Andel elever med behörighet till nationella program på gymnasiet är lika eller högre än jämförbara kommuner och riket. November Officiell statistik 5 Skolan i Ragunda ska ligga över det av Skolverket beräknade betygsvärdet för Ragunda Resultatet ska vara i nivå med eller överstiga det av Skolverket modellberäknade värdet*(- 2% 15/16) November Officiell statistik

73 *Syftet med modellen för det modellberäknade värdet (förväntat värde) är att ta hänsyn till kommuners skilda socioekonomiska förutsättningar sett till bakgrundsfaktorer hos eleverna i kommunen. De förklarande variabler som ingår i modellen är kön, föräldrarnas utbildningsnivå, andel nyinvandrade elever och behov av ekonomiskt bistånd.

74 BUDGET PER FÖRVALTNING Bokslut Budget Budget (Belopp i tkr) Politisk verksamhet 2 887, , ,6 2.Kommunledningsförvaltning , , ,5 Överförmyndar nämnd 797,5 184,3 995,2 3.Samhällsbyggnadsförvaltning , , ,8 Ragunda Hyreshus , , ,3 Bygg o Miljönämnd 4 859, , ,9 4.Barn-och utbildningsförvaltning , , ,1 5.Stöd och omsorgsförvaltning , , ,5 6. Skog -871, , ,0 7. Trafik 910, , ,0 Nettokostnad KS totalt , , ,3 8. Gymnasieförbundet , , ,0 9.Komvux 2 401, , ,0 10. ÖJK Räddningstjänsten 9 564, , ,0 Nettokostnader övriga , , ,0 Utbetalning pensioner 6 803, , ,0 Avsättning deponi ,0 0,0 0,0 Avskrivningar , , ,0 NETTOKOSTNAD TOTALT , , ,3 Skatteintäkter , , ,3 Statsbidrag , , ,2 SUMMA INTÄKTER , , ,5 Ränteintäkter 279,0 20,0 20,0 Räntekostnad , , ,0 Finansnetto , , ,0 RESULTAT , ,7 274,2 Invånare 5 405, , ,0 Resultat enl finansiella mål 5 140, , ,7 % 1,50 1,75 2,00 DIFF 6 681,9 62, ,4

75 RAGUNDA KOMMUN FÖRSLAG TILL INVESTERINGSBUDGET 2018 (tkr) Enhet Prio Investeringsprojekt Motivering för investeringen Vinst/Effekt mot nuvarande situation Alternativt utförande Belopp (tkr) 1 Energibesparande åtgärder 3000,0 3000,0 3000,0 Energibesparande åtgärder 1 Övriga investeringar 9100,0 9100,0 9100,0 Summa 12100, , ,0 0,0 0,0 0,0 Diff , , ,0 Beräknad avskrivning ,5 kr. Investeringsram 70 % av avskrivningarna 12091,45 kr Bilaga 4 TOTALA INVESTERINGAR BUDGET

76 Extra investeringar 2018 och 2019 på grund av ombyggnation genomfart Hammarstrand Övriga Enhet Prio Investeringsprojekt Motivering för investeringen Vinst/Effekt mot nuvarande situation Alternativt utförande Belopp (tkr) 1 Extra investeringar i samband 1000,0 4000,0 0,0 Avser kringåtgärder i samband med med genomfart Hammarstrand ombyggnaden av genomfarten, sidoordnade (skattefinansierade) parkeringar, gräs- och asfaltytor m.m. 1 Tillgänglighetsåtgärder Byte entrepartier Centralgatan 24 och 28, kommunens fastigheter i anslutning mellan vägområde och anslutning till centralgatan 1000,0 1000,0 kommunala fastigheter (skattefinansierade) Bilaga 4 TOTALA INVESTERINGAR BUDGET

77 Nomineringar till kulturstipendier Lina Sahlin, Stugun arbetar på Ragunda kommuns kulturskola För att hon är en så enormt duktig pedagog som värnar/tänker på allt och alla i sin omgivning. Hon sprider sån oerhörd glädje till alla sina elever och fångar verkligen upp alla. Hon inte bara lär eleverna att spela,utan är också deras bollplank i så många andra viktiga delar av livet Per Clareus arbetar på Hansåkerskolan i Stugun Per har under snart 10 år varit idésprutan bakom Hansåkerskolans årliga musikal. Han har skrivit manus och sångtexter och regisserat. Många dolda talanger bland eleverna har kommit fram i föreställningarna och arbetet med musikalerna har starkt främjat samarbetet på skolan. "Alla" har i olika grupper bidragit till de årliga succéföreställningarna i slutet av maj - men Per har varit ELDSJÄLEN! Johanna Albertsson, Stugun Johannas stora intresse är dans och hon började som femåring på Wendelas dansstudio i Östersund. Vid nio års ålder blev hon som yngsta deltagare någonsin med i dansgruppen Flammorna. Parallellt med Flammorna dansade hon så småningom även med gruppen Show crew vid dance hall i Östersund. Kronan på verket var när de vid en danstävling kom tvåa i Sverige. Johanna var även en duktig skidåkare och började gymnasiet i Sollefteå. Hon kombinerade dans/estetlinjen med skidutbildningen. Andra året på gymnasiet gick flyttlasset till Stockholm och Stockholms estetiska gymnasium och estet linjen. Johanna hade nu gjort sitt livs val och prioriterat dansen före skidåkningen. I Stockholm kom hon även in på en yrkesdansarutbildning med framstående danslärare vid House och shape. Där tillbringade hon sina kvällar, parallellt med sina estetstudier på dagtid. Efter studenten sökte Johanna till KHIO-Konstskolan i Oslo. Under sommaren har hon vid tre tillfällen varit på audition och för varje gång har sökande gallrats bort. Efter tredje provtillfället var det klart och Johanna blev antagen. Detta är en stor bedrift, eftersom endast åtta personer blev antagen bland 300 sökande. Enligt vår mening är Johanna en mycket värdig vinnare av årets kulturstipendium. Emelie Salomonsson Ammer Emelie har ett starkt intresse för djur och natur, hon har ritat hästar sedan hon var 6år, och idag är hon 15. Hon har utvecklats hela tiden, är självlärd och ritat nästan dagligen, så idag tecknar hon otroligt naturtrogna vackra hästar. Håller på nu med teckningar om hur de jobbade förr i tiden med jord och skogsbruk, nordsvenskar och ardennerhästar. Det tycker hon är viktigt att skildra idag, när det knappt finns någon kvar som jobbar på det sättet. Emelie vill lära sej mycket mera, kanske gå kurs, jobba med nya material, ja helt enkelt få utveckla sin talang och intresse

78 Servicedeklaration för förskolan Ett av kommunens många viktiga uppdrag är att tillhandahålla bra förskola. För att Du som förälder ska veta vad du har rätt att förvänta dig av förskoleverksamheten, har barn- och utbildningsförvaltningen i Ragunda kommun fastslagit en servicedeklaration. Förskolan ska bidra till att lägga grunden för ett livslångt lärande. Barnen ska få vistas i en trygg miljö med stabila vuxenkontakter där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Förskolan ska erbjuda en god pedagogisk verksamhet där barnen får utvecklas i sin egen takt utifrån sina förutsättningar. Förskoleverksamhetens personal ska främja ett förtroendefullt samarbete med föräldrarna. Ragunda kommun erbjuder förskolaplats inom 4 månader. barnomsorg 12 timmar per dag kl förskola för barn i behov av särskilt stöd. Som förälder skall du alltid känna att Ditt barn är välkommet. ska du ges möjlighet att ha inflytande över verksamheten. kan Du nå förskolans arbetslag på telefon på dagtid. får Du information om förskolans mål vid inskolningen. erbjuds Du enskilt samtal om ditt barns utveckling minst två gånger per år. får du vid hämtningen en muntlig information om vad Ditt barn varit med om under dagen. förbereder förskolan tillsammans med Dig Ditt barns övergång till förskoleklass och grundskola. Vi vill veta vad Du tycker Har Du synpunkter på förskoleverksamheten i Ragunda kommun? Berätta för oss! Vi vill ta del av Dina tankar, idéer och synpunkter, det ger oss en chans att förbättra verksamheten. Kontakta ansvarig förskolechef eller skolchef. En gång per år genomför vi en enkätundersökning.

79 Servicedeklaration för grundskolan För att Du som vårdnadshavare ska veta vad du har rätt att förvänta dig av skolan så har barn- och utbildningsförvaltningen i Ragunda kommun fastslagit en servicedeklaration. Ragunda kommuns skolor arbetar enligt läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) och Ragunda kommuns skolplan. Det övergripande målet är, att med skolan som grund, ge alla barn och ungdomar förutsättningar för ett livslångt lärande. Den effektiva och framgångsrika skolan. Skolan i Ragunda kommun ska ge barn och ungdomar: Redskap och kunskap så att de kan Arbetsglädje och ansvar så att de vill Självförtroende och stöd så att de vågar erbjuder skolbarnsomsorg (fritidshem) för elever 6-12 år, morgon och eftermiddag har kompetenta lärare/personal som har goda kunskaper om sitt uppdrag Skolorna och fritidshemmen ger elever möjlighet att vistas i en lugn och trygg miljö har tydliga mål för undervisningen och fritidsverksamheten erbjuder varierande arbetssätt och arbetsformer har plan mot diskriminering och kränkandebehandling, (Lagen om förbud mot all kränkande behandling) har lärare/personal som behandlar alla lika har en tydlig och öppen samverkan mellan hem och skola har kontakt med närsamhället (lokala företag, föreningar och kommunal verksamhet) serverar mat som är tilltalande, varierad och näringsriktig har elevhälsoteam med specialpedagog, kurator, (psykolog) och skolsköterska alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt Som elev... möter Du lärare/personal som ger Dig möjlighet att nå målen utifrån Dina förutsättningar har Du en individuell utvecklingsplan som följs upp och utvärderas vid utvecklingssamtal ges Du möjlighet att vara delaktig i planering och utvärdering av undervisningen och verksamheten i fritidshemmet Som vårdnadshavare... informeras Du om ditt barns kunskaper via skriftliga omdömen eller utvecklingssamtal är Du alltid välkommen att besöka skola- och fritidshem ska Du ges möjlighet till inflytande över verksamheten via skolrådet

80 Frågor/synpunkter Har Du synpunkter på grundskolan, särskolan eller fritidshemmet i Ragunda kommun? Berätta för oss! Vi vill ta del av Dina tankar, idéer och synpunkter, det ger oss en chans att förbättra verksamheten. Det går även att lämna synpunkter till kommunens klagomålshantering som finns på kommunens hemsida. Vill Du tala med oss kan Du höra av dig till ansvarig rektor och förvaltningschef.

81 Renhållningsordning 2016 Gäller fr.o.m Antagen av Kf , 7 32

82 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Föreskrifter om avfallshantering för Ragunda kommun 3 Inledande bestämmelser 3 Ansvar för avfallshanteringen 3 Avgifter 3-4 Allmänna bestämmelser 4 Sortering av avfall 4 Informationsskyldighet 4 Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall 4 Sortering av hushållsavfall 4 Sortering av avfall med producentansvar 4 Hushållens farliga avfall och avfall från elektriska och elektroniska produkter 4 Riskavfall 5 Grovavfall 5 Skyldighet att lämna avfall 5 Förutsättningar för eget omhändertagande 5 Hämtningsområde 5 Hämtningsintervall 6 Soputrymmen, behållarplats, behållare, hämtningsvägar 6 Fyllnadsgrad och vikt 6 Ansvar för anskaffande och underhåll av behållare mm 6-7 Latrin 7 Enskild avloppsanläggning 7-8 Annat avfall än hushållsavfall och därmed jämförligt avfall 8 Uppgiftsskyldighet 8 Undantag 8 Förlängd tömningsintervall, slam 8 Eget omhändertagande, kompostering 8 Befrielse från hämtning 8-9 Befrielse från fast tömningsavgift 9 Avgiftsbefrielse från grundavgift 9 Gemensam behållare 9-10 Ikraftträdande 10 Bilaga 1 Sorteringsanvisning 11 Bilaga 2 Hämtningsområden 14 Bilaga 3 Förklaringar 15 2

83 Föreskrifter om avfallshantering för Ragunda kommun antagen av kommunfullmäktige , 53. Inledande bestämmelser 1 För kommunens avfallshantering gäller miljöbalken (1998:808) och avfallsförordningen (2011:927), föreskrifter om avfallshantering i förordningar utfärdade med stöd av miljöbalken och andra författningar. Vid sidan av de författningar som anges i första stycket gäller dessa föreskrifter om avfallshantering. Med fastighetsinnehavare avses den som är fastighetsägare eller den som enligt 1 kap. 5 fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall anses som fastighetsägare. Med nyttjanderättshavare avses den som, utan att omfattas av fastighetsinnehavarebegreppet, har rätt att bruka eller nyttja fastighet. 2 Renhållningsordningen gäller transport av farligt avfall samt hantering av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall från fastigheter inom Ragunda kommun. Kommunen är skyldig att svara för att hushållsavfall från fastigheter inom kommunen transporteras till en behandlingsanläggning. Kommunfullmäktige kan besluta att annat avfall än hushållsavfall skall forslas bort och slutligt omhändertas av kommunen. Källsortering av avfall kan krävas. 3 I Renhållningsordningens bilagor 1 och 2 anges föreskrifter vilka bestäms av Kommunstyrelsen. Ansvar för avfallshanteringen 4 I Ragunda kommun är det kommunstyrelsen som ansvarar för att det kommunala renhållningsansvaret fullgörs. Tekniska kontoret har verksamhetsansvaret för den kommunala avfallshanteringen. Avfallshanteringen i kommunen utförs av Ragunda kommun, Tekniska kontoret eller de entreprenörer som kommunen bestämmer. Ansvaret för hämtning och transport av farligt avfall utförs av kommunen godkänd entreprenör. 5 För de avfallsslag som omfattas av producentansvar har producenterna ansvar. Se bilaga 1. 6 Tillsynen över avfallshanteringen enligt 15 kap miljöbalken och enligt föreskrifter meddelade med stöd av miljöbalken utförs av Bygg- och miljönämnden. Avgifter 7 Föreskrifter om avfallstaxa meddelas av kommunfullmäktige i särskilt taxebeslut med stöd av 27 kap 4 miljöbalken. Avgift ska betalas för den insamling, transport, återvinning och det bortskaffande som utförs genom kommunens försorg. Återanvändning, återvinning eller annan miljövänlig 3

84 avfallshantering ska stimuleras. Avfallstaxan består av två delar, en fast grundavgift och en rörlig tömningsavgift. Grundavgift ska betalas av samtliga renhållningsabonnenter, undantag kan beviljas enligt 36 i dessa föreskrifter. Tömningsavgift debiteras när sopkärlet ställts ut och registrerats för tömning. Samtliga byggnader som är avsedda för boende och har en belägenhetsadress inom en registerfastighet är avgiftsskyldig. Som avgiftsskyldig till kommunen är det den som äger fastigheten, eller den som enligt 1 kap 5 fastighetstaxeringslagen (1979:1152) anses som fastighetsägare. Ändring av ägar-/nyttjanderättsförhållanden ska anmälas till tekniska kontoret. Allmänna bestämmelser Sortering av avfall 8 Varje fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare skall sortera sitt avfall enligt dessa föreskrifter och bilaga 1. Tekniska kontoret kan därutöver meddela särskilda föreskrifter. Informationsskyldighet 9 Fastighetsinnehavare är skyldig att i erforderlig omfattning informera den eller de som bor i eller är verksam i fastigheten om gällande regler för avfallshanteringen. Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall Sortering av hushållsavfall 10 Varje fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare skall sortera ut de avfallsslag som anges i samt sådana avfallsslag som anges i bilaga 1 till dessa föreskrifter. Avfall skall sorteras i den omfattning och på det sätt som kommunen beslutar samt lämnas vid anvisad plats. Avfallet skall transporteras bort från fastigheten så ofta att olägenhet för människors hälsa och miljön inte uppstår. Sortering av avfall med producentansvar 11 Varje fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare skall sortera ut de avfallsslag för vilka producentansvar gäller samt lämna detta avfall på plats som anvisas enligt särskild information från respektive producents branschorganisation. Avfallet skall transporteras bort från fastigheten så ofta att olägenhet för människors hälsa och miljön inte uppstår. Se bilaga 1. Hushållens farliga avfall och avfall från elektriska och elektroniska produkter 12 Varje fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare skall sortera ut hushållets farliga avfall och hålla det avskilt från annat avfall. Hushållens farliga avfall skall lämnas till kommunen enligt gällande anvisning i bilaga 1. 4

85 13 Varje fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare skall sortera ut hushållets avfall av elektriska och elektroniska produkter. Elektronikavfall skall hanteras varsamt och hållas avskilt från annat avfall så att det kan omhändertas särskilt. Hantering enligt anvisning i bilaga 1. Till farligt avfall räknas avfall som innehåller komponenter eller ämnen som uppräknas i avfallsförordningen (2011:927) om farligt avfall. Riskavfall 14 Riskavfall från egen medicinering kanyler, sprutor och läkemedelsrester ska lämnas till apoteket. Grovavfall 15 Med grovavfall avses, i enlighet med 5 Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2004:4) sådant avfall som är så skrymmande, tungt eller har andra egenskaper som gör att det inte är lämpligt att läggas i den ordinarie avfallsbehållaren. Grovavfall skall lämnas till kommunens återvinningscentraler. Vid sådan lämning skall avfallet sorteras i för avfallsslaget avsedd behållare. Grovavfall från en- och tvåfamiljshus samt fritidshus hämtas minst en gång per år enligt turlista. Vid fastighetsnära hämtning av grovavfall ingår ej hämtning från kommersiell verksamhet, flerfamiljshus, sterbhus eller dödsbon. Hämtning av grovavfall kan även utföras under övrig tid på året mot särskild avgift enligt kommunens renhållningstaxa. Avfallslämnaren skall ställa ut grovavfallet vid ordinarie sopkärl. Avfallet skall förses med märkning som klargör att det är fråga om grovavfall och i den mån det är möjligt buntas eller förpackas i lämpligt emballage. Hushåll med gemensamhetskärl lämnar grovavfallet på plats som anvisas av kommunen. Hantering enligt anvisning i bilaga 1. Skyldighet att lämna avfall 16 Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall, med undantag för avfall som omfattas av producentansvar, skall lämnas till kommunen om inte annat sägs i dessa föreskrifter. Ansvarig gentemot kommunen är innehavaren av den fastighet där avfallet uppkommer. Förutsättningar för eget omhändertagande 17 Förmultningsbart köksavfall och latrin får komposteras av fastighetsinnehavare på enskild fastighet förutsatt att komposteringen utförs och hanteras enligt kommunens anvisningar. Kompostbehållaren skall vara av bygg- och miljönämnden godkänd typ. Anmälan om kompostering skall göras enligt 33 renhållningsordningen. Anmälan handläggs av kommunens bygg- och miljönämnd. 18 Trädgårdsavfall får komposteras på fastigheten under förutsättning att det kan ske utan olägenhet för omgivningen. Hämtningsområde 19 Kommunen är indelad i hämtningsområden. Se bilaga 2. 5

86 Hämtningsintervall 20 Hämtningsintervaller för fastigheter belägna inom samma hämtningsområden gäller, med få undantag, gemensamma rutiner för renhållningen. Hämtningsintervaller framgår av bilaga 2. Soputrymmen, behållarplats, behållare, hämtningsvägar 21 I behållare och utrymmen för avfall får endast avfall läggas för vilket behållaren och förvaringsplats är avsedd. Typ av avfallsbehållare, latrinbehållare och storlekar fastställs av tekniska kontoret efter samråd med bygg- och miljökontoret. Behållare för uppsamling av avfall skall på hämtningsdagens morgon vara uppställd enligt kommunens eller entreprenörens anvisningar så att hämtning underlättas. Behållare skall placeras ca 1,5 m från färdvägen så att kärlet kan hämtas med sidolastande bil. Fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren är ansvarig för utsättning av kärlet. Då extra säck eller kartong lämnas skall den vara väl försluten och det skall klart framgå vilken abonnent som är avlämnaren. Extra säck eller kartong ska placeras ovanpå kärlet. Det åligger fastighetsinnehavaren att se till att transportväg fram till behållarens hämtnings-/tömningsställe hålls i lätt framkomligt skick. Transportvägen skall röjas från snö och andra hinder samt hållas halkfri ända fram till behållaren. Enskild väg, gårds- och vändplan samt tomtmark som utnyttjas vid hämtning av hushållsavfall eller slamtömning skall vara så dimensionerad och ha sådan bärighet samt hållas i sådant skick att de är farbara för kommunens eller dess entreprenörs hämtningsfordon under hela hämtningssäsongen. Väg ska hållas fri från utstickande kvistar och grenar så de inte skrapar i hämtningsfordonet. Kommunen eller dess entreprenör skall ha tillträde till de utrymmen i fastigheten där arbete skall utföras. Fyllnadsgrad och vikt 22 Behållaren får inte fyllas mer än att den lätt kan tillslutas. Överfullt kärl debiteras som extratömning av kärl. Kärlet får inte heller vara så tungt att det blir uppenbara svårigheter att flytta det. Närmare föreskrifter om maxvikter för behållare ges av Tekniska kontoret. Ansvar för anskaffande och underhåll av behållare mm 23 Avfallsbehållare i plast ägs och tillhandahålls av kommunen. Fastighetsinnehavaren har ansvar för rengöring och tillsyn av avfallsbehållaren. Kärl skall handhas med normal försiktighet. Den som brister i detta avseende blir ersättningsskyldig för uppkomna skador. Fastighetsinnehavaren anskaffar själv vid behov extrasäckar, säcktyp godkänns av Tekniska kontoret. 24 Avfallsbehållare i plast för flerbostadsområden ägs och tillhandahålls av 6

87 kommunen och underhålls och installeras av fastighetsinnehavaren. Fastighetsinnehavaren är också ansvarig för anordnande, installation och underhåll av övriga inom fastigheten installerade anordningar för avfallshanteringen såsom sopskåp, soputrymme mm. Anordningar skall uppfylla följande krav: De skall vara tillgängliga och ges service i form av återkommande underhåll och tillsyn för att förebygga driftavbrott och olägenhet såsom buller, lukt och dylikt. De skall utföras, underhållas och installeras så att kraven på god arbetsmiljö uppfylls och risken för olycksfall minimeras. 1. De skall vara lättåtkomliga för uppställning och skiftning av förekommande behållartyper. 2. De skall medge hantering med den utrustning som används i kommunens renhållningssystem. Boverket (BFS 1993:57) och Arbetarskyddsstyrelsen har utfärdat regler med betydelse för avfallshanteringen. Fastighetsinnehavaren anskaffar själv vid behov extrasäckar, säcktyp som godkänts av Tekniska kontoret. Latrin 25 Latrin får ej lämnas i kärl avsett för hushållssopor. 26 Latrinbehållare för engångsbruk och av godkänd typ anskaffas av fastighetsinnehavaren och finns att köpa hos Tekniska kontoret. Behållaren skall förslutas av fastighetsinnehavaren samt lämnas på en ÅVC eller annan plats anvisad av Tekniska kontoret. Därutöver sker hämtning efter särskild beställning mot avgift. Enskild avloppsanläggning 27 Slam från enskilda avloppsanläggningar; slamavskiljare och slutna tankar får endast hämtas av kommunen eller av kommunen anlitad entreprenör. Slamavskiljare, slutna tankar och fettavskiljare skall vara lätt tillgängliga för hämtning av slam. Lock eller manlucka får ej vara övertäckt och ska kunna hanteras av en person. Lock eller manlucka på slamavskiljaren skall vara väl utmärkt och synligt. Skrymmande växtlighet efter tillfartsväg samt vid anläggningen skall röjas bort. Fastighetsinnehavaren svarar för anläggningens skötsel och underhåll. Avståndet, när ingen nivåskillnad finns, mellan uppställningsplats för fordon och slambrunn får inte överstiga 20 meter om inte särskilda skäl föreligger. Vid längre tömningsavstånd debiteras extra avgift enligt kommunens renhållningstaxa. Vid slangdragning får dock dragkraften för en person inte överstiga 200 N (AFS 2012:2, Arbetsmiljöverket). Slambilens uppställningsplats får inte ligga högre än 6 meter i förhållande till 7

88 slamavskiljarens botten. 28 Tömning av enskilt avlopp sker enligt i förväg uppgjord turlista. Extra och akut tömning utförs på begäran och mot särskild avgift enligt kommunens renhållningstaxa. Tömning av slamavskiljare och slutna tankar sker enligt följande intervall. Permanentboende med WC + BDT tömning minst en gång per år Permanentboende med BDT-vatten tömning en gång vartannat år Fritidshus med WC + BDT tömning en gång vartannat år Fritidshus med BDT-vatten tömning en gång vart fjärde år Annat avfall än hushållsavfall och därmed jämförligt avfall Uppgiftsskyldighet 29 Den som yrkesmässigt bedriver verksamhet där det uppstår annat avfall än hushållsavfall är skyldig att på anmodan av Tekniska kontoret lämna de uppgifter i fråga om avfallets art, sammansättning, mängd och hantering som behövs som underlag för kommunens renhållningsordning. 30 Den som yrkesmässigt, till Sverige för in eller säljer en förpackning eller en vara som är innesluten i en sådan förpackning, ska på anmodan av tekniska kontoret lämna de uppgifter i fråga om förpackningsavfallets art, sammansättning, mängd och hantering, som behövs som underlag för kommunens avfallshantering och avfallsplan. Undantag 31 Frågor om undantag från renhållningsordningens föreskrifter 32, 33 och 34 prövas av Bygg- och miljönämnden, 35, 36 och 37 prövas av Tekniska kontoret. 32, 34, 35 och 36 skall tidsbegränsas. Förlängd tömningsintervall, slam 32 Fastighetsägare med enskilt avlopp kan ansöka om förlängd tömningsintervall gentemot intervaller angivna i 28. Skriftlig ansökan lämnas till Bygg- och miljönämnden. Ansökan om förlängt tömningsintervall beviljas i maximalt 8 år. Eget omhändertagande, kompostering 33 Egen behandling (kompostering) på den egna fastigheten av annat avfall än trädgårdsavfall kan medges efter särskild prövning. Anmälan lämnas in till bygg- och miljönämnden som prövar ärendet. Kompostering skall utföras enligt kommunens anvisningar. Behållaren skall vara skadedjurssäker, ventilerad och vid året-runt bruk även värmeisolerad. Befrielse från hämtning 34 Fastighetsinnehavare som själv kan ta hand om sitt hushållsavfall på den egna fastigheten på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt kan få befrielse från skyldigheten att lämna avfall till kommunen för transport, 8

89 återvinning och bortskaffande. Det ankommer på fastighetsägaren att påvisa att avfallet omhändertas utan att det innebär risk för olägenhet för människors hälsa och miljön. Ansökan ska innehålla uppgifter om vilka avfallsslag som avses omhändertas samt en redogörelse hur det ska ske så att det inte medför någon risk för människors hälsa och miljön. Ansökan ska lämnas in till bygg- och miljönämnden som prövar ärendet mot fastställd avgift. Undantag får ej medges för farligt avfall, avfall från elektriska och elektroniska produkter, kyl- och frysmöbler, deponirest samt metallskrot. Att lämna avfall till kommunens återvinningscentral räknas inte som eget omhändertagande. Beviljad ansökan börjar gälla från och med nästkommande faktureringsperiod. Befrielse från fast tömningsavgift 35 Fastighetsägare boende i områden där gemensamma sopkärl nyttjas kan ansöka om befrielse från fast tömningsavgift. För permanentboende kan avgiftsbefrielse medges om fastigheten inte kommer att nyttjas under en sammanhängande period av minst sex månader. För fritidsboende gäller motsvarande om uppehållet avser 12 månader. Skriftlig ansökan ska lämnas in till Tekniska kontoret och ska vara inkommen tre veckor före avsedd tidsperiod. Beviljad avgiftsbefrielse från tömningsavgift kan inte ges retroaktivt för tid som fastigheten ej nyttjats. Meddelade tillstånd är personliga. Ändrade förhållanden under beviljad dispensperiod ska anmälas till Tekniska kontoret. Beviljad avgiftsbefrielse börjar gälla från nästkommande faktureringsperiod. Under beviljad avgiftsbefrielse från tömningsavgift ska dock grundavgift betalas enligt kommunfullmäktige fastställd avfallstaxa. Avgiftsbefrielse från grundavgift 36 Endast fastighet som bedöms som otjänlig för boende kan, efter ansökan hos Tekniska kontoret, befrias från grundavgift. Avgiftsbefrielsen tidsbegränsas till maximalt 3 år därefter kan ny ansökan om fortsatt avgiftsbefrielse sändas in. Ändrade förhållanden under beviljad dispensperiod ska anmälas till Tekniska kontoret. För att avgiftsbefrielse ska beviljas ska först besök ske på fastigheten av personal från Tekniska kontoret tillsammans med fastighetsägaren, detsamma gäller vid förnyad ansökan om avgiftsbefrielse. Beviljade tillstånd är personliga och börjar gälla från och med nästkommande faktureringsperiod. Gemensam behållare 37 Närboende abonnenter kan efter skriftlig anmälan till tekniska kontoret använda gemensamt kärl. Förutsättningarna för beviljat tillstånd är: 1. att förutsättningar enligt 22 om fyllnadsgrad och vikt beaktas 2. att avfallet inte hämtas från en av kommunen särskild anordnad hämtningsställe, gemensamhetsanläggning eller sophus etc. Ansökan om gemensam behållare gäller endast för permanentboende i en- 9

90 eller tvåfamiljshus och fritidsboende. Ändrade förhållanden skall anmälas till Tekniska kontoret. Ikraftträdande Dessa föreskrifter avses träda i kraft den då renhållningsordningen för Ragunda kommun, antagen av KF , upphör att gälla. Beviljade dispenser enligt beslutade under 2013 gäller enligt meddelat beslut. 10

91 Bilaga 1 (sid 1 av 3) Dessa föreskrifter kan ändras enligt 3 Renhållningsordningen. 3 ger kommunstyrelsen rätt att delegera ansvaret för ändring till Tekniska kontoret. Sådan ändring föregås alltid av utskick till berörda parter. Avfallsslag vilka skall sorteras och lämnas vid anvisad plats. Kompletterande sorteringsanvisningar kan ges ut av Tekniska kontoret. Avfallsslag med producentansvar, enligt 5 Renhållningsordningen. Förpackningar av well, och kartong Förpackningar av plast Förpackningar av metall Förpackningar av glas Lämnas till ÅVS Lämnas till ÅVS Lämnas till ÅVS Lämnas till ÅVS Förpackningarna skall vara torra, rena och tillplattad så långt som möjligt Returpapper PET-flaskor, dryckesförpackningar av aluminium och glasflaskor med pant Däck Bilar Elektriska och elektroniska produkter Lämnas till ÅVS Förpackningarna ingår i pantsystem och skall lämnas i retur till inköpsstället eller annan butik som tar emot dem. Lämnas till försäljningsställe. Lämnas till Refero anordnad mottagningslösning i kommunen Lämnas på anvisad plats vid ÅVC (återvinningscentralen) Småbatterier kan även lämnas i batteriholkar vid återvinningsstationer och vid vissa affärer. Övriga avfallsslag Bilbatterier Kasserade batterier över 3 kg skall lämnas till försäljningsställen. Kan även lämnas till kommunens ÅVC. 11

92 Bilaga 1 (sid 2 av 3) Dessa föreskrifter kan ändras enligt 3 Renhållningsordningen. 3 ger kommunstyrelsen rätt att delegera ansvaret för ändring till Tekniska kontoret. Sådan ändring föregås alltid av utskick till berörda parter. Grovavfall från hushåll På kommunens två återvinningscentraler, Hammarstrand och Stugun, kan följande grovavfall lämnas. Brännbart. Obs, att avfallet inte får vara större än 2x2x8 dm. Metallskrot Deponi (ej brännbart). Ex. sanitetsporslin, kakel, keramik, planglas. Möbler etc. bestående av olika material som ex. trä, metall och textilier. Trädgårdavfall som gräsklipp, löv, kvistar och grenar. Träavfall Aska 12

93 Bilaga 1 (sid 3 av 3) Dessa föreskrifter kan ändras enligt 3 Renhållningsordningen. 3 ger kommunstyrelsen rätt att delegera ansvaret för ändring till Tekniska kontoret. Sådan ändring föregås alltid av utskick till berörda parter. Farligt avfall Från hushållen Farligt avfall skall lämnas till kommunens återvinningscentraler i Hammarstrand eller Stugun. Inlämnat avfall skall vara förpackat så att det kan hanteras och lagras utan olägenhet. Avfallet skall också vara märkt med innehåll. Olika slag av avfall får ej blandas. Följande produkter eller ämnen är exempel på vad som skall hanteras som farligt avfall: Färg,- lackavfall samt hartser Limavfall (ex.. kontaktlim, epoxilim, spackel) Glödlampor, lågenergilampor och lysrör Lösningsmedel (ex. lacknafta) Syror Alkaliska ämnen (ex. lut, avkalkningsmedel) Fotokemikalier Hemkemikalier (ex. hårspray, nagellack mm) Bekämpningsmedel Spillolja och annat oljeavfall Batterier Avfall som innehåller kvicksilver, mm Elektriska och elektroniska produkter (ex. kyl och frys, spis, TV, datorer, telefon, lamparmatur mm) Asbest. Obs, att asbestavfall måste paketeras och märkas innan det får läggas i container. Medicinrester, sprutor och kanyler från egen medicinering ska lämnas in till apoteket. 13

94 Bilaga 2 Dessa föreskrifter kan ändras enligt 3 Renhållningsordningen. 3 ger kommunstyrelsen rätt att delegera ansvaret för ändring till Tekniska kontoret. Sådan ändring föregås alltid av utskick till berörda parter. Hämtningsområden Hämtning utförs i den ordning Tekniska kontoret bestämmer. Tätortsområden: Huvudsakligen planlagda områden med företrädesvis permanentbostäder. Inslag av fritidshus kan förekomma. Till tätort räknas Hammarstrand, Bispgården, Stugun och Ragunda. Hämtning av avfall sker normalt vid fastigheten. Övriga områden, landsbygd och fritidshusområden: Hämtning av avfall sker normalt vid den hämtningsväg för fastighet som kommunen bestämt samt från av kommunen anordnade gemensamma hämtningsställen Hämtningsintervall Permanent- och fritidsboende: Hämtning av hushållsavfall från en- och tvåfamiljshus och fritidshus med eget renhållningsabonnemang sker varannan vecka året om. Fritidsfastigheter: Hämtning av hushållsavfall från boende med gemensamhetsanläggningar, Mörtsjön, Järsjön och Sättsjön sker varannan vecka under perioden 1 maj 30 september. Affärer m fl: Hämtning av hushållsavfall utförs året runt, för hyreshus, allmänna inrättningar, affärer m fl enligt överenskommelse. 14

95 Bilaga 3 Förklaringar: BDT-avlopp: Bad,- Disk- och Tvättavloppsvatten. (även kallat gråvatten) WC-avlopp: Avloppsvatten från toalett (även kallat svartvatten) Deponianläggning: Anläggning dit avfall som inte kan återanvändas, materialåtervinnas eller energiutvinnas transporteras. Återvinningscentraler (ÅVC): Här kan hushållen sortera och lämna sitt farliga avfall, elektronikavfall, kyl- och frys, vitvaror, träavfall, metallskrot, trädgårdsavfall, brännbart grovavfall, möbler bestående av flera material, aska och övrig deponi. Dessa finns i Stugun vid gamla deponin i Mörtån och på industriområdet Vikbäcken i Hammarstrand. Återvinningsstationer (ÅVS): I kommunen finns ett antal stationer där allmänheten kan lämna sina förpackningar av t ex glas, papper, metall mm. Grovavfall: Avfall som är skrymmande, tungt eller har andra egenskaper som gör det olämpligt att att lägga i sopkärl. Deponirest: Avfall som ej kan återvinnas, komposteras eller brännas. Avfallet måste läggas på deponi. T ex produkter i hemmet som består av lera, keramik, porslin eller glas. Metallskrot: Metallföremål från hushållen som ej är förpackningar. T ex cyklar, hinkar och baljor, grytor, bakplåtar. Med hushållsavfall jämförligt avfall: Avfall av samma typ som hushållsavfall men som inte kommer från hushåll utan från annan verksamhet. Exempel på sånt avfall är t ex saker som människor normalt kastar i papperskorgen i t ex skolor, affärer, personalmatsalar, fritidsanläggningar och samlingslokaler. Mer information finns på kommunens hemsida klicka på kommunal service och vidare på renhållning 15

96

97

98 Beslutad av Kommunstyrelsen Dokumentansvarig Elisabeth Carlander-Blom Dokumenttyp Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Giltighetstid 1 år Gäller från 2017-XX-XX Diarienr. XXXXXXX Innehållsförteckning 1. INLEDNING Bakgrund Syftet med ledningssystemet SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Definition av kvalitet ANSVARSFÖRDELNING LEDNINGSSYSTEMETS GRUNDLÄGGANDE UPPBYGGNAD Processer och aktiviteter Rutiner Samverkan - intern och extern.7 5. SYSTEMATISKT FÖRBÄTTRINGSARBETE PERSONALENS MEDVERKAN DOKUMENTATIONSSKYLDIGHET Uppföljning av ledningssystemet Hur väl har enheterna uppnått planerade resultat (processer/aktiviteter) och hur har tjänsterna uppfyllt ställda krav? Den evidensbaserade modellen...12 Ragunda Kommun Centralgatan 15 Box Hammarstrand TEL BANKGIRO ragunda.kommun@ragunda.se ORG. NR

99 1. INLEDNING Ragunda kommun, ansvarar för att det finns ett ledningssystem för verksamhetsområdet stöd och omsorg. Verksamhetsområdet innefattar allt stöd och omsorg som bedrivs för kommunmedborgare enligt Socialtjänstlagen (SoL) och inom verksamheten med de särskilda insatserna enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt på den patientinriktade vården inom sådana verksamheter som omfattas av Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). 1.1 Bakgrund Enligt Socialtjänstlagen 3 kap 3 ska insatser inom socialtjänsten vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen 31 ska kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. I Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade finns lagkrav på att LSS-verksamhet ska vara av god kvalitet. Utifrån dessa lagkrav har Socialstyrelsen utarbetat SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete som gäller för socialtjänst, verksamhet enligt LSS och hälso- och sjukvård. 1.2 Syftet med ledningssystemet o Skapa grundläggande ordning och reda i verksamheterna på ett strukturerat och systematiskt sätt o Verksamheters rutiner är kända, följs och utvecklas o Förebygga händelser som kan leda till vårdskador, missförhållanden eller andra mål som gäller för verksamheten utifrån lagar som styr verksamheten. Ledningssystemet är även ett kvalitetsuppdrag där det sker ett ständigt förbättringsarbete. 2

100 2. SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Föreskrifterna och de allmänna råden fokuserar på hur ett systematiskt kvalitetsarbete ska bedrivas. Kvalitetsarbetet bedrivs i olika faser. 2.1 Definition av kvalitet Med kvalitet avses att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller enligt lagar och andra föreskrifter för verksamheten samt beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter. Kvalitetsarbetets olika faser: Kvalitetsmål - Genom att beskriva de egenskaper som kommunens verksamheter och tjänster ska ha så blir det tydligt för medborgarna VAD den aktuella tjänsten ska innehålla och VAD som kan förväntas. Kvalitetsstyrning - Genom olika styrdokument regleras HUR de olika tjänsterna ska utföras och hur målen ska nås. Omsorgsnämnden fattar beslut om policys och riktlinjer och verksamheten fattar beslut om rutiner, instruktioner etc. Kvalitetskontroll innebär uppföljning av de sätt som anges i kvalitetsstyrning/rutiner och riktlinjer. Kvalitetsutveckling innebär att kunskaperna från kvalitetskontrollen används för utveckling av de egenskaper som en verksamhet/funktion skall ha och för hur dessa egenskaper framställs. 3

101 3. ANSVARSFÖRDELNING Kvalitet är ett personligt åtagande, där varje chef och varje medarbetare ytterst har ansvar för kvaliteten i sitt eget arbete. Ansvaret fördelar sig grovt enligt nedan: Kommunstyrelsen Den nämnd som ansvarar för socialtjänsten, och LSS ska ansvara för att det finns ett ledningssystem. Kommunstyrelsen ska med stöd av sociala utskottet och ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheterna. I ledningssystemet anges hur de övergripande uppgifterna i det systematiska kvalitetsarbetet är fördelade i verksamheten. Förvaltningschefen och enhetscheferna ansvarar därefter för att på en mer detaljerad nivå fördela arbetsuppgifterna i det systematiska kvalitetsarbetet. Förvaltningschef har ett samlat ledningsansvar så att verksamheterna bedriver en god vård och omsorg med god kvalitet. Förvaltningschef ansvarar för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Förvaltningschef ska varje år upprätta en övergripande verksamhetsplan, och kvalitetsberättelse (SoL, LSS) i samband med årets bokslut. Förvaltningschef har det samlade ansvaret för det systematiska kvalitetsarbetet inom förvaltningen. Förvaltningschef ansvarar för det systematiska kvalitetsarbetet inom myndighetsutövningen, att utredning, beslut och individuella insatser motsvarar den enskildes behov av vård och stöd. Det innefattar även att göra risk- och händelseanalyser, utöva egenkontroll och ta emot och utreda synpunkter från brukare. Verksamhetschef enligt HSL ansvarar för patientsäkerhet och att säkerställa patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården samt kontinuerligt samråda med MAS. Verksamhetschefen ansvarar för att skapa strukturer och processer för att möjliggöra delaktighet i ett aktivt kvalitetsarbete och har ansvar för uppföljning av resultat, analys av resultat och för att vidta de förbättringsåtgärder som krävs. Vidare ska verksamhetschefen löpande bedöma om det finns risk för att händelser kan inträffa som kan medföra brist i verksamhetens kvalitet, utöva egenkontroll samt ta emot och utreda synpunkter och avvikelser. Verksamhetschef enligt HSL ska årligen upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarar för att upprätthålla och utveckla verksamhetens kvalitet och säkerhet enligt kommunens kvalitetsledningssystem. MAS utövar sitt ansvar genom att planera, styra, kontrollera, dokumentera och redovisa arbetet med verksamhetens kvalitet och säkerhet. Styrningen sker genom att MAS skriver direktiv och instruktioner för utveckling av den hälso- och sjukvård kommunen har ansvar för samt är ett stöd i detta arbete. Medicinskt ansvarig sjuksköterska avvarar särskilt för: Att det finns sådana rutiner att kontakt tas med läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal när en patients tillstånd fordrar det, Att beslut om att delegera ansvar för vårduppgifter är förenliga med säkerheten för patienterna, Att anmälan görs till den nämnd, som ansvarar för ledningen av kommunens hälso- och sjukvård, om 4

102 en patient i samband med vård eller behandling drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom. Att patienterna får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde, Att journaler förs i den omfattning som föreskrivs i patientdatalagen (2008:355), Att patienten får den hälso- och sjukvård som en läkare förordnat om, Att rutinerna för läkemedelshanteringen är ändamålsenliga och fungerar väl. Enhetschef ansvarar för att bryta ned målen till verksamhetsmål och att kvalitetsarbetet förankras hos medarbetare. Enhetschef ansvarar för att skapa strukturer och processer för att möjliggöra delaktighet i ett aktivt kvalitetsarbete och har ansvar för uppföljning av resultat, analys av resultat och för att vidta de förbättringsåtgärder som krävs. Enhetschef ska även löpande bedöma om de finns risk för att händelser kan inträffa som kan medföra brist i verksamhetens kvalitet, utöva egenkontroll samt ta emot och utreda synpunkter och avvikelser. Enhetschef har det samlade ansvaret för det systematiska kvalitetsarbetet inom enheten. Medarbetare har ansvar för att känna till och arbeta i enlighet med riktlinjer och rutiner utifrån ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete. Medarbetare ska medverka i risk- och avvikelsehantering, delta i arbetet med uppföljning av mål och reslutat samt visa engagemang utifrån styrkortets värderingar, omtanke, förtroende och delaktighet. Samtliga medarbetare har skyldighet att rapportera avvikelser och tillbud. 4. LEDNINGSSYSTEMETS GRUNDLÄGGANDE UPPBYGGNAD 4.1 Processer och aktiviteter Närmast ansvarig chef för en enhet/verksamhet ska identifiera, beskriva och fastställa processer som behövs för att säkra kvalitén i verksamheten Därefter ska samma person fastställa vilka aktiviteter som ingår i processerna. Varje chef ska ha en sammanställning av processerna och aktiviteterna inom det arbetsområde som denne ansvarar för. Förvaltningschefen har motsvarande ansvar för övergripande processer. 4.2 Rutiner För varje aktivitet som identifierats enligt ovan ska en rutin tas fram som beskriver hur aktiviteten utförs och hur ansvaret för utförandet är fördelat. Varje chef ansvarar för att det finns rutiner för de aktiviteter som behövs för att säkra kvaliteten i verksamheten. Varje chef ansvarar också för att ändra på processerna och rutinerna om någon form av avvikelse (klagomål, avvikelse, missförhållande, risk för vårdskador et c) visar att det finns brister i processerna eller rutinerna. Varje chef ska ha en uppdaterad och lättillgänglig sammanställning av de rutiner som gäller i verksamheten. Verksamhetschefen har ansvar för att fastställa verksamhetsövergripande rutiner. 5

103 4.3 Samverkan - intern och extern Varje chef ska identifiera i vilka processer det behövs samverkan för att kunna säkra kvaliteten eller förebygga vårdskador. I processer och rutiner ska det beskrivas hur samverkan ska ske. 4.4 Kompletterande dokument Se riktlinjer och rutiner för respektive område inom SoL, LSS, HSL, Arbetsmiljö, personalpolicy, egenkontrollplan, avvikelsehantering, avvikelsehantering Lex Sarah respektive Lex Maria, delegationsordningar m.m. 5. SYSTEMATISKT FÖRBÄTTRINGSARBETE Det systematiska förbättringsarbetet består av följande komponenter: Riskanalys, Egen kontroll, Klagomål och synpunkter, Rapporteringsskyldighet och Dokumentering. Erfarenheter från dessa aktiviteter ska ligga till grund för förbättringar av ledningssystemets processer och rutiner samt vid behov för åtgärder i verksamheten. 5.1 Riskanalys Enhetschef/ledares ansvar är att för sin verksamhet analysera riskerna i verksamheten. Kan händelser inträffa som kan medföra brister i kvalitén? Vad är sannolikheten för detta? Vad blir konsekvenserna? Utifrån riskanalyser ska åtgärder vidtas för att säkra verksamhetens kvalitet. Riskanalysen görs fortlöpande. Sammanställning av genomförda riskanalyser görs i samband med den årliga kvalitets- och patientsäkerhetsberättelsen. 5.2 Egenkontroll Egenkontroll innebär att man granskar hur man arbetar och har arbetat, särskilt i jämförelse med andra och med sig själv över tid. Enhetschef/ledare ansvarar för att: - jämföra sitt resultat med nationella/regionala kvalitetsregister, - jämföra sitt resultat med öppna jämförelser, - jämföra sitt eget resultat med egna tidigare resultat och andra verksamheters resultat, - granska journaler, akter och annan dokumentation på sitt område, - undersöka om det finns förhållningssätt och attityder hos personalen som kan leda till brister i verksamhetens kvalitet. Utifrån egenkontrollen ska åtgärder vidtas för att säkra verksamhetens kvalitet. Förvaltningschefen ansvarar för egenkontrollen på ett övergripande plan genom att jämföra verksamhetens resultat med kvalitetsregister, övriga kommuners resultat och sina egna tidigare resultat. Utifrån enhetschefernas egenkontroll granskas dokumentationen på ett övergripande plan. 5.3 Avvikelser, klagomål och synpunkter Enhetschef ansvarar för att löpande ta emot avvikelser, klagomål och synpunkter från brukare, anhöriga, personal, andra intressenter inom socialtjänst och LSS. Utifrån inkomna klagomål och synpunkter ska åtgärder vidtas för att säkra verksamhetens 6

104 kvalitet. Utifrån enheternas systematiska arbete med avvikelser, klagomål och synpunkter ansvarar förvaltningschefen för att årligen presentera en sammanställning för nämnden kring inkomna klagomål och synpunkter samt åtgärder vidtagna med anledning av brister som uppdagats i dessa. 5.4 Rapporteringsskyldighet, sammanställning och analys Det finns en lagstadgad skyldighet att rapportera vårdskador och risk för vårdskador (HSL) missförhållanden och risk för missförhållanden då någon lidit skada eller det finns en konkret och uppenbar risk att någons liv, säkerhet, psykiska eller fysiska hälsa kan skadas (SoL och LSS). Kommunstyrelsen fastställer riktlinjer för Lex Sarah, Lex Maria och för avvikelsehantering. Utöver detta har förvaltningschefen i uppdrag att ta fram lämpliga rutiner, utredningsmall m.m. för verksamheten. Utifrån rapporterade vårdskador, risker för vårdskador, missförhållanden och risker för missförhållanden ska åtgärder vidtas för att säkra verksamhetens kvalitet. 6. PERSONALENS MEDVERKAN Enligt HSL, SoL och LSS är personalen skyldig att medverka till hög patientsäkerhet respektive god kvalitet av verksamheten. Se ansvarsfördelning ovan. Respektive chef ska säkerställa att deras personal arbetar i enlighet med processerna och rutinerna som ingår i ledningssystemet. 7

105 7. DOKUMENTATIONSSKYLDIGHET Det löpande kvalitetsarbetet ska dokumenteras av närmast ansvarig chef. Dokumentation utgör underlag för verksamhetens årliga kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse. Viktiga saker att dokumentera är exempelvis: -Vilka processer och aktiviteter som finns i verksamheten, -Vilka rutiner som finns i verksamheten, -Uppföljning av Lex Sarah/Lex Maria statistik, avvikelserapportering, -Uppföljning av personalens kompetensnivå, -Uppföljning av inkomna synpunkter och klagomål -Resultat av brukarenkäter på området, -Resultat av granskning av social dokumentation, HSL-dokumentation och annan dokumentation, -Uppföljning av överklagningsärenden, -Uppföljning av verkställda beslut; väntetider och ställtider m.m., -Uppföljning av biståndsansökningar som fått avslag samt orsak till avslag. Utifrån dokumentationen ska verksamheten på en övergripande nivå årligen sammanställa en kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse. Det är MAS ansvar att sammanställa patientsäkerhetsberättelsen och förvaltningschefens ansvar att sammanställa kvalitetsberättelsen. De årliga Patient- och kvalitetsberättelserna ska innehålla samma punkter som ovan och presenteras för kommunstyrelsen senast i mars nästkommande år. 8

106 8. Uppföljning av ledningssystemet Ledningen i stöd och omsorg ska minst en gång per år genomföra en uppföljning av ledningssystemet. Mötet ska alltid hållas senast den 15 februari varje år. Analys och beslut om korrigerande, förebyggande och förbättrande åtgärder genomförs. Uppföljningsmötet sammankallas av förvaltningschef. Vid genomgång deltar den ledningsgrupp som förvaltningschef utser. Vid mötet ska materialet analyseras och beslut tas om korrigerande, förebyggande och förbättrande åtgärder utifrån evidensbaserad praktik. Källa: Handbok för tillämpningen av föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9)om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 8.1 Hur väl har enheterna uppnått planerade resultat (processer/aktiviteter) och hur har tjänsterna uppfyllt ställda krav? Kvalitetsberättelser/enheternas verksamhetsberättelser. Patientsäkerhetsberättelse (Hälso- och sjukvården) Resultat från nationella och regionala kvalitetsregister Resultat från interna och externa revisioner Resultat från mätning och hantering av klagomål, förbättringsförslag, incidentrapporter och avvikelser Resultat från genomförda medborgar- och medarbetarundersökningar Information om relevanta förändringar av lagar och andra krav Uppföljning av åtgärder beslutade vid ledningens tidigare genomgångar Förändringar som skulle kunna påverka ledningssystemet Rekommendationer till förbättringar 9

107 8.2 Den evidensbaserade modellen Evidensbaserad praktik innebär att den professionelle väger samman sin expertis med bästa tillgängliga kunskap, den enskildes situation, erfarenheter och önskemål vid beslut om insatser. Evidensbaserad praktik innebär en medveten och systematisk användning av flera kunskapskällor för beslut om insatser: den bästa tillgängliga kunskapen den professionelles expertis berörda personens situation erfarenhet och önskemål. Hur informationen från de olika kunskapskällorna vägs samman bestäms av det nationella och lokala sammanhanget, till exempel vilken tillgång som finns vad gäller lagstiftning på området, riktlinjer och sammanställning av lokal kunskap. Bästa tillgängliga kunskap Beslut om åtgärder ska grunda sig på ett så bra och tillförlitligt underlag som möjligt. Evidens kommer från vetenskapliga studier om insatsers effekter. Eftersom det inte finns vetenskaplig kunskap om alla insatser som används i socialt arbete får man i vissa fall stödja sig på andra källor som säger något om nyttan med insatserna. Det viktiga är att vara öppen med vilken kunskap som finns om insatserna och att följa upp resultatet för de enskilda individerna. Individens önskemål, situation och kontextuella förutsättningar Individens önskemål ska väga tungt vid val av insats, särskilt om det inte finns någon kunskap om den aktuella insatsen eller om studier visar svaga eller tvetydiga resultat. En person som upplever en insats som relevant är mer engagerad i behandlingen och det ökar sannolikheten för att insatsen blir till hjälp. När det finns en valmöjlighet är vetenskaplig kunskap om insatsers effekter en viktig utgångspunkt. Men även om det finns ett vetenskapligt stöd för en viss insats är det inte givet att den ska användas i det enskilda fallet. Ett läkemedel kanske inte kan användas därför att individen är allergisk mot preparatet. Den insats som har bäst evidens kanske saknas där individen bor. 10

108 Den professionelles expertis I en evidensbaserad praktik har den professionelle, med sin yrkeskunskap och personliga kompetens, en viktig roll. I kompetensen ingår bland annat empatisk förmåga, skicklighet i att identifiera individens problematik och att kritiskt värdera information samt en förmåga att balansera och integrera all information inför beslutsfattandet som ska ske i samråd med den enskilde. De professionella kan själva generera systematisk kunskap genom att systematiskt följa upp hur det går för de enskilda individerna. 11

109 Beslutad av Kommunstyrelsen Dokumentansvarig Elisabeth Carlander-Blom Dokumenttyp Vägledning, Riktlinjer och Rutiner för handläggning och verkställighet SoL/Bistånd Giltighetstid Vartannat år Gäller från Diarienr. XXXXXXX Handbok och vägledning för biståndshandläggning enligt socialtjänstlagen ( SoL )

110 Innehåll 1. INLEDNING ANSVARSFÖRDELNING LAGAR OCH FÖRORDNINGAR Förvaltningslagen Offentlighets- och sekretesslagen Socialtjänstlagen Äldre personer Anhörigstöd Funktionshindrade Kvarboendeprincipen BISTÅNDSBEDÖMNING ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN (SoL) God kvalitet Biståndsbegreppet Skälig levnadsnivå Anhörigas ansvar Vistelsebegreppet och ansökan från annan kommun Annan huvudman Hälso- och sjukvårdshuvudman HANDLÄGGNING Ansökan och beslut om bistånd Första kontakt Anmälan Ansökan Utredning/kartläggning av den enskildes behov Underlag för beslut Individens behov i centrum Bedömning Mål Beslut och kommununicering Överklagan Krav på utredningen Uppföljning av beviljade insatser Prövning av pågående insatser Dokumentation i samband med handläggning Avvikelser Delegation Samverkan mellan olika aktörer 17 2

111 6. VÄGLEDNING Stöd och hjälp i hemmet Serviceinsatser Städning Fönsterputs Hushållsgöromål Inköp Tvätt Matdistribution... Trygghetslarm Telefonsrvice Tillsyn Personlig omvårdnad Morgon och kvällshjälp Dusch Förflyttningar Måltidsstöd Egenvård Social samvaro SÄRSKILT BOENDE Bedömningskriterier Parboende Vård- och Omsorgsboende Korttidsplats ÖVRIGA INSATSER Stöd till anhöriga Avlösning Dagverksamhet för personer med demenssjukdom Anhöriganställning Ledsagning Boendestöd Referenser: Bilaga 1: Granskningsnyckel Biståndsbedömning Bilaga 2: Förslag på guide för hembesök Bilaga 3: Förslag till Samtalsguide

112 1. INLEDNING Syftet med handboken och riktlinjerna är: Att vara ett stöd för biståndshandläggarna vid deras individuella biståndsbedömningar, utredningar och beslut. Att beskriva vilka kriterier som generellt gäller för att en person skall beviljas bistånd. Att klargöra hur socialtjänstlagen skall tillämpas i Ragunda kommun. Att säkerställa likartad service och omvårdnad, d.v.s. att biståndsbeslutet fattas enligt samma bedömningsgrunder för personer med likartade behov. Riktlinjerna beskriver hur Kommunstyrelsen inom ramen för sitt uppdrag enligt socialtjänstlagen (SoL) verkar för att äldre människor med hjälpbehov ska få möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Riktlinjerna är en vägledning, i varje ärende skall det ske en individuell behovsprövning. Alla beslut skall prövas mot gällande lagar, förordningar, rättspraxis, förarbeten till lagstiftning eller bindande föreskrifter från Socialstyrelsen. När den enskilde handläggaren behöver gå utanför riktlinjen för att uppnå skälig levnadsnivå ska detta först förankras med verksamhetsansvarig för biståndsenheten. Socialtjänsten skall verka för kvarboende vilket innebär att enskilda så länge som möjligt, skall kunna bo kvar i den egna bostaden med stöd av hemtjänst och kompletterande insatser Insatserna skall planeras i nära samverkan med den äldre och om så önskas med anhöriga och/eller övrigt nätverk. Så långt möjligt och utifrån vars och ens förutsättningar skall insatserna stödja möjligheterna till ett självständigt och värdigt liv. En övergripande utgångspunkt är de nationella målen för äldrepolitik som innebär att äldre skall: Leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande över sin vardag. Kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende. Bemötas med respekt. Ha tillgång till god vård och omsorg. Ha rätt till privatliv, kroppslig integritet, självbestämmande, delaktighet och individanpassning. 4

113 2. ANSVARSFÖRDELNING Socialtjänsten i Ragunda kommun skiljer på myndighetsutövning och verkställighet. Biståndshandläggare tar emot den enskildes ansökan, utreder och bedömer personens behov samt beslutar om insatser med stöd av socialtjänstlagen. Handläggaren dokumenterar också utredning och beslut i enlighet med socialtjänstlagens och förvaltningslagens bestämmelser och lämnar sedan beställningen av insatsen till aktuell utförare. Handläggaren svarar också för kontinuerlig uppföljning och omprövning av biståndsbeslutet. Ansvarig utförarenhet verkställer de beviljade biståndsbesluten och ansvarar för att genomföra de insatser som biståndshandläggaren har beställt. Biståndshandläggaren utreder och fattar enligt delegation beslut om vad som skall utföras. Utförare ansvarar för hur utförandet skall ske. Som stöd för att reglera volymer och bemanning inom verksamheterna finns schabloner avseende beräknad tidsåtgång för olika insatser. Behövs i enskilda ärenden mer tid är det i första hand en fråga för utföraren att lösa. 2.1 Rutiner för handläggning Biståndshandläggaren (SoL) tar emot ansökan, utreder behov samt fattar beslut (Se separat delegationsordning) om insats enligt Socialtjänstlagen (SoL). Biståndshandläggaren kan i förekommande fall begära in bedömning/utredning från t.ex. läkare, arbetsterapeut, eller sjukgymnast som underlag till beslutet. Det är alltid den enskilde (18 år) som begär insatser enligt SoL. Har den enskilde inte förmågan att ta ställning till behovet kan god man eller förvaltare begära insatser. All handläggning som rör enskilds beslut om insatser ska dokumenteras. Biståndhandläggaren följer upp beslutet vid behov, minst årligen. 2.2 Rutiner för verkställighet Efter fattat beslut överlämnar Biståndshandläggaren ärendet till ansvarig enhetschef för verkställighet utifrån beslutets omfattning och tidsbegränsning. Enhetschefen är ytterst ansvarig för att det finns rutiner för dokumentation i verkställigheten, för uppföljning samt att dokumentationen görs på ett korrekt sätt i varje enskilt ärende. Enhetschefen/kontaktperson tar kontakt med den enskilde och/eller dennes företrädare för att boka in ett första samverkans- planeringsmöte för insatsen enligt SoL. Under första mötet diskuteras på vilket sätt insatsen ska utföras. Enhetschef ansvarar för att en genomförandeplan upprättas tillsammans med den enskilde och/eller dennes företrädare. Genomförandeplanen beskriver hur respektive uppdrag ska utföras. Enhetschef ansvarar för uppföljning av insatsens utförande vid behov, eller minst årligen. 5

114 3. LAGAR OCH FÖRORDNINGAR 3.1 Förvaltningslagen Förvaltningslagen (Förvaltningslag 1986:223) reglerar hur ärenden som rör enskilda skall handläggas av myndigheten på förvaltningen. I sjunde paragrafen framkommer att handläggningen där enskild är part skall handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Myndigheten skall vid handläggningen beakta möjligheten att själv hämta in upplysningar och yttranden från andra myndigheter vid behov. Ett lättbegripligt språk ska eftersträvas. I förvaltningslagen definieras inte begreppet part. Det som nämns är den enskilde som är part eller en sökande, klagande eller annan part. I praxis tolkas detta som att en sökande som får ett avslag då blir en klagande. Detta innebär att endast den person som själv vill ansöka om bistånd från biståndsenheten är part i ärendet i juridisk mening. Det är därmed endast denna person som kan ansöka, överklaga samt som har rätt att ta del av uppgifter i ärendet. 3.2 Offentlighets- och sekretesslagen Inom socialtjänsten hanteras en mängd uppgifter som berör enskildas personliga förhållanden. Dessa uppgifter skyddas av regler om sekretess i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Med sekretess menas ett förbud att röja en uppgift, vare sig det sker muntligen, genom utlämnande av en allmän handling eller på något annat sätt. Offentlighetsprincipen är inskriven i våra grundlagar och innebär att allmänheten har rätt att ta del av myndigheters allmänna handlingar. I principen innefattas också yttrandefriheten. Inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården m.fl. områden är dock offentlighetsprincipen starkt begränsad av sekretess. Sekretesslagen innefattar både bestämmelser om förbud mot att lämna ut allmänna handlingar och om tystnadsplikt i det allmännas tjänst. Att det råder sekretess för en viss uppgift innebär därför att den inte får lämnas ut muntligt eller skriftligt. En handling med sekretessuppgift kan dock lämnas ut om sekretessuppgiften är borttagen och man hänvisat till gällande lagparagraf. Sekretess gäller för alla anställda vid en myndighet, men också för uppdragstagare, förtroendevalda och andra likställda. Ett centralt begrepp när det gäller offentlighet och sekretess är begreppet allmän handling. En handling är en framställning i skrift eller bild, men också en upptagning som man kan läsa, avlyssna eller uppfatta med tekniska hjälpmedel. En handling är allmän om den förvaras hos en myndighet och är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndigheten. 3.3 Socialtjänstlagen I socialtjänstlagens (Socialtjänstlag 2001:453) portalparagraf anges vilket mål lagstiftarna anser att beslut enligt denna lag ska eftersträva. Där framgår att personers ekonomiska och sociala trygghet skall främjas, jämlikhet i levnadsvillkor samt aktiva deltagande i samhällslivet. Alla insatser som ges med stöd av Socialtjänstlagen ska bygga på den enskildes självbestämmande och integritet. Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd för sin försörjning eller för sin livsföring i övrigt. Alla äldre människor ska ges möjlighet att leva och bo självständigt under trygga och värdiga förhållanden. När detta inte längre är möjligt ska den enskilde ges möjlighet till ett bra boende med det stöd och den hjälp som han eller hon behöver. En aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra ska också möjliggöras. De personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre ska också erbjudas hjälp och stöd 6

115 för att underlätta hans eller hennes situation. Socialtjänstlagens 4 kap 1 reglerar rätten till bistånd. Där uttrycks att den person som inte själv kan tillgodose sina behov eller som kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd för sin livsföring. Biståndet skall tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå och utformas så att det stödjer den enskildes möjlighet att leva ett självständigt liv. 3.4 Äldre personer I socialtjänstlagens 5 kapitel- 4-5 finns bestämmelser för särskilda grupper. Socialnämnden ska verka för att äldre personer ges möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden. De ska även få möjlighet till en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Vidare skall socialnämnden verka för att äldre personer får goda bostäder och skall ge dem det stöd och hjälp i hemmet som behövs (hemtjänst) och annan lättåtkomlig service. Särskilda boendeformer skall inrättas för personer som är i behov av särskilt stöd. 3.5 Anhörigstöd Enligt socialtjänstlagens 5 kap.10 ska socialnämnden erbjuda stöd till personer som vårdar eller stödjer närstående som är långvarigt sjuk, äldre eller har ett funktionshinder. Med anhörigstöd avses de insatser som fysiskt, psykiskt och socialt underlättar den anhöriges situation. 3.6 Funktionshindrade Enligt Socialtjänstlagens 5 kap. 7 skall Socialnämnden verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Socialnämnden skall medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd. Kommunen skall inrätta bostäder med särskild service för dem som till följd av sådana svårigheter som avses i första stycket behöver ett sådant boende. 3.7 Kvarboendeprincipen Socialstyrelsen skriver 2007 i Trappan mellan kvarboende och flytt, att den så kallade kvarboendeprincipen har varit den officiella policyn i decennier. Kvarboendeprincipen beskrivs av socialstyrelsen som möjligheten att kunna bo kvar i den egna bostaden så länge som möjligt och inte onödigt tidigt behöva flytta till en institution. Vidare skriver Socialstyrelsen att samhällets insatser för att underlätta kvarboende framför allt handlar om att ge hjälp i hemmet genom hemtjänst och hemsjukvård och att underlätta vardagen genom bostadsanpassning och individuellt anpassade hjälpmedel. 7

116 4. BISTÅNDSBEDÖMNING ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN (SoL) 4.1 God kvalitet Sociala tjänster ska enligt 3 kap 3 Socialtjänstlagen vara av god kvalitet, vilket förutsätter: Att tjänsten ska vara likvärdig oavsett var den enskilde bor och oavsett vem som utför omvårdnadsinsatserna. Att personalen skall ha lämplig utbildning och erfarenhet. Att utförande av insatser ska utgå från den enskildes behov.. Att alla ska bemötas med individuellt anpassade insatser efter sina behov och förutsättningar, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. 4.2 Biståndsbegreppet Rätten till bistånd innebär både en lagstadgad rättighet för den enskilde att ansöka om biståndsinsatser och att få rättsligt prövat om kommunen handlat rätt eller fel om tex en biståndsansökan har avslagits men den enskilde själv tycker sig ha behov av de sökta insatserna. Kommunen har en lagstadgad skyldighet att ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service (SoL 5 kap). I lagen anges inte i detalj vilka stöd- eller serviceinsatser kommunen ska ställa upp med eller hur insatserna ska organiseras. Lagen öppnar därför ett utrymme för kommunerna att själva avgöra vilka biståndsinsatser som ges och ett utrymme för diskussion med den enskilde kring vilka insatser som kan vara de lämpliga i varje enskilt fall. Biståndshandläggare ska därför lyssna på den enskilde för att kunna sätta samman de insatser som bäst svarar mot dennes specifika behov. Insatserna ska utformas så att de stärker den enskildes möjlighet att leva ett självständigt liv. Rätten till bistånd får därför inte utgå från en statisk syn på den enskildes förmåga och situation utan ska vara framåtblickande. 4.3 Skälig levnadsnivå Det bistånd som beviljas enligt socialtjänstlagen ska ge den enskilde personen en skälig levnadsnivå. Skälig levnadsnivå ger uttryck för vissa minimikrav vad gäller kvaliteten på den beviljade insatsen, det ger dock inte den enskilde någon obegränsad frihet att välja tjänster oberoende av kostnad. Vad som är skälig levnadsnivå måste bestämmas utifrån de särskilda omständigheterna i varje enskilt fall, det vill säga den enskildes individuella behov Socialtjänstlagen är en ramlag som till stora delar är utformad som en rättighetslagstiftning för den enskilde. Den som uppfyller vissa kriterier har rätt till bistånd. Av denna rättighet för den enskilde följer en skyldighet för kommunen att leva upp till lagens krav. Kommunens skyldigheter fråntar dock inte den enskilde hans eller hennes eget ansvar att klara sin försörjning och livsföring i övrigt. Rätten till bistånd för försörjning och livsföring i övrigt gäller oavsett vilken grupp (barn, människor med funktionsnedsättning, äldre osv.) den enskilde tillhör. Begreppet livsföring i övrigt sammanfattar en lång rad olika behov av hjälp och stöd, service, behandling, vård och omsorg. Behoven ska tillgodoses med lämpliga insatser utifrån den enskildes situation. Innehållet i insatserna eller typer av insatser är därför inte preciserade i lagen. Det handlar i bred mening om vad den enskilde ska behöva för att få vardagen att fungera men också om upplevelsen av trygghet, det bemötande man får eller möjligheterna att få vara med och påverka sin tillvaro. 8

117 En utgångspunkt för bedömningen av vad som är skäligt ska alltid vara den enskildes rätt till ett värdigt och så långt som möjligt självständigt liv, trots det underläge som inträder då den enskilde blir i behov av stöd i sin vardag. En uppgift är att tillgodose den enskildes behov men den enskilde kan inte räkna med att alla önskemål om insatser kan tillgodoses. En nyckel till vilka insatser som kan komma i fråga är inte bara fysiska eller psykiska behov utan också den enskildes vardag innan omsorgsbehovet uppstått. Att behov av stöd uppstår ska inte få hindra att den enskilde också får stöd att fortsätta leva som tidigare i de delar av vardagen där funktionerna är intakta nog för att tillåta det. Biståndet ska därmed så långt möjligt se till: Att den enskilde ges förutsättningar att behålla sina vanor och fortsätta utöva och utveckla sina intressen även om det fysiska eller psykiska tillståndet kräver en del praktiska insatser för att klara det. Att den enskilde ges förutsättningar och får hjälp att även fortsatt vara aktiv, upprätthålla sociala kontakter, träffa andra människor, få tillgodose kulturella och andliga behov, uppleva nöjen, kunna följa och diskutera samhällsutvecklingen m.m. Att den enskilde kan komma ut, får tillgång till naturupplevelser och får möjlighet att uppleva årstidsväxlingar. Alla ansökningar om bistånd (för att nå upp till skälig levnadsnivå) ska prövas enligt Socialtjänstlagen 4 kap. 1. Vid alla ansökningar ska det i utredningen ifrågasättas om behovet kan eller ska tillgodoses på annat sätt, t.ex. genom anhöriga/närstående eller annan huvudman. 4.4 Anhörigas ansvar Make/ maka/partnerskap Enligt äktenskapsbalkens 1 kapitel 2 skall makar gemensamt vårda sitt hem. Av fjärde paragrafen står att läsa att makar skall fördela sysslor mellan sig (Äktenskapsbalk 1987:230) där framgår: Ett makepar har ett gemensamt ansvar för hushållet. Detta innebär att hjälp med hushållssysslor inte beviljas då endast den ene av ett makepar har nedsatt förmåga. Detta innebär att om ett makepar bedöms i behov av bistånd för sitt hushåll ska båda beviljas insatser efter två separata utredningar. Makar har dock inget ansvar för att hjälpa varandra med personlig omvårdnad. Detta innefattar bl.a hjälp med på/avklädning, dusch, morgon/kvällshygien samt toalettbesök. Sambor Att leva som sambor kan likställas med makar. Sambolagen (2003:376) uttrycker att när det i en lag eller annan författning talas om sambor eller personer som bor tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden eller används liknande uttryck, avses därmed sambor enligt första stycket, det vill säga två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll. I det fall den ena parten inte kan medverka fullt ut i hushållssysslor, hänvisas parterna att omfördela aktiviteter och omsorg mellan sig. Det kan också medföra att parterna får göra olika saker för att tillgodose hushållssysslorna i det gemensamma hemmet. Gemensamt hushåll Vuxna personer som lever i hushållsgemenskap ger varandra viss praktisk hjälp inom familjen. Mer omfattande omsorgsbehov kan däremot inte anses ligga inom ramen för vad man normalt bistår varandra med inom familjen. Denna bedömning gäller oavsett om det handlar om makar, 9

118 partnerskap eller sambor eller när det finns hemmavarande barn över 18 år. Några särskilda skäl att göra avsteg från denna bedömning förekommer normalt inte. 4.5 Vistelsebegreppet och ansökan från annan kommun Kommunen har det yttersta ansvaret för att den som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp han/hon behöver (2 kap. 2 Socialtjänstlagen). Omfattning av biståndet beror på omständigheterna i det enskilda fallet, såsom vistelsetidens längd och typen av problem. Kommunens yttersta ansvar tar inte över eller minskar det ansvar som andra huvudmän har. Undantag från vistelsekommunens ansvar regleras i 2 kap. 2 (flyttning till ny kommun) och i 16 kap. 2 Socialtjänstlagen (placeringskommunens samt folkbokföringskommunens ansvar). Den 1 maj 2011 infördes nya regler i socialtjänstlagen (2001:453), SoL och i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS (1993:387) med syfte att förtydliga ansvarsfördelningen mellan bosättningskommun och vistelsekommun (Regeringens proposition 2010/11:49, Ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun.). Enligt de nya bestämmelserna ska bosättningskommunen ha ansvar för stöd- och hjälpinsatser oavsett om den enskilde vistas i bosättningskommunen eller tillfälligt i en annan kommun. Vistelsekommunen kan då i vissa fall bli skyldig att bistå med utredning och verkställighet av en insats. Vidare regleras ett sammanhållet ansvar för insatser, enligt såväl SoL som LSS, till en person som genom ett beslut av kommunen blir bosatt eller placerad i en annan kommun. Grundprincipen om vistelsekommunens yttersta ansvar för stöd och hjälp enligt SoL i akuta situationer kvarstår. Om man är skriven och stadigvarande bosatt i en annan kommun än Ragunda och önskar tillfällig hemtjänst vid t ex semestervistelse är det i normalfallen hemkommunen som ska besluta och bekosta insatsen. Enligt 2 kap. 3 Socialtjänstlagen har en person som är bosatt i en annan kommun rätt att i vissa fall få sin ansökan prövad i Ragunda och därmed behandlas som om han/hon vore bosatt i kommunen. Detta gäller under förutsättning att den sökande har för avsikt att flytta till Ragunda och att han/hon på grund av ålderdom, varaktiga funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom inte kan flytta om vård- och omsorgsinsatser inte kan garanteras. Hemkommunen är skyldig att vid behov bistå med den utredning som inflyttningskommunen kan behöva för att pröva ansökan. 4.6 Annan huvudman Kan en biståndssökande få sitt behov tillgodosett av annan huvudman finns ingen rätt till bistånd från socialnämnden. Annan huvudman kan vara landstinget/regionen, försäkringskassan, andra socialnämnder etc. Socialnämnden har alltid ett ansvar att vidta åtgärder i avvaktan på att ansvarig huvudman kan ge den enskilde stöd. Detta följer av kommunens yttersta ansvar enligt 2 kap. 2 Socialtjänstlagen. Kommunens yttersta ansvar fråntar inte andra myndigheters ansvar att hantera sina ärenden skyndsamt. 4.7 Hälso- och sjukvårdshuvudman En viktig skiljelinje är, mot sådana insatser som är att föra till hälso- och sjukvård och som är sjukvårdshuvudmannens ansvar. Hälso- och sjukvårds insatser kan inte beviljas enligt socialtjänstlagen. 10

119 5. HANDLÄGGNING 5.1 Ansökan och beslut om bistånd Behovsbedömningar ska bygga på en helhetssyn av den sökandes situation, möjligheter och behov. Vid bedömningen ska de fysiska, psykiska och sociala behoven uppmärksammas och beaktas. Bedömningen ska vara allsidig och noggrann. Vid utredningen ska biståndsbedömaren ställa följande frågor: Kan den sökande själv tillgodose sina behov? Kan den sökande få sina behov tillgodosedda på annat sätt? Behöver behovet tillgodoses för att den sökande ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå? Ska behovet tillgodoses med stödjande/tränande eller kompenserande insatser? På vilket sätt kan personen göras delaktig i att tillgodose sina behov? Beroende på svar på frågorna kan ansökan beviljas eller avslås. Den enskildes ansökan kan även avslås delvis s.k. delavslag. Den enskilde ska alltid informeras om rätten att överklaga när beslutet går den sökande emot. 5.2 Första kontakt När den enskilde själv tar kontakt behöver man avgöra om det är fråga om en ansökan om hjälp eller om det är en allmän förfrågan. Om det första samtalet eller mötet med den enskilde enbart handlar om att ge information om kommunens verksamhet och möjligheter till hjälp, finns ingen dokumentationsskyldighet. 5.3 Anmälan När någon annan än den enskilde tar kontakt och påtalar ett behov av hjälp sker en anmälan. En anmälan kan vara muntlig eller skriftlig och ska dokumenteras i verksamhetssystemet som aktualisering. En skriftlig anmälan är en inkommen handling, som diarieförs/registreras i verksamhetssystemet. Av dokumentationen ska det framgå vad anmälan avser, vem som har gjort anmälan (exempelvis anhörig, granne, god man) och när den gjordes. Handläggaren måste skyndsamt ta reda på om den skriftliga eller muntliga anmälan leder till en ansökan från den enskilde (dvs. göra en förhandsbedömning). Om anmälan inte leder till en ansökan, ska följande dokumenteras: Beslut att en utredning inte inleds. Datum för ställningstagandet. Motivering. Namn och befattning på den som fattat beslut. Finns en personakt sedan tidigare läggs inkommen skriftlig anmälan och aktualiseringen i personakten. Finns ingen personakt sedan tidigare läggs inkommen anmälan och aktualisering in i en särskild pärm för handlingar som inte har föranlett något ärende. Anmälan sparas i fem år. 5.4 Ansökan Det är viktigt att det är den enskilde själv som inkommer med en ansökan och det ska tydligt framgå vad ansökan avser. En anhörig kan vara behjälplig och påtala behovet men det är personen själv som måste vilja ansöka om hjälp. Om den enskilde på grund av sjukdom inte har insikt om sin situation eller saknar förmåga att själv framföra en ansökan, behövs en legal ställföreträdare i form av god man eller förvaltare. 11

120 Den enskilde kan även företrädas av ett ombud genom en skriftlig fullmakt. Anhöriga har inga rättsliga befogenheter att agera som ställföreträdare. Anmälan om god man kan bli aktuell. Vid avsaknad av legal företrädare och/eller skriftlig fullmakt kan ansökan tas emot utifrån ett presumtivt samtycke (Exempelvis kan finnas grund för att anta att samtycke finns. Man kan också anta att den enskilde är medveten om vad som förestår och faktiskt samtycker, men inte aktivt visar det. Slutligen kan det också vara så att den enskilde inte kan ta ställning till frågan, men att denne skulle ha samtyckt om tillfälle givits). 5.5 Utredning Efter det att ansökan mottagits, startar utredningen av vem den enskilde är och vilka behov den enskilde har i den dagliga livsföringen. Utredningen innebär en faktainsamling och den skriftliga redovisningen ska vara saklig och får inte innehålla handläggarens egna bedömningar. Viktiga frågor att ställa i samband med utredningen är hur det var tidigare, hur det är nu och hur den enskilde önskar att det ska vara framöver. Utredningens omfattning beror på vad ansökan avser. Inhämtas uppgifter från andra krävs samtycke från den enskilde. 5.6 Underlag för beslut Under förutsättning att frågeställningarna är relevanta bör följande områden belysas: Hur och var bor den enskilde? Boendestandard? Familj, anhöriga? Socialt nätverk? Svårigheter, möjligheter? Aktuellt hälsotillstånd? Vilken service finns i omgivningen? Vilken livsstil har sökanden, intressen, hobbies? Vad kan han/hon klara på egen hand? Vad behöver han/hon hjälp med? Sökandens syn på behoven? Vilka är behoven? Vilka av behoven kan andra huvudmän tillgodose? Vad kan tillgodoses av någon annan? När utredningen är påbörjad eller klar, men innan beslut, sker ärendedragning på veckobasis i grupp tillsammans med verksamhetsansvarig för biståndsenheten. Detta säkerställer en mer rättssäker bedömning av behoven hos den enskilde (se rutin för ärendedragning). 5.7 Individens Behov i Centrum För att stödja utvecklingen av ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt, där ett nationellt fackspråk används, har Socialstyrelsen tagit fram modellen Individens behov i centrum, IBIC. Modellen utgår från processen för socialtjänstens handläggning och dokumentation avseende omsorgen och äldre och funktionshindrade. Individens livssituation och behov av stöd i sin livsföring beskrivs och dokumenteras med Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, ICF. Enligt beslut i Kommunstyrelsen ( Dnr: 2014/ ) ska Ragunda kommun införa IBIC. När det gäller handläggning, verkställighet och uppföljning inom stöd och omsorg så har ett utvecklingsarbete inletts utifrån beslutet i kommunstyrelsen. Enligt tidsplanen som arbetsgruppen tagit fram i kommunen bör arbetssättet utifrån IBIC kunna vara påbörjat i hela kommunen under hösten 2017 och helt implementerat från januari 2018 i både ordinarie och särskilda boenden i kommunen. Syftet är att arbetet ska leda till att hela handläggningsprocessen görs om och ett nationellt gemensamt fackspråk införs. Alla utredningar kommer också att genomsyras av att utreda individens behov istället för att matcha behovet med vilka insatser förvaltningen har att erbjuda. Förändringsarbetet kommer också att innebära en systematisering av uppföljningar både inom hemvården och inom särskilda boenden. 12

121 Livsområden enligt IBIC: 1. Lärande och att tillämpa kunskap - tänkande, problemlösning, beslutsfattande t.ex. att se till att något som gått sönder blir lagat eller slänga matvaror som blivit dåliga 2. Allmänna uppgifter och krav förmågan att genomföra enstaka eller mångfaldiga uppgifter, organisera arbetsgång, hantera stress, planera, hantera och fullfölja den dagliga livsföringen t.ex. att äta regelbundet eller passa en avtalad tid. 3. Kommunikation genom tecken, språk och symboler, ta emot och förmedla budskap, genomföra samtal, göra sig förstådd och ta emot information t.ex. att kunna höra och förstå tal, se och förstå text, kunna göra sig förstådd på svenska och använda telefon, larm, dator. 4. Förflyttning förmågan att kunna ändra kroppsställning, förflytta sig från en plats till en annan, bära, flytta, hantera föremål, gå, springa, klättra, använda transportmedel, röra sig, t.ex. att resa sig ur en stol eller säng, plocka upp en penna, ta sig mellan olika våningar. 5. Personlig vård - att tvätta och torka sig själv, ta hand om sin kropp, klä sig, äta, dricka, sköta sin hälsa, t.ex. klippa naglar, kamma hår borsta tänder, äta varierat, följa kostråd. 6. Hemliv husliga och dagliga sysslor och uppgifter, skaffa bostad, mat, kläder, hålla rent, reparera, ta hand om föremål, hjälpa andra, laga mat, handla, uträtta ärenden, hushållsarbete, t.ex. laga och servera mat, samla ihop och kasta sopor, laga kläder, underhålla hjälpmedel, ta hand om växter eller djur. 7. Mellanmänskliga interaktioner och relationer handlingar och uppgifter som behövs för interaktioner med människor på ett i sammanhanget lämpligt sätt, kunna ha kontakter med andra personer i privata eller formella sammanhang, t.ex. med familj/släktingar/vänner/grannar/myndigheter/organisationer såsom Försäkringskassa, vårdcentral, frisör, fotvård. 8. Utbildning, arbete, sysselsättning och ekonomiskt liv förmågan att kunna engagera sig och utföra sådana handlingar som krävs vid utbildning, arbete, anställning och ekonomiska transaktioner t.ex. att kunna betala räkningar eller hantera pengar vid inköp. 9. Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv handlingar som krävs för att engagera sig i ett organiserat socialt liv utanför familjen, t.ex. delta i föreningsliv, utöva ett intresse, umgås med andra, besöka kyrkan, kunna rösta vid allmänna val. 10. Personligt stöd och personliga relationer människor eller djur som ger praktiskt, fysiskt eller emotionell stöd eller hjälp och som har relationer till personen, t.ex. familj, vänner, husdjur, men även yrkesutövare. Detta är en omgivningsfaktor! 11. Psykiska funktioner hjärnans och centrala nervsystemets funktioner, påverkar individens sätt att tänka, uppfatta sig själv och bete sig, t.ex. intellektuella funktioner, temperament, sömn, minne 5.8 Bedömning Bedömningen är handläggarens del i utredningen. Det är här handläggaren resonerar utifrån det material som framkommit i utredningen. Bedömningen ska ge en tydlig motivering till beslutet. I bedömningen ska det kunna utläsas om personen inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt. Bedömningen ska beskriva hur den enskilde kan tillförsäkras en skälig levnadsnivå och hur hjälpinsatserna stärker möjligheter att leva ett självständigt liv. 5.9 Mål Målen med ett beviljat bistånd ska beskrivas så att de är uppföljningsbara. När den enskilde ansöker om bistånd ska man fråga vad personen har för mål med biståndet, eller hjälpa till att utforma ett mål tillsammans med den enskilde Vad är viktigast för dig?. Beskriv detta i utredningen. Ange vilka övergripande mål du som handläggare ser med beviljad hjälp. Målen ska vara klara och tydligt formulerade och möjliga att bryta ner i delmål då den enskilde tillsammans med kontaktpersonen upprättar genomförandeplanen Beslut och kommunicering En utredning ska leda fram till ett beslut, beslutet ska vara tydligt och lättläst samt beskriva vad den enskilde får/inte får för slags hjälp. Det skall framgå vilken paragraf beslutet grundar sig på samt namn och titel på den person som fattat beslutet. Beslutsdatum ska tydligt framgå. I besluten ska det framgå att en genomförandeplan kommer att upprättas, där hjälpen utformas mellan den enskilde och utföraren. Beslutet ska fattas med förbehåll om att omprövning görs om behovet förändras och i vissa fall vara tidsbegränsat. 13

122 Ett avslag skall motiveras. Motiveringen måste innehålla det som avgjort det enskilda ärendet. Man kan inte hänvisa till behovet kan tillgodoses på annat sätt utan det måste framgå vad som menas med annat sätt. Även vid delavslag skall skäl till avslag anges. Hänvisa till berörd lagstiftning. Vid ett avslag ska det framgå hur och var den enskilde kan överklaga beslutet. Vid ett avslag ska besvärshänvisning skickas med. Ansökan på namngivet boende vid bifall om särskilt boende är också ett delavslag och skall motiveras med att bedömningen är att alla särskilda boenden i Ragunda kommun tillförsäkrar den enskilde en skälig levnadsnivå. Inför ett avslagsbeslut ska det underlag, på vilket handläggaren avser att fatta sitt beslut, kommuniceras med den enskilde. Kravet på kommunicering i 17 FL (förvaltningslagen) innebär, att en myndighet inte får avgöra ett ärende, som avser myndighetsutövning mot enskild utan att den som är sökande, klagande eller annan part har underrättats om uppgifter som tillförts ärendet av någon annan. Den som är part i ärendet ska också ha fått möjlighet att yttra sig över uppgifterna, innan myndigheten fattar sitt beslut. Kommuniceringsskyldigheten ska fullgöras i två steg. Den som har ställning som part ska 1. Underrättas om utredningsmaterialet. 2. Få möjlighet att yttra sig över det. Den enskilde får på detta sätt kännedom om de omständigheter, som nämnden grundar sitt beslut på och tillfälle att komplettera och kontrollera utredningsmaterialet. Skyldigheten att kommunicera gäller utredningsmaterialet och omfattar inte nämndens bedömning eller förslag till beslut. Hur kommunicering ska ske är inte reglerat i FL. Det är därmed nämnden som bestämmer på vilket sätt kommuniceringen ska ske. Det kan ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på annat sätt beroende på omständigheterna i det enskilda fallet. Det räcker inte att parten får meddelande om sin rätt att ta del av materialet. Nämnden måste beakta behovet av att kunna redovisa att kommunicering har skett. Kommunicering är inte nödvändig om - beslutet inte går part emot, dvs. om den enskilde får precis vad han eller hon har ansökt om eller begärt, - om uppgiften saknar betydelse, t ex om en annan person har lämnat en uppgift som man redan känner till eller som inte behövs för beslutsfattandet eller - det är uppenbart obehövligt att kommunicera Överklagan Vid avslag kan muntlig information lämnas om möjlighet att överklaga i samband med hembesök/ kommunicering dock alltid skriftligt med beslutsmeddelandet. Överklagan ska återsändas till biståndenheten. Vid överklagan gör handläggaren en omprövning av beslutet, då prövas om överklagandet inkommit i rätt tid, det vill säga tre veckor efter att den sökande fått tillgång till avslagsbeslutet. Om överklagan inkommit i rätt tid prövas om nya uppgifter framkommer i överklagandet som inte framkommit i utredningen som låg till grund för avslaget. Om det i överklagandet förekommer nya uppgifter ska beslutet omprövas. Om grund för ändring finns skrivs beslutet om och detta dokumenteras. Om grund för ändring inte finns överlämnas ärendet till förvaltningsrätten för prövning. Om den enskilde behöver hjälp med att utforma överklagandet är handläggaren skyldig att hjälpa till med detta. När handläggaren hjälper till med överklagan skall följande ingå: Uppgifter om den klagandes personnummer, adress och telefonnummer. 14

123 Vilket beslut som överklagas. Den ändring i beslutet den enskilde begär. Ange de omständigheter den enskilde stödjer överklagandet på. Bifoga eventuella handlingar som den enskilde anser stödjer dennes uppfattning. Undertecknad av enskilde. Inhibition kan göras i samband med överklagan till förvaltningsrätten. Detta innebär att verkställigheten av ett överklagat beslut skjuts upp tills domstolen fattat ett nytt beslut. Vi har skyldighet att informera om att den enskilde kan begära inhibition Krav på utredningen I utredningen sammanställs de uppgifter som samlats in och beskriver helhetsbilden och den nuvarande situationen kring hjälpbehovet. Den skriftliga utredningen ska vara skriven på ett lättläst språk. Undvik branschord och förkortningar. Språkråd finns Om branschord eller förkortningar används, förklaras de inom parantes första gång de används. Vad ansökan gäller och vem som ansöker skall tydligt framgå. Det är viktigt att den enskildes behov och önskemål framgår av ansökan, på det sätt som den enskilde själv uttrycker det. Det samma gäller för när och hur ansökan påbörjades. Beskriv vilken metod som används vid kartläggningen. Exempel på metoder är; hembesök, möten utanför hemmet, vårdplanering, telefonkontakter, inhämtande av skriftlig information. Det skall framgå om samtycke inhämtats. Beskriv om kommunicering skett. Kommunicering sker vid avslag på ansökan eller om man inhämtat uppgifter från någon annan person eller myndighet. Att kommunicera innebär att låta den enskilde få ta del av inhämtade uppgifter som är av betydelse för beslutet, som den enskilde inte känner igen eller själv uppgett. Det ska tydligt framgå i utredningen vem som lämnat vilka uppgifter. Uppgiftslämnaren ska anges med fullständigt namn och titel. Den enskilde omnämns konsekvent i hela utredningen med för- och efternamn. Utredningen ska vara relevant för det ansökan avser. Om det finns gamla utredningar kan användbar information sammanfattas. Sammanfattningen ska vara relevant och aktuell för den nya utredningen. Utredningen ska innehålla dokumentation om vilken information som lämnats. Att lämna information om handläggningsprocessen och att man har rätt att överklaga, rätt att få detaljerat beslut och att ansöka utan begränsningar är viktigt för rättsäkerheten. Det ska av dokumentationen också framgå om handläggaren hänvisar till någon annan, t.ex. sjukgymnast, arbetsterapeut. När utredningen är påbörjad eller klar, men innan beslut, sker ärendedragning på veckobasis i grupp tillsammans med verksamhetsansvarig för biståndsenheten. Detta säkerställer en mer rättssäker bedömning av behoven hos den enskilde Uppföljning av beviljade insatser Biståndshandläggaren har ansvar för att följa upp hur beviljade insatser utförs, genom kvalitetssäkrad uppföljning. Ett viktigt redskap för uppföljningen är genomförandeplanen som utföraren ska upprätta tillsammans med den enskilde och följa de generella mål för beviljade insatser. 15

124 De enskilda ska: Uppnå skälig levnadsnivå Få de insatser de beviljats Tycka att insatserna är av god kvalitet Vara nöjda med de insatser de fått Känna sig trygga med de insatser de fått Uppleva att insatserna bidrar till att vardagen är hanterlig och meningsfull 5.14 Prövning av pågående insatser Biståndshandläggaren ska följa upp kontinuerligt, och minst en gång per år bedöma om en insats ska fortsätta, ändras eller upphöra. Underlaget dokumenteras i verksamhetssystemet. Omprövning ska ske tidigare om målet/målen uppfyllts eller om behovet av insatser förändrats. Vid detta tillfälle prövas behovet på nytt och handläggningsförfarandet är detsamma som vid ett nytt ärende d.v.s. efter det att den enskilde framställt sin ansökan gör biståndshandläggaren en ny bedömning av behovet och fattar därefter ett nytt beslut samt ddokumenterar att uppföljning/omprövning gjorts. Biståndshandläggaren meddela utföraren resultatet Dokumentation i samband med handläggning Riktlinjer gällande dokumentation i samband med handläggning av ärenden utgår från Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2014:5 och Socialstyrelsens bok Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten, (2015). Vid handläggning av ett ärende ska dokumentationen ske fortlöpande. Dokumentationen skall hållas samman i en personakt och handläggningen av ett ärende skall dokumenteras i verksamhetssystemet Avvikelser Missförhållanden lex Sarah samt fel och brister 14 kap. 2 SoL (Lex Sarah) Rutiner för handläggning av påtaglig risk för missförhållanden och missförhållanden (lex Sarah) inom Socialtjänsten From 1/ är det nya bestämmelser om lex Sarah i socialtjänstlagen, SoL och i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS i kraft (SOSFS 2011:5). Bestämmelserna om lex Sarah omfattar hela socialtjänsten. Varje anställd samt uppdragstagare, praktikant och deltagare i arbetsmarknadspolitiskt program är skyldig att omgående rapportera missförhållanden och risker för missförhållanden till närmast överordnad chef. Det finns en omgående skyldighet för ansvariga inom socialtjänsten att utreda och dokumentera samt avhjälpa och undanröja ett missförhållande eller risk för missförhållande. Visar utredningen att det var ett allvarligt missförhållande eller risk för allvarligt missförhållande skall detta anmälas till Socialstyrelsen, oavsett om det avhjälpts eller ej. Rutiner för handläggning och blankett för rapport finns på intranätet Delegation Kommunstyrelsen har antagit en delegationsordning där det regleras vilken tjänsteman som har rätt att fatta beslut i olika frågor. I kommunallagen står det att nämnden kan överlämna, delegera till tjänsteman att fatta beslut i nämndens ställe. De ämnen som socialnämnden har delegerat framgår av delegationsordningen. 16

125 Att delegera innebär att överlämna beslutanderätten till annan så att denne beslutar i nämndens ställe. Det som är delegerat kring biståndshandläggning SoL finns i delegationsordningen, som finns på intranätet. 5:18 Samverkan mellan olika aktörer: Samverkan behöver ske såväl inom kommunen och landstinget samt huvudmännen emellan. Samordnad individuell plan (SIP) ska upprättas tillsammans med personer där det finns behov av insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård, när samordning bör genomföras. Samordnad individuell plan är lagstadgad sedan 2010 i både Hälso- och Sjukvårdslagen (HSL 3 f och Socialtjänstlagen (SoL (2 kap. 7 ). Detta gäller oavsett personens ålder eller typ av behov av stöd. Syftet med planen är att säkerställa samordning. Personen själv ska vara delaktig och ha inflytande i arbetet. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål, det vill säga inom några dagar. I en SIP ska det ingå: vilka insatser som behövs vilka insatser kommunen eller landstinget ska svara för vilka åtgärder som vidtas av någon annan än landstinget eller kommunen vem av kommunen eller landstinget som ska ha det övergripande ansvaret för planen. SIP kan bara upprättas med den enskildes samtycke. Medverkan och redovisning från andra aktörer kan bara ske om den enskilde medger det. Det finns inget hinder att kalla andra aktörer till ett SIP-möte även om den enskilde inte sedan tidigare varit aktuell hos dem, så länge den enskilde samtycker till det. Om allt det som ska finnas i en SIP redan finns i en annan plan, behöver man inte göra om planen. En SIP ska innehålla det totala behovet av insatser från hälso- och sjukvården och socialtjänsten, samt insatser som utförs av andra aktörer. 17

126 6. VÄGLEDNING Denna vägledning innebär inte någon inskränkning i den enskildes möjligheter att få sin ansökan individuellt prövad. Vägledningen beskriver vad som i Ragunda anses vara norm för de olika insatserna. I varje ärende skall det ske en individuell behovsprövning och vid särskilda skäl kan en individuell prövning resultera i att ett beslut avviker från det som står i vägledningen. Alla beslut skall prövas mot gällande lagar, förordningar, rättspraxis, förarbeten till lagstiftning eller bindande föreskrifter från Socialstyrelsen. Socialtjänsten skall verka för kvarboende vilket innebär att var och en skall kunna bo kvar i den egna bostaden med stöd av hemtjänst och kompletterande insatser. 6.1 Stöd och hjälp i hemmet Hjälp i hemmet är ett behovsprövat bistånd enligt Socialtjänstlagen. Insatserna skall innebära att människor garanteras en skälig levnadsnivå. All hjälp i hemmet är individuellt behovsprövad. Den ges bara när behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Socialnämnden bör genom hemtjänst, dagverksamhet eller liknande underlätta för den enskilde att bo kvar hemma. (3 kap, 6 första stycket SoL). Hemtjänst är ett samlingsbegrepp för olika insatser, hjälpens omfattning kan variera mellan några timmar i månaden till hjälp vid flera tillfällen under dygnet. När saker i livet inträffar, kan det hända att vi behöver stöd och hjälp i vår vardag. Det kan röra sig om normalt åldrande som medför svaghet och kraftlöshet, om sjukdom, olycka eller om nedsatt förmåga på grund av psykisk ohälsa. Vid dessa tillfällen har alla rätt att ansöka om bistånd enligt socialtjänstlagen för att få hjälp med sin livsföring, både avseende hushållet som för den egna personen. Denna hjälp ska beviljas så att den enskilde garanteras en skälig levnadsnivå och får stöd i att leva ett tryggt och självständigt liv i sitt eget boende. Insatserna ska i så stor utsträckning som möjligt utformas utifrån den enskildes önskemål, ett rehabiliterande synsätt ska genomsyra arbetet och uppmuntra den enskilde att ta egna initiativ. För att kunna tillgodose den enskildes önskemål enligt ovan ska hemtjänstutföraren tillsammans med den enskilde upprätta en genomförandeplan, som beskriver hur insatserna ska genomföras. Insatserna skall ge den enskilde möjligheten att bo kvar i sitt hem och samtidigt tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Stöd i hemmet kan ges i form av personlig omvårdnad och/eller serviceinsatser. Serviceinsatser syftar till praktisk hjälp med hushållets skötsel och matdistribution. Personlig omvårdnad syftar till insatser som är direkt riktade till den enskilde för att tillgodose dennes grundläggande behov. De handlar både om praktiska och sociala insatser. Behov av stöd i hemmet föreligger om den enskilde: Är i behov av tillfällig eller kontinuerlig hjälp i den dagliga livsföringen och behovet ej kan tillgodoses på annat sätt. 18

127 Behovet av hemtjänst är tillgodosett om den enskilde: Själv kan utföra insats. Har annan i hushållet eller i sin omgivning som utför det åt honom/henne. Får behovet tillgodosett genom alternativa insatser. Genom medicinska insatser kan återfå hela eller delar av sin funktionsförmåga Genom sjukgymnast/arbetsterapeutiska insatser kan återfå hela eller delar av sin funktionsförmåga. Genom tekniska hjälpmedel ökar sin funktionsförmåga så att behovet blir tillgodosett. 6.2 Serviceinsatser Insatser inom ramen för ser viceinsatser är bland annat Städ normal Städ lätt Fönsterputsning Inköp Matdistribution Renbäddning Tvätt Hushållsgöromål Bäddning Städ normal Lagrum 4 kap. 1 Socialtjänstlagen Behov Den enskilde behöver stöd eller hjälp för att uppnå en skälig standard i bostaden vad beträffar städning. Den enskilde har inte möjlighet att tillgodose behovet på annat sätt. Norm Bistånd beviljas för städning var tredje vecka om inte särskilda behov (t.ex. allergi) finns. Städningen omfattar 2 rum och kök (sovrum, kök, rum för samvaro/vardagsrum, hygienutrymmen/toalett/badrum samt hall). För sammanboende kan städning av två sovrum beviljas (förutsatt att även den andre parten är beviljad insatsen städ). Städningen omfattar normalt damning/avtorkning, dammsugning och våttorkning av golv samt städning av badrum/toalett. Insatser som utförs mer sällan, t.ex. rengöring av kyl/frys, spis, fläkt o.s.v. ska rymmas inom den beviljade tiden. Om bostaden är större städas inte hela bostaden vid varje tillfälle. Den enskilde kommer själv överens med utföraren vad som ska göras Städutrustning tillhandahålls av den enskilde. Avgränsning 19

128 Städning beviljas inte då den enskilde lever i hushållsgemenskap med annan vuxen som kan utföra städningen. Om den enskilde lever i hushållsgemenskap med en vuxen som utför omvårdnadssysslor, kan städning beviljas. Barn från 12 års ålder bedöms kunna svara för städningen av sitt eget rum. Tonåringar som lever i hushållsgemenskap kan bidra till hjälp i hemmet. Inom insatsen städningsram ingår inte: Arbete i trädgård eller balkongstädning Putsning av silver, kristallkronor och dylikt Snöskottning eller städning som föranleds av annan hemmavarande vuxen Städa vind och källare/garage, storstäda, trappstädning Flytta, flyttstäda, flytta tunga möbler Gardinbyte, pynt inför helger Hämta saker i källare eller på vind Baka, piska mattor, städa skåp/lådor, avfrosta frys Utföra något arbete när den enskilde inte är hemma, arbete som förorsakats av anhörig, vuxna hemmavarande barn, inneboende eller gäst Hantering av källsortering Insatsen beviljas per hushåll. Fönsterputs Lagrum 4 kap. 1 Socialtjänstlagen Behov Den enskilde behöver stöd eller hjälp för att uppnå en skälig standard i bostaden vad beträffar fönsterputsning. Den enskilde har inte möjlighet att tillgodose behovet på annat sätt. Norm För fönsterputsning gäller fönster till bostaden, ut- och invändigt, två gånger per år och motsvarande antal rum med fönster som ingår i städningen, d.v.s. 2 rum och kök. Material för fönsterputsning tillhandahålls av den enskilde i ordinärt boende. Avgränsning Fönsterputsning beviljas inte då den enskilde lever i hushållsgemenskap med annan vuxen som kan utföra fönsterputsning eller då behovet kan tillgodoses på annat sätt. Insatsen beviljas per hushåll. 20

129 Hushållsgöromål Lagrum 4 kap. 1 Socialtjänstlagen Behov Den enskilde är i behov av stöd och hjälp med hushållssysslor såsom diskning, bäddning, renbäddning, undanplockning, avtorkning, blomvattning och sophantering, ta in post. Behovet kan inte tillgodoses på annat sätt. Norm Utförs i normalfallen i samband med övriga insatser. Vid behov utförs kontinuerligt underhållsstäd, s.k. lättstäd. Avgränsning Skötsel av husdjur (t.ex. rastning av hund) beviljas inte. Insatsen beviljas per hushåll. Inköp Lagrum 4 kap. 1 Socialtjänstlagen Behov Den enskilde behöver stöd eller hjälp med att få dagligvaror och färdiglagad mat till sin bostad eller enklare ärende uträttade och behovet kan inte tillgodoses på annat sätt. Norm Till insatsen räknas inköp av mat, hushållsartiklar samt apoteksvaror. Inköp beviljas i normalfallet vid ett tillfälle per vecka. Övriga inköp och ärenden (ej dagligvaror) högst två tillfällen per månad företrädesvis dagtid på vardagar. Inköp bör så långt det är möjligt ske i den för utföraren lämpligaste affären med hemköring (ej Stugun). I insatsen ingår hjälp med att skriva inköpslista och packa upp varor när så behövs. Behövs bara hjälp med hemköringen av varor från dagligvaruaffären, räcker det med att få detta godkänt av biståndhandläggaren. Beslut om inköp krävs bara vid hjälp med inköpslista, transport och/eller att packa upp. I de fall där aktiviteten enbart består i att följa den enskilde vid handling eller andra ärenden kan insatsen beviljas i form av ledsagning. I första hand bör god man eller anhörig anlitas för att utföra post- och bankärenden. Avgränsning Insatsen beviljas per hushåll. 21

130 Tvätt Lagrum 4 kap. 1 Socialtjänstlagen Behov Den enskilde behöver stöd eller hjälp med tvätt och viss klädvård. Behovet kan inte tillgodoses på annat sätt. Norm Tvätt beviljas då den enskilde har nedsatt fysisk och eller psykisk funktionsförmåga i form av sjukdom och/eller men efter sjukdom och nedsatt kognitiv förmåga. För ett bifall ska den enskilde ha svårt att lyfta, sträcka sig, gå i trappor (om det behövs) och att bära tungt. Insatsen omfattar maskintvätt av gångkläder samt sänglinne och handdukar. För- och efterarbete till exempel klädvård samt att lägga in tvätten i skåp ingår. Även strykning av enstaka plagg ingår. Bistånd beviljas i normalfallet var tredje vecka men kan variera utifrån särskilda behov. Förhållanden som kan medge tätare insatser är t.ex. att den enskilde har ett större behov av insatsen på grund av inkontinens, motorik- eller synproblem som medför spill, fläckar eller liknande. Den enskilde tillhandahåller tvätt- och sköljmedel. Avgränsning Tvätt- och torkmöjligheter ska finnas i angränsning till bostaden i maskin belägen i fastighetens gemensamma tvättstuga eller i den enskildes bostad. Saknas tvätt- och torkmöjligheter får den enskilde själv ombesörja tvätt genom att t.ex. lämna tvätten till en tvättinrättning. Kostnaderna för tvätt betalas av den enskilde. I insatsen ingår ej att tvätta mattor eller större gardinuppsättningar, mangla eller stryka sängkläder och handdukar eller tvätt av anhörigas kläder. Insatsen beviljas per hushåll. Matdistribution Lagrum 4 kap. 1 Socialtjänstlagen Behov Den enskilde erbjuds tillagad mat som kan distribueras tre gånger i veckan. Brukaren erbjuds färdiglagade portionsrätter. Insatsen är själva distributionen, dvs om den enskilde inte kan få hem matlådan på annat sätt. Matlåda kan köpas från kommunens äldreboenden utan beslut om bistånd och hanteras då via den enskildes direkta kontakt med köken. Övrigt Kost- och näringsfrågors betydelse för äldres hälsa och välbefinnandebeaktas vid bedömningen. I många fall kan närhet till äldreboende, seniorboende eller annan samlingsplats, där möjlighet finns att inta måltider, vara fördelaktigt för brukaren i ett socialt och/eller aktiverande perspektiv, varför detta ska beaktas vid bedömningen. 22

131 Trygghetslarm Lagrum 4 kap. 1 Socialtjänstlagen Behov För att känna trygghet och säkerhet i den egna bostaden behöver den enskilde kunna påkalla hjälp under dygnets alla timmar. Norm Trygghetslarm beviljas om behov föreligger. Behov föreligger om den enskilde har en funktionsnedsättning som försvårar att påkalla hjälp vid akuta situationer, upplever otrygghet i livssituationen, bor själv och/eller är i behov av kontinuerligt tillsyn och har falltendens. Avgränsning Trygghetslarm beviljas under förutsättning att den enskilde eller anhöriga har förmåga att hantera larmet, kan tillgodogöra sig de instruktioner som hör till larmhanteringen och har tillgång till den nödvändiga tekniska utrustning som krävs. Den enskilde skall lämna ifrån sig kopior på de nycklar/motsvarande som behövs för att larmpersonal ska kunna ta sig in i bostaden. Det förutsätter vissa tekniska lösningar för att trygghetslarmet med säkerhet ska fungera. Telefonservice Lagrum 4 kap. 1 Socialtjänstlagen Behov Den enskilde har på grund av känsla av otrygghet behov av regelbunden telefonkontakt med hemtjänstpersonal. Behovet kan inte tillgodoses på annat sätt Norm Beviljas vanligen en gång per dag, den enskildes behov är dock avgörande för hur ofta insatsen ges. Insatsen skall omprövas kontinuerligt. Avgränsning Om behovet av trygghet och säkerhet kan tillgodoses på annat sätt, till exempel genom trygghetslarm, föreligger inte rätt till insatsen. Telefonservice beviljas normalt inte om den enskilde är beviljad trygghetslarm. Tillsyn Lagrum 4 kap. 1 Socialtjänstlagen Behov Den enskilde är i behov av regelbundna besök av hemtjänstpersonal för att öka känslan av trygghet och säkerhet, där känslan av otrygghet får konsekvenser i den enskildes livsföring. Behoven kan inte tillgodoses på annat sätt. Norm Tillsyn innebär att den enskilde får kortare besök av personal. Beviljas vanligen en gång per dag 23

132 och/eller natt, den enskildes behov är dock avgörande för hur ofta insatsen ges. Insatsen bör ske vid andra tillfällen än för att utföra andra insatser. Syftet med dessa besök kan vara att tillförsäkra den enskilde trygghet och säkerhet i vardagen, och ska klart framgå av beslutet. Bistånd i form av tillsyn på natten tidsbegränsas initialt till max 3 månader, därefter sker en ny prövning. Avgränsning Om behovet av trygghet och säkerhet kan tillgodoses på annat sätt, till exempel genom trygghetslarm, telefonservice eller andra tekniska lösningar, föreligger inte rätt till insatsen. Andra insatser och sätt att tillgodose behovet ska först prövas. Tillsyn beviljas normalt inte om den enskilde är beviljad trygghetslarm. 6.3 Personlig omvårdnad Med personlig omvårdnad menas insatser som är direkt riktade till den enskilde för att tillgodose dennes grundläggande behov. Personlig omvårdnad beviljas till enskilda som har svårigheter att själva utföra momenten genom t.ex. nedsatt rörelseförmåga. Det kan även handla om situationer där en psykisk funktionsnedsättning eller demens försvagar den egna initiativförmågan. Insatserna inom ramen för personlig omvårdnad innefattar bland annat. Morgonhjälp (påklädning, hygien, toalettbesök) Kvällshjälp (avklädning, hygien, toalettbesök) Dusch Förflyttningar Måltidshjälp Egenvård Social samvaro Boendestöd Morgon- och kvällshjälp Lagrum 4 kap. 1 Socialtjänstlagen Behov Den enskilde behöver stöd eller hjälp med personlig hygien och på-/avklädning. Behoven kan inte tillgodoses på annat sätt. Norm Beviljas då den enskilde på grund av fysiska eller kognitiva svårigheter inte själv kan utföra dessa aktiviteter. Insatsen avser på-/avklädning, daglig personlig hygien inklusive toalettbesök. I insatsen ingår även enklare avtorkning av hörapparat, rullstol, rollator och övriga hjälpmedel Avgränsning Kan inte behoven uppfyllas på annat sätt saknas avgränsning - det enskilda behovet avgör. Dusch Lagrum 4 kap. 1 Socialtjänstlagen Behov 24

133 Den enskilde behöver hjälp med Dusch. Behovet kan inte tillgodoses på annat sätt. Norm Insatsen avser stöd vid dusch. Som regel beviljas insatsen en till två gånger i veckan. Den innebär hjälp med dusch/bad samt hårvård, nagelvård, insmörjning av mjukgörande kräm och rakning. I insatsen ingår upptorkning och iordningställande av badrum/hygien utrymmen. Avgränsning Kan inte behoven uppfyllas på annat sätt saknas avgränsning, det enskilda behovet avgör. Förflyttningar Lagrum 4 kap. 1 Socialtjänstlagen Behov Den enskilde behöver hjälp då han/hon helt eller delvis saknar förmåga att förflytta sig på egen hand. Behovet kan inte tillgodoses på annat sätt Norm I insatsen ingår alla förflyttningar den enskilde behöver göra men inte klarar på egen hand. Avgränsning Kan inte behoven uppfyllas på annat sätt saknas avgränsning, det enskilda behovet avgör. Måltidsstöd Lagrum 4 kap. 1 Socialtjänstlagen Behov Den enskilde behöver stöd och hjälp att värma måltider och/eller den enskilde behöver stöd och hjälp att inta måltider. Behovet kan inte tillgodoses på annat sätt. Norm Bedömningen av denna insats skall utgå från den enskildes behov. Men om det finns särskilda skäl, t.ex. behov av extrainsats för att säkerställa att den enskilde får tillräcklig och näringsriktig kost, kan man bevilja enklare matlagning. Det skall dock finnas särskilda skäl att välja detta alternativ framför inköp av färdiglagad mat/matdistribution. Stöd ges i samband med frukost, huvudmål, middag, mellanmål och kvällsmål. Hjälpen avser stöd före, under och efter aktuella måltider. Insatsen innefattar uppvärmning av färdiglagad mat, dukning, uppläggning av mat, servering av måltiden. Exempel på stöd vid matsituation är matning (hjälp med måltider), sällskap under hela eller del av måltiden för att stimulera lusten att äta. Avgränsning Beredning av måltider kan vara ett alternativ till inköp av färdiglagad mat vid speciella skäl och omfattar begränsad tillagning av enklare rätter. Särskilda skäl ska styrkas med medicinskt underlag. 25

134 Egenvård Lagrum 4 kap. 1 Socialtjänstlagen Behov Den enskilde behöver hjälp med hälso- och sjukvårdsinsatser som ryms inom vad som räknas som egenvård. Som egenvård räknas de uppgifter som ansvarig läkare normalt lämnar till patient eller anhörig att sköta om. Uppgifter som förutsätter mer omfattande instruktion och handledd träning av ansvarig läkare eller sjuksköterska är att hänföra till sjukvård oavsett vem som utför uppgiften. Norm Så länge den enskilde själv klarar att ta ansvar för sin medicinering och sin egen vård i övrigt kan hemtjänstpersonalen inom ramen för biståndsbeslutet lämna hjälp, handräckning, i den utsträckning som den enskilde själv kan klara den praktiska hanteringen (stöd vid egenvård). Detta innebär att hemtjänstpersonalen kan bistå med till exempel ögondroppar eller på- och avtagning av stödstrumpor på samma sätt som man bistår med andra sysslor som den enskilde inte klarar att utföra. En ansökan från den enskilde om egenvård skall åtföljas av ett intyg från legitimerad personal. Handläggare beslutar om det föreligger rätt till bistånd om att få hjälp med insatsen. Den enskildes behov och uppgifter i intyget är avgörande för hur ofta insatsen ges. Avgränsning Den enskilde ska själv kunna ge instruktioner om när, vad och hur uppgiften ska utföras. Social samvaro Lagrum 4 kap. 1 Socialtjänstlagen Behov Den enskilde kan p.g.a. funktionsnedsättning eller ensamhet och isolering inte själva tillgodose sitt behov av samvaro och social kontakt. Den enskilde kan p.g.a. funktionsnedsättning inte själv tillgodose sitt behov av promenad och utevistelse. Behovet kan inte tillgodoses på annat sätt. Norm Insatsen kan bestå av både samvaro och social aktivitet i hemmet eller aktiviteter utomhus. Den beviljade insatsen kan användas utifrån den enskildes behov och önskemål. Det kan handla om en pratstund, hjälp att läsa tidningen, stöd att kontakta vänner/anhöriga eller liknande. Insatsen innebär att gå en promenad. Aktivering beviljas i normalfallet vid ett tillfälle per vecka för pratstund och/eller ett tillfälle för promenad som utförs i närområdet. Avgränsning Insatsen förutsätter en noggrann utredning av den enskildes livssituation, intressen och nätverk. I första hand skall prövas vilka alternativa sätt det kan finnas att möta behovet. Det kan t ex handla om: 26

135 Mobilisering av den enskildes egna sociala nätverk Andra beviljade insatser Möjlighet att delta i dagverksamhet Insatser från frivilligorganisationer 27

136 7. SÄRSKILT BOENDE Socialnämnden skall verka för att äldre människor får goda bostäder och ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service. Kommunen skall inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd (5 kap. 5 Socialtjänstlagen). Rätten till bistånd i form av vård- och omsorgsboende grundar sig på den enskildes vård- och omsorgsbehov. Om den enskilde av andra skäl, t.ex. avsaknad av hiss i fastigheten eller otillgänglig närmiljö, behöver annan bostad, ska i första hand möjlighet till bostadsanpassning eller byte till mer lämplig bostad prövas. Biståndshandläggaren ska informera den enskilde om andra möjligheter t ex byte av bostad. Information om möjlighet att söka bostadstillägg för pensionärer (BTP) ska också ges (söks hos Pensionsmyndigheten). I det fall den enskildes behov av vård, omsorg och trygghet inte kan tillgodoses i den egna bostaden kan det bli aktuellt att flytta till ett Särskilt boende. I samtliga boenden ingår i grundtryggheten tillgång till personal dygnet runt och trygghetslarm för dem som bedöms klara av att hantera ett sådant. Den enskilde har rätt att i sin ansökan ange önskemål om ett visst boende. Den enskildes önskemål skall beaktas så långt som möjligt. Om det inte är möjligt att verkställa beslutet inom skälig tid ska skälen för detta noga dokumenteras. Detta är viktigt även när den enskilde tackat nej till erbjudande från kommunen. Behovet av Särskilt boende ska grunda sig på en helhetsbedömning där den enskildes situation och möjligheter sammanvägts med medicinska, sociala, fysiska och psykiska behov. Det innebär en stor omställning för den enskilde att flytta från sitt hem. I regel är det därför väsentligt att först ha prövat andra vård- och omsorgsinsatser innan ett beslut om särskilt boende fattas. 7.1 Bedömningskriterier Allmänt måste vissa kriterier vara uppfyllda för att den enskilde skall beredas bostad i ett Särskilt boende. Minst ett av följande bedömningskriterier skall vara uppfyllt för att den enskilde skall få en bostad i ett särskilt boende: Den enskildes omvårdnadsbehov är stort över hela dygnet och/eller kombinerat med oförmåga att påkalla hjälp. Den enskilde uttrycker stark/ständig oro, som påverkar livsföringen eller är en fara för sig själv. Den enskilde har medicinska behov och behov av närhet till sjuksköterska och annan personal som inte kan tillgodoses i det ordinära boendet och/eller Den enskilde har oro orsakad av exempelvis psykisk ohälsa, social situation eller demenssjukdom som påverkar förmågan att fungera i ordinärt boende. Behoven skall bedömas utifrån skälig levnadsnivå och i förhållande till: Medicinering. Mentalt tillstånd/psykisk stabilitet. Funktionsnivå/omvårdnadsbehov. Behov av kontinuerlig tillsyn dag och natt. Behov av akut hjälp. Behovet av Särskilt boende är tillgodosett på annat sätt om den enskildes behov: Kan tillgodoses med insatser från hemtjänst eller alternativa insatser. Kan tillgodoses med hjälpmedel eller bostadsanpassning. 28

137 Kan tillgodoses genom rehabilitering eller habilitering. 7.2 Parboende I de fall en make, sambo eller registrerade partner är i behov av boende i en sådan särskild boendeform som avses i 5 kap. 5 Socialtjänstlagen skall med skälig levnadsnivå förstås att båda bereds plats i samma boende om de begär det (2 kap. 2 Socialtjänstförordningen). Med samma boende har Socialstyrelsen definierat boende i samma rum, samma lägenhet eller inom samma boende (vård- och omsorgsboende). I Ragunda kommun används benämningen makar men i likhet med den parboendegaranti som regleras i socialtjänstförordningen avses här makar, sambos eller registrerade partners. I de fall båda har behov av särskilt boende: Makar som båda är i behov av och fått biståndsbeslut i form av vård- och omsorgsboende samt som båda önskar bo tillsammans erbjuds boende i lägenhet som är lämplig för parboende eller i separata lägenheter inom samma boende. Om en av makarna avlider, har den andra partnern möjlighet att själv ta över lägenheten. Regler för avgifter för vård- och omsorgsboende gäller för båda makar. I de fall enbart den ena partnern har behov av särskilt boende: I enlighet med parbogarantin kan två makar flytta tillsammans även om endast en har ett vårdbehov. Medflyttande maka/make ska alltid erbjudas tre månaders provboende. Då finns möjlighet att prova på hur det är att bo i ett vård- och omsorgsboende. Den medflyttande makan/maken har rätt att bo kvar i vård- och omsorgsboende om parboende inte längre är aktuellt, men i kontraktet kan framgå att byte till annan lägenhet kan bli aktuellt. 7.3 Särskilt boende Lagrum 4 kap. 1 Socialtjänstlagen Behov Den enskilde har ett omfattande och dokumenterat behov av omvårdnad, trygghet och/eller stöd. Behovet kan inte tillgodoses på annat sätt. Den enskilde beviljas denna insats vid omfattande behov av personlig omvårdnad när det gäller t.ex. hygien, klädsel, förflyttning, måltider, kommunikation och tät tillsyn över dygnet. Behoven av omvårdnad och trygghet skall inte skäligen gå att tillgodose med hemtjänst eller annat bistånd. Exempel på situationer där hemtjänsten inte räcker till är de behov som uppstår med korta eller oförutsägbara intervaller. Medicinskt utlåtande om den enskildes eventuella medicinska behov tas med i helhetsbedömningen, men det är det individuella behovet som styr, inte diagnos eller behovens orsak. För att beviljas särskilt boende för personer med funktionsnedsättningen demens, krävs att personen fått en demensdiagnos av läkare Avgränsning Den enskildes önskemål om till vilket boende han/hon vill flytta skall så långt möjligt beaktas. Vid anvisning av särskilt boende har den enskilde fem arbetsdagar till sitt förfogande att fatta beslut. Om den enskilde tackar nej till anvisat särskilt boende sker förnyad prövning av behovet vid tredje erbjudandet. Den enskilde har möjlighet att byta till annat särskilt boende. 29

138 7.4 Korttidsplats Korttidplats utgör en viktig stödinsats för äldre i ordinärt boende och är ett komplement till hemtjänst/hemsjukvård, antingen vid enstaka tillfällen eller i form av avlösning/växelvård. För den enskilde och för många av dem som vårdar en närstående kan möjligheten till korttidsplats vara en trygghet och en förutsättning för kvarboende. Korttidsplats kan också vara aktuellt under tiden en utredning av den enskildes framtida omvårdnadsbehov och omvårdnadsform pågår. Korttidsplats beviljas enligt Socialtjänstlagen för : Återhämtning/mobilisering - För den som behöver en tids återhämtning efter sjukhusvistelse Utredning - För den som vid vårdplanering visar osäkert framtida behov av hjälpinsatser. Växelvård/avlastning - För den som vårdas i ordinärt boende och som med tillfällig korttidsvistelse kan bo kvar hemma eller den som vårdas av en anhörig där den som vårdar är i behov av avlösning. Den enskildes förmåga och behov behöver utredas för att möjliggöra rätt insatser. Det föreligger behov av omvårdnad i livets slutskede som inte kan ske i ordinärt boende. En vistelse på korttidsplats skall som regel vara kort d.v.s. upp till tre veckor. I utredningen ska datum för omprövning/uppföljning av beslutet samt syftet med placeringen framgå. Normalt beviljas växelvård max två veckor per fyraveckorsperiod. Vistelsen planeras i samråd mellan den enskilde och utförare. Har den enskilde, som finns på korttidsplats, ett beslut om särskilt boende ska beslutet om korttidsplats inte förlängas för tid efter att beslutet om särskilt boende kan verkställas. Vid erbjudande om korttidsplats betonas att verkställandet av korttidsplats upphör om den enskilde beviljas och erbjuds boende i särskilt boende. Detta ska även framgå av beslutet om korttidsplats. Avgränsning Om den enskilde inte antar erbjuden plats i särskilt boende beviljas inte förlängd korttidsplats under väntetiden. I dessa situationer får den enskilde vänta på platsen i det egna hemmet med stöd av hemtjänst eller vid speciella skäl erbjuds plats på annat särskilt boende. Korttidsplats beviljas inte om behovet handlar om rekreation och stimulans. Då hänvisas till dagverksamhet eller andra former av social samvaro. Korttidsplats beviljas heller inte som ersättning för sjukhusvistelse. Korttidsplats beviljas inte på grund av bostadsproblematik, t.ex. stambyte, renovering eller bristande tillgänglighet. Korttidsplats beviljas inte om behovet kan tillgodoses av rehabiliterande/utredande åtgärder i ordinärt boende. Korttidsplats beviljas inte när behoven kan tillgodoses av hemtjänst i ordinärt boende. 30

139 8. ÖVRIGA INSATSER 8.1 Stöd till anhöriga Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har en funktionsnedsättning. (5 kap. 10 Socialtjänstlagen). Kommunen har skyldighet att erbjuda stöd för att underlätta för den som vårdar eller stödjer en närstående som är äldre, långvarigt sjuk eller har en funktionsnedsättning. Stödet ska, så långt som möjligt, vara individanpassat och utformas i samråd med berörda parter. För den som vårdar närstående i hemmet kan biståndshandläggaren vara en viktigt kontakt- och stödfunktion. Utöver information om de biståndsbedömda insatser som finns att tillgå ska biståndshandläggaren informera om vilket utbud som finns av andra stödformer till exempel stödgrupper och frivilligorganisationer. 8.2 Avlösning i hemmet Lagrum 4 kap. 1 Socialtjänstlagen Behov Den enskilde är i behov av kontinuerlig tillsyn och/eller omvårdnad som utförs av anhörig. Anhörig är i behov av avlösning för att kunna uträtta ärenden eller delta i aktiviteter utanför bostaden. Norm Insatsen ska bidra till den enskildes möjlighet att bo kvar i ordinarie bostad. Anhörigs behov avgör omfattningen. Avlösning upp t.o.m. tio timmar per månad är avgiftsfri. Insatsen kan innebära en aktivitet tillsammans med den enskilde (den som vårdas). Personal från t.ex. hemtjänsten ger den omsorg/tillsyn som behövs för att anhöriga ska kunna bli avlösta i sitt uppdrag som stödjare. Aktiviteter som utförs under avlösningen skall vara riktade till personen och omfattar inte hemtjänstuppgifter av servicekaraktär. Avgränsning Insatsen kan ges till enskild som sammanbor med den som vårdar och är mantalsskriven i Ragunda kommun samt 18 år eller äldre. Vid utförande av avlösning utgår vanligtvis ingen ersättning till avlösaren i form av omkostnadsersättning eller dylikt. Den enskildes omvårdnadsbehov skall vara stort och varaktigt d.v.s. bedömas kvarstå under minst 6 månader (undantag vård i livets slutskede). Avlösartimmar kan inte sparas över månadsskifte. 8.3 Dagverksamhet för personer med demenssjukdom. Lagrum 4 kap. 1 Socialtjänstlagen Behov Den enskilde är till följd av en demens sjukdom i behov av regelbundna aktiviteter och stimulans i vardagen. 31

140 Norm Den enskilde skall ha en utredd demenssjukdom. Väsentligt att dagverksamhet beviljas i ett relativt tidigt skede för att kunna tillgodogöra sig aktivering, sysselsättning och social gemenskap. Avgränsning När den enskilde flyttar till särskilt boende har man inte rätt till insatsen dagverksamhet för personer med demenssjukdom. Då skall behovet av aktivering, sysselsättning och social gemenskap tillgodoses i det särskilda boendet. 8.4 Anhöriganställning Behov Den enskildes behov skall inte skäligen kunna utföras av hemtjänstpersonal. Norm I första hand ska beviljade insatser utföras av hemtjänstpersonal. Den enskilde har inte rätt att bestämma hur ett behov skall tillgodoses. Det är inte heller en rättighet att bli anställd som anhörigvårdare. Vid bedömningen ska biståndshandläggaren utreda den enskildes behov av insatser. Avgränsning Anställningsfrågan är, ett personaladministrativt beslut, inte ett bistånd. I de fall beslut om anhöriganställning övervägs ska denna information överföras till ansvarig utförare som har att ta ställning till om aktuell anhörig kan anställas, d.v.s. har den kompetens och lämplighet som behövs för att utföra aktuella insatser. Utföraren blir arbetsgivare med de skyldigheter som detta medför och skall därför på sedvanligt sätt ta ställning till den arbetssökandes lämplighet. 8.5 Ledsagning Lagrum 4 kap. 1 Socialtjänstlagen Behov Den enskilde behöver stöd eller hjälp att dels klara förflyttning utomhus, dels ledsagning i samband med aktivitet. Det kan handla om besök hos läkare eller annan aktivitet. Behovet kan inte tillgodoses på annat sätt. Norm Insatsen riktar sig främst till personer med synskada, personer med demenssjukdom eller personer som på annat sätt har en fysisk eller psykisk funktionsnedsättning. Ledsagning omsorg innebär att personal följer den enskilde till läkar- sjukhusbesök, tandläkare, fotvård, frisör etc. När det gäller besök till läkare, tandläkare används företrädesvis Region Jämtland- Härjedalens sjukresor, inklusive sjukhus värdar på sjukhuset. Ledsagning av sociala skäl avser att medverka till att människor med funktionsnedsättning, som inte utan hjälp kan delta i aktiviteter utanför hemmet, ska kunna bryta isolering och delta i samhällslivet. Avgränsning Insatsen ledsagning omsorg beviljas inte om den kan utföras med stöd av till exempel 32

141 chaufför och/eller befintlig vårdpersonal på vårdinrättning. Insatsen beviljas inte om behoven kan tillgodoses till exempel genom sociala nätverk, make/maka/sambo eller andra beviljade insatser. Omvårdnad och medicinska insatser ingår ej. Kommunen bekostar inte eller anordnar inte transport till och från aktiviteter för brukaren. Ledsagartimmar kan inte sparas över månadsskifte. 8.6 Boendestöd Lagrum 4 kap. 1 Socialtjänstlagen Behov Den enskilde har behov av struktur, rutiner och ordning i sin vardag. Det kan tex vara stöd i att skapa rutiner för betalning av räkningar, inköp och matlagning. Insatsen vänder sig till personer som behöver hjälp att hitta mening och motivation i vardagen samt stöd till att ingå i sociala sammanhang, behöver stöd i att bryta isolering, eller stöd i att samspela socialt och att kommunicera med andra medmänniskor. Norm Insatsen är ett socialt och pedagogiskt stöd till personer som har psykisk funktionsnedsättning (läkarintyg krävs). Syftet med stödet är att öka förutsättningarna till ett så självständigt liv som möjligt. Avgränsning Insatsen beviljas inte om behovet är hjälp i hemmet/hemtjänst, genom kompenserande insatser. Referenser Diskrimineringslag (2008:567) Förvaltningslag (SFS, 1986:223) 33

142 Kommunallag (SFS, 1991:900) Offentlighets och sekretesslag (SFS, 2009:400) Regeringens proposition 2010/11:49 Ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun Sambolag (SFS, 2003:276) Socialtjänstlagen (SFS, 2001:453) Socialstyrelsen (2007) Trappan mellan kvarboende och flytt Socialstyrelsen (2015) Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten SOSFS 2014:5 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS Äktenskapsbalken (1987:230)34 34

143 Bilaga 1: Granskningsnyckel Biståndsbedömning 1. Finns fullständiga personuppgifter? Ja Nej 2. Är ansökan skriftligt undertecknad av den sökande Ja Nej 3. Framgår det tydligt vad ansökan avser? Ja Nej 4. Finns en utredning som underlag för biståndsbedömningen? Ja Nej 5. Är innehållet i utredningen skrivet på ett sådant sätt att de enskilde lätt kan läsa och förstå? 6. Framgår det vilka uppgifter till utredningen som lämnats av Ja Nej a. den sökande? Ja Nej b. referenter? Ja Nej 7. Finns anteckning om att andra får kontaktas i utredning (medgivande)? Ja Nej 8. Finns ärendets bakgrund dokumenterad? Ja Nej 9. Finns noterat vem som initierat ansökan? Ja Nej 10. Finns tidigare insatser beskrivna? Ja Nej 11. Är den aktuella situationen beskriven på ett tillfredsställande sätt? Ja Nej 12. Framgår nuvarande hälsotillstånd på ett fullvärdigt sätt? Ja Nej 13. Finns beskrivning av den enskildes sociala nätverk? Ja Nej 14. Är bedömningen motiverad med hänsyn till aktuell lagstiftning? Ja Nej 15. Framgår det vilka behov som tillgodoses på annat sätt? Ja Nej 16. Är aktuella insatser angivna? Ja Nej 17. Är besluten tidsbestämda och/eller är det angivet när uppföljning skall ske? Ja Nej 18. Framgår det vilka beslut som fattats? Ja Nej 19. Framgår det vilket/vilka lagrum besluten grundas på? Ja Nej 20. Framgår det hur beslut har delgivits den enskilde? Ja Nej 21. Finns beslutsdatum angivet? Ja Nej 22. Finns mål med biståndet angivet i beslutet? Ja Nej 35

144 Bilaga 2: Förslag på guide för hembesök Inledning och presentation Skapa kontakt och presentera dig/er. Gemensam dagordning Berätta varför du/ni är där och vad ni skall göra. Gå igenom vad var och en har för roller och hur samtalet kommer att gå till, förklara att och varför du antecknar. Berätta hur handläggningsprocessen går till, att man har rätt att ansöka om vad man vill utan begränsningar, och att det är det individuella behovet som styr, om rätten att överklaga och varför du behöver ställa frågor. Informera om att det den enskilde själv som ansöker alt godman/företrädare. Syfte med besöket Berätta att ni gemensamt kommer att sätta ett eller flera mål. Berätta att vi har ett rehabiliterande arbetssätt. Kartläggning utifrån samtalsguiden Se frågeområdena på nästa sida. Se det som ett stöd/förslag på frågor. Använd öppna, berättande frågor Hur? Så långt som möjligt. Ex. hur gör du när..? Sammanfatta, återkoppla, be att berätta mer.. Frågor Inbjud till frågor. Sammanfattning Sammanfatta vad ni pratat om och återkoppla. Fråga om det är något att tillägga. Berätta vad som kommer att hända efter besöket. Avslutning Avsluta med att tacka för besöket och meddela dina kontaktuppgifter. Fråga om uppgifterna från samtalet får användas i dokumentationen. 36

145 Bilaga 3: Förslag till Samtalsguide Familjesituation Ensamboende? Född och uppvuxen, tidigare arbete? Barn? Andra närstående? (ex syskon, släkt, nära vän, nära relationer) Var bor de? Hur ser kontakten ut med dem? Boende Vad är bra med bostaden? Något som saknas/upplevs som hinder? Hur når du butik, post, bank, apotek, busshållsplats, läkare/vårdcentral, vänner? Vardagliga sysslor Hur klarar du hushållssysslor? Personlig omvårdnad? Finns det någon utöver hemtjänsten som kan ge dig regelbunden hjälp? Hälsotillstånd Sammanfattningsvis, hur tycker du att du mår? Hur påverkar det ditt dagliga liv? (Yrsel, nedsatt balans, ramlat, rädd att ramla, gånghjälpmedel, värk/smärta, synnedsättning, hörselnedsättning, minne, nattsömn/trötthet, nedstämd, oro, ångest, ensamhet, otrygghet etc) Fysisk aktivitet Då, nu, sen, Vad har varit viktigt? Tider, rutiner och vanor, hur levt tidigare? Utför du någon typ av motion? Vad skulle du kunna tänka dig att göra? Vad kan du göra för att bli mer aktiv? Matvanor Då, nu, sen? Upplever du något bekymmer med måltiderna? Har aptiten förändrat sig över tid? Vad har varit viktigt tider, rutiner och vanor, portionsstorlekar, hur levt tidigare? (sväljsvårigheter, allergier, nattfasta, sällskap, aptit). Meningsfullhet Då, nu, sen? Vad är det viktigaste för dig i livet och stämmer det överens med hur du har det i dag? Hur nöjd är du med ditt liv som det är idag? Hur känns livet att leva? Vad kan du göra själv för att uppnå det? Vad kan vi hjälpa dig med så du kan uppnå det? Har du under de senaste veckorna känt att du kunnat uppskatta det du gjort om dagarna? Om inte, varför? Vad har du för tankar om din framtid? Intressen/social gemenskap Då, nu, sen? Andra kontakter utöver familj och närstående? (ex. föreningar, kyrkan) Intressen? Finns det några aktiviteter som du önskar delta i men är förhindrad att utföra? Vad behöver du för att kunna medverka? Är det några aktiviteter du saknar, som inte finns att tillgå? Mål och ansökan Ta emot ansökan som den formulerats av den enskilde, formulera uppföljningsbara mål tillsammans. Se även intern mall/blankett för hembesök enligt IBIC (Individen Behov i Centrum) 37

146 Ägardirektiv för Jämtlands Gymnasieförbund gällande 2018 Sida: 1 (7) Förslag Beslutas av samtliga ägarkommuner senast 30 juni 2017 Beslutad av Östersunds kommuns fullmäktige den, Reviderad den: ÄGARDIREKTIV 2018 för Jämtlands Gymnasieförbund Adress: Postadr.: Jämtlands Gymnasieförbund, Östersund, Besöksadr.: Prästgatan 15, plan 3; Östersund Förbundsordning: Upprättat av ägarna Konsortialavtal: Upprättat av ägarna ; rev ; rev Reglemente: Fastställt Ägardirektiv: Gäller fr.o.m.: Direktivens innehåll: Antagna av kommunfullmäktige i Bräcke kommun, Krokoms kommun, Ragunda kommun, Åre kommun och Östersunds kommun den 1 januari 2018 och tillsvidare eller senast den 31 december 2018 då nya ägardirektiv ska vara fastställda. 1 Verksamhetens mål Kommunernas huvudsakliga syfte med bildandet av Jämtlands gymnasieförbund är att aktivt verka för en hög utbildningsnivå i regionen. Målet är att kunna erbjuda en modern gymnasieskola av hög kvalitet och produktivitet. Kvaliteten i lärandet är prioriterad och viktig. Tillgång, tillgänglighet, kompetens och inflytande ska vara ledande kvalitetsdimensioner för att verksamheten med hjälp av moderna metoder, pedagogisk utveckling ska uppnå effektiva lärprocesser och arbetssätt vilket ska leda till goda studieresultat med en god arbetsmiljö. Utbildningen ska ha så hög kvalitet att den även kan attrahera studeranden från övriga landet. Målet för samverkan är att erbjuda medlemskommunernas ungdomar ett utbud av attraktiva utbildningar som både motsvarar ungdomarnas behov och efterfrågan men som också står i samklang med regionens förutsättningar och behov av gymnasieskola som ett instrument för att främja tillväxt och utveckling såväl i regionen som i medlemskommunerna. Detta förutsätter ett gott samarbete med arbetslivets alla aktörer och högskolor. Målet är att erbjuda en utbildning med en sådan kvalitet att studerande som bor i medlemskommunerna väljer förbundets utbildningar i jämförelse med andra alternativ. Ungdomarna väljer fritt inom förbundet.

147 Ägardirektiv för Jämtlands Gymnasieförbund gällande 2018 Sida: 2 (7) Förslag Beslutas av samtliga ägarkommuner senast 30 juni 2017 Beslutad av Östersunds kommuns fullmäktige den, Reviderad den: En strävan skall vara att tillgodose elevernas 1:a handsval inom förbundets verksamhet. 2 Riktlinjer för direktionens arbete Vid beslut om förläggning av skolor/lokaler, inrättande av nya/nedläggning av program/motsvarande skall beaktas såväl elevernas önskemål och efterfrågan som regionens och de enskilda kommunernas behov av arbetskraft och utvecklingsmöjligheter. Förbundet ska ha en hög kvalitet på stödfunktioner i form av elevhälsa och studie- och yrkesvägledare samt en god samverkan med grundskolorna i medlemskommunerna. Förbundet skall arbeta för goda samverkansformer med de fackliga organisationerna lokalt såväl som på direktionsnivå. Samverkansgrupper skall finnas såväl lokalt som centralt. Medlemskommunerna skall före direktionens beslut ges möjlighet att yttra sig om frågor av större principiell beskaffenhet. Förbundet skall i sitt agerande på ett effektivt sätt nyttja de samlade kommunernas gemensamma resurser före att bygga ut ny egen organisation/köpa tjänster externt om resurser finns i någon av medlemskommunerna. Vid beslut om omlokalisering av utbildningar/program eller nedläggning av gymnasieskola skall direktionen upprätta en totalkalkyl som även redovisar berörd medlemskommuns ökade kostnader i form av t.ex. inackorderingstillägg och dagliga resor. En strukturförändring som är ekonomiskt gynnsam för förbudet får inte innebära väsentligt ökade kostnader i en eller flera av medlemskommunerna. Effektivisering/omställning av utbildningsverksamhet till antalet elever ska göras löpande och vid minskning av antalet elever innebära totalt lägre kostnader för medlemskommunerna. 3 Ekonomiska mål och riktlinjer Direktionen ska samråda med medlemskommunerna om förslaget till budget för nästkommande år senast den 15 september året innan. För övrigt gäller vad som anges i förbundsordningen.

148 Ägardirektiv för Jämtlands Gymnasieförbund gällande 2018 Sida: 3 (7) Förslag Beslutas av samtliga ägarkommuner senast 30 juni 2017 Beslutad av Östersunds kommuns fullmäktige den, Reviderad den: 4 Ekonomiska förutsättningar budget 2018 Budgetberäkningarna görs i förbundet utifrån demografiska förändringar och utifrån en indexjustering av platspriserna. Elevplatspriserna från 2017 till 2018 får räknas upp med i genomsnitt högst 2,4 %. (Indexberäkningen utgår ifrån en uppräkning med 2,5 % för personalkostnaderna och 1,9 % för övriga kostnader och intäkter). Denna reglering omfattar inte verksamheten i Åre kommun under ett övergångsår För gymnasieprogrammen i Åre kommun gäller att elevplatspriserna för 2018 ska anpassas till en beräknad självkostnad. En årlig effektivisering på 1 % åläggs förbundet vilket för 2018 innebär att elevplatspriserna i genomsnitt får räknas upp med högst 1,4 %. De demografiska förändringarna påverkar antalet elever i gymnasieskolan. Den prognostiserade förändringen av antalet ungdomar i åldrarna år görs av medlemskommunerna. Förändringarna beräknas för Bräckes del bli - 17 elever, för Krokoms del + 24 elever, för Ragundas del + 20 elever och för Östersunds del + 47 elever. Statsbidrag för Wången med kronor (år 2017), söks av Krokoms kommun och utbetalas därefter till förbundet. För revision av förbundets verksamhet får nyttjas totalt kronor. Gymnasieförbundets kostnader för interkommunala ersättningar och bidrag till fristående skolor samt tilläggsbelopp för elever med behov av särskilt stöd påförs respektive kommun. Förbundet uppdras att tillse att regelverket för interkommunala ersättningar liksom regelverket för ersättning till enskilt drivna skolor följs. Kostnader för lagstadgade inackorderingstillägg och dagliga resor för de i respektive kommun skrivna eleverna, vilka förbundet beslutat om och betalat ut påförs respektive medlemskommun. Förbundet uppdras att tillse att regelverket för inackorderingstillägg och dagliga resor följs. Slutliga kostnader för respektive medlemskommun avgörs enligt förbundsordningens 8. Gymnasieförbundet erhåller preliminär ersättning med 1/12 av den beräknade kostnaden för respektive kommun per den 20:e varje månad. Justering av respektive medlemskommuns kostnader innefattande även inackorderingsbidrag, dagliga resor och interkommunala ersättningar görs för hela budgetåret direkt efter dess slut, dock senast den 20

149 Ägardirektiv för Jämtlands Gymnasieförbund gällande 2018 Sida: 4 (7) Förslag Beslutas av samtliga ägarkommuner senast 30 juni 2017 Beslutad av Östersunds kommuns fullmäktige den, Reviderad den: januari. Kommunal vuxenutbildning regleras i särskilda tecknade avtal för respektive uppdrag. 5 Informationskrav Elevstatistik Förbundet ska snarast möjligt (senast 1/3 respektive 27/9) lämna uppgift till ägarkommunerna om antalet elever från respektive kommun per den 15 februari och den 15 september. Uppgift ska även lämnas om hur många elever som är registrerade på respektive program. Information om elever som genomgår gymnasial utbildning hos annan huvudman lämnas samtidigt. Förbundet ska efter begäran från ägarkommunerna lämna uppgift om antalet elever även andra månader än februari och september. Årsredovisning Förbundet ska lämna underlag för medlemskommunernas årsredovisning senast den 15 februari året efter räkenskapsåret. Det reviderade bokslutet, inklusive lekmannarevisorernas rapport, ska vara ägarna tillhanda senast den 10 mars. Redovisning av förhållanden som förbundet önskar ange som behov inför kommande budgetår, ska inlämnas till medlemmarna senast den 31 januari. Delårsrapporter Förbundet ska redovisa delårsrapporter till ägarna per 30 april och 31 augusti. Rapporterna ska innehålla prognos för helårsresultat och vara medlemmarna tillhanda senast den 20 maj och senast den 20 september. I delårsrapporterna ska uppföljning av miljö- och personalmålen göras. I delårsrapporten per 31 augusti ska även delårsbokslut redovisas. Rapporter och bokslut ska även tydligt redovisa uppnådda resultat i relation till satta mål. Statistikuppgifter Förbundet ansvarar för erforderlig redovisning av verksamhetsstatistik (uppgifter till SCB m.fl., enkäter etc). Övrig information Ägarkommunerna har rätt att löpande under året kalla förbundets direktion och ledning för information om förbundets verksamhet och ekonomi. Nyckeltal jämförelser med andra Direktionen ska ta fram nyckeltal jämförelser med andra gymnasiala utbildare i syfte att ha underlag för beslut om förbättringsåtgärder.

150 Ägardirektiv för Jämtlands Gymnasieförbund gällande 2018 Sida: 5 (7) Förslag Beslutas av samtliga ägarkommuner senast 30 juni 2017 Beslutad av Östersunds kommuns fullmäktige den, Reviderad den: 6 Speciella verksamhetskrav Styrning av kommunägda bolag Vid avvägning av vad som är principiella frågor ska förbundet tillämpa den definition som framgår av Östersunds kommuns principer för styrning av kommunala bolag (se bilaga). Internkontroll Direktionen har att verka för att en god internkontroll präglar organisationen och förbundets löpande verksamhet. Direktionen ska årligen värdera den interna kontrollen. Naturbruksutbildningar Förbundet har fattat beslut om att överta huvudmannaskap för naturbruksutbildningar i Ås. Förbundets övergripande uppdrag är att utveckla attraktiva, behovsanpassade utbildningar som genomförs till riksprisnivå från och med Ägarkommunerna har godkänt att förbundet ingår som delägare i ett med regionförbundet och näringslivet samägt bolag Torsta AB. Syftet med bolaget är att kostnadsrationalisera och effektivisera genomförandet av karaktärsämnen för naturbruksutbildningar i Ås och på så sätt aktivt bidra till attraktiva, behovsanpassade naturbruksutbildningar som kan genomföras till riksprisnivå. Ägarkommunerna svarar inte för några avvecklingskostnader i samband med övertagandet av huvudmannaskapet/bildande av bolaget Torsta AB. Syftet med att JGY går in som delägare i bolaget är att kostnadsrationalisera. Förbundet har att agera som aktiv ägare av bolaget och via styrelserepresentation svara för att verksamheten drivs på ett sätt så att bolagets syfte uppnås inom en ekonomi som är hållbar. Ägarkommunerna svarar inte för eventuella brister i bolagets långsiktiga ekonomi. Miljöarbete Förbundet ska i all sin verksamhetsutövning verka för en ekologiskt hållbar utveckling. Förbundet ska aktivt arbeta för att förbättra och utveckla sitt miljöarbete genom att formulera egna målsättningar som sammanställs i handlingsplaner på lokal nivå. Uppföljningen redovisas i samband med delårsrapporter och årsbokslut. Förbundet ska genomföra och kommunicera smarta miljölösningar på kort och långsikt. Förbundets långsiktiga målsättning ska vara fossilbränslefri och energieffektiv verksamhet 2030.

151 Ägardirektiv för Jämtlands Gymnasieförbund gällande 2018 Sida: 6 (7) Förslag Beslutas av samtliga ägarkommuner senast 30 juni 2017 Beslutad av Östersunds kommuns fullmäktige den, Reviderad den: Upphandling Förbundet ska samordna sin upphandling med kommunernas gemensamma nämnd för upphandling och ha en egen upphandlingspolicy utifrån den som fastlagts av länets gemensamma nämnd för upphandling. Gymnasieskolornas arbete med förbättrad folkhälsa Gymnasieförbundet ska arbeta aktivt med folkhälsa utifrån framtagen folkhälsopolicy för Jämtlands län. Personalpolitik Förbundet ska ha av direktionen fastställda lagstadgade policydokument. I de fall förbundet ej antagit egna policys ska förbundet av effektivitets- och praktiska skäl följa de som Östersunds kommun antagit. Förbundet ska vidare aktivt verka för att: - arbetsmiljön på förbundets arbetsplatser är stimulerande samt främjar hälsa, trivsel och arbetsglädje. - förbundet uppfattas som en attraktiv arbetsgivare som erbjuder goda arbets- och anställningsförhållanden. - förbundet har jämställda arbetsplatser där kvinnor och män värderas lika och ges samma möjligheter till goda arbets- och anställningsvillkor samt karriärmöjligheter. Det kommunala aktivitetsansvaret Respektive kommun svarar för att hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men inte fyllt 20 år, är sysselsatta i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. Gymnasieförbundet bidrar med detta genom att till respektive kommun redovisa elever som ej påbörjar sina gymnasiestudier eller som avslutar dem innan de slutförts. Förbundet ska vidare, i samarbete med respektive kommun, bidra till att så många ungdomar som möjligt ska påbörja och genomföra gymnasiala studier innan det år individen fyller 20 år. Extraordinära händelser Kommunfullmäktige i medlemskommunerna har fastställt Ledningsplan för respektive kommun vid extra ordinära händelser. Av planen framgår organisationen av krisledningsnämnd och att planen omfattar alla verksamheter inom kommunkoncernen. Förbundet har skyldighet att ingå i kommunernas organisationer för extraordinära händelser och att vidta de åtgärder som följer av ledningsplanen. Således ska förbundet upprätta plan för extraordinära händelser, revidera planerna årligen och se till att planerna bygger på riskanalyser inom respektive verksamhet. Ägardirektiven gäller efter att samtliga ägarkommuners fullmäktigeförsamlingar beslutat fastlägga dem.

152 Ägardirektiv för Jämtlands Gymnasieförbund gällande 2018 Sida: 7 (7) Förslag Beslutas av samtliga ägarkommuner senast 30 juni 2017 Beslutad av Östersunds kommuns fullmäktige den, Reviderad den: Bilaga till ägardirektiv Jämtlands Gymnasieförbund Enligt 3 kap kommunallagen (KL) ska fullmäktige besluta i följande frågor: besluta om viss verksamhet ska bedrivas i företagsform fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten välja styrelse och minst en lekmannarevisor samt ersättare ta ställning i principiellt viktiga frågor eller annat som är av större vikt innan bolagen fattar beslut. Exempel på ärenden som kan vara principiellt viktiga är: 1. Större investeringar som väsentligt påverkar ägarens ekonomi och /eller medför risk för ägaren i sådan grad att uppställda ägardirektiv ej kan uppnås (med större investeringar avses inte reinvesteringar eller andra investeringar som erfordras för att hålla nuvarande fastighetsbestånd eller anläggningar intakta) 2. Principiella taxekonstruktioner och andra normbeslut 3. Antagande eller ändring av bolagsordning 4. Ändring av aktiekapital 5. Planer som gäller ny eller ändrad inriktning av bolagets verksamhet (bolagets syfte) 6. Kapitaltillskott till företag 7. Grunderna för ekonomiska förmåner för styrelseledamöter, revisorer och ersättare i företagen. 8. Ansvarsfrihet för styrelseledamot och verkställande direktör 9. Förvärv av företag och bildande av dotterföretag eller annat väsentligt företagsengagemang om förvärvet medför väsentligt ökad riskbild 10. Förvärv av aktier eller andelar i andra bolag eller föreningar av strategisk betydelse för verksamheten om förvärvet medför väsentligt ökad riskbild 11. Frivillig likvidation av företag 12. Försäljning av företag. Beslut i nämnda frågor ska beredas av styrelse om ett bolag finns, förbundets direktion och sedan tillställas respektive ägarkommun

153 Ägardirektiv för JÄMTLANDS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND gällande 2017 Förslag Beslutas av samtliga ägarkommuner senast 30 juni enligt reviderat konsortialavtal 3 Beslutad av KF Östersund den 21 juni 2016 Sida: 1 (4) Reviderad den: UTKAST ÄGARDIREKTIV för Jämtlands Räddningstjänstförbund Adress: Förbundsordning: Fyrvallavägen 4,Östersund Upprättad av ägarna , reviderad , rev , rev , rev Konsortialavtal: Upprättat av ägarna , rev , rev , rev Ägardirektiv: Antagna av kommunfullmäktige i Bergs kommun, Bräcke kommun, Härjedalens kommun, Krokoms kommun, Ragunda kommun, Strömsunds kommun och Östersunds kommun Gäller fr.o.m.: den 1 januari och tillsvidare eller senast den 31 december då nya ägardirektiv skall vara fastställda. Direktivens innehåll: 1 Ekonomiska mål och riktlinjer. Direktionen skall samråda med medlemskommunerna om förslaget till budget för nästkommande år senast den 15 september Direktionen skall senast under december månad året före budgetåret fastställa budget för förbundet inom den ram som medlemmarna enats om. Inget överskridande av budget accepteras av direktionen. Det är fastställd budget som gäller och direktionen har ansvar för att detta följs. Om direktionen upptäcker att ett överskridande av budget är på väg att ske skall direktionen omedelbart besluta om åtgärder för att minska kostnaderna. Förbundet har rätt att disponera balanserat resultat. För övrigt gäller vad som anges i förbundsordningen. Direktionen finansierar utveckling av övningsområde Furulund genom rationalisering av befintlig verksamhet men även rätt att genomföra besparingsförslag som förbundet redovisat vid genomförda ägarsamråd. För revision av förbundets verksamhet får nyttjas totalt kronor. 2 Ekonomiska förutsättningar budget och flerårsplan

154 Ägardirektiv för JÄMTLANDS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND gällande 2017 Förslag Beslutas av samtliga ägarkommuner senast 30 juni enligt reviderat konsortialavtal 3 Beslutad av KF Östersund den 21 juni 2016 Sida: 2 (4) Reviderad den: Budgetramen/medlemsbidraget för budget och flerårsplan utgår från års budgetram/bidrag för Jämtlands Räddningstjänstförbund och kostnadsfördelning mellan ägarkommunerna Berg, Bräcke, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund och Östersund. Kostnadsfördelningen ( års nivå) är följande: Berg tkr, Bräcke tkr, Härjedalen tkr, Krokom tkr, Ragunda tkr, Strömsund tkr och Östersund tkr totalt tkr. Indexuppräkningen från till års nivå uppgår till 2,0 2,5 % för personalkostnader och 1,7 1,9 % för övriga kostnader (och intäkter). Förbundet får även för år 2018 behålla det extra tillskott på 2 mnkr som tillfördes förbundet För budgetåret uppgår förbundets totala budgetram/medlemsbidrag till tkr- varav från Berg tkr, Bräcke tkr, Härjedalen tkr, Krokom tkr, Ragunda tkr, Strömsund tkr och Östersund tkr. För bestäms indexuppräkningen i kommande års ägardirektiv. Förbundet erhåller medlemsbidrag från ägarkommunerna enligt fastställd budget med en fjärdedel per kvartal i förskott. Förbundet kan balansera årets resultat (förändring av eget kapital). 3 Informationskrav Årsredovisning Förbundet ska lämna underlag för årsredovisning inklusive miljö- och personalekonomiskt bokslut till medlemskommunerna senast den 15 februari året efter räkenskapsåret. Det reviderade bokslutet, inklusive lekmannarevisorernas rapport, ska vara ägarna tillhanda senast den 15 mars. Redovisning av förhållanden som förbundet önskar påtala som äskanden/behov inför kommande budgetår ska inlämnas till medlemmarna senast den 31 januari året före budgetåret.

155 Ägardirektiv för JÄMTLANDS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND gällande 2017 Förslag Beslutas av samtliga ägarkommuner senast 30 juni enligt reviderat konsortialavtal 3 Beslutad av KF Östersund den 21 juni 2016 Sida: 3 (4) Reviderad den: Delårsrapporter Förbundet skall redovisa delårsrapporter till ägarna per 30 april och 31 augusti. Rapporterna ska innehålla prognos för helårsresultat och vara medlemmarna tillhanda ca 20 maj och ca 20 september. I delårsrapporterna ska uppföljning av miljö- och personalmålen göras. I delårsrapporten per 31 augusti skall även delårsbokslut redovisas. Rapporter och bokslut skall även tydligt redovisa uppnådda resultat i relation till satta mål. Exakta tidpunkter meddelas i början av året. Statistikuppgifter Förbundet ansvarar för erforderlig redovisning av verksamhetsstatistik (uppgifter till SCB mfl, enkäter etc). Övrig information Medlemmarna har rätt att under löpande år kalla förbundets direktion och ledning för information om förbundets verksamhet och ekonomi. Nyckeltal jämförelser med andra Uppdras till direktionen att räkna fram/utarbeta nyckeltal jämförelser med andra räddningstjänster i syfte att ha underlag för förbättringsåtgärder. 4 Speciella verksamhetskrav Principiella frågor Förbundet ska tillse att kommunfullmäktige i respektive medlemskommun får tillfälle att ta ställning innan beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller större vikt fattas. Internkontroll Direktionen har att verka för att en god internkontroll präglar organisationen och förbundets löpande verksamhet. Direktionen ska årligen värdera den interna kontrollen. Miljöarbete Förbundet ska i all sin verksamhetsutövning verka för en ekologiskt hållbar utveckling. Förbundet ska aktivt arbeta för att förbättra och utveckla sitt miljöarbete genom att formulera egna målsättningar som sammanställs i handlingsplaner på lokal nivå. Uppföljningen redovisas i samband med delårsrapporter och årsbokslut. Förbundet ska genomföra och kommunicera

156 Ägardirektiv för JÄMTLANDS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND gällande 2017 Förslag Beslutas av samtliga ägarkommuner senast 30 juni enligt reviderat konsortialavtal 3 Beslutad av KF Östersund den 21 juni 2016 Sida: 4 (4) Reviderad den: smarta miljölösningar på kort och lång sikt. Förbundets långsiktiga målsättning ska vara fossilbränslefri och energieffektiv verksamhet Upphandling Förbundet skall samordna sin upphandling med medlemskommunernas gemensamma nämnd för upphandling och följa den fastställda upphandlingspolicyn som fastlagts av länets gemensamma nämnd för upphandling. Förbundets IT-verksamhet Förbundet ska ha en av direktionen fastställd policy med rutiner vad gäller IT-säkerhet, där även användarnas ansvar för säkerhet och etik tydliggörs. Personalpolitik Förbundet ska aktivt verka för att: - arbetsmiljön på förbundets arbetsplatser är stimulerande samt främjar hälsa, trivsel och arbetsglädje. - förbundet uppfattas som en attraktiv arbetsgivare som erbjuder goda arbets- och anställningsförhållanden. - förbundet har jämställda arbetsplatser där kvinnor och män värderas lika och ges samma möjligheter till goda arbets- och anställningsvillkor samt karriärmöjligheter. Extraordinära händelser Kommunfullmäktige i medlemskommunerna har fastställt Ledningsplan för respektive kommun vid extra ordinära händelser. Av planen framgår organisationen av krisledningsnämnd och att planen omfattar alla verksamheter inom kommunkoncernen. Förbundet har skyldighet att ingå i kommunernas organisationer för extraordinära händelser och att vidta de åtgärder som följer av ledningsplanen. Således ska förbundet upprätta plan för extraordinära händelser, revidera planerna årligen och se till att planerna bygger på riskanalyser inom respektive verksamhet. Ägardirektiven gäller efter att samtliga ägarkommuners fullmäktigeförsamlingar beslutat fastlägga dem.

157 Hammarstrand Svar på revisionsrapport Grundläggande granskning Revisionen har via KPMG genomfört en grundläggande granskning via enkät ställd till ledamöterna i kommunstyrelsen. KPMGs samlade bedömning är att styrelsen och dess ledamöter inte fullt ut tar det ansvar som kommunallagen ställer. (Se bilagd rapport). En vidareutveckling av arbetet rekommenderas. I rapporten pekar man också på att ansvaret i styrelsen i grunden är gemensamt (och att ledamöterna gemensamt ansvarar för resultatet), men också på att resp ledamot har ett enskilt ansvar med därtill hörande krav och rättigheter. De bedömningar och rekommendationer som lämnas är följande: 1. Kommunstyrelsens målstyrning behöver ses över för att säkerställa att fullmäktiges mål och uppdrag också blir mätbara mål/uppdrag för verksamheten. Styrmodellen inklusive rutiner för uppföljning bör ses över. (3.2 och 3.4) 2. Kommunstyrelsen rekommenderas upprätta en riskanalys ( 3.3) 3. Kommunstyrelsen rekommenderas tillse att ansvaret för den ekonomiska förvaltningen fullgörs (3.5) 4. Kommunstyrelsen rekommenderas tillse att den interna kontrollen är tillräcklig (3.6) 5. Kommunstyrelsen rekommenderas gå igenom vilka krav som ska ställas på beslutsunderlag, information och återrapportering för att skapa förutsättningar för ett effektivt arbete i styrelsen. Svar på rapport: Arbete pågår inom många av de områden som listas ovan. Av detta kan nämnas: Målarbete prioriteras i budgetarbetet. Det främsta arbetet har skett i utskotten där fullmäktiges mål och uppdrag bearbetas för att bli uppdrag för respektive verksamhet. Av vikt för punkten är dock att budgetarbetet sker med god planering och tillräckligt med avsatt tid. (Punkt 1) Rapport avseende ekonomi sker vid varje Kommunstyrelsemöte inklusive distribution av ekonomiskt uppföljningsmaterial till samtliga medlemmar i kommunstyrelsen (Punkt 3) Internkontrollen redovisas nu som separat punkt under höstens sista Kommunstyrelsemöte). Genom detta kan materialet också medfölja i årsredovisning. (Punkt 4) Jonas Andersson, Kommunstyrelsens ordförande Centralgatan 15 Box Hammarstrand TEL FAX jonas.andersson@ragunda.se

158 Ett tvärpolitiskt arbete pågår för att utveckla arbetssätt, förberedelser, rapportering, mm. (Punkt 1, 2 och 5) Ett arbetsmöte där hela KS deltar är inplanerat i november. Vid detta möte kommer resultaten från enkäten att behandlas och ytterligare åtgärder samt fördjupat arbete/samarbete i KS att diskuteras. För kommunstyrelsen Jonas Andersson Kommunstyrelsens Ordförande Håkan Littzell Kommunchef

159 Beslutad av Kommunstyrelsen Dokumentansvarig Personalchef Dokumenttyp Strategiplan för kompetensförsörjning Ragunda kommun Giltighetstid Gäller från Diarienr. XXXXXXX Ragunda kommuns strategiplan för komptensförsörjning

160 Innehållsförteckning Inledning 1. Syfte och sammanhang 4 2. Definitioner 5 3. Genomförande, roller och ansvar 6 4. Omvärld och utmaningar Demografisk utveckling Teknikutveckling Vad unga människor värderar i arbetet Förändringar på arbetsmarknaden 9 5. Ragunda kommuns förutsättningar att klara kompetensförsörjningen Hur klarar kommunen kompetensförsörjningen? Ragunda kommuns kompetensbehov Strategier Använd kompetens rätt Bredda rekryteringen Låt fler jobba mer Förläng arbetslivet Visa på karriärmöjligheter Skapa engagemang Nyttja tekniken Marknadsför jobben Underlätta lönekarriär Löneförmåner Samverkan med andra kommuner och myndigheter Finansiering Uppföljning av Övergripande kompetensförsörjningsplan 24 2

161 Inledning Ragunda kommun är kommunens största arbetsgivare med cirka 780 anställda, varav 440 är tillsvidareanställda och 340 är visstidsanställda. I kommunen finns 57 olika yrken och befattningar representerade. Det innebär att ungefär 14% av kommunens invånare har kommunen som arbetsgivare. Kompetenta och engagerade medarbetare är Ragunda Kommuns viktigaste resurs och kompetensförsörjningen är en av kommunens största utmaningar de närmaste åren. Detta framgår av studier av omvärlden, utvecklingen på arbetsmarknaden och av kommunens egen personalstatistik. I kommunens strategiplan fram till år 2020 framgår att en del i att rekrytera och behålla personal handlar om lön och arbetsvillkor, men det handlar också om att vara en bra arbetsgivare och att personalen blir sedd och uppskattad. Vi måste lägga upp en strategi för det framtida arbetskraftsbehovet med en plan för hur vi kan möta detta och vilka insatser/åtgärder som bör göras. Bland annat att vara mer offensiv mot de som utbildar sig och de som kan tänka sig stanna i kommunen. Att hålla kontakten och visa dem att vi är intresserade ökar chanserna att vi kan få anställa dem senare. För att klara verksamheternas framtida kompetensbehov behöver Ragunda kommun arbeta systematiskt, samordnat och långsiktigt. Övergripande kompetensförsörjningsplan för Ragunda kommun utgår ifrån Sveriges kommuner och landstings arbete med Sveriges viktigaste jobb, där nio strategier lyfts fram. De nio strategierna är: Använd kompetens rätt Bredda rekryteringen Låt fler jobba mer Förläng arbetslivet Visa på karriärmöjligheter Skapa engagemang Utnyttja tekniken Marknadsför jobben Underlätta lönekarriär Övergripande kompetensförsörjningsplan har utarbetats av Personalenheten enligt uppdrag av kommunstyrelsen. Övergripande kompetensförsörjningsplan har behandlats av kommunens ledningsgrupp, varit föremål för samverkan i centrala samverkansgruppen och fastställts av kommunstyrelsen. De tre första avsnitten av Övergripande kompetensförsörjningsplan innehåller planen syfte, definitioner av centrala begrepp samt en beskrivning av roll- och ansvarsfördelning. Avsnitt fyra tar upp förhållanden och utvecklingen i omvärlden och vilka utmaningar som kommunen kan ställas inför i arbetet med kompetensförsörjningen. Ragunda kommuns förutsättningar för att klara kompetensförsörjningen beskrivs i avsnitt fem, samt hur kommunen hittills har klarat detta. Avsnitt sex handlar om kommunens kompetensbehov till och med I avsnitt sju beskrivs de nio strategierna samt vilken grundstruktur och standard som Ragunda kommun ska upprätthålla. Vikten av samverkan med andra kommuner och myndigheter lyfts fram i avsnitt 8. För genomförandet behövs både en kommungemensam och en verksamhetsspecifik finansiering, vilket beskrivs i avsnitt 9. Det tionde och avslutande avsnittet behandlar uppföljningen av planen. När den övergripande kompetensförsörjningsplanen har fastställts kommer en sammanfattning att publiceras och spridas till chefer, arbetsplatser och fackliga företrädare. 3

162 1. Syfte och sammanhang Syftet med den Övergripande kompetensförsörjningsplanen är att planera och klara Ragunda kommuns åtagande att leverera välfärdstjänster till medborgarna. Genom att arbeta systematiskt och långsiktigt med kompetensförsörjning skapas överblick, samsyn och handlingsberedskap. Ragunda kommuns arbete med kompetensförsörjning tar sin utgångspunkt i och stödjer verksamheternas mål och strategier. Ragunda kommuns värdegrund, medborgarfokus, öppenhet, tillit och ständiga förbättringar ska genomsyra kommunens arbete med kompetensförsörjning. Även medarbetarpolicyn och chefspolicyn är viktiga utgångspunkter i arbetet med kompetensförsörjning. Övergripande kompetensförsörjningsplan ska bidra till att uppnå, de övergripande personalpolitiska målen. Personalpolitiken ska främja kvalitet och produktivitet och bidra till vår förmåga att skapa värden för kommunens medborgare. Verksamhetens mål ska vara kommunicerade och välkända så att varje medarbetare förstår sin roll och uppgift för helheten. Varje medarbetare ska känna sig sedd, hörd, respekterad och medskapande. Likaväl som servicenivån inom våra verksamheter ska vara hög så ska även arbetsgivarens arbete gentemot medarbetarna vara av hög kvalitet; Ragunda Kommun ska vara en god arbetsgivare. Att verka för att medarbetare trivs och sprider en bild av Ragunda Kommun som en god arbetsgivare, är på många sätt en förutsättning för kommunens överlevnad och något som ska genomsyra den dagliga verksamheten i form av ett gott värdskap. 4

163 2. Definitioner Kompetens: Förmågan att lösa en uppgift Kompetensförsörjning: De aktiviteter vi genomför för att säkerställa att vår verksamhet har den kompetens som krävs för att vi ska kunna lösa vår uppgift. Kompetensförsörjningsprocessen: Attrahera, Rekrytera, Introducera, Behålla/Utveckla, Avslut. Kompetensutveckling: Aktiviteter för att bredda/höja medarbetares och gruppers kompetens. Exempelvis kurs, konferens, seminarium, handledning, mentorsstöd, arbetsbyte, arbete i projektform, uppdrag i annan verksamhet, delta i nätverk och studiecirkel. Kompetensväxla Att anpassa verksamheten och kompetensbehov utefter teknisk utvecklig eller ändrade metoder. Välfärdstjänster: De tjänster som kommunen tillhandahåller för sina medborgare, t ex vård, omsorg, utbildning, bygglov, kultur och fritid. Attrahera Rekrytera 5

164 3. Genomförande, roller och ansvar Kommunstyrelsen fastställer Övergripande kompetensförsörjningsplan för åren Förvaltningarna konkretiserar sina egna kompetensbehov och sammanställer i egna komptensplaner utifrån de mål och verksamhetsplaner som finns i förvaltningarna vilka redovisas till personalenheten. Planen utgör en del i den årliga budgetprocessen. Personaenheten tillhandahåller verktyg och utgör stöd till verksamheterna i framtagandet av kompetensförsörjningsplanerna. I början av varje år gör personalenheten en kommungemensam prognos över kompetensbehoven och tar också fram statistik och nyckeltal. Personalenheten ansvarar också för att etablera en kommunövergripande samordningsgrupp, som har överblick över kommunens arbete med kompetensförsörjning ur ett arbetsgivarperspektiv. Frågor som gruppen kan behandla är exempelvis analys av statistik och prognoser, nyckeltal och marknadsföring. Övergripande kompetensförsörjningsplan ska revideras senast inför år 2022 och Personalenheten ansvarar för revideringen. Chefer och medarbetare i verksamheterna är de viktigaste aktörerna för att klara Ragunda kommuns kompetensförsörjning. Det är på någon av kommunens arbetsplatser som nya medarbetare får sitt första intryck av Ragunda kommun och medarbetarna är de bästa ambassadörerna för sitt yrke och för Ragunda kommun som arbetsgivare. En chef i Ragunda kommun ska föra en ständig dialog om mål, planer och resultat så att varje medarbetare förstår sin egen roll och betydelse för helheten. Ledarskapet handlar om att se varje enskild medarbetare, dennes kompetens och prestation samt det gemensamma resultatet i arbetslaget. Chefen ska genom ett coachande ledarskap möjliggöra ett lärande i vardagen och fånga upp behov av kompetensutveckling hos medarbetare och i arbetslaget. Varje medarbetare bidrar med sin kompetens och sitt engagemang för att lösa de uppgifter som ingår i uppdraget. Det åligger varje medarbetare att reflektera över sina egna och arbetslagets behov av kompetensutveckling. De fackliga organisationerna är en viktig resurs i arbetet med kompetensförsörjning, de har värdefull kunskap om olika professioners kompetens och utvecklingsbehov. Introducera Behålla/ la 6

165 4. Omvärld och utmaningar Kompetensförsörjning är ett komplext område. Det är många faktorer som avgör om offentlig sektor har tillgång till den kompetens som krävs för att kunna erbjuda tjänster. Viktiga faktorer är befolkningsförändringar, åldersstruktur samt in- och utflyttning. Tillgång till boende och till en god samhällsservice, samt om orten upplevs attraktiv, påverkar människors vilja vill stanna kvar eller flytta till orten. Goda pendlingsmöjligheter underlättar kompetensförsörjningen. Tillgång till en bra utbildning, ungas utbildningsval och möjligheter för vuxna att vidareutbilda sig är andra faktorer, liksom yrkesstrukturen lokalt och regionalt samt näringslivets och arbetslivets utveckling. I länet uppger 71% av arbetsgivarna inom offentlig sektor att de upplever brist på arbetskraft i samband med rekrytering. Siffrorna i övriga riket ligger inom samma nivåer. Ragunda kommer därför att kämpa med alla andra kommuner i länet och i riket om samma arbetskraft. Arbetsförmedlingen skriver i sin prognos juni 2017 att Den potentiella arbetskraften i åldern år minskar totalt sett, samtidigt som andelen arbestlösa utrikes födda ökar. Utmaningarna är att matcha de nyanlända till utbildning och arbete. Den svenskaundervisning som erbjuds idag inom ramen för SFI och arbetsförmedlingen är många gånger inte tillräcklig för att skapa anställningsbarhet inom välfärdsyrken. Det finns behov av att hitta fler och effektiva vägar in i svenska språket och arbete. Pensionsavgångar Kommunen står inför stora pensionsavgångar närmsta åren. Enligt underlag från personalsystemet Winlas kommer närmsta 10 åren 127 personer sluta med ålderspension. Det är ca 26% av kommunens anställda. Avgångarna är generella men de verksamheter som tappar mest i antal anställda är vården och skolan. Den största minskningen procentuellt av arbetsstyrkan är verksamheterna under samhällsbyggnadsförvaltningen där drygt halva styrkan kommer bytas ut närmsta 10 åren. Detta med utgångspunkt att all personal går i pension vid 65 år. Genomsnittsålder för pensionsuttag i riket är 63 år. År Födda vård kök SSK/DS K Försko llärare Barnsk ötare Studie ass Lärare Skolle dare Ekono mer Lokvår d Vaktm Maskin ist Yrkesa rb Assiste nter Chefer Väleda re 1952 el 2017 tid Totalt % Totalt 4.1 Demografisk utveckling Hela Europa står inför en demografisk utmaning. Andelen äldre personer ökar i förhållande till yngre. Det är fler som lämnar arbetsmarknaden på grund av pensioneringar än det finns nytillträdande ungdomar. De som lämnar arbetsmarknaden är oftast kompetenta och erfarna. En paradox är att unga människor inte får arbete för att de saknar den kompetens 7

166 som efterfrågas, den så kallade matchningsproblematiken. Andelen personer i arbetsför ålder minskar också vilket innebär att allt färre ska försörja allt fler. Med en större andel äldre i befolkningen följer ökade behov av vård och omsorg. En situation med ökad konkurrens om arbetskraften, samtidigt som behoven av välfärdstjänster ökar, blir en svår ekvation för offentlig sektor och medför med all sannolikhet ökade kostnader. Jämtlands befolkning uppgick december 2016 till personer. Ragunda ökade sin befolkning med 28 personer till 5415 personer. Ca 12 % av kommunens befolkning är utrikesfödda. Befolkningsökningen i kommunen beror främst på inflyttning av utrikesfödda. I gruppen år minskade befolkningen med 21 personer. Under 2016 avled 99 personer i kommunen och det föddes under samma tid 41 barn. Befolkningsstrukturen i kommunen avviker från länet och riket. 16 % av kommuns befolkning är mellan 0 och 15 år. 28,4 % av befolkningen är 65 år eller äldre. Det gör att vår försörjningskvot hamnar på 94,9 (att av 100 personer i arbetsför ålder skall försörja 94,9 personer) Länet har en försörjningskvot på 80,9 och Riket på 74,5. ( SCB och Regionfakta) Man kan av det konstatera att vi har i jämförelse med länet och Riket färre personer i arbetsför ålder som skall försörja unga och gamla. Slutsats Utöver inflyttningen av utrikes födda har kommunen ett minskande befolkningsunderlag. Detta tillsammans med att vi har ett underskott på utflyttning av ungdomar och ett pendlingsunderskott gör att inflyttning av utrikesfödda är en kompetensresurs som vi måsta ta tillvara och nyttja på ett bra sätt. Vi kommer i framtiden ha färre som försörjer fler. 4.2 Teknikutveckling Ytterligare en trend i samhället är den snabba teknikutvecklingen. En snabb och omvälvande utveckling som förändrar alla delar av samhället, omkullkastar gamla sanningar och skapar nya förutsättningar för utveckling. Alla människor påverkas av digitaliseringen oavsett om de vill det eller inte. Den digitala revolutionen, eller evolutionen, har pågått i drygt 20 år. Det började med de första stordatorerna och terminalerna. I en andra våg kom persondatorn, lokala nätverk och internet. Vi är nu inne i en tredje fas där mobila enheter, molntjänster, stora datamängder och sociala medier dominerar. Inom tillverkningsindustrin anses den digitala transformationen ha en så genomgripande påverkan att det talas om en fjärde industriell revolution. Samtidigt har tillämpningen av digitaliseringen inom olika områden börjat flätas samman. Sociala medier smälter samman med underhållning som i sin tur inkluderar shopping och tvärtom. Företag som tidigare endast sålde produkter har börjat leverera tjänster och vice versa. För sex år sen kunde ingen förutse dagens situation och lika svårt är det att förutse hur det kommer att se ut om ytterligare sex år. Utmaningen är att ta tillvara de möjligheter som den digitala utvecklingen erbjuder såväl nu som i framtiden. Det handlar bland annat om att bli ännu bättre på att använda digitaliseringen för att utveckla samhällets service och säkerställa att alla kan ta del av digitaliseringens möjligheter. Ny teknik ställer nya kompetenskrav på verksamheter och medarbetare. I många frågor förväntar sig medborgarna kunna nå kommunen digitalt dygnet runt för att utföra sina ärenden via e-tjänster. Varje elev från åk 7 har tillgång till en egen dator. Varje chef har ett tiotal IT-system som hen ska kunna hantera, såväl verksamhetssystem som ekonomi- och personalsystem. Vårdpersonal ska kunna hantera dokumentation digitalt som en naturlig del i arbetet utan onödiga arbetsmoment som blir tidstjuvar. 4.3 Vad unga människor värderar i arbetet Enligt rapport från SKL finns det ett stort intresse bland unga att jobba i välfärdssektorn. 8

167 Deras uppfattning är att den erbjuder meningsfulla jobb och möjligheten att göra skillnad samt att jobben är roliga och spännande med goda framtidsutsikter och bra arbetsvillkor. Här finns också trevliga kollegor och möjlighet att träffa många människor. Det som de unga anser saknas är karriärmöjligheter, god arbetsmiljö och bra lön. Enligt en annan undersökning vill unga ha ut följande av arbetslivet: Trevlig miljö och trevliga kollegor Personlig utveckling/växa som människa Stolthet över arbetet Unga vill också ha ett nära och tydligt ledarskap, det vill säga en chef som genom ett coachande ledarskap ger feedback på prestationer och som är tydlig med instruktioner och förväntningar. De vill även att chefer ska ha visioner för verksamheten och vara öppna för idéer. 4.4 Förändringar på arbetsmarknaden I jämförelse med riket och länet har Ragunda högre andel av de sysselsatta inom offentlig sektor. Det är framför allt vård- och omsorgssektorn som är största arbetsgivaren följt av skola och förskola. Ragunda kännetecknas också av en könsuppdelad arbetsmarknad. Kvinnorna är överrepresenterade i de traditionellt kvinnliga branscherna vård och omsorg samt utbildning. Männen är överrepresenterade i traditionellt manliga branscher, som byggverksamhet, transport och tillverkning samt i jord-, skogsnäringarna. Totalt sett är de kvinnodominerade branscherna färre än de mansdominerade. Dessutom karaktäriseras de kvinnliga branscherna i större utsträckning av en högre andel låglöneyrken. När det gäller pendling till och från kommunen kan man kostatera att 2016 pendlade 373 personer från kommunen till övriga länet medan det pendlade in 263, detta ger ett pendlingsunderskott på 110 personer. Arbetsställekommun Bostadskommun Berg Bräcke Härje- Ström- Krokom Ragunda Åre Öster- sund dalen sund Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Källa Regionfakta Enligt Arbetsförmedlingens prognos för Jämtland Härjedalen län kommer sysselsättningen att sakta öka och arbetslösheten att öka närmsta åren. Industrin förväntas fortsätta att backa. Vård och omsorg med offentlig huvudman väntas stå för den huvudsakliga sysselsättningsökningen. Arbetssökande med nedsatt arbetsförmåga, utrikesfödda, personer med kort eller föråldrad utbildning är generellt sett särskilt utsatta på arbetsmarknaden och gör att det är en ökning av arbetslösa trots att sysselsättnigen ökar. I Region Jämtland utgör dessa grupper 63 procent av de inskrivna på Arbetsförmedlingen. De grupper som sticker ut är utrikes födda, låg utbildningsnivå och ungdomar. 9

168 Gapet mellan den tillgängliga kompetensen och vad arbetsgivarna efterfrågar växer. Arbetsgivarnas kompetenskrav och förväntan på utbildning fortsätter att öka. En godkänd gymnasieutbildning kan generellt sägas vara minimikravet. Konkurrensen om arbetskraften kommer att öka mellan olika branscher och arbetsgivare. Arbetsgivarnas kompetenskrav ökar samtidigt som en majoritet av de inskrivna på arbetsförmedlingen tillhör så kallade utsatta grupper. Källa arbetsförmedlingens prognos våren

169 5 Ragunda kommuns förutsättningar att klara kompetensförsörjningen Sveriges kommuner har ett antal lagstadgade skyldigheter som behöver lösas kompetensmässigt samt ett antal frivilliga åtaganden som varje kommun väljer ambitionsnivåerna för. Kommunerna har olika strategier och politiska prioriteringar för att lösa uppgiften att leverera välfärdstjänster. Lagstiftaren har i vissa fall reglerat vad som måste skötas med kommunens egen personal, till exempel myndighetsutövning, och vad som kan utföras i extern regi. Inom kommunernas största verksamheter, skolan samt vård och omsorg, finns lagstadgade krav på kompetens. Från 1 juli 2015 krävs legitimation för lärare och förskollärare för att självständigt få sätta betyg och för att kunna bli tillsvidareanställd. Det är dock möjligt att anställa lärare eller förskollärare utan legitimation under en begränsad tid, högst för ett år i taget, förutsatt att den sökande är lämplig att bedriva undervisningen och har tillräcklig utbildning. Legitimationsyrken inom vård och omsorg är sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut. För personal som arbetar inom äldreomsorg och med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning har Socialstyrelsen utfärdat allmänna råd. Syftet med lagstiftning och allmänna råd kring kompetenskrav är att höja kvaliteten i verksamheterna och statusen på yrkena. När det råder brist på lärare, sjuksköterskor och undersköterskor innebär regelverket ytterligare en utmaning för huvudmannen för dessa verksamheter. Invånarna i Ragunda kommun har god tillgång till utbildningar på förskole och grundskolenivå. När det gäller utbildningar som levererar komptens till arbetsliv och kompetensökning sker det genom gymnasieförbund. De har i sin tur lagt viss gymnasieutbildning som verkstad och elteknik i kommunen samt vuxenutbildning till undersköterska. När det gäller övrig utbildning är kommunens invånare hänvisade till andra kommuner främst Östersund och Sundsvall. Pendling med kollektivtrafik fungerar relativt bra inom Region Jämtland Härjedalen men när det är bytydligt svårare att pendla mellan Region J/H och Västernorrlands län. Barn och ungdomars skolframgångar i förskola och grundskola spelar en avgörande roll för deras möjligheter till vidare studier. Vikten av utbildadpersonal startar redan i förskolans verksamhet. Att ungdomar i många fall hänvisas till annan studieort än kommunen visar sig i flyttstatistik då gruppen upp till 24 år är den grupp av kommunmedborgare som rör sig mest ut ur kommunen. Man ser även att pendling till och från kommunen spelar en stor roll för kompetensförsörjning. En väl fungerande lokaltrafik med anpassade tider och utbyggd IT teknik som möjliggör pendling in i kommunen underlättar arbetskraft att komma till arbete in till och inom kommunen. När det gäller yrken som kräver högre utbildning är vi och kommer vi vara beroende av inflyttning och inpendling för att klara behoven av personalförsörjning. Orsakerna till rörlighet mellan kommuner påverkas av flera faktorer. Av rapporter och forskning kan man se några så kallade pull och push faktorer Möjligheten att öka arbetsinkomsten utgör en pull-faktor för individer med högre utbildnings flyttbeslut.( tillväxtverket 2014) De som säger sig vill flytta till landet och de som också gör det, har i regel barn, är i större utsträckning medelålders eller äldre i förehållande till yngre, och är större utsträckning egenföretagare. En forskningsrapport (Niedomysl och Amcoff) finner att hemvändare motiveras i större utsträckning av sociala orsaker, såsom närhet till familj och vänner, än vad som motiverar andra flyttare. 11

170 Enligt denna rapport är följande faktorer av betydelse för det lokala näringslivsklimatet och inflyttning: Kvaliteten på offentlig service och myndighetsutövning Tillgången till infrastruktur Utbildning och humankapital Inställningen till entreprenörskap och möjligheterna att utveckla affärsidéer Näringslivets sammansättning och förekomsten av kunskapsspridning. En viktig förutsättning för det lokala näringslivsklimatet är att den offentliga servicen och myndighetsutövningen är av bra kvalitet. Detta innefattar en snabb och adekvat handläggning av ärenden. Att det finns skolor med god kvalitet och god tillgång till globala och digitala arenor som underlättar distansarbete. 5.1 Hur klarar kommunen kompetensförsörjningen? Totalt under 2016 hade Ragunda kommun 201 tjänster inklusive sommarvikariat ute för rekrytering. Till dessa inkom 577 ansökningar. Mest sökande hade tjänsterna: Turism och näringslivsstrateger (37 sökande) Bilsamordnare(24) Flyktingsamordnare(22) Minst sökande hade tjänsterna: SO lärare AO skolan (0 sökande) Lärare yngre barn kullstaskolan (0) Uppskattningsvis är det ca 25-30% av de sökande som skulle kunna vara aktuella för anställning. Men det varierar kraftigt beroende på tjänst. Generellt är det minst ansökningar till de olika lärartjänsterna som annonserats ut. Stöd och omsorgsförvaltningen Inom vård och omsorg löses en betydande del av kompetensförsörjningen genom korttidsrekryteringar. Detta för att täcka planerad frånvaro som semester och oplanerad frånvaro på grund av sjukdom och vård av sjukt barn. Vård och omsorg gjorde under år 2016, 4923 beställningar på vikarier totalt timmar motsvarande 13 pass dagligen och 29 heltider på årsbasis. Vanligaste orsaken var sjukdom och vakans. Arbetet med korttidsrekryteringar är resurskrävande för verksamheterna och personalenheten. Individ och familjeomsorgen klarade till stor del av sitt behov av rekrytering själva under Man har rekryterat anställda till de flesta tjänster. Undantaget är handläggare barn och unga där belastningen varit särskilt hög och svårighet att rekrytera personal med relevant kompetens. Där har bemanningsföretag använts för inhyrning av sk konsulthandläggare. I mitten av 2017 är planen att under 3 kvartalet 2017 fasa ut de sista konsulthandläggarna som skall ersättas med anställd personal. Barn och utbildningsförvaltningen Skolan har senaste åren haft stora besvär att rekrytera legitimerade lärare. När det gäller vissa ämneslärare finns inga sökande. Förskolan har i vissa kommundelar haft stora svårigheter att fylla upp verksamheten med förskollärare utifrån uppsatta täthetsmål. Det är få sökande generellt till utlysta tjänster och av de ansökningar som kommer in uppfyller inte alla kraven på behörighet. 12

171 Samhällsbyggnadsförvaltningen Generellt är det många sökande till de utannonserade tjänsterna och rekryteringarna har gått bra. Vissa svårigheter är det att hitta utbildade Bibliotekarier där det inte är fullt bemannat med utbildad personal idag Kommunledningsförvaltningen Inom kommunledningsförvaltningen är det främst specialister i olika former som är svårigheten att rekrytera. Specialister inom tex ekonomi, personal, IT, osv. I vissa fall kan dessa rekryteringar falla på löneläget i kommunen då vi konkurrerar om dessa specialister med en rad andra arbetsgivare. Som liten kommun har vi även ett stort behov av Generalister som har flera olika uppdrag då vi inte har utrymme med heltider i alla tjänster. Det handlar om kombinerade tjänster. För denna typ av tjänst efterfrågar vi ett brett kunnande. Att kunna attrahera de som t.ex. har utbildning/erfarenhet som är bred inom det kommunala området är mycket viktigt. 13

172 6 Ragunda kommuns kompetensbehov Utifrån underlag som pensionsavgångar, tjänstledigheter, sjuktal, uppsägningar, elevunderlag, ålderstruktur och prognos för behov inom äldreomsorg har följande underlag för kommande personalbehov tagits fram. Ingångsvärdet att vi i 5 år framåt kommer bedriva en likvärdig verksamhet som Redovisningen avser de yrkesgrupper som under perioden kommer ha mest omsättning av arbetskraft Stöd och omsorgsförvaltningen Undersköterskor Vård och omsorg kommer de närmsta 5 åren vara i behov av att nyrekrytera cirka undersköterskor samt vikarier omfattande ett 15 tal tjänster i varierande grad. Med hänsyn till yrkets attraktivitet och utbildningsplatser kommer det bli en stor utmaning vilket kräver särskild planering och arbete. Sjuksköterskor Det kommer finnas behov av ett 5-6 sjuksköterskor. Svårt att beräkna då nyexaminerade sjuksköterskor tenderar röra på sig mellan arbetsgivare i högre grad än tidigare. Här kommer vikten av att rekrytera och uppmuntra lokala krafter till utbildning bli mycket viktig. Vi ser av erfarenhet och statistik att vi har mycket svårt att dra arbetskraft från andra delar av Sverige. Kökspersonal Det kommer finnas behov av 5-6 ekonomibiträden eller kökspersonal. Här finns få utbildade på arbetsmarknaden vilket gör att det kan bli svårt att rekrytera utbildad kompetens. Interna utbildningar och kompetensutveckling kan vara den framgångsfaktor vi bör rikta oss mot. Socialsekreterare Vi kommer behöva årligen rekrytera 1-3 socialsekreterare med hänsyn till den rörlighet på socialsekreterare som råder på arbetsmarknaden. Barn och utbildningsförvaltningen Förskollärare Vi kommer de närmsta åren behöva arbeta mycket aktivt med att rekrytera förskollärare för att klara behoven och planen för förskolan. Med hänsyn till pensioner och nuvarande brist behöver rekrytera ett 15 tal nya förskollärare. Här finns visst rekryteringsunderlag i befintlig grupp barnskötare som med stöd kan vidareutbilda sig. Lärare i grundskola När det gäller kategorien grund/ ämneslärare behövs särskilda insatser och arbete för att i framtiden klara rekryteringsbehoven. Här är både extern rekrytering och fortbildning internt som marknadsföring av största vikt. Det behöver arbetas fram en särskild plan för hur detta arbete skall genomföras. Generellt kan man se att vi är i störst behov av lärare i högstadiet inriktning mattematik och naturorienterande ämnen samt språklärare. 14

173 Samhällsbyggnad Lokalvårdare Lokalvården kommer behöva ersätta hälften av sin personal på grund av pension. De kommer behöva rekrytera ca 10 lokalvårdare inom en 10 års period varav 7lokalvårdade fram till och med Utifrån tillgång på arbetskraft och utbildningsmöjlighet ser det ut att vara en rimlig situation att lösa. Vaktmästare Ny teknik ställer större krav på kompetens hos vaktmästare samtidigt som erfarenhet och lokalkännedom inom detta yrke är mycket viktigt. Det kommer finnas behov av 10 tal vaktmästare inom en 10 årsperiod. Att rekrytera vaktmästare med både en god utbildning och erfarenhet är en utmaning. Inom detta yrke vore en framgångsfaktor vara att rekrytera utbildad personal som får en gedigen introduktion bredvid erfarna vaktmästare för att skaffa den lokala erfarenhet som behövs. Borde vara rimligt att lösa rekryteringsbehoven inom ramen för ordinarie rekryteringsarbete. Kommunledningsförvaltningen Inom perioden kommer kommunen att behöva nyrekrytera nya förvaltningschefer till samtliga förvaltningar i kommunen på grund av pension. 15

174 7 Strategier Ragunda kommuns strategier för kompetensutveckling baserar sig på Sveriges kommuner och landstings strategier för Sveriges viktigaste jobb 7.1 Använd kompetens rätt Ett av de personalpolitiska målen är att kommunen har engagerade medarbetare med rätt kompetens. Allt börjar med den enskilde medarbetaren och samspelet i arbetslaget, med chefen och med brukarna. Är mål och uppdrag tydliga? Finns det väl fungerade kommunikation i arbetslaget? Känner alla medarbetare att deras kompetens tas till vara och att de har möjlighet att utvecklas i arbetet? Finns det utrymme för reflektion, utvärdering och fortbildning? Inom flera verksamheter är det idag svårt att få tag i den kompetens som efterfrågas. Vårdbiträden anställs inom äldreomsorgen eftersom det inte finns tillräckligt många utbildade undersköterskor att rekrytera. För flera yrkesroller är det svårt att rekrytera erfarna medarbetare, exempelvis till olika chefsbefattningar, socialsekreterare inom barn och unga, samt miljö- och hälsoskyddsinspektörer. Kommunen uppmuntrar och ger ekonomiska och praktiska förutsättningar för tillsvidareanställd personal att vidareutbilda sig i bristyrken. Men hur tar vi tillvara kompetensen efter avslutad utbildning? Det krävs nytänkande kring innehållet i olika yrken samt en utveckling av arbetsfördelningen mellan olika yrkesgrupper. Varje yrkesgrupp måste få möjlighet att focusera på sitt huvuduppdrag. Ex att vissa så kallade service insatser inom äldrevården ( städ, tvätt m.m. ) kan utföras av andra än utbildade undersköterskor som är utbildade för omvårdnadsarbete Att arbeta vidare med Resultat- och utvecklingssamtalet är ett regelbundet återkommande (minst en gång per år) och väl strukturerat samtal mellan medarbetare och närmaste chef. Samtalet är en dialog om mål och resultat och hur medarbetaren bäst ska kunna bidra till verksamhetens utveckling. I samtalet fångar chefen upp medarbetarens behov av kompetensutveckling. Samtalet övergår i ett förberedande lönesamtal. Efter samtalet upprättas en skriftlig individuell utvecklingsplan, som kvitteras av både chef och medarbetare. Varje chef ansvarar för att arbetslagets kompetens tas tillvara och utvecklas. Chefen planerar introduktion, fortbildning och kompetensutveckling utifrån verksamhetens behov och medarbetarnas kompetensnivå. Varje förvaltning reflekterar över hur de olika kompetenserna används. Vem ska göra vad? Behöver arbetet organiseras annorlunda? Nya eller förändrade yrkesroller? Mer eller förändrat samarbete yrkesgrupper emellan? Annorlunda specialistförsörjning? Hur ska vi arbeta med rekrytering av specialister för kommunövergripande verksamheter inom områden som arbetsrätt, chefsstöd, m.m. Hur skall vi kunna finansiera den fortbildning vi behöver för att klara framtidens uppdrag och kompetensbehov? 16

175 7.2 Bredda rekryteringen För framgångrik kompetensförsörjning kommande år behövs tillgång till hela arbetskraften. Det ligger i vårt intresse att undanröja hinder så att vi attraherar alla människor oavsett kön, etnicitet, ålder och eventuella funktionsnedsättningar. I Ragunda kommuns jämställdhetsplan under rubriken Rekrytering och kompetensförsörjning är målet att andelen medarbetare av underrepresenterat kön ska öka på alla nivåer i Ragunda kommun. Några av åtgärderna i planen är: För grupper med ojämn könsfördelning kan positiv särbehandling tillämpas Vid utannonsering av tjänster ska heltid och tillsvidareanställning utgöra norm Aktivt arbete för att ta emot praktikanter och om möjligt välja praktikant av underrepresenterat kön Ragunda kommun ska vara en arbetsgivare där kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha likarättigheter, möjligheter och skyldigheter. Jämställdhetsfrågorna ska integreras i kommunens alla verksamheter. Av Ragunda kommuns medarbetare är 83 procent kvinnor och 17 procent män, och flera verksamheter är än mer könsuppdelade med en stark övervikt av kvinnor eller män. Det gäller att förändra bilden av att vissa yrken passar kvinnor eller män bäst. De mest kvinnodominerade yrkena är vårdyrken, förskola, skola och administration. Ragunda kommuns mest mansdominerade yrken är driftstekniker, vaktmästare, och It-tekniker. Ragunda kommun har under de senaste tio åren tagit emot flyktingar i storleksordningen 100 personer per år. I gruppen ingår både så kallade kvotflyktingar, anhöriginvandrare samt ensamkommande flyktingbarn (EKB). Ragundas flyktingmottagande förväntas ligga stabilt kommande åren. Vi måste ta till vara den kompetens och resurs som inflyttade från andra länder besitter. Det behövs ett strategiskt arbete med språkkunskaper så att inte språket blir ett hinder för sysselsättning och arbete Att arbeta vidare med Personalenheten har ett särskilt ansvar för att ifrågasätta och bidra till att bryta raditionella mönster vid rekrytering och bemanning. Varje förvaltning reflekterar över och bearbetar attityder, värderingar och strukturer kring kön, etnicitet, ålder och funktionshinder för att bredda rekryteringen. I kommunens verksamheter är det en självklarhet att ta emot studerande för arbetsplatsförlagt lärande och lärlingar. Ragunda kommun är representerat i branschråd, programråd och liknande för att kunna påverka innehåll i och dimensionering av utbildningar. Utveckla arbetsmarknadsenheten för att möta behoven av arbetsmarknadsinsatser, praktikplatser matcha de som står utanför arbetsmarknaden till att bli anställningsbar i ett passande yrke. Enhetens arbete är individorienterat och har sikte på varaktigt arbete. De skulle även kunna utvecklas för att arbeta med rehabiliteringsprogram för långtidssjukskrivna och verksamheter för individer med fysiska eller psykiska funktionsnedsättning. Arbetsmarknadsenheten har ett nära samarbete med alla kommunala verksamheter samt myndigheter och organisationer. 17

176 Ragunda kommun och Arbetsförmedlingen har skriftliga överenskommelser om samverkan DUA för att utveckla det strategiska samarbetet kring kompetensförsörjning, lokal utveckling och insatser för personer med särskilt behov av stöd för att komma i arbete. Kommunen måste verka för att fler människor utbildar sig mot de yrken som kommunen kommer ha behov av. Det är främst utbildning inom vård omsorg samt skola. Ragunda kommun skall definierar språkkraven för olika yrkesroller och underlätta för anställda som behöver förbättra sina språkkunskaper. Fortsätta utveckla UVAS ( ungas väg till anställning och sysselsättning). 7.3 Låt fler jobba mer Idag arbetar många anställda i kommuner och landsting deltid, särskilt inom vård och omsorg. Kvinnor arbetar i högre utsträckning deltid än män. Fler kan arbeta mer. Det är en fråga om att vara en attraktiv arbetsgivare och erbjuda bra arbetsvillkor. Om fler jobbar mer kan rekryteringsbehoven minska. Ragunda kommun har inom vård och omsorg infört rätten till heltid. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden är 93% i kommunen. Bland män är den 99,4 och bland kvinnor 92% Det visar sig att alla tillsvidareanställda män utom 4 (varav 3 arbetar inom vården) har heltidsanställningar. Av de tillsvidaranställda kvinnorna är genomsnittlig tjänst på 92%. Inom den största yrkeskategorin undersköterskor är snittsysselsättningen för kvinnor 87% och för män 95%. Inom de traditionellt mansdominerade yrken som yrkesarbetare, vaktmästare m.fl finns inga deltider. Väldigt tydligt att det är kvinnor som arbetar deltid och män heltid. I de fall män arbetar deltid är det i kvinnodominerande yrken. Så trots rätten till heltid arbetar kvinnor övervägande deltid. Orsaken till detta kan vara av vikt att belysa i framtida arbete. En viktig kompetensreserv är de medarbetare som är sjukskrivna korttid eller på del- eller heltid. Sjukskrivningarna under 2016 motsvarade 78 heltidstjänsters på årsbasis. Genomtänkta strategier på organisationsnivå bland annat avseende närvarande ledarskap och ett systematiskt arbetsmiljöarbete har visat sig vara framträdande i kommuner med låg sjukfrånvaro att arbeta vidare med Varje verksamhetsområde följer utvecklingen av heltids- respektive tillsvidareanställningar. Särskilt viktigt är att vara uppmärksam på eventuella skillnader mellan kvinnor och män. Varje chef uppmuntrar och möjliggör för deltidsanställda som vill arbeta mer. Ragunda har en systematisk och kvalitetssäkrad rehabiliteringsprocess som är väl förankrad i verksamheten. Verka för gott ledarskap som präglas av närvaro och coachande förhållningssätt. Undersöka orsaker till att många kvinnor arbetar deltid samt arbeta fram förslag på lösningar för att fler kvinnor skall kunna öka sin sysselsättningsgrad. Förbättra möjligheterna till ett hälsosamt ledarskap genom att se över hur stora arbetsgrupper man skall ha som chef. Fattas idag analys av kommunens situation gällande arbetsgruppernas storlek och förutsättningar för att bedriva ett gott ledarskap. 18

177 7.4 Förläng arbetslivet Tiden i arbetslivet behöver bli längre genom att unga personer kommer tidigare ut i arbetslivet och att äldre personer ges förutsättningar för att stanna kvar längre i arbetslivet. Den genomsnittliga etableringsåldern i Sverige är idag 26 år. Det är viktigt att stärka genomströmningen i utbildningssystemet, dels genom att ungdomar fullföljer utbildningen inom utsatt tid med fullständiga betyg och dels genom att tidigarelägga inträdet på arbetsmarknaden. Medellivslängden är 82 år. På hundra år har medellivslängden ökat från 57 år till nästan 84 år för kvinnor och 80 år för män. Man har rätt att arbeta till 67 år men medelsvensken går i pension vid drygt 63 års ålder. När medarbetare pensioneras försvinner viktiga kompetenser. Att främja en god arbetsmiljö är avgörande för att medarbetare ska kunna jobba ett helt yrkesliv. De senaste åren har tiden för pensionsavgång blivit alltmer individuell Arbeta vidare med Utveckla möjlighet för medarbetare att bidra med sina kunskaper och erfarenheter till yngre och nyanställda kollegor inom ramen för sitt arbete. När man passerat en viss ålder ex 60 år skall ha möjlighet att bli handledare, mentor för nya medarbetare som en del av sin tjänst. Hur detta skall se ut behöver utredas vidare. Därigenom tar vi tillvara kompetens och förlänger möjligheten att arbeta vidare trots slitna kroppar efter långt arbetsliv. Mer individanpassade och effektivare rehabiliteringsprocesser. Från sjukskrivning till åtgärd måste gå betydligt snabbare. Fler individanpassade åtgärder gör det möjligt genom en mer effektiv rehabilitering att korta ner ev. sjukskrivingstider. Skapa en tydlig strategi för effektivare rehabiliteringsarbete som skall vara en tydlig del i budgetarbetet. Ta fram mer förebyggande fiskvårdsinsatser som baserar sig på evidens baserad kunskap. Friskvårdstimmen har gett liten eller ingen effekt på sjuktalen. Den är inte heller fullt ut användbar i de yrken där sjukskrivning och belastningsskador är som störst. 7.5 Visa på karriärmöjligheter Synen på karriär behöver breddas och medarbetare ska ha möjligheten att utveckla sig själva och verksamheten. Att göra karriär behöver inte betyda att bli chef. Andra karriärvägar kan vara processledare, projektledare, utredare, utvecklare, specialist och förstelärare inom skolan. Intern rörlighet uppmuntras inom kommunen. I intresseförfrågningar för lediga jobb internt öppnas upp för intern rörlighet före extern rekrytering. Det kan dock vara svårt att gå mellan olika yrken på grund av krav på utbildning och erfarenhet Att arbeta vidare med Varje verksamhetsområde synliggör och möjliggör för fler karriärvägar än chefsuppdrag. Exempelvis projektledare, specialist, eller andra uppdrag. Varje chef tar upp i samband med medarbetarsamtalen frågan kring vidareutbildning/ kompetenshöjning för fortsatt arbete eller karriärmöjligheter i kommunen. Kommunen arbetar strategiskt i stöd och uppmuntran till vidareutbildning i de bristyrken som identifieras. Införa utvecklingsplan och mentorskap för nya chefer Personalenheten ger stöd till alla nya chefer i chefs- och ledarskap. Den erbjuder även individuellt stöd till chefer, både nya och mer erfarna, och olika grupputvecklingsinsatser. Utveckla chefsprogram om möjligt i samverkan med andra kommuner. 19

178 7.6 Skapa engagemang Engagerade medarbetare som får ta ansvar på jobbet kommer bättre till sin rätt och bidrar mer till verksamhetens utveckling. De blir också bättre ambassadörer för sina jobb. Ju större engagemang och inflytande, desto större chans att medarbetare vill stanna och utvecklas på sin arbetsplats. Ett av Ragunda kommuns personalpolitiska mål är att medarbetare ska ha rätt kompetens och känna engagemang för sitt arbete. Verksamhetens mål ska vara kommunicerade och väl kända så att varje medarbetare förstår sin roll och uppgift för helheten. Varje medarbetare ska känna sig sedd, hörd, respekterad och medskapande. Chefer skapar möjligheter och förutsättningar för medarbetare så att de kan göra ett bra jobb, utvecklas och ha inflytande över arbetet Att arbeta vidare med Medarbetare och chefer ska skapa och upprätthålla ett kreativt arbetsklimat och arenor för dialog, lärande och erfarenhetsutbyte. Känslan av sammanhang främjar hälsa och arbetsglädje. Jobbet ska kännas meningsfullt, begripligt och hanterbart. Kommunens värdegrund och medarbetsskapspolicy ska genomsyra verksamheterna. Skapa en tydligare röd tråd genom våra olika personalprocesser som APT, RUS-samtal, medarbetarskap och ledarskap. Medarbetarna ska vara med och kunna påverka verksamhetens utveckling utifrån sina expertkunskaper. Det kan utveckla arbetsorganisationen och ge såväl nöjdare kunder och brukare som bättre arbetsmiljö och lägre kostnader. Varje chef ska känna till och arbeta efter kommunens ledarskapspolicy. Tydligt, kommunicerande och närvarade ledarskap med regelbundna medarbetarsamtal mellan chef och medarbetare är väsentligt för engagemang och arbetsglädje. 7.7 Nyttja tekniken En ökad digitalisering av välfärdstjänsterna öppnar för både effektivare verksamhet och bättre kvalitet. Ny teknik kan verka litet skrämmande men en trend som även Ragunda kommun behöver förhålla sig till är att allt som kan digitaliseras kommer att digitaliseras. Det finns beräkningar som visar att 53 procent av jobben i Sverige kan digitaliseras och automatiseras. Genom att automatisera så avvecklas monotona arbetsuppgifter och arbetet effektiviseras så att resurserna kan användas mer kvalitativt. Flera av de yrkesroller som finns i kommunerna bygger på mänskliga möten, till exempel inom förskola, skola, äldreomsorg m.fl. Mänskliga möten kommer alltid att vara viktiga, men tekniken kan förändra förutsättningarna för dessa. Den tekniska utvecklingen reser också etiska frågor. Även om en tjänst är möjlig att lösa med tekniska lösningar är det kanske inte lämpligt ur etiska aspekter. Den tekniska utvecklingen kommer att ställa nya krav på kompetens hos kommunens medarbetare. Ragunda kommun följer den utveckling som pågår i samhället. Det visar sig genom att organisationen alltmer använder sig av mobila enheter, t ex så är kommunstyrelsen numera papperslös då det används ipads istället. Det mobila användandet visar sig även genom att antal samtal som går via telefonväxeln minskar genom automatiserade lösningar internt. Behöver utveckla arbetet med elektroniska blanketter både internt och för medborgare, företag och föreningar. Det pågår ett arbete med att ta nästa steg i utvecklingen och att lämna de elektroniska blanketterna för att erbjuda mer fullödiga e-tjänster som ger ökad service, automation och effektivitet. 20

179 7.7.1 Arbeta vidare med IT och digitalisering ska vara en del i verksamhetsplaneringen. Teknisk utveckling ska bevakas och innovation ska uppmuntras. Genom nya innovativa hjälpmedel och robotar kan kommunens service effektiviseras och förbättras. Det kan till exempel bidra till att behovet av hemtjänst minskar och att äldre kan bo hemma längre. Viss lokalvård och grönyteskötsel ske nattetid. Genom interaktiva tjänster kan Ragunda kommun lättare attrahera unga människor och attraktiva medarbetare. Samverka med andra i det offentliga rummet, undvik så kallade stuprör. Låt behoven styra! Utgå alltid från användarnas och medborgarnas behov och nytta när man utvecklar IT-stöd. IT-systemens utveckling ska bidra till engagemang och ge resultat i verksamheten. Det förutsätter strategiska val av lösningar och uppföljning. På en modern och attraktiv arbetsplats förväntar man sig också att lösningarna är mobila att man kommer åt digitala verktyg och stöd via sin mobil eller läsplatta. Höj den digitala kompetensen. Se till att medarbetare och chefer har den kompetens som krävs för att hantera en alltmer digitaliserad arbetsplats. Se över behov av kompetensväxling utifrån framtida behov och möjligheter. Se möjligheten i tekniska lösningar för att minska resande för möten m.m. Infrastruktur för lärande. Utveckla strukturer för kunskapsstyrning, e-lärande och smarta beslutstöd som gemensamt bidrar till högre kompetens, mer evidensbaserad praktik och ökad träffsäkerhet i beslutsprocesserna. 7.8 Marknadsför jobben Ragunda kommun har ett stort rekryteringsbehov och konkurrensen om arbetskraften är stor. Kommunen behöver vara synlig och marknadsföra det kompetensbehov som finns i verksamheterna. Goda erfarenheter från praktik och feriejobb kan locka människor att söka arbete i kommunen. Ragunda kommun behöver sprida information om alla jobbmöjligheter som finns och visa upp sig som arbetsgivare. Ett av kommunens mål är att Ragundakommun ska ha attraktiva och hälsofrämjande arbetsplatser. Det är viktigt att kommunen uppfattas som en attraktiv arbetsgivare Att arbeta vidare med Kommunikationsfunktionen i samarbete med personalenheten ansvarar för en kommunövergripande kommunikationsplan i syfte att marknadsföra Ragunda kommun som en attraktiv arbetsgivare. De förmåner som ingår i en anställning hos Ragunda kommun ska kommuniceras internt och externt. Det kan gälla avtalsmässiga förmåner som försäkringar som lokala förmåner, t ex friskvård m.m Varje förvaltning har en kommunikationsplan för prioriterade yrken. Planerna utarbetas i samarbete med kommunikations- och personalfunktionerna. Kommunikationsplanerna skall innehålla planerade insatser och finansiering. Varje förvaltning lyfter fram de egna medarbetarna som goda förebilder och ambassadörer för sina olika yrken. Identifiera och kommunicera via kanaler och arenor där målgrupperna finns. Informera om jobben redan i geundskolan för elever och studie- och yrkesvägledare. Sommarjobb, ferieprao, praktik och traineeplatser ger unga chansen att pröva jobben. Med en positiv erfarenhet och uppföljning kommer fler unga att återvända. 21

180 Kommunen bör delta i mässor som rekrytering och utbildningsmässor i närområdet. Delta i karriärsmässor och informationsmässor på Universiteten och gymnasieskolorna i närområdet Starta upp ett arbete kring Ragunda kommuns arbetsgivarvarumärke. Syftet med arbetet skall bland annat vara att: Väcka intresse för Ragunda kommun som arbetsgivare Attrahera rätt sökande till våra verksamheter Stärka lojaliteten och skapa stolthet bland befintliga medarbetare i kommunen Visa medborgare och presumtiv arbetskraft på mångfalden, bredden och djupet bland jobben i Ragunda kommun. 7.9 Underlätta lönekarriär Lönebildning är en angelägen fråga för att arbetsgivaren ska kunna rekrytera och behålla medarbetare och vara en attraktiv arbetsgivare. Lönebildning är ett strategiskt styrmedel för verksamheten. Lönen ska vara individuell och differentierad utifrån ansvar, resultat och måluppfyllelse och goda prestationer ska belönas. På så sätt kan duktiga medarbetare sporras och bidra till att verksamheten utvecklas. Ragunda kommun behöver fortsätta utveckla arbetet med lönebildning för att vara en attraktiv arbetsgivare och för att kunna konkurrera om den framtida arbetskraft. Marknadskrafterna gällande tillgång och efterfrågan styr till stor del dagens lönebildning Att arbeta vidare med Årlig lönekartläggning som även innefattar en omvärdsbevakning gällande löneläge och konkurrenskraft En tydlig lönepolitik som understödjer kompetensförsörjningen. Lönebildning blir en strategisk process med långsiktiga tankar kopplat till verksamhetens behov och utveckling. Utveckla en lönestruktur som stödjer verksamheternas mål. Ansvars- och rollfördelningen är tydlig inom organisationen i lönebildningsarbetet. Synliggöra lönestrategiska prioriteringar i budgetarbetet och kommunicera dessa. Möjliggöra dialog mellan chefer, såväl inom den egna verksamheten som till angränsande nivåer, för att öka förståelsen för helheten och de lönestrategier och prioriteringar som Ragunda kommun beslutar om. Utveckla dialogen mellan chef och medarbetare genom att fortsätta utveckla stödet för utvecklingssamtal/lönesamtal och utformning av verksamhetsanpassade lönekriterier för en ökad tydlighet i lönesättningen. Enskilda medarbetares prestationer ska ge genomslag i lönesättningen genom ökad lönespridning inom yrkeskategorierna. Löneutveckling ska vara möjlig under hela arbetslivet Löneförmåner Många arbetsgivare erbjuder sina medarbetare att växla semesterdagstillägget mot extra lediga dagar. Det ger ett mervärde för de medarbetare som värderar ledighet högt. Utöver semesterväxling finns idag runt om i kommunerna ett antal olika löneförmåner beroende på arbetsgivare Att arbeta vidare med Personalenheten tar fram ett förslag till tillämpning för hur semesterdagstillägget kan växlas mot lediga dagar. 22

181 Personalenheten gör en omvärdsanalys kring vilka aktuella löneförmåner som finns och ger förslag på vilka som skulle kunna vara aktuella för Ragunda kommun. 8. Samverkan med andra kommuner och myndigheter Ragunda kommun är regionens minsta arbetsgivare. Vi kommer framgent vara i behov av ett bra samarbete med övriga kommuner i regionen i arbetet med kompetensförsörjning. Det finns flera etablerade samverkansstrukturer som kan användas för samverkan genom de nätverk som finns etablerade i regionen. Samarbetet kan vara bland annat gemensamma bemanningstjänster, servicetjänster, utbildningssatsningar, marknadsföring m.m. Arbetsförmedlingen är en viktig samverkanspart i frågor om kompetensförsörjning. Ragunda kommun har en överenskommelse med Arbetsförmedlingen om samverkan för att arbeta med de personer som står längst från arbetsmarknaden. Målet är att dessa individer ska förbättra eller helt återfå sin förmåga till förvärvsarbete och försörjning. 8.1 Att arbeta vidare med Utifrån egna strategier ta initiativ till samverkan med andra kommuner kring möjlig samverkan i kring frågor med gemensamma utmaningar. I det arbetet nyttja befintliga nätverk. Bygga goda relationer som gynnar samverkan mellan kommunerna och regionen. 9. Finansiering För genomförandet av Övergripande kompetensförsörjningsplan behövs både en kommungemensam och en verksamhetsspecifik finansiering. De delar som bör finansieras i kommungemensam budget är: Aktiviteter som hör ihop med Ragunda kommun som en attraktiv arbetsgivare, exempelvis marknadsföring, annonser, kampanjer, mässor, studiebesök, rekrytering och personalplanering-omställning. Genomförandet av kommungemensamma ledarutbildningar och medarbetarsatsningar. De delar som respektive förvaltning ansvarar för: Verksamhetsspecifik kompetensutveckling och marknadsföring. Utbildningar och satsningar till chefer och medarbetare inom verksamhetsområdet. Verksamhetsspecifikt IT- stöd. 9.1 Att arbeta vidare med Hur skall finansieringen av särskilt utbildningsstöd för bristyrken finansieras. <hur skall ledarskapsprogram finansieras. + 23

182 10. Uppföljning av Övergripande kompetensförsörjningsplan Personalenheten ansvarar för att följa upp Övergripande kompetensförsörjningsplan. Personalenheten utarbetar en uppföljningsplan som redovisas till ledningsgrupp och till kommunstyrelsens presidiet senast i april Uppföljningsplanen ska beskriva hur varje strategi ska följas upp, när i tid det ska ske samt var ansvaret för uppföljning ligger. Redan befintliga uppföljningar, exempelvis medarbetarenkäten, årliga lönekartläggningen används i så stor utsträckning som möjligt. Övergripande kompetensförsörjningsplan ska revideras senast inför år Personalenheten ansvarar för revideringen. 24

183

184 Protokoll Dnr: Delärsrapportjanuari-augusti 2017 Direktionens beslut Direktionen godkänner delårsrapporten forjanuari-augusti Bakgrund Jämtlands räddningstjänstforbund ska årligen redovisa ett delårsbokslut innehållande bland annat måluppfyllnad och ekonomiskt utfall förperioden j anuari-augusti samt prognos for utfall under hela aret. Underlag förbeslut Räddningschefens tjänstemannaförslagdaterat Förslagtill delårsrapport förperioden j anuari-augusti Utdrag till kommunstyrelserna i Berg, Bräcke, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsundoch Östersundsamt till revisorerna förjämtlands räddningstjänstförbund. ^ 4

185 Delårsrapport januari-augusti 2017 Godkänd av direktionen Dnr Delårsrapport januari-augusti

186 Innehåll Räddningschefens inledning... 3 Om förbundet... 4 Våra medlemskommuner... 4 Fakta om förbundet... 4 Förvaltningsberättelse... 5 Måluppfyllnad mot ägardirektiv... 5 Styrmodell och målområden... 5 Måluppföljning av inriktningsmål... 6 Förbundets inriktnings- och effektmål Målområde förebyggande verksamhet... 7 Målområde räddningstjänst... 8 Målområde medarbetare Målområde ekonomi Målområde miljö Personal Resultat och ställning Resultaträkning Driftredovisning Balansräkning Finansieringsanalys Noter Avdelningarnas verksamhet och ekonomi Förbundsledningen Direktionen Ledningsstab Förbundskansli Förebyggandeavdelningen Beredskapsavdelningen Metod- och taktikavdelningen Teknikavdelningen Östersund Ida Asp Direktionens ordförande Lars Nyman Räddningschef Delårsrapport januari-augusti

187 Räddningschefens inledning Den utmaning som vi hade inför sommaren gällande bemanningen av RiB personal för att genomföra räddningsinsats har i princip förlöpt friktionsfritt. Vi har varit förskonad från större händelser på de stationer där det funnits personalbrister samt att den åtgärdsplan vi upprättat för att kunna hantera räddningsinsatser har nyttjas av våra inre befäl på ett effektivt sätt som gagnat beredskapsförutsättningarna. Inför semesterperioden återtog 35 personer sina uppsägningar men bemanningen på vissa stationer, utifrån gällande handlingsprogram, uppfylldes ej på grund av semestrar i sina huvudanställningar. Villkoren för att ha beredskap i räddningstjänsten samtidigt har försämrats med en diffrientierad erättning som inte helt fullt ut motiverade viss personal att upprätthålla sin beredskap som tidigare år. Som en följd av det nya avtal som RiB personalen anser vara för svagt ekonomiskt för deras löneutveckling och där räddningstjänstförbundet inte delar uppfattningen om det men att konstruktionen av RiB 17 inte är helt tillfredsställande skall en gemensam partsammansatt arbetsgrupp inleda en dialog. Målen för denna arbetsgrupp är att arbeta fram förslag till att främja rekryteringen, stimulera till fortsatt anställning samt utvärdera gällande löneavtal och föreslå förslag till konstruktionen för kommande avtal. Under perioden januari till augusti redovisar räddningstjänstförbundet ett positivt resultat på tkr, vilket är 645 tkr bättre än periodbudget. I den nya utbildningsform, som staten har för avsikt att starta 2018, som skulle gälla för Räddningspersonal i beredskap har det skett förändringar. Vårt förbund var en av de tre tilltänkta orter i Norrland som skulle bedriva utbildningen via MSB, Myndighten för samhällsskydd och beredskap, där de nu nya riktlinjerna anger att endast Sandö skolan skall bedriva denna utbildning. Trots denna förändring fortlöper vår utveckling Furulund för att tillmötesgå vår interna utbildning och med ett eventuellt annat ställningstagande gällande grundutbildning för vår egen personal. Vi utvärderar i nuläget hur vi skall hantera den uppkomna situationen då ca 60 personer i förbundet erhållit en grundutbildning som inte får tillgodoräknas från årsskiftet utan den skall göras om i MSB:s regi. Utöver detta så pågår en intern översyn om hur vi skall anpassa oss mot den nya utbildningen i sin helhet.. Åre kommun har fattat beslut om att genomföra en utredning om att eventuellt ansöka om medlemskap i räddningstjänstförbundet. Ordförande i direktion, räddningschefen, ekonomiansvarig och viss operativ personal i förbundet har intervjuats av den konsult som Åre kommun har anlitat. Ägarsamrådet är informerad om att denna utredning pågår och resultatet från utredningen skall presenteras i Åre under hösten. Lars Nyman Räddningschef Delårsrapport januari-augusti

188 Om förbundet Våra medlemskommuner Jämtlands räddningstjänstförbund är ett kommunalförbund bildat av Östersund, Krokom, Strömsund, Berg, Bräcke, Ragunda och Härjedalens kommuner. Samarbetet inleddes 2004 mellan Östersund, Krokom och Strömsunds kommuner blev Berg och Bräcke kommuner medlemmar, 2012 anslöt sig också Ragunda kommun och sedan är även räddningstjänsten i Härjedalen medlem i Jämtlands räddningstjänstförbund. Syftet med förbundet är att optimera nyttjandet av resurserna för kommunal räddningstjänst som återfinns i medlemskommunerna. Verksamheten ska inriktas på att ge människors liv, hälsa och egendom samt miljön med hänsyn till de lokala förhållandena ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Fakta om förbundet Brandstationer 1 Heltidsstation 31 Deltidsstationer 8 Räddningsvärn Totalt ca 500 anställda I beredskap dygnet runt året om 1 Inre befäl 2 Yttre befäl 29 Styrkeledare 91 Brandmän I beredskap 24/365 totalt 123 personer Befolkningsunderlag: ca innevånare Larm: ca per år Yta: km 2 = 10 % av Sverige Vårt uppdrag Jämtlands Räddningstjänstförbund har till uppgift att svara för medlemskommunernas räddningstjänstverksamhet samt därtill anknutna verksamheter. Det åligger förbundet särskilt att: Aktivt verka för och samordna förebyggande verksamhet inom förbundets ansvarsområde samt samarbeta med medlemskommunerna och därvid ingå i kommunernas säkerhetssamordnargrupper. Ansvara för åtgärder som underlättar för enskilda att ta sitt ansvar. Ansvara för sotning och brandskyddskontroll. Ansvara för tillsyn av enskilda att de uppfyller sina skyldigheter enligt LSO. Ansvara för kommunal räddningstjänst. Ansvara för undersökning av olycksorsak, förlopp och insats. Vår omtanke - Din trygghet Vision Delårsrapport januari-augusti

189 Förvaltningsberättelse Förbundets huvuduppgift är att leverera bra service och efterfrågade tjänster till alla som bor i och besöker våra ägarkommuner. Jämtlands räddningstjänstförbund arbetar därför ur ett helhetsperspektiv där all verksamhet ytterst syftar till att bidra till medborgarnas och besökarnas trygghet och säkerhet. En helhet som, förutom en god service, också ska borga för en god ekonomisk hushållning med förbundets resurser. Förbundet stödjer också ägarkommunerna i arbetet med krishantering, samt att upprätta ett handlingsprogram för verksamhet i samverkan med ägarkommunerna. Verksamheten inom förbundet har under perioden bedrivits enligt intentionerna i gällande lagstiftningar för lagen om skydd mot olyckor samt enligt av direktionen antagna mål. De lagar som specifikt reglerar räddningstjänsten är främst Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) och Lag (2010:1011) brandfarliga och explosiva varor (LBE). Verksamheten bedrivs också i enlighet med, av direktionen antagna, handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Måluppfyllnad mot ägardirektiv Ägarkommunernas respektive fullmäktige har i förbundets ägardirektiv antagit följande två ekonomiska mål; Inga överskridanden av budget accepteras. Förbundet ska finansiera utvecklingen av övningsområdet Furulund genom rationalisering av befintlig verksamhet. Förbundet har för 2017 års verksamhet budgeterat med ett plusresultat på +1,1 mnkr. Periodens resultat visar ett överskott på 1,3 mnkr och årsprognosen pekar mot ett plusresultat på +1,8 mnkr, vilket är 700 tkr bättre än budgeterat. Beträffande utvecklingen av övningsområdet Furulund har arbetet med att dra fram vatten och avlopp inletts för etapp två. Finansiering kommer ske inom befintlig verksamhet. Styrmodell och målområden Förbundets verksamhet är indelad i fem målområden med medarbetaren i centrum, se bild nedan. Målområdena är utformade för att harmoniera med målen i förbundets handlingsprogram för förebyggande verksamhet och räddningstjänst. Olika färger har valts på målområdena för att symbolisera mångfald - en för förbundet angelägen fråga och vital för att kunna säkerställa fortsatt högt förtroende hos medborgare och besökare men även för att säkerställa god rekrytering av brandmän. Inom varje målområde finns definierade inriktningsmål som beskriver förbundets långsiktiga viljeinriktning. Utifrån varje inriktningsmål formuleras mätbara effektmål som ligger till grund för de aktiviteter som genomförs inom förbundet. Inom målområdena förebyggande verksamhet och räddningstjänst är inriktningsmålen samma som i handlingsprogrammet. Delårsrapport januari-augusti

190 Måluppföljning av inriktningsmål Uppföljning av inriktningsmål (IM) och effektmål sker tre gånger per år och redovisas i delårsrapporter per april och augusti och årsredovisning. Målens samlade måluppfyllnad rapporteras i sammanställd form med text och måluppfyllelseindikatorer enligt tabellen. Målet uppfyllt Målet delvis uppfyllt! X Målet ej uppfyllt Inriktningsmål i olika målområden Måluppfyllnad augusti Prognos 2017 IM Förebyggande verksamhet 1 Antalet bränder ska minska Genomförda aktiviteter följer upprättade planer. Förbundets bedömning är att inriktningsmålet kommer att kunna uppnås. IM Räddningstjänst 2 Snabb och rätt hjälp Genomförda aktiviteter följer upprättade planer. Effektmålet om beslutad beredskap och övningstimmar kommer endast delvis att uppfyllas under året av vakanssituationen. 3 Optimera resurserna Hittills genomförda aktviteter följer upprättade planer och förbundets bedömning är att inriktningsmålet kommer att uppfyllas. IM Medarbetare 4 Attraktiv arbetsplats Hittills genomförda aktiviteter följer de planer som upprättats och förbundets bedömning är att inriktningsmålet kommer att uppfyllas. IM Ekonomi 5 En sund, balanserad och finansierad ekonomi IM Miljö 6 Ekologisk hållbar utveckling och smarta miljölösningar Förbundets bedömning är att detta inriktningsmål bara kommer att uppfyllas delvis, beroendes av fördyringen med det nya RiB-avtalet. Genomförda aktiviteter följer förbundets miljöhandlingsplan och förbundets bedömning är att inriktningsmålet kommer att uppnås.!! Delårsrapport januari-augusti

191 Förbundets inriktnings- och effektmål 2017 Målområde förebyggande verksamhet Inriktningsmål 1 Antalet bränder ska minska Förbundets verksamhet ska bidra till att antalet bränder och antalet omkomna/skadade i bränder ständigt minskar samt att egendomsskador och miljöpåverkan reduceras. Effektmål Antalet utvecklade bränder i byggnader ska minska. Under 2015 var det kommunerna Berg, Bräcke, Härjedalen och Strömsund som hade flest bränder per invånare. 1 Antal bränder per innevånare 2015 Antal bränder per innevånare 2014 Kommun Berg 1,07 1,06 Bräcke 1,12 1,50 Härjedalen 1,40 1,26 Krokom 0,41 0,57 Ragunda 0,67 0,91 Strömsund 0,97 0,77 Östersund 0,54 0,52 Antalet eldstadsrelaterade bränder ska minska, genomsnittet var 27 bränder per år 2. Eldstadsrelaterade bränder Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Östersund Källa SKL Öppna Jämförelser Källa MSB Delårsrapport januari-augusti

192 Genomförda aktiviteter I samarbete med Länsförsäkringar och Brandskyddsföreningen har vi startat ett projekt mot eldstadsrelaterade bränder. 100 fördjupade kontroller kommer att genomföras under våren på utvalda eldstäder, syftet är att se om våra rutiner behöver förändras på något sätt. Projektet finansieras av Brandskyddsföreningen. Förbundet har påbörjat ett arbete med att få kommunerna att börja arbeta med individanpassat brandskydd. Kommunerna får stöttning från JRF, i samarbete med Brandskyddsföreningen Jämtland, med att ta fram checklistor och utbildningsmaterial till hemtjänsten för att de ska kunna utföra kontroll av brandskyddet hos sina brukare. Vår roll i projektet bör vara en rådgivande del, kommunerna själva är de som ska implementera och driva arbetet. Initialt kan detta även medföra att utbildningsinsatser behöver genomföras där vår medverkan är central. Antalet larminsatser gällande brand i byggnad uppgår till 110 för januari till augusti jämfört med 115 motsvarande period Målområde räddningstjänst Inriktningsmål 2 Snabb och rätt hjälp Räddningstjänsten ska vara anpassad efter vår lokala riskbild - med rätt kompetens samt modernare teknik ge snabb och rätt hjälp till förbundets medborgare samt besökare som drabbas av olyckor så att skador på människor, egendom och miljö minimeras. Effektmål För RiB personal ska beslutad beredskap och förmåga upprätthållas med rätt kompetens och befattning under minst 100 % av årets totala antal beredskapstimmar. >85 % av dom RiB-anställda ska ha genomgått den skolbundna RiB-utbildningen till Samtliga som blir uttagna till befälsutbildning ska genomföra utbildningen med slutbetyg godkänt via erhållet kursintyg. All operativ personal ska ha en fastställd kompetensutvecklingsplan anpassad till fastställt nivåsystem. 100 % av alla RiB ska genomföra 8 timmar övningsverksamhet på Furulund. All RiB-personal ska genomföra 42 timmar lokal övningsverksamhet. Förbundets utrustning skall vara anpassad till fastställt nivåsystem och uppfylla ställda krav. Genomförda aktiviteter Effektmålet om att beslutad beredskap och förmåga för RiB personal ska upprätthållas med rätt kompetens och befattning under minst 100 % av årets totala antal beredskapstimmar kommer endast delvis att uppfyllas för året på grund av den uppkommna vakanssituationen. Ett flertal aktiviteter har under perioden genomförts för att rekrytera RiB-personal med särskilt fokus på stationer med högre vakanstal, exempelvis har följande åtgärder vidtagits: Stationsträffar Olika informationsträffar med representanter från medlemskommunerna Lokal affischering Annonsering på medlemskommunernas hemsidor Öppethus på vissa stationer Facebook annonseringar Delårsrapport januari-augusti

193 All operativ personal har en fastställd kompetensutvecklingsplan anpassad till fastställt nivåsystem. Under perioden har genomfört 15 heldagsövningar och en kvällsövning för våra RiB-anställda (230 personer) på Furulunds övningsfält med övertrycksventilering som övningstema. Två preparandutbildning 3 med 17 deltagare. 14 stationer har övat rökdykning i vår mobila container för varma rökdykningsövningar under perioden. Vattenlivräddningsgruppen har genomfört en fortbildningsdag för våra instruktörer i förbundet. Övrig övningsverksamhet i förbundet genomförs enligt varje brandstations egna övningsplanering för året, där 6 prioriterade övningar och stationernas egna övningar ingår. Beredskapsavdelningen har vid en träff i Bräcke med beskrivit hur det är att ha en RiB anställd i sin organisation för flera chefer från Bräcke kommun. Flera möten är genomförda på de stationer som varit berörda av många uppsägningar i samband med RiB 17 avtalet. Inriktningsmål 3 Optimalt nyttjade av samhällets resurser Vid såväl små som stora olyckshändelser ska samhällets samlade resurser nyttjas optimalt. Effektmål Minst två årliga stabsövningar ska genomföras i samverkan med övriga aktörer i Trygghetens Hus och Jämtlands län. Erbjuda breddade JRF uppdrag med fler åtaganden åt medlemskommunerna. Genomförda aktiviteter Under året är det inplanerat att minst två stabsövningar ska genomföras i samverkan med övriga aktörer i Trygghetens hus och Jämtlands län. Under perioden har avtal tecknats med Krokoms kommun om krisrelaterat larmförmedling. 3 Preparand är en grundutbildning för att kunna ingå i en beredskapsstyrka. Därefter genomgår man MSB utbildning till räddningsman, räddningsinsats. Delårsrapport januari-augusti

194 Målområde medarbetare Inriktningsmål 4 Attraktiv arbetsplats Förbundet ska uppfattas som en jämställd och attraktiv arbetsgivare med arbetsplatser som erbjuder goda arbets- och anställningsförhållanden. Effektmål Ingen ska drabbas av en allvarlig olycka eller allvarligt tillbud. Ingen ska bli kränkt, mobbad, trakasserad eller hotad av anställda kollegor eller chefer. All heltidsanställd personal ska efter genomfört medarbetarsamtal ha en fastställd individuell kompetensutvecklingsplan. Genomförda aktiviteter I förbundets system för att rapportera tillbud och arbetsskador RIA (räddningstjänstens informationssystem för arbetsmiljö) har det under perioden totalt rapporterats 28 händelser, 13 olycksfall, 9 tillbud och 6 riskobservationer. Av dessa är 2 arbetsskador och 1 tillbud eller riskobservationer anmälda till Arbetsmiljöverket enligt 3 kap. 3 a Arbetsmiljölagen. I genomförda medarbetarsamtal med all heltidspersonal har inga uppgifter framkommit som visar på kränkande behandling. All heltidspersonal har efter genomfört utvecklingssamtal fått en individuell kompetensutvecklingsplan upprättad. Målområde ekonomi Inriktningsmål 5 - En sund, balanserad och finansierad ekonomi Verksamheten i räddningstjänstförbundet ska genomföras inom ramen för en sund, balanserad och finansierad ekonomi där god ekonomisk hushållning och rationellt organiserad verksamhet utgör ledord. Effektmål Beslutad budget inom givna handlingsramar ska hållas. Alla förbundets investeringar ska finansieras med egna medel. Genomförda aktiviteter Periodens resultat visar en positiv avvikelse gentemot periodbudget. Samtliga av årets investeringar finansieras med egna medel dvs utan banklån. Delårsrapport januari-augusti

195 Målområde miljö Inriktningsmål 6 Ekologisk hållbar utveckling och smarta miljölösningar Förbundet ska i all sin verksamhetsutövning verka för en ekologiskt hållbar utveckling och smarta miljölösningar. Effektmål Energiförbrukningen i förbundets hyrda lokaler ska minska jämfört med föregående år. Under året ska minst tre bestämda miljöåtgärder i verksamheten genomföras som minskar miljöbelastningen Genomförda aktiviteter Energiförbrukningen i förbundets hyrda lokaler med egna abonnemang visar för januari-juli att förbrukningen ökat jämfört med motsvarande period ifjol. Målet kommer troligen inte att uppfyllas. Enligt förbundets miljöhandlingsplan har ett flertal av planens aktiviteter påbörjats under perioden; I förbundets personaltidning brandposten har miljöhandlingsplanens innehåll presenterats. Utveckla miljölösningar på Furulund ex.vis sophantering samt eldning av övningsmaterial är påbörjat. Arbetet med att inplementera en god egenkontroll på övningsområdet är påbörjat. Inventering av alla skumtyper på alla stationer och övningsområdet är genomfört. Uppgradera gasolvillans styrsystem är påbörjat. Grävning av vatten och avloppssystem till Furulund är påbörjat. Förbundets tjänstecyklar används oftare till möten med kortare avstånd. Aktiviteterna beräknas vara slutförda under aktuellt verksamhetsår och bedömningen är att målet uppfylls för året. Delårsrapport januari-augusti

196 Personal Antal anställda Antalet anställda inom förbundet var per den 1 augusti 454 personer. Av dessa var 58 tillsvidareanställda och 346 tillsvidareanställda på beredskapstjänst inom deltidskåren. Antalet visstidsanställda i Östersund var 6 personer och 47 personer inom deltidskåren. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron redovisas för heltidsanställda i förbundet under perioden Sjukfrånvaron uppgick till 1,2 %, vilket är en minskning med 0,4 procentenhet jämfört med motsvarande period i fjol. Övertid Antalet övertidstimmar under perioden uppgick till timmar. Det är en ökning med 54 timmar i jämförelse med motsvarande period i fjol. I jämförelsen ingår inte fyllnadstidsarbete för deltidsanställda eller brandmän i deltidskåren då RiB avtalet inte omfattas av övertidsreglering. Övertid Enkel övertid Kvalificerad övertid Summa Delårsrapport januari-augusti

197 Statistik personal Antal anställda Antal anställda den 31/ Tillsvidareanställda i Östersund Visstidsanställda i Östersund Tillsvidareanställda RiB Visstidsanställda RiB Räddningsvärn Långtidssjuka Medelsysselsättningsgrad i % 99,3% 99,3% 99,3% 99,3% 97,8 % 99,1 % Kvinnor (tillsvidareanställda) 100% 100% 100% 100,0% 100 % 100 % Män (tillsvidareanställda) 99,2% 99,2% 99,2% 99,2% 97,4% 99,0% Könsfördelning Kvinnor (tillsvidareanställda) Män (tillsvidareanställda) Kvinnor i % 13,7% 13,4% 14,5% 13,8% 11,0 % 10,0 % Män i % 86,3% 86,6% 85,5% 86,2% 89,0 % 90,0 % Medelålder totalt 44,6 44,1 43,9 41,9 41,5 41,4 Kvinnor 43,9 43,7 43,7 39,5 39,1 39,9 Män 44,7 44, ,3 41,8 41, Personalomsättning Sjukfrånvaro Slutat under året * Kvinnor Män Nyanställda * Kvinnor Män Personalomsättning i %* - - 1,5% 3,5%* 3,2 %* 3,7 %* * inklusive deltiden Sjukfrånvaro i % (heltid) 1,2 1,0 1,4 1,8 3,2 3,0 varav långtidssjuka i % ,9 59,5 80,8 61,6 Kvinnor i % 4,4 3,4 2,8 4,8 1,7 0,9 Män i % 0,9 0,8 1,2 1,5 3,4 3,2 Åldersindelning (heltid) Yngre än 29 år i % 0 1,1 0 4,4 0,4 0, år i % 1,0 0,7 0 1,1 1,6 0,7 50 år och äldre i % 1,8 1,5 2,4 2,3 6,1 7,0 Delårsrapport januari-augusti

198 Resultat och ställning Utfallet för perioden visar ett överskott på 1 378,4 tkr, vilket är en positiv budgetavvikelse mot periodbudget med 645 tkr. Resultaträkning Bokslut Budget (Tkr) Årsbudget Verksamhetens intäkter 4 699, , ,3 Verksamhetens kostnader , , ,3 Avskrivningar , , ,6 Verksamhetens nettokostnader , , ,5 Kommunbidrag , , ,0 Finansiella intäkter 0,5 0,0 0,0 Finansiella kostnader -366,2-320,3-480,4 Årets resultat 1 378,4 733, ,0 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter uppgår till 4 699,6 tkr, vilket är 404,7 tkr högre än periodbudget. Inom automatlarm, externa arbeten (restvärde och vägsanering) försäljning av verksamhet (hämtning i terräng, lyfthjälp), tillstånd LBE och försäljning av utbildning har förbundet högre intäkter än periodbudget. Lägre periodintäkter finns främst från tillsynsverksamheten samt bidrag från MSB och försäljning av utförtjänta maskiner och inventarier. Periodisering av intäkter för externa arbeten har skett då förbundet under perioden haft tekniska bekymmer i Core med att få fram debiteringsunderlagen för fakturering. I mars kom ett glädjande besked om att förbundet fick rätt i sin överklagan mot Fora avseende återbetalningen av den kollektivavtalade sjukförsäkringen AGS-KL samt för avgiftsbefrielseförsäkringen för 2004 års inbetalda premier på 440 tkr. Återbetalningen kom i juni och finns redovisad bland periodens verksamhetsintäkter. Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader uppgår till ,9 tkr, vilket är 285,2 tkr lägre än budgeterat för perioden. Den positiva avvikelsen beror främst av lägre personalkostnader då en vakant tjänst finns inom Metod- och taktikavdelningen. För RiB-personalen finns lägre personalkostnader för beredskapsersättning och för timlöner utbildning. Lägre periodkostnader finns även för utbildning C-körkort och posten övriga personalkostnader. Högre personalkostnader finns för utryckning, övertid, fyllnadslön, OB-ersättning, timlön materialvård och för bilersättningar. Inom lokalkostnaderna finns högre kostnader för fastighetsunderhåll och av mindre kvarvarande byggnationer i plåtförrådet på Furulund. Inom driftkostnader är det främst kostnader för telefoni, tryckkärlsbesiktningar, skyddskläder, rökskyddsutrustning, räddningsmaterial och trafikolycksverktyg som ligger högre än budget. För tjänsteköp och köp av SOSalarm ligger kostnaderna för perioden i nära paritet med periodbudget. För förbundets fordon är däremot kostnaderna högre för främst planerad service, fordonsanpassningar, diesel och lägre för leasing och bensin. Delårsrapport januari-augusti

199 Avskrivningar Avskrivningskostnaderna är 50 tkr lägre än periodbudget av att investeringar ej hunnit genomföras eller flyttats fram. Finansnetto Finansnettot uppgår till 365,7 tkr, vilket är 45 tkr högre än periodbudget. Utfallet beror på högre finansiella kostnader för pensionsskulden och bankkostnader. Driftredovisning (Tkr) Utfall jan-aug Periodbudget Årsbudget Intäkter Tillsyn & tillstånd 392,3 537,3 806,0 Automatlarm 1 980, , ,0 Externa arbeten 261,4 200,0 300,0 IVPA 431,7 400,0 600,0 Utbildning 538,3 433,3 650,0 Försäljning av verksamhet 216,0 165,3 248,0 Medlemsbidrag , , ,0 Bidrag pensioner 840,3 889,3 334,0 Övriga bidrag 83,5 106,7 160,0 Övriga intäkter 796,3 698, ,3 Intäkter totalt , , ,3 Kostnader Tjänsteköp 1 037, , ,0 SOS-alarm 1 256, , ,8 Personalkostnader , , ,2 Lokalkostnader 9 426, , ,5 Fordonskostnader 2 444, , ,8 Driftkostnader 6 454, , ,0 Avskrivningskostnader 3 670, , ,6 Finansnetto 365,7 320,3 480,4 Kostnader totalt , , ,3 Nettoresultat 1 378,4 733, ,0 Balanskravsresultat För 2016 års verksamhet redovisade förbundet ett minusresultat på -1,8 mnkr. Enligt KL 8 kap ska ett redovisat underskott återställas senast tre år efter det att det negativa resultatet uppstått om inte synnerliga skäl finns. Förbundet avser att åberopa synnerliga skäl 4 då avgångs-ersättningen till föregående förbundschef kan betraktas som en omstruktureringskostnad av engångskaraktär som på sikt leder till ett effektivare resursutnyttjande. Förbundet har dessutom under åren totalt tillfört det egna kapitalet med +5,9 mnkr i redovisade plusresultat. Balanskravsutredning (Tkr) Periodens resultat Realisationsvinster 0 Periodens resultat efter balanskravsjusteringar Balanskravsunderskott från tidigare år Åberopa synnerliga skäl enl 8 kap 5 b kommunallagen Balanskravsresultat att reglera kap 5 b kommunallagen: Fullmäktige får besluta att en reglering av ett negativt balanskravsresultat inte ska göras om det finns synnerliga skäl. Delårsrapport januari-augusti

200 Prognos 2017 Periodens resultat visar en positiv avvikelse mot periodbudget med 645 tkr. Högre utryckningskostnader täcks upp av lägre beredskapskostnader för RIB-vakanser. Om inga större oförutsedda händelser inträffar och förbundets vakanssituation på RiB-sidan består pekar förbundets prognos på en positiv budgetavvikelse med 700 tkr dvs ett plusresultat på 1,8 mnkr. Investeringsredovisning Förbundets investeringsbudget uppgår 2017 till 7,5 mnkr (5,5 mnkr 2016). Förbundet erhöll 2 mnkr extra i form av ett särskilt investeringsbidrag från medlemskommunerna. Under perioden har totalt tkr förbrukats av investeringsbudgeten. Tre begagnadade BAS 1:a bilar har köpts från Storstockholms brandförsvarsförbund, en utbildningsbil, en till stationen i Nälden och till stationen i Bispgården. En begagnad pickup och syncro har investerats och investerings-projektet om nya terrängfordon har påbörjats, en begagnad container till Furulund samt utköp av tre leasingbilar. Räddningsmaterial har även investerats i skärsläckarutrustning. Prognosen pekar på att utfallet för årets investeringar kommer bli lägre än budgeterad ram. Alla tre tankbilar kommer troligen inte hinnas köpas in under året och projektet med nytt containersytem för varma rökövningar är framflyttat. Efter att budgeten togs så kom beskedet att det nya RiB-avtalet innebär högre löneersättningar än beräknat. Vid ägarsamrådet daterat 31 maj enades därför ägarna om att tillåta förbundet att använda 800 tkr av det riktade investeringsbidraget på 2 mnkr för att vid behov användas till eventuellt ökade lönekostnader. Investeringar (Tkr) Utfall Budget jan-aug 2017 Pickup & VW Synro Tankbil 600 Tankbil 600 Tankbil Terrängfordon BAS 1 utb.bil BAS 1 Nälden BAS 1 Bispgården Styrcontainer Körsimulator 400 Utköp leasingfordon Pumpar 100 RC 200 Räddningsmaterial Summa (Reserverat för eventuellt ökade lönekostnader) -800 Redovisningsprinciper Allmänt Den kommunala redovisningslagen stadgar bland annat att bokföring och redovisning ska ske enligt god redovisningssed. Innebörden i detta bestäms och utvecklas genom nya och förändrade rekommendationer och lagar eller genom att ny praxis uppstår. Förutom att redovisningen ska vara rättvisande finns övriga vägledande principer såsom försiktighets- och Delårsrapport januari-augusti

201 öppenhetsprincipen. Delårsrapporten är upprättad enligt Lagen om kommunal redovisning. Förbundet följer i all väsentlighet rekommendationerna från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Vissa avvikelser förekommer och är omnämnda nedan. Jämförelstörande poster Särredovisas när dessa förekommer i not till respektive post i resultaträkningen och /eller finansieringsanalysen. Som jämförelsestörande betraktas betydande poster som är sällan förekommande. Periodisering I allt väsentligt har kostnader och intäkter hänförliga till redovisningsåret bokförts som sådana, det vill säga periodiserats. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Materiallla anläggningstillgångar Den ekonomiska livslängden för en anläggningstillgång ska uppgå till minst tre år och anskaffningsvärdet till minst ett basbelopp. Anläggningstillgångar har upptagits till anskaffningsvärde efter avdrag för planenliga avskrivningar det vill säga lika stora nominella belopp varje år. Avskrivningar av anläggningstillgångar görs efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod. Avskrivning börjar när anläggningarna tas i bruk. Komponentavskrivning tillämpas fr.o.m 2017 för tillgångar där skillnaden i värdeförbrukninen av betydande komponenter är väsentlig. Avskrivningstiderna som följs är med utgångspunkt från RKR:s idéskrift om avskrivningar. Följande avskrivningstider tillämpas: IT-utrustning 3-5 år. Maskiner 5-10 år. Inventarier år. Räddningsmaterial och kommunikationsutrustning år. Brand- och räddningsfordon (tunga fordon) år. Terrängfordon, pickups, personbilar (lätta fordon) och släpvagnar 5-10 år. Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar har värderats till lägsta värdets princip, det vill säga det lägsta av anskaffningsvärdet eller det verkliga värdet. Kundfodringar äldre än ett år har värdereglerats. Kravåtgärder fullföljs även beträffande nedskrivna kundfodringar. Semesterlöneskuld Semesterlöneskulden, det vill säga skulden till personalen för sparade semesterdagar och okompenserad övertid redovisas som kortfristig skuld. I skulen ingår även arbetsgivaravgifter. Pensionsskuld Pensionsskulden är den beräknade framtida skuld som Jämtlands Räddningstjänstförbund har till arbetstagare och pensionstagare. Den samlade pensionsskulden, inklusive löneskatt återfinns under raderna avsättningar för pensioner och kortfristiga skulder. Under avsättningar redovisas även pensionsskuldsökningen för den del av utryckningspersonalen som har SAPavtal. Dessa har rätt att gå i pension vid 58 års ålder. Denna pensionsrätt inarbetas löpande av personalen och kostnadsförs enligt beräkningar gjorda av förbundets pensionsadministratör KPA. Skuldökningen redovisas under verksamhetens kostnader förutom den finansiella delen som redovisas under finansiella kostnader. Pensionsrätt som inarbetats före 2004 och som vid förbundsbildningen övergick till anställning i Jämtlands Räddningstjänstförbund bekostas av medlemskommunerna. Detta innebär att förbundets pensionsskuld redovisas helt och hållet i balansräkningen. Delårsrapport januari-augusti

202 Värdering och upplysningar om pensionsförpliktelser Rekommendationen RKR 17 Värdering och upplysningar om pensionsförpliktelser normerar hur pensionsförpliktelser skall värderas i den kommunala redovisningen. KPA:s beräkning (RIPS 17) har använts för att ta fram skuldens storlek. Redovisning av hyres-/leasingavtal Förbundet följer inte RKR:s rekommendation 13.2 kring redovisning av hyres-/leasingavtal då samtliga avtal har klassificerats som operationella, även om de i övrigt uppfyller kriterierna för ett finansiellt avtal. Långfristiga skulder Under långfristiga skulder redovisas reverslån för övertagna tillgångar mot tillkomna medlemskommuner. Lånen löper på tio års amorteringstakt. Balansräkning Bokslut Bokslut Bokslut (Tkr) Not Anläggningstillgångar Maskiner & inventarier , , ,5 Finansiella anläggningstillgångar , , ,1 Summa anläggningstillgångar , , ,6 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar , , ,3 Kassa & Bank , , ,9 Summa omsättningstillgångar ,6 931, ,4 Summa tillgångar , , ,0 Eget kapital Eget kapital , , ,1 - därav periodens resultat 1 378, , ,2 Avsättningar Avsättningar , , ,1 Skulder Långfristiga skulder , , ,9 Kortfristiga skulder , , ,8 Summa skulder , , ,7 Summa eget kapital, avsättningar och skulder , , ,0 Delårsrapport januari-augusti

203 Finansieringsanalys Bokslut Bokslut (Tkr) Löpande verksamhet Periodens resultat 1 378, ,4 Inbetalning eget kapital 0,0 0,0 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar 3 670, ,7 Gjorda avsättningar 339,6 368,0 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Förändring kortfristiga fordringar , ,8 Förändring kortfristiga skulder , ,6 Kassaflöde från löpande verksamhet , ,2 Investeringsverksamhet Investering i materiella anläggningstillgångar , ,9 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamhet , ,9 Finansieringsverksamhet Nyupptagna lån 0 0,0 Ökning/minskning långfristiga fordringar 189,7 32,3 Ökning/minskning långfristiga skulder 0 0,0 Kassaflöde från finansieringsverksamhet 189,7 32,3 Periodens kassaflöde ,6-466,4 Likvida medel vid årets början , ,7 Likvida medel vid periodens slut 7 813, ,3 Delårsrapport januari-augusti

204 Noter Bokslut Bokslut (Tkr) Not 1. Verksamhetens intäkter Taxor och avgifter 2 654, ,5 Hyror och arrenden 72,9 56,9 Bidrag 213,5 178,3 Försäljning 818,8 673,9 Övriga intäkter 940,1 673,0 Summa 4 699, ,6 Not 2. Verksamhetens kostnader Köp av verksamhet 1 124, ,5 Köp av SOS 1 256, ,5 Löner och ersättningar , ,6 Sociala avgifter , ,4 Pensionskostnader 3 711, ,7 Övriga personalkostnader 1 149, ,0 Lokalkostnader 9 426, ,0 Leasingkostnader 224,0 297,8 Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial 3 344, ,4 Kontorsmaterial och trycksaker 33,3 32,9 Reparationer och underhåll av maskiner och inventarier 1 213, ,3 Diverse främmande tjänster 938, ,9 Tele-, IT-kommunikation och postbefordran 1 209, ,3 Försäkringsavgifter och riskkostnader 510,1 455,4 Fordonskostnader 979,9 845,0 Övriga verksamhetskostnader 360,8 463,7 Summa , ,3 Not 3. Maskiner, inventarier och fordon Ingående anskaffningsvärde , ,5 Periodens anskaffning 1 846, ,9 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden , ,4 Ingående avskrivningar , ,4 - Periodens avskrivningar , ,7 Utgående ackumulerade avskrivningar , ,1 Bokfört värde för inventarier , ,3 Ägar- Not 4. Kommunbidrag andel Berg 10,44% 8 538, ,6 Bräcke 8,23% 6 730, ,6 Härjedalen 18,47% , ,3 Krokom 14,27% , ,6 Strömsund 13,66% , ,6 Ragunda 8,07% 6 600, ,0 Östersund 26,86% , ,6 Östersund, Särskild ålderspension 840, ,8 Summa 100 % , ,5 Delårsrapport januari-augusti

205 Bokslut Bokslut (Tkr) Not 5. Finansiella intäkter Ränta, likvida medel 0,5 1,9 Summa 0,5 1,9 Not 6. Finansiella kostnader Ränta på lån 0,0 7,3 Ränta på pensionskostnader 339,6 84,7 Räntekostnad 26,5 30,6 Summa 366,2 122,5 Not 7. Finansiella anläggningstillgångar Långfristig fordran särskild avtalspension ÖSD , ,6 Summa , ,6 Not 8. Kortfristiga fordringar Kundfordringar 760,3 430,5 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2 410, ,9 Momsfordran -378,5 183,7 Skattekonto 683, ,4 Övrigt 1 058, ,4 Summa 4 533, ,9 Not 9. Likvida medel Handkassor 103,7 88,3 Koncernkonto, Östersunds kommun 7 710, ,9 Summa 7 813, ,3 Not 10. Eget kapital Ingående eget kapital 9 996, ,3 Periodens resultat 1 378, ,4 Utgående eget kapital , ,7 Not 11. Avsättningar Ingående avsättning , ,6 Pensionsutbetalningar -913,0-924,0 Nyintjänad pension 973, ,0 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 363,0 102,0 Förändring av löneskatt -66,3-193,0 Övrig post -17,0-21,0 Utgående avsättning , ,6 Delårsrapport januari-augusti

206 Bokslut Bokslut (Tkr) Not 12. Långfristiga skulder Långfristig skuld Ragunda 270,2 383,5 Långfristig skuld Härjedalen 7 303, ,1 Summa 7 574, ,6 Not 13. Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 3 803, ,4 Övriga kostfristiga skulder 170,5 122,8 Personalens källskatt 0,0 0,0 Skatteskulder 356,0 565,4 Semester & löneskuld, komptid inkl sociala avgifter 3 526, ,6 Upplupna sociala avgifter 0,0 0,0 Pensionspremie avgiftsbestämd avtalspension 3 305, ,9 Kortfristig del av långfristig skuld till medlemmar 1 156, ,6 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter , ,5 Summa , ,4 Delårsrapport januari-augusti

207 Avdelningarnas verksamhet och ekonomi Förbundsledningen Driftutfall Förbundsledning och prognos 2017 Förbundsledningens prognos är ett överskott på 400 tkr. Anledningen till detta är det överklagande som vi gjorde 2016 om utebliven återbetalning av 2004 års inbetalda premier för den kollektivavtalade sjukförsäkringen AGS-KL samt för avgiftsbefrielseförsäkringen och som hörsammades av Fora. Beloppet utbetaldes innevarande år och utgör därför det positiva utfallet. (Tkr) Utfall jan-aug Periodbudget Budget 2017 Prognos budgetavvikelse Intäkter Verksamhetens intäkter S:a intäkter Kostnader Tjänsteköp Löneersättningar Verksamhetens kostnader Varav: Utbildning/konferenser Övriga personalkostnader Avgifter & material S:a kostnader S:a driftbudget Delårsrapport januari-augusti

208 Direktionen Direktionen har genomfört tre sammanträden och tre presidiemöten. Utöver möten har direktionen varit aktiv genom att en ersättare har följt ett skiftlag i Östersund under en dag för att få kunskap om den operativa verksamheten samt de dagliga åtaganden som personalen utför för hela förbundet. Under våren har ordförande aktivt deltagit i förhandlingar med och överläggningar om det omtvistade nya löneförslaget för räddningspersonal i beredskap. Prognosen för direktionen är ett överskott på 100 tkr. Driftutfall Direktionen och prognos 2017 (Tkr) Utfall jan-aug Periodbudget Budget 2017 Prognos budgetavvikelse Intäkter Verksamhetens intäkter Summa intäkter Kostnader Tjänsteköp Löneersättningar Verksamhetens kostnader Summa kostnader Summa driftbudget Delårsrapport januari-augusti

209 Ledningsstab Operativ ledning Arbetet för operativ ledning har till den största delen fokuserat på hanteringen av det löneavtal för RiB personal som började gälla från 1 maj. Bemanningen under sommarperioden avvek på vissa stationer och uppnådde inte den förmåga till att utföra räddningsinsats som handlingsprogrammet anger. I de kommuner/förbund där förmågan till räddningstjänst var förändrad p.g.a. uppsägningar önskade Justitiedepartementet under sommaren följa läget. MSB sammanställde veckovisa redogörelser grundade på uppgifter från länsstyrelserna om läget i landet till Justitiedepartementet. Avtal har tecknats med Krokoms kommun om krisrelaterad larmförmedlning, så i nuläget har vi avtal med två ägarkommuner om detta. Larmstatistik Verksamhetsåret har inletts med en lägre utryckningsfrekvens än motsvarande period föregående år och antalet larm uppgår till inom förbundet, vilket är en minskning med 118 larminsatser jämfört med motsvarande period Olyckor Brand i byggnad Brand ej i byggnad; Fordon eller fartyg utomhus Skog eller mark 55 8 Avfall eller återvinning utomhus 10 0 Annan brand 19 3 Ospecificerade brand ej i byggnad 0 91 Trafikolycka Utsläpp av farligt ämne Drunkning/drunkningstillbud 7 1 Nödställd person 17 8 Naturolycka 9 27 Annan olycka eller tillbud 6 0 Larm utan tillbud Automatlarm, ej brand Annan händelse utan risk för skada Övriga ärenden Hjärstoppslarm 84 - I väntan på ambulans* Hjälp till ambulans Hjälp till polis 8 5 Lyfthjälp hemtjänst 10 4 Passning 24 4 Annat uppdrag 0 0 S;a antal larm Den enskilt största förändringen är att de uppdrag vi utför åt region Jämtland Härjedalen, I väntan på ambulans, hjärtstoppslarm och hjälp till ambulans. Den största minskningen är på IVPA larm där nya riktlinjer från beställaren medfört att dessa uppdrag är ca 25% lägre. De Delårsrapport januari-augusti

210 automatiska brandlarmen har minskat med 36 st. Räddningstjänstförbundet har och arbetar vidare med att driva kravet om automatiska brandlarm uppnår de kriterier som vi ställer. Under perioden har förbundet övergått till att dokumentera insatser i händelserapport istället för insatsrapport enligt MSB;s nya krav. En konvertering till nya händelserapport har skett i verksamhetssystemet Core vilket har lett till att statistiktabellen fått några nya händelsetyper jämfört med tidigare år. Ett arbete pågår med att finkalibrera larmhändelser under rätt händelsetyp och att identifiera och korrigera eventuella felaktigheter. Uppföljning av inriktningsmål och effektmål IM Inriktningsmål Effektmål 2017 Uppföljning augusti 3 Optimalt nyttjade av Målet kommer att samhällets resurser nås. -Vid såväl små som stora olyckshändelser ska samhällets samlade resurser nyttjas optimalt. 5 En sund, balanserad och finansierad ekonomi - Verksamheten i räddningstjänstförbundet ska genomföras inom ramen för en sund, balanserad och finansierad ekonomi där god ekonomisk hushållning och rationellt organiserad verksamhet utgör ledord. Driftutfall Ledningsstab och prognos 2017 Minst två årliga stabsövningar ska genomföras i samverkan med övriga aktörer i Trygghetens Hus och Jämtlands län. Bredda JRF uppdrag med fler åtaganden åt medlemskommunerna. Beslutad budget inom givna handlingsramar ska hållas. Målet kommer att nås. Periodens utfall indikerar att målet troligen nås. Antalet räddningsinsatser har minskat i förhållande till motsvarande period föregående år. Att lämna en prognos för verksamhet som är styrd av vilka händelser som ske är svårt att ge. Budgeten är anpassad på det nya avtalet för RiB anställd personal som utför utryckningar och prognosen för helåret är att inget avvikande från budget kommer att ske, varken under- eller överskott. (Tkr) Utfall jan-aug Periodbudget Budget 2017 Intäkter Verksamhetens intäkter Varav: Automatiska brandlarm Restvärde & vägsanering IVPA Förs.av verksamhet S:a intäkter Kostnader Tjänsteköp Löneersättningar Verksamhetens kostnader S:a kostnader Prognos budgetavvikelse S:a driftbudget Delårsrapport januari-augusti

211 Förbundskansli Administration Förutom handläggning av ärenden inom inom ekonomi, personal, information och ärendehantering och övrig administration har mycket av det stödjande arbetet kretsat runt det nya RiB avtalet. Då kansliet är en liten avdelning och medarbetarna mer eller mindre är ensamma i sina roller innebär att nätverk utanför organisationen blir extra viktigt. I april besökte kanslipersonalen Medelpads räddningstjänstförbund och i maj gjordes ett besök till Gästrikes räddningstjänstförbund. Swishfunktion har anskaffats som betalningsmottagningssätt för uthyrning av flytvästar och försäljning av matlådor på Övningsområdet. Arbetet med förbundets arbetsordning fortgår med att komplettera med underlag. Kommunikation och information Kansliet har under våren genomfört en rekryteringsprocess för anställning av en kommunikatör till förbundet. Valet föll på en person som jobbar som kommunikatör på Östersunds kommun och tillträde av tjänsten sker 1:a oktober. Tjänsten innehåller göremål som bla att producera personaltidningar (brandposten och förbundsnytt), ansvara för den interna och externa webbplatsen, ta fram trycksaker, material till olika kampanjer och utbildningar, skriva pressmeddelanden och göra infomrationsutkick till våra medlemskommuner mm. Tjänsten kommer innebära en stor avlastning för avdelningens personal och vara en stor tillgång i arbetet med att bättre synliggöra förbundets olika tjänster och varumärke. Miljö På miljösidan har miljöhandlingsplanen för 2017 tagits fram och information om planens innehåll har presenteras i personaltidningen brandposten. Målet att minst tre miljöåtgärder som minskar miljöbelastningen ska genomföras under året ser ut att uppfyllas då flera åtgärder är påbörjade. Klimatvillan används till övervägande del vid varma rökövningar vilket innebär att gasolvillan används i mindre omfattning än tidigare. Arbetet med att inplementera en god egenkontroll på övningsområdet har framskridit väl och ambitionen är att alla skydds- och övningsbeskrivningar ska bli färdiga under året. På övningsområdet håller även personalen på att utreda möjligheter till bättre miljölösningar för eldning av övningsmaterial. Arbetet med att uppgradera gasolvillans styrsystem pågor och är nästan i upphandlingsskede. Teknikavdelningen har implementerat alla typer av skum på samtliga stationer och på övningsområdet i syfte att lokalisera allt B-skum som finns i förbundet. Förbundets tjänstecyklar på Trygghetens hus har börjats användas oftare till möten med kortare avstånd. Energiförbrukningen på stationer och värn med egna abonnemang har för perioden jan-juli ökat jämfört med samma period ifjol. Att förbrukningen varit högre beror enligt vår bedömning på den kalla sommaren. Arbetsmiljöåtgärder Fastighetsstatusen på brandstationerna är genomgående god med undantag för stationen i Hede och Gällö. Dessa har flera brister ur arbetsmiljösynpunkt. Att utreda möjligheten att bygga om befintliga lokaler i Hede och Gällö station utgör det mest prioriterade arbetet under 2017 tillsammans med att säkerställa vattenförsörjningen och inleda etapp 2 av vidareutvecklingen på Furulund. För Hede station pågor diskussioner med den privata fastighetsägaren om möjlighet att bygga om befintliga lokaler till en rimlig kostnad. Förbundet har även kikat på andra lokalalternativ i Hede. För Gällö brandstation pågår diskussioner med Bräcke kommun kring renoveringsåtgärder och olika förslagslösningar avseende separat omklädningsrum med dusch för damer. Under våren förbättrades entrén till stationen och som bekostades av Bräcke kommun. Delårsrapport januari-augusti

212 I etapp två av Furulunds utveckling vill förbundet bygga ett nytt skolhus i syfte att förbättra arbetsmiljön för instruktörer och övade/utbildade. Projektering pågår med Östersunds kommun och upphandling beräknas kunna påbörjas under hösten När det gäller att få till en bättre vattenförsörjning till övningsområdet har grävning för en ny vatten och avloppsledning påbörjats av Östersunds kommun. Förbundet för också samtal om att inrymma andra blåljusverksamheter i förbundets brandstationer, detta dels i syfte att sänka förbundets hyreskostnad men även för att öka samarbetet med dessa verksamheter. Ombyggnationen av Gäddede brandstation till ett mini certus blev under våren färdig och nu inryms Polisen och Närvården Frostviken i samma lokaler. I tabellen framgår övriga arbetsmiljöåtgärder som pågår eller genomförts på stationer under perioden. Station Arbetsmiljöåtgärder januari augusti 2017 Sveg I Svegs brandstation har förbundet flyttat gymet annat rum och en ny lektionssal har iordningsställts med ny teknik och nya möbler. Hammarstrand I Hammarstrands brandstation har en renovering av herrarnas omklädningsrum och dusch har genomförts och bekostats helt av Ragunda kommun. Hammerdal För Hammerdal brandstation har en idéskiss för en första etappombyggnation till separata omklädningsrum för damer och herrar samt separat larmställ från vagnhall tagits fram. Det kvarstår ett arbete med att ta fram en vidare skiss med en ettapp två som inrymmer omklädningsrum med dusch för damer. Brunflo För Brunflo brandstation har en idéskiss för ombyggnation till separata omklädningsrum med dusch för damer och herrar samt separat larmställ från vagnhall tagits fram och överlämnats till Östersunds kommun för prisberäkning. Dörrkodlås är beställt. Lit För Lit brandstation har en idéskiss för iordningställande av separat omklädningsrum med dusch för damer tagits fram och överlämnats till Östersunds kommun för prisberäkning. Bispgården För Bispgården brandstation pågår diskusioner med Ragunda kommun om möjlighet att kunna bygga om befintliga lokaler och skapa separat omklädningsrum med dusch för damer. Bräcke För Bräcke station är renovering av etapp två påbörjad och finasieras av både kommunen och förbundet. Under våren har stationsskyltar monterats upp på samtliga av Härjedalens stationer samt värnet i Messlingen. Delårsrapport januari-augusti

213 Uppföljning av inriktningsmål och effektmål I tabellen redovisas de mål som berör avdelningens verksamhet och måluppfyllelsen för perioden. 5 En sund, balanserad och finansierad ekonomi - Verksamheten i räddningstjänstförbundet ska genomföras inom ramen för en sund, balanserad och finansierad ekonomi där god ekonomisk hushållning och rationellt organiserad verksamhet utgör ledord. 6 Ekologisk hållbar utveckling och smarta miljölösningar - Förbundet ska i all sin verksamhetsutövning verka för en ekologiskt hållbar utveckling och smarta miljölösningar. Beslutad budget inom givna handlingsramar ska hållas. Alla förbundets investeringar ska finansieras med egna medel. Energiförbrukningen i förbundets hyrda lokaler ska minska jämfört med föregående år. Under året ska minst tre bestämda miljöåtgärder i verksamheten genomföras som minskar miljöbelastningen. IM Inriktningsmål Effektmål 2017 Uppföljning augusti 4 Attraktiv arbetsplats Ingen ska drabbas av en allvarlig olycka Målet uppfyllt. eller allvarligt tillbud. Ingen olycka är - Förbundet ska uppfattas som en jämställd och attraktiv arbetsgivare med arbetsplatser Ingen ska bli kränkt, mobbad, trakasserad eller hotad av anställda kollegor eller chefer. rapporterad i RIA. Målet uppfyllt, avstämt vid medarbetarsamtal. som erbjuder goda arbets- och All heltidsanställd personal ska efter genomfört medarbetarsamtal ha en fastställd Målet uppfyllt, anställningsförhållanden. individuell kompetensutvecklingsplan. framtaget vid medarbetarsamtal. Om inget oförutsett inträffar kommer målet att uppfyllas. Målet uppfyllt, alla investeringar finansieras med egna medel. Förbrukningen har för perioden jan-jul ökat jämfört med Målet kommer troligen inte att nås. Målet kommer uppfyllas, flera åtgärder pågor och väntas bli klara under resterade del av året. Delårsrapport januari-augusti

214 Driftutfall Förbundskansli och prognos 2017 Förbundskansliets resultat för perioden visar ett postivt utfall mot budget med 454 tkr. Framförallt kommer lönekostnaderna att bli lägre för avdelningen då den budgeterade kommunikatörstjänsten tillträds först i oktober. På fastighetssidan finns lägre kostnader för lokalhyror, energi och VA, däremot är kostnaderna för fastighetsunderhållet högre av främst två akuta portskador och byte av resevkraftskomponeter på Trygghetens hus. Av både lägre lönekostnader och fastighetskostnader prognosticerar avdelningen ett överskott på +300 tkr. (Tkr) Utfall jan-aug Periodbudget Budget 2017 Prognos budgetavvikelse Intäkter Verksamhetens intäkter S:a intäkter Kostnader Tjänsteköp Löneersättningar Revisionen Verksamhetens kostnader Varav: Utbildning/konferenser Övriga personalkostnader Lokalhyror stationer & värn El,uppvärmning och VA Övriga fastighetskostnader Avgifter & material S:a kostnader S:a driftbudget Delårsrapport januari-augusti

215 Förebyggandeavdelningen Den vakanta tjänsten tillsattes den 1/3. Personen har tidigare arbetat som byggnadsinspektör vilket gör att vi nu får en bredare kompetens på avdelningen. I första hand kommer denna tjänst att arbeta med tillsyn och remisser inom plan- & byggprocessen. Under våren har personalen genomgått ett flertal utbildningar i enlighet med gällande kompetensplan. Det gäller främst vår egen arbetsmiljö och tillstånd och tillsyn av brandfarlig och explosiv vara. Samtlig personal på avdelningen gavs möjlighet att delta vid MSB:s nationella konferens som hålls vart annat år. Informationskampanjer för allmänheten har endast genomförts i begränsad omfattning i väntan på att en kommunikatör kommer att anställas. I övrigt följer avdelningen den fastlagda aktivitetsplanen. Kommunal samverkan Förbundet samverkar med kommunerna i deras arbete med brandvattenförsörjning. En dialog pågår just nu med Krokoms kommun, senare i höst kommer möten med Bräcke och Ragunda att prioriteras. Ett arbete har påbörjats med att sammanställa brandskyddsinformation gällande spiketält som sedan kommuniceras ut till byggnadsnämnderna. Det visar sig bli mer omfattande än vi först trodde. Arbetet fortsätter under hösten men det är oklart om det hinner bli färdigställt under Rengöring och brandskyddskontroll Vi bjuder in samtliga sotningsdistrikt två gånger per år för att följa upp och utveckla verksamheten. Vårens möte är genomfört och höstens möte är planerat att ske 21 september. Fastighetsägare kan få tillstånd av räddningstjänsten att sota (rengöra) den egna fastigheten själv, om det görs på ett betryggande sätt ur brandskyddssynpunkt. Under perioden januari till augusti har det inkommit 29 ansökningar, under samma period har det fattats 42 beslut, hur dessa fördelar sig utläses i tabellen nedan. Kommun Antalet inkomna Antalet beslut ansökningar Berg 1 4 Bräcke 1 3 Härjedalen Krokom 6 7 Ragunda 0 5 Strömsund 3 5 Östersund 5 6 Totalt Fördelning över antalet inkomna ansökningar samt antalet beslut gällande s.k. egensotning för perioden januari till augusti Delårsrapport januari-augusti

216 Tillsyner Tillsynsverksamheten förväntas uppnå det ställda målet när det gäller planerade tillsyner där skolor och förskolor är prioriterade. Beträffande kvällstillsynerna är prognosen att vi kommer att genomföra något färre än målsättningen. Tillsyner i förbundet Tillsyn LSO 2:2 Tillsyn LSO 2:4 Tillsyn LBE Mål Genomförda Mål Genomförda Mål Genomförda Totalt Varav kvällstillsyner (75) (30) (6) Tillstånd Under perioden januari t.o.m. augusti 2017 har 74 stycken ansökningar om tillstånd för hantering av brandfarliga eller explosiva varor inkommit, dessa fördelar sig enligt tabellen nedan. Under samma tidsperiod har 66 stycken beslut fattats. Besluten gäller ansökningar som kommit in såväl under 2017 som tidigare år. Utöver dessa ärenden finns det ett stort antal inkomna ansökningar (totalt 80 stycken) där handläggning pågår. Dessa ansökningar är både från innehavande men även från tidigare år. Inkomna ansökningar under året Kommun Förväntat Antal Antal beslut Brandfarlig Explosiv Brandfarlig Explosiv Brandfarlig Explosiv Totalt Totalt vara vara vara vara vara vara Totalt Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Östersund Totalt Fördelning över antalet inkomna ansökningar samt antalet beslut gällande hantering av brandfarliga och explosiva varor för perioden januari till augustil Introduktion och utbildning av ytterligare en person i handläggning av tillstånd till hantering av explosiva varor pågår och inom ramen för detta kommer även den befintlig rutinen för handläggning av tillstånd till hantering av explosiva varor omarbetas till en verksamhetsrutin. Motsvarande omarbetning av befintlig rutin för handläggning av tillstånd till hantering av brandfarliga varor bedöms dock inte kunna hinnas göras under året. MSB har sedan ett antal år tillbaka bedrivit ett omfattande arbete med revidering av gällande lagstiftning inom LBE-området. Som en följd av detta har begreppen användning i stället för förvärv och saluförande/överlåtelse istället för handel (gällande hantering av explosiv vara) behövt inarbetas i räddningstjänstens information, blanketter, mallar och system. Den sista delen av denna förändring (revidering av avgiften för tillståndsprövning) slutfördes under sommaren. Ytterligare en föreskrift är finns på remiss från MSB just nu. Räddningstjänsten har tagit del av denna och kommer att yttra sig gällande förslaget. Denna nya föreskrift planeras träda ikraft 1 januari 2018 och innebär att räddningstjänsten under perioden fram tills dess behöver avsätta framförallt tid men möjligtvis även andra resurser för att ta del av denna och eventuellt förändra ansökningshandlingar, beslutsförslag, information och dylikt. Delårsrapport januari-augusti

217 Automatiska brandlarm Förbundet hade vid årets början 575 objekt inkopplade men endast 182 av dessa hade giltigt avtal. Arbetet med att kvalitetssäkra rutinerna med automatiska brandlarm är mycket tidskrävande, inför i år har flera aktiviteter planerats för att underlätta detta arbete. Under våren genomfördes tre aktiviteter. - Utbildning/information till skiften i Östersund i syftet att de ska kunna hjälpa till med enklare hantering av automatiska brandlarm med avseende på felande nycklar, komplettering av objektskort samt felaktig positionssättning. - En handläggare i Sveg har introducerats och ska kunna arbeta med detta ca 10 % av sin tid. Det återstår dock lite arbetet med att lösa problem med datorer och CORE i Sveg. - En administratör introduceras inom automatlarmshandläggning. Kommunerna är de objektsägare som har flest brandlarm inkopplade. Räddningstjänsten träffar varje kommun årligen för att stämma av rutiner och skriva avtal på de anläggningar som uppfyller kraven. Hittills i år har tre möten hållits med Bergs kommun och ett möte med Härjedalens kommun. Samtliga nya ansökningar om inkoppling av automatiska brandlarm har handlagts. Vi har dessutom tecknat avtal med ett fåtal redan inkopplade anläggningar. Riskhantering Vårens fokus har varit beredskapsplanering för våra fyra reglerade älvar. Förbundet strävar efter att ha en gemensam plan oavsett vilken älv som drabbas. Vid ett dammbrott kommer stora områden att behöva varnas och evakueras, för detta krävs tydlig struktur och samordning mellan alla inblandade aktörer. Länsstyrelserna ansvarar för den övergripande samordningen, de kallar till möten och samordnar aktörernas olika planer. Älvgruppsmöten har genomförts för älvarna Ljusnan, Ljungan, Indalsälven och Ångermanälven, här deltog berörda länsstyrelser, kommuner, räddningstjänster, Polisen, dammägare, SMHI, Försvarsmakten, Svenska kraftnät och Vattenregleringsföretagen. Beredskapsplanerna ska vara klara under året, för respektive älv kommer samverkansövningar att planeras och genomföras. För Indalsälven/Ljungan har ett vårflodsmöte genomförts. En samverkansövning genomfördes under vecka 20 i år. Uppföljning av inriktningsmål och effektmål IM Inriktningsmål Effektmål 2017 Upfföljning augusti 1 Antalet bränder ska minska Antalet utvecklade bränder i Målet följs upp årsvis. byggnader ska minska. Under Förbundets verksamhet ska bidra till att antalet bränder och antalet omkomna/skadade i bränder ständigt minskar samt att egendomsskador och miljöpåverkan reduceras var det kommunerna Berg, Bräcke, Härjedalen och Strömsund som hade flest bränder per 1000 invånare. Antalet eldstadsrelaterade bränder ska minska, genomsnittet var 27 bränder per år. Målet följs upp årsvis. 4 Attraktiv arbetsplats Förbundet ska uppfattas som en jämställd och attraktiv arbetsgivare med arbetsplatser som erbjuder goda arbets- och anställningsförhållanden.' Ingen ska drabbas av en allvarlig olycka eller allvarligt tillbud. Ingen ska bli kränkt, mobbad, trakasserad eller hotad av anställda kollegor eller chefer. All heltidsanställd personal ska efter genomfört medarbetarsamtal ha en fastställd individuell kompetensutvecklingsplan. Målet uppfyllt. Ingen olycka är rapporterad i RIA. Målet uppfyllt, avstämt vid medarbetarsamtal. Målet uppfyllt, framtaget vid medarbetarsamtal. Delårsrapport januari-augusti

218 5 En sund, balanserad och finansierad ekonomi - Verksamheten i räddningstjänstförbundet ska genomföras inom ramen för en sund, balanserad och finansierad ekonomi där god ekonomisk hushållning och rationellt organiserad verksamhet utgör ledord. 6 Ekologisk hållbar utveckling och smarta miljölösningar - Förbundet ska i all sin verksamhetsutövning verka för en ekologiskt hållbar utveckling och smarta miljölösningar. Beslutad budget inom givna handlingsramar ska hållas. Under året ska minst tre bestämda miljöåtgärder i verksamheten genomföras som minskar miljöbelastningen. Prognosen för avdelningen är ett mindre underskott. Målet kommer inte att nås. Målet uppfyllt, avdelningen nyttjar förbundets tjänstecyklar till många möten med korta avstånd. Driftutfall Förebyggandeavdelningen och prognos 2017 Avdelningen redovisar ett mindre underskott för perioden på -104 tkr, vilket i huvudsak förklaras av lägre tillsynsintäkter och högre lönekostnader för IB-bemanningen. Avdelningen bedömer att underskottet troligen inte går att hämta igen, utan lämnar därför en underskottsprognos med -100 tkr. (Tkr) Utfall jan-aug Periodbudget Budget 2017 Prognos budgetavvikelse Intäkter Verksamhetens intäkter Varav: Tillsyn och tillstånd Avtal automatlarm S:a intäkter Kostnader Tjänsteköp Löneersättningar Verksamhetens kostnader Varav: Utbildning/konferenser Övriga personalkostnader Avgifter & material S:a kostnader S:a driftbudget Delårsrapport januari-augusti

219 Beredskapsavdelningen Under perioden har avtalet för våra RiB anställda (RiB 17) blivit klart. Avtalet har mottagits med blandade känslor ute i förbundet. Under perioden har arbetsgivaren suttit i två förhandlingar med BRF, eftersom avtalet är normgivande så har arbetsgivaren inte kunnat tillmötesgå BRF i deras anspråk. Avdelningen har även genomfört flera stationsbesök med anledning av det nya RiB 17 avtalet. Avdelningen har även planerat och genomfört ett flertal olika rekryteringsåtgärder. Inom RiB organisationen har det under perioden jan-aug inkommit 83 uppsägningar varav 55 av dessa till stor del härrörs till missnöjet med RiB 17 avtalet. Avdelningens fulla fokus under denna period har varit den uppkommna situtionen som RiB 17 avtalet medförde, och ett antal möten har genomförts på dom stationer där vi haft många uppsägningar. Utifrån dessa möten och andra orsaker så har glädjande nog 35 återtagit sin uppsägning, så totalet som slutat under perioden är 48. Antalet nyanställda under samma period uppgår till 35. (Totalt -13 jan-aug) För att framåt kunna fokusera på nyrekrytering, samt att behålla befintlig personal inom RiB organisationen, förslag till förändringar inför kommande RiB 19 avtal, kommer det att internrekryteras inom RiB och anställas en projektledare på sex månader som enbart jobbar med dessa frågor. Bland heltidsbrandmännen har flera tagit ut föräldrapenning och många har varit sjukskrivna mm. Avdelningen har därför valt att tidigarelägga utbildningen för två av våra blivande sommarvikarier som nu är utbildade och nyttjas till utbildningar samt att täcka upp på skiften. Sommarsemestrarna är nu avklarade och utöver den ordinarie semestern så har vi haft 60 dygnspass där man sökt föräldrapenning och sjukskrivningar vid 9 dygnspass. Detta har resulterat i att vi varit tvungen att ta in heltidspersonal som tjänstgjort både tid mot tid pass men även kvalificerad övertid har förekommit, detta för upprätthålla rätt kompetensen på skiften. Uppföljning av inriktningsmål och effektmål IM Inriktningsmål Effektmål 2017 Uppföljning augusti 2 Snabb och rätt hjälp För RiB personal ska beslutad beredskap Ej uppfyllt pga. och förmåga upprätthållas med rätt kompetens vakanser, uppsägningar Räddningstjänsten ska - anpassad efter vår lokala riskbild - med rätt kompetens samt modernare teknik ge snabbare och rätt hjälp till och befattning under minst 100 % av årets totala antal beredskapstimmar. >85 % av dom RiB-anställda ska ha genomgått den skolbundna RiB-utbildningen till pga RIB 17 Årsvis uppföljning. förbundets medborgare samt Samtliga som blir uttagna till befälsutbildning ska genomföra utbildningen med målet uppfyllt 3 av 3 Godkända, besökare som drabbas av olyckor så att skador på slutbetyg godkänt via erhållet kursintyg. människor, egendom och miljö All operativ personal ska ha en fastställd minimeras. kompetensutvecklingsplan anpassad till Målet ej uppfyllt fastställt nivåsystem. 100 % av alla RiB ska genomföra 8 timmar övningsverksamhet på Furulund. All RiB-personal ska genomföra 42 timmar lokal övningsverksamhet. Följs upp vid årsskiftet Följs upp vid årsskiftet. 4 Attraktiv arbetsplats Förbundet ska uppfattas som en jämställd och attraktiv arbetsgivare med arbetsplatser som erbjuder goda arbets- och anställningsförhållanden. Ingen ska drabbas av en allvarlig olycka eller allvarligt tillbud. Ingen ska bli kränkt, mobbad, trakasserad eller hotad av anställda kollegor eller chefer. Varit ett antal tillbud och några få olyckshändelser. Målet kommer inte uppnås Inga in anmälda händelser Delårsrapport januari-augusti

220 5 En sund, balanserad och finansierad ekonomi - Verksamheten i räddningstjänstförbundet ska genomföras inom ramen för en sund, balanserad och finansierad ekonomi där god ekonomisk hushållning och rationellt organiserad verksamhet utgör ledord. 6 Ekologisk hållbar utveckling och smarta miljölösningar - Förbundet ska i all sin verksamhetsutövning verka för en ekologiskt hållbar utveckling och smarta miljölösningar. All heltidsanställd personal ska efter genomfört medarbetarsamtal ha en fastställd individuell kompetensutvecklingsplan. Beslutad budget inom givna handlingsramar ska hållas. Under året ska minst tre bestämda miljöåtgärder i verksamheten genomföras som minskar miljöbelastningen. Målet uppfyllt Målet bedöms uppfyllas. Målet uppfyllt Delårsrapport januari-augusti

221 Driftutfall Beredskapsavdelningen och prognos 2017 Förbundets största avdelning redovisar totalt sett ett positivt utfall mot periodbudget på +171 tkr. Heltidssidan redovisar ett underskott på -876 tkr medan deltidssidan däremot redovisar ett överskott på tkr. Inom heltiden finns högre kostnader för löneersättningar då sjukfrånvaro och föräldraledigheter medfört fördyringar i form av mer övertid, fyllnadstid och vikaritid. I nya AB;n finns högre ersättningar för storhelger, vilket inte är budgeterat fullt ut. På deltidssidan har vakanssituationen skapat lägre kostnader för beredskap och timlöner för övning och utbildning. På intäktssidan är det lägre intäkter för bidrag från MSB och försäljning av verksamhet. Avdelningens utfall beror till stor del hur vakansläget blir resten av året samt hur mkt frånvaro som uppstår för heltidsbrandmännen. Prognosen är därför försiktigt optimistisk satt med lägst nollresultat i budgetavvikele. (Tkr) Utfall jan-aug Periodbudget Budget 2017 Prognos budgetavvikelse Intäkter Verksamhetens intäkter Varav: Bidrag MSB S:a intäkter Kostnader Tjänsteköp Löneersättningar Varav: Löneersättningar heltid Ersättning timanställd vik Befälstillägg Arvode station- och värnansvarig Timlön, övning, utb & materialvård Beredskap RiB & RCB Sommarersättning Färdtid och bilersättn Personalomkostnader Verksamhetens kostnader Varav: Utbildning/konferenser Övriga personalkostnader Avgifter & material S:a kostnader S:a driftbudget Delårsrapport januari-augusti

222 Metod- och taktikavdelningen Kompetensutveckling Under perioden har följande personalutvecklings insatser genomförts: Endagsutbildning i operativ arbetsmiljö har genomförts för inre befäl, yttrebefäl och styrkeledare heltid. Förbundet infört och utbildat en ny förmåga med första insatsperson i Åsarna där en brandman åker direkt till skadeplats i en för den rollen framtaget fordon och i första hand påbörja skadeavhjälpande åtgärder. I Nälden har vi sedan ett antal år tillbaka infört en förmåga med första insatsbefäl i Nälden/Trångsviken och Svenstavik/Åsarna som vi nu även infört i Bräcke. Sex medarbetare har deltagit vid brandbefälsmötet i Helsingborg, som är en konferens för brandbefäl från hela Sverige. En endagsutbildning att samverka med helikopter resurs vid skogsbrand för alla inre och yttre befäl. Utbildning i arbetsjordning på järnväg har genomförts för befäl från Östersund, Bräcke och Bispgården. Förevisning av msbs nationella kemresursen från kramfors och utbildning i kemindikerins instrument för IB, YB och SL heltid. Våra två Huvudinstruktörer i att arbeta säkert på höghöjd har har medverkat vid en samverkans övning med polisens alpina grupp i enafors. En medarbetare har medverkat vid en pilot utbildning i ras och skred på sandö under tre dagar. Under två dagar har två medarbetare deltagit vid en kemkonferens i Helsingborg. Fyra brandmän heltid har genomgått utbildning till båtförare. Övning Under perioden har genomfört 15 heldagsövningar och en kvällsövning för våra RiB-anställda (230 personer) på Furulunds övningsfält med övertrycksventilering som övningstema. Två preparandutbildning 5 med 17 deltagare. 14 stationer har övat rökdykning i vår mobila container för varma rökdykningsövningar under perioden. Vattenlivräddningsgruppen har genomfört en fortbildningsdag för våra instruktörer i förbundet. Övrig övningsverksamhet i förbundet genomförs enligt varje brandstations egna övningsplanering för året, där 6 prioriterade övningar och stationernas egna övningar ingår. Externutbildning Det har genomförts en instruktörsutbildning i nya utbildningsmaterialet grundläggande brand. Vi har skickat ut ett avtalsförslag på nya utbildningsmaterialet som innehåller både lärarledd och interaktiv utbildning till kommunerna. Vi har under våren genomfört e lerning med ca 250 personer från Östersunds kommun som ett pilotprojekt som vi fått positiv feedback på. Vi har som tidigare kört instuktörsledda utbildning mot kommunerna enligt avtal i grundläggande brandkunskap, HLR och skolutbildning. I vårt samarbete med JGY där nio elever läst 200 gymnasiepoäng räddningstjänst under sitt sista gymnasieår. Målet är att alla skulle bli godkända utifrån skolans betygskriterier vilket alla klarade. Som en sista avslutning erbjöd räddningstjänsten alla elever en slutövning på tre dagar som skulle kunna ge dem intyg på att de var godkända att arbeta som brandman inom vårt förbund vilket är detsamma som preparandintyg. Det var 3 elever som valde att genomföra slutövningen och glädjande var att alla 3 blev godkända. 5 Preparand är en grundutbildning för att kunna ingå i en beredskapsstyrka. Därefter genomgår man MSB utbildning till räddningsman, räddningsinsats. Delårsrapport januari-augusti

223 I tabellen visas antalet utbildade personer inom förbundets kommunutbildningar. Totalt har personer utbildats. Kommun HLR Grundläggande brandkunskap/ systematiskt brandskyddsarbete Övrig utbildning brand+hlr, B-HLR, utrymningsövning E learning & praktik Totalt antal personer Östersund Krokom Strömsund Ragunda Berg Bräcke Härjedalen Totalt Utöver kommunutbildningarna har vi utbildat personal från Region Jämtland-Härjedalen och några företag. Företag/organisation Allmän brandkunskap Övrig utbildning Brand + HLR, Utrymningsövning. Totalt antal personer Regionen (JLL) Inlandsbanan 4 4 Tandläkarpraktik Reidun o co 4 4 Övriga 0 Totalt 104 Delårsrapport januari-augusti

224 Uppföljning av inriktningsmål och effektmål IM Inriktningsmål Effektmål 2017 Uppföljning augusti 2 Snabb och rätt hjälp 100 % av alla RiB ska genomföra 8 timmar övningsverksamhet på Furulund. All RiB-personal ska genomföra 42 timmar lokal övningsverksamhet. Förbundets utrustning skall vara anpassad till fastställt nivåsystem och uppfylla ställda krav. Räddningstjänsten ska - anpassad efter vår lokala riskbild - med rätt kompetens samt modernare teknik ge snabbare och rätt hjälp till förbundets medborgare samt besökare som drabbas av olyckor så att skador på människor, egendom och miljö minimeras. 4 Attraktiv arbetsplats Förbundet ska uppfattas som en jämställd och attraktiv arbetsgivare med arbetsplatser som erbjuder goda arbets- och anställningsförhållanden. 5 En sund, balanserad och finansierad ekonomi - Verksamheten i räddningstjänstförbundet ska genomföras inom ramen för en sund, balanserad och finansierad ekonomi där god ekonomisk hushållning och rationellt organiserad verksamhet utgör ledord. 6 Ekologisk hållbar utveckling och smarta miljölösningar - Förbundet ska i all sin verksamhetsutövning verka för en ekologiskt hållbar utveckling och smarta miljölösningar. Ingen ska drabbas av en allvarlig olycka eller allvarligt tillbud. Ingen ska bli kränkt, mobbad, trakasserad eller hotad av anställda kollegor eller chefer. All heltidsanställd personal ska efter genomfört medarbetarsamtal ha en fastställd individuell kompetensutvecklingsplan. Beslutad budget inom givna handlingsramar ska hållas. Under året ska minst tre bestämda miljöåtgärder i verksamheten genomföras som minskar miljöbelastningen 6. Under perioden har vi 80% deltagarantal målet kommer inte att uppnås. Svårt att följa pga. vissa stationers bristfälliga övningsregistreringar. Målet kommer uppfyllas Varit ett antal tillbud och några få olyckshändelser. Målet kommer inte uppnås Inga in anmälda händelser Målet uppfyllt Målet uppfylls, prognos överskott. Pågår ett projekt i kontaminerat släckvatten. Är upprättat riktlinjer för skumanvändning. 6 Se bilaga 3 Miljöhandlingsplan 2017 Delårsrapport januari-augusti

225 Driftutfall Metod- och taktikavdelningen och prognos 2017 Avdelningen redovisar ett positivt utfall mot periodbudget med +165 tkr. Förklaringen till det positiva utfallet är främst högre intäkter från försäljning av utbildning samt att avdelningen har en vakant tjänst och haft lägre kostnader för utbildning. Avdelningen redovisar för året en prognos på +250 tkr för året. (Tkr) Utfall jan-aug Periodbudget Budget 2017 Prognos budgetavvikelse Intäkter Verksamhetens intäkter Varav: Försäljning utbildning Övriga intäkter S:a intäkter Kostnader Tjänsteköp Löneersättningar Verksamhetens kostnader Varav: Utbildning/konferenser Övriga personalkostnader Avgifter & material S:a kostnader S:a driftbudget Delårsrapport januari-augusti

226 Teknikavdelningen Första delen av 2017 för teknikavdelningen har varit kantad av personalfrånvaro beroende på föräldrarledigheter samt plötsligt uppkommena händelser. Detta har bidragit verksamheten på avdelningen har blivit lidande. Avdelningen har inte kunat levererat det stöd som organisationen i övrigt har behov av. IT och kommunikation Förbundet har nu skrotat First Class och gått över till Office 365 och med detta byte gjordes även ett byte av domän. Idag använder förbundet rtjamtland.se istället för ostersund.se som vi hade tidigare. Ute i förbundet pågår arbetet att koppla in fler stationer på fiber, tyvärr går arbetet mycket långsamt på grund av att företagen som äger fibernäten köpt upp varandra. Under hösten kommer ett antal stationer få igång sina fiberledningar. Förbundet har även bytt teleleverantör då den gamla leverantören inte uppfyllde våra krav längre. Ledningscentralen i Trygghetens hus kommer att få en teknikuppdatering under hösten. MSB fattade beslut att under våren att bekosta hälften av denna uppdatering. Material Utöver normal materialanskaffning under första delen av året har det köps in ett större antal begangnade rökskydd från Räddningstjänstens Medelpads. En kostnad som ökat för förbundet är våra gamla båtmotorer. De flesta båtmotorer är inköpta på 80-talet och de är svåra att reparera samt personalen idag har svårt att hantera motorer med chocke. Fordon Fordon fortsätter att vara ett händelserikt område som kantas av dyra reperationer och rekordet för en reperation under första delen av året är 104 tkr. En del av reperationerna har varit förarrelaterade och för att minska dessa skador har aktuell station fått extra körutbildningen. Övrigt har vi tecknat avtal med Vema för leverans av ett nytt höjdfordon kvartal ett Höjdfordonet är ett samköp med fyra andra räddningstjänster. Furulund På furulund har det under årets första halva av året utförts markarbeten för att plana till området och ordna bättre infart för tunga fordon samt avledning av regnvatten. Hela området har även städas upp både invändig och utvändigt. Gammal material har skickats på återvinning. Låssystemet på området är utbytt och har idag RFID-läsare för att underlätta för personalen. I klimathuset gjordes en större anpassning för att passa övningenverksamheten. Anpassningen bestod av byggnationer av olika väggar och dörrar i huset. Uppföljning av inriktningsmål och effektmål IM Inriktningsmål Effektmål 2017 Uppföljning augusti 2 Snabb och rätt hjälp Förbundets utrustning skall vara Målet kommer anpassad till fastställt nivåsystem och uppfyllas. uppfylla ställda krav. Räddningstjänsten ska - anpassad efter vår lokala riskbild - med rätt kompetens samt modernare teknik ge snabbare och rätt hjälp till förbundets medborgare samt besökare som drabbas av olyckor så att skador på människor, egendom och miljö minimeras. 4 Attraktiv arbetsplats Förbundet ska uppfattas som en jämställd och attraktiv arbetsgivare med arbetsplatser som erbjuder goda Ingen ska drabbas av en allvarlig olycka eller allvarligt tillbud. Ingen ska bli kränkt, mobbad, trakasserad eller hotad av anställda kollegor eller chefer. Målet uppfyllt. Ingen olycka är rapporterad i RIA. Målet uppfyllt, avstämt vid med- Delårsrapport januari-augusti

227 arbets- och anställningsförhållanden. 5 En sund, balanserad och finansierad ekonomi - Verksamheten i räddningstjänstförbundet ska genomföras inom ramen för en sund, balanserad och finansierad ekonomi där god ekonomisk hushållning och rationellt organiserad verksamhet utgör ledord. 6 Ekologisk hållbar utveckling och smarta miljölösningar - Förbundet ska i all sin verksamhetsutövning verka för en ekologiskt hållbar utveckling och smarta miljölösningar. All heltidsanställd personal ska efter genomfört medarbetarsamtal ha en fastställd individuell kompetensutvecklingsplan. Beslutad budget inom givna handlingsramar ska hållas. Under året ska minst tre bestämda miljöåtgärder i verksamheten genomföras som minskar miljöbelastningen. arbetarsamtal. Målet uppfyllt, framtaget vid medarbetarsamtal. Avdelningens prognos visar ett underskott på -400 tkr. Målet nås troligen ej. Målet kommer att uppfyllas, flera av bestämda åtgärder är påbörjade som nämns i miljöredovisningen under förbundskansliet. Delårsrapport januari-augusti

228 Driftutfall Teknikavdelningen och prognos 2017 Teknikavdelningens resultat för perioden visar ett underskott mot budget med -637 tkr beroendes främst av lägre intäkter och högre materialkostnader. På intäktssidan har avdelningen lägre intäkter för försäljning av gamla fordon och föråldrad utrustning. Sommarens vakanssituation på RiB-stationerna medförda extra kostnader då flera fordon behövde FIP-anpassas. På Trygghetens hus blev avdelningen tvungen att installera en expansionstank på inkommande vattenledning för att ta bort tryckstötar i systemet som vissa fordon orsakar. Ökade materialkostnader finns även för telefoni, tryckkärlsbesiktningar, skyddskläder, rökskyddsutrustning, räddningsmaterial och trafikolycksverktyg. På Furulund har kvarvarande byggnationer i plåtförrådet på Furulund genomförts vilket även inneburit högre kostnader. Avdelningens prognos för året är ett underskott mot budget med -400 tkr. (Tkr) Utfall jan-aug Periodbudget Budget 2017 Prognos budgetavvikelse Intäkter Verksamhetens intäkter S:a intäkter Kostnader Tjänsteköp Löneersättningar Verksamhetens kostnader Varav: Utbildning/konferenser Övriga personalkostnader Övningsområde Fordon Data/it Kommunikation Material & underhåll S:a kostnader S:a driftbudget Delårsrapport januari-augusti

229 Jämtlands räddningstjänstförbund , Fax Besöksadress: Fyrvallavägen 4, Östersund Postadress: Box 71, Östersund Delårsrapport januari-augusti