LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2018/2019 LUDVIGSBERGSSKOLAN SOFIEDAL REKTORSOMRÅDE Inledning
Förord av Sofiedals rektorsområdes ledningsteam. Skolans uppdrag är att främja lärande, där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. För att våra elever ska ha möjlighet att uppnå goda resultat så är det en rättighet att våra skolor är trygga platser att vistas i. I Sofiedal rektorsområdes skolor tar alla chefer och medarbetare starkt avstånd ifrån, samt arbetar för nolltolerans när det gäller alla former av kränkningar och trakasserier. Våra skolor ska kännetecknas av ett gott skolklimat, där olikheter ses som en tillgång och där varje elev bemöts med respekt utifrån den de är Niklas Hedqvist Rektor Sofiedals rektorsområde Anki Hedfors, Bitr rektor Alexandra Gustafsson, Bitr rektor Ove Sjölund, Bitr rektor Pernilla Dalhjem, Bitr rektor Helena Engström Bitr rektor Katarina Tranevik. Bitr rektor Malin Grönvall Bitr rektor Camilla Sundkvist Bitr rektor Denna plan är framtagen enligt Gävlemodellen. Målen formuleras till stor del utifrån de två kartläggnings tillfällen som genomförs men vi har också andra indikatorer. Planen antogs 180820 och gäller till 190630 Innehållsförteckning Elevers, vårdnadshavares och personals deltagande i planarbetet. Främjande arbete. Förebyggande arbete. Rutiner för att upptäcka diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Åtgärdande arbete. Uppföljning och utvärdering. Kontaktpersoner vid trygghetsärenden. Bilagor Elevers deltagande i planarbetet Elever deltar i planarbetet genom att besvara trygghetsenkäter och genom att delta i trygghetsvandringar. Vi har trygghetsfrågor som en punkt på våra klassråd och elevråd. Vårdnadshavares deltagande i planarbetet. Planen presenteras via information i veckobrev och finns att läsa på vår skolas hemsida. Personals deltagande i planarbetet Innan planen fastställs, presenteras den i ledningsgrupp och vid ett arbetsplatsmöte, där alla har möjlighet att lämna synpunkter på innehållet. 2
Utvärdering av föregående plan 2017 Det främjande arbetet har genomförts och vi känner att det fungerar bra. Målet för det främjande arbetet står fast även i 2018 års plan. Trygghetsenkäten v.42 2017 visade ett bra resultat. Andelen elever som upplevde sig kränkta eller trakasserade minskade rejält i jämförelse med tidigare mätningar. Vårt arbete med att göra skolgården, hallar och omklädningsrum till tryggare platser har varit framgångsrikt för våra yngre elever F-3. Vi ser fortsatt att vi behöver arbeta vidare med våra elever 4-6. Vi har inte kommit tillrätta med den hårda jargongen som finns bland eleverna. Det är kränkande tillmälen och hårda ord som gör tillvaron otrygg för många. Utifrån denna utvärdering har vi utarbetat en handlingsplan för ökad måluppfyllelse i vårt skolklimat. Vi hade en studiedag 29 september 2017 för pedagogerna åk 4-6 där vi i pedagoggruppen skrev om regler och konsekvenser. Vi introducerade konsekvenstrappan som skulle leda till en ökad tydlighet för eleverna när något hänt. Trygghetsteamet har haft sina träffar regelbundet och oftare än tidigare. Där säkerställer vi att anmälda kränkningar utreds och att åtgärder vidtas. Vi gör också en uppföljning efter att utredningen är avslutad. Genom detta arbete så får verksamheten en återkoppling av arbetet. Vi har också ett ansvar på medlemmar i trygghetsteamet att lyfta trygghetsfrågor i arbetslagen. Rastvärdar ska ha väl synliga västar på när de har de uppdraget. De ska agera mer utspritt och aktivt ute på skolgården till nästa termin vt-18. Vi ska utveckla betydelsen av att alla vuxna ska agera när olämpliga beteenden sker. Främjande arbete I det främjande arbetet har vi följande mål: Elever och vuxna ska vara delaktiga i och ta ansvar för att utveckla en skola med ett gott skolklimat. Vi arbetar för att nå målet genom följande insatser: Vi startar varje termin med arbete kring skolans värdegrund och regler. Vi har en likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling som är väl förankrad hos elever och vuxna på skolan. Vi har trygghetsgrupper/faddergrupper i olika konstellationer. Rastvärdar enligt schema. Rastaktiviteter som leds av våra fritidspedagoger. Vi arbetar för att dessa också ska bli elevledda. Storsamlingar vid olika tillfällen. Elevråd, klassråd och fritidsråd. Regelbunden information till hemmen t.ex. veckobrev, månadsbrev och aktuell hemsida. Regelbundna elevrundor i alla arbetslag. Olika traditioner t.ex. fritidsdag, Luddejoggen, julbord, klassikern m.m. Värdegrundsarbete med diskussioner och övningar. Presentation av trygghetsteamet för alla elever varje läsårsstart. Förebyggande arbete 3
I det förebyggande arbetet har vi följande mål: 1. Vi ska vid nästa enkät ha ett minskat antal elever som anser sig vara utsatta för fula/elaka ord. Det ska vi göra genom att: Ta upp problemet i arbetslagen, både med personal och elever. Alla vuxna på skolan ska markera när elaka/fula ord används. Vi tillsammans i klasserna diskuterar hur vi ska hitta andra och bättre ord att använda när konfliktsituationer uppstår. 2. Vi ska vid nästa enkät ha tryggare elever på skolgården Det ska vi göra genom att: Kontinuerligt ha diskussioner med våra elever. Se över och förbättra vår skolgårdsmiljö genom att skaffa mer lekmaterial. Arbeta med nya metoder som vår elevcoach ansvarar för. Främst riktat mot 4-6. Tydligt schema för rastvärdar. Rutiner för att upptäcka diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling Skolans trygghetsenkät 1 ggr/termin. Trygghetsvandring 1ggr/läsår. Utvecklingssamtal 1ggr/termin. Engagerade vuxna som lyssnar och finns tillgängliga. Hälsosamtal med skolsköterskan. Vuxna på skolgården. Klassråd. Elevråd. Föräldrakontakt. Kompetensutveckling kring rutiner vid kränkningar. Åtgärdande arbete Alla vuxna i skolan har skyldighet att ingripa om de upptäcker diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Den som får kännedom om att en elev anser sig vara utsatt anmäler detta via en länk på Ankaret. Anmälan går vidare till Bitr.rektor, rektor och nämndssekreterare. Bitr.rektor startar en utredning och rapporterar sedan via en annan länk på Ankaret slutdatum för utredningen. I utredningen dokumenteras även vidtagna åtgärder. Vid händelser som bedöms som allvarliga och som gäller diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, där ansvarig lärare eller arbetslag inte anser sig kunna reda ut situationen, kopplas skolans Trygghetsteam in. Teamet arbetar efter följande riktlinjer: Trygghetsteamet får skriftlig information i en Incidentrapport Två ut teamet samtalar med den drabbade eleven och därefter med den/de som utfört handlingen. 4
I samtalen klargörs att skolan har nolltolerans när det gäller dessa handlingar och att vi förväntar oss att de inte upprepas. Vi bestämmer när uppföljningssamtal ska ske. De ur trygghetsteamet som genomför samtalen, informerar elevernas vårdnadshavare samma dag och till berörda arbetslag så snart som möjligt. Tryggteamet ska fylla i en Lägesrapport Om samtal och andra insatser visar sig verkningslösa går vi vidare med ärendet och tar upp det i möte med områdets elevhälsoteam. Representanterna i trygghetsteamet ansvarar tillsammans med utvecklingsledare för att trygghetsfrågor är en stående punkt vid arbetslagsträffarna. Om en elev upplever sig kränkt av personal på skolan ska det rapporteras till bitr.rektor som skyndsamt startar en utredning. Utredningen leds av bitr.rektor. Uppföljning och utvärdering Ludvigsbergsskolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling följs upp och utvärderas två gånger per läsår. Nästa uppföljningstillfälle är v.45 2018 Ansvariga är biträdande rektor och trygghetsteamet. Kontaktpersoner vid trygghetsärenden Anki Hedfors ann-kristin.hedfors@gavle.se Monica Westin monica.westin@gavle.se Lena Lindeblad lena.lindeblad@gavle.se Petra Arnemark petra.arnemark@gavle.se Madeleine Lundèn madeleine.lunden@gavle.se Johanna Reyes Willfors johanna.reyes_willfors@gavle.se Caroline Alm caroline.alm@gavle.se Annika Gyllin annika.gyllin@gavle.se 5
Bilaga1 Diskrimineringsgrunderna. Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Sexuell läggning Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättningar Ålder Begrepp och definitioner Diskrimineringsgrund Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla illa, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Likabehandling Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Trakasserier Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Könsöverskridande identitet eller uttryck Med begreppet könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. 6
Funktionshinder Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Sexuell läggning Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Kränkande behandling Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. Mobbning Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. (Allmänna råd & kommentarer för att främja likabehandling och diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.) Konflikt Ordet konflikt kommer från latinet, conflicto och betyder sammanstötning. Enligt Fisher (1990) kan en konflikt uppstå när två eller flera parter eller grupper uppfattar sig ha olika och oförenliga behov, intressen, synsätt/normer, värderingar eller mål, vare sig det leder till aggressiva handlingar eller inte. Bilaga 2 Styrdokument Läroplan för grundskolan, Lgr11 Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. Läroplan för förskolan, Lpfö98 En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen. 7
Skollagen 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. (Skollagen 6 kap. 6 ) Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. (Skollagen 6 kap. 7 ) En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. (Skollagen 6 kap. 10 ) Diskrimineringslagen Skolorna skall bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Det skall varje år upprättas en likabehandlingsplan som beskriver vilka åtgärder man tänker vidta för att förebygga och förhindra trakasserier. Planen skall även beskriva hur man agerar i akuta situationer, ansvarsfördelning, dokumentation med mera. Skolverkets allmänna råd Allmänna råd och kommentarer För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Råden gäller det främjande och förebyggande arbetet, arbetet med att upptäcka samt utredande och åtgärdande arbete. Arbetet skall beskrivas i en Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter ger den rättsliga grunden för arbetsmiljöarbetet, där arbetet för att motverka mobbning är en del. Skolledningen är skyldig att samverka med elever och personal och se till att kraven på en bra arbetsmiljö i skolan uppfylls. Arbetsgivaren ska planera och organisera arbetet så att kränkande särbehandling så långt som möjligt förebyggs. I verksamheten skall finnas rutiner för att på ett tidigt stadium fånga upp signaler om och åtgärda sådana otillfredsställande arbetsförhållanden som kan ge grund för kränkande särbehandling. Om tecken på kränkande särbehandling visar sig ska motverkande åtgärder snarast vidtas och följas upp. 8
9
Bilaga 3 Ludvigsbergsskolans ordningsregler Du får inte förstöra skolans eller någon annans saker. Du får inte slåss eller säga elaka saker till någon annan. Du får inte störa någon som arbetar. Du får inte lämna skolans område utan lov. Du får inte kasta saker. Du får inte cykla på skolgården. Du lämnar in din mobil vid skoldagens början. Du får inte vara inne på raster utan vuxens sällskap. Du får inte springa i korridoren 10