Framtagen av SAMOT ledningsgrupp. Beslutad av SAMOT styrelse Strategidokument för SAMOT partnerskap och medfinansiering

Transkript

1 Framtagen av SAMOT ledningsgrupp. Beslutad av SAMOT styrelse Strategidokument för SAMOT partnerskap och medfinansiering 1

2 INLEDNING Syftet med föreliggande strategidokument är att ge bakgrund och vägledning för val av partner inom SAMOT, medfinansiering av partner och vad ett SAMOT partnerskap innebär. BAKGRUND Etapp 1 Val av partner inför etapp 1 angavs redan i ansökan till Vinnovas utlysning av ett Vinn Excellent Center inom Transportområdet. Den bärande partnerskapsidén var att bygga på etablerade samarbeten mellan forskare och företrädare för kollektivtrafikbranschen från den tid då Centrum för tjänsteforskning (CTF) byggt upp sitt kunnande inom området. SAMOTs trovärdighet som samarbetspartner finns inom kunskapsfältet marknads och serviceorientering vilket har vuxit fram genom tidigare projekt finansierade av KFB, Vägverket och Banverket. Inledningsvis var trafikhuvudmännen (THM) i majoritet i SAMOT partnerskapsstrategi. SLTF (som senare har bytt namn till Svensk Kollektivtrafik) och SL som partner säkerställde en bred access till branschen. Två större trafikföretag: Göteborgs Spårvägar och Connex var viktiga för att täcka in utförandeledet i tjänstekedjan. Trafikföretagen gav access till frontlinjen i interaktionen mellan resenär och förare. Värmlandstrafik (VTAB) blev redan från starten viktig som partner då VTAB initierat och startat projekt R3 (VTABs industridoktorandprojekt). Under etapp 1 har myndigheterna Vägverket och Banverket medverkat genom att finansiera enskilda projekt (utanför centrumavtalet) men de har inte ingått i partnerskapskretsen. Etapp 2 I etapp 2 var SAMOTs verksamhet fullt utbyggt. Inför Etapp 2 var det viktigt att involvera ytterligare någon större aktör, bland annat för att inte vara beroende av för få partners. Det fanns också en önskan om en balans mellan THM och trafikföretag. Målet med en utökad partnerskapsgrupp var att erhålla access till partners verksamma inom SAMOTs samtliga tre temaområden. Två nya partners engagerades inför etapp2: Västtrafik som är en THM och Swebus (senare Nobina) som är ett trafikföretag. Etapp 3 Svensk kollektivtrafik var satt under starkt omvandlingstryck där drivkrafterna fanns såväl externt som internt. Een ny kollektivtrafiklag tillkom under våren Den nya lagen innebär ett tydligare engagemang från samhällets sida i form av lokal/regional trafikmyndighet i förvaltningsform (RKM), avskaffande av tidaigare trafikhuvudmannaorganisation som också kunde drivas i bolagsform och ett öppnare marknadstillträde för trafikföretagen. F&U frågor har fått ökat genomslag genom det intensiva utvecklingsarbete som sker inom ramen för fördubblingsarbetet. Kollektivtrafik är en global affär som har stor 2

3 inverkan på regioners/nationers hållbarhetsarbete. SAMOT strävar att stärka sin position som ett excellent center inom kollektivtrafikområdet. Målet är att genera kunskap tillsammans med alla branschens aktörer för att stödja pågående utvecklings och lärprocesser. För detta krävs en breddad partnerskapsstrategi som etablerades inför etapp 3. Etapp 4 SAMOT har under etapp tre stärkt sin profil inom kunskapsfältet marknads och serviceorientering genom sina tre temaområden. Fokus i SAMOTs uppdrag har också gradvis förändrats under etappernas gång: etapp 1 att etablera centret; etapp 2 att utveckla vetenskaplig höjd; etapp 3 att skapa praktisk relevans och implementering samt etapp 4 att åstadkomma implementering i ett större sammanhang. Detta får också implikation på partnerstrategin och på forskningsportföljen där samverkan med andra forskare och forskningsmiljöer prioriteras. SAMOT medverkar i större sammanhang i mer klustrade projekt där SAMOT har sina styrkor och samverkar med andra forskningsmiljöer, till exempel K2, och med SAMOTs partnergrupp där även Trafikverket och X2AB finns med. En starkare koppling mellan praktik och akademi behöver utvecklas för att få forskningsresultat att generera kunskap i handling. SAMOT har därför inför etapp fyra etablerat SAMOT Service Innovation Lab för att få till stånd en distribuerad miljö som mötesplats mellan akademi och praktik för att möta kollektivtrafikens utmaningar inför framtiden. SAMOT har vidareutvecklat sina tre temaområden till tre forskningsportföljer med en gemensam nämnare i service innovation som markerar portföljernas transformativa kraft att vara del i omdaning av hela branschen för att bryta bilen som norm mot en mer marknads och serviceorientering där människan, miljön och värdeskapande samverkan sätts i centrum. En breddad partnerskapsstrategi I en breddad partnerskapsstrategi är det viktigt att synliggöra partnerskapets innebörd och möjligheter. Etapp 4 implicerar en utmaning för SAMOT att åstadkomma implementering i ett större sammanhang. Etapp 4 är inte slutet för SAMOT. Etapp 4 ska istället ses som en plattform för att se SAMOT i ett större sammanhang. SAMOTs uppdrag/mission handlar om tillämpad kunskapsutveckling för att stödja utvecklingen av en service och marknadsorienterad kollektivtrafik. Det är viktigt att SAMOT värnar om nuvarande partners. Med en utökad internationell projektportfölj kan nya partner tillkomma liksom att någon partner faller ifrån. En uppdelning i olika kategorier av partners har sedan etapp 3 genomförts för att synliggöra denna breddning av partnersamverkan. Kategori 1 Dessa aktörer definieras som policyaktörer. För att kunna vara en stark partner i EUprojekt och andra internationella projekt och för att kunna göra 3

4 jämförandestudier på nationell/internationell nivå är det viktigt att ha flera samhällsövergripande partners. Sådana möjliga partners är till exempel: Myndigheter med anknytning till sakområdet som Trafikverket Branschaktörer som Svensk Kollektivtrafik (partner idag), X2AB som nationell utvecklingskraft (partner idag) Andra offentliga aktörer som: SKL Kategori 2 Starka regionala trafikmyndigheter som håller ihop kollektivtrafiknätverk. Det kan också finnas regioner/län som låter beställarfunktionen finnas kvar i bolagsform som trafikmyndighetens organ för verkställighet av upphandling. Exempel på möjliga partners inom denna kategori är: SLL (partner idag) Västra Götalandsregionen (partner idag) Till den kategorin tillhör också VTAB (partner idag) och Karlstads Buss (partner idag). Dessa två partner har fungerat som pilotverksamheter i flera projekt inom SAMOT och fler projekt är på gång Kategori 3 Starka trafikföretag som tar en allt större roll i affären kollektivtrafik och gärna med internationella förgreningar. Exempel på partners inom kategori 3 är: Nobina (partner idag) Göteborgs Spårvägar (partner idag) Kategori 4 Dessa partners står bl a för en ökad tjänstefiering av branschen och/eller driver andra relevanta frågor (t ex miljö eller handikappfrågor). SAMOT kommer inte aktivt arbeta med rekrytering av partner inom denna kategori. Det kommer i så fall att ske inom ramen för något större samverkansprojekt som är av strategisk betydelse för SAMOT. Partnerskap i SAMOT och medfinansiering av kunskapsklustret SAMOT Traditionellt inom kollektivtrafikbranschen har F&U frågorna haft låg prioritet och branschen har haft lite egna kontanta medel för att satsa på forskning inom kollektivtrafikområdet. SAMOT har under etapp 1 och 2 varit mindre framgångsrika med att öka andelen kontanta medel under varje verksamhetsår även om nivån har ökat. Inför etapp 3 så står SAMOT för en utmaning att motivera ytterligare ökningar av kontantdelen. Kontantbidraget från varje partner ska ses som en entrébiljett för att vara del i SAMOT kunskapskluster kring F&U frågor som driver branschen mot en ökad service och marknadsorientering. 4

5 Andelen kontanta medel beror på hur aktiv partnern är kunskapsutvecklingen i samverkan med SAMOT (=storleken på naturabidraget). Om man inte är så aktiv (t ex kategori 1) bidrar man med en högre andel. Ju högre naturabidrag över tid ju lägre kontantinsats. Partner väljer själv grad av aktivitet (aktiv eller passiv partner). Aktivitetsgrad kan variera över tid. Nya partner får vara beredd att betala mer i kontantbidrag i förhållande till nuvarande SAMOT partners eftersom ursprungliga SAMOT partners redan investerat tid och pengar i sitt SAMOT partnerskap. Partnerskap i SAMOT Ett partnerskap i SAMOT: Erbjuder en entrébiljett till ett större kunskapskluster inom kollektivtrafik Ger tillgång till vetenskaplig kunskap i allmänhet. Ger tillgång till den kompetens som enskilda forskare och studenter i grundutbildning och forskning besitter (t ex metodologi, processkunskap, teorier). Ger möjlighet till att vara med och utveckla kollektivtrafiken genom att identifiera och diskutera forskningsfrågor och forskningsproblem. Erbjuder en arena för kunskaps och erfarenhetsutbyte. Erbjuder seminarier och möjligheter att delta i utvecklings och forskningsprojekt. Ger inbjudningar till workshops och nationella/internationella konferenser inom kollektivtrafik och tjänsteområdet. Omfattar regelbundna nyhetsbrev om verksamheten i SAMOT. Ger tillgång till internationella nätverk inom kollektivtrafik och tjänsteområdet. Ger möjlighet till deltagande i internationella forskningssamarbeten. Ger drivkrafter/inspiration till att utveckla och driva egna utvecklingsprojekt. Möjliggör idégenerering för utveckling av den egna verksamheten. Ger grund till att stärka den egna verksamhetens innovativa förmåga. Ger tillgång till studenter (i grundutbildning och forskning) som kan förlägga projekt och examensarbeten i den egna verksamheten. Erbjuder kvalificerad kompetensutveckling. Partnerskapet utgör en bland annat en plattform för att organisera och utveckla egna industridoktorand- projekt. Stärker strategisk samverkan mellan olika partners. Erbjuder möjligheter till omsättning av forskningsresultat i egen verksamhet. 5