Dealt with by SAMOT Executive Team. Adopted by SAMOT Board Strategidokument för SAMOT partnerskap och medfinansiering

Relevanta dokument
Framtagen av SAMOT ledningsgrupp. Beslutad av SAMOT styrelse Strategidokument för SAMOT partnerskap och medfinansiering

4 Juni En branschgemensam arena för utvecklingsprojekt som är effektivare att genomföra tillsammans än var och en för sig

SAMOT The SERVICE AND MARKET ORIENTED TRANSPORT RESEARCH GROUP

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik

Från forskning till verklighet med kunden i fokus. Samot- the service and market oriented transport research group

Välkomna till Kollektivtrafikens Avtalskommittés (KollA) Regionala träffar

SAMOT The SERVICE AND MARKET ORIENTED TRANSPORT RESEARCH GROUP

AKADEMI OCH PRAKTIK I EUROPEISKT SAMARBETE FÖR ÖKAT KOLLEKTIVTRAFIKRESANDE SAMOT - THE SERVICE AND MARKET ORIENTED TRANSPORT RESEARCH GROUP

FAQ VERKSAMHETEN. .u. Vad är syftet med X2AB?

Handlingsplan för samverkan

CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet. Per Skålén

Gemensamma krafter för en attraktivare kollektivtrafik

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Information om K2 nationellt forskningscentrum för kollektivtrafik

Forskning & utveckling i kollektivtrafiken. Tjänsteinnovationer i kollektivtrafik

KVALITETSMÅL OCH KVALITETSINDIKATORER

Akademi och praktik i samverkan för en attraktivare kollektivtrafik

Frågor och svar om Idéslussar i kommuner utvecklingsprojekt 2016

SKRIVELSE Yttrande över Sveriges Kommuners och Landstings framtida roll och engagemang i kollektivfrågor

Dokumentation Partner- och forskarkollegium LOKA BRUNN Mars, 2011

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

CMB:s FORSKNINGSSATSNING

Verksamhetsutveckling och affärsrelationer grunden skapas vid upphandlingen

Avtal om samverkan mellan Stockholms läns landsting och Kungliga Tekniska högskolan

Verksamhetsplan för Kollektivtrafikens Avtalskommitté

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

forskarvärlden skulle behöva gifta sig lite mer med företagsvärlden.

TECHTANK VERKSAMHETSPLAN 2018 TECHTANK.SE

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010

Kunskap och nätverk nyckeln till framtidens affärer

Vi tar Sverige till en tätposition inom hållbart samhällsbyggande. iqs.se

Överenskommelse om samverkan kring praktiknära forskning mellan Göteborgs universitet och skolhuvudmän i Göteborgsregionen

Kommersiell trafik, när är det lämpligt att avstå från beslut om Allmän trafikplikt

VERKSAMHETSPROGRAM. Sveriges Arkitekter

Motion till riksdagen. 1989/90: Ub584. av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (båda m) Högskolan i Karlstad

Avtalstyper. tjänstekoncessionsavtal, resandeincitamentsavtal, produktionsavtal för buss- eller spårtrafik avtal för anropsstyrd trafik samt

Strategi EU-kontor Skåne Nordost

Roll, Mål & Sammanhang

X2AB. SCENARIO 2050 Inbjudan att medverka i ett branschgemensamt framtidsprojekt Uppdaterad PROJEKT

Kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen kunskapsstrategier för Konkurrensverket N2007/5553/FIN

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Forskningsprojektet ska bidra till högskolans/universitetets profilering av den verksamhet projektet ingår i.

Remissvar angående betänkandet Ett land att besöka En samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring (SOU 2017:95)

Informationsdag Tillgänglighet och användbarhet 3 dec i Kollektivtrafikenshus

Arne Jensen, Professor i transportekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Kompetensgruppen för Logistik och Transportekonomi,

Järnvägens avreglering i Sverige Erfarenheter och framtidsutsikter

Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling

Inriktning Program social ekonomi inför 2014?

Yh Mälardalen. Örebroregionen. Sörmland. Västmanland. En huvudprojektledare samt en delprojektledare i varje län

internationell strategi 1

HISTFILFAK 2016/108. Mål och strategier. Historisk-filosofiska fakulteten. Fastställda av Historisk-filosofiska fakultetsnämnden

Biogas Research Center - för utveckling av resurseffektiva biogaslösningar -

Riktlinjer för antagning av excellent lärare

Sammanfattning av arbetsprogram STÄRKT INNOVATIONSFÖRMÅGA I OFFENTLIG VERKSAMHET

Seminarium Fjäråsprojektet Eksta Göteborg Eksta Bostads AB, Ferroamp och WSP

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Svenskt Vatten Utveckling

Revisionsrapport. Stadsrevisionen Örebro kommun. Samordning och redovisning av EUprojekt. Liz Hultgren. 28 november 2011

BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET

Samhällsvetenskapliga fakulteten

POLICY. Internationell policy

Vetenskapsrådets strategi för kommunikation om forskning

TJÄNSTEINNOVATION SOM VERKTYG FÖR HÅLLBARA OCH VÄRDESKAPANDE TJÄNSTER

Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet

STINT är unikt genom att vara den enda aktör som har internationalisering av högre utbildning och forskning som enda uppgift.

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012

Bil 1 till utbildningsplan Lärarprogrammet /300 hp Lärarprogrammet 90 hp

Järnvägen och marknaden

Avsiktsförklaring - om medlemskap i den ideella föreningen Automation Region

X2-RAPPORT FRÅN FoU-GRUPPEN INOM FÖRDUBBLINGSPROJEKTET

Programbeskrivning RE:Source bilaga D Kommunikationsstrategi för RE:Source Etapp

Följande dokument utgör institutionens kommande forsknings- och utbildningsstrategiska plan för perioden 1 juli juni 2014.

Plattform för samarbete - en beskrivning av processarbetet kopplat till strukturfonderna

Forskning och utbildning inom ITS-området

Verksamhets- program 2017

Uppföljning av lagen om kollektivtrafik bakgrund och arbetsplan

Plattform för välfärdsfrågor

Agenda 2030-arbetet i Härryda

Verksamhetsplan 2017 och prel Föreningen för folkbildningsforskning

Namn: Stiftelsen World Childhood Foundation Organisationsnummer: Juridisk form: Stiftelse

Hur har jämställdheten utvecklats hos skånska kluster- och innovationsfrämjande aktörer?

En skola på vetenskaplig grund. Samverkan inom Kommunförbundet Skåne, mellan kommuner, gymnasieförbund och högskolor

Verksamhetsplan 2016 Snabbt, innovativt och relevant

Policy för internationellt arbete

Dataspelsmarknaden internationell från dag ett!

Verksamhetsplan Centrum för Arbetsliv och vetenskap (CAV)

Mål och strategier för Centrum för polisforskning

Partner i Livsmedelsakademin

Ansvaret för kollektivtrafiken i Västra Götalands län

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län

Inför Reglabs medlemsmöte. Stockholm 14 september 2016

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen

En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs?

Högskoleutbildning i regional utveckling. Presentation Reglabs styrelse 24 augusti 2016

Örebro universitets vision och strategiska mål

Välkommen till CareSam - Kvalitetssäkring i den offentlige äldreomsorg/äldrevården och utbildning i Øresundsregionen Presentation

Riktlinje. Riktlinje för internationellt arbete. Diarienummer: KS 2010/232. Beslutad av kommunstyrelsen den 7 juni 2010

Modell för långsiktig samverkan mellan regional och nationell nivå för lokal nytta

Kollektivtrafiklagstiftningen

Transkript:

Dealt with by SAMOT Executive Team. Adopted by SAMOT Board 2010-08-20. Strategidokument för SAMOT partnerskap och medfinansiering 1

INLEDNING Syftet med föreliggande strategidokument är att ge bakgrund och vägledning för val av partner inom SAMOT, medfinansiering av partner och vad ett SAMOT partnerskap innebär. BAKGRUND Etapp 1 Val av partner inför etapp 1 angavs redan i ansökan till Vinnovas utlysning av ett Vinn Excellent Center inom Transportområdet. Den bärande partnerskapsidén var att bygga på etablerade samarbeten mellan forskare och företrädare för kollektivtrafikbranschen från den tid då Centrum för tjänsteforskning (CTF) byggt upp sitt kunnande inom området. SAMOTs trovärdighet som samarbetspartner finns inom kunskapsfältet marknads och serviceorientering vilket har vuxit fram genom tidigare projekt finansierade av KFB, Vägverket och Banverket. Inledningsvis var trafikhuvudmännen (THM) i majoritet i SAMOT partnerskapsstrategi. SLTF (som senare har bytt namn till Svensk Kollektivtrafik) och SL som partner säkerställde en bred access till branschen. Två större trafikföretag: Göteborgs Spårvägar och Connex var viktiga för att täcka in utförandeledet i tjänstekedjan. Trafikföretagen gav access till frontlinjen i interaktionen mellan resenär och förare. Värmlandstrafik (VTAB) blev redan från starten viktig som partner då VTAB initierat och startat projekt R3 (VTABs industridoktorandprojekt). Under etapp 1 har myndigheterna Vägverket och Banverket medverkat genom att finansiera enskilda projekt (utanför centrumavtalet) men de har inte ingått i partnerskapskretsen. Etapp 2 I etapp 2 var SAMOTs verksamhet fullt utbyggt. Inför Etapp 2 var det viktigt att involvera ytterligare någon större aktör, bland annat för att inte vara beroende av för få partners. Det fanns också en önskan om en balans mellan THM och trafikföretag. Målet med en utökad partnerskapsgrupp var att erhålla access till partners verksamma inom SAMOTs samtliga tre temaområden. Två nya partners engagerades inför etapp2: Västtrafik som är en THM och Swebus (senare Nobina) som är ett trafikföretag. Utrymme finns för fler partner vilket har diskuterats i ledningsgrupp och styrelse. Ytterligare någon stor THM och ett trafikföretag med internationell bas är önskvärt. Banverket och Vägverket har gått samman och gemensamt bildat det nya Trafikverket 1 april 2010. F&U inom kollektivtrafikområdet kommer att bli en viktig strategisk kompetens för det nya Trafikverket och är därför, som diskuterats i SAMOT ledningsgrupp och styrelse, en viktig potentiell partner. Etapp 3 Svensk kollektivtrafik är sedan 2007 satt under starkt omvandlingstryck där drivkrafterna finns såväl externt som internt. Omvandlingstrycket har kanaliserats 2

via två stora omvandlingsprocesser: Koll Framåt (under 2007) och Partnerskapssamverkan för fördubblad kollektivtrafik (från 2008). Den särskilda utredarens förslag till en ny kollektivtrafiklag (SOU 2009:39) har ökat detta omvandlingstryck högst påtagligt. Med detta som bakgrund har regeringen tagit fram en lagrådsremiss kring en ny kollektivtrafiklag och också antagit en ny kollektivtrafiklag under våren 2010. Den nya lagen innebär ett tydligare engagemang från samhällets sida i form av lokal/regional trafikmyndighet i förvaltningsform, avskaffande av nuvarande THMorganisationer och ett öppnare marknadstillträde för trafikföretagen. F&U frågor har fått ökat genomslag genom det intensiva utvecklingsarbete som sker inom ramen för fördubblingsarbetet. Kollektivtrafik är en global affär som har stor inverkan på regioners/nationers hållbarhetsarbete. SAMOT strävar att stärka sin position som ett excellent center inom kollektivtrafikområdet. Målet är att genera kunskap tillsammans med alla branschens aktörer för att stödja pågående utvecklings- och lärprocesser. För detta krävs en breddad partnerskapsstrategi inför etapp 3. En breddad partnerskapsstrategi Mot denna bakgrund kommer SAMOT att behöva fler partner som representerar en större bredd än dagens uppdelade THM och trafikföretag. SAMOTs uppdragsportfölj förändras och utökas med fler internationella projekt för att kunna matcha världsklass inom kollektivtrafikområdet. I en breddad partnerskapsstrategi är det viktigt att synliggöra partnerskapets innebörd och möjligheter. SAMOTs uppdrag/mission handlar om tillämpad kunskapsutveckling för att stödja utvecklingen av en service och marknadsorienterad kollektivtrafik. Det är viktigt att SAMOT värnar om nuvarande partners. Med en utökad internationell projektportfölj behövs fler partners som på ett naturligt sätt integreras in i nuvarande nätverk. En uppdelning i olika kategorier av partners har därför genomförts för att synliggöra denna breddning av partnersamverkan. Kategori 1 Dessa aktörer definieras som policyaktörer. För att kunna vara en stark partner i EU-projekt och andra internationella projekt och för att kunna göra jämförandestudier på nationell/internationell nivå är det viktigt att ha flera samhällsövergripande partners. Sådana möjliga partners är till exempel: - Myndigheter med anknytning till sakområdet som Trafikverket - Branschaktörer som Svensk Kollektivtrafik (partner idag), BR, Taxiförbundet - Andra offentliga aktörer som: SKL, Regionförbund Kategori 2 Starka trafikmyndigheter som håller ihop kollektivtrafiknätverk. En successiv övergång kommer att ske från THM i bolagsform till trafikmyndighet i 3

förvaltningsform. Det kan också finnas regioner/län som låter beställarfunktionen finnas kvar i bolagsform som trafikmyndighetens organ för verkställighet av upphandling. Exempel på möjliga partners inom denna kategori är: - SL (partner idag) - Västtrafik (partner idag) - Någon ytterligare trafikmyndighet (kriteriet för att vara med är stort intresse för utveckling av F&U i branschen) - Till den kategorin tillhör också VTAB (partner idag) och - Karlstads Buss (partner idag). Dessa två partner har fungerat som pilotverksamheter i flera projekt inom SAMOT och fler projekt är på gång Kategori 3 Starka trafikföretag som tar en allt större roll i affären kollektivtrafik och gärna med internationella förgreningar. Exempel på partners inom kategori 3 är: - Nobina (partner idag) - Veolia Transport (partner idag) - Göteborgs Spårvägar (partner idag) - MTR Stockholm - SJ (intressant i internationella jämförelser med starka tågoperatörer som DB och SBB) - Arriva Kategori 4 Dessa partners står bl a för en ökad tjänstefiering av branschen och/eller driver andra relevanta frågor (t ex miljö- eller handikappfrågor). Exempel är: - Leverantörer som Volvo Buss etc - Olika typer av intresseorganisationer Partnerskap i SAMOT och medfinansiering av kunskapsklustret SAMOT Traditionellt inom kollektivtrafikbranschen har F&U frågorna haft låg prioritet och branschen har haft lite egna kontanta medel för att satsa på forskning inom kollektivtrafikområdet. SAMOT har under etapp 1 och 2 varit mindre framgångsrika med att öka andelen kontanta medel under varje verksamhetsår även om nivån har ökat. Inför etapp 3 så står SAMOT för en utmaning att motivera ytterligare ökningar av kontantdelen. Kontantbidraget från varje partner ska ses som en entrébiljett för att vara del i SAMOT kunskapskluster kring F&U frågor som driver branschen mot en ökad service och marknadsorientering. Andelen kontanta medel beror på hur aktiv partnern är kunskapsutvecklingen i samverkan med SAMOT (=storleken på naturabidraget). Om man inte är så aktiv (t ex kategori 1) bidrar man med en högre andel. Ju högre naturabidrag över tid ju lägre kontantinsats. Partner väljer själv grad av aktivitet (aktiv eller passiv partner). Aktivitetsgrad kan variera över tid. Nya partner får vara beredd att betala 4

mer i kontantbidrag i förhållande till nuvarande SAMOT partners eftersom ursprungliga SAMOT partners redan investerat tid och pengar i sitt SAMOT partnerskap. Partnerskap i SAMOT Ett partnerskap i SAMOT: - Erbjuder en entrébiljett till ett större kunskapskluster inom kollektivtrafik - Ger tillgång till vetenskaplig kunskap i allmänhet. - Ger tillgång till den kompetens som enskilda forskare och studenter i grundutbildning och forskning besitter (t ex metodologi, processkunskap, teorier). - Ger möjlighet till att vara med och utveckla kollektivtrafiken genom att identifiera och diskutera forskningsfrågor och forskningsproblem. - Erbjuder en arena för kunskaps- och erfarenhetsutbyte. - Erbjuder seminarier och möjligheter att delta i utvecklings- och forskningsprojekt. - Ger inbjudningar till workshops och nationella/internationella konferenser inom kollektivtrafik- och tjänsteområdet. - Omfattar regelbundna nyhetsbrev om verksamheten i SAMOT. - Ger tillgång till internationella nätverk inom kollektivtrafik- och tjänsteområdet. Ger möjlighet till deltagande i internationella forskningssamarbeten. - Ger drivkrafter/inspiration till att utveckla och driva egna utvecklingsprojekt. - Möjliggör idégenerering för utveckling av den egna verksamheten. Ger grund till att stärka den egna verksamhetens innovativa förmåga. - Ger tillgång till studenter (i grundutbildning och forskning) som kan förlägga projekt- och examensarbeten i den egna verksamheten. - Erbjuder kvalificerad kompetensutveckling. Partnerskapet utgör en bland annat en plattform för att organisera och utveckla egna industridoktorandprojekt. - Stärker strategisk samverkan mellan olika partners. - Erbjuder möjligheter till omsättning av forskningsresultat i egen verksamhet. 5